Det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i Europeiska unionen

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 338.1,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

Skälen nedan är grundrättsaktens. Ändringsrättsakternas skäl: förordning (EU) 2015/1342 · förordning (EU) 2023/734.

(1) Utarbetandet av unionens politik och övervakningen av medlemsstaternas ekonomier och av den ekonomiska och monetära unionen (EMU) förutsätter att det finns jämförbara, aktuella och tillförlitliga uppgifter om varje medlemsstats eller regions ekonomiska struktur och utveckling.

(2) Kommissionen bör medverka vid övervakningen av medlemsstaternas ekonomier och av EMU och i synnerhet rapportera regelbundet till rådet om hur medlemsstaterna fullgör sina förpliktelser med avseende på EMU.

(3) Unionsmedborgarna behöver räkenskaper som underlag för att kunna analysera den ekonomiska situationen i en medlemsstat eller en region. För jämförbarhetens skull bör sådana räkenskaper utarbetas enligt gemensamma och entydiga principer. Den information som tillhandahålls bör vara så exakt och fullständig som möjligt, och lämnas i god tid för att säkerställa största möjliga transparens för samtliga sektorer.

(4) Kommissionen bör använda aggregat för nationalräkenskaper och regionalräkenskaper för unionens administrativa ändamål, särskilt budgetberäkningarna.

(5) Ett administrativt dokument om det europeiska nationalräkenskapssystemet offentliggjordes 1970, och det omfattade det område som regleras av denna förordning. Det dokumentet hade utarbetats på egen hand av Europeiska gemenskapernas statistikkontor på eget ansvar och var resultatet av det arbete som det statistikkontoret under flera år bedrivit tillsammans med medlemsstaternas nationella statistikbyråer för att få till stånd ett system för nationalräkenskaper som tillgodosåg de krav som Europeiska gemenskapernas ekonomiska och sociala politik ställde. Det utgjorde en gemenskapsversion av Förenta nationernas system för nationalräkenskaper, som gemenskaperna fram till dess hade använt. För att uppdatera den ursprungliga texten offentliggjordes en andra upplaga av dokumentet 1979.

(6) Genom rådets förordning (EG) nr 2223/96 av den 25 juni 1996 om det europeiska national- och regionalräkenskapssystemet i gemenskapen upprättades ett nationalräkenskapssystem som tillgodosåg de krav som gemenskapens ekonomiska, sociala och regionala politik ställde. Systemet överensstämde i stort sett med det nya system för nationalräkenskaper som antogs av Förenta nationernas statistiska kommission i februari 1993 (SNA 1993), så att resultaten i Förenta nationernas alla medlemsländer skulle bli jämförbara internationellt.

(7) SNA 1993 uppdaterades i form av ett nytt nationalräkenskapssystem (SNA 2008) som antogs av Förenta nationernas statistiska kommission i februari 2009 i syfte att bättre anpassa nationalräkenskaperna till de nya ekonomiska förhållandena, framstegen inom metodforskningen och användarnas behov.

(8) Det europeiska nationalräkenskapssystem (ENS 95) som inrättades genom förordning (EG) nr 2223/96 behöver revideras med hänsyn till utvecklingen i SNA, så att det reviderade europeiska nationalräkenskapssystemet, såsom fastställt genom den här förordningen, utgör en version av SNA 2008 som är anpassad till medlemsstaternas ekonomiska struktur, och så att unionens uppgifter är jämförbara med de uppgifter som sammanställs av de viktigaste internationella samarbetspartnerna.

(9) I syfte att införa miljöekonomiska räkenskaper som satelliträkenskaper till det reviderade europeiska nationalräkenskapssystemet upprättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 691/2011 av den 6 juli 2011 om europeiska miljöräkenskaper en gemensam ram för insamling, sammanställning, överföring och utvärdering av europeiska miljöräkenskaper.

(10) I fråga om miljö- och socialräkenskaper bör full hänsyn tas till kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet av den 20 augusti 2009Bortom BNP – Att mäta framsteg i en föränderlig värld. Krafttag behöver tas för att fullfölja metodundersökningar och datatester, särskilt i frågor som knyter an till meddelandet Bortom BNP och Europa 2020-strategin, i syfte att utveckla en mer heltäckande metod för att mäta välbefinnande och framsteg och därigenom medverka till att främja en smart och hållbar tillväxt för alla. I detta sammanhang bör man ta hänsyn till externa miljöeffekter och social ojämlikhet. Produktivitetsförändringar bör också beaktas. Detta bör göra det möjligt att så snart som möjligt tillhandahålla uppgifter som kompletterar BNP-aggregat. Kommissionen bör under 2013 för Europaparlamentet och rådet presentera ett uppdaterat meddelande Bortom BNP och, om så är lämpligt, lagstiftningsförslag under 2014. Uppgifter om national- och regionalräkenskaper bör ses som ett av medlen för att nå dessa mål.

(11) Det bör undersökas om det är möjligt att använda nya och automatiserade metoder för realtidsinsamling av uppgifter.

(12) Det reviderade europeiska nationalräkenskapssystemet (ENS 2010) innehåller en metoddel och ett leveransprogram där det fastställs vilka räkenskaper och sammanställningar som alla medlemsstaterna ska lämna in enligt bestämda tidsfrister. Kommissionen bör ställa räkenskaperna och sammanställningarna till användarnas förfogande vid givna tidpunkter och, i förekommande fall, i enlighet med en på förhand anmäld tidsplan för offentliggörande, särskilt med hänsyn till övervakningen av den ekonomiska konvergensen och för att få till stånd en nära samordning av medlemsstaternas ekonomiska politik.

(13) Vid offentliggörande av uppgifter bör man välja en användarvänlig strategi genom att tillhandahålla åtkomlig och användbar information till unionens medborgare och andra aktörer.

(14) Tanken är att ENS 2010 gradvis ska ersätta alla andra system och utgöra en referensram med gemensamma standarder, definitioner, klassificeringar och redovisningsregler som ska användas vid utarbetandet av medlemsstaternas räkenskaper med avseende på unionen, så att resultaten blir jämförbara medlemsstaterna emellan.

(15) I enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 av den 26 maj 2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter (Nuts) ska all statistik som medlemsstaterna översänder till kommissionen och som ska delas upp i territoriella enheter följa Nuts-nomenklaturen. För att jämförbar regional statistik ska kunna utarbetas bör de territoriella enheterna därför fastställas i enlighet med Nuts-nomenklaturen.

(16) Medlemsstaternas överföring av uppgifter, inbegripet överföringen av konfidentiella uppgifter, regleras av bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 av den 11 mars 2009 om europeisk statistik. Således bör åtgärder som vidtas i enlighet med den här förordningen även säkerställa skyddet av konfidentiella uppgifter och förhindra att uppgifter röjs olagligen eller används i andra syften än för statistik när europeisk statistik framställs och sprids.

(17) En expertgrupp har tillsatts för att ytterligare utreda frågan om hur indirekt mätta finansiella förmedlingstjänster (Fisim) ska behandlas i nationalräkenskaperna, inklusive en utvärdering av en riskanpassad metod som lyfter ut risk från Fisim-beräkningarna för att spegla de förväntade framtida kostnaderna för realiserad risk. Beroende på vad expertgruppen kommer fram till kan metoden för att beräkna och fördela Fisim komma att behöva ändras genom en delegerad akt i syfte att tillhandahålla bättre resultat.

(18) Utgifter för forskning och utveckling utgör investeringar och bör bokföras som fast realkapitalbildning. Det är emellertid nödvändigt att genom en delegerad akt precisera formatet för de uppgifter om utgifter för forskning och utveckling som ska bokföras som fast realkapitalbildning, när man med hjälp av tester som grundar sig på utvecklingen av tilläggstabeller har nått en nivå där uppgifterna kan anses tillräckligt tillförlitliga och jämförbara.

(19) Enligt rådets direktiv 2011/85/EU av den 8 november 2011 om krav på medlemsstaternas budgetramverk ska relevant information om ansvarsförbindelser med potentiellt stor påverkan på offentliga budgetar offentliggöras, däribland offentliga garantier, förväntade förluster på lån och ansvarsförbindelser i samband med offentliga bolags verksamhet, liksom deras omfattning. Dessa krav nödvändiggör ett offentliggörande som går utöver vad som krävs enligt denna förordning.

(20) I juni 2012 inrättade kommissionen (Eurostat) en expertgrupp för att utreda följderna av direktiv 2011/85/EU vad avser insamling och spridning av uppgifter om offentliga finanser, som inriktade sig på genomförandet av kraven i fråga om ansvarsförbindelser och andra relevanta uppgifter med potentiellt stor inverkan på offentliga budgetar, inklusive offentliga garantier, ansvarsförbindelser i samband med offentliga bolags verksamhet, offentlig–privata partnerskap, förväntade förluster på lån och den offentliga sektorns ägande i företag. Ett fullständigt genomförande av denna expertgrupps arbete bör bidra till en ordentlig analys av alla bakomliggande ekonomiska faktorer för offentlig–privata partnerskap, inklusive eventuella risker kopplade till infrastruktur, tillgång och efterfrågan, och till att implicita skulder utanför balansräkningen för offentlig–privata partnerskap upptäcks och därigenom främjar ökad öppenhet och pålitlig skuldstatistik.

(21) Kommittén för ekonomisk politik som inrättades genom rådets beslut 74/122/EEG har genomfört arbete med avseende på pensionernas hållbarhet och pensionsreformer. Nära samordning bör ske av det arbete som å ena sidan utförs av statistiker och å andra sidan av de experter på en åldrande befolkning som arbetar under översyn av kommittén för ekonomisk politik, såväl på nationell nivå som på Europeisk nivå, med avseende på makroekonomiska prognoser och andra försäkringstekniska parametrar i syfte att säkerställa konsekvens och jämförbarhet mellan länder avseende resultaten liksom effektiv förmedling av uppgifter och information om pensioner till användare och aktörer. Det bör också förtydligas att intjänade pensionsrättigheter i sociala försäkringssystem inte i sig utgör en hållbarhetsåtgärd för de offentliga finanserna.

(22) Uppgifter och information om medlemsstaternas ansvarsförbindelser tillhandahålls inom ramen för arbetet med det multilaterala övervakningsförfarandet i stabilitets- och tillväxtpakten. Senast i juli 2018 bör kommissionen utfärda en rapport som utvärderar huruvida dessa uppgifter bör göras tillgängliga inom ramen för ENS 2010.

(23) Det är viktigt att understryka hur viktiga medlemsstaternas regionalräkenskaper är för unionens regionalpolitik, ekonomiska politik och politik för social sammanhållning samt för analysen av ekonomiska samband. Dessutom erkänns behovet av att öka insynen i räkenskaper på regional nivå, inklusive den offentliga sektorns räkenskaper. Kommissionen (Eurostat) bör fästa särskild vikt vid uppgifter om de offentliga finanserna i regioner där medlemsstaterna har autonoma regioner eller regeringar.

(24) I syfte att ändra bilaga A till denna förordning för att säkerställa dess harmoniserade tolkning eller internationella jämförbarhet, bör befogenheten att anta delegerade akter enligt artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) delegeras till kommissionen. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive med den kommitté för det europeiska statistiksystemet som inrättades genom förordning (EG) nr 223/2009. Dessutom är det, enligt artiklarna 127.4 och 282.5 i EUF-fördraget, viktigt att kommissionen, när så är lämpligt, under sitt förberedande arbete genomför samråd med Europeiska centralbanken inom dess behörighetsområde. När kommissionen förbereder och utarbetar delegerade akter, bör den se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt.

(25) De flesta statistiska aggregat som används inom ramen för den ekonomiska styrningen i unionen, särskilt förfarandena vid alltför stora underskott och makroekonomiska obalanser, definieras genom hänvisning till ENS. När kommissionen tillhandahåller uppgifter och rapporter i samband med dessa förfaranden bör den ge adekvat information om hur de relevanta aggregaten påverkas av de metodförändringar i ENS 2010 som införs genom delegerade akter i enlighet med bestämmelserna i denna förordning.

(26) Kommissionen kommer att i nära samarbete med medlemsstaterna före slutet av maj 2013 genomföra en utvärdering av huruvida uppgifterna om forskning och utveckling har nått en tillräcklig kvalitetsnivå för nationalräkenskapssyften, vad gäller både löpande priser och volymer, med syftet att säkerställa att ENS-uppgifter om forskning och utveckling är tillförlitliga och jämförbara.

(27) Eftersom genomförandet av denna förordning kommer att kräva betydande anpassningar av nationella statistiksystem kommer kommissionen att bevilja medlemsstaterna undantag. I synnerhet leveransprogrammet för nationalräkenskapsdata bör vara utformat med beaktande av de grundläggande politiska och statistiska förändringar som har ägt rum i vissa medlemsstater under programmets referensperioder. De undantag som kommissionen beviljar bör vara tillfälliga och bli föremål för översyn. Kommissionen bör ge stöd till de berörda medlemsstaterna i deras ansträngningar att genomföra de nödvändiga anpassningarna av sina statistiksystem, så att dessa undantag kan slopas så snart som möjligt.

(28) Att förkorta tidsfristerna för inrapportering skulle kunna innebära betydande påfrestningar och kostnader för uppgiftslämnare och nationella statistikbyråer i unionen, med risk för lägre kvalitet på de uppgifter som tas fram. Därför bör man väga fördelar och nackdelar mot varandra när man fastställer tidsfristerna för inrapportering.

(29) För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter.

(30) Eftersom målet för denna förordning, nämligen att fastställa ett reviderat europeiskt nationalräkenskapssystem, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och det därför bättre kan uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(31) Samråd har ägt rum med kommittén för det europeiska statistiksystemet.

(32) Samråd har ägt rum med kommittén för valuta-, finans- och betalningsbalansstatistik, som inrättats genom rådets beslut 2006/856/EG av den 13 november 2006 om upprättandet av en kommitté för valuta-, finans- och betalningsbalansstatistik, och med BNI-kommittén, som inrättats genom rådets förordning (EG, Euratom) nr 1287/2003 av den 15 juli 2003 om harmonisering av bruttonationalinkomsten till marknadspris (”BNI-förordning”).

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel1¶Syfte

1. Genom denna förordning inrättas det europeiska nationalräkenskapssystemet (nedan kallat ENS 2010 eller ENS).

2. I ENS 2010 fastställs

a) metoder (bilaga A) för gemensamma standarder, definitioner, klassificeringar och redovisningsregler, som ska användas för att utarbeta räkenskaper och sammanställningar på jämförbar grund för att tillgodose unionens behov, samt resultat i enlighet med artikel 3,

b) ett program (bilaga B) med de tidsfrister då medlemsstaterna ska ha rapporterat in sina räkenskapsdata och sammanställningar till kommissionen (Eurostat) i enlighet med de metoder som avses i led a.

3. Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 5 och 10 ska denna förordning tillämpas på alla unionsakter som hänvisar till ENS eller till dess definitioner.

4. Denna förordning förpliktar inte medlemsstaterna att använda ENS 2010 när de utarbetar räkenskaper för egna behov.

Artikel2¶Metod

1. De metoder för ENS 2010 som avses i artikel 1.2 a i denna förordning återges i bilaga A.

2. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 7 beträffande ändringar av metoderna för ENS 2010, i syfte att precisera och förbättra innehållet för att säkerställa en harmoniserad tolkning eller för att sörja för internationell jämförbarhet, under förutsättning att de inte innebär någon ändring av grundbegreppen, att de inte kräver ytterligare medel för producenter inom det europeiska statistiksystemet när de ska genomföras och att deras tillämpning inte medför en ändring av de egna medlen.

3. Om det råder tvivel om hur redovisningsreglerna enligt ENS 2010 ska tillämpas, ska den berörda medlemsstaten begära ett förtydligande från kommissionen (Eurostat). Kommissionen (Eurostat) ska utan dröjsmål både granska begäran och ge den berörda medlemsstaten och alla andra medlemsstater råd angående det begärda förtydligandet.

4. Medlemsstaterna ska beräkna och fördela indirekt mätta finansiella förmedlingstjänster (Fisim) i nationalräkenskaperna i enlighet med metoden i bilaga A. Kommissionen ska ges befogenhet att före den 17 september 2013 anta en delegerad akt i enlighet med artikel 7 för att fastställa en reviderad metod för att beräkna och fördela Fisim. Kommissionen ska då den utövar sin befogenhet enligt denna punkt se till att sådana delegerade akter inte medför en betydande ytterligare administrativ börda för medlemsstaterna eller för de deltagande enheterna.

5. Medlemsstaterna ska bokföra utgifter för forskning och utveckling som fast realkapitalbildning. Kommissionen ska ges befogenhet att i enlighet med artikel 7 anta en delegerad akt för att säkra att medlemsstaternas ENS 2010-uppgifter för forskning och utveckling är tillförlitliga och jämförbara. Kommissionen ska då den utövar sin befogenhet enligt denna punkt se till att sådana delegerade akter inte medför en betydande ytterligare administrativ börda för medlemsstaterna eller för de deltagande enheterna.

Artikel3¶Överföring av uppgifter till kommissionen

1. Medlemsstaterna ska till kommissionen (Eurostat) överföra de räkenskapsdata och sammanställningar som framgår av tabellerna i bilaga B inom de tidsfrister som föreskrivs däri för respektive sammanställning.

2. Medlemsstaterna ska till kommissionen överföra de data och metadata som föreskrivs i denna förordning i enlighet med en fastställd standard för datautväxling och andra praktiska arrangemang.

Uppgifterna ska överföras eller laddas upp på elektronisk väg till kommissionens centrala dataportal. Standarden för datautväxling och andra praktiska arrangemang för överföringen av uppgifterna ska fastställas av kommissionen genom genomförandeakter. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 8.2.

Artikel4¶Kvalitetsbedömning

1. Vid tillämpningen av denna förordning ska kvalitetskriterierna i artikel 12.1 i förordning (EG) nr 223/2009 gälla för de uppgifter som överförs i enlighet med artikel 3 i den här förordningen.

2. Medlemsstaterna ska förse kommissionen (Eurostat) med en rapport om kvaliteten på de uppgifter som ska överföras i enlighet med artikel 3.

3. Vid tillämpningen av de kvalitetskriterier som avses i punkt 1 på uppgifter som omfattas av denna förordning ska formerna för, strukturen på, frekvensen och bedömningsindikatorerna för samt uppställningen av kvalitetsrapporterna fastställas av kommissionen genom genomförandeakter. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 8.2.

4. Kommissionen (Eurostat) ska bedöma de överförda uppgifternas kvalitet.

Artikel5¶Tillämpning och första överföring av uppgifter

1. ENS 2010 ska tillämpas första gången på uppgifter som har sammanställts i enlighet med bilaga B och som ska överföras från och med den 1 september 2014.

2. Uppgifterna ska överföras till kommissionen (Eurostat) inom de tidsfrister som fastställs i bilaga B.

3. Fram till den första överföringen av uppgifter enligt ENS 2010 ska medlemsstaterna, i enlighet med punkt 1, fortsätta att förse kommissionen (Eurostat) med de räkenskaper och sammanställningar som följer av tillämpningen av ENS 95.

4. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 19 i rådets förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000 av den 22 maj 2000 om genomförande av beslut 2007/436/EG, Euratom om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel ska kommissionen tillsammans med respektive medlemsstat kontrollera att den här förordningen tillämpas korrekt och underrätta den kommitté som avses i artikel 8.1 i den här förordningen om resultaten av dessa kontroller.

Artikel6¶Undantag

Ändrad genom förordning (EU) 2023/734.

1. Om tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2023/734 kräver betydande anpassningar av ett nationellt statistiksystem ska kommissionen bevilja medlemsstaterna tillfälliga undantag genom genomförandeakter för en period på högst tre år. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 8.2 i den här förordningen.

2. Kommissionen ska bevilja ett undantag enligt punkt 1 endast för en period som är tillräcklig för att ge den berörda medlemsstaten möjlighet att anpassa sitt statistiksystem. Medlemsstatens andel av unionens eller euroområdets BNP ska inte i sig utgöra grund för beviljande av undantag. När det är lämpligt ska kommissionen ge de berörda medlemsstaterna stöd i deras ansträngningar att genomföra de nödvändiga anpassningarna av sina statistiksystem.

3. För de ändamål som anges i punkterna 1 och 2 ska de berörda medlemsstaterna lägga fram en väl motiverad ansökan till kommissionen senast den 26 juli 2023.

Artikel7¶Utövande av delegering

1. Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 2.2 och 2.5 ska ges till kommissionen för en period på fem år från och med den 16 juli 2013. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 2.4 ska ges till kommissionen för en period på två månader från och med den 16 juli 2013. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av perioden av fem år. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, om inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.

3. Den delegering av befogenhet som avses i artikel 2.2, 2.4 och 2.5 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet.

Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4. Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

5. En delegerad akt som antas enligt artikel 2.2, 2.4 och 2.5 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av tre månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med tre månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel8¶Kommitté

1. Kommissionen ska biträdas av kommittén för det europeiska statistiksystemet, som inrättats genom förordning (EG) nr 223/2009. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Artikel9¶Samarbete med andra kommittéer

1. I de frågor där kommittén för valuta-, finans- och betalningsbalansstatistik, som inrättats genom beslut 2006/856/EG, är behörig ska kommissionen begära ett yttrande från denna kommitté i enlighet med artikel 2 i det beslutet.

2. Kommissionen ska till den kommitté för bruttonationalinkomst (BNI-kommittén), som inrättats genom förordning (EG, Euratom) nr 1287/2003, överlämna alla de uppgifter om genomförandet av den här förordningen som BNI-kommittén behöver för att fullgöra sitt uppdrag.

Artikel10¶Övergångsbestämmelser

1. När det gäller budgeten och de egna medlen ska det europeiska nationalräkenskapssystem som avses i artikel 1.1 i förordning (EG, Euratom) nr 1287/2003 och de rättsakter som hänför sig till den, särskilt förordning (EG, Euratom) nr 1150/2000 och rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1553/89 av den 29 maj 1989 om den slutliga enhetliga ordningen för uppbörd av egna medel som härrör från mervärdeskatt, fortsätta att vara ENS 95 så länge rådets beslut 2007/436/EG, Euratom av den 7 juni 2007 om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel är i kraft.

2. För att fastställa de momsbaserade egna medlen får medlemsstaterna genom undantag från punkt 1 använda uppgifter som bygger på ENS 2010 så länge beslut 2007/436/EG, Euratom är i kraft, i de fall där de detaljerade uppgifter som krävs enligt ENS 95 inte är tillgängliga.

Artikel11¶Rapportering om implicita förpliktelser

Senast 2014 ska kommissionen lämna en rapport till Europaparlamentet och rådet med befintlig information om offentlig–privata partnerskap och andra implicita förpliktelser, inklusive ansvarsförbindelser, utanför den offentliga sektorn.

Senast 2018 ska kommissionen lämna ytterligare en rapport till Europaparlamentet och rådet med en bedömning av i vilken grad den information om förpliktelser som offentliggjorts av kommissionen (Eurostat) avspeglar samtliga implicita förpliktelser, inbegripet ansvarsförbindelser, utanför den offentliga sektorn.

Artikel12¶Översyn

Kommissionen ska senast den 1 juli 2018 och därefter vart femte år lämna en rapport om tillämpningen om denna förordning till Europaparlamentet och rådet.

Denna rapport ska innehålla en utvärdering av bland annat

a) kvaliteten på uppgifterna i national- och regionalräkenskaperna,

b) hur effektiv denna förordning och den övervakningsprocess som tillämpas för ENS 2010 är, och

c) vilka framsteg som görs avseende uppgifter om ansvarsförbindelser och tillgången till ENS 2010-uppgifter.

Artikel13¶Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

BILAGA A

KAPITEL 1) ALLMÄN ÖVERSIKT OCH GRUNDPRINCIPER

ALLMÄN ÖVERSIKT

Globalisering

ANVÄNDNINGSOMRÅDEN FÖR ENS 2010

Underlag för analys och politik

Begreppen i ENS 2010

Sektorindelning

Satelliträkenskaper

ENS 2010 och SNA 2008

ENS 2010 och ENS 95

GRUNDPRINCIPERNA I ENS 2010 SOM ETT SYSTEM

De statistiska enheterna och deras indelningar

Institutionella enheter och sektorer

LVE och branscher

Inhemska och utländska enheter; den totala ekonomin och utlandet

Flöden och stockar

Flöden

Transaktioner

Egenskaper hos transaktioner

Transaktioner mellan respektive inom enheter

Monetära respektive icke-monetära transaktioner

Transaktioner med eller utan motprestation

Ändrad behandling av transaktioner

Omföring

Uppdelning

Urskiljande av transaktionens huvudsakliga aktör

Gränsfall

Andra förändringar i tillgångar

Andra volymförändringar i tillgångar och skulder

Kapitalvinster och kapitalförluster

Stockar

Kontosystemet och aggregaten

Bokföringsregler

Terminologin för kontots två sidor

Dubbel bokföring/fyrdubbel bokföring

Värdering

Särskilda regler för värdering av produkter

Värdering till fasta priser

Bokföringstidpunkt

Konsolidering och nettobokföring

Konsolidering

Nettobokföring

Konton, saldoposter och aggregat

Kontosystemet

Varu- och tjänstekontot

Utlandskontot

Saldoposter

Aggregat

BNP: ett viktigt aggregat

Input-outputräkenskaperna

Tillgångs- och användningstabeller

Symmetriska input-outputtabeller

KAPITEL 2) ENHETER OCH GRUPPERING AV ENHETER

AVGRÄNSNING AV DEN NATIONELLA EKONOMIN

INSTITUTIONELLA ENHETER

Huvudkontor och holdingbolag

Koncerner

Specialföretag

Koncerninterna finansinstitut

Artificiella dotterbolag

Specialföretag inom sektorn offentlig förvaltning

INSTITUTIONELLA SEKTORER

Icke-finansiella bolag (S.11)

Delsektorn offentliga icke-finansiella bolag (S.11001)

Delsektorn nationella privata icke-finansiella bolag (S.11002)

Delsektorn utlandskontrollerade icke-finansiella bolag (S.11003)

Finansiella bolag (S.12)

Finansförmedlare

Finansiella servicebolag

Andra finansiella bolag än finansförmedlare och finansiella servicebolag

Institutionella enheter som ingår i sektorn finansiella bolag

Nio delsektorer inom sektorn finansiella bolag

Kombinering av delsektorer inom sektorn finansiella bolag

Uppdelning av delsektorerna inom sektorn finansiella bolag i offentliga, inhemska privata och utlandskontrollerade finansiella bolag

Centralbanken (S.121)

Monetära finansinstitut som tar emot inlåning, utom centralbanken (S.122)

Penningmarknadsfonder (S.123)

Investeringsfonder, utom penningmarknadsfonder (S.124)

Andra finansförmedlare, utom försäkringsbolag och pensionsinstitut (S.125)

Finansiella bolag som ägnar sig åt värdepapperiseringstransaktioner (s.k. värdepapperiseringsinstitut)

Värdepappershandlare, finansiella bolag med utlåningsverksamhet samt specialiserade finansiella bolag

Finansiella servicebolag (S.126)

Koncerninterna finansinstitut och utlåningsföretag (S.127)

Försäkringsbolag (S.128)

Pensionsinstitut (S.129)

Offentlig förvaltning (S.13)

Statlig förvaltning (utom sociala trygghetsfonder) (S.1311)

Delstatlig förvaltning (utom sociala trygghetsfonder) (S.1312)

Kommunal förvaltning (utom sociala trygghetsfonder) (S.1313)

Sociala trygghetsfonder (S.1314)

Hushåll (S.14)

Företagarhushåll med anställda och företagarhushåll utan anställda (S.141 och S.142)

Löntagarhushåll (S.143)

Mottagare av kapitalinkomster (S.1441)

Mottagare av pensioner (S.1442)

Mottagare av andra transfereringsinkomster (S.1443)

Hushållens icke-vinstdrivande organisationer (S.15)

Utlandet (S.2)

Sektorklassificering av producerande enheter baserad på juridisk form

LOKALA VERKSAMHETSENHETER OCH BRANSCHER

Den lokala verksamhetsenheten

Branschen

Branschindelning

HOMOGENA PRODUKTIONSENHETER OCH HOMOGENA BRANSCHER

Den homogena produktionsenheten

Den homogena branschen

KAPITEL 3) TRANSAKTIONER MED PRODUKTER OCH ICKE-PRODUCERADE TILLGÅNGAR

PRODUKTTRANSAKTIONER – ALLMÄNT

PRODUKTION (AKTIVITET OCH RESULTAT)

Primär verksamhet, sekundär verksamhet och hjälpverksamhet

Produktion (P.1)

Institutionella enheter: distinktionen mellan marknad, för egen slutlig användning och icke-marknad

Tidpunkt för bokföring och värdering av produktionen

Produkter från jordbruk, skogsbruk och fiske (avdelning A)

Tillverkade varor (avdelning C); Byggnader och byggnadsarbeten (avdelning F)

Handel; reparation av motorfordon (avdelning G)

Transport och magasineringstjänster (avdelning H)

Hotell- och restaurangtjänster (avdelning I)

Finans- och försäkringstjänster (avdelning K): centralbankens produktion

Finans- och försäkringstjänster (avdelning K): finansiella tjänster över lag

Finansiella tjänster som tillhandahålls mot direkt betalning

Finansiella tjänster som betalas genom räntor

Finansiella tjänster vid förvärv och avyttring av finansiella tillgångar och skulder på finansiella marknader

Finansiella tjänster som tillhandahålls inom försäkrings- och pensionssystem, där verksamheten finansieras genom försäkringspremier och avkastning på sparande

Fastighetstjänster (Avdelning L)

Tjänster inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik (avdelning M); Uthyrnings-, fastighetsservice-, rese- och andra stödtjänster (Avdelning N)

Offentlig förvaltning och försvar; obligatorisk socialförsäkring (Avdelning O)

Tjänster avseende utbildning (Avdelning P); Vård och omsorg, sociala tjänster (Avdelning Q)

Tjänster avseende kultur, nöje och fritid (Avdelning R); Andra tjänster (Avdelning S)

Förvärvsarbete i hushåll (Avdelning T)

INSATSFÖRBRUKNING (P.2)

Tidpunkt för bokföring och värdering av insatsförbrukning

SLUTLIG KONSUMTION (P.3, P.4)

Konsumtionsutgift (P.3)

Faktisk konsumtion (P.4)

Tidpunkt för bokföring och värdering av konsumtionsutgifter

Tidpunkt för bokföring och värdering av faktisk konsumtion

BRUTTOINVESTERING (P.5)

Fast bruttoinvestering (P.51g)

Tidpunkt för bokföring och värdering av fast bruttoinvestering

Kapitalförslitning (P.51c)

Lagerinvestering (P.52)

Tidpunkt för bokföring och värdering av lagerinvestering

Anskaffning minus avyttring av värdeföremål (P.53)

EXPORT OCH IMPORT AV VAROR OCH TJÄNSTER (P.6 OCH P.7)

Export och import av varor (P.61 och P.71)

Export och import av tjänster (P.62 och P.72)

TRANSAKTIONER MED BEFINTLIGA VAROR

ANSKAFFNING MINUS AVYTTRING AV ICKE-PRODUCERADE TILLGÅNGAR (NP)

KAPITEL 4) OMFÖRDELNINGSTRANSAKTIONER

ERSÄTTNINGAR TILL ANSTÄLLDA (D.1)

Egentlig lön (D.11)

Kontant lön

Naturalön

Arbetsgivares sociala avgifter (D.12)

Arbetsgivares faktiska sociala avgifter (D.121)

Arbetsgivares tillräknade sociala avgifter (D.122)

SKATTER PÅ PRODUKTION OCH IMPORT (D.2)

Produktskatter (D.21)

Mervärdesskatter (skatter av momstyp) (D.211)

Skatter och tullar på import, exklusive moms (D.212)

Produktskatter, exklusive moms och importskatter (D.214)

Övriga produktionsskatter (D.29)

Skatter på produktion och import som betalas till Europeiska unionens institutioner

Skatter på produktion och import: bokföringstidpunkt och belopp som ska bokföras

SUBVENTIONER (D.3)

Produktsubventioner (D.31)

Importsubventioner (D.311)

Övriga produktsubventioner (D.319)

Övriga produktionssubventioner (D.39)

KAPITALINKOMST (D.4)

Ränta (D.41)

Ränta på in- och utlåning

Ränta på skuldebrev

Ränta på växlar och liknande kortfristiga objekt

Ränta på obligationer och förlagsbevis

Ränteswappar och framtida räntesäkringsavtal (FRA)

Ränta på finansiell leasing

Andra räntor

Bokföringstidpunkt

Inkomst från bolag (D.42)

Utdelning från bolag (D.421)

Ägaruttag från kvasibolag (D.422)

Återinvesterade vinstmedel från utländska direktinvesteringar (D.43)

Övrig kapitalavkastning (D.44)

Kapitalavkastning tillräknad försäkringstagare (D.441)

Kapitalavkastning på pensionsrätter (d.442)

Kapitalavkastning tillräknad andelsägare i kollektiva investeringsfonder (D.443)

Arrenden (D.45)

Markarrende

Arrenden av mineraltillgångar

LÖPANDE INKOMST- OCH FÖRMÖGENHETSSKATTER ETC. (D.5)

Inkomstskatter (D.51)

Övriga löpande skatter (D.59)

SOCIALA AVGIFTER OCH FÖRMÅNER (D.6)

Sociala avgifter, netto (D.61)

Arbetsgivares faktiska sociala avgifter (D.611)

Arbetsgivares tillräknade sociala avgifter (D.612)

Hushållens faktiska egenavgifter (D.613)

Hushållens kompletterande egenavgifter (D.614)

Sociala förmåner, andra än in natura (D.62)

Kontanta sociala trygghetsförmåner (D.621)

Förmåner från andra sociala försäkringssystem (D.622)

Kontant socialt bistånd (D.623)

Sociala naturaförmåner (D.63)

Sociala naturaförmåner – icke marknadsproduktion från den offentliga förvaltningen och hushållens icke-vinstdrivande organisationer (D.631)

Sociala naturaförmåner – marknadsproduktion köpt av den offentliga förvaltningen och hushållens icke-vinstdrivande organisationer (D.632)

ANDRA LÖPANDE TRANSFERERINGAR (D.7)

Skadeförsäkringspremier, netto (D.71)

Skadeförsäkringsersättningar (D.72)

Löpande transfereringar inom den offentliga förvaltningen (D.73)

Löpande internationellt samarbete (D.74)

Övriga löpande transfereringar (D.75)

Löpande transfereringar till hushållens icke-vinstdrivande organisationer (D.751)

Löpande transfereringar mellan hushåll (D.752)

Andra övriga löpande transfereringar (D.759)

Böter och straffavgifter

Lotterier och spel

Ersättningar

EU:s moms- och BNI-baserade egna medel (D.76)

JUSTERING FÖR FÖRÄNDRING I PENSIONSRÄTTER (D.8)

KAPITALTRANSFERERINGAR (D.9)

Kapitalskatter (D.91)

Investeringsbidrag (D.92)

Andra kapitaltransfereringar (D.99)

PERSONALOPTIONER

KAPITEL 5) FINANSIELLA TRANSAKTIONER

ALLMÄN ÖVERSIKT ÖVER FINANSIELLA TRANSAKTIONER

Finansiella tillgångar, finansiella fordringar och skulder

Villkorade tillgångar och villkorade skulder

Kategorier av finansiella tillgångar och skulder

Balansräkning, konto för finansiella transaktioner och andra flöden

Värdering

Netto- och bruttoregistrering

Konsolidering

Nettobokföring

Bokföringsregler för finansiella transaktioner

En finansiell transaktion med en löpande transferering eller kapitaltransferering som motpartstransaktion

En finansiell transaktion med kapitalinkomst som motpartstransaktion

Bokföringstidpunkt

Ett från-vem-till-vem-konto över finansiella transaktioner

DETALJERAD KLASSIFICERING AV FINANSIELLA TRANSAKTIONER PER KATEGORI

Monetärt guld och särskilda dragningsrätter (SDR) (F.1)

Monetärt guld (F.11)

Särskilda dragningsrätter (SDR) (F.12)

Sedlar, mynt och inlåning (F.2)

Sedlar och mynt (F.21)

Inlåning (F.22 och F.29)

Överförbar inlåning (F.22)

Övrig inlåning (F.29)

Skuldebrev (F.3)

Viktigaste egenskaper hos skuldebrev

Klassificering per ursprunglig löptid och valuta

Klassificering per typ av ränta

Skuldebrev med fast ränta

Skuldebrev med rörlig ränta

Skuldebrev med blandad ränta

Privatplaceringar

Värdepapperisering

Säkerställda obligationer

Lån (F.4)

Viktigaste egenskaper hos lån

Klassificering av lån per ursprunglig löptid, valuta och ändamål med utlåningen

Skillnad mellan transaktioner i lån och transaktioner i inlåning

Skillnad mellan transaktioner i lån och transaktioner i värdepapper

Skillnad mellan transaktioner i lån, handelskrediter och handelsväxlar

Värdepapperslån och återköpsavtal (repor)

Finansiell leasing

Andra typer av lån

Finansiella tillgångar som inte hör till kategorin lån

Ägarandelar och aktier/andelar i investeringsfonder (F.5)

Ägarandelar (F.51)

Depåbevis

Noterade aktier (F.511)

Onoterade aktier (F.512)

Börsintroduktion, notering, avnotering och aktieåterköp

Finansiella tillgångar som inte klassificeras som aktierelaterade värdepapper

Andra ägarandelar (F.519)

Värdering av transaktioner i ägarandelar

Aktier/andelar i investeringsfonder (F.52)

Aktier/andelar i penningmarknadsfonder (F.521)

Aktier/andelar i investeringsfonder utom penningmarknadsfonder (F.522)

Värdering av transaktioner i aktier/andelar i investeringsfonder

Försäkring, pension och standardiserade garantier (F.6)

Försäkringstekniska avsättningar för skadeförsäkring (F.61)

Livförsäkringsförmåner och livränta (F.62)

Pensionsrätter (F.63)

Villkorade pensionsrätter

Pensionsinstituts fordringar på pensionsförvaltare (F.64)

Övriga livförsäkringsförmåner (F.65)

Avsättningar för krav enligt standardiserade garantier (F.66)

Standardiserade garantier och engångsgarantier

Finansiella derivat och personaloptioner (F.7)

Finansiella derivat (F.71)

Optioner

Termine

Optioner jämfört med terminer

Swappar

Ränteterminskontrakt (forward rate agreement, FRA)

Kreditderivat

Kreditswappar

Finansiella instrument som inte ingår i finansiella derivat

Personaloptioner (F.72)

Värdering av transaktioner i finansiella derivat och personaloptioner

Obetalda/förutbetalda inkomster och utgifter (F.8)

Handelskrediter och förskott (F.81)

Övriga obetalda/förutbetalda inkomster och utgifter exklusive handelskrediter och förskott (F.89)

BILAGA 5.1 —) KLASSIFICERING AV FINANSIELLA TRANSAKTIONER

Klassificering av finansiella transaktioner efter kategori

Klassificering av finansiella transaktioner efter överlåtbarhet

Strukturerade värdepapper

Klassificering av finansiella transaktioner efter typ av inkomst

Klassificering av finansiella transaktioner efter typ av ränta

Klassificering av finansiella transaktioner efter löptid

Korta och långa löptider

Ursprunglig löptid och återstående löptid

Klassificering av finansiella transaktioner efter valuta

Penningmängdsmått

KAPITEL 6) ANDRA FLÖDEN

INLEDNING

ANDRA FÖRÄNDRINGAR I TILLGÅNGAR OCH SKULDER

Andra volymförändringar i tillgångar och skulder (K.1–K.6)

Ekonomisk tillblivelse av tillgångar (K.1)

Ekonomiskt försvinnande av icke-producerade tillgångar (K.2)

Förlust genom katastrofer (K.3)

Konfiskation utan ersättning (K.4)

Övriga volymförändringar (K.5)

Förändringar i klassificering (K.6)

Förändringar i sektorklassificering och struktur (K.61)

Förändringar i klassificering av tillgångar och skulder (K.62)

Nominella kapitalvinster och kapitalförluster (K.7)

Neutrala kapitalvinster och kapitalförluster (K.71)

Reala kapitalvinster och kapitalförluster (K.72)

Kapitalvinster och kapitalförluster enligt typ av finansiell tillgång och skuld

Monetärt guld och särskilda dragningsrätter (SDR) (AF.1)

Sedlar, mynt och inlåning (AF.2)

Skuldebrev (AF.3)

Lån (AF.4)

Ägarandelar och aktier/andelar i investeringsfonder (AF.5)

Försäkring, pension och standardiserade garantier (AF.6)

Finansiella derivat och personaloptioner (AF.7)

Obetalda/förutbetalda inkomster och utgifter (AF.8)

Tillgångar noterade i utländsk valuta

KAPITEL 7) BALANSRÄKNINGAR

TYPER AV TILLGÅNGAR OCH SKULDER

Definition av en tillgång

UNDANTAG FRÅN AVGRÄNSNINGEN AV TILLGÅNGAR OCH SKULDER

KATEGORIER AV TILLGÅNGAR OCH SKULDER

Producerade icke-finansiella tillgångar (AN.1)

Icke-producerade icke-finansiella tillgångar (AN.2)

Finansiella tillgångar och skulder (AF)

VÄRDERING AV POSTER I BALANSRÄKNINGEN

Allmänna värderingsprinciper

ICKE-FINANSIELLA TILLGÅNGAR (AN)

Producerade icke-finansiella tillgångar (AN.1)

Fasta tillgångar (AN.11)

Produkter som skyddas av immateriell äganderätt (AN.117)

Kostnader för ägarbyte av andra icke-producerade tillgångar (AN.116)

Lagerstockar (AN.12)

Värdeföremål (AN.13)

Icke-producerade icke-finansiella tillgångar (AN.2)

Naturresurser (AN.21)

Mark (AN.211)

Mineral- och energitillgångar (AN.212)

Övriga naturresurser (AN.213, AN.214 och AN.215)

Kontrakt, leasingavtal och licenser (AN.22)

Förvärv minus försäljning av goodwill och marknadsföringstillgångar (AN.23)

FINANSIELLA TILLGÅNGAR OCH SKULDER (AF)

Monetärt guld och särskilda dragningsrätter (AF.1)

Sedlar, mynt och inlåning (AF.2)

Skuldebrev (AF.3)

Lån (AF.4)

Ägarandelar och aktier/andelar i investeringsfonder (AF.5)

Försäkring, pension och standardiserade garantier (AF.6)

Finansiella derivat och personaloptioner (AF.7)

Obetalda/förutbetalda inkomster och utgifter (AF.8)

FINANSIELLA BALANSRÄKNINGAR

MEMORANDUMPOSTER

Varaktiga konsumtionsvaror (AN.m)

Utländska direktinvesteringar (AF.m1)

Nödlidande lån (AF.m2)

Redovisning av nödlidande lån

BILAGA 7.1) SAMMANFATTNING AV VARJE KATEGORI AV TILLGÅNGAR

BILAGA 7.2) EN SAMMANSTÄLLNING AV POSTER FRÅN DEN INGÅENDE BALANSRÄKNINGEN TILL DEN UTGÅENDE BALANSRÄKNINGEN

KAPITEL 8) KONTOSYSTEM

INLEDNING

Kontosystem

KONTOSYSTEM

Löpande konton

Produktionskonto (I)

Inkomstfördelnings- och inkomstanvändningskonton (II)

Konton för primär inkomstfördelning (II.1)

Konto för inkomstbildning (II.1.1)

Konto för allokering av primära inkomster (II.1.2)

Konto för företagarinkomster (II.1.2.1)

Konto för allokering av övriga primära inkomster (II.1.2.2)

Konto för sekundär inkomstfördelning (II.2)

Konto för omfördelning av inkomster in natura (II.3)

Inkomstanvändningskonto (II.4)

Konto för användning av disponibel inkomst (II.4.1)

Konto för användning av justerad disponibel inkomst (II.4.2)

Kapitalbildningskonton (III)

Kapitalkonto (III.1)

Konto för förändringar i nettoförmögenhet genom sparande och kapitaltransfereringar (III.1.1)

Konto för anskaffning av icke-finansiella tillgångar (III.1.2)

Konto för finansiella transaktioner (III.2)

Konto för andra förändringar i tillgångarna (III.3)

Konto för andra volymförändringar i tillgångarna (III.3.1)

Omvärderingskonto (III.3.2)

Konto för neutrala kapitalvinster och kapitalförluster (III.3.2.1)

Konto för reala kapitalvinster och kapitalförluster (III.3.2.2)

Balansräkningar (IV)

Ingående balansräkning (IV.1)

Förändringar i balansräkningen (IV.2)

Utgående balansräkning (IV.3)

UTLANDSKONTO (V)

Löpande konton

Utrikeskonto för varor och tjänster (V.1)

Utrikeskontot för primärinkomster och löpande transfereringar (V.II)

Utrikeskonton för kapitalbildning (V.III)

Kapitalkonto (V.III.1)

Konto för finansiella transaktioner (V.III.2)

Konto för andra volymförändringar i tillgångar (V.III.3)

Balansräkningar (V.IV)

KONTO FÖR VAROR OCH TJÄNSTER (0)

INTEGRERADE EKONOMISKA KONTON

AGGREGAT

Bruttonationalprodukt till marknadspris (BNP)

Driftsöverskott för den totala ekonomin

Sammansatt förvärvsinkomst för den totala ekonomin

Företagarinkomst för den totala ekonomin

Nationalinkomst (till marknadspris)

Disponibel nationalinkomst

Sparande

Bytesbalans

Finansiellt sparande (+ eller –) för den totala ekonomin

Nettoförmögenhet för den totala ekonomin

Den offentliga förvaltningens utgifter och inkomster

KAPITEL 9) TILLGÅNGS- OCH ANVÄNDNINGSTABELLER OCH INPUT-OUTPUTRÄKENSKAPER

INLEDNING

BESKRIVNING

STATISTISKT VERKTYG

ANALYSINSTRUMENT

TILLGÅNGS- OCH ANVÄNDNINGSTABELLER MER I DETALJ

Klassifikationer

Värderingsprinciper

Handels- och transportmarginaler

Skatter minus subventioner på produktion och import

Övriga grundbegrepp

Kompletterande uppgifter

UPPGIFTSKÄLLOR OCH AVSTÄMNING

INSTRUMENT FÖR ANALYSER OCH UTVIDGNINGAR

KAPITEL 10) PRIS- OCH VOLYMMÅTT

OMFATTNINGEN AV PRIS- OCH VOLYMINDEX I NATIONALRÄKENSKAPERNA

Det integrerade systemet av pris- och volymindex

Övriga pris- och volymindex

GENERELLA PRINCIPER FÖR ATT MÄTA PRIS- OCH VOLYMINDEX

Definition av priser och volymer för marknadsprodukter

Kvalitet, pris och homogena produkter

Priser och volym

Nya produkter

Principerna för icke-marknadsproducerade tjänster

Principer för förädlingsvärdet och BNP

SÄRSKILDA PROBLEM VID PRINCIPERNAS TILLÄMPNING

Skatter och subventioner på produkter och import

Övriga produktionsskatter och produktionssubventioner

Kapitalförslitning

Ersättningar till anställda

Fasta tillgångar och lagerstockar

MÅTT PÅ SAMHÄLLSEKONOMINS REALA INKOMSTER

PRIS- OCH VOLYMINDEX FÖR JÄMFÖRELSER MELLAN LÄNDER

KAPITEL 11) BEFOLKNING OCH ARBETSKRAFTSINSATS

TOTALBEFOLKNING

ARBETSKRAFT

SYSSELSÄTTNING

Anställda

Egenföretagare

Sysselsättning och hemvist

ARBETSLÖSHET

ARBETSTILLFÄLLEN

Arbetstillfällen och hemvist

DEN ICKE OBSERVERADE EKONOMIN

TOTALA ANTALET UTFÖRDA ARBETSTIMMAR

Specificering av antalet faktiskt arbetade timmar

ÅRSVERKEN

ANSTÄLLDAS ERSÄTTNINGSVÄGDA ARBETSKRAFTSINSATS

PRODUKTIVITETSMÅTT

KAPITEL 12) KVARTALSVISA NATIONALRÄKENSKAPER

INLEDNING

SÄRDRAG HOS KVARTALSVISA NATIONALRÄKENSKAPER

Bokföringstidpunkt

Produkter i arbete

Verksamhet som är koncentrerad till särskilda perioder under ett år

Betalningar som görs sällan

Snabbstatistik

Avstämning och årsanpassning (benchmarking) av kvartalsvisa nationalräkenskaper

Avstämning

Överensstämmelse mellan kvartalsvisa och årliga räkenskaper – årsanpassning (benchmarking)

Kedjade mått på pris- och volymförändringar

Säsongrensning och kalenderkorrigering

Ordningsföljd i sammanställningen av säsongrensade kedjade volymmått

KAPITEL 13) REGIONALRÄKENSKAPER

INLEDNING

DET REGIONALA TERRITORIET

ENHETER OCH REGIONALRÄKENSKAPER

Institutionella enheter

Lokala verksamhetsenheter och regional produktionsverksamhet per bransch

METODER FÖR REGIONAL FÖRDELNING

AGGREGAT FÖR PRODUKTIONSVERKSAMHET

Bruttoförädlingsvärde per region och bruttoregionprodukt

Fördelning av Fisim på användarbransch

Sysselsättning

Ersättningar till anställda

Övergång från regionalt bruttoförädlingsvärde till bruttoregionprodukt

De regionala bruttoförädlingsvärdenas volymökning

REGIONALA KONTON FÖR HUSHÅLLENS INKOMSTER

KAPITEL 14) INDIREKT MÄTTA FINANSIELLA FÖRMEDLINGSTJÄNSTER (FISIM)

FISIM SOM BEGREPP OCH EFFEKTERNA PÅ HUVUDAGGREGATEN AV ALLOKERINGEN AV FISIM TILL ANVÄNDARE

BERÄKNING AV PRODUKTIONEN AV FISIM FÖR SEKTORERNA S.122 OCH S.125

Nödvändiga statistiska uppgifter

Referensräntor

Intern referensränta

Externa referensräntor

Detaljerad uppdelning av Fisim på institutionella sektorer

Uppdelning av Fisim allokerade till hushåll i insatsförbrukning och konsumtion

BERÄKNING AV IMPORT AV FISIM

FISIM UTTRYCKTA I VOLYM

BERÄKNING AV FISIM PER NÄRINGSGREN

CENTRALBANKENS PRODUKTION

KAPITEL 15) KONTRAKT, LEASINGAVTAL OCH LICENSER

INLEDNING

SKILLNADEN MELLAN OPERATIONELL LEASING, RESURSLEASING OCH FINANSIELL LEASING

Operationell leasing

Finansiell leasing

Resursleasing

Tillstånd att utnyttja en naturresurs

Tillstånd att utöva specifik verksamhet

Offentlig–privata partnerskap

Avtal om tjänstekoncessioner

Överlåtbara operationella leasingkontrakt (AN.221)

Ensamrätt till framtida varor och tjänster (AN.224)

KAPITEL 16) FÖRSÄKRING

INLEDNING

Direktförsäkring

Återförsäkring

Berörda enheter

PRODUKTION AV FÖRSÄKRINGSTJÄNSTER

Intjänade premier

Premietillskott

Justerade skadeersättningar och livförsäkringsersättningar

Justerade skadeersättningar inom skadeförsäkringar

Livförsäkringsersättningar

Försäkringstekniska avsättningar

Fastställa försäkringsproduktionen

Skadeförsäkring

Livförsäkring

Återförsäkring

TRANSAKTIONER FÖRKNIPPADE MED SKADEFÖRSÄKRING

Fördelning av produktionen av försäkringstjänster till användarna

Försäkringstjänster till och från utlandet

Bokföringsposter

TRANSAKTIONER FÖRKNIPPADE MED LIVFÖRSÄKRING

TRANSAKTIONER FÖRKNIPPADE MED ÅTERFÖRSÄKRING

TRANSAKTIONER FÖRKNIPPADE MED FINANSIELLA SERVICEFÖRETAG FÖR FÖRSÄKRING

LIVRÄNTOR

BOKFÖRING AV SKADEFÖRSÄKRINGSFORDRINGAR

Behandling av justerade skadeanspråk

Behandling av förluster genom katastrofer

KAPITEL 17) SOCIAL FÖRSÄKRING INKLUSIVE PENSIONER

INLEDNING

Sociala försäkringssystem, socialt bistånd och individuella försäkringsavtal

Sociala förmåner

Sociala förmåner som utges av den offentliga förvaltningen

Sociala förmåner som utges av andra institutionella enheter

Pensioner och andra förmåner

ANDRA FÖRMÅNER FRÅN SOCIALA FÖRSÄKRINGSSYSTEM ÄN PENSIONER

Andra sociala trygghetssystem än pensionssystem

Andra anställningsrelaterade sociala försäkringssystem

Bokföring av stockar och flöden efter typ av socialt försäkringssystem utom pensionssystem

Sociala trygghetssystem

Andra anställningsrelaterade sociala försäkringssystem utom pensioner

PENSIONER

Typer av pensionssystem

Pensionssystem inom social trygghet

Andra anställningsrelaterade pensionssystem

Avgiftsbestämda system

Förmånsbestämda system

Avgiftsbestämda system med fiktiv pensionsbehållning och hybridsystem

Jämförelse mellan förmånsbestämda och avgiftsbestämda system

Pensionsadministratör, pensionsförvaltare, pensionsinstitut samt pensionssystem som omfattar flera arbetsgivare

Bokföring av stockar och flöden efter typ av pensionssystem inom social försäkring

Transaktioner för pensionssystem inom social trygghet

Transaktioner för andra anställningsrelaterade pensionssystem

Transaktioner för avgiftsbestämda pensionssystem

Övriga flöden som rör avgiftsbestämda pensionssystem

Transaktioner för förmånsbestämda pensionssystem

TILLÄGGSTABELL FÖR INTJÄNADE PENSIONSRÄTTER INOM SOCIAL FÖRSÄKRING

Utformning av tilläggstabellen

Kolumner i tabellen

Rader i tabellen

Ingående och utgående balansräkningar

Förändringar i pensionsrätter p.g.a. transaktioner

Förändringar i pensionsrätter p.g.a. övriga ekonomiska flöden

Tillhörande indikatorer

Försäkringsmässiga antaganden

Intjänade rätter

Diskonteringssats

Löneutveckling

Demografiska antaganden

KAPITEL 18) UTLANDSKONTON

INLEDNING

EKONOMISKT TERRITORIUM

Hemvist

INSTITUTIONELLA ENHETER

BEHANDLING AV FILIALER I BETALNINGSBALANSEN

KONSTRUERADE INHEMSKA STATISTISKA ENHETER

FÖRETAG SOM OMFATTAR FLERA TERRITORIER (MULTI-TERRITORY ENTERPRISES)

GEOGRAFISK FÖRDELNING

BETALNINGSBALANSENS KONTON

SALDOPOSTER I BYTESBALANSENS LÖPANDE KONTON

UTLANDSKONTONA OCH DERAS FÖRHÅLLANDE TILL BETALNINGSBALANSENS KONTON

Utrikeskontot för varor och tjänster

Värdering

Varor för bearbetning

Trepartshandel (merchanting)

Förmedling av varor

Import och export av Fisim

Utrikeskontot för primära och sekundära inkomster

Kontot för primära inkomster

Inkomst från direktinvesteringar

Kontot för sekundära inkomster (löpande transfereringar) i BPM6

Utrikeskapitalkontot

Utrikeskontot för finansiella transaktioner och finansiell utlandsställning

BALANSRÄKNINGAR FÖR SEKTORN UTLANDET

KAPITEL 19) EUROPEISKA RÄKENSKAPER

INLEDNING

FRÅN NATIONALRÄKENSKAPER TILL EUROPEISKA RÄKENSKAPER

Omräkning av uppgifter i olika valutor

EU-institutionerna

Utlandskontot

Avstämning av transaktioner

Pris- och volymmått

Balansräkningar

Transaktionsmatriser

BILAGA 19.1 –) KONTON FÖR EU-INSTITUTIONERNA

Tillgång

Användning

Konsolidering

KAPITEL 20) RÄKENSKAPER FÖR SEKTORN OFFENTLIG FÖRVALTNING

INLEDNING

AVGRÄNSNING AV SEKTORN OFFENTLIG FÖRVALTNING

Identifiering av enheter inom sektorn offentlig förvaltning

Offentliga förvaltningsenheter

Icke-vinstdrivande organisationer som klassificeras som tillhörande sektorn offentlig förvaltning

Andra enheter i sektorn offentlig förvaltning

Offentlig kontroll

Gränsdragningen mellan marknad och icke-marknad

Begreppet ekonomiskt signifikanta priser

Kriterier för köpare av produktion från en offentlig producent

Produktionen säljs främst till bolag och hushåll

Produktionen säljs enbart till den offentliga förvaltningen

Produktionen säljs till den offentliga förvaltningen och till andra

Testet av marknad/icke-marknad

Finansiell förmedling och avgränsningen av sektorn offentlig förvaltning

Gränsfall

Offentliga huvudkontor

Pensionsinstitut

Kvasibolag

Omstruktureringsorgan

Privatiseringsorgan

Avvecklingsorgan

Specialföretag

Samriskföretag (joint ventures)

Marknadsregleringsorgan

Överstatliga organisationer

Delsektorer i sektorn offentlig förvaltning

Staten

Delstater

Kommuner

Sociala trygghetsfonder

UPPSTÄLLNING AV STATISTIKEN ÖVER DEN OFFENTLIGA FÖRVALTNINGENS FINANSER

Ramverk

Inkomster

Skatter och sociala avgifter

Försäljning

Övriga inkomster

Utgifter

Ersättningar till anställda samt insatsförbrukning

Utgifter för sociala förmåner

Ränta

Andra löpande utgifter

Kapitalutgifter

Koppling till den offentliga förvaltningens konsumtionsutgifter (P.3)

Ändamålsklassificering av den offentliga förvaltningens utgifter (Cofog)

Saldoposter

Finansiellt sparande (B.9)

Förändringar i nettoförmögenhet genom sparande och kapitaltransfereringar (B.101)

Finansiering

Transaktioner i tillgångar

Skuldtransaktioner

Andra ekonomiska flöden

Omvärderingskonto

Konto för andra volymförändringar i tillgångarna

Balansräkningar

Konsolidering

FRÅGOR VID BOKFÖRING FÖR SEKTORN OFFENTLIG FÖRVALTNING

Skatteinkomster

Skatteinkomstens karaktär

Skattekrediter

Belopp som ska bokföras

Belopp som sannolikt inte kommer att inkasseras

Bokföringstidpunkt

Redovisning enligt periodiseringsprincipen

Periodiserad redovisning av skatter

Ränta

Diskonteringsobligationer och nollkupongare

Indexerade värdepapper

Finansiella derivat

Domstolsbeslut

Militära utgifter

Den offentliga förvaltningens förhållande till offentliga bolag

Placering i eget kapital i offentliga bolag och fördelning av inkomsterna

Investeringar i eget kapital

Kapitaltillskott

Subventioner och kapitaltillskott

Regler som är tillämpliga under särskilda omständigheter

Fiskala transaktioner

Utskiftningar från offentliga bolag

Jämförelse mellan utdelningar och uttag av eget kapital

Jämförelse mellan skatter och ägaruttag

Privatisering och nationalisering

Privatisering

Indirekta privatiseringar

Nationalisering

Transaktioner med centralbanken

Omstruktureringar, sammanslagningar och omklassificeringar

Skuldtransaktioner

Skuldövertaganden, skuldavskrivningar och skuldnedskrivningar

Skuldövertagande och skuldavskrivning

Skuldövertagande med transferering av icke-finansiella tillgångar

Skuldavskrivningar eller skuldnedskrivningar

Annan skuldsanering

Köp av skulder över marknadsvärdet

Skuldsäkringar och räddningsaktioner (bailouts)

Lånegarantier

Derivatliknande garantier

Standardiserade garantier

Engångsgarantier

Värdepapperisering

Definition

Kriterier för försäljningsklassificering

Bokföring av flöden

Övrigt

Pensionsförpliktelser

Betalningar av engångsbelopp

Partnerskap mellan den offentliga och den privata sektorn (PPP)

Omfattningen av partnerskapet

Ekonomiskt ägande och redovisning av tillgången

Bokföring

Transaktioner med internationella och överstatliga organisationer

Utvecklingsbistånd

OFFENTLIG SEKTOR

Kontroll över den offentliga sektorn

Centralbanken

Offentliga kvasibolag

Specialföretag (SPE/SPV) och utländska enheter

Samriskföretag

KAPITEL 21) KOPPLINGAR MELLAN AFFÄRSREDOVISNING OCH NATIONALRÄKENSKAPER SAMT MÄTNING AV FÖRETAGSVERKSAMHET

NÅGRA SÄRSKILDA REGLER OCH METODER FÖR AFFÄRSREDOVISNING

Bokföringstidpunkt

Dubbel bokföring/fyrdubbel bokföring

Värdering

Resultaträkning och balansräkning

NATIONALRÄKENSKAPER OCH AFFÄRSREDOVISNING – PRAKTISKA FRÅGOR

ÖVERGÅNGEN FRÅN AFFÄRSREDOVISNING TILL NATIONALRÄKENSKAPER: EXEMPLET MED ICKE-FINANSIELLA FÖRETAG

Begreppsmässiga justeringar

Justeringar för att skapa samstämmighet med räkenskaperna från andra sektorer

Exempel på kompletterande justeringar

SÄRSKILDA FRÅGOR

Kapitalvinster och kapitalförluster

Globalisering

Fusioner och förvärv

KAPITEL 22) SATELLITRÄKENSKAPER

INLEDNING

Ändamålsklassificering

SATELLITRÄKENSKAPERNAS VIKTIGASTE EGENSKAPER

Satelliträkenskaper efter ändamål

Särskilda sektorräkenskaper

Införande av icke-monetära uppgifter

Extra detaljuppgifter och kompletterande begrepp

Ändrade grundläggande begrepp

Användning av modeller och inbegripande av försöksresultat

Utformning och sammanställning av satelliträkenskaper

NIO SPECIFIKA SATELLITRÄKENSKAPER

Jordbruksräkenskaper

Miljöräkenskaper

Hälsoräkenskaper

Räkenskaper över hushållsproduktion

Arbetskraftsräkenskaper och socialräkenskapsmatriser (SRM)

Produktivitets- och tillväxträkenskaper

FoU-räkenskaper

Räkenskaper för socialt skydd

Turismsatelliträkenskaper

KAPITEL 23) KLASSIFIKATIONER

INLEDNING

KLASSIFICERING AV INSTITUTIONELLA SEKTORER (S)

KLASSIFICERING AV TRANSAKTIONER OCH ANDRA FLÖDEN

Produkttransaktioner (P)

Transaktioner i icke-producerade icke-finansiella tillgångar (NP-koder)

Omfördelningstransaktioner (D)

Löpande transfereringar, i kontanter och in natura (D.5–D.8)

Transaktioner i finansiella tillgångar och skulder (F)

Andra flöden (K)

KLASSIFICERING AV SALDOPOSTER OCH NETTOFÖRMÖGENHET (B)

KLASSIFICERING AV BALANSRÄKNINGSPOSTER (L)

KLASSIFICERING AV TILLGÅNGAR (A)

Icke-finansiella tillgångar (AN)

Finansiella tillgångar (AF)

KLASSIFICERING AV KOMPLETTERANDE POSTER

Nödlidande lån

Nyttjandevärdet av kapital

Pensionstabell

Varaktiga konsumtionsvaror

Utländska direktinvesteringar

Villkorade positioner

Sedlar, mynt och inlåning

Klassificering av skuldebrev efter förfallodag

Noterade och onoterade skuldebrev

Långfristiga lån som förfaller inom mindre än ett år och långfristiga lån med inteckning som säkerhet

Noterade och onoterade andelar i investeringsfonder

Förfallna räntor och återbetalningar

Personliga och totala remitteringar

OMGRUPPERING OCH KODNING AV NÄRINGSGRENAR (A) OCH PRODUKTER (P)

ÄNDAMÅLSKLASSIFICERING AV DEN OFFENTLIGA FÖRVALTNINGENS UTGIFTER (COFOG)

ÄNDAMÅLSKLASSIFICERING AV INDIVIDUELL KONSUMTION (COICOP)

ÄNDAMÅLSKLASSIFICERING AV HUSHÅLLENS ICKE-VINSTDRIVANDE ORGANISATIONER (COPNI)

ÄNDAMÅLSKLASSIFICERING AV PRODUCENTERNAS UTGIFTER (COPP)

KAPITEL 24) KONTONA

Tabell 24.1) Konto 0: varu- och tjänstekonto

Tabell 24.2) Kontosystem för den totala ekonomin

Tabell 24.3) Kontosystem för icke-finansiella bolag

Tabell 24.4) Kontosystem för finansiella bolag

Tabell 24.5) Kontosystem för sektorn offentlig förvaltning

Tabell 24.6) Kontosystem för hushållen

Tabell 24.7) Kontosystem för hushållens icke-vinstdrivande organisationer

BILAGA B

I. Allmänna krav

Data

1. Medlemsstaterna ska till kommissionen (Eurostat) överföra de räkenskapsdata som anges i datatabellerna i denna bilaga. I varje separat datatabell anges de obligatoriska och frivilliga variabler som ska överföras, de referensperioder som föreskrivs samt tidsfrister för överföringen. Datatabellöversikt t = referensperiod (år eller kvartal). Tabell nr Tabellinnehåll Tidsfrist t + månader (dagar när så anges) efter referensperioden Period 1F Snabbstatistik över BNP och sysselsättning – frivilliga överföringar på kvartalsbasis Deltagande medlemsstater och kommissionen (Eurostat) ska enas om datum, som ska motsvara Eurostats publiceringar vid 30 eller 45 dagar Senast rapporterade kvartal 1Q Huvudaggregat i nationalräkenskaper – på kvartalsbasis 2/(3) fr.o.m. 1 kv. 1995 1A Huvudaggregat i nationalräkenskaper – på årsbasis 2/(3)/9 fr.o.m. 1995 2 Huvudaggregat i sektorn offentlig förvaltning och dess delsektorer – på årsbasis 3/9 fr.o.m. 1995 3 Huvudaggregat efter ekonomisk verksamhet – på årsbasis 9/21 fr.o.m. 1995 5 Hushållens konsumtionsutgifter efter ändamål – på årsbasis 9 fr.o.m. 1995 6 Finansiella konton efter sektor (transaktioner) – på årsbasis 4/9 fr.o.m. 1995 7 Balansräkningar över finansiella tillgångar och skulder efter sektor – på årsbasis 4/9 fr.o.m. 1995 8 Icke-finansiella konton efter sektor – på årsbasis 9 fr.o.m. 1995 801 Icke-finansiella konton efter sektor – på kvartalsbasis – icke-justerade 85 dagar(3) fr.o.m. 1 kv. 1999 801SA Icke-finansiella konton efter sektor – på kvartalsbasis – säsongsrensade och kalenderkorrigerade data 85 dagar + 3 arbetsdagar fr.o.m. 1 kv. 1999 9 Detaljredovisning av intäkter avseende skatter eller sociala avgifter med förteckningen över skatter och sociala avgifter enligt den nationella indelningen – på årsbasis 9 fr.o.m. 1995 10 Huvudaggregat efter region, Nuts 2-nivå och Nuts 3-nivå – på årsbasis 12/24 fr.o.m. 2000 11 Ändamålsklassificering av den offentliga förvaltningens utgifter (Cofog) – på årsbasis 11 fr.o.m. 1995 13 Hushållsräkenskaper efter region, Nuts 2-nivå – på årsbasis 24 fr.o.m. 2000 15 Tillgångstabell till baspris, med omräkning till mottagarpris – på årsbasis 36 fr.o.m. 2010 16 Användningstabell till mottagarpris – på årsbasis 36 fr.o.m. 2010 17 Symmetrisk input-outputtabell till baspris – på femårsbasis 36 fr.o.m. 2010 20 Fasta tillgångar efter ekonomisk verksamhet och tillgång (stockar) – på årsbasis 24 fr.o.m. 2000 22 Fast bruttoinvestering efter ekonomisk verksamhet och tillgång (transaktioner) – på årsbasis 9/24 fr.o.m. 1995 25 Den offentliga förvaltningens icke-finansiella konton – på kvartalsbasis 3 fr.o.m. 1 kv. 2002 26 Balansräkningar över icke-finansiella tillgångar – på årsbasis 24 fr.o.m. 1995 27 Den offentliga förvaltningens finansiella konton och balansräkningar – på kvartalsbasis 85 dagar/3 fr.o.m. 1 kv. 1999 28 Offentlig bruttoskuld (enligt Maastricht-kriterierna) – på kvartalsbasis 3 fr.o.m. 1 kv. 2000 28A Offentlig bruttoskuld (enligt Maastricht-kriterierna) – struktur, på årsbasis 100 dagar/283 dagar Föregående 4 referensår 29 Intjänade pensionsrätter inom social försäkring – på treårsbasis 24 fr.o.m. 2012

2. Medlemsstaterna ska överföra alla obligatoriska data för offentliggörande av kommissionen (Eurostat) senast de planerade datumen för offentliggörande av de europeiska aggregaten. Om de data som överförs inte kan spridas på grund av överväganden som rör insynsskydd för statistik, ska sanna värden överföras med överenskomna markeringar i fråga om statistisk primär eller sekundär sekretess. Med undantag för embargodatum ska tillämpningen av andra markeringar som begränsar offentliggörande motiveras och förklaras med metadata.

3. Medlemsstaterna ska överföra samtliga data i enlighet med de begrepp och definitioner som anges i bilaga A till denna förordning. Om överförda data avviker från dessa begrepp och definitioner ska de observationer som påverkas överföras med en markering som anger att definitionen avviker.

4. Medlemsstaterna ska överföra samtliga data i enlighet med de kvalitetskriterier som anges i artikel 4.1 i denna förordning.

5. Medlemsstaterna och kommissionen (Eurostat) ska samordna datumen för offentliggörande av räkenskaperna. Om de nationella datumen för offentliggörande infaller efter tidsfristerna för överföring av data till kommissionen (Eurostat) ska data överföras med en markering som anger det tillfälliga embargot för offentliggörande samt datum för embargot och tidpunkt för offentliggörande.

6. Angivande av embargodatum som infaller efter datum för offentliggörande av europeiska aggregat ska undvikas i den mån det är möjligt.

Referensperioder

7. Medlemsstaterna ska överföra hela den obligatoriska tidsserien till kommissionen (Eurostat) vid varje tidsfrist, inbegripet data som inte har reviderats, såvida inte annat anges i särskilda enskilda tabeller. I de fall de data som överförs har avbrott i tidsserierna ska värdet för den berörda referensperioden översändas med en markering som anger avbrottet.

8. Om medlemsstaterna har tidsserier som är längre än de obligatoriska referensperioder som är angivna i datatabellerna får de på frivillig basis överföra hela tidsserien.

Metadata

9. Metadata ska bestå av strukturell information som avses i punkt 10 och av specifik information om de data som överförs som avses i punkt 11. Medlemsstater ska överföra metadata till kommissionen (Eurostat) så att kommissionen (Eurostat) kan bedöma kvaliteten på de data som överförs. Vid metadataöverföring – inom ramen för överföringsprogrammet – ska man undvika upprepningar av begäranden om samma information som samlas in i andra processer och tabeller. Om dessa metadata innehåller konfidentiella uppgifter ska medlemsstaterna informera kommissionen (Eurostat) om att den berörda texten i metadata inte får spridas.

10. Metadata om strukturell information som medlemsstaterna ska överföra till kommissionen (Eurostat) ska innehålla information om produktionsprocessen samt om de källor och metoder som använts, om de inte finns tillgängliga från andra källor, och i tillämpliga fall större metodändringar eller andra ändringar som påverkar överförda data så att kommissionen (Eurostat) kan bedöma ändringarna och informera användarna om dem. Om de begrepp och definitioner som är angivna i bilaga A inte har följts ska sådana metadata om strukturell information innehålla korta förklaringar om de begrepp och definitioner som faktiskt tillämpats i de överförda data och skälen till varför de begrepp och definitioner som anges i bilaga A inte har följts eller inte är tillämpliga. Efter den inledande överföringen ska metadata om strukturell information överföras varje gång en betydande ändring av produktionsprocessen har genomförts.

11. Metadata om den specifika informationen om de data som medlemsstaterna överför ska innehålla information till kommissionen (Eurostat) om större händelser som större datarevideringar, datainkonsekvenser av betydande storlek, avvikande värden, avbrott i tidsserier, uppdateringar om säsongsrensning samt ovanliga nollvärden och negativa värden. För data som överförs på årsbasis ska denna information skickas senast t+3 dagar, med undantag för tabellerna 1, 6 och 7 för vilka metadata ska överföras tillsammans med uppgifterna. För kvartalsdata ska metadata överföras tillsammans med uppgifterna. Denna information ska endast skickas när sådana händelser avspeglas i överförda data och ska innehålla korta förklaringar om skälen till varför händelsen har observerats i överförda data och vilka variabler och referensperioder som påverkas. Medlemsstaterna ska tillhandahålla specifik information om översyner som inte härrör från rutinmässiga transaktioner.

Tidsfrister för överföring

12. De datatabeller som åtföljs av metadata ska överföras enligt de särskilda tidsfristerna för varje tabell.

13. Data ska överföras till kommissionen (Eurostat) varje gång de offentliggörs av den nationella myndigheten och senast samma dag som de offentliggörs.

14. Om en medlemsstat får kännedom om fel i överförda data ska den omedelbart underrätta kommissionen (Eurostat) och överföra korrigerade data så snart felet kan korrigeras.

15. Om en medlemsstat överför fullständiga datauppsättningar enligt det kvalitetskriterium som avses i artikel 4.1 i denna förordning före tidsfristen krävs ingen ny överföring av data vid tidsfristen såvida inte annat anges i särskilda enskilda tabeller.

Enhetlighet

16. De data som överförs i en tabell ska vara inbördes enhetliga. De värden som överförs för samma variabel i olika datatabeller ska stämma överens numeriskt när de har samma tidsfrist eller när de ska överföras på nytt enligt samma tidsfrist som andra tabeller.

17. Summan av de kvartalsvisa värdena för en variabel som inte har justerats för säsongs- eller kalendereffekter i en tabell med kvartalsvisa data ska stämma överens numeriskt för alla referensår med samma variabel i en motsvarande tabell med årsvisa data, när motsvarande tabeller har samma tidsfrist.

Befolkning och sysselsättning

Obligatoriska enheter (x): Personer (PS) för befolkning och alla sysselsättningsvariabler och arbetade timmar (HW) för sysselsättning i inhemska produktionsenheter.

Jobb (JB) och heltidsekvivalenter (FTE) är frivilligt (o) för sysselsättning i inhemska produktionsenheter.

Geografiska uppdelningar av export och import – i enlighet med den faktiska sammansättningen vid utgången av den sista referensperioden (fast sammansättning)

Sysselsättning i inhemsk produktion (inhemskt begrepp (DC))

Data ska rapporteras i personer (PS) och arbetade timmar (HW) från och med 1995. Det är obligatoriskt (x) att rapportera data vid t+9 månader för Nace-uppdelningar upp till A*21 (inklusive den totala ekonomin och A*10) och vid t+21 månader för A*64 för PS och A*38 för HW. A*88-uppdelningar och data för jobb (JB) och heltidsekvivalenter (FTE) är frivilliga (o).