lagen.nu
ESRB/2020/7

Europeiska systemrisknämndens rekommendation av den 27 maj 2020 om begränsning av utdelningar under covid-19-pandemin (ESRB/2020/7) 2020/C 212/01

Utgivare
Europeiska systemrisknämnden
Antagen
2020-05-27
Språk
svenska
Ämnesord
http://eurovoc.europa.eu/1164, http://eurovoc.europa.eu/1452, http://eurovoc.europa.eu/1759, http://eurovoc.europa.eu/837, http://eurovoc.europa.eu/3319, http://eurovoc.europa.eu/c_3e6af2e7, http://eurovoc.europa.eu/c_dcf3f7c0
Källa
eur-lex.europa.eu

EUROPEISKA SYSTEMRISKNÄMNDENS STYRELSE HAR ANTAGIT DENNA REKOMMENDATION

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1092/2010 av den 24 november 2010 om makrotillsyn av det finansiella systemet på EU-nivå och om inrättande av en europeisk systemrisknämnd, särskilt artikel 3.2 b, 3.2 d och 3.2 f samt artiklarna 1618,

med beaktande av Europeiska systemrisknämndens beslut ESRB/2011/1 av den 20 januari 2011 om arbetsordningen för Europeiska systemrisknämnden, särskilt artikel 15.3 e och artiklarna 1820, och

Den kris som orsakats av coronavirussjukdom 2019 (covid-19) har snabbt utvecklats från ett dramatiskt medicinskt nödläge till en allvarlig ekonomisk chock som kan utvecklas till en systemisk finanskris. Det är ovisst hur länge krisen kommer att pågå och hur allvarlig den kan bli. Det framgår tydligt att finansinstituten behöver ha tillräckligt med kapital för att minska systemrisken och bidra till den ekonomiska återhämtningen.

Ett antal av Europeiska systemrisknämndens (ESRB) medlemsinstitutioner, närmare bestämt Europeiska bankmyndigheten (EBA), Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten (Eiopa), Europeiska centralbanken (ECB) och många nationella myndigheter, har uppmanat banker, försäkringsföretag och återförsäkringsföretag i EU att avstå från självvalda utbetalningar (t.ex. utdelningar, bonusar och återköp av aktier som genomförs i syfte att ersätta aktieägarna). Ett sådant agerande kan stärka den finansiella sektorns motståndskraft och utlåningskapacitet till den reala ekonomin under stressade förhållanden samt minska risken för att finansinstitut fallerar till följd av covid-19-relaterade risker.

ESRB ansvarar för makrotillsynen över det finansiella systemet inom unionen och bör bidra till att den inre marknaden fungerar smidigt för att på så sätt säkerställa att den finansiella sektorn på ett uthålligt sätt bidrar till den ekonomiska tillväxten. ESRB välkomnar och stöder till fullo medlemsinstitutionernas initiativ, men anser även att det behöver utfärdas en rekommendation för att säkerställa att de finansinstitut inom den finansiella sektorn som kan utgöra en risk för den finansiella stabiliteten bibehåller höga kapitalnivåer.

I denna rekommendation erkänns bankernas procykliska beteende och avgörande funktion i ekonomin. Rekommendationen syftar till att begränsa bankernas vinst- och kapitalfördelning i syfte att öka deras motståndskraft under krisen samt främja nödvändig utlåning till den reala ekonomin. Syftet är även att minska risken för att aktieägare och företagsledning i banker som fått statligt stöd under krisen i stället allokerar kapitalet för egen vinning. Om banker använder utdelningar för att signalera styrka gentemot marknaden kan sådana åtgärder dessutom undergräva den relativa positionen för mer försiktiga finansinstitut, vilket kan medföra en stigmatisering för deras del. Detta sistnämnda argument talar för breda, samordnade och obligatoriska åtgärder. Värdepappersföretag är upptagna i förteckningen över finansiella institut som omfattas av denna rekommendation eftersom de är viktiga för marknadens funktion och kan utgöra liknande risker för bankerna.

Genom rekommendationen bekräftas den solvensrisk som krisen utgör för försäkringsföretag och återförsäkringsföretag. Kassaflödena från nya avtal kommer sannolikt att minska samtidigt som skulderna ökar till följd av en längre period med mycket låga räntor och lägre tillgångsavkastning framöver. Eftersom försäkringsföretag och återförsäkringsföretag har en viktig funktion inom finanssektorn är risken här också en gemensam riskminskningsstrategi, t.ex. genom försäljning av mer högavkastande företagsobligationer, och att en sådan strategi skulle förstärkas av omfattande nedgraderingar. För försäkringsföretag och återförsäkringsföretag gäller också samma argument som har framförts i fråga om bankerna: att utdelningar signalerar styrka gentemot marknaden och att begränsningar medför en stigmatisering.

