Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/49/EG av den 14 juni 2006 om kapitalkrav för värdepappersföretag och kreditinstitut (omarbetning)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV,

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 47.2,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande,

med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande

efter att ha hört Regionkommittén,

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget, och

Skälen nedan är grundrättsaktens. Ändringsrättsakternas skäl: direktiv 2008/23/ · direktiv 2009/27/ · direktiv 2009/111/ · direktiv 2010/76/ · direktiv 2010/78/ · direktiv 2013/36/.

Skäl 1–5: Bakgrund och syfte (jfr art 1)

(1) Kommissionens direktiv 93/6/EEG av den 15 mars 1993 om kapitalkrav för värdepappersföretag och kreditinstitut har flera gånger ändrats på väsentliga punkter. I samband med de nya ändringarna av detta direktiv bör det därför av tydlighetsskäl omarbetas.

(2) Ett syfte med Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument är att göra det möjligt för värdepappersföretag som är auktoriserade av de behöriga myndigheterna i hemmedlemsstaten och övervakade av dessa myndigheter, att grunda filialer och fritt tillhandahålla tjänster i andra medlemsstater. Det direktivet ger sålunda bestämmelser om samordning av de regler som styr auktorisation av och verksamhet i värdepappersföretag.

(3) Direktiv 2004/39/EG sätter dock inga gemensamma normer för kapitalbasen i värdepappersföretag och fastställer inte heller storleken av startkapitalet i sådana företag eller någon gemensam ram för övervakning av de risker som sådana företag utsätter sig för.

(4) Det är lämpligt att genomföra endast den harmonisering som är nödvändig och tillräcklig för att säkerställa ett ömsesidigt erkännande av auktorisationer och av systemen för stabilitetstillsyn (prudential supervision systems). För att uppnå ett ömsesidigt erkännande inom ramen för en inre finansmarknad bör det fastställas regler om samordning för att definiera kapitalbasen i värdepappersföretag, fastställande av startkapitalets belopp och fastställande av en gemensam ram för övervakning av de risker värdepappersföretag utsätter sig för.

(5) Eftersom målen för detta direktiv, nämligen fastställande av kapitalkrav för värdepappersföretag och kreditinstitut, reglerna för hur de skall beräknas och reglerna för tillsynen, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför på grund av den föreslagna åtgärdens omfattning och verkningar bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

Skäl 6–8: Startkapital (jfr art 5, 6, 7, 8, 9 och 10)

(6) Det är lämpligt att fastställa olika belopp för grundkapitalet beroende på omfattningen av den verksamhet ett värdepappersföretag har godkännande för.

(7) De värdepappersföretag som redan finns bör på vissa villkor tillåtas att fortsätta sin verksamhet även om de inte uppfyller de minimikrav för startkapital som fastställts för nya värdepappersföretag.

(8) Medlemsstaterna bör kunna fastställa strängare regler än vad detta direktiv anger.

Skäl 9–11: Inre marknad och samordning (jfr art 1 och 2)

(9) En väl fungerande inre marknad kräver inte endast lagstiftning utan även ett nära och regelbundet samarbete och avsevärt förbättrad konvergens mellan lagstiftnings- och tillsynsmetoderna hos medlemsstaternas behöriga myndigheter.

(10) I kommissionens meddelande av den 11 maj 1999 med titeln ”Att genomföra handlingsramen för finansmarknaderna: en handlingsplan” uppradas olika mål som måste uppnås för att den inre marknaden för finansiella tjänster skall kunna fullbordas. Europeiska rådet bestämde vid sitt möte i Lissabon den 23 och 24 mars 2000 att handlingsplanen skall omsättas i praktiken senast 2005. Omarbetningen av kraven på lagstadgat kapital utgör ett avgörande inslag i handlingsplanen.

(11) Eftersom riskerna för värdepappersföretagen är desamma som för kreditinstituten i fråga om handelslagret är det lämpligt att låta de relevanta bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/48/EG av den 14 juni 2006 om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut gälla även för värdepappersföretag.

Skäl 12–15: Kapitalbasens grunder (jfr art 12, 13, 14, 15 och 16)

(12) Kapitalbasen i värdepappersföretag eller kreditinstitut (nedan sammanfattningsvis kallade ”institut”) kan täcka förluster som inte motsvaras av tillräckligt stora vinster för att säkra institutens fortlevnad och skydda investerarna. Kapitalbasen tjänar också som ett viktigt mätinstrument för de behöriga myndigheterna, särskilt när det gäller bedömningen av kreditinstitutens soliditet samt för andra tillsynsändamål. På den inre marknaden konkurrerar dessutom instituten direkt med varandra. För att stärka gemenskapens finansiella system och förhindra snedvridning av konkurrensen är det således lämpligt att fastställa gemensamma grundnormer för kapitalbaser.

(13) Med tanke på syftet med skäl 12 är det lämpligt att definitionen av kapitalbaser i direktiv 2000/48/EG får utgöra grunden och att det föreskrivs särskilda tilläggsbestämmelser som beaktar de marknadsriskrelaterade kapitalkravens olika omfattning.

(14) I fråga om kreditinstitut har redan gemensamma normer upprättats för övervakning och tillsyn av olika typer av risker genom direktiv 2000/12/EG.

(15) Således bör bestämmelserna rörande minimikapitalkrav ses som ett av flera specifika instrument som också harmoniserar de grundläggande principerna för tillsyn av institut.

Skäl 16–20: Marknadsrisker och handelslager (jfr art 11, 18, 19 och 20)

(16) Det är nödvändigt att utveckla gemensamma normer för de marknadsrisker som ett kreditinstitut utsätter sig för och att ge en kompletterande ram för övervakningen av dessa risker, särskilt marknadsrisker såsom positionsrisker, motparts/avvecklingsrisker och valutakursrisker.

(17) Det är nödvändigt att föreskriva en modell med ”handelslager” som anger innehaven av värdepapper och andra finansiella instrument som innehas för omsättningsändamål och som är utsatta huvudsakligen för marknadsrisker och risker hänförliga till vissa finansiella tjänster som erbjuds kunderna.

(18) I syfte att minska den administrativa bördan för institut med en i såväl absoluta som relativa tal obetydlig egen handel bör sådana institut kunna tillämpa direktiv 2006/48/EG snarare än de krav som uppställs i bilaga I och II till detta direktiv.

(19) Det är viktigt att övervakning av avvecklings- och leveransrisker beaktar tillgängligheten av system som erbjuder lämpligt skydd för att minska dessa risker.

(20) Under alla omständigheter bör instituten följa detta direktiv vad gäller täckning av valutakursrisker i sin samlade verksamhet. Lägre kapitalkrav bör uppställas för innehav av valutor med ett nära inbördes samband som antingen bekräftats statistiskt eller som härrör från överenskommelser mellan regeringar.

Skäl 21–22: Råvaruhandel och energimarknader (jfr art 11 och 48)

(21) Kraven på lagstadgat kapital för råvaruhandlare, inbegripet de handlare som för närvarande är undantagna från kraven i direktiv 2004/39/EG, bör i förekommande fall prövas samtidigt med prövningen av de ovannämnda undantagen i enlighet med artikel 65.3 i det direktivet.

(22) Liberaliseringen av marknaderna för gas och elektricitet är ett i både ekonomiskt och politiskt avseende viktigt mål för gemenskapen. Med tanke på detta bör de kapitalkrav och andra stabilitetsinriktade som tillämpas på företag som är verksamma på dessa marknader vara proportionerliga och inte i onödan göra det svårare att uppnå målet om liberalisering. Detta mål bör i synnerhet hållas i åtanke då den översyn som avses i skäl 21 genomförs.

Skäl 23–25: Riskhantering och operationell risk (jfr art 18 och 34)

(23) Tillgängligheten till system för intern övervakning och kontroll av räntenivårisker avseende institutens hela verksamhet är särskilt viktig för att minimera sådana risker. De behöriga myndigheterna bör följaktligen övervaka sådana system.

(24) Eftersom det i direktiv 2006/48/EG inte fastställs gemensamma regler för övervakning och kontroll av större engagemang för verksamhet som huvudsakligen är föremål för marknadsrisker är det lämpligt att föreskriva sådana.

(25) Operativ risk är en betydande risk för instituten, som måste täckas av kapitalbasen. Det är viktigt att beakta olikheterna mellan instituten inom EU och tillhandahålla alternativa metoder.

Skäl 26–28: Gruppbaserad tillsyn (jfr art 2, 22, 23, 24, 25, 26 och 27)

(26) Direktiv 2006/48/EG uppställer konsolideringsprincipen. I direktivet fastställs inte några gemensamma regler för sammanställd redovisning i finansiella institut som huvudsakligen sysslar med verksamhet utsatt för marknadsrisker.

(27) För att säkerställa en tillräcklig solvens inom en företagsgrupp är det av största vikt att minimikapitalkraven gäller på grundval av gruppens finansiella ställning som helhet. För att kapitalbasen ska fördelas på ett riktigt sätt inom gruppen och finnas tillgänglig för att vid behov skydda investeringar bör minimikapitalkraven gälla för individuella institut inom en grupp, såvida inte detta mål kan uppnås effektivt på något annat sätt.

(28) Direktiv 2006/48/EG är inte tillämpligt på koncerner som omfattar en eller flera värdepappersföretag men inte några kreditinstitut. En gemensam modell för gruppbaserad tillsyn av värdepappersföretag bör därför fastställas.

Skäl 29–30: Kapitalutvärdering (jfr art 34)

(29) Instituten bör säkerställa att de har internt kapital som är tillfredsställande i fråga om kvantitet, kvalitet och fördelning med hänsyn till de risker som de är, eller kan komma att bli, exponerade för. De bör därför inrätta strategier och förfaranden för att bedöma om det interna kapitalet är tillräckligt och för att fortlöpande hålla det på en tillräcklig nivå.

(30) De behöriga myndigheterna bör utvärdera om institutens kapitalbas är tillräcklig i förhållande till de risker som instituten är utsatta för.

Skäl 31–33: Tillsynssamarbete och enhetlighet (jfr art 36, 37 och 38)

(31) För att den inre marknaden för bankverksamhet skall kunna fungera effektivt bör Europeiska banktillsynskommittén verka för en konsekvent tillämpning av detta direktiv och för en enhetlig tillsynspraxis i hela gemenskapen. Europeiska banktillsynskommittén skall varje år informera gemenskapsinstitutionerna om de framsteg som gjorts.

(32) För att den inre marknaden skall kunna fungera effektivare är det viktigt med avsevärt förbättrad enhetlighet i genomförandet och tillämpningen av bestämmelserna i den harmoniserade gemenskapslagstiftningen.

(33) Av samma skäl och för att säkerställa att institut inom gemenskapen som är verksamma i flera medlemsstater inte utsätts för oproportionerliga krav till följd av att medlemsstaternas behöriga auktorisations- och tillsynsmyndigheter behåller sitt ansvar är det av avgörande betydelse att väsentligt öka samarbetet mellan de behöriga myndigheterna. I detta sammanhang bör den samordnande tillsynsmyndighetens roll stärkas.

Skäl 34–35: Offentlig information och transparens (jfr art 35 och 39)

(34) För att den inre marknaden skall kunna fungera effektivare och för att unionsmedborgarna skall ges tillfredsställande insyn är det nödvändigt att de behöriga myndigheterna offentligt och på ett sätt som möjliggör meningsfulla jämförelser informerar om på vilket sätt detta direktiv genomförs.

(35) För att förbättra stärka marknadsdisciplinen och ge instituten incitament till att förbättra marknadsstrategi, riskkontroll och intern ledningsorganisation bör lämpliga föreskrifter ges om offentlig information från företagen.

Skäl 36–38: Genomförande och befogenheter (jfr art 41 och 42)

(36) De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra bestämmelserna i detta direktiv skall antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter.

(37) I sin resolution av den 5 februari 2002 om genomförandet av lagstiftningen om finansiella tjänster efterlyste Europaparlamentet en likvärdig roll för parlamentet och rådet när det gäller att övervaka hur kommissionen utövar sina verkställande funktioner, i syfte att återspegla parlamentets lagstiftande befogenheter enligt artikel 251 i fördraget. Kommissionens ordförande gjorde samma dag en formell förklaring inför parlamentet, i vilken han gav stöd för denna begäran. Den 11 december 2002 föreslog kommissionen ändringar till beslut 1999/468/EG, och ingav sedermera ett reviderat förslag den 22 april 2004. Europaparlamentet anser att dess lagstiftande befogenheter inte beaktas i detta förslag. Europaparlamentet anser att parlamentet och rådet bör ges möjlighet att yttra sig över överförandet av genomförandebefogenheter till kommissionen inom en fastställd tidsfrist. Det är därför rimligt att begränsa den period under vilken kommissionen får anta genomförandeåtgärder.

(38) Europaparlamentet bör få en tidsfrist om tre månader från och med det datum då förslag till ändringar och tillämpningsåtgärder överlämnas för att behandla dessa och avge ett yttrande. Det bör emellertid vara möjligt att korta ned denna tidsfrist i brådskande och vederbörligen motiverade fall. Om Europaparlamentet under denna period antar en resolution bör kommissionen på nytt behandla förslagen till ändringar eller tillämpningsåtgärder.

Skäl 39–42: Övergångs- och slutbestämmelser (jfr art 43, 44, 45, 46, 47, 48, 49 och 50)

(39) För att undvika störningar på marknaderna och säkerställa kontinuitet i de samlade kapitalbaskraven är det lämpligt att besluta om särskilda övergångsbestämmelser.

(40) Detta direktiv står i överensstämmelse med de grundläggande rättigheter och principer som erkänns såsom allmänna gemenskapsrättsliga principer framför allt i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

(41) Skyldigheten att införliva detta direktiv med nationell lagstiftning bör endast gälla de bestämmelser som utgör en innehållsmässig ändring i förhållande till tidigare direktiv. Skyldigheten att införliva de oförändrade bestämmelserna följer av de tidigare direktiven.

(42) Detta direktiv bör inte påverka medlemsstaternas skyldigheter när det gäller tidsfristerna för införlivande med nationell lagstiftning och tillämpning av direktiven som anges i del B i bilaga VIII.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA DIREKTIV,

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen, särskilt artikel 47.2,

med beaktande av kommissionens förslag,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande,

med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande

efter att ha hört Regionkommittén,

i enlighet med förfarandet i artikel 251 i fördraget, och

Skäl 1–5: Bakgrund och syfte (jfr art 1)

(1) Kommissionens direktiv 93/6/EEG av den 15 mars 1993 om kapitalkrav för värdepappersföretag och kreditinstitut har flera gånger ändrats på väsentliga punkter. I samband med de nya ändringarna av detta direktiv bör det därför av tydlighetsskäl omarbetas.

(2) Ett syfte med Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument är att göra det möjligt för värdepappersföretag som är auktoriserade av de behöriga myndigheterna i hemmedlemsstaten och övervakade av dessa myndigheter, att grunda filialer och fritt tillhandahålla tjänster i andra medlemsstater. Det direktivet ger sålunda bestämmelser om samordning av de regler som styr auktorisation av och verksamhet i värdepappersföretag.

(3) Direktiv 2004/39/EG sätter dock inga gemensamma normer för kapitalbasen i värdepappersföretag och fastställer inte heller storleken av startkapitalet i sådana företag eller någon gemensam ram för övervakning av de risker som sådana företag utsätter sig för.

(4) Det är lämpligt att genomföra endast den harmonisering som är nödvändig och tillräcklig för att säkerställa ett ömsesidigt erkännande av auktorisationer och av systemen för stabilitetstillsyn (prudential supervision systems). För att uppnå ett ömsesidigt erkännande inom ramen för en inre finansmarknad bör det fastställas regler om samordning för att definiera kapitalbasen i värdepappersföretag, fastställande av startkapitalets belopp och fastställande av en gemensam ram för övervakning av de risker värdepappersföretag utsätter sig för.

(5) Eftersom målen för detta direktiv, nämligen fastställande av kapitalkrav för värdepappersföretag och kreditinstitut, reglerna för hur de skall beräknas och reglerna för tillsynen, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför på grund av den föreslagna åtgärdens omfattning och verkningar bättre kan uppnås på gemenskapsnivå, kan gemenskapen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta direktiv inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

Skäl 6–8: Startkapital (jfr art 5, 6, 7, 8, 9 och 10)

(6) Det är lämpligt att fastställa olika belopp för grundkapitalet beroende på omfattningen av den verksamhet ett värdepappersföretag har godkännande för.

(7) De värdepappersföretag som redan finns bör på vissa villkor tillåtas att fortsätta sin verksamhet även om de inte uppfyller de minimikrav för startkapital som fastställts för nya värdepappersföretag.

(8) Medlemsstaterna bör kunna fastställa strängare regler än vad detta direktiv anger.

Skäl 9–11: Inre marknad och samordning (jfr art 1 och 2)

(9) En väl fungerande inre marknad kräver inte endast lagstiftning utan även ett nära och regelbundet samarbete och avsevärt förbättrad konvergens mellan lagstiftnings- och tillsynsmetoderna hos medlemsstaternas behöriga myndigheter.

(10) I kommissionens meddelande av den 11 maj 1999 med titeln ”Att genomföra handlingsramen för finansmarknaderna: en handlingsplan” uppradas olika mål som måste uppnås för att den inre marknaden för finansiella tjänster skall kunna fullbordas. Europeiska rådet bestämde vid sitt möte i Lissabon den 23 och 24 mars 2000 att handlingsplanen skall omsättas i praktiken senast 2005. Omarbetningen av kraven på lagstadgat kapital utgör ett avgörande inslag i handlingsplanen.

(11) Eftersom riskerna för värdepappersföretagen är desamma som för kreditinstituten i fråga om handelslagret är det lämpligt att låta de relevanta bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/48/EG av den 14 juni 2006 om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut gälla även för värdepappersföretag.

Skäl 12–15: Kapitalbasens grunder (jfr art 12, 13, 14, 15 och 16)

(12) Kapitalbasen i värdepappersföretag eller kreditinstitut (nedan sammanfattningsvis kallade ”institut”) kan täcka förluster som inte motsvaras av tillräckligt stora vinster för att säkra institutens fortlevnad och skydda investerarna. Kapitalbasen tjänar också som ett viktigt mätinstrument för de behöriga myndigheterna, särskilt när det gäller bedömningen av kreditinstitutens soliditet samt för andra tillsynsändamål. På den inre marknaden konkurrerar dessutom instituten direkt med varandra. För att stärka gemenskapens finansiella system och förhindra snedvridning av konkurrensen är det således lämpligt att fastställa gemensamma grundnormer för kapitalbaser.

(13) Med tanke på syftet med skäl 12 är det lämpligt att definitionen av kapitalbaser i direktiv 2000/48/EG får utgöra grunden och att det föreskrivs särskilda tilläggsbestämmelser som beaktar de marknadsriskrelaterade kapitalkravens olika omfattning.

(14) I fråga om kreditinstitut har redan gemensamma normer upprättats för övervakning och tillsyn av olika typer av risker genom direktiv 2000/12/EG.

(15) Således bör bestämmelserna rörande minimikapitalkrav ses som ett av flera specifika instrument som också harmoniserar de grundläggande principerna för tillsyn av institut.

Skäl 16–20: Marknadsrisker och handelslager (jfr art 11, 18, 19 och 20)

(16) Det är nödvändigt att utveckla gemensamma normer för de marknadsrisker som ett kreditinstitut utsätter sig för och att ge en kompletterande ram för övervakningen av dessa risker, särskilt marknadsrisker såsom positionsrisker, motparts/avvecklingsrisker och valutakursrisker.

(17) Det är nödvändigt att föreskriva en modell med ”handelslager” som anger innehaven av värdepapper och andra finansiella instrument som innehas för omsättningsändamål och som är utsatta huvudsakligen för marknadsrisker och risker hänförliga till vissa finansiella tjänster som erbjuds kunderna.

(18) I syfte att minska den administrativa bördan för institut med en i såväl absoluta som relativa tal obetydlig egen handel bör sådana institut kunna tillämpa direktiv 2006/48/EG snarare än de krav som uppställs i bilaga I och II till detta direktiv.

(19) Det är viktigt att övervakning av avvecklings- och leveransrisker beaktar tillgängligheten av system som erbjuder lämpligt skydd för att minska dessa risker.

(20) Under alla omständigheter bör instituten följa detta direktiv vad gäller täckning av valutakursrisker i sin samlade verksamhet. Lägre kapitalkrav bör uppställas för innehav av valutor med ett nära inbördes samband som antingen bekräftats statistiskt eller som härrör från överenskommelser mellan regeringar.

Skäl 21–22: Råvaruhandel och energimarknader (jfr art 11 och 48)

(21) Kraven på lagstadgat kapital för råvaruhandlare, inbegripet de handlare som för närvarande är undantagna från kraven i direktiv 2004/39/EG, bör i förekommande fall prövas samtidigt med prövningen av de ovannämnda undantagen i enlighet med artikel 65.3 i det direktivet.

(22) Liberaliseringen av marknaderna för gas och elektricitet är ett i både ekonomiskt och politiskt avseende viktigt mål för gemenskapen. Med tanke på detta bör de kapitalkrav och andra stabilitetsinriktade som tillämpas på företag som är verksamma på dessa marknader vara proportionerliga och inte i onödan göra det svårare att uppnå målet om liberalisering. Detta mål bör i synnerhet hållas i åtanke då den översyn som avses i skäl 21 genomförs.

Skäl 23–25: Riskhantering och operationell risk (jfr art 18 och 34)

(23) Tillgängligheten till system för intern övervakning och kontroll av räntenivårisker avseende institutens hela verksamhet är särskilt viktig för att minimera sådana risker. De behöriga myndigheterna bör följaktligen övervaka sådana system.

(24) Eftersom det i direktiv 2006/48/EG inte fastställs gemensamma regler för övervakning och kontroll av större engagemang för verksamhet som huvudsakligen är föremål för marknadsrisker är det lämpligt att föreskriva sådana.

(25) Operativ risk är en betydande risk för instituten, som måste täckas av kapitalbasen. Det är viktigt att beakta olikheterna mellan instituten inom EU och tillhandahålla alternativa metoder.

Skäl 26–28: Gruppbaserad tillsyn (jfr art 2, 22, 23, 24, 25, 26 och 27)

(26) Direktiv 2006/48/EG uppställer konsolideringsprincipen. I direktivet fastställs inte några gemensamma regler för sammanställd redovisning i finansiella institut som huvudsakligen sysslar med verksamhet utsatt för marknadsrisker.

(27) För att säkerställa en tillräcklig solvens inom en företagsgrupp är det av största vikt att minimikapitalkraven gäller på grundval av gruppens finansiella ställning som helhet. För att kapitalbasen ska fördelas på ett riktigt sätt inom gruppen och finnas tillgänglig för att vid behov skydda investeringar bör minimikapitalkraven gälla för individuella institut inom en grupp, såvida inte detta mål kan uppnås effektivt på något annat sätt.

(28) Direktiv 2006/48/EG är inte tillämpligt på koncerner som omfattar en eller flera värdepappersföretag men inte några kreditinstitut. En gemensam modell för gruppbaserad tillsyn av värdepappersföretag bör därför fastställas.

Skäl 29–30: Kapitalutvärdering (jfr art 34)

(29) Instituten bör säkerställa att de har internt kapital som är tillfredsställande i fråga om kvantitet, kvalitet och fördelning med hänsyn till de risker som de är, eller kan komma att bli, exponerade för. De bör därför inrätta strategier och förfaranden för att bedöma om det interna kapitalet är tillräckligt och för att fortlöpande hålla det på en tillräcklig nivå.

(30) De behöriga myndigheterna bör utvärdera om institutens kapitalbas är tillräcklig i förhållande till de risker som instituten är utsatta för.

Skäl 31–33: Tillsynssamarbete och enhetlighet (jfr art 36, 37 och 38)

(31) För att den inre marknaden för bankverksamhet skall kunna fungera effektivt bör Europeiska banktillsynskommittén verka för en konsekvent tillämpning av detta direktiv och för en enhetlig tillsynspraxis i hela gemenskapen. Europeiska banktillsynskommittén skall varje år informera gemenskapsinstitutionerna om de framsteg som gjorts.

(32) För att den inre marknaden skall kunna fungera effektivare är det viktigt med avsevärt förbättrad enhetlighet i genomförandet och tillämpningen av bestämmelserna i den harmoniserade gemenskapslagstiftningen.

(33) Av samma skäl och för att säkerställa att institut inom gemenskapen som är verksamma i flera medlemsstater inte utsätts för oproportionerliga krav till följd av att medlemsstaternas behöriga auktorisations- och tillsynsmyndigheter behåller sitt ansvar är det av avgörande betydelse att väsentligt öka samarbetet mellan de behöriga myndigheterna. I detta sammanhang bör den samordnande tillsynsmyndighetens roll stärkas.

Skäl 34–35: Offentlig information och transparens (jfr art 35 och 39)

(34) För att den inre marknaden skall kunna fungera effektivare och för att unionsmedborgarna skall ges tillfredsställande insyn är det nödvändigt att de behöriga myndigheterna offentligt och på ett sätt som möjliggör meningsfulla jämförelser informerar om på vilket sätt detta direktiv genomförs.

(35) För att förbättra stärka marknadsdisciplinen och ge instituten incitament till att förbättra marknadsstrategi, riskkontroll och intern ledningsorganisation bör lämpliga föreskrifter ges om offentlig information från företagen.

Skäl 36–38: Genomförande och befogenheter (jfr art 41 och 42)

(36) De åtgärder som är nödvändiga för att genomföra bestämmelserna i detta direktiv skall antas i enlighet med rådets beslut 1999/468/EG av den 28 juni 1999 om de förfaranden som skall tillämpas vid utövandet av kommissionens genomförandebefogenheter.

(37) I sin resolution av den 5 februari 2002 om genomförandet av lagstiftningen om finansiella tjänster efterlyste Europaparlamentet en likvärdig roll för parlamentet och rådet när det gäller att övervaka hur kommissionen utövar sina verkställande funktioner, i syfte att återspegla parlamentets lagstiftande befogenheter enligt artikel 251 i fördraget. Kommissionens ordförande gjorde samma dag en formell förklaring inför parlamentet, i vilken han gav stöd för denna begäran. Den 11 december 2002 föreslog kommissionen ändringar till beslut 1999/468/EG, och ingav sedermera ett reviderat förslag den 22 april 2004. Europaparlamentet anser att dess lagstiftande befogenheter inte beaktas i detta förslag. Europaparlamentet anser att parlamentet och rådet bör ges möjlighet att yttra sig över överförandet av genomförandebefogenheter till kommissionen inom en fastställd tidsfrist. Det är därför rimligt att begränsa den period under vilken kommissionen får anta genomförandeåtgärder.

(38) Europaparlamentet bör få en tidsfrist om tre månader från och med det datum då förslag till ändringar och tillämpningsåtgärder överlämnas för att behandla dessa och avge ett yttrande. Det bör emellertid vara möjligt att korta ned denna tidsfrist i brådskande och vederbörligen motiverade fall. Om Europaparlamentet under denna period antar en resolution bör kommissionen på nytt behandla förslagen till ändringar eller tillämpningsåtgärder.

Skäl 39–42: Övergångs- och slutbestämmelser (jfr art 43, 44, 45, 46, 47, 48, 49 och 50)

(39) För att undvika störningar på marknaderna och säkerställa kontinuitet i de samlade kapitalbaskraven är det lämpligt att besluta om särskilda övergångsbestämmelser.

(40) Detta direktiv står i överensstämmelse med de grundläggande rättigheter och principer som erkänns såsom allmänna gemenskapsrättsliga principer framför allt i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

(41) Skyldigheten att införliva detta direktiv med nationell lagstiftning bör endast gälla de bestämmelser som utgör en innehållsmässig ändring i förhållande till tidigare direktiv. Skyldigheten att införliva de oförändrade bestämmelserna följer av de tidigare direktiven.

(42) Detta direktiv bör inte påverka medlemsstaternas skyldigheter när det gäller tidsfristerna för införlivande med nationell lagstiftning och tillämpning av direktiven som anges i del B i bilaga VIII.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Kapitel I Innehåll, tillämpningsområde och definitioner

Avsnitt 1 Innehåll och tillämpningsområde

Artikel1¶

Ändrad genom direktiv 2013/36/.

1. I detta direktiv fastställs de kapitalkrav som skall gälla för värdepappersföretag och kreditinstitut, reglerna för hur de skall beräknas och för tillsynen. Medlemsstaterna skall tillämpa kraven i detta direktiv på värdepappersföretag och kreditinstitut enligt definitionen i artikel 3.

2. En medlemsstat får ålägga de värdepappersföretag och kreditinstitut som den har auktoriserat ytterligare eller strängare krav.

Artikel2¶

Ändrad genom direktiv 2013/36/.

1. Om inte annat följer av artiklarna 18, 20, 22–32, 34 och 39 i detta direktiv skall artiklarna 68-73 i direktiv 2006/48/EG gälla i tillämpliga delar för värdepappersföretag. Vid tillämpningen av artiklarna 70–72 i direktiv 2006/48/EG på värdepappersföretag skall alla hänvisningar till ett moderkreditinstitut i en medlemsstat betraktas som hänvisningar till ett modervärdepappersföretag i en medlemsstat och alla hänvisningar till ett moderkreditinstitut inom EU betraktas som hänvisningar till ett modervärdepappersföretag inom EU.

När ett kreditinstitut har ett modervärdepappersföretag i en medlemsstat som moderföretag skall endast moderkreditinstitutet omfattas av de gruppbaserade kraven enligt artiklarna 71-73 i direktiv 2006/48/EG.

När ett värdepappersföretag har ett moderkreditinstitut i en medlemsstat som moderföretag skall endast moderkreditinstitutet omfattas av de gruppbaserade kraven enligt artiklarna 71-73 i direktiv 2006/48/EG.

När ett finansiellt holdingföretag har både ett kreditinstitut och ett värdepappersföretag som dotterföretag beräknas kraven för kreditinstitutet utifrån det finansiella holdingföretagets samlade finansiella ställning.

2. Om en företagsgrupp som omfattas av punkt 1 inte innehåller något kreditinstitut, skall direktiv 2006/48/EG tillämpas enligt följande:

a) alla hänvisningar till kreditinstitut skall betraktas som hänvisningar till värdepappersföretag.

b) I artiklarna 125 och 140.2 i direktiv 2006/48/EG skall alla hänvisningar till andra artiklar i det direktivet betraktas som hänvisningar till det direktiv 2004/39/EG.

c) Vid tillämpning av artikel 39.3 i direktiv 2006/48/EG skall hänvisningar till Europeiska bankkommittén betraktas som hänvisningar till rådet och kommissionen.

d) Med avvikelse från artikel 140.1 i direktiv2006/48/EG, skall, om en grupp inte omfattar kreditinstitut, första meningen i den artikeln ersättas med följande: ”Om ett värdepappersföretag, ett finansiellt holdingföretag eller ett holdingföretag med blandad verksamhet äger ett eller flera dotterföretag som är försäkringsbolag, skall de behöriga myndigheterna och de myndigheter som har anförtrotts uppdraget att utöva den offentliga tillsynen av försäkringsföretag nära samarbeta”.

Avsnitt 2 Definitioner

Artikel3¶

Ändrad genom direktiv 2013/36/ och direktiv 2010/76/.

1. I detta direktiv gäller följande definitioner:

a) kreditinstitut: kreditinstitut såsom de har definierats i artikel 4.1 i direktiv 2006/48/EG.

b) värdepappersföretag: institut såsom de har definierats i led 1 i artikel 4.1 i direktiv 2004/39/EG och som är underkastade de krav som åläggs genom det direktivet, utom

i) kreditinstitut,

ii) lokala företag såsom de definierats under led p,

iii) företag som endast är auktoriserade att tillhandahålla investeringsrådgivning och/eller ta emot och vidarebefordra kundorder utan att inneha kontanter eller värdepapper som tillhör företagets kunder och som därför aldrig står i skuld gentemot dessa.

c) institut: kreditinstitut och värdepappersföretag.

d) erkänt värdepappersföretag i tredje land: företag som uppfyller följande villkor:

i) Företag som om det vore upprättat inom gemenskapen skulle omfattas av definitionen av värdepappersföretag.

ii) Företag som är auktoriserat i ett tredje land.

iii) Företag som är underkastat och uppfyller försiktighetsregler som enligt de behöriga myndigheternas uppfattning är minst lika stränga som de som fastställts i detta direktiv.

e) finansiella instrument: varje avtal som ger upphov till en finansiell tillgång för en part, samtidigt som en annan part ådrar sig en finansiell skuld eller utfärdar ett ägarandelsbevis.

f) modervärdepappersföretag i en medlemsstat: ett värdepappersföretag som såsom dotterföretag har ett institut eller ett finansiellt institut, eller som har en ägarandel i en typ eller båda typer av institut, och som inte självt är dotterföretag till ett institut som är auktoriserat i samma medlemsstat, eller till något finansiellt holdingföretag som är etablerat i någon medlemsstat.

g) modervärdepappersföretag inom EU: modervärdepappersföretag i en medlemsstat som inte är dotterföretag till ett institut som är auktoriserat i någon medlemsstat, eller till något finansiellt holdingföretag som är etablerat i någon medlemsstat.

h) over-the-counter (OTC)-derivat: sådana poster som ingår i förteckningen i bilaga IV till direktiv 2006/48/EG utom de poster som ges exponeringsvärdet noll i enlighet med punkt 6 i del 2 i bilaga III i det direktivet.

i) reglerad marknad: marknad såsom den har definierats i led 14 i artikel 4.1 i direktiv 2004/39/EG.

j) konvertibel: värdepapper som enligt innehavarens val kan utbytas mot ett annat värdepapper.

k) köpoption: värdepapper som ger innehavaren rätt att till och med dagen för köpoptionens utgång köpa den underliggande tillgången till fastställt pris och som kan infrias genom leverans av det underliggande eller av motsvarande kontantbelopp.

l) lagerfinansiering: position där lager har sålts på termin och finansieringskostnaden är låst till slutdatum.

m) repa och omvänd repa: avtal enligt vilket ett institut eller dess motpart överför värdepapper eller råvaror eller garanterade rättigheter avseende äganderätt till värdepapper eller råvaror om garantin har utfärdats av en erkänd börs som innehar rätten till värdepapperen eller råvarorna och avtalet inte ger institutet möjlighet att överföra eller pantsätta ett enskilt värdepapper eller en enskild råvara till mer än en motpart vid varje tidpunkt, och som har förpliktat sig att återköpa dem (eller värdepapper eller råvaror av motsvarande slag) till ett fastställt pris och vid en tidpunkt i framtiden som är fastställd eller skall fastställas av den som överför instrumentet; avtalet är en repa för det institut som säljer värdepapperen eller råvarorna och en omvänd repa för det institut som köper dem.

n) värdepappers- eller råvarulån: affär där ett institut eller dess motpart överför värdepapper eller råvaror mot lämplig säkerhet under förutsättning att låntagaren åtar sig att återlämna likvärdiga värdepapper eller råvaror vid någon framtida tidpunkt eller vid anfordran från den som gör överföringen. Affären är utlåning av värdepapper eller råvaror för det institut som överför värdepapperen och inlåning av värdepapper eller råvaror för det institut till vilka de överförs.

o) clearingmedlem: medlem vid den börs eller den clearingorganisation som står i direkt kontraktsförhållande med den centrala motparten (marknadsgaranten).

p) lokalt företag: företag som handlar för egen räkning på marknader för finansiella terminer eller optioner eller andra derivatinstrument och på kontantmarknader enbart i syfte att säkra positioner på derivatmarknader, eller som handlar för andra medlemmar på de marknaderna och som är garanterade av clearingmedlemmar på samma marknader, där ansvaret för att säkerställa efterlevnaden av avtal som ingås av sådana företag bärs av clearingmedlemmar på samma marknader.

q) delta: den väntade förändringen i priset för en option i förhållande till en liten förändring i priset för det underliggande instrumentet.

r) kapitalbas: kapitalbas såsom denna har definierats i direktiv2006/48/EG.

s) kapital: kapitalbas.

t) värdepapperiseringsposition respektive återvärdepapperiseringsposition: värdepapperiseringsposition respektive återvärdepapperiseringsposition enligt definitionerna i direktiv 2006/48/EG.

Vid tillämpning av gruppbaserad tillsyn skall begreppet värdepappersföretag omfatta värdepappersföretag i tredje land.

I punkt e skall finansiella instrument omfatta både primära finansiella instrument eller a vista-instrument och finansiella derivatinstrument vilkas värde är beroende av priset för ett underliggande finansiellt instrument eller av räntesats, index eller pris för någon annan underliggande faktor och åtminstone omfatta de instrument som anges i avsnitt C i bilaga I i direktiv 2004/39/EG.

2. Begreppen ”moderföretag”, ”dotterföretag”, ”kapitalförvaltningsbolag” och ”finansiella institut” skall omfatta företag som definierats i artikel 4 i direktiv 2006/48/EG.

Begreppen ”finansiellt holdingföretag”, ”finansiellt moderholdingföretag i en medlemsstat”, ”finansiellt moderholdingföretag i EU” och ”företag som tillhandahåller verksamhetsanknutna tjänster” skall omfatta företag som definierats i artikel 4 i direktiv 2006/48/EG förutom att alla hänvisningar till kreditinstitut skall läsas som en hänvisning till institut.

3. Vid tillämpning av direktiv 2006/48/EG på grupper som omfattas av artikel 2.1, som inte inbegriper kreditinstitut, gäller följande definitioner:

a) finansiellt holdingföretag: ett finansiellt institut vars dotterföretag antingen uteslutande eller huvudsakligen är värdepappersföretag eller andra finansiella institut av vilka åtminstone ett är ett värdepappersföretag, vilket inte är ett finansiellt holdingföretag med blandad verksamhet i den mening som avses i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/87/EG av den 16 december 2002 om extra tillsyn över kreditinstitut, försäkringsföretag och värdepappersföretag i ett finansiellt konglomerat

b) holdingföretag med blandad verksamhet: ett moderföretag som inte utgör ett finansiellt holdingföretag, ett värdepappersföretag eller ett blandat finansiellt holdingföretag i den mening som avses i direktiv 2002/87/EG, bland vars dotterföretag det finns minst ett värdepappersföretag.

c) behöriga myndigheter: de nationella myndigheter som enligt lag eller annan författning erhållit befogenhet att övervaka värdepappersföretag.

Kapitel II Startkapital

Artikel4¶

Ändrad genom direktiv 2013/36/.

Vid tillämpningen av detta direktiv skall ”startkapital” anses omfatta de poster som avses i punkterna a och b i artikel 57 i direktiv 2006/48/EG.

Artikel5¶

Ändrad genom direktiv 2013/36/.

1. Värdepappersföretag som inte handlar med finansiella instrument för egen räkning eller garanterar emissioner av finansiella instrument, men innehar kontanter eller värdepapper för kunders räkning och som tillhandahåller någon av följande tjänster, skall ha ett startkapital på 125000 EUR:

a) mottagande och vidarebefordran av kundorder som avser finansiella instrument.

b) fullgörande av kundorder som avser finansiella instrument.

c) individuell portföljförvaltning bestående av finansiella instrument.

2. De behöriga myndigheterna får tillåta att ett värdepappersföretag som utför investerarens order av finansiella instrument innehar sådana instrument för egen räkning om följande villkor är uppfyllda:

a) Innehavet uppstår endast som en följd av att företaget inte lyckas anpassa sina inköp exakt till investerarens order.

b) Det samlade marknadsvärdet av alla sådana poster har ett tak på 15 procent av företagets startkapital.

c) Företaget motsvarar de krav som fastställs i artikel 18, 20 och 28.

d) Innehavet är av tillfällig och provisorisk beskaffenhet och begränsas till den tid som åtgår för att genomföra ifrågavarande affär.

Innehav av poster av finansiella instrument utanför handelslagret i syfte att investera kapitalbasen betraktas inte som handel i förhållande till de tjänster som anges i punkt 1 eller i punkt 3.

3. Medlemsstaterna får nedsätta det belopp som avses i punkt 1 till 50000 EUR om ett företag inte har godkännande för att inneha kontanter eller värdepapper för uppdragsgivarens räkning eller att handla för egen räkning eller att lämna emissionsgarantier.

Artikel6¶

Ändrad genom direktiv 2013/36/.

Lokala företag skall ha ett startkapital på 50000 EUR om de utnyttjar etableringsfriheten eller tillhandahåller tjänster som anges i artiklarna 31 och 32 i direktiv 2004/39/EG.

Artikel7¶

Ändrad genom direktiv 2013/36/.

Täckningen för de företag som anges i artikel 3.1 b iii skall utformas på något av följande sätt:

a) Startkapital på 50000 EUR.

b) En ansvarsförsäkring som gäller gemenskapens hela territorium, eller någon annan form av jämförbar garanti mot skadeståndsansvar på grund av fel eller försumlighet i verksamheten, som uppgår till minst 1000000 EUR för varje skadeståndskrav och till minst 1500000 EUR per år för samtliga skadeståndskrav.

c) En kombination av startkapital och ansvarsförsäkring i en form som ger ett skydd motsvarande punkterna a eller b.

Beloppen i första stycket skall regelbundet ses över av kommissionen i enlighet, och samtidigt, med den översyn som skall göras enligt artikel 4.7 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/92/EG av den 9 december 2002 om försäkringsförmedling, så att hänsyn kan tas till förändringar i det europeiska konsumentprisindex som offentliggörs av Eurostat.

Artikel8¶

Ändrad genom direktiv 2013/36/.

När ett företag som avses i artikel 3.1 b iii också är registrerat enligt direktiv 2002/92/EG skall det uppfylla det krav som fastställs i artikel 4.3 i det direktivet och ha täckning på något av följande sätt:

a) Startkapital på 25000 EUR.

b) En ansvarsförsäkring som gäller gemenskapens hela territorium, eller någon annan form av jämförbar garanti mot skadeståndsansvar på grund av fel eller försumlighet i verksamheten, som uppgår till minst 500000 EUR för varje skadeståndskrav och till minst 750000 EUR per år för samtliga skadeståndskrav.

c) En kombination av startkapital och ansvarsförsäkring i en form som ger ett skydd motsvarande punkterna a eller b.

Artikel9¶

Ändrad genom direktiv 2013/36/.

Andra värdepappersföretag än dem som anges i artiklarna 5-8 skall ha ett startkapital på 730000 EUR.

Artikel10¶

Ändrad genom direktiv 2013/36/.

1. Med avvikelse från artiklarna 5.1, 5.3, 6 och 9 får medlemsstaterna förlänga auktorisationen för värdepappersföretag och företag som omfattas av artikel 6 och som har grundats före den 31 december 1995 och vilkas kapitalbas är mindre än det startkapital som anges för dem i artiklarna 5.1, 5.3, 6 och 9.

Sådana företags eller värdepappersföretags kapitalbas får inte sjunka under den högsta referensnivå som beräknas efter dagen för anmälan enligt direktiv 93/6/EEG. Denna referensnivå utgörs av det dagliga genomsnittet av nivån på kapitalbasen beräknad under den sexmånadersperiod som föregår beräkningsdagen. Den skall beräknas var sjätte månad för närmast föregående period.

2. Om ägandet av ett företag som omfattas av punkt 1 övertas av annan fysisk eller juridisk person än den som tidigare kontrollerade företaget, skall kapitalbasen i företaget uppgå minst till den nivå som har fastställts för det i artiklarna 5.1, 5.3, 6 och 9 utom vid ett första övertagande genom arv efter den 31 december 1995 under förutsättning av de behöriga myndigheternas godkännande. Den lägre gränsen för kapitalbasen får gälla under högst tio år efter detta övertagande.

3. Under vissa särskilda omständigheter och med de behöriga myndigheternas godkännande behöver vid fusion mellan två eller flera värdepappersföretag och/eller sådana företag som omfattas av artikel 6 kapitalbasen för det företag som uppstår genom fusionen inte uppgå till den nivå som fastställts i artiklarna 5.1, 5.3, 6 och 9. Dock får vid sådan tidpunkt då de nivåer som där anges inte har uppnåtts kapitalbasen inte sjunka under de fusionerade företagens sammanlagda kapitalbas vid tidpunkten för fusionen.

4. Kapitalbasen i värdepappersföretag och företag som omfattas av artikel 6 får inte sjunka under den nivå som anges i artiklarna 5.1, 5.3, 6, 9 samt punkterna 1 och 3 i denna artikel.

Om sådana företags eller värdepappersföretags kapitalbas sjunker under denna nivå får de behöriga myndigheterna dock när omständigheterna ger anledning till det medge sådana företag en begränsad tid inom vilken kapitalet skall återställas eller verksamheten upphöra.

Kapitel III Handelslager

Artikel11¶

Ändrad genom direktiv 2013/36/.

1. Handelslagret i ett institut skall bestå av alla positioner i finansiella instrument och råvaror som innehas antingen i avsikt att bedriva handel eller för att säkra andra delar av handelslagret, och som antingen är fria från alla villkor som inskränker möjligheten att handla med dem eller måste kunna säkras.

2. Positioner som innehas i avsikt att bedriva handel är sådana som avsiktligt innehas för försäljning på kort sikt och/eller i avsikt att på kort sikt dra nytta av faktiska eller förväntade skillnader mellan inköps- och försäljningspriserna eller andra förändringar av priser eller räntesatser. I begreppet positioner skall ingå egna positioner och positioner som härrör från verksamhet för kunders räkning eller som marknadsgarant.

3. Avsikt att bedriva handel skall styrkas på grundval av de strategier, riktlinjer och förfaranden som institutet satt upp för att hantera positionen eller portföljen i enlighet med del A i bilaga VII.

4. Instituten skall bygga upp och upprätthålla system och kontroller för att hantera handelslagret i enlighet med del B och D i bilaga VII.

5. Interna säkringar får ingå i handelslagret och i sådana fall är del C i bilaga VII tillämplig.

Kapitel IV Kapitalbas

Artikel12¶

Ändrad genom direktiv 2013/36/ och direktiv 2009/111/.

Primärkapital: summan av leden a–ca minus summan av leden i, j och k i artikel 57 i direktiv 2006/48/EG.

Kommissionen skall senast den 1 januari 2009 lämna in lämpliga förslag till ändring av detta kapitel till Europaparlamentet och rådet.

Artikel13¶

Ändrad genom direktiv 2013/36/.

1. Om inte annat följer av punkterna 2–5 i denna artikel och av artiklarna 14–17 skall värdepappersföretags och kreditinstituts kapitalbas definieras i enlighet med direktiv 2006/48/EG.

Dessutom gäller första stycket för värdepappersföretag som inte har någon av de juridiska former som avses i artikel 1.1 i rådets fjärde direktiv 78/660/EEG av den 25 juli 1978 om årsbokslut i vissa typer av bolag

2. Med avvikelse från punkt 1 får de behöriga myndigheterna tillåta sådana institut som är skyldiga att uppfylla de kapitalkrav som beräknas i enlighet med artikel 21 och artiklarna 28–32 och bilagorna I och III–VI att endast i detta syfte använda en annan beräkning av kapitalbasen. Ingen del av den kapitalbas som bestäms får samtidigt användas för att svara mot andra kapitalkrav.

En sådan alternativ beräkning skall vara summan av posterna i punkterna a–c i detta stycke, minus posten i punkt d, varvid det lämnas till de behöriga myndigheternas avgörande om den sista posten skall dras av:

a) Kapitalbas såsom denna definierats i direktiv 2006/48/EG med undantag endast för punkterna l–p i artikel 57 i det direktivet för sådana institut som är skyldiga att dra av post d i denna punkt från summan av posterna a, b och c.

b) Nettovinsten i institutets handelslager efter varje förutsägbar avgift eller utdelning minskad med nettoförlusten på institutets övriga verksamhet under förutsättning att inget av dessa belopp redan har inkluderats i post a i denna punkt såsom en av posterna i leden b eller k i artikel 57 i direktiv 2006/48/EG.

c) Förlagslån och/eller sådana poster som avses i punkt 5 i denna artikel under de förutsättningar som anges i punkterna 3 och 4 i denna artikel och artikel 14.

d) Icke-likvida tillgångar enligt specifikationen i artikel 15.

3. De förlagslån som avses i led c i punkt 2 andra stycket skall ha en ursprunglig löptid på minst två år. De skall vara till fullo inbetalade och låneavtalet får inte innehålla någon bestämmelse om att lånet under några andra omständigheter än institutets upplösning kan återbetalas före den överenskomna återbetalningsdagen annat än om de behöriga myndigheterna godkänner återbetalningen. Varken huvudfordran eller räntan på sådana förlagslån får återbetalas om återbetalningen skulle medföra att ifrågavarande instituts kapitalbas därefter skulle uppgå till mindre än 100 % av det institutets sammanlagda kapitalkrav.

Dessutom skall institutet underrätta de behöriga myndigheterna om alla återbetalningar av sådana förlagslån så snart dess kapitalbas sjunker under 120 % av den ursprungliga kapitalbasen.

4. De förlagslån som avses i led c i punkt 2 andra stycket får inte överstiga 150 % av den ursprungliga kapitalbas som återstår för att täcka de krav som beräknas i enlighet med artiklarna 21 och 28–32 och bilagorna I –VI och får uppgå till detta högsta belopp endast under särskilda omständigheter som kan godtas av de behöriga myndigheterna.

5. De behöriga myndigheterna får medge att institut ersätter de förlagslån som avses i punkt c i punkt 2 andra stycket med artikel 57 d–h i direktiv 2006/48/EG.

Artikel14¶

Ändrad genom direktiv 2013/36/.

1. De behöriga myndigheterna får tillåta att värdepappersföretag överskrider det tak för förlagslån som anges i artikel 13.4 om de efter prövning finner detta godtagbart från stabilitetssynpunkt och under förutsättning att summan av sådana förlagslån och de poster som avses i artikel 13.5 inte överstiger 200 % av den ursprungliga kapitalbas som återstår till täckande av de krav som beräknas i enlighet med artiklarna 21 och 28–32 och bilagorna I och III–IV eller 250 % av det beloppet, om värdepappersföretagen vid beräkning av kapitalbasen drar av post d i artikel 13.2.

2. De behöriga myndigheterna får tillåta att det tak för förlagslån som anges i artikel 13.4 överskrids av ett kreditinstitut om de efter prövning finner detta godtagbart och under förutsättning att summan av sådana förlagslån och artikel 57 d–h i direktiv 2006/48/EG inte överstiger 250 % av den ursprungliga kapitalbas som återstår till täckande av de krav som beräknas i enlighet med artiklarna 28–32 och bilagorna I och III–IV till detta direktiv.

Artikel15¶

Ändrad genom direktiv 2013/36/.

Icke-likvida tillgångar som avses i punkt d i artikel 13.2 andra stycket skall omfatta följande:

a) Materiella anläggningstillgångar, utom i den utsträckning som mark och byggnader får användas vid avräkning mot de lån för vilka de är säkerhet.

b) Innehav inklusive förlagslån i kredit- eller finansiella institut som får räknas in i kapitalbasen för dessa institut om de inte har dragits av under punkterna l–p enligt artikel 57 i direktiv 2006/48/EG eller under artikel 16 d i detta direktiv.

c) Innehav och andra investeringar, i andra företag än kreditinstitut och finansiella institut, som inte är lätta att avyttra.

d) Underskott i dotterföretag.

e) Insättningar, med undantag för sådana som är tillgängliga för återbetalning inom 90 dagar och för betalningar i samband med terminer och optioner för vilka krävs marginalsäkerhet.

f) Lånefordringar och andra fordringar utom sådana som skall betalas inom 90 dagar.

g) Varulager utom om de redan är underkastade kapitalkrav som är minst lika stränga som dem som anges i artiklarna 18 och 20.

Vid tillämpning av punkt b får de behöriga myndigheterna efterge tillämpningen av denna artikel om aktier i kredit- eller finansiella institut innehas tillfälligt i syfte att ge ekonomiskt stöd avsett för rekonstruktion och räddning av det institutet. De får också efterge den i fråga om sådana aktier som ingår i ett värdepappersföretags handelslager.

Artikel16¶

Ändrad genom direktiv 2013/36/.

Värdepappersföretag som ingår i en företagsgrupp skall om sådant avstående som anges i artikel 22 har beviljats beräkna sin kapitalbas i enlighet med artiklarna 13–15 med följande ändringar:

a) De icke-likvida tillgångar som avses i artikel 13.2 d skall dras av.

b) Det undantag som avses i punkt a i artikel 13.2 omfattar inte de beståndsdelar i artikel 57 l-p i direktiv 2006/48/EG som ett värdepappersföretag har gentemot de företag som omfattas av en sådan företagsgrupp som har definierats i artikel 2.1 i det här direktivet.

c) De begränsningar som avses i artikel 66.1 a–b i direktiv 2006/48/EG beräknas med avseende på den ursprungliga kapitalbasen med de i punkterna l–p i artikel 57 i det direktivet ingående innehav som avses i punkt b i denna artikel och som ingår i de företagens ursprungliga kapitalbas.

d) De i punkterna l–p i artikel 57 i direktiv 2006/48/EG ingående innehav som avses i punkt c i denna artikel dras från den ursprungliga kapitalbasen i stället för från summan av alla poster enligt artikel 66.2 i det direktivet i synnerhet vid tillämpning av artiklarna 13.4, 13.5 och 14 i detta direktiv.

Artikel17¶

Ändrad genom direktiv 2013/36/ och direktiv 2010/76/.

1. Om ett institut beräknar riskvägda exponeringsbelopp enligt bilaga II till detta direktiv i enlighet med artiklarna 84–89 i direktiv 2006/48/EG, ska följande gälla för den beräkning som avses i punkt 36 i del 1 av bilaga VII till direktiv 2006/48/EG:

a) Värderegleringar som görs med hänsyn till motpartens kreditvärdighet får räknas in i summan av värderegleringar och reserveringar för de exponeringar som anges i bilaga II.

b) Med förbehåll för de behöriga myndigheternas godkännande, och om det har tagits tillräcklig hänsyn till kreditrisken hos motparten i värderingen av en position i handelslagret, skall det förväntade förlustbeloppet i motpartens riskexponering vara lika med noll.

Vid tillämpning av led a får sådana värderegleringar för sådana institut inte räknas in i kapitalbasen annat än i enlighet med bestämmelserna i denna punkt.

2. Vid tillämpning av denna artikel gäller artikel 153 och 154 i direktiv 2006/48/EG.

KAPITEL V

Avsnitt 1 Avsättningar för risker

Artikel18¶

Ändrad genom direktiv 2013/36/, direktiv 2010/76/ och direktiv 2010/78/.

1. Instituten skall ha en kapitalbas som alltid uppgår till eller överstiger summan av följande:

a) För verksamhet som hänför sig till handelslagret, de kapitalkrav som beräknas i enlighet med de metoder och alternativ som anges i artiklarna 28–32 och bilagorna I, II och VI och, i tillämpliga fall, bilaga V, och för övrig verksamhet punkterna 1–4 i bilaga II.

b) För all verksamhet, de kapitalkrav som beräknas i enlighet med de metoder och alternativ som anges i bilagorna III och IV och tillämpliga delar av bilaga V.

2. Med avvikelse från punkt 1 får de behöriga myndigheterna medge att institut beräknar kapitalkraven för sådan verksamhet som hänför sig till handelslagret i enlighet med artikel 75 a i direktiv 2006/48/EG och punkterna 6, 7 och 9 i bilaga II till det här direktivet om volymen för handelslagerverksamheten uppfyller följande:

a) Omsättningen av verksamhet som hänför sig till handelslagret för sådana institut överstiger normalt inte 5 procent av den sammanlagda omsättningen.

b) Det sammanlagda innehav som förtecknats i handelslagret överstiger normalt inte 15000000 EUR.

c) Omsättningen av verksamhet som hänför sig till handelslagret för sådana institut överstiger aldrig 6 procent av den sammanlagda omsättningen och det sammanlagda innehavet som förtecknats i handelslagret överstiger aldrig 20000000 EUR.

3. För att beräkna andelen av verksamhet som hänför sig till handelslagret i förhållande till hela verksamheten enligt punkt 2 a och 2 c får de behöriga myndigheterna beakta antingen verksamhetens sammanlagda omfattning inom och utanför balansräkningen, resultaträkningen eller kapitalbasen i berörda institut eller en kombination av dessa mått. När storleken av verksamheten inom och utom balansräkningen bedöms, värderas skuldinstrument till sitt marknadspris eller till värdet av huvudfordran, aktier till sitt marknadspris och derivatinstrument till nominella värdet eller marknadsvärdet för underliggande instrument. Långa positioner och korta positioner adderas oavsett om värdena är positiva eller negativa.

4. Om ett institut skulle överskrida någon eller båda av de gränser som gäller enligt punkt 2 a-b mera än under en kort tid eller någon eller båda av de gränser som gäller enligt punkt 2 c skall det krävas att det i fråga om verksamhet som hänför sig till handelslagret uppfyller de krav som åläggs det enligt punkt 1 a och att institutet underrättar den behöriga myndigheten därom.

5. Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska bankmyndigheten) (nedan kallad EBA), inrättad genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr1093/2010 får utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn i syfte att specificera de värderingsmetoder enligt vilka de behöriga myndigheterna får tillåta institut att använda interna modeller för att beräkna kapitalkrav enligt detta direktiv.

Till kommissionen delegeras befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med förfarandet i artiklarna 10-14 i förordning (EU) nr 1093/2010.

Artikel19¶

Ändrad genom direktiv 2013/36/.

1. Vid tillämpning av punkt 14 i bilaga I kan de nationella myndigheterna efter eget gottfinnande ge 0 % viktning till räntebärande värdepapper som utfärdats av organ som finns upptagna i förteckningen i tabell 1 i bilaga I där dessa räntebärande värdepapper är uttryckta och refinansierade i nationell valuta.

2. Med avvikelse från punkterna 13 och 14 i bilaga I får medlemsstaterna fastställa ett krav avseende specifik risk för sådana obligationer som avses i punkterna 68–70 i del 1 i bilaga VI i direktiv 2006/48/EG som skall motsvara kravet avseende specifik risk för en kvalificerad post med samma återstående löptid som sådana obligationer, minskat i enlighet med de procentsatser som anges i punkt 71 i del 1 i bilaga VI i det direktivet.

3. Om en behörig myndighet i enlighet med punkt 52 i bilaga I godkänner ett företag för kollektiva investeringar (fondföretag) i tredje land kan en behörig myndighet i en annan medlemsstat använda detta godkännande utan att behöva göra en egen bedömning.

Artikel20¶

Ändrad genom direktiv 2013/36/.

1. Om inte annat följer av punkterna 2–4 i denna artikel och artikel 34 i detta direktiv skall kraven i artikel 75 i direktiv 2006/48/EG gälla för värdepappersföretag.

2. Med avvikelse från punkt 1 får de behöriga myndigheterna tillåta värdepappersföretag som inte är auktoriserade att tillhandahålla de investeringstjänster som anges i punkterna 3 och 6 i del A i bilaga I i direktiv 2004/39/EG, att ha en kapitalbas som alltid skall uppgå till eller överstiga summan av följande poster:

a) Summan av kapitalkraven i artikel 75 a–c i direktiv 2006/48/EG.

b) Det belopp som anges i artikel 21 i detta direktiv.

3. Med avvikelse från punkt 1 får de behöriga myndigheterna tillåta värdepappersföretag som innehar ett startkapital i enlighet med artikel 9 att ha en kapitalbas som alltid uppgår till eller överstiger summan av de kapitalkrav som beräknas i enlighet med kraven i artikel 75 a–c i 2006/48/EG och det belopp som anges i artikel 21 i detta direktiv, om värdepappersföretagen faller inom följande kategorier:

a) Värdepappersföretag som handlar för egen räkning endast i syfte att utföra en order för kunds räkning eller att få tillträde till system för clearing och avveckling eller en erkänd börs när de uppträder som agent eller utför en kundorder.

b) Värdepappersföretag

i) som inte innehar klienters pengar eller värdepapper,

ii) som enbart handlar för egen räkning,

iii) som inte har några externa kunder, och

iv) för vilkas transaktioner ansvaret för genomförandet och avräkningen ligger hos ett clearinginstitut och garanteras av samma clearinginstitut.

4. Värdepappersföretag som avses i punkterna 2 och 3 omfattas av alla andra bestämmelser som rör operativa risker enligt bilaga V i direktiv 2006/48/EG.

5. Artikel 21 skall endast tillämpas på sådana värdepappersföretag som omfattas av punkterna 2 eller 3 eller artikel 46 och på det sätt som anges där.

Artikel21¶

Ändrad genom direktiv 2013/36/.

Det skall krävas att värdepappersföretag har en kapitalbas som motsvarar en fjärdedel av de fasta omkostnaderna under föregående år.

De behöriga myndigheterna får justera detta krav för den händelse det har inträffat en väsentlig förändring i verksamheten hos ett företag sedan det föregående året.

Om ett företag inte har avslutat ett års verksamhet, räknat från den dag då verksamheten inleddes, är kapitalkravet en fjärdedel av de fasta omkostnader som anges i verksamhetsplanen såvida inte de behöriga myndigheterna kräver att planen justeras.

Avsnitt 2 Gruppbaserad tillämpning av kapitalkrav

Artikel22¶

Ändrad genom direktiv 2013/36/ och direktiv 2010/78/.

1. De behöriga myndigheter som har ålagts eller fått befogenhet att utöva gruppbaserad tillsyn av sådana företagsgrupper som omfattas av artikel 2 kan från fall till fall besluta att frångå gruppbaserad tillämpning av kapitalkraven under förutsättning att

a) varje värdepappersföretag inom EU i en sådan grupp använder den beräkning av kapitalbas som anges i artikel 16,

b) alla värdepappersföretag i en sådan grupp faller in under kategorierna i artikel 20.2 och 20.3,

c) vart och ett av värdepappersföretagen inom EU i en sådan grupp uppfyller kraven i artiklarna 18 och 20 och samtidigt ifrån sin kapitalbas drar alla ansvarsförbindelser till förmån för värdepappersföretag, finansiella institut, kapitalförvaltningsbolag och företag som tillhandahåller verksamhetsanknutna tjänster som annars skulle omfattas, och

d) varje finansiellt moderholdingföretag som är moderföretag för något värdepappersföretag i en sådan grupp har minst lika mycket kapital, här definierat som summan av artikel 57 a-h i direktiv 2006/48/EG, som summan av det fulla bokförda värdet av innehav, efterställda fordringar och instrument som avses i artikel 57 i det direktivet i värdepappersföretag, finansiella institut, kapitalförvaltningsbolag samt företag som tillhandahåller verksamhetsanknutna tjänster som annars skulle omfattas, och det totala beloppet av ansvarsförbindelser till förmån för värdepappersföretag, finansiella institut, kapitalförvaltningsbolag samt företag som tillhandahåller verksamhetsanknutna tjänster som annars skulle omfattas.

Om kriterierna i det första stycket är uppfyllda skall varje värdepappersföretag inom EU ha system för att övervaka och kontrollera kapitalkällorna för alla finansiella holdingföretag, värdepappersföretag, finansiella institut, kapitalförvaltningsbolag samt företag som tillhandahåller verksamhetsanknutna tjänster inom företagsgruppen.

Om de behöriga myndigheterna frångår gruppbaserad tillämpning av kapitalkraven i enlighet med denna artikel ska de underrätta kommissionen och EBA.

2. Med avvikelse från punkt 1 får de behöriga myndigheterna tillåta finansiella moderholdingföretag som i en medlemsstat är moderföretag för ett värdepappersföretag i en sådan grupp att använda ett värde som är lägre än det som beräknas i enlighet med punkt 1 d, men inte lägre än summan av de krav som i enlighet med artiklarna 18 och 20 åläggs vart och ett värdepappersföretag, finansiellt institut, kapitalförvaltningsbolag och företag som tillhandahåller verksamhetsanknutna tjänster som annars skulle omfattas, och det totala beloppet av ansvarsförbindelser till förmån för värdepappersföretag, finansiella institut, kapitalförvaltningsbolag samt företag som tillhandahåller verksamhetsanknutna tjänster som annars skulle omfattas. Vid tillämpningen av denna punkt är värdepappersföretag i tredje land, finansiella institut, kapitalförvaltningsbolag och företag som tillhandahåller verksamhetsanknutna tjänster underställda ett krav på nominella kapitalbaser.

Artikel23¶

Ändrad genom direktiv 2013/36/.

De behöriga myndigheterna skall kräva att värdepappersföretag i en företagsgrupp som har beviljats ett sådant undantag som bestämts i artikel 22 skall underrätta dem om sådana risker som skulle kunna undergräva deras ekonomiska ställning, inbegripet sådana som sammanhänger med sammansättningen av och källorna till deras kapital och finansiering. Om de behöriga myndigheterna då finner att tillgångarna inte är skyddade på lämpligt sätt, skall de kräva att värdepappersföretagen vidtar åtgärder inbegripande om så är nödvändigt begränsning av kapitalöverföringar till andra enheter inom gruppen.

Om de behöriga myndigheterna efterger den skyldighet att utöva gruppbaserad tillsyn som bestäms i artikel 22, skall de vidta andra lämpliga åtgärder för att övervaka riskerna, särskilt stora exponeringar för gruppen som helhet, inklusive företag som inte är belägna i en medlemsstat.

Om de behöriga myndigheterna beslutar att frångå gruppbaserad tillämpning av kapitalkrav enligt artikel 22 skall kraven i artikel 123 och i kapitel 5 i avdelning V i direktiv 2006/48/EG gälla på individuell basis och kraven i artikel 124 i det direktivet gälla övervakningen av värdepappersföretag på individuell basis.

Artikel24¶

Ändrad genom direktiv 2013/36/.

1. Med avvikelse från artikel 2.2 får de behöriga myndigheterna undanta värdepappersföretag från de gruppbaserade kapitalkrav som anges i den artikeln, under förutsättning att alla värdepappersföretag i gruppen omfattas av artikel 20.2 och gruppen inte omfattar kreditinstitut.

2. Om kraven i punkt 1 är uppfyllda skall ett modervärdepappersföretag i en medlemsstat ha en gruppbaserad kapitalbas som alltid är större än eller lika med det högre av de följande beloppen, beräknade på grundval av modervärdepappersföretagets sammanställda finansiella ställning och i enlighet med avsnitt 3 i detta kapitel:

a) Summan av de kapitalkrav som finns i artikel 75 a–c i direktiv 2006/48/EG.

b) Beloppet som föreskrivs i artikel 21 i detta direktiv.

3. Om kraven i punkt 1 är uppfyllda skall ett värdepappersföretag som kontrolleras av ett finansiellt holdingföretag ha en gruppbaserad kapitalbas som alltid är större än eller lika med det högre av följande båda belopp, beräknade på grundval av det finansiella holdingföretagets konsoliderade finansiella ställning och i enlighet med avsnitt 3 i detta kapitel:

a) Summan av de kapitalkrav som finns i artikel 75 a–c i direktiv 2006/48/EG.

b) Det belopp som föreskrivs i artikel 21 i detta direktiv.

Artikel25¶

Ändrad genom direktiv 2013/36/.

Med avvikelse från artikel 2.2 får de behöriga myndigheterna undanta värdepappersföretag från de gruppbaserade kapitalkrav som anges i den artikeln, under förutsättning att alla värdepappersföretag i gruppen är sådana värdepappersföretag som avses i artikel 20.2 och 20.3 och gruppen inte omfattar kreditinstitut.

Om kraven i första stycket är uppfyllda skall ett modervärdepappersföretag i en medlemsstat ha en gruppbaserad kapitalbas som alltid är större än eller lika med summan av kraven i artikel 75 a–c i direktiv 2006/48/EG och det belopp som anges i artikel 21 i det här direktivet beräknade på grundval av modervärdepappersföretagets konsoliderade finansiella ställning och i enlighet med avsnitt 3 i detta kapitel.

Om kraven i första stycket är uppfyllda skall ett modervärdepappersföretag som kontrolleras av ett finansiellt holdingföretag ha en gruppbaserad kapitalbas som alltid är större än eller lika med summan av kraven i artikel 75 a–c i direktiv 2006/48/EG och det belopp som anges i artikel 21 i det här direktivet, beräknade på grundval av det finansiella holdingföretagets konsoliderade finansiella ställning och i enlighet med avsnitt 3 i detta kapitel.

Avsnitt 3 Beräkning av sammanställd kapitalbas

Artikel26¶

Ändrad genom direktiv 2013/36/.

1. Om den möjlighet till avstående som anges i artikel 22 inte tas i anspråk, får de behöriga myndigheterna vid beräkning av de kapitalkrav som anges i bilaga I och V och de exponeringar gentemot kunder som anges i artiklarna 28–32 och i bilaga VI på gruppnivå, medge att innehav i handelslagret för ett institut avräknas mot innehav i handelslagret för ett annat institut i enlighet med de regler som anges i artiklarna 28–32 i bilagorna I, V och VI.

Dessutom får de behöriga myndigheterna medge att valutapositioner i ett institut avräknas mot valutapositioner i ett annat institut i enlighet med de bestämmelser som anges i bilaga III och/eller bilaga V. De får också tillåta att råvarupositioner i ett institut avräknas mot råvarupositioner i ett annat institut i enlighet med bestämmelserna i bilaga IV och/eller bilaga V.

2. De behöriga myndigheterna får medge avräkning i handelslagret och valuta- respektive råvarupositionerna i företag belägna i tredje land under förutsättning att följande villkor samtidigt är uppfyllda:

a) Företagen har auktoriserats i ett tredje land och uppfyller antingen den definition av kreditinstitut som anges i artikel 4.1 i direktiv 2006/48/EG, eller är erkända värdepappersföretag i tredje land.

b) Företagen uppfyller på individuell basis kapitaltäckningskrav som motsvarar dem som har fastställts i detta direktiv.

c) I de berörda tredjeländerna saknas föreskrifter som väsentligen påverkar kapitalöverföringen inom företagsgruppen.

3. De behöriga myndigheterna får också medge sådan avräkning som anges i punkt 1 mellan institut inom en företagsgrupp som har auktorisation i ifrågavarande medlemsstat under förutsättning att

a) det finns en tillfredsställande kapitalfördelning inom företagsgruppen, och

b) de ramar för institutens verksamhet som bestäms av regleringar, lag eller avtal är sådana att ömsesidigt ekonomiskt stöd inom gruppen garanteras.

4. Dessutom får de behöriga myndigheterna medge sådan avräkning som anges i punkt 1 mellan institut som uppfyller de villkor som har uppställts i punkt 3 och ett institut som ingår i samma företagsgrupp och har auktoriserats i en annan medlemsstat under förutsättning att institutet är skyldigt att på individuell basis uppfylla de kapitalkrav som har uppställts i artiklarna 18, 20 och 28.

Artikel27¶

Ändrad genom direktiv 2013/36/.

1. Vid beräkning av sammanställd kapitalbas är artikel 65 i direktiv 2006/48/EG tillämplig.

2. De behöriga myndigheter som har ansvar för att utöva gruppbaserad tillsyn får vid beräkningen av institutets sammanställda kapitalbas erkänna giltigheten av de särskilda definitioner av kapitalbas som kan vara tillämpliga enligt kapitel IV.

Avsnitt 4 Övervakning och kontroll av stora exponeringar

Artikel28¶

Ändrad genom direktiv 2013/36/ och direktiv 2009/111/.

1. Instituten, med undantag av de värdepappersföretag som uppfyller kraven i artikel 20.2 eller 20.3 i detta direktiv, ska övervaka och kontrollera sina stora exponeringar i enlighet med artiklarna 106–118 i direktiv 2006/48/EG.

2. Med avvikelse från punkt 1 skall de institut som beräknar kapitalkraven för den verksamhet som hänför sig till handelslagret i enlighet med bilagorna I och II och tillämpliga delar av bilaga V till detta direktiv övervaka och kontrollera sina stora exponeringar i enlighet med artiklarna 106–118 i direktiv 2006/48/EG med de förändringar som fastställs i artiklarna 29–32 till det här direktivet.

3. By 31 December 2007, the Commission shall submit to the European Parliament and to the Council a report on the functioning of this Section, together with any appropriate proposals.

Artikel29¶

Ändrad genom direktiv 2013/36/.

1. De exponeringar i förhållande till enskilda kunder som uppkommer i handelslagret skall beräknas genom sammanräkning av posterna nedan:

a) Överskottet – om det är positivt – av ett instituts långa positioner över dess korta positioner i alla de finansiella instrument som har utgivits av ifrågavarande kund med nettopositionen i varje instrument beräknad enligt de metoder som fastställts i bilaga I.

b) Nettoexponeringen i fall av garantigivning vid emissioner av ränte- eller aktieinstrument.

c) Exponeringar till följd av sådana transaktioner, överenskommelser och avtal som avses i bilaga II med ifrågavarande kund varvid exponeringarna beräknas på det sätt som har fastställts i den bilagan, beträffande beräkning av exponeringsvärden.

Vid tillämpning av punkt b beräknas nettoexponeringen genom avdrag av de positioner som tecknats eller garanterats av tredje man genom uttryckligt avtal, minskat med de faktorer som anges i punkt 41 i bilaga I.

Såvitt avser punkt b skall de behöriga myndigheterna i avvaktan på närmare samordning kräva att instituten inrättar system för övervakning och kontroll av sina exponeringar på grund av emissionsgarantier för tiden mellan tidpunkten för ursprungligt åtagande och arbetsdag 1 i ljuset av arten av de risker som uppstår på ifrågavarande marknader.

Vid tillämpning av punkt c skall artiklarna 84–89 i direktiv 2006/48/EG undantas från hänvisningen i punkt 6 i bilaga II till detta direktiv.

2. Exponeringarna som hänför sig till handelslagret mot grupper av förbundna kunder beräknas genom sammanläggning av exponeringarna mot enskilda kunder inom en grupp, beräknat enligt punkt 1.

Artikel30¶

Ändrad genom direktiv 2013/36/ och direktiv 2009/111/.

1. De sammanlagda exponeringarna gentemot enskilda kunder eller grupper av förbundna kunder skall beräknas genom sammanläggning av de exponeringar som uppkommer i handelslagret och de exponeringar som uppkommer utanför handelslagret med beaktande av artiklarna 112–117 i direktiv 2006/48/EG.

För att beräkna exponeringar som uppstår utanför handelslagret skall instituten betrakta de exponeringar som härrör från tillgångar som har dragits från kapitalbasen till följd av led d i artikel 13.2 andra stycket som noll.

2. Institutens sammanlagda exponeringar gentemot enskilda kunder och grupper av förbundna kunder beräknade enligt punkt 4 skall anmälas i enlighet med artikel 110 i direktiv 2006/48/EG.

Utom i fråga om repor, värdepapperslån eller råvarulån skall beräkningen vid rapportering av stora exponeringar mot enskilda kunder eller grupper av förbundna kunder inte omfatta erkännande av riskreducerande åtgärder.

3. Summan av exponeringarna gentemot en enskild kund eller en grupp av förbundna kunder enligt punkt 1 skall begränsas i enlighet med artiklarna 111–117 i direktiv 2006/48/EG.

4. Med avvikelse från punkt 3 får de behöriga myndigheterna medge att tillgångar som utgörs av krav på och andra exponeringar mot erkända värdepappersföretag i tredjeland och erkända clearingorganisationer och börser behandlas på det sätt som föreskrivs i artikel 111.1 respektive artikel 106.2 c i direktiv 2006/48/EG.

Artikel31¶

Ändrad genom direktiv 2013/36/ och direktiv 2009/111/.

De behöriga myndigheterna får godkänna att de gränser som har fastställts i artiklarna 111–117 i direktiv 2006/48/EG överskrids om följande villkor är uppfyllda:

a) Exponeringar utanför handelslagret gentemot den kund eller grupp av kunder det gäller får inte överskrida de gränser som har fastställts i artikel 111.1 i direktiv 2006/48/EG och som med avseende på kapitalbasen beräknas såsom denna anges i det direktivet, så att överskridandet till sin helhet härrör från handelslagret.

b) Institutet uppfyller ett ytterligare kapitalkrav för den överskjutande delen i förhållande till den gräns som fastställts i artikel 111.1 i direktiv 2006/48/EG, varvid detta ytterligare kapitalkrav beräknas i enlighet med bilaga VI till det här direktivet.

c) Om tio eller färre dagar har förflutit efter det att överskridandet uppkom, skall de exponeringar som härrör från handelslagret för kunden eller gruppen av förbundna kunder i fråga inte överstiga 500 % av institutets kapitalbas.

d) Överskridande som har förelegat i mer än tio dagar får inte sammanlagt överstiga 600 % av institutets kapitalbas.

e) Institut ska till de behöriga myndigheterna var tredje månad anmäla alla fall där den gräns som fastställts i artikel 111.1 i direktiv 2006/48/EG har överskridits under de föregående tre månaderna.

Vid tillämpning av led e ska storleken av överskridandet och namnet på den berörda kunden anmälas i varje fall där gränsen har överskridits.

Artikel32¶

Ändrad genom direktiv 2013/36/, direktiv 2009/111/ och direktiv 2010/78/.

1. De behöriga myndigheterna ska upprätta rutiner för att förhindra att institut avsiktligt undviker de ytterligare kapitalkrav de annars skulle ådra sig för sådana exponeringar som överskrider den gräns som har fastställts i artikel 111.1 i direktiv 2006/48/EG så snart sådana exponeringar har förelegat i mer än tio dagar genom att tillfälligt överföra exponeringarna i fråga till ett annat bolag inom eller utom samma företagsgrupp och/eller genom att företa skentransaktioner för att stänga exponeringen under tiodagarsperioden och i stället skapa en ny exponering.

De behöriga myndigheterna ska underrätta EBA, rådet och kommissionen om dessa rutiner.

Instituten skall ha system som säkerställer att varje överföring som har den verkan som avses i första stycket omedelbart anmäls till de behöriga myndigheterna.

EBA ska utfärda riktlinjer för de rutiner som avses i denna punkt.

2. De behöriga myndigheterna får medge institut som har tillstånd att använda den alternativa beräkning av kapitalbas som anges i artikel 13.2 att använda den beräkningen vid tillämpning av artikel 30.2-3 och artikel 31 under förutsättning att de berörda instituten åläggs att uppfylla alla de förpliktelser som anges i artiklarna 110–117 i direktiv 2006/48/EG i fråga om de exponeringar som uppkommer utanför handelslagret genom att använda kapitalbas med den definition som anges i det direktivet.

Avsnitt 5 Värdering av positioner för rapportering

Artikel33¶

Ändrad genom direktiv 2013/36/.

1. Allt innehav som förtecknats i handelslagret skall underkastas försiktiga värderingsregler i enlighet med del B i bilaga VII. Enligt dessa regler skall det vara obligatoriskt för instituten att se till att värdet som anges för vart och ett av innehaven i handelslagret korrekt avspeglar det aktuella marknadsvärdet. Det förstnämnda värdet skall ha en skälig nivå av tillförlitlighet med hänsyn till innehavens dynamiska karaktär, till kraven på finansiell stabilitet och till kapitalkravens funktion och syfte i fråga om positioner i handelslagret.

2. Positionerna i handelslagret skall omvärderas minst en gång om dagen.

3. Om det inte finns omedelbar tillgång till marknadspriser får de behöriga myndigheterna efterge det krav som uppställts i punkterna 1 och 2 och kräva att instituten använder alternativa värderingsmetoder under förutsättning att sådana metoder är tillräckligt försiktiga och har godkänts av de behöriga myndigheterna.

Avsnitt 6 Riskhantering och kapitalutvärdering

Artikel34¶

Ändrad genom direktiv 2013/36/.

De behöriga myndigheterna skall kräva att alla värdepappersföretag inte endast uppfyller kraven i artikel 13 i direktiv 2004/39/EG utan även kraven i artiklarna 22 och 123 i direktiv 2006/48/EG om inte annat följer av bestämmelserna om tillämpningsnivå i artiklarna 68–73 i det direktivet.

Avsnitt 7 Rapporteringskrav

Artikel35¶

Ändrad genom direktiv 2013/36/ och direktiv 2009/111/.

1. Medlemsstaterna skall kräva att värdepappersföretag och kreditinstitut till de behöriga myndigheterna i hemmedlemsstaten tillhandahåller alla uppgifter som behövs för att bedöma hur de uppfyller de bestämmelser som har införts i enlighet med detta direktiv. Medlemsstaterna skall även se till att institutens interna styrmedel och förvaltnings- och redovisningsförfaranden möjliggör kontroll av att de vid varje tidpunkt uppfyller dessa bestämmelser.

2. Värdepappersföretag skall rapportera till de behöriga myndigheterna på det sätt dessa myndigheter anger åtminstone månatligen i fråga om sådana företag som omfattas av artikel 9, åtminstone var tredje månad i fråga om företag som avses i artikel 5.1 och åtminstone var sjätte månad i fråga om företag som omfattas av artikel 5.3.

3. Utan hinder av innehållet i punkt 2 skall krävas att värdepappersföretag som omfattas av artikel 5.1 och 9 inte behöver lämna uppgifter på sammanställd eller delsammanställd nivå mer än var sjätte månad.

4. Kreditinstituten är skyldiga att lämna rapport på det sätt som anges av de behöriga myndigheterna så ofta som de är skyldiga att lämna rapport enligt direktiv 2006/48/EG.

5. De behöriga myndigheterna skall förplikta instituten att omedelbart rapportera varje gång en motpart vid repor och omvända repor eller affärer som rör utlåning och lån av värdepapper och råvaror inte uppfyller sina förpliktelser.

6. Värdepappersföretag ska omfattas av den enhetliga utformning, den frekvens samt de datum för rapportering som avses i artikel 74.2 i direktiv 2006/48/EG.

KAPITEL VI

Avsnitt 1 Behöriga myndigheter

Artikel36¶

Ändrad genom direktiv 2013/36/ och direktiv 2010/78/.

1. Medlemsstaterna ska utse de myndigheter som är behöriga att utföra de åligganden som föreskrivs i detta direktiv. De ska underrätta EBA och kommissionen om detta och i förekommande fall om hur ansvaret fördelats.

2. Dessa behöriga myndigheter skall vara offentliga myndigheter eller organ som offentligt har erkänts i nationell lagstiftning eller av offentliga myndigheter såsom en del av det fungerande tillsynssystemet i den berörda medlemsstaten.

3. Dessa behöriga myndigheter skall erhålla alla befogenheter som behövs för att utföra sina uppgifter och särskilt för att kunna kontrollera sammansättningen av handelslagret.

Avsnitt 2 Tillsyn

Artikel37¶

Ändrad genom direktiv 2013/36/.

1. Kapitel 4 i avdelning V i direktiv 2006/48/EG skall i tillämpliga delar gälla för tillsynen av värdepappersföretag enligt följande:

a) Hänvisningar till artikel 6 i direktiv 2006/48/EG skall betraktas som hänvisningar till artikel 5 i direktiv 2004/39/EG.

b) Hänvisningar till artikel 22 och 123 i direktiv 2006/48/EG skall betraktas som hänvisningar till artikel 34 i det här direktivet.

c) Hänvisningar till artiklarna 44–52 i direktiv 2006/48/EG skall betraktas som hänvisningar till artiklarna 54 och 58 i direktiv 2004/39/EG.

Om ett finansiellt moderholdingföretag i EU har både ett kreditinstitut och ett värdepappersföretag som dotterbolag, skall kapitel 4 i avdelning V i direktiv 2006/48/EG tillämpas för tillsyn av institut, som om hänvisningar till kreditinstitut vore hänvisningar till institut.

2. Artikel 129.2 i direktiv 2006/48/EG skall även gälla godkännande av institutens egna modeller i enlighet med bilaga V i detta direktiv, när ansökan lämnas in av ett moderkreditinstitut inom EU och dess dotterföretag eller ett modervärdepappersföretag inom EU och dess dotterföretag, eller gemensamt av dotterföretagen till ett finansiellt moderholdingföretag.

Perioden för godkännande enligt första stycket skall vara sex månader.

Artikel38¶

Ändrad genom direktiv 2013/36/, direktiv 2010/78/ och direktiv 2009/111/.

1. De behöriga myndigheterna i medlemsstaterna skall nära samarbeta vid utförande av de åligganden som har angivits i detta direktiv, särskilt när investeringstjänster tillhandahålls på grundval av friheten att tillhandahålla tjänster eller etableringsrätten.

De behöriga myndigheterna skall på begäran förse varandra med alla upplysningar som kan underlätta tillsynen av kapitaltäckningen i institut och särskilt kontrollen av att de regler som fastställts i detta direktiv efterlevs.

De behöriga myndigheterna ska samarbeta med EBA vid tillämpning av detta direktiv, i enlighet med förordning (EU) nr 1093/2010.

De behöriga myndigheterna ska omgående förse EBA med alla uppgifter den behöver för att utföra sina verksamhetsuppgifter enligt detta direktiv och enligt förordning (EU) nr 1093/2010 i enlighet med artikel 35 i den förordningen.

2. Alla upplysningar som utväxlas mellan behöriga myndigheter enligt detta direktiv i fråga om värdepappersföretag skall vara underkastade tystnadsplikt enligt följande:

a) För värdepappersföretag sådan tystnadsplikt som åläggs i artiklarna 54 och 58 i direktiv 2004/39/EG.

b) För kreditinstitut sådan tystnadsplikt som åläggs i artiklarna 44–52 i direktiv 2006/48/EG.

3. Artikel 42a i direktiv 2006/48/EG ska, med undantag av punkt 1 a i den artikeln, i tillämpliga delar även gälla för övervakningen av värdepappersföretag, om inte värdepappersföretaget uppfyller de krav som anges i artiklarna 20.2, 20.3 eller 46.1 i det här direktivet.

Kapitel VII Information

Artikel39¶

Ändrad genom direktiv 2013/36/.

De krav som anges i kapitel 5 i avdelning V i direktiv 2006/48/EG skall gälla för värdepappersföretag.

KAPITEL VIII

Avsnitt 1

Artikel40¶

Ändrad genom direktiv 2013/36/.

Vid beräkning av minimikapitalkraven för motpartsrisk enligt detta direktiv och för beräkning av minimikapitalkraven för kreditrisk enligt direktiv 2006/48/EG, och utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i punkt 6 i del 2 i bilaga III till det direktivet, skall exponeringar mot erkända värdepappersföretag i tredje land och exponeringar mot erkända clearingorganisationer eller börser behandlas som exponeringar mot institut.

Avsnitt 2 Delegerade akter och verkställande befogenheter

Artikel41¶

Ändrad genom direktiv 2013/36/, direktiv 2008/23/ och direktiv 2010/76/.

1. Kommissionen skall i enlighet med förfarandet i artikel 42.2 besluta i fråga om tekniska anpassningar på följande områden:

a) Förtydligande av definitionerna i artikel 3 för att säkerställa en likformig tillämpning av detta direktiv.

b) Förtydligande av definitionerna i artikel 3 för att ta hänsyn till utvecklingen på finansmarknaderna.

c) Anpassning av de belopp för startkapital som föreskrivs i artiklarna 5–9 och det belopp som avses i artikel 18.2 för att ta hänsyn till utvecklingen på det ekonomiska och monetära området.

d) Anpassning av de kategorier av värdepappersföretag som anges i artikel 20.2 och 20.3 för att ta hänsyn till utvecklingen på finansmarknaderna.

e) Förtydligande av kraven i artikel 21 för att säkerställa en likformig tillämpning av detta direktiv.

f) Sammanjämkning av terminologin och formuleringen av definitioner i enlighet med kommande akter om instituten och dithörande frågor.

g) Anpassning av de tekniska bestämmelserna i bilaga I–VII till följd av utvecklingen på finansmarknaderna, riskberäkning, redovisningsnormer, med beaktande av gemenskapslagstiftningen eller konvergens i fråga om tillsynspraxis.

h) Tekniska anpassningar för att beakta resultatet av den översyn som avses i artikel 65.3 i direktiv 2004/39/EG.

2. De åtgärder som nämns i punkt 1 ska antas genom delegerade akter i enlighet med artikel 42a, och på de villkor som anges i artiklarna 42b och 42c.

Artikel42¶

Ändrad genom direktiv 2013/36/, direktiv 2010/76/ och direktiv 2008/23/.

1. Kommissionen skall biträdas av Europeiska bankkommittén som inrättades genom kommissionens beslut 2004/10/EG av den 5 november 2003(nedan kallad "kommittén).

2. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5a.1–5a.4 och artikel 7 i beslut 1999/468/EG tillämpas, med beaktande av bestämmelserna i artikel 8 i det beslutet.

3. Senast den 31 december 2010, och därefter minst vart tredje år, ska kommissionen se över bestämmelserna om sina genomförandebefogenheter och lägga fram en rapport till Europaparlamentet och rådet om hur dessa befogenheter fungerar. I denna rapport ska man särskilt undersöka om kommissionen behöver föreslå ändringar av detta direktiv i syfte att garantera en lämplig avgränsning av de genomförandebefogenheter som den tilldelats. Slutsatsen om huruvida en ändring behövs eller ej ska åtföljas av en detaljerad motivering. Vid behov ska rapporten åtföljas av ett lagstiftningsförslag om ändring av bestämmelserna om kommissionens genomförandebefogenheter.

Artikel42a¶Utövande av delegering

Införd genom direktiv 2013/36/ och direktiv 2010/76/.

1. Rätten att anta de akter som nämns i artikel 41 delegeras till kommissionen för en period på fyra år efter 15 december 2010. Kommissionen ska utarbeta en rapport om de delegerade befogenheterna senast sex månader innan perioden på fyra månader löpt ut. Delegeringen av befogenhet ska automatiskt förlängas för en period av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet återkallar den i enlighet med artikel 42b.

2. När kommissionen antagit en delegerad akt ska den samtidigt underrätta Europaparlamentet och rådet.

3. Kommissionens rätt att anta delegerade akter gäller på de villkor som fastställs i artiklarna 42b och 42c.

Artikel42b¶Återkallande av delegering

Införd genom direktiv 2013/36/ och direktiv 2010/76/.

1. Delegeringen av de befogenheter som avses i artikel 41 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet.

2. Den institution som inlett ett internt förfarande för att besluta om återkallande av delegering ska underrätta den andra institutionen och kommissionen inom rimlig tid innan ett slutligt beslut fattas, och ange vilka delegerade befogenheter som kan komma att återkallas.

3. Beslutet om återkallande avslutar delegeringen av de befogenheter som anges i beslutet. Beslutet får verkan omedelbart, eller vid ett senare angivet datum. Beslutet påverkar inte sådana delegerade akter som redan trätt i kraft. Det ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel42c¶Invändning mot delegerade akter

Införd genom direktiv 2013/36/ och direktiv 2010/76/.

1. Europaparlamentet eller rådet får invända mot en delegerad akt inom en period på tre månader från delgivningsdagen. På Europaparlamentets eller rådets initiativ ska denna period förlängas med tre månader.

2. Om varken Europaparlamentet eller rådet vid utgången av den frist som avses i punkt 1 invänt mot den delegerade akten ska den offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning och träda i kraft det datum som anges i akten. Den delegerade akten får offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning och träda i kraft före utgången av denna period om både Europaparlamentet och rådet har underrättat kommissionen om att de har beslutat att inte invända.

3. Om Europaparlamentet eller rådet invänder mot en delegerad akt inom den frist som anges i punkt 1, ska den inte träda i kraft. I enlighet med artikel 296 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt ska den institution som gör invändningar ange skälen till sina invändningar mot den delegerade akten.

Avsnitt 3 Övergångsbestämmelser

Artikel43¶

Ändrad genom direktiv 2013/36/.

Artikel 152.1–7 i direktiv 2006/48/EG skall i enlighet med artikel 2 och avsnitt 2 och 3 i kapitel V i det här direktivet gälla för värdepappersföretag som beräknar riskvägda exponeringsbelopp enligt bilaga II i det här direktivet i enlighet med bestämmelserna i artiklarna 84–89 i direktiv 2006/48/EG, eller som använder internmätningsmetoder enligt specifikationerna i artikel 105 i det direktivet för beräkning av kapitalkraven för operativ risk.

Artikel44¶

Ändrad genom direktiv 2013/36/.

Fram till och med den 31 december 2012 får medlemsstaterna tillämpa en procentsats på 15 % på affärsområdet ”handel och finansförvaltning” på värdepappersföretag, vilkas relevanta indikator för denna verksamhetsgren uppgår till minst 50 % av summan av de relevanta indikatorerna för samtliga deras verksamhetsgrenar i enlighet med artikel 20 i detta direktiv och punkterna 1–4 i del 2 av bilaga X i direktiv 2006/48/EG.

Artikel45¶

Ändrad genom direktiv 2013/36/ och direktiv 2009/111/.

1. De behöriga myndigheterna får tillåta värdepappersföretag att överskrida gränserna för stora exponeringar enligt artikel 111 i direktiv 2006/48/EG. Värdepappersföretagen behöver inte inbegripa eventuella överskridanden i sina beräkningar av kapitalkrav som överskrider sådana gränser enligt artikel 75 b i det direktivet. Denna möjlighet till egen bedömning får utnyttjas fram till och med den 31 december 2014 eller det datum då eventuella ändringar till följd av hanteringen av stora exponeringar träder i kraft enligt artikel 119 i direktiv 2006/48/EG, beroende på vilken dag som infaller först. För att denna möjlighet till egen bedömning skall kunna utövas skall villkoren a-d uppfyllas.

a) Värdepappersföretaget tillhandahåller investeringstjänster eller investeringsverksamhet avseende de finansiella instrument som finns upptagna i punkterna 5–7 samt 9–10 i avsnitt C i bilaga I till direktiv 2004/39/EG.

b) Värdepappersföretaget tillhandahåller inte sådana investeringstjänster eller sådan investeringsverksamhet till privatkunder eller för privatkunders räkning.

c) Överskridanden av de gränser som avses i början av denna punkt uppstår i samband med exponeringar som följer av sådana avtal som är finansiella instrument som finns upptagna i led a och avser råvaror eller underliggande variabler, som avses i punkt 10, avsnitt C i bilaga I till direktiv 2004/39/EG (marknader för finansiella instrument), och är beräknade i enlighet med bilagorna III och IV i direktiv 2006/48/EG eller i samband med exponeringar som följer av avtal som avser leverans av råvaror eller utsläppsrätter.

d) Värdepappersföretaget har en dokumenterad strategi för hantering av och, särskilt, för kontroll och begränsning av risker som uppstår på grund av koncentration av exponeringar. Värdepappersföretaget skall utan dröjsmål underrätta de behöriga myndigheterna om denna strategi och om alla väsentliga ändringar av denna. Värdepappersföretaget skall vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa en löpande översyn av låntagarnas kreditvärdighet, i enlighet med deras inverkan på koncentrationsrisken. Dessa åtgärder skall möjliggöra för värdepappersföretaget att reagera på lämpligt sätt och tillräckligt snabbt på alla eventuella försämringar av kreditvärdigheten.

2. Om ett värdepappersföretag överskrider de interna gränser som fastställts i enlighet med den strategi som avses i punkt 1 d skall det utan dröjsmål underrätta den behöriga myndigheten om omfattningen och arten av överskridandet och om motpartens identitet.

Artikel46¶

Ändrad genom direktiv 2013/36/.

Med avvikelse från artikel 20.1 får behöriga myndigheter fram till den 31 december 2011 välja att i varje enskilt fall inte tillämpa kapitalkraven till följd av artikel 75 d i direktiv 2006/48/EG på värdepappersföretag för vilka artikel 20.2 och 20.3 inte gäller, vars totala positioner i handelslagret aldrig överstiger 50000000 EUR och vars genomsnittliga antal relevanta anställda under räkenskapsåret inte överstiger 100.

Istället skall kapitalkraven för dessa värdepappersföretagskall åtminstone vara det lägsta beloppet av:

a) kapitalkraven till följd av artikel 75 d i direktiv 2006/48/EG och

b) 12/88 av det som är högst av följande:

i) summan av kapitalkraven i artikel 75 a–c i direktiv 2006/48/EG och

ii) beloppet som fastställs i artikel 21 i detta direktiv, oaktat artikel 20.5.

Om punkt b tillämpas skall det ske en stegvis ökning minst en gång per år.

Tillämpningen av detta undantag får inte leda till att de totala kapitalkraven för ett värdepappersföretag minskar i jämförelse med kraven den 31 december 2006, såvida en sådan minskning inte kan motiveras av tillsynsskäl på grund av att värdepappersföretagets affärsverksamhet minskat.

Artikel47¶

Ändrad genom direktiv 2013/36/ och direktiv 2010/76/.

Fram till och med den 30 december 2011, eller ett tidigare datum som fastställs av de behöriga myndigheterna från fall till fall, får de institut som fått en specifik riskmodell godkänd före den 1 januari 2007 i enlighet med punkt 1 i bilaga V, för detta befintliga godkännande betrakta punkterna 4 och 8 i bilaga VIII till direktiv 93/6/EEG i den lydelse som dessa punkter hade före den 1 januari 2007.

Artikel48¶

Ändrad genom direktiv 2013/36/ och direktiv 2009/111/.

1. Bestämmelserna om kapitalkrav i detta direktiv och direktiv 2006/48/EG skall inte tillämpas på värdepappersföretag vars huvudverksamhet uteslutande består i att erbjuda investeringstjänster eller investeringsverksamhet avseende de finansiella instrument som finns upptagna i punkterna 5–7 samt 9 och 10 i avsnitt C i bilaga I till direktiv 2004/39/EG, och som den 31 december 2006 inte omfattas av direktiv 93/22/EEG. Detta undantag får utnyttjas fram till och med den 31 december 2014 eller det datum då eventuella ändringar enligt punkterna 2 och 3 träder i kraft, beroende på vilken dag som infaller först.

2. Som en del av den översyn som krävs enligt artikel 65.3 i direktiv 2004/39/EG skall kommissionen lägga fram en rapport, som grundas på offentliga utfrågningar och tar hänsyn till diskussionerna med de behöriga myndigheterna, för Europaparlamentet och rådet om

a) en lämplig ordning för tillsyn av värdepappersföretag vars huvudverksamhet uteslutande består i att tillhandahålla investeringstjänster eller investeringsverksamhet i samband med råvaruderivat eller derivatkontrakt, som finns upptagna i punkterna 5–7 samt 9 och 10 i avsnitt C i bilaga I till direktiv 2004/39/EG,

b) huruvida det är önskvärt att ändra direktiv 2004/39/EG för att skapa ytterligare en kategori av värdepappersföretag vars huvudverksamhet uteslutande består i att erbjuda investeringstjänster eller investeringsverksamhet avseende de finansiella instrument som finns upptagna i punkterna 5–7 samt 9 och 10 i avsnitt C i bilaga I till direktiv 2004/39/EG avseende energiförsörjning (inbegripet el, kol, gas och olja).

3. Kommissionen får på grundval av den rapport som avses i punkt 2 lägga fram förslag till ändringar av detta direktiv och av direktiv 2006/48/EG.

Avsnitt 4 Slutbestämmelser

Artikel49¶

Ändrad genom direktiv 2013/36/.

1. Medlemsstaterna skall senast den 31 december 2006 anta och offentliggöra de bestämmelser i lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa artiklarna 2, 3, 11, 13, 17, 18, 19, 20, 22, 23, 24, 25, 29, 30, 33, 34, 35, 37, 39, 40, 41, 43, 44 och 50 samt bilagorna I, II, III, V och VII. De skall utan dröjsmål till kommissionen överlämna texten till dessa bestämmelser samt en jämförelsetabell över dessa bestämmelser och bestämmelserna i detta direktiv.

De skall tillämpa dessa bestämmelser från och med den 1 januari 2007.

När en medlemsstat antar dessa bestämmelser skall de innehålla en hänvisning till detta direktiv eller åtföljas av en sådan hänvisning när de offentliggörs. De skall även innehålla en uppgift om att hänvisningar i befintliga lagar och andra författningar till de direktiv som upphävts genom detta direktiv skall anses som hänvisningar till detta direktiv.

2. Medlemsstaterna skall till kommissionen överlämna texten till de centrala bestämmelser i nationell lagstiftning som de antar inom det område som omfattas av detta direktiv.

Artikel50¶

Ändrad genom direktiv 2013/36/.

1. Artikel 152.8–14 i direktiv 2006/48/EG skall i tillämpliga delar gälla i det här direktivet om inte annat följer av följande bestämmelser som skall gälla om valmöjligheten som avses i artikel 152.8 i direktiv 2006/48/EG utnyttjas:

a) Hänvisningar i punkt 7 i bilaga II till detta direktiv till direktiv 2006/48/EG skall ses som hänvisningar till direktiv 2000/12/EG i dess lydelse före den 1 januari 2007.

b) Punkt 4 i bilaga II till detta direktiv skall tillämpas i dess lydelse före den 1 januari 2007.

2. Artikel 157.3 i direktiv 2006/48/EG skall vid tillämpning av artiklarna 18 och 20 i detta direktiv gälla i tillämpliga delar.

Artikel51¶

Ändrad genom direktiv 2013/36/.

Senast den 1 januari 2011 skall kommissionen se över och utarbeta en rapport om tillämpningen av detta direktiv och översända sin rapport till Europaparlamentet och rådet tillsammans med lämpliga förslag till ändringar.

Artikel52¶

Ändrad genom direktiv 2013/36/.

Direktiv 93/6/EEG, i dess lydelse efter ändringar genom de direktiv som anges i del A i bilaga VIII, skall upphöra att gälla, dock utan att det påverkar medlemsstaternas skyldigheter när det gäller den tidsfrist för införlivande i nationell lagstiftning av de direktiv som anges i del B i bilaga VIII.

Hänvisningar till de upphävda direktiven skall anses som hänvisningar till det här direktivet och skall läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga IX.

Artikel53¶

Ändrad genom direktiv 2013/36/.

Detta direktiv träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel54¶

Ändrad genom direktiv 2013/36/.

Detta direktiv riktar sig till medlemsstaterna.

BILAGA I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Nettning

1. Överskottet av ett instituts långa (korta) positioner i förhållande till dess korta (långa) positioner i samma aktie, skuldinstrument och konvertibla värdepapper och identiska finansiella terminer, optioner, köpoptioner och täckta köpoptioner skall utgöra dess nettopositioner i vart och ett av de olika instrumenten. Vid beräkning av nettopositionen skall de behöriga myndigheterna medge att positioner i derivatinstrument behandlas som positioner i det underliggande (eller uppgivna) värdepapperet eller värdepapperen i enlighet med vad som fastställts i punkterna 4-7. Ett instituts innehav av egna skuldinstrument beaktas inte vid beräkning av den specifika risken i enlighet med punkt 14.

2. Nettning skall inte tillåtas mellan en konvertibel och en motstående position i det underliggande instrumentet om inte de behöriga myndigheterna använder en sådan metod att sannolikheten för att en viss konvertibel växlas in beaktas eller ställer kapitalkrav som motsvarar den förlust som inväxlingen kan medföra.

3. Alla nettopositioner, oavsett om de är positiva eller negativa, måste dagligen räknas om till institutets rapportvaluta till rådande dagskurs innan de sammanräknas.

Särskilda instrument

4. Ränteterminer, FRAs och andra terminsåtaganden att köpa eller sälja räntebärande instrument skall behandlas som kombinerade långa och korta positioner. Positioner i långa ränteterminer behandlas sålunda som en kombination av ett lån med förfallodag den dag terminen skall fullgöras och ett innehav av en tillgång med en förfallodag som motsvarar den som gäller för det instrument eller det innehav som svarar mot ifrågavarande termin. På motsvarande sätt behandlas ett åtagande i fråga om framtida räntesatser (såld FRA) som en lång position med förfallodag som motsvarar avvecklingsdagen plus kontraktets löptid och en kort position med en förfallodag som motsvarar avvecklingsdagen. Både lånet och innehavet av tillgången skall tas upp i den första kategorin som anges i tabell 1 i punkt 14 för att kapitalkravet skall kunna beräknas mot bakgrund av den specifika risken för ränteterminer och FRAs. Ett terminsåtagande att köpa ett räntebärande instrument behandlas som en kombination av ett lån med förfallodag på fullgörandedagen och en lång (spot) position i det räntebärande instrumentet som sådant. Lånet skall tas upp i den första kategorin som anges i tabell 1 i punkt 14 i fråga om specifika risker och det räntebärande instrumentet under den kolumn i tabellen som är tillämplig för det. De behöriga myndigheterna får medge att kapitalkravet för en termin som omsätts på börsen sätts lika med den marginalsäkerhet som börsen kräver om de är helt övertygade om att denna marginalsäkerhet ger ett riktigt mått på den risk som är förenad med terminen och att den är minst likvärdig med kapitalkravet för den termin som följer av en beräkning enligt den metod som anges nedan i denna bilaga eller enligt den metod med egna modeller som beskrivs i bilaga V. De behöriga myndigheterna kan också medge att kapitalkravet för OTC-derivatkontrakt av den typ som avses i denna punkt och som är clearad av en av myndigheterna erkänd clearingsorganisation får sättas lika med den marginalsäkerhet som krävs av clearingorganisationen om de är helt övertygade om att denna marginalsäkerhet ger ett riktigt mått på den risk som är förenad med derivatkontraktet, och att det är minst likvärdigt med det kapitalkrav för ifrågavarande kontrakt som följer av en beräkning enligt den metod som anges nedan i denna bilaga eller enligt den metod med egna modeller som beskrivs i bilaga V. Vid tillämpning av denna punkt avser lång position ett innehav för vilket ett institut har fastställt den räntesats det skall erhålla vid någon tidpunkt i framtiden och kort position ett innehav för vilket det har fastställt den räntesats det skall betala vid någon tidpunkt i framtiden.

5. Optioner på räntesatser, räntebärande instrument, aktier, aktieindex, finansiella terminer, swappar och utländska valutor behandlas som om de vore positioner som till värdet motsvarade värdet av det underliggande instrument till vilken optionen hänvisar multiplicerat med optionens delta på det sätt som anges i denna bilaga. Nyssnämnda position får nettas mot motstående positioner i samma slag av underliggande värdepapper eller derivatinstrument. Det delta som används skall vara det som gäller för berörd börs, det som beräknats av de behöriga myndigheterna eller där sådant inte finns att tillgå eller vid optioner i OTC-handel det som beräknats av institutet självt under förutsättning att de behöriga myndigheterna är övertygade om att den beräkningsmetod institutet använder är rimlig. De behöriga myndigheterna får emellertid även föreskriva att instituten skall beräkna sina delta med metoder som anges av de behöriga myndigheterna. Skyddsåtgärder skall vidtas mot övriga risker, förutom deltarisken, som sammanhänger med optioner. De behöriga myndigheterna får medge att kravet på säkerhet för en utfärdad, på börsen omsatt option sätts lika med den marginalsäkerhet som börsen kräver om de är helt övertygade att denna marginalsäkerhet ger ett riktigt mått på den risk som är förenad med optionen och att den är minst likvärdig med kapitalkravet för den option som följer av en beräkning enligt den metod som anges nedan i denna bilaga eller enligt den metod med egna modeller som beskrivs i bilaga V. De behöriga myndigheterna kan också medge att kapitalkravet för en OTC-option, som är clearad av en av myndigheterna erkänd clearingsorganisation får sättas lika med den marginalsäkerhet som krävs av clearingsorganisationen om de är helt övertygade om att denna marginalsäkerhet ger ett riktigt mått på den risk som är förenad med optionen, och att den är minst likvärdig med det kapitalkrav för en OTC-option som följer av en beräkning enligt den metod som anges nedan i denna bilaga eller enligt den metod med egna modeller som beskrivs i bilaga V. Dessutom får de medge att kravet för en köpt option som omsätts på börsen eller en OTC-option är detsamma som det som gäller för det underliggande instrumentet dock med den begränsningen att därav härrörande krav inte överstiger optionens marknadsvärde. Kravet avseende en utfärdat OTC-option skall bestämmas i förhållande till det underliggande instrumentet.

6. Köpoptioner som gäller skuldebrev och aktier skall behandlas på samma sätt som optioner enligt punkt 5.

7. Swappar behandlas vid beaktande av ränterisken på samma sätt som instrument i balansräkningen. En ränteswapp enligt vilken ett institut erhåller en rörlig ränta och betalar en fast ränta skall således behandlas som likvärdig med en lång position i ett instrument med rörlig ränta med en löptid som motsvarar tiden till nästa gång räntan fastställs och en kort position i ett instrument med fast räntesats med samma löptid som den som gäller för swappen.

A. BEHANDLING AV SÄLJAREN AV SKYDD

8. Vid beräkning av kapitalkraven för marknadsrisk för den part som tar på sig kreditrisken (”säljaren av skydd”), ska, såvida inget annat uttryckligen anges, det nominella beloppet i kreditderivatkontraktet användas. Trots vad som anges i föregående mening får institutet välja att ersätta det nominella värdet med det nominella värdet minus eventuella förändringar i kreditderivatets marknadsvärde sedan det upptogs till handel. Vid beräkningen av den specifika risken är det, utom för totalavkastningsswappar, kreditderivatkontraktets löptid som gäller i stället för skuldförbindelsens löptid. Positionerna bestäms enligt följande:

i) En totalavkastningsswapp medför en lång position när det gäller den allmänna marknadsrisken för referensförpliktelsen och en kort position när det gäller den allmänna marknadsrisken för en statsobligation, med en löptid som motsvarar tiden till nästa gång räntan fastställs och som tilldelas en riskvikt på 0 % i enlighet med bilaga VI i direktiv 2006/48/EG. Den medför även en lång position när det gäller den specifika risken för referensförpliktelsen.

ii) En kreditswapp medför inte någon position när det gäller den allmänna marknadsrisken. Vad gäller specifik risk skall institutet ta upp en syntetisk lång position i en förpliktelse för referensenheten, utom om derivatet har ett kreditbetyg och uppfyller villkoren för en kvalificerad skuldpost, då en lång position tas upp i derivatet. Om premier eller räntor skall betalas inom ramen för produkten, skall dessa betalningsflöden framställas som nominella positioner i statsobligationer.

iii) En kreditlänkad obligation som refererar till ett enda namn medför en lång position när det gäller den allmänna marknadsrisken för själva obligationen, som en ränteprodukt. Vad gäller specifik risk skapas en syntetisk lång position i en förpliktelse för referensenheten. Ytterligare en lång position skapas när det gäller emittenten. När en kreditlänkad obligation har ett externt kreditbetyg och uppfyller villkoren för en kvalificerad skuldpost, behöver endast en enda lång position med obligationens specifika risk registreras.

iv) Utöver en lång position när det gäller den specifika risken för emittenten, medför en kreditlänkad obligation som refererar till flera namn och som ger proportionellt skydd, en position i var och en av referensenheterna, där det samlade nominella kontraktsbeloppet fördelas på de olika positionerna efter hur stor del av det samlade nominella beloppet som varje exponering mot en referensenhet utgör. Om mer än en skuldförbindelse från en referensenhet kan väljas bestäms den specifika risken av den förpliktelse som har högst riskvikt. När en kreditlänkad obligation som refererar till flera namn har ett kreditbetyg och uppfyller villkoren för en kvalificerad skuldpost, behöver endast en enda lång position med obligationens specifika risk tas upp.

v) Ett kreditderivat enligt principen om först att fallera ger upphov till en position motsvarande det nominella beloppet i en skuldförbindelse från varje referensgäldenär. Om det maximala belopp som kan utbetalas vid en kredithändelse understiger det kapitalkrav som framkommer enligt första meningen i denna punkt, får kapitalkravet för specifik risk sättas lika med detta maximibelopp. Ett kreditderivat enligt principen om andra att fallera ger upphov till en position motsvarande det nominella beloppet i en skuldförbindelse från varje referensgäldenär utom en (den med det minsta kapitalkravet för specifik risk). Om det maximala belopp som kan utbetalas vid en kredithändelse understiger det kapitalkrav som framkommer enligt första meningen i denna punkt, får kapitalkravet för specifik risk sättas lika med detta belopp. Om ett kreditderivat på n:te förfall har ett externt kreditbetyg ska säljaren av skydd beräkna kapitalkravet för specifik risk genom att använda derivatets kreditbetyg och tillämpa respektive riskvikter för en värdepapperisering i förekommande fall.

B. BEHANDLING AV KÖPAREN AV SKYDD

För den part som överför kreditrisken (”köparen av skydd”) fastställs positionerna som de omvända mot vad som gäller för säljaren av skydd, med undantag för en kreditlänkad obligation (som inte medför någon kort position vad gäller emittenten). Om det vid en viss tidpunkt föreligger en köpoption tillsammans med en step-up, ska den tidpunkten betraktas som skyddets förfallodag. I fråga om kreditderivat enligt principen om först att fallera och kreditderivat enligt principen n:te att fallera, ska följande metod användas i stället för den omvända principen.

Kreditderivat enligt principen om först att fallera

I de fall en institution får kreditskydd för ett antal referensenheter som ligger till grund för ett kreditderivat på villkor att det första fallissemanget bland tillgångarna ska utlösa betalning och att denna kredithändelse ska avsluta kontraktet, får institutionen avräkna specifik risk för den referensenhet med den lägsta specifika risken bland de underliggande referensenheter enligt tabell 1 i den här bilagan.

Kreditderivat av typen n:te att fallera

I de fall ett kreditderivat av typen n:te att fallera bland exponeringarna utlöser betalning enligt kreditriskskyddet, får skyddsköparen bara avräkna specifik risk, om det också erhållits skydd för förfall 1 till n-1, eller om n-1 förfall redan har inträffat. I sådana fall ska den metod tillämpas som anges i punkt 1 för kreditderivat enligt principen om först att fallera som anpassats på lämpligt sätt för produkter av typen n:te att fallera.

9. Institut som marknadsvärderar och beräknar ränterisken för sådana derivatinstrument som behandlas i punkterna 4–7 på grundval av nutidsvärdet på framtida betalningar får använda känslighetsmodellen för att beräkna de positioner som avses i de punkterna och får använda dem för obligationer, som amorteras under den återstående löptiden och inte genom en slutlig återbetalning av huvudfordran. Både modellen och institutets användning av den måste godkännas av de behöriga myndigheterna. Dessa modeller bör leda till positioner som har samma känslighet mot förändringar i räntenivån som det underliggande kassaflödet. Denna känslighet måste bedömas med beaktande av oberoende rörelser i de utvalda räntorna utmed avkastningskurvan med åtminstone en känslighetspunkt för var och en av de löptidsband som anges i tabell 2 i punkt 20. Positionerna ingår vid beräkning av kapitalkraven i enlighet med de bestämmelser som fastställts i punkterna 17–32.

10. Institut som inte använder modeller enligt punkt 9 får med de behöriga myndigheternas godkännande behandla såsom fullt avräkningsbara sådana positioner i derivatinstrument som omfattas av punkterna 4—7 och som åtminstone uppfyller följande villkor:

a) Positionerna har samma värde och är angivna i samma valuta.

b) Referensräntan (för positioner med rörlig ränta) respektive kupongen (för positioner med fast ränta) svarar väl mot varandra.

c) Nästa tidpunkt för fastställande av ränta eller – vid positioner med fast räntekupong – återstående löptid överensstämmer enligt följande:

i) Mindre än en månad framåt: samma dag.

ii) Mellan en månad och ett år framåt: skillnaden är högst sju dagar.

iii) Mer än ett år framåt: skillnaden är högst 30 dagar.

11. Den som överför värdepapper eller garanterade rättigheter avseende äganderätt till värdepapper i en repa och den som lånar ut värdepapper i ett värdepapperslån skall ta med dessa värdepapper vid beräkningen av sitt kapitalkrav enligt denna bilaga under förutsättning att sådana värdepapper uppfyller de villkor som fastställts i artikel 11.

Specifika och allmänna risker

12. Positionsrisken avseende ett omsatt räntebärande instrument eller en aktie (eller ett ränte- eller aktiederivat) skall delas upp i två komponenter vid beräkningen av kapitalkravet. Den första komponenten är den specifika riskdelen, som utgörs av risken för en prisförändring för instrumentet som beror på omständigheter hänförliga till den som utfärdat instrumentet eller, i fråga om ett derivatinstrument, den som utfärdat det underliggande instrumentet. Den andra komponenten skall täcka den allmänna risken, som utgörs av risken för en prisförändring som när det gäller ett omsatt räntebärande instrument eller räntederivat, beror på ändrad räntenivå, eller när det gäller en aktie eller ett aktiederivat, beror på en allmän rörelse på aktiemarknaden som inte är kopplad till någon särskild egenskap hos ett enskilt värdepapper.

OMSATTA RÄNTEBÄRANDE INSTRUMENT

13. Nettopositioner skall klassificeras efter vilken valuta de är tecknade i och för varje valuta skall kapitalkravet beräknas separat mot allmänna och specifika risker.

Specifik risk

14. Institutet ska föra in sina nettopositioner i handelslagret beträffande instrument som inte är värdepapperiseringspositioner, beräknade i enlighet med punkt 1, till respektive kategori i tabell 1 på grundval av emittentens/gäldenärens externa eller interna kreditvärdering samt återstående löptid och därefter multiplicera beloppen med de vikttal som anges i den tabellen. Det ska addera de vägda positioner som uppstår med tillämpning av denna punkt (oavsett om de är långa eller korta) för att beräkna kapitalkravet för specifik risk. Institutet ska beräkna sitt kapitalkrav mot bakgrund av de specifika riskerna för de positioner som är värdepapperiseringspositioner enligt punkt 16a. Vid tillämpningen av denna punkt och punkterna 14a och 16a får institutet begränsa produkten av vikttalet och nettopositionen till den största möjliga förlusten vid fallissemang. För en kort position kan denna gräns beräknas som en värdeändring till följd av att fallissemangsrisken hos underliggande namn plötsligt bortfaller. Tabell 1 Kategorier Kapitalkrav för den specifika risken Räntebärande värdepapper, som emitterats eller garanteras av nationella regeringar eller emitterats av centralbanker, internationella organisationer, multilaterala utvecklingsbanker eller regionala eller lokala självstyrelseorgan eller myndigheter i medlemsstaterna, och som skulle vara kvalificerade för kreditkvalitetssteg 1 eller ges 0 % riskvikt enligt bestämmelserna om riskvägning av exponeringar i artiklarna 78–83 i direktiv 2006/48/EG. 0 % Räntebärande värdepapper, som emitterats eller garanteras av nationella regeringar eller emitterats av centralbanker, internationella organisationer, multilaterala utvecklingsbanker eller regionala eller lokala självstyrelseorgan eller myndigheter i medlemsstaterna, och som skulle vara kvalificerade för kreditkvalitetssteg 2 eller 3 enligt bestämmelserna om riskvägning av exponeringar i artiklarna 78–83 i direktiv 2006/48/EG och räntebärande värdepapper som emitterats eller garanteras av institut och som skulle vara kvalificerade för kreditkvalitetssteg 1 eller 2 enligt bestämmelserna om riskviktning av exponeringar i artiklarna 78–83 i direktiv 2006/48/EG och räntebärande värdepapper som emitterats eller garanteras av institut och som skulle vara kvalificerade för kreditkvalitetssteg 3 enligt bestämmelserna om riskvägning av exponeringar i punkt 29 i del 1 i bilaga VI till direktiv 2006/48/EG samt räntebärande värdepapper som emitterats eller garanteras av företag och som skulle vara kvalificerade för kreditkvalitetssteg 1, 2 eller 3 enligt bestämmelserna om riskvägning av exponeringar i artiklarna 78–83 i direktiv 2006/48/EG. Andra kvalificerade värdepapper enligt definitionen i punkt 15. 0,25 % (återstående löptid högst sex månader) 1,00 % (återstående löptid mer än sex månader och upp till och med 24 månader) 1,60 % (återstående löptid mer än 24 månader) Räntebärande värdepapper, som emitterats eller garanteras av nationella regeringar eller emitterats av centralbanker, internationella organisationer, multilaterala utvecklingsbanker eller regionala eller lokala självstyrelseorgan eller myndigheter i medlemsstaterna, eller institut, och som skulle vara kvalificerade för kreditkvalitetssteg 4 eller 5 enligt bestämmelserna om riskvägning av exponeringar i artiklarna 78–83 i direktiv 2006/48/EG och räntebärande värdepapper som emitterats eller garanteras av institut och som skulle vara kvalificerade för kreditkvalitetssteg 3 enligt bestämmelserna om riskvägning av exponeringar i punkt 26 i del 1 i bilaga VI till direktiv 2006/48/EG samt räntebärande värdepapper som emitterats eller garanteras av företag och som skulle vara kvalificerade för kreditkvalitetssteg 4 enligt bestämmelserna om riskvägning av exponeringar i artiklarna 78–83 i direktiv 2006/48/EG. Exponeringar för vilka det saknas kreditbetyg av ett utsett ratinginstitut. 8,00 % Räntebärande värdepapper, som emitterats eller garanteras av nationella regeringar eller emitterats av centralbanker, internationella organisationer, multilaterala utvecklingsbanker eller regionala eller lokala självstyrelseorgan eller myndigheter i medlemsstaterna, eller institut, och som skulle vara kvalificerade för kreditkvalitetssteg 6 enligt bestämmelserna om riskvägning av exponeringar i artiklarna 78–83 i direktiv 2006/48/EG samt räntebärande värdepapper som emitterats eller garanteras av företag och som skulle vara kvalificerade för kreditkvalitetssteg 5 eller 6 enligt bestämmelserna om riskvägning av exponeringar i artiklarna 78–83 i direktiv 2006/48/EG. 12,00 % I fråga om institut, som tillämpar bestämmelserna om riskvägning i artiklarna 84–89 i direktiv 2006/48/EG, krävs för att en exponering skall vara kvalificerad för ett visst kreditkvalitetssteg att gäldenären har åsatts en intern riskklassificering med ett PD-värde som är lika med eller lägre än det som gäller för det tillämpliga kreditkvalitetssteget enligt bestämmelserna om riskvägning av exponeringar mot företag enligt artiklarna 78–83 i direktiv 2000/12/EG. Instrument som emitteras av en icke-kvalificerad emittent skall tilldelas ett kapitalkrav för specifik risk på 8 eller 12 procent i enlighet med tabell 1. De behöriga myndigheterna får kräva att instituten tillämpar ett högre kapitalkrav för specifik risk på sådana instrument och/eller inte medge avräkning mellan sådana instrument och andra räntebärande instrument när omfattningen av den allmänna marknadsrisken skall bestämmas. Värdepapperiseringsexponeringar som skulle bli föremål för en avdragsbehandling enligt artikel 66.2 i direktiv 2006/48/EG, eller riskvägas till 1250 procent enligt del 4 i bilaga IX i det direktivet, skall träffas av ett kapitalkrav som inte är mindre än vad som gäller enligt den behandlingen. Likviditetsfaciliteter utan rating skall träffas av ett kapitalkrav som minst motsvarar det som nämns i del 4 i bilaga IX till direktiv 2006/48/EG.

14a. Med avvikelse från punkt 14 får ett institut fastställa det större av följande belopp som det specifika riskkapitalkravet för korrelationshandelsportföljen enligt följande:

a) de totala kapitalkraven för specifik risk som skulle gälla enbart långa nettopositioner i korrelationshandelsportföljen och

ii) de totala kapitalkraven för specifik risk som skulle gälla enbart korta nettopositioner i korrelationshandelsportföljen.

14b. Korrelationshandelsportföljen ska bestå av värdepapperiseringspositioner och kreditderivat på n:te förfall som uppfyller följande kriterier:

a) Positionerna är varken återvärdepapperiseringspositioner, optioner på en tranch i värdepapperiseringen eller några andra derivat på värdepapperiseringsexponeringar som inte ger någon proportionell andel i avkastningen från en tranch i värdepapperiseringen, och

b) Alla referensinstrument refererar till antingen endast ett namn, inbegripet kreditderivat som refererar till ett namn, för vilka en likvid tvåvägsmarknad existerar, eller allmänt omsatta index som baseras på dessa referensenheter. En tvåvägsmarknad ska anses existera när det finns oberoende och äkta erbjudanden att köpa och sälja så att ett pris som står i rimlig proportion till det senaste försäljningspriset eller aktuella konkurrerande äkta köp- eller säljerbjudanden kan fastställas inom en dag och avvecklas till ett sådant pris inom en relativt kort tid i enlighet med gängse handelspraxis.

14c. Positioner som refererar till någondera av följande ska inte ingå i korrelationshandelsportföljen: Ett institut får inkludera i korrelationshandelsportföljen positioner som varken är värdepapperiseringspositioner eller kreditderivat på n:te förfall men som säkrar andra positioner i denna portfölj, förutsatt att en likvid tvåvägsmarknad enligt beskrivningen i punkt 14b.b existerar för instrumentet eller dess underliggande instrument.

a) En underliggande exponering som kan hänföras till exponeringsklasserna som avses i artikel 79.1 h och i i direktiv 2006/48/EG i ett instituts övriga verksamhet, eller

b) En fordran på ett specialföretag.

15. I punkt 14 avses följande med kvalificerade poster: Det sätt på vilket instrumenten bedöms skall granskas av de behöriga myndigheterna, som skall undanröja institutets bedömning om de anser att instrumenten har en alltför hög specifik risk för att utgöra kvalificerade poster.

a) Långa och korta positioner i tillgångar som är placerade på en nivå på kreditkvalitetsskalan som motsvarar ”investment grade” i det förfarande som beskrivs i del 1, avsnitt 3, kapitel 2, avdelning V i direktiv 2006/48/EG.

b) Långa och korta positioner i tillgångar som på grund av emittentens ekonomiska styrka har en sannolikhet för fallissemang som inte är högre än den för tillgångarna under a, enligt den ansats som beskrivs i del 2, avsnitt 3, kapitel 2, avdelning V i direktiv 2006/48/EG.

c) Långa och korta positioner i tillgångar för vilka det inte finns någon tillgänglig kreditvärdering av något utsett ratinginstitut och som uppfyller följande krav:

i) De betraktas av det berörda institutet som tillräckligt likvida.

ii) Deras placeringskvalitet är enligt institutets egen bedömning minst likvärdig med placeringskvaliteten för tillgångarna som anges under a.

iii) De har noterats på åtminstone en reglerad marknad i någon medlemsstat eller vid en börs i ett tredje land som är erkänd av de behöriga myndigheterna i den berörda medlemsstaten.

d) Långa eller korta positioner i tillgångar som är emitterade av institut som omfattas av kapitalkraven i direktiv 2006/48/EG och som av de berörda instituten anses tillräckligt likvida och vars investeringskvalitet enligt institutets egen bedömning åtminstone är likvärdig med de tillgångar som avses under a.

e) värdepapper som emitterats av institut som bedöms ha samma kreditkvalitet som, eller högre kreditkvalitet än, den som motsvarar kreditkvalitetssteg 2 enligt bestämmelserna om riskvägning av exponeringar mot institut i artiklarna 78—83 i direktiv 2006/48/EG och som omfattas av tillsyn och reglering som är jämförlig med den som krävs enligt detta direktiv.

16. De behöriga myndigheterna skall kräva att instituten tillämpar den maximala vikt som framgår av tabell 1 i punkt 14 på sådana instrument som utgör en särskild risk på grund av emittentens bristande ekonomiska styrka.

16a. För instrument i handelslagret som är värdepapperiseringspositioner, ska institutet väga sina nettopositioner beräknade i enlighet med punkt 1 med följande: För tillämpning av leden a och b får den formelbaserade metoden endast användas med tillsynsmyndighetens godkännande av andra institut än institut som är originatorer och som kan ansöka om det för samma värdepapperiseringsposition i sin verksamhet utanför handelslagret. I tillämpliga fall ska skattningar av PD och LGD som indata till den formelbaserade metoden fastställas i enlighet med artiklarna 84–89 i direktiv 2006/48/EG eller, alternativt och med förbehåll för tillsynsmyndighetens medgivande, utifrån skattningar som härleds från en metod enligt punkt 5a i bilaga V och som överensstämmer med de kvantitativa standarderna i internmetoden. Europeiska banktillsynskommittén ska utarbeta riktlinjer för att säkerställa en enhetlig användning av skattningar av PD- och LGD-värden som indata när dessa skattningar är grundade på den metod som anges i punkt 5a i bilaga V. Trots vad som anges i leden a och b, för värdepapperiseringspositioner som inom ramen för samma instituts övriga verksamhet skulle ges en riskvikt enligt artikel 122a i direktiv 2006/48/EG: 8 % av riskvikten enligt den artikeln ska tillämpas. Institutet ska addera de vägda positioner som uppstår med tillämpning av denna punkt (oavsett om de är långa eller korta) för att beräkna kapitalkravet för specifik risk. Som undantag från vad som anges i fjärde stycket, under en övergångsperiod fram till den 31 december 2013, ska institutet separat addera sina vägda långa nettopositioner och sina vägda korta nettopositioner. Den största av dessa belopp ska utgöra kapitalkravet för specifik risk. Institutet ska dock rapportera summan av både sina vägda långa nettopositioner och sina vägda korta nettopositioner, uppdelade på underliggande tillgångar, till den behöriga myndigheten i hemmedlemsstaten.

a) För värdepapperiseringspositioner som inom ramen för samma instituts övriga verksamhet skulle omfattas av schablonmetoden: 8 % av riskvikten enligt schablonmetoden i enlighet med del 4 i bilaga IX till direktiv 2006/48/EG.

b) För värdepapperiseringspositioner som inom ramen för samma instituts övriga verksamhet skulle omfattas av internmetoden: 8 % av de riskvägda exponeringsbeloppen med internmetoden i enlighet med del 4 i bilaga IX till direktiv 2006/48/EG.

Allmän risk

a) Löptidsgrundad

17. Förfarandet vid beräkning av det kapital som krävs för att täcka allmänna risker omfattar två grundläggande steg. Först viktas alla positioner med hänsyn till deras löptid (på det sätt som förklaras i punkt 18) för att beräkna det kapital som krävs för att täcka riskerna. Därefter får detta belopp minskas med den viktade positionen i motstående position om en sådan finns jämsides inom samma löptidsband. En nedsättning av kapitalkravet är också tillåten om de motstående viktade positionerna faller inom olika löptidsband varvid nedsättningens storlek skall bero dels på om de två positionerna hör till samma zon eller inte och dels på vilka zoner de hör till. Det finns sammanlagt tre zoner (grupper av löptidsband).

18. Institutet skall hänföra sina nettopositioner till respektive löptidsband i kolumn två respektive tre i tabell 2 i punkt 20. Det skall göra detta på grundval av återstående löptid i fråga om instrument med fast räntesats och på grundval av den tid som återstår till dess att räntesatsen nästa gång skall fastställas i fråga om de instrument för vilka räntesatsen kan ändras före den slutliga förfallodagen. Det skall även göra åtskillnad mellan skuldinstrument med en räntekupong på 3 procent eller mer och sådana med en räntekupong på mindre än 3 procent och hänföra dem till kolumn två respektive kolumn tre i tabell 2. Det skall därefter multiplicera var och en av dem med det vikttal som för löptidsbandet i fråga anges i kolumn fyra i tabell 2.

19. Institutet skall därefter beräkna summan av de viktade långa positionerna och summan av de viktade korta positionerna i varje löptidsgrupp. Summan av viktade långa positioner som motsvaras av viktade korta positioner i en viss löptidsgrupp skall utgöra den avstämda viktade positionen i den gruppen medan återstående långa eller korta positioner utgör den icke avstämda viktade positionen i samma grupp. Summan av avstämda viktade positioner i alla grupper skall sedan beräknas.

20. Institutet skall beräkna summan av icke avstämda viktade långa positioner för de grupper som ingår i var och en av zonerna i tabell 2 för att erhålla den icke avstämda viktade långa positionen för varje zon. På motsvarande sätt beräknas den icke avstämda viktade korta positionen i den zonen som summan av de icke avstämda viktade korta positionerna för varje grupp i zonen. Den del av den icke avstämda viktade långa positionen för en viss zon som motsvaras av de icke avstämda viktade korta positionerna i samma zon utgör den avstämda viktade positionen i den zonen. Den del av den icke avstämda viktade långa eller icke avstämda viktade korta positionen för en zon som inte på angivet sätt kan avstämmas helt utgör den icke avstämda viktade positionen i den zonen. Tabell 2 Zon Löptidsband Vikttal (i %) Antagen ränteförändring (i %) Kupong med 3 % eller mer ränta Kupong med mindre än 3 % ränta Ett 0 ≤ 1 månad 0 ≤ 1 månad 0,00 – > 1 ≤ 3 månader > 1 ≤ 3 månader 0,20 1,00 > 3 ≤ 6 månader > 3 ≤ 6 månader 0,40 1,00 > 6 ≤ 12 månader > 6 ≤ 12 månader 0,70 1,00 Två > 1 ≤ 2 år > 1,0 ≤ 1,9 år 1,25 0,90 > 2 ≤ 3 år > 1,9 ≤ 2,8 år 1,75 0,80 > 3 ≤ 4 år > 2,8 ≤ 3,6 år 2,25 0,75 Tre > 4 ≤ 5 år > 3,6 ≤ 4,3 år 2,75 0,75 > 5 ≤ 7 år > 4,3 ≤ 5,7 år 3,25 0,70 > 7 ≤ 10 år > 5,7 ≤ 7,3 år 3,75 0,65 > 10 ≤ 15 år > 7,3 ≤ 9,3 år 4,50 0,60 > 15 ≤ 20 år > 9,3 ≤ 10,6 år 5,25 0,60 > 20 år > 10,6 ≤ 12,0 år 6,00 0,60 > 12,0 ≤ 20,0 år 8,00 0,60 > 20 år 12,50 0,60

21. Beloppet av den icke avstämda viktade långa respektive korta positionen i zon 1 som motsvaras av den icke avstämda viktade korta respektive långa positionen i zon 2 beräknas därefter. Detta belopp benämns i punkt 25 den avstämda viktade positionen mellan zon 1 och 2. Motsvarande beräkning görs därefter med avseende på den del av den icke avstämda viktade positionen i zon 2 som återstår och den icke avstämda viktade positionen i zon 3 för att beräkna den avstämda viktade positionen mellan zon 2 och 3.

22. Institutet får om det så önskar vända på beräkningsordningen i punkt 21 så att det beräknar den avstämda viktade positionen mellan zon 2 och zon 3 innan det beräknar motsvarande position mellan zon 1 och zon 2.

23. Återstoden av den icke avstämda viktade positionen i zon 1 avstäms därefter mot det som återstår av sådan i zon 3 sedan denna avstämts mot zon 2 för att erhålla den avstämda viktade positionen mellan zon 1 och 3.

24. Återstående positioner efter de tre avstämningsberäkningar som anges i punkt 21–23 läggs därefter samman.

25. Institutets kapitalkrav beräknas som summan av följande belopp:

a) 10 % av de avstämda viktade positionerna i alla löptidsgrupper

b) 40 % av den avstämda viktade positionen i zon 1.

c) 30 % av den avstämda viktade positionen i zon 2.

d) 30 % av den avstämda viktade positionen i zon 3.

e) 40 % av den avstämda viktade positionen mellan zon 1 och 2 och mellan zon 2 och 3 (se punkt 21).

f) 150 % av den avstämda viktade positionen mellan zon 1 och 3.

g) 100 % av återstående icke avstämda viktade positioner.

b) Durationsgrundad

26. De behöriga myndigheterna får medge att ett institut i allmänhet eller ett visst institut använder ett system för beräkning av kapitalkravet mot allmän risk avseende omsatta skuldinstrument som återspeglar instrumentets löptid i stället för det system som anges i punkt 17–25 under förutsättning att institutet gör detta konsekvent.

27. I ett sådant system som avses i punkt 26 skall institutet utgå från marknadsvärdet för varje instrument med fast räntesats och därefter beräkna dess avkastning fram till förfallodagen vilket ger den underförstådda diskonteringsräntan för instrumentet i fråga. I fråga om instrument med rörlig räntesats skall institutet utgå från marknadsvärdet för varje instrument och därefter beräkna dess avkastning under antagande att huvudfordran förfaller vid den tidpunkt då räntesatsen nästa gång kan ändras.

28. Institutet skall därefter beräkna den modifierade löptiden för varje skuldinstrument på grundval av följande formel modifierad löptid = ((löptid (D))/(1 + r)) D t 1 m t C t 1 r t t 1 m C t 1 r t där R = avkastning fram till förfallodagen (se punkt 25) Ct = kontantbetalning vid tidpunkt t M = total förfallotid (se punkt 25).

29. Institutet skall därefter föra varje skuldinstrument till respektive zon i tabell 3 med ledning av den modifierade löptiden för varje instrument. Tabell 3 Zon Modifierad löptid (år) Antagen ränteförändring (i %) Ett > 0 ≤ 1,0 1,0 Två > 1,0 ≤ 3,6 0,85 Tre > 3,6 0,7

30. Institutet skall därefter beräkna den löptidsviktade positionen för varje instrument genom att multiplicera dess marknadspris med dess modifierade löptid och den antagna förändringen av räntesatsen för instrument med just den modifierade löptiden (se kolumn tre i tabell 3).

31. Institutet skall beräkna sina löptidsviktade långa och sina löptidsviktade korta positioner inom varje zon. Summan av de förra avstämda mot de senare inom varje zon utgör den avstämda löptidsviktade positionen i den zonen. Institutet skall därefter beräkna den icke avstämda löptidsviktade positionen för varje zon. Det skall därefter tillämpa det förfarande som har fastställts för icke avstämd viktad position i punkt 21–24.

32. Institutets kapitalkrav beräknas som summan av följande belopp:

a) 2 % av den avstämda löptidsviktade positionen i varje zon.

b) 40 % av den avstämda löptidsviktade positionen mellan zon 1 och zon 2 och mellan zon 2 och zon 3.

c) 150 % av den avstämda löptidsviktade positionen mellan zon 1 och 3.

d) 100 % av återstående icke avstämda löptidsviktade positioner.

AKTIER

33. Institutet skall beräkna summan av alla sina långa nettopositioner och av alla sina korta nettopositioner enligt punkt 1. Summan av dessa två belopp utgör institutets totala bruttoposition. Skillnaden mellan dem utgör dess totala nettoposition.

Specifik risk

34. Institutet ska beräkna summan av alla sina långa nettopositioner och av alla sina korta nettopositioner enligt punkt 1. Det ska multiplicera sin totala bruttoposition med 8 % för att beräkna sitt kapitalkrav för specifik risk.

35. Med avvikelse från punkt 34 får de behöriga myndigheterna medge att kapitalkravet till täckande av specifika risker är 2 % i stället för 4 % för aktieportföljer som uppfyller följande villkor: Såvitt avser c får de behöriga myndigheterna godkänna enskilda positioner upp till 10 % under förutsättning att summan av sådana positioner inte överstiger 50 % av portföljen.

a) Aktierna får inte ha utgivits av en emittent som enbart utgivit omsatta skuldinstrument som för tillfället är föremål för 8- eller 12-procentskravet i tabell 1 i punkt 14 eller är föremål för ett lägre krav enbart på grund av att de är garanterade eller på grund av att säkerhet har ställts.

b) Aktierna måste ha bedömts såsom mycket likvida av de behöriga myndigheterna enligt objektiva bedömningsgrunder.

c) Ingen enskild position får utgöra mer än 5 % av värdet av institutets hela aktieportfölj.

Allmän risk

36. Kapitalkravet för ett institut till täckande av allmän risk utgörs av dess totala nettoposition multiplicerat med 8 %.

Aktieindexterminer

37. Aktieindexterminer, deltaviktade motsvarigheter till optioner och aktieindex benämns här nedan sammanfattningsvis ”aktieindexterminer”. Dessa kan fördelas på positioner i vart och ett av däri ingående aktier. Dessa positioner får behandlas som underliggande positioner av aktierna i fråga och får nettas mot motstående positioner i de underliggande instrumenten som sådana, förutsatt att de behöriga myndigheterna godkänner det.

38. De behöriga myndigheterna skall se till att alla institut som nettat sina positioner i ett eller flera av de aktieslag som utgör en aktieindextermin mot en eller flera positioner i aktieindexterminen som sådan har tillräckligt kapital för att täcka den förlustrisk som beror på att terminens värde inte varierar på precis samma sätt som värdena på däri ingående aktier. De skall göra detta även om ett institut har motstående positioner i aktieindexterminer som inte är identiska med avseende på förfallotidpunkt eller sammansättning eller bäggedera.

39. Med avvikelse från punkterna 37 och 38 skall aktieindexterminer som omsätts på börsen och – enligt de behöriga myndigheternas uppfattning – utgör brett diversifierade index, åläggas ett kapitalkrav mot allmän risk på 8 % men inget kapitalkrav mot specifik risk. Sådana aktieindexterminer ingår i beräkningen av den totala nettopositionen enligt punkt 33 men beaktas inte vid beräkningen av den totala nettopositionen enligt samma punkt.

40. Om en aktieindextermin inte fördelas på underliggande positioner behandlas den som om den vore en enskild aktie. Dock kan den specifika risken för en sådan aktie lämnas utan avseende om aktieterminen i fråga omsätts på en börs och enligt de behöriga myndigheternas uppfattning utgör ett brett diversifierat index.

GARANTIGIVNING VID EMISSIONER

41. I fall av garantigivning vid emissioner av aktier och räntebärande instrument får de behöriga myndigheterna medge ett institut rätt att använda följande förfarande vid beräkning av kapitalkravet. För det första skall det beräkna sina nettopositioner genom att göra avdrag med de positioner som tecknats eller garanterats av tredje man på grund av uttryckligt avtal. För det andra skall det reducera sina nettopositioner med reduktionsfaktorerna i tabell 4. Tabell 4 — arbetsdag 0: 100 % — arbetsdag 1: 90 % — arbetsdag 2 till 3: 75 % — arbetsdag 4: 50 % — arbetsdag 5: 25 % — efter arbetsdag 5: 0 % Arbetsdag 0 är den arbetsdag då institutet blir ovillkorligen bundet att motta en viss kvantitet av värdepapper till ett överenskommet pris. För det tredje skall det beräkna sitt kapitalkrav med ledning av de sålunda reducerade, garanterade positionerna. De behöriga myndigheterna skall se till att institutet har tillräckligt kapital för täckande av den förlustrisk som föreligger mellan tidpunkten för ursprungligt åtagande och arbetsdag 1.

KAPITALKRAV FÖR SPECIFIK RISK AVSEENDE POSITIONER I HANDELSLAGRET SOM ÄR SÄKRADE GENOM KREDITDERIVAT

42. Skydd genom kreditderivat skall beaktas enligt principerna i punkterna 43–46.

43. Fullt beaktande skall ges när värdet av de två benen alltid utvecklas i motsatt riktning och i ungefär samma omfattning. Detta är fallet i följande två situationer: I dessa situationer bör det inte tillämpas kapitalkrav för specifik risk på någon sida av positionen.

a) De två benen består av helt identiska instrument.

b) En lång avistaposition är säkrad genom en totalavkastningsswapp (eller omvänt) där referensförpliktelsen exakt matchar den underliggande exponeringen (dvs. avistapositionen). Själva swappen kan ha en annan löptid än den underliggande exponeringen.

44. Ett tillgodoräknande om 80 % tillämpas när värdet av de två benen alltid utvecklas i motsatt riktning och det finns en exakt överensstämmelse mellan referensinstrumentet, löptiden för såväl referensinstrumentet som kreditderivatet och valutan som använts för den underliggande exponeringen. Dessutom bör kreditderivatkontraktets huvudegenskaper inte medföra att kreditderivatets prisförändring väsentligt skiljer sig från avistapositionens prisförändring. I den mån transaktionen medför en risköverföring tillämpas en avräkning om 80 % av den specifika risken på den sida av transaktionen som har högst kapitalkrav, medan kravet för specifik risk på den andra sidan skall vara noll.

45. Partiellt tillgodoräknande skall medges när värdet av de två benen vanligen utvecklas i motsatt riktning. Detta är fallet i följande situationer: I var och en av dessa situationer skall kapitalkraven för den specifika risken inte läggas samman på varje sida av transaktionen. I stället skall enbart det högre av de två kapitalkraven användas.

a) Positionen omfattas av punkt 43 b men det råder obalans i tillgångar mellan referensfordran och den underliggande exponeringen. Positionerna uppfyller dock följande krav:

i) Referensfordran rankas jämsides eller efter den underliggande fordran.

ii) Den underliggande fordran och referensfordran avser samma gäldenär och det finns rättsligt bindande korsvisa klausuler om förfall eller påskyndad återbetalning.

b) Positionen omfattas av punkt 43 a eller 44 men det råder obalans i valuta eller löptid mellan kreditriskskyddet och den underliggande tillgången (valutaobalanser bör ingå i den normala redovisningen av valutakursrisken enligt bilaga III).

c) Positionen omfattas av punkt 44 men det råder obalans i tillgångar mellan avistapositionen och kreditderivatet. I kreditderivatets dokumentation anges dock den underliggande tillgången bland de leveransbara fordringarna.

46. I samtliga situationer som inte omfattas av punkterna 43–45 skall kapitalkrav för specifik risk fastställas mot båda sidor av positionerna.

Kapitalkrav i handelslagret avseende företag för kollektiva investeringar (fondföretag)

47. Kapitalkraven för positioner i företag för kollektiva investeringar (fondföretag) som uppfyller villkoren i artikel 11 för kapitalmässig behandling enligt reglerna för handelslagret skall beräknas i enlighet med metoderna i punkterna 48–56.

48. Utan att det påverkar tillämpningen av andra bestämmelser i detta avsnitt skall positionerna i fondföretag omfattas av ett kapitalkrav för positionsrisk (allmän och specifik) på 32 %. Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i punkt 2.1 i fjärde stycket i bilaga III eller punkt 12 sjätte stycket i bilaga V (råvarurisk) i förening med punkt 2.1 fjärde stycket i bilaga III skall positionerna i fondföretagen omfattas av ett kapitalkrav för positionsrisk (allmän och specifik) och valutakursrisk på högst 40 % i fall där den modifierade guldbehandling som beskrivs i de punkterna används.

49. Instituten får bestämma kapitalkraven för positioner i fondföretag som uppfyller kraven i punkt 51 med hjälp av metoderna i punkterna 53–56.

50. Om inget annat anges skall nettning inte tillåtas mellan ett fondföretags underliggande investeringar och andra positioner som innehas av institutet.

ALLMÄNNA KRITERIER

51. De allmänna kraven för användning av metoderna i punkterna 53–56 för fondföretag, som står under tillsyn eller har sitt säte inom gemenskapen, är följande:

a) Fondföretagets prospekt eller motsvarande dokument skall innefatta

i) de kategorier av tillgångar som fondföretaget får investera i,

ii) om investeringsbegränsningar tillämpas, de relativa begränsningarna och metoder för att beräkna dem,

iii) om hävstångsmetoder är tillåtna, den maximala hävstångsnivån, och

iv) om placering i finansiella OTC-derivat eller transaktioner av repotyp är tillåtna, en policy för att begränsa motpartsrisken som uppstår till följd av dessa transaktioner.

b) Verksamheten i fondföretaget skall rapporteras i en halvårs- och en helårsrapport för att göra det möjligt att bedöma tillgångar och skulder, inkomster och verksamhet under rapportperioden.

c) Andelarna/aktierna i fondföretagen kan dagligen lösas in i kontanter från företagets tillgångar, på begäran av innehavaren.

d) Investeringarna i fondföretaget skall vara skilda från tillgångarna som tillhör det förvaltande företaget.

e) Det investerande institutet skall göra en tillfredsställande riskbedömning av fondföretaget.

52. Fondföretag från tredje land kan komma ifråga om kraven i punkt 51 a–e i uppfylls, under förutsättning att institutets behöriga myndighet godkänner detta.

SPECIFIKA METODER

53. Om institutet dagligen får kännedom om de underliggande investeringarna i fondföretaget, kan institutet tillämpa genomsyn på dessa underliggande investeringar för att beräkna kapitalkraven för positionsrisker (allmänna och specifika) för dessa positioner i enlighet med metoderna i denna bilaga, eller om tillstånd har beviljats, i enlighet med metoderna i bilaga V. Enligt denna ansats skall positioner i fondföretaget behandlas som positioner i fondföretagets underliggande investeringar. Nettning är tillåten mellan positioner i de underliggande investeringarna i fondföretagen och andra positioner som innehas av institutet så länge institutet innehar tillräckligt många enheter så att inlösen/tillskapande kan ske i utbyte mot de underliggande investeringarna.

54. Instituten får beräkna kapitalkraven för positionsrisken (allmän och specifik) för positioner i fondföretag i enlighet med metoderna i denna bilaga, eller i enlighet med metoderna i bilaga V om tillstånd har beviljats, för hypotetiska positioner som motsvarar de positioner som är nödvändiga för att reproducera sammansättning och resultat av det externt genererade indexet eller den fasta korgen av aktier eller räntebärande värdepapper som avses i a, under förutsättning att följande villkor är uppfyllda:

a) Syftet med det fondföretagets mandat är att reproducera sammansättningen och resultaten av ett externt genererat index eller en fast korg av aktier eller räntebärande värdepapper.

b) Det kan under en period på minst sex månader klart fastställas en korrelation på minst 0,9 mellan fondföretagets dagliga prisförändring och det index eller den aktiekorg eller de räntebärande värdepapper det följer. ”Korrelation” betyder i detta sammanhang korrelationskoefficienterna mellan den dagliga avkastningen från fondföretaget och det index eller den korg av aktier eller räntebärande värdepapper som det följer.

55. Om institutet inte dagligen får kännedom om de underliggande investeringarna i fondföretaget, får institutet beräkna kapitalkraven för positionsrisker (allmänna och specifika) i enlighet med metoderna i denna bilaga, under förutsättning att följande villkor är uppfyllda:

a) Det antas att fondföretaget först investerar i tillgångsklasserna med de högsta kapitalkrav för positionsrisker (allmänna och specifika) som dess mandat tillåter tills dess att den maximala gränsen är nådd, och därefter fortsätter att i fallande ordning investera i de efterföljande exponeringsklasserna tills dess att den maximala totala investeringsgränsen är nådd. Positionen i fondföretaget behandlas som direkt ägande i den hypotetiska positionen.

b) Instituten tar hänsyn till den maximala indirekta exponering de kan uppnå genom att ta in positioner med hävstångseffekt genom fondföretaget när de beräknar sina kapitalkrav för positionsrisken. Detta görs genom att positionen i fondföretaget ökas proportionellt upp till den maximala exponeringen i enlighet med dess mandat mot de underliggande investeringarna.

c) Skulle kapitalkravet för positionsrisk (allmän och specifik) enligt denna punkt överskrida det som anges i punkt 48 skall kapitalkravet begränsas till den nivån.

56. Institut får använda sig av en tredje part för att enligt de metoder som anges i denna bilaga beräkna och rapportera kapitalkravet för positionsrisk (allmän och specifik) för positioner i fondföretag som omfattas av punkterna 53 och 55, förutsatt att beräkningens och rapportens riktighet kan säkerställas på tillfredsställande sätt.

BILAGA II

AVVECKLINGS-/LEVERANSRISK

1. Vid transaktioner i vilka räntebärande instrument, aktier, utländsk valuta och råvaror (utom repor och omvända repor och utlåning och lån av värdepapper eller råvaror) inte är avvecklade efter den överenskomna leveransdagen skall ett institut beräkna den prisskillnad det riskerar. Denna utgör skillnaden mellan överenskommet pris för det räntebärande instrumentet, aktien, den utländska valutan eller råvaran ifråga och dess aktuella marknadsvärde om skillnaden skulle kunna medföra en förlust för institutet. Prisskillnaden skall multipliceras med tillämplig faktor i tabell 1 för att beräkna kapitalkravet. Tabell 1 Antal arbetsdagar efter avtalad avvecklingsdag ( %) 5 – 15 8 16 - 30 50 31 - 45 75 46 eller fler 100

TRANSAKTIONER UTAN SAMTIDIG PRESTATION

2. Ett institut skall uppfylla ett kapitalkrav i enlighet med tabell 2 om

a) det har erlagt betalning för värdepapper, utländsk valuta eller råvaror innan det har erhållit dem eller det har levererat värdepapper, utländsk valuta eller råvaror innan det har erhållit betalning för dem, och

b) vid gränsöverskridande handel en dag eller fler har förflutit efter det att betalningen eller leveransen ägde rum. Tabell 2: Kapitalbehandling vid transaktioner utan samtidig prestation Transaktionsslag Fram till första avtalade betalnings-/leveransben Från första avtalade betalnings-/leveransben fram till 4 dagar efter det andra avtalade betalnings-/leveransbenet 5 affärsdagar efter avvecklingsdatum fram till det att transaktionen upphör Utan samtidig prestation Inget kapitalkrav Behandlas som exponering Överfört värde plus löpande positiv exponering dras från kapitalbasen.

3. Institut som använder den ansats som beskrivs i artiklarna 84-89 i direktiv 2006/48/EG får, när de fastställer riskvikter för transaktioner utan samtidig prestation som behandlas enligt kolumn 3 i tabell 2, tilldela motparter, mot vilka de inte har någon ytterligare exponering utanför handelslagret, PD-värden utifrån motpartens externa rating. Institut som använder egna LGD-skattningar får tillämpa LGD-värdet i punkt 8 i del 2 i bilaga VII till direktiv 2006/48/EG på riskvikter för exponeringar från transaktioner utan samtidig prestation som behandlas enligt kolumn 3 i tabell 2, förutsatt att de tillämpar det på alla sådana exponeringar. Alternativt får institut som använder den ansats som beskrivs i artiklarna 84-89 i direktiv 2006/48/EG tillämpa antingen de riskvikter som återfinns i artiklarna 78-83 i det direktivet, förutsatt att de tillämpar dem på alla sådana exponeringar, eller en riskvikt på 100 procent på alla sådana exponeringar. Om beloppet för den positiva exponering som härrör från transaktioner utan samtidig prestation inte är väsentligt får instituten tillämpa riskvikten 100 % på dessa exponeringar.

4. Om ett avvecklings- eller clearingsystem drabbas av en störning som omfattar hela systemet får de behöriga myndigheterna åsidosätta de beräknade kapitalkraven enligt bestämmelserna i punkterna 1 och 2 fram till dess att situationen har rättats till. En motparts oförmåga att avveckla en transaktion skall i detta fall inte betraktas som fallissemang i kreditriskavseende.

MOTPARTS KREDITRISK (CCR)

5. Ett institut skall vara skyldigt att beräkna kapitalkrav för CCR som uppstår av exponeringar på grund av följande:

a) OTC-derivat och kreditderivat.

b) Repor, omvända repor, utlåning eller lån av värdepapper eller råvaror som grundas på värdepapper eller råvaror i handelslagret.

c) marginallånetransaktioner avseende finansiella instrument eller råvaror,

d) transaktioner med lång avvecklingscykel.

6. Med förbehåll för punkterna 7–10 skall exponeringsvärden och riskvägda exponeringsbelopp för sådana exponeringar beräknas i enlighet med bestämmelserna i avsnitt 3, kapitel 2, avdelning V i direktiv 2006/48/EG, varvid hänvisningar till kreditinstitut i det avsnittet skall anses som hänvisningar till institut, hänvisningar till moderkreditinstitut som hänvisningar till moderinstitut och anknytande begrepp tolkas i överensstämmelse därmed.

7. Vid tillämpning av punkt 6 gäller följande: Bilaga IV till direktiv 2006/48/EG skall anses vara ändrad så att den omfattar punkt 8 i avsnitt C i bilaga I till direktiv 2004/39/EG. Bilaga III till direktiv 2006/48/EG skall anses vara ändrad så att följande läggs till efter fotnoterna till tabell 1: ”För att beräkna den möjliga framtida exponeringen för kreditrisk när det gäller kreditderivat i form av totalavkastningsswappar och kreditswappar skall instrumentets nominella belopp multipliceras med följande procentsatser: Om referensförpliktelsen är sådan att den skulle vara en kvalificerad post enligt bilaga I om den gav upphov till direkt exponering för institutet: 5 %. Om referensförpliktelsen är sådan att den inte skulle vara en kvalificerad post enligt bilaga I om den gav upphov till direkt exponering för institutet: 10 %. När det gäller en kreditswapp kan emellertid ett institut, vars exponering på grund av denna swapp är en lång position i den underliggande posten, använda en sats på 0 % för den möjliga framtida exponeringen för kreditrisk, såvida denna kreditswapp inte omfattas av en likvidationsklausul vid insolvens i den enhet vars exponering till följd av swappen utgör en kort position i den underliggande posten, även om den underliggande posten inte drabbats av fallissemang. I sådana fall ska beloppet för institutets potentiella framtida exponering begränsas till beloppet av de premier som enheten ännu inte betalat till institutet.” När kreditderivatet ger skydd enligt principen n: te att fallera i en korg av underliggande skulder, är frågan om vilken av de ovan föreskrivna procentsatserna som ska tillämpas avhängig av om den skuld i korgen som har den n: te sämsta kreditkvaliteten skulle anses vara kvalificerad eller ej i den betydelse som avses i Annex I om den innehades av institutet.

8. Vid tillämpning av punkt 6 får instituten vid beräkning av riskvägda exponeringsbelopp inte använda den förenklade metoden för finansiella säkerheter enligt del 3, punkterna 24-29 i bilaga VIII till direktiv 2006/48/EG i fråga om godkännande av effekterna av finansiella säkerheter.

9. Vid tillämpning av punkt 6 får, när det gäller repor och värdepappers- eller råvarulån som förtecknats i handelslagret, alla finansiella instrument och råvaror som kan ingå i handelslagret godkännas som godtagbar säkerhet. För exponeringar till följd av OTC-derivat som förtecknats i handelslagret får råvaror som kan ingå i handelslagret också godkännas som godtagbar säkerhet. När sådana finansiella instrument eller råvaror som inte kan ingå enligt bilaga VIII till direktiv 2006/48/EG lånas ut, säljs eller tillhandahålls respektive lånas, köps eller tas emot som säkerhet eller på något annat sätt inom ramen för en sådan transaktion, och institutet tillämpar schablonmetoden för volatilitetsjusteringar enligt del 3 i bilaga VIII till det direktivet, skall vid beräkning av volatilitetsjusteringar sådana instrument och råvaror behandlas på samma sätt som aktier utanför huvudindexet på en erkänd börs. Om instituten tillämpar internmetoden för volatilitetsjusteringar enligt del 3 i bilaga VIII till direktiv 2006/48/EG när det gäller finansiella instrument eller råvaror som inte kan ingå enligt bilaga VIII till det direktivet skall volatilitetsjusteringar beräknas för varje enskild post. När instituten använder metoden som är baserad på egna modeller enligt definitionen i del 3 i bilaga VIII i direktiv 2006/48/EG, får de också tillämpa denna metod på handelslagret.

10. Vid tillämpning av punkt 6 gäller i samband med godkännande av ramavtal om nettning som täcker repor och/eller värdepappers- eller råvarulån och/eller andra kapitalmarknadsdrivna transaktioner, kommer nettning mellan positionerna i eller utanför handelslagret endast att erkännas när de nettade transaktionerna uppfyller följande villkor:

a) Alla transaktioner marknadsvärderas dagligen.

b) Alla poster som lånas, köps eller tas emot som led i transaktionerna kan erkännas som godtagbara finansiella säkerheter enligt underavsnitt 3 i avsnitt 3 i kapitel 2 i avdelning V i direktiv 2006/49/EG utan tillämpning av punkt 9 i denna bilaga.

11. När ett kreditderivat i handelslagret utgör en del av en intern säkring och kreditriskskyddet är godkänt enligt direktiv 2006/48/EG, ska ingen motpartsrisk anses uppstå på grund av positionen i kreditderivatet. Alternativt kan en institution, vid beräkning av kapitalkravet för motparters kreditrisker, ta upp alla kreditderivat i handelslagret som utgör del av en intern säkring eller som köpts som skydd mot exponering för motparts kreditrisk där kreditriskskyddet är godkänt enligt direktiv 2006/48/EG.

12. Kapitalkravet skall vara 8 % av de sammanlagda riskvägda exponeringsbeloppen.

BILAGA III

1. Om summan av den totala nettopositionen i valuta och nettopositionen i guld hos ett institut beräknade i enlighet med förfarandet i punkt 2 överstiger 2 % av dess sammanlagda kapitalbas skall summan av dess nettoposition i valuta och dess nettoposition i guld multipliceras med 8 % för att beräkna kapitalbaskravet mot valutakursrisk.

2. En tvåstegsmetod skall tillämpas för beräkning av kapitalkrav för valutakursrisker.

2.1 För det första beräknas institutets öppna nettoposition i varje valutaslag (inklusive rapportvalutan) och i guld. Denna öppna nettoposition består av summan av följande (positiva eller negativa) poster: Positioner som ett institut avsiktligt har skaffat för att säkra sig mot kursförändringars negativa påverkan på kapitalbasen får undantas från beräkningen av öppna nettopositioner i valuta. Sådana positioner bör vara av en art som inte är avsedd att omsättas eller av strukturell beskaffenhet och uteslutandet av dem och varje förändring av villkoren för att utesluta dem kräver de behöriga myndigheternas medgivande. Samma behandling får på samma villkor som ovan tillämpas på ett instituts positioner som är hänförliga till poster som redan har dragits av vid beräkningen av kapitalbasen. Vid sådan beräkning som avses i första stycket skall i fråga om fondföretag de aktuella valutapositionerna i fondföretaget tas med i beräkningen. Instituten får använda sig av tredje parts rapporter om valutapositionerna i fondföretaget i de fall rapportens riktighet kan säkerställas på lämpligt sätt. Om ett institut inte är medvetet om valutapositionerna i fondföretaget skall man utgå ifrån att fondföretaget har investerat i valuta upp till den högsta tillåtna gränsen och instituten skall, för positioner i handelslagret, ta hänsyn till den maximala indirekta exponeringen de kan uppnå genom att ta in positioner med hävstångseffekt genom fondföretaget när de beräknar sina kapitalkrav för valutakursrisken. Detta görs genom att positionen i fondföretaget ökas proportionellt upp till den maximala exponeringen mot de underliggande investeringarna, som kommer från investeringsmandatet. Fondföretagets antagna valutaposition skall behandlas som en separat valuta i enlighet med behandlingen av investeringar i guld, dock med den skillnaden att om inriktningen på fondföretagets investeringar är känd, kan den samlade långa positionen läggas till den samlade, långa öppna valutapositionen och den samlade korta positionen läggas till den samlade, korta öppna valutapositionen. Ingen nettning mellan sådana positioner är tillåten före beräkningen. De behöriga myndigheterna har frihet att medge ett institut rätt att använda nettonuvärdet vid beräkning av den öppna nettopositionen i varje valuta och i guld.

a) Nettopositionen avista (dvs. alla tillgångsposter minus alla skuldposter inklusive upplupen ränta i ifrågavarande valuta eller, vad gäller guld, nettopositionen avista i guld).

b) Nettoterminspositionen (dvs. alla tillgodohavanden minus alla belopp som skall betalas på grundval av terminsaffärer med valuta och guld inklusive valuta- och guldterminer och kapitalbeloppet i valutaswappar som inte inberäknas i avistapositionen).

c) Oåterkalleliga garantier (och jämförbara instrument) som med visshet kommer att behöva infrias och för vilken sannolikt återbetalning inte kommer att ske.

d) Framtida nettointäkter och nettoutgifter som ännu inte har uppstått men som är helt säkrade (enligt det rapporterande institutets bedömning och med förhandsgodkännande av de behöriga myndigheterna; nettointäkter och nettoutgifter som ännu inte bokförts men som redan är helt säkrade genom terminsaffärer i utländsk valuta får inräknas här). Bedömningen skall göras konsekvent.

e) Motsvarigheten till nettodeltat (eller deltabaserat) för det samlade innehavet av optioner i utländsk valuta och i guld.

f) Marknadsvärdet av övriga optioner (dvs. inte avser utländsk valuta eller guld).

2.2 För det andra omräknas korta och långa nettopositioner i varje valuta förutom rapportvalutan och den långa eller korta nettopositionen i guld till rapportvalutan efter avistakursen. De adderas därefter var för sig för att ge summan av korta positioner respektive summan av långa nettopositioner. Den högre av dessa två belopp utgör institutets totala nettoposition i utländsk valuta.

3. Med avvikelse från punkterna 1 och 2 och i avvaktan på ytterligare samordning får de behöriga myndigheterna föreskriva eller tillåta att instituten i stället använder följande förfaranden vid tillämpningen av denna bilaga.

3.1 De behöriga myndigheterna får medge instituten lägre kapitalkrav till täckande av positioner i nära sammanhängande valutor än de krav som skulle bli följden av tillämpning av punkterna 1 och 2. De behöriga myndigheterna får därvid behandla två valutor som nära sammanhängande endast om sannolikheten för att en förlust – beräknad på basis av dagliga växelkursuppgifter för de föregående tre eller fem åren – kommer att uppstå på lika stora motstående positioner i de båda valutorna under de närmast följande tio arbetsdagarna och som är 4 % eller mindre av värdet av den avstämda positionen i fråga (värderad i rapportvalutan) är åtminstone 99 % om en observationsperiod på 3 år används eller 95 % om en observationsperiod på 5 år används. Kapitalbaskravet för den avstämda positionen i två nära sammanhängande valutor är 4 % multiplicerat med värdet av den avstämda positionen. Kapitalkravet för ej avstämda positioner i nära sammanhängande valutor och alla positioner i övriga valutor är 8 % multiplicerat med det högre beloppet av antingen nettosumman avkorta eller nettosumman av långa positioner i dessa valutor efter det att den avstämda positionen i nära sammanhängande valutor undantagits.

3.2 De behöriga myndigheterna får medge att instituten undantar positioner i valutor som är föremål för juridiskt bindande mellanstatliga avtal för begränsning av förändringar i förhållande till andra valutor som omfattas av samma överenskommelse från tillämpningen av de metoder som beskrivs i punkterna 1, 2 och 3.1. Instituten skall beräkna sin avstämda position i sådana valutor och underkasta dem ett kapitalkrav som inte är lägre än hälften av den högsta tillåtna kursvariation som fastställts i ifrågavarande mellanstatliga avtal avseende de berörda valutorna. Icke avstämda positioner i sådana valutor behandlas på samma sätt som andra valutor. Med avvikelse från första stycket får de behöriga myndigheterna tillåta att kapitalkravet för avstämda positioner i sådana medlemsstaters valutor som deltar i andra etappen i den ekonomiska och monetära unionen sätts till 1,6 % av värdet av sådana avstämda positioner.

4. Nettopositioner för sammansatta valutor får fördelas på däri ingående valutor efter gällande kvoter.

BILAGA IV

1. Varje position i råvaror eller råvaruderivat skall uttryckas i termer av standardiserade måttenheter. Avistapriset på varje råvara skall uttryckas i rapportvalutan.

2. Positioner i guld eller guldderivat skall anses vara föremål för valutakursrisk och behandlas i enlighet med bilaga III eller bilaga V, i tillämpliga delar, för att beräkna marknadsrisk.

3. Såvitt avser denna bilaga får positioner som innebär ren lagerfinanisering uteslutas endast vid beräkningen av råvarurisk.

4. De ränte- och valutakursrisker som inte omfattas av andra bestämmelser i denna bilaga skall ingå i beräkningen av allmän risk för omsatta räntebärande instrument och i beräkningen av valutakursrisk.

5. När den korta positionen förfaller före den långa positionen skall instituten också gardera sig mot den risk för likviditetsbrist som kan förekomma på vissa marknader.

6. Såvitt avser punkt 19 skall ett instituts nettoposition i varje råvara vara lika med överskottet av ett instituts långa (korta) positioner i förhållande till dess korta (långa) positioner i samma råvara och i identiska råvaruterminer och optioner. De behöriga myndigheterna skall medge att positioner i derivatinstrument behandlas som positioner i den underliggande råvaran enligt punkterna 8-10.

7. De behöriga myndigheterna kan anse följande positioner som positioner i samma råvara:

a) Positioner i olika underkategorier av råvaror i de fall där underkategorierna kan levereras istället för varandra.

b) Positioner i likartade råvaror om det klart kan fastställas att korrelationen i prisrörlighet, över en period om minst ett år, mellan dessa år är minst 0,9.

Särskilda instrument

8. Råvaruterminer och andra terminsåtaganden att köpa eller sälja enskilda råvaror skall inordnas i måttsystemet som nominella belopp uttryckta i den gängse måttenheten och åsätts en löptid med hänvisning till förfallodagen. De behöriga myndigheterna får medge att kapitalkravet för en termin som omsätts på börsen sätts lika med den marginalsäkerhet som börsen kräver om de är helt övertygade om att denna marginalsäkerhet ger ett riktigt mått på den risk som är förenad med terminen och att den är minst likvärdig med kapitalkravet för den termin som följer av en beräkning enligt den metod som anges nedan i denna bilaga eller enligt den metod egna modeller som beskrivs i bilaga V. De behöriga myndigheterna kan också medge att kapitalkravet för ett råvaruderivat grundat på OTC-kontrakt av den typ som avses i detta stycke och som är clearad av en av myndigheterna erkänd clearingsorganisation får sättas lika med den marginalsäkerhet som krävs av clearingorganisationen om de är helt övertygade om att denna marginalsäkerhet ger ett riktigt mått på den risk som är förenad med derivatkontraktet, och att det är minst likvärdigt med det kapitalkrav för ifrågavarande kontrakt som följer av en beräkning enligt den metod som anges nedan i denna bilaga eller enligt den metod med egna modeller som beskrivs i bilaga V.

9. Råvaruswappar där transaktionens ena sida är ett fast pris och den andra är det löpande marknadspriset skall inordnas i löptidsmetoden enligt punkterna 13–18 som en serie positioner lika med värdet på kontraktets nominella belopp, där varje position motsvarar en betalning på swappen och placeras in i en löptidsgrupp i tabell 1 i punkt 13. Positionerna är långa positioner om institutet betalar ett fast pris och erhåller rörligt pris och korta positioner om institutet erhåller ett fast pris och betalar ett rörligt pris. Råvaruswappar där transaktionens båda sidor är i olika råvaror placeras i relevanta kategorier i löptidsmetoden.

10. Optioner på råvaror eller på råvaruderivat skall behandlas som om de vore positioner vars värde motsvarar det underliggande värdet som optionen hänför sig till multiplicerat med dess delta vid tillämpning av denna bilaga. De senare nämnda positionerna får nettas mot motstående positioner i samma slag av underliggande råvara eller råvaruderivat. Det delta som används skall vara det som gäller för berörd börs, det som beräknats av de behöriga myndigheterna eller, där inget av dessa finns att tillgå eller vid OTC-optioner, det som beräknats av institutet självt, under förutsättning att de behöriga myndigheterna är övertygade om att den beräkningsmetod institutet använder är rimlig. De behöriga myndigheterna får emellertid även föreskriva att instituten skall beräkna sina delta med metoder som anges av de behöriga myndigheterna. Skyddsåtgärder skall vidtas mot övriga risker, förutom deltarisken, som sammanhänger med råvaruoptioner. De behöriga myndigheterna får medge att kravet för en utfärdad, på börsen omsatt råvaruoption sätts lika med den marginalsäkerhet som börsen kräver, om de är helt övertygade att denna marginalsäkerhet ger ett riktigt mått på den risk som är förenad med optionen och att den är minst likvärdig med kapitalkravet för den option som följer av en beräkning enligt den metod som anges nedan i denna bilaga eller enligt den metod med egna modeller som beskrivs i bilaga V. De behöriga myndigheterna kan också medge att kapitalkravet för en OTC-råvaruoption, som är clearad av en av myndigheterna erkänd clearingsorganisation får sättas lika med den marginalsäkerhet som krävs av clearingsorganisationen om de är helt övertygade om att denna marginalsäkerhet ger ett riktigt mått på den risk som är förenad med optionen, och att den är minst likvärdig med det kapitalkrav för en OTC-option som följer av en beräkning enligt den metod som anges nedan i denna bilaga eller enligt den metod med egna modeller som beskrivs i bilaga V. Dessutom får de medge att kravet för en köpt råvaruoption som omsätts på börsen eller en OTC-råvaruoption är detsamma som det som gäller för den underliggande råvaran, dock med den begränsningen att därav härrörande krav inte överstiger optionens marknadsvärde. Kravet avseende en utfärdad OTC-option skall bestämmas i förhållande till den underliggande råvaran.

11. Köpoptioner baserade på råvaror skall behandlas på samma sätt som sådana råvaruoptioner som avses i punkt 10.

12. De som överför råvaror eller garanterade rättigheter avseende äganderätt till råvaror i en repa och den som lånar ut råvaror i ett avtal om råvarulån skall ta med sådana råvaror vid beräkningen av sitt kapitalkrav enligt denna bilaga.

a) Löptidsmetoden

13. Institutet skall använda en särskild löptidsmetod för varje råvara i överensstämmelse med tabell 1. Alla positioner i en viss råvara och alla positioner som betraktas som positioner i samma råvara enligt punkt 7 ovan skall föras till respektive löptidsband. Fysiska lager skall föras till första löptidsbandet. Tabell 1 Löptidsband (1) Spridningsfaktor (i %) (2) 0 ≤ 1 månad 1,50 > 1 ≤ 3 månader 1,50 > 3 ≤ 6 månader 1,50 > 6 ≤ 12 månader 1,50 > 1 ≤ 2 år 1,50 > 2 ≤ 3 år 1,50 > 3 år 1,50

14. Behöriga myndigheter får tillåta att positioner som enligt punkt 7 ovan är eller betraktas som positioner i samma råvara avräknas och förs till respektive löptidsband på nettobasis för följande:

a) Positioner i kontrakt som förfaller samma dag.

b) Positioner i kontrakt som förfaller inom tio dagar från varandra, om kontrakten omsätts på marknader som har dagliga leverenstidpunkter.

15. Institutet skall därefter beräkna summan av de långa positionerna och summan av de korta positionerna i varje löptidsband. Summan av långa (korta) positioner som motsvaras av korta (långa) positioner i ett visst löptidsband utgör den avstämda positionen i den gruppen medan återstående långa eller korta positioner utgör den icke avstämda positionen i samma band.

16. Den del av den icke avstämda långa (korta) positionen i ett visst löptidsband som motsvaras av den icke avstämda korta (långa) positionen i ett högre löptidsband utgör den avstämda positionen mellan två löptidsband. Den del av den icke avstämda långa eller icke avstämda korta positionen som inte kan avstämmas på detta sätt utgör den icke avstämda positionen.

17. Institutets kapitalkrav för varje råvara skall beräknas på grundval av den relevanta löptidsmetoden som summan av följande:

a) Summan av de avstämda långa och korta positionerna, multiplicerad med relevant grundfaktor enligt kolumn 2 i tabell 1 i punkt 13 för varje löptidsband och med råvarans avistapris.

b) Den avstämda positionen mellan två löptidsband för varje löptidsband dit en icke avstämd position överförs, multiplicerad med 0,6 % (överföringsfaktor) och med råvarans avistapris.

c) Återstående icke avstämda positioner multiplicerade med 15 % (restfaktor) och med råvarans avistapris.

18. Institutets totala kapitalkrav för råvarurisker skall beräknas som summan av de kapitalkrav som beräknas för varje råvara enligt punkt 17.

b) Förenklad metod

19. Institutets kapitalkrav för varje råvara beräknas som summan av

a) 15 % av nettopositionen, lång eller kort, multiplicerad med råvarans avistapris, och

b) 3 % av bruttopositionen, lång samt kort, multiplicerad med råvarans avistapris.

20. Institutets totala kapitalkrav för råvarurisker skall beräknas som summan av de kapitalkrav som beräknas för varje råvara enligt punkt 19.

c) Utökad löptidsmetod

21. De behöriga myndigheterna får bemyndiga instituten att använda de minimigrund-, överförings- och restfaktorer som anges i tabell 2 1§ nedan i stället för de faktorer som anges i punkterna 13, 14, 17 och 18 under förutsättning att instituten enligt de behöriga myndigheterna Tabell 2 Ädelmetaller (utom guld) Basmetaller Jordbruksprodukter Övrigt, inbegripet energiprodukter Grundfaktor ( %) 1,0 1,2 1,5 1,5 Överföringsfaktor ( %) 0,3 0,5 0,6 0,6 Restfaktor ( %) 8 10 12 15

a) har en betydande handel med råvaror,

b) har en diversifierad råvaruportfölj, och

c) ännu inte har möjlighet att utnyttja egna modeller för att beräkna kapitalkrav för råvarurisk enligt bilaga V.

BILAGA V

1. De behöriga myndigheterna ska, om inte annat följer av villkoren i denna bilaga, medge att institut vid beräkning av sina kapitalkrav för positionsrisk, valutakursrisk och/eller råvarurisk använder sina interna riskhanteringsmodeller i stället för, eller tillsammans med, de metoder som beskrivs i bilagorna I, III och IV. I varje enskilt fall krävs ett uttryckligt godkännande från den behöriga myndigheten för användning av modeller för övervakning av kapitalsituationen.

2. Den behöriga myndigheten skall ge sitt godkännande endast om den är övertygad om att institutets riskhanteringsmodell är sund och genomförs med integritet och att i synnerhet följande kvalitativa normer uppfylls: Översynen som avses i punkt h i första stycket skall inbegripa både de affärsdrivande handelsenheternas och den fristående riskkontrollenhetens verksamhet. Åtminstone en gång om året skall institutet se över sin riskhanteringsprocess i dess helhet. Vid denna översyn skall följande beaktas:

a) Den interna riskmätningsmodellen skall vara väl integrerad i institutets dagliga riskhanteringsprocess och utgöra grunden för rapportering om institutets riskexponering till personer i ledande befattning i institutet.

b) Institutet skall ha en enhet för riskkontroll som är fristående från de affärsdrivande handelsenheterna och rapporterar direkt till personer i ledande befattning i institutet. Enheten skall vara ansvarig för att utforma och genomföra institutets riskhanteringsmodell. Den skall utarbeta och analysera dagliga rapporter om resultaten av riskmätningsmodellen och om lämpliga åtgärder som skall vidtas avseende begränsningar i handeln. Enheten skall också genomföra inledande och fortlöpande validering av den interna modellen.

c) Institutets styrelse och ledande befattningshavare skall ta aktiv del i riskkontrollprocessen, och de dagliga rapporter som utarbetas av riskkontrollenheten skall ses över på en ledningsnivå med tillräckliga befogenheter för att kunna genomdriva minskningar såväl i de positioner som enskilda handlare tar som i institutets totala riskexponering.

d) Institutet skall ha tillräckligt många anställda som har kunskaper i användningen av avancerade modeller inom områdena handel, riskkontroll, revision och affärsadministration (back-office).

e) Institutet skall ha fastställt förfaranden för övervakning och säkerställande av att en rad skriftligt fastlagda interna riktlinjer för och kontroller av om riskmätningssystemets funktion i sin helhet efterlevs.

f) Institutets modell skall ha en dokumenterad historia av rimlig noggrannhet i sina riskberäkningar.

g) Institutet skall ofta genomföra ett rigoröst program för stresstesning och resultaten därav skall ses över av ledande befattningshavare och återspeglas i de riktlinjer och limiter som den fastställer. Detta förfarande skall särskilt ta upp bristande marknadslikviditet vid påfrestningar på marknaderna, koncentrationsrisker, enkelriktade marknader, risker för oförutsedda händelser och plötsliga fallissemang, risker i samband med positioner som är långt ”out of the money”, icke-linjära egenskaper hos produkterna, positioner med stora värderingsspann och andra risker som inte med säkerhet fångas upp korrekt av den interna modellen. De chocker som tillämpas skall anpassas till portföljernas art och till den tid det skulle kunna ta att säkra eller hantera riskerna under svåra marknadsförhållanden.

h) Institutet skall, som ett led i sin regelbundna interna revision, genomföra en fristående översyn av riskmätningssystemet.

a) Hur ändamålsenlig dokumentationen från riskhanteringssystemet och -processen är samt riskkontrollenhetens organisation.

b) Integreringen av marknadsriskberäkningen i den dagliga riskhanteringen och integriteten i informationssystemet för riskhanteringen.

c) Vilket förfarande institutet använder för att godkänna riskvärderingsmodeller och värderingssystem som används av personalen inom handelsavdelningar och affärsadministrationsavdelningar.

d) Omfattningen av de marknadsrisker som kan iakttas genom riskmätningsmodellen och valideringen av betydande förändringar i riskmätningsprocessen.

e) Graden av riktighet och fullständighet i positionsuppgifter, graden av riktighet och lämplighet i antaganden om volatilitet och korrelation samt riktigheten i värdering och beräkningar av riskkänslighet.

f) Vilken kontrollmetod som institutet använder för att utvärdera konsistens, aktualitet och tillförlitlighet i informationskällor som används för den interna modellen, inbegripet dessa informationskällors oberoende.

g) Vilken kontrollmetod som institutet använder för att utvärdera utfallstestet som utförs för att bedöma den interna modellens riktighet.

3. Instituten skall ha infört rutiner för att säkerställa att deras interna modeller har validerats tillfredsställande av parter som har lämpliga kvalifikationer och som är fristående från utvecklingsprocessen för att se till att modellerna är begreppsmässigt sunda och i tillräcklig utsträckning fångar upp alla väsentliga risker. Valideringen skall genomföras när den interna modellen utvecklats för första gången och när väsentliga ändringar görs av den. Validering skall även göras periodiskt, men framför allt när det har inträffat väsentliga strukturella förändringar på marknaden eller i sammansättningen av institutets portfölj som kan leda till att den interna modellen inte längre fungerar tillfredsställande. Instituten skall allteftersom tekniker och bästa praxis utvecklas tillägna sig dessa framsteg. Valideringen av den interna modellen skall inte begränsas till utfallstester utan även omfatta minst följande:

a) Tester för att styrka att antaganden inom den egna modellen är lämpliga och inte innebär en underskattning eller överskattning av riskerna.

b) Utöver de föreskrivna programmen för utfallstest skall instituten genomföra egna valideringstest av den interna modellen med anknytning till risker och strukturer i sina portföljer

c) Hypotetiska portföljer skall användas för att säkerställa att den interna modellen kan fånga upp vissa särskilda strukturdrag som kan uppkomma, exempelvis väsentliga basrisker och koncentrationsrisker.

4. Institutet skall övervaka modellens riktighet och prestanda genom att använda ett program för utfallstest. Denna kontroll skall för varje bankdag ge en jämförelse mellan den <value-at-risk> (VaR) som genereras av den interna modellen för portföljens positioner vid dagens slut och dagsförändringen av portföljens värde vid slutet av påföljande bankdag. De behöriga myndigheterna ska granska institutets förmåga att genomföra utfallstester med avseende på både faktiska och hypotetiska förändringar av portföljens värde. Utfallstest med avseende på hypotetiska förändringar baseras på en jämförelse mellan portföljens slutvärde för dagen och, under antagande om oförändrade positioner, dess slutvärde påföljande dag. De behöriga myndigheterna ska kräva att institutet vidtar lämpliga åtgärder för att förbättra sitt program för utfallstest i de fall det anses bristfälligt. De behöriga myndigheterna ska minst kräva att instituten genomför utfallstest på hypotetiska resultat (med användning av de portföljvärden som skulle bli resultatet om sistapositionerna för varje dag skulle förbli oförändrade).

5. För att beräkna kapitalkraven för den specifika risk som finns i innehav av räntebärande instrument och aktier i handelslagret ska de behöriga myndigheterna medge att ett instituts interna modell används, om modellen uppfyller villkoren nedan i denna bilaga och dessutom uppfyller följande krav: Institutets interna modell ska ge en försiktig bedömning av den risk som uppkommer till följd av mindre likvida positioner och positioner med begränsad pristransparens vid realistiska marknadsscenarier. Modellen ska dessutom uppfylla minimidatakrav. Proxyvariabler ska vara tillräckligt försiktiga och får endast användas om tillgängliga data är otillräckliga eller inte ger uttryck för en positions eller portföljs verkliga volatilitet. Ett institut får välja att från sin beräkning enligt en intern modell av kapitalkrav för specifik risk undanta positionsrisker i värdepapperiseringar eller kreditderivat på n:te förfall för vilka det uppfyller ett kapitalkrav för positionsrisker enligt bilaga I med undantag för de positioner som omfattas av den metod som anges i punkt 51. Instituten ska, allteftersom tekniker och bästa praxis utvecklas, tillägna sig de framsteg som görs. Ett institut ska inte vara skyldigt att i sin interna modell fånga upp fallissemangs- och migrationsrisker avseende omsatta skuldinstrument om det fångar upp dessa risker genom de krav som fastställs i punkterna 5a–5k.

a) Den förklarar den historiska prisvariationen i portföljen.

b) Den fångar upp koncentrationen i fråga om omfattning och förändring av portföljens sammansättning.

c) Den är robust mot ogynnsamma marknadsbetingelser.

d) Den utvärderas genom utfallstest i syfte att uppskatta om den specifika risken fångas upp på ett riktigt sätt. Om de behöriga myndigheterna medger att detta utfallstest utförs på grundval av relevanta underportföljer måste dessa väljas på ett konsekvent sätt.

e) Den beaktar namnrelaterade basrisker, vilket innebär att instituten ska visa att den interna modellen är känslig för väsentliga idiosynkratiska skillnader mellan liknande men ej identiska positioner.

f) Den beaktar risken för oförutsedda händelser.

5a. Institut som omfattas av punkt 5 avseende omsatta skuldinstrument ska ha inrättat rutiner för att vid beräkningen av sina kapitalkrav beakta de fallissemangs- och migrationsriskerna (dvs. riskerna för ändring av kreditbetyg) för sina positioner i handelslagret som tillkommer utöver de risker som fångas upp av Value-at-Risk-måttet enligt punkt 5. Institutet ska visa att dess metod når upp till en sundhetsnivå som motsvarar den som gäller för den ansats som fastställs i artiklarna 84–89 i direktiv 2006/48/EG, under antagandet att en konstant risknivå föreligger och som, där så är nödvändigt, är anpassad för att återspegla inverkan av likviditet, koncentration, risksäkring och effekter av optionalitet.

Tillämpningsområde

5b. Metoden för att fånga upp tillkommande fallissemangs- och migrationsrisker ska inkludera alla positioner som omfattas av kapitalkrav för specifika ränterisker men däremot inte värdepapperiseringspositioner och kreditderivat på n:te förfall. Under förutsättning att tillsynsmyndigheterna ger sitt godkännande får institutet välja att genomgående ta med alla positioner i börsnoterade aktier och derivatpositioner med börsnoterade aktier som underliggande instrument som enligt kreditinstitutets interna mätning och hantering av risker skulle ha ingått i underlaget. Metoden måste fånga upp effekter av samband mellan fallissemangs- och migrationshändelser. Den ska däremot inte inkludera effekter av diversifiering mellan å ena sidan fallissemangs- och migrationsrisker och å andra sidan andra marknadsriskfaktorer.

Parametrar

5c. Metoden för att fånga upp tillkommande risker ska mäta förluster till följd av fallissemang och ändrad intern eller extern rating inom ett konfidensintervall på 99,9 % och med en kapitalhorisont på ett år. Korrelationsantagandena ska stödjas av en analys av objektiva data inom ett begreppsmässigt sunt ramverk. Metoden för att fånga upp tillkommande risker ska på ett tillfredsställande sätt beakta koncentrationer av emittenter. Även koncentrationer som i stressituationer kan uppkomma inom och mellan produktkategorier ska beaktas. Metoden ska bygga på ett antagande om konstant risknivå med en kapitalhorisont på ett år, vilket innebär att givna enskilda positioner eller positionsmängder i handelslagret som har utsatts för fallissemang eller migration under sin likviditetshorisont återställs vid utgången av sina likviditetshorisonter så att de återfår sin ursprungliga risknivå. Instituten får som alternativ välja att genomgående använda antaganden om konstanta ettåriga positioner.

5d. Likviditetshorisonterna ska fastställas utifrån den tid som krävs för att sälja positionen eller för att säkra alla väsentliga relevanta prisrisker under stressade marknadsförhållanden med särskilt beaktande av positionens storlek. Likviditetshorisonterna ska ta hänsyn till faktiskt föreliggande praxis och erfarenheter under perioder av såväl systematisk som idiosynkratisk stress. Likviditetshorisonten ska mätas utifrån försiktiga antaganden och vara tillräckligt lång för att försäljnings- eller säkringshandlingen i sig inte väsentligt ska påverka det pris som skulle gälla vid ett genomförande av försäljningen eller risksäkringen. Vid fastställandet av lämplig likviditetshorisont för en position eller en grupp positioner ska en minimigräns på tre månader gälla. Vid fastställandet av den lämpliga likviditetshorisonten för en position eller en uppsättning av positioner ska ett instituts interna riktlinjer för prisvärdejusteringar och hantering av inaktuella positioner beaktas. När ett institut fastställer likviditetshorisonter för positionsmängder och inte enskilda positioner ska kriterierna för definition av positionsmängder fastställas på ett sätt som tar adekvat hänsyn till skillnader i likviditet. Likviditetshorisonterna ska vara längre för koncentrerade positioner med hänsyn till den längre tid som krävs för att likvidera sådana positioner. Likviditetshorisonten för en warehousing-facilitet för värdepapperiseringar ska avspegla den tid som krävs för att bygga upp, sälja och värdepapperisera tillgångarna eller för att säkra de väsentliga riskfaktorerna under stressade marknadsförhållanden.

5e. Risksäkringar kan införlivas med ett instituts system för att fånga upp tillkommande fallissemangs- och migrationsrisker. Positioner kan nettas när långa och korta positioner avser samma finansiella instrument. Säkrings- eller diversifieringseffekter i samband med långa och korta positioner avseende olika instrument eller olika värdepapper med samma gäldenär liksom även långa och korta positioner mot olika emittenter får endast beaktas genom explicita modeller av positionerna redovisade brutto för de olika instrumenten. Instituten ska beakta effekterna av väsentliga risker som kan förverkligas under mellantiden mellan löptiden för risksäkringen och likviditetshorisonten samt potentialen för väsentliga basrisker inom säkringsstrategierna avseende produktslag, rangordning i kapitalstrukturen, intern eller extern rating, löptid, emissionstidpunkt och andra skillnader mellan instrumenten. Instituten ska endast beakta risksäkringar i den utsträckning som de kan upprätthållas också när gäldenären närmar sig en kredithändelse eller annan händelse. För positioner i handelslagret som är risksäkrade genom dynamiska strategier får en omviktning av säkringen inom likviditetshorisonten för den säkrade positionen beaktas, förutsatt att institutet

i) väljer att modellera omviktningen konsekvent för hela den relevanta mängden av positioner i handelslagret,

ii) kan visa att omviktningen leder till bättre riskmätning och

iii) kan visa att marknaderna för de instrument som fungerar som risksäkring är tillräckligt likvida för att en sådan omviktning kan ske även under perioder av stress. Alla kvarstående risker i samband med dynamiska risksäkringsstrategier ska beaktas i kapitalkravet.

5f. Metoden för att fånga upp tillkommande fallissemangs- och migrationsrisker ska vara anpassad till de ickelinjära effekterna av optioner, strukturerade kreditderivat och andra positioner med i väsentlig utsträckning ickelinjärt beteende vid prisändringar. Institutet ska också vederbörligen beakta omfattningen av de modellrisker som är förenade med värdering och skattning av prisrisker i samband med sådana produkter.

5g. Metoden för att fånga upp tillkommande fallissemangs- och migrationsrisker ska vara baserad på data som är objektiva och aktuella.

Validering

5h. Inom ramen för den oberoende översyn av sina riskmätningssystem och valideringen av sina interna modeller som föreskrivs genom denna bilaga ska instituten när det gäller metoden för att fånga upp tillkommande fallissemangs- och migrationsrisker särskilt genomföra följande: Metoden för att fånga upp tillkommande risker ska vara förenlig med institutets interna riskhanteringsmetoder för identifiering, mätning och hantering av handelsrisker.

i) Validera att deras modelleringsmetoder för samband och prisändringar är lämpliga för deras portföljer, även i fråga om val och viktning av systematiska riskfaktorer.

ii) Genomföra ett urval stresstester, däribland känslighetsanalys och scenarieanalyser, för att bedöma metodens kvalitativa och kvantitativa lämplighet, särskilt i fråga om behandlingen av koncentrationer. Dessa tester ska inte begränsas till historiskt dokumenterade händelsekedjor.

iii) Genomföra adekvat kvantitativ validering, även med utnyttjande av relevanta interna referensvärden för modellerna.

Dokumentation

5i. Instituten ska dokumentera sina metoder för att fånga upp tillkommande fallissemangs- och migrationsrisker så att de behöriga myndigheterna kan få en överblick över deras korrelationsantaganden och andra antaganden vid skapandet av modellerna.

Interna metoder baserade på andra parametrar

5j. Om ett institut använder en metod för att fånga upp tillkommande fallissemangs- och migrationsrisker som inte uppfyller alla kraven i denna punkt men som är förenlig med institutets interna metoder för att identifiera, mäta och hantera risker, ska det kunna visa att dess metod leder till ett kapitalkrav som är minst lika högt som om det hade varit baserat på en metod som fullt ut uppfyller kraven i denna punkt. De behöriga myndigheterna ska minst en gång om året kontrollera att kravet i föregående mening uppfylls. CEBS ska övervaka skillnaderna i praxis på detta område och utarbeta riktlinjer för att säkerställa jämlika konkurrensvillkor.

Beräkningarnas frekvens

5k. Instituten ska utföra de beräkningar som krävs enligt den metod de har valt för att fånga upp den tillkommande risken minst en gång per vecka.

5l. De behöriga myndigheterna ska medge att en intern modell används för att beräkna ytterligare kