lagen.nu
CON/2010/29

Europeiska centralbankens yttrande av den 6 mars 2010 om en förlängning av de statliga garantierna till banker m.fl. (CON/2010/29)

Utgivare
Europeiska centralbanken
Antagen
2010-04-06
Språk
svenska
Ämnesord
http://eurovoc.europa.eu/4320, http://eurovoc.europa.eu/571, http://eurovoc.europa.eu/889, http://eurovoc.europa.eu/1129, http://eurovoc.europa.eu/c_3e6af2e7
Källa
eur-lex.europa.eu

EUROPEISKA CENTRALBANKENS YTTRANDE av den 6 mars 2010 om en förlängning av de statliga garantierna till banker m.fl. (CON/2010/29) Inledning och rättslig grund

Den 19 mars 2010 mottog Europeiska centralbanken (ECB) en begäran från Finansdepartementet om ett yttrande över ett utkast till förordning om ändring i förordningen (2008:819) om statliga garantier till banker m.fl. (nedan kallad förslaget till förordning). ECB:s behörighet att avge ett yttrande grundas på artiklarna 127.4 och 282.5 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och artikel 2.1 sjätte strecksatsen i rådets beslut 98/415/EG av den 29 juni 1998 om nationella myndigheters samråd med Europeiska centralbanken rörande förslag till rättsregler , eftersom förslaget till förordning innehåller regler som gäller finansiella institut som har en påtaglig inverkan på de finansiella institutens och marknadernas stabilitet. I enlighet med artikel 17.5 första meningen i arbetsordningen för Europeiska centralbanken har detta yttrande antagits av ECB-rådet.

1. Syftet med förslaget till förordning

Förslaget till förordning ändrar förordning 2008:819 om statliga garantier till banker m.fl. som antogs av Finansdepartementet den 29 oktober 2008. ECB ombads yttra sig över utkastet till förordning 2008:819 och avgav sitt yttrande CON/2008/62 den 29 oktober 2008 . I mars 2009 ombads ECB yttra sig över ett förslag till ändring av förordning 2008:819 och avgav sitt yttrande CON/2009/30 och i oktober 2009 ombads ECB yttra sig över ytterligare ett förslag till ändring av förordning 2008:819 och avgav sitt yttrande CON/2009/79. Enligt det gällande regelverket upphör det svenska garantiprogrammet att gälla den 30 april 2010. I promemorian som åtföljer förslaget till förordning gör den svenska regeringen bedömningen att programmet och andra åtgärder har bidragit till att stabilisera de finansiella marknaderna, men att dessa ännu inte har återgått till det normala. I promemorian påpekar den svenska regeringen också att garantiprogram i flera andra EU-länder löper ut den 30 juni 2010, och att det på europeisk nivå pågår en

diskussion om harmoniserade villkor för en eventuell förlängning av dessa program efter den 30 juni 2010. Mot bakgrund av detta föreslår den svenska regeringen att garantiprogrammet förlängs med två månader, till den 30 juni 2010, med i övrigt oförändrade villkor.

2. Allmänna kommentarer

I tillämplig utsträckning gäller kommentarerna i yttrandena CON/2008/62, CON/2009/30 och CON/2009/79 även för förslaget till förordning. ECB vill även i det aktuella fallet påpeka att alla initiativ som behöriga myndigheter i medlemsstaterna vidtar för att återupprätta förtroendet på finansmarknaderna bör samordnas och ha som mål att genomföra de gemensamma riktlinjerna i nära samarbete med andra medlemsstater och EU:s institutioner, eftersom större skillnader mellan ländernas nationella genomförandeåtgärder skulle kunna leda till obalanser på de globala bankmarknaderna. ECB anser det viktigt att giltighetstiden på de nationella stödåtgärderna som vidtas i Unionen samordnas så att konkurrens på lika villkor kan säkerställas . ECB understryker också att nationella stödåtgärder bör vara tidsbegränsade . ECB understryker därför att garantiprogrammet är tillfälligt till sin natur och det faktum att den svenska statens engagemang kommer att vara tidsbegränsat.

Detta yttrande kommer att offentliggöras på ECB:s webbplats.

Utfärdat i Frankfurt am Main den 6 mars 2010.

[Namnteckning]

Jean-Claude TRICHET

ECB:s ordförande

Fotnoter

  1. 1 EGT L 189, 3.7.1998, s. 42. 2 Alla ECB:s yttrande finns på ECB:s webbplats www.ecb.europa.eu.
  2. 3 Se ECB:s yttranden CON/2009/24 punkt 3.1, CON/2009/54 punkt 2.5.2 och CON/2009/73 punkt 3.2. 4 Se ECB:s yttranden CON/2009/24 punkt 2.2, CON/2009/62 punkt 3.3 samt CON/2009/73punkt 3.2 och CON/2009/92 punkt 3.6.