Europeiska Centralbankens Yttrande av den 24 november 2023 om ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om EU:s arbetsmarknadsstatistik om företag, och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 530/1999 och Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 450/2003 och (EG) nr 453/2008 (CON/2023/38)

Inledning och rättslig grund

Den 12 oktober 2023 mottog Europeiska centralbanken (ECB) en begäran från Europeiska unionens råd om ett yttrande om ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om EU:s arbetsmarknadsstatistik om företag och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 530/1999 och Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 450/2003 och (EG) nr 453/2008 (nedan kallat förslaget till förordning).

ECB:s behörighet att avge ett yttrande grundas på artiklarna 127.4 och 282.5 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt eftersom förslaget till förordning innehåller bestämmelser som berör ECB:s behörighet enligt artikel 5 stadgan för Europeiska centralbankssystemet och Europeiska centralbanken (nedan kallad ECBS-stadgan) att samla in de statistiska uppgifter som behövs för att utföra Europeiska centralbankssystemets (ECBS) uppgifter och att bidra till harmoniseringen av regler och praxis för insamling, sammanställning och distribution av statistik inom dess behörighetsområde. I enlighet med artikel 17.5 första meningen i arbetsordningen för Europeiska centralbanken har detta yttrande antagits av ECB-rådet.

1. Allmänna kommentarer

ECB behöver information om andelen lediga platser, arbetskraftskostnadernas nivå och sammansättning samt om lönestrukturen och lönefördelningen för att kunna bedöma den ekonomiska utvecklingen i medlemsstaterna inom ramen för en gemensam europeisk penningpolitik och det därmed sammanhängande huvudmålet för Europeiska centralbankssystemet att upprätthålla prisstabilitet. Aktuell information om tillståndet på arbetsmarknaden och löneutvecklingen är avgörande för att bedöma det underliggande inflationstrycket och ligger till grund för penningpolitiska beslut. Statistik över lediga platser och index över arbetskraftskostnader förtecknas bland de europeiska ekonomiska huvudindikatorerna, vilket ger dem en framträdande roll i den officiella ekonomiska statistiken som används för att övervaka den monetära och ekonomiska politiken. ECB stöder förslaget att ersätta de befintliga rättsakterna om arbetsmarknadsstatistik med en enda förordning som omfattar all arbetsmarknadsstatistik om företag (nedan kallad arbetsmarknadsstatistik om företag). Den föreslagna förbättrade täckningen för arbetsmarknadsstatistiken om företag fr.o.m. 2026 skulle förbättra statistiken och göra den bättre lämpad för ECB:s övervakning, bedömning och prognosarbete och därmed för framtagandet av penningpolitiska beslut. En rapportering av tidiga skattningar av arbetskostnadsindex fr.o.m. 2026 är också välkommen eftersom detta skulle ge denna indikator en mer framträdande roll för analysen och bedömningen av kostnadstryck som kan bottna i förändrade arbetskraftskostnader.

2. Specifika kommentarer

2.1. Den nya rapporteringens omfattning och kvalitet

Förslaget att inkludera den offentliga sektorn och små företag i de uppgiftskällor som används för att sammanställa arbetsmarknadsstatistik om företag skulle avsevärt förbättra täckningen och representativiteten i respektive statistik. Det skulle också förbättra harmoniseringen av uppgiftsinsamlingen och därmed möjliggöra bättre jämförelser mellan länderna av utvecklingen av statistiken över lediga platser och arbetskostnadsindex. ECB föreslår att kravet om att tillhandahålla information som gör det möjligt att förstå effekterna av ändringar som avser metod eller urval (t.ex. en lämplig mängd historiska uppgifter, som kan vara baserade på skattningar, proxyvariabler och andra uppgiftskällor) uttryckligen bör fastställas i förslaget till förordning. Detaljerna avseende sådana uppgifter tillsammans med de andra uppgiftskraven bör sedan specificeras av kommissionen i en genomförandeakt.

2.2. Tidsramar för rapportering

Förslaget om tidiga skattningar av arbetskostnadsindexet skulle innebära en avsevärd förbättring jämfört med den nuvarande rapporteringsordningen. Det är särskilt viktigt att dessa skattningar sker snabbare eftersom det saknas harmoniserade månadsvisa indikatorer över löneutvecklingen i alla medlemsstater. Den kvartalsvisa information om ersättningar till anställda som offentliggörs enligt nationalräkenskaperna i ENS 2010 gör det endast möjligt att bedöma löneutvecklingen med en större tidsförskjutning. Offentliggörandet av de tidiga skattningarna av arbetskostnadsindexet skulle alltså vara den första tillgängliga informationen om den kvartalsvisa löneutvecklingen. Ytterligare förbättringar av datumen för dataöverföringar avseende undersökningen av inkomststruktur utöver de föreslagna relativt blygsamma ändringarna skulle vara välkomna.

2.3. Definition av statistisk enhet

För att i möjligaste mån uppnå en harmoniserad statistisk behandling anser ECB att definitionen av en statistisk enhet har avgörande betydelse för att ta fram europeisk statistik som t.ex. arbetsmarknadsstatistiken om företag. För att undvika överlappningar och luckor, särskilt när företag har lokala enheter i fler än en medlemsstat, är det viktigt att det finns konkreta arrangemang för att samla in uppgifter antingen från företag eller från lokala enheter.

I de fall där ECB rekommenderar att förslaget till förordning ska ändras anges de specifika förslagen i ett separat tekniskt arbetsdokument som åtföljs av en förklaring. Det tekniska arbetsdokumentet finns på engelska på i EUR-Lex.

Utfärdat i Frankfurt am Main den 24 november 2023.

Christine Lagarde

ECB:s ordförande

Europeiska Centralbankens Yttrande av den 24 november 2023 om ett förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om EU:s arbetsmarknadsstatistik om företag, och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 530/1999 och Europaparlamentets och rådets förordningar (EG) nr 450/2003 och (EG) nr 453/2008 (CON/2023/38)