Denna rekommendation är utformad för att omfatta centrala motparter eftersom de har en systemviktig roll vid clearing av finansmarknadens transaktioner. Genom att bibehålla en ännu större kapitalbas skulle centrala motparter kunna klara förluster som inte är fallissemangsrelaterade, vilket är särskilt relevant i fråga om operativ risk som centrala motparter täcker genom sin kapitalbas och inte med clearingmedlemmarnas bidrag. Denna rekommendation kommer att säkerställa enhetlighet mellan finansinstituten i en tid när de centrala motparternas intäkter kan gynnas av att volymerna av marknadstransaktioner ökar och i förekommande fall kan medföra att de på frivillig basis kan öka sitt eget risktagande när vattenfallsprincipen vid obestånd tillämpas, mot bakgrund av de generellt ökade riskerna till följd av ökad marknadsvolatilitet. En bibehållen kapitalbas i centrala motparter beräknas slutligen minska sannolikheten för att skattebetalarnas pengar utnyttjas i händelse av (fallissemangsrelaterade eller andra) förluster i en tid när de offentliga utgifterna redan står under särskild press. Det är överlag viktigt att centrala motparter bibehåller en tillräcklig förfinansierad kapitalbas utöver initiala säkerhetsmarginaler och obeståndsfonder.

Denna rekommendation är avsedd att omfatta åtgärder som vidtas av finansinstitut och som leder till att deras kapitalbas minskar kvantitativt eller kvalitativt eller till att deras förlusttäckningskapacitet minskar under den covid-19-relaterade krisen. Detta inbegriper utbetalning av utdelningar, återköp av stamaktier och betalning av rörlig ersättning. Om ett finansinstitut önskar byta ut stamaktier skulle det vara förenligt med denna rekommendation.

I denna rekommendation erkänns principerna för den inre marknaden samt den tillväxtfrämjande betydelsen av fri kapitalrörelse och riskdelning inom unionen. Syftet är att ta höjd för riskerna med potentiella negativa externa effekter av de beslut som fattas av gränsöverskridande finansinstitut i oroliga tider. Ekonomiska nödlägen leder ofta till en flykt till säkra placeringar eller ökat fokus på hemmamarknaderna, vilket kan få negativa effekter på de lokala ekonomierna. Denna rekommendation förordar att de relevanta myndigheterna inleder en dialog när de överväger att införa utbetalningsbegränsningar för dotterbolag till finansinstitut i unionen.

Regelverken varierar mellan olika sektorer och medlemsstater, och de relevanta myndigheterna bör överväga att använda alla tillgängliga tillsynsverktyg enligt både EU-lagstiftning och nationell rätt, till exempel rekommendationer eller riktlinjer, för att uppnå målen med denna rekommendation, i den omfattning som är tillåtet enligt lag.

Denna rekommendation innehåller en förteckning över de finansinstitut vilka som minimum bör omfattas av begränsningar. Myndigheterna får införa begränsningar för andra finansinstitut som tillhandahåller utlåning till den reala ekonomin, t.ex. finansiella leasingföretag.

Denna rekommendation är utformad för att stödja tidigare initiativ från ECB, EBA, Eiopa och nationella myndigheter samt för att stärka argumenten för ett enhetligt tillvägagångssätt i unionen och mellan olika segment av den finansiella sektorn, samtidigt som hänsyn tas till segmentens avgörande betydelse för den reala ekonomin i kristider. Slutmålet är att finansinstituten ska ha tillräckliga kapitalnivåer samt tillräcklig förlusttäckningskapacitet för att mildra effekterna av den nuvarande krisen och därigenom bidra till en smidigare återhämtning för hela den europeiska ekonomin.

Denna rekommendation är inte tänkt att påverka det arbete som unionens centralbanker utför inom ramen för sina penningpolitiska mandat.

ESRB:s rekommendationer offentliggörs efter det att mottagarna har informerats, och efter det att styrelsen har informerat Europeiska unionens råd om sin avsikt att göra detta samt rådet getts möjlighet att agera.

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS FÖLJANDE.

BILAGA

1. Uppgifter om mottagaren

Rekommendation

Mottagarens land

Institut

Kapacitet

Uppgiftslämnarens namn och kontaktuppgifter

Datum för meddelande

2. Meddelande om åtgärder

Rekommendation | Efterlevs rekommendationen? (ja/nej/ej tillämpligt) | Beskriv vilka efterlevnadsåtgärder som har vidtagits | Om rekommendationen inte efterlevs helt eller delvis, ska denna passivitet på lämpligt sätt motiveras. | Ange närmare uppgifter (t.ex. länk, officiell tidning, publikationsnummer) om den åtgärd som har vidtagits med anledning av denna rekommendation

Rekommendation A a

Rekommendation A b

Rekommendation A c

3. Anmärkningar

Detta formulär ska användas för det meddelande som krävs enligt artikel 17.1 i förordning (EU) nr 1092/2010.

Varje mottagare ska skicka det ifyllda formuläret till ESRB via ESRB:s sekretariat på elektronisk väg genom att läggas i den särskilda DARWIN-mappen eller sändas per e-post till notifications@esrb.europa.eu. (ESRB:s sekretariat kommer att vidarebefordra meddelandena i aggregerad form till Europaparlamentet, rådet och kommissionen).

Mottagarna förväntas tillhandahålla all relevant information och dokumentation som rör genomförandet av denna rekommendation och kriterierna för genomförande, inbegripet information om åtgärdens innehåll (t.ex. dess rättsliga form och typen av finansinstitut som omfattas) samt tidsramarna avseende vidtagna åtgärder.

Om en mottagare endast delvis efterlever rekommendationen, bör en fullständig redogörelse göras för omfattningen av den bristande efterlevnaden samt andra uppgifter lämnas om den partiella efterlevnaden. I förklaringen bör det tydligt anges vilka delar av rekommendationen som mottagarna inte uppfyller.

Fotnoter

  1. 1 EUT L 331, 15.12.2010, s. 1.
  2. 2 EUT C 58, 24.2.2011, s. 4.
  3. 3 https://eba.europa.eu/eba-provides-additional-clarity-on-measures-mitigate-impact-covid-19-eu-banking-sector
  4. 4 https://www.eiopa.europa.eu/content/eiopa-statement-dividends-distribution-and-variable-remuneration-policies-context-covid-19_en
  5. 5 Europeiska centralbankens rekommendation ECB/2020/19 av den 27 mars 2020 om utdelningar under COVID-19-pandemin och om upphävande av rekommendation ECB/2020/1 (EUT C 102I, 30.3.2020, s. 1).
  6. 6 Detta omfattar inte filialer till finansinstitut.
  7. 7 Europaparlamentets och rådets direktiv 2013/36/EU av den 26 juni 2013 om behörighet att utöva verksamhet i kreditinstitut och om tillsyn av kreditinstitut och värdepappersföretag, om ändring av direktiv 2002/87/EG och om upphävande av direktiv 2006/48/EG och 2006/49/EG (EUT L 176, 27.6.2013, s. 338).
  8. 8 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 575/2013 av den 26 juni 2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av förordning (EU) nr 648/2012 (EUT L 176, 27.6.2013, s. 1).
  9. 9 Europeiska systemrisknämndens rekommendation ESRB/2011/3 av den 22 december 2011 om de nationella myndigheternas mandat för makrotillsyn (EUT C 41, 14.2.2012, s. 1).
  10. 10 Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG av den 25 november 2009 om upptagande och utövande av försäkrings- och återförsäkringsverksamhet (Solvens II) (EUT L 335, 17.12.2009, s. 1).
  11. 11 Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 av den 4 juli 2012 om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister (EUT L 201, 27.7.2012, s. 1).
  12. 12 Kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/35 av den 10 oktober 2014 om komplettering av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/138/EG om upptagande och utövande av försäkringsverksamhet (Solvens II) (EUT L 12, 17.1.2015, s. 1).
  13. 13 Europaparlamentets och rådets direktiv 2014/59/EU av den 15 maj 2014 om inrättande av en ram för återhämtning och resolution av kreditinstitut och värdepappersföretag och om ändring av rådets direktiv 82/891/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/24/EG, 2002/47/EG, 2004/25/EG, 2005/56/EG, 2007/36/EG, 2011/35/EU, 2012/30/EU och 2013/36/EU samt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) nr 1093/2010 och (EU) nr 648/2012 (EUT L 173, 12.6.2014, s. 190).
  14. 1 Ange i vilken egenskap som svar lämnas, dvs. som behörig myndighet eller tillsynsmyndighet enligt artikel 4.1.40 i förordning (EU) nr 575/2013, artikel 13.10 i direktiv 2009/138/EG, som behörig myndighet enligt artikel 22 i förordning (EU) nr 648/2012 eller som makrotillsynsmyndighet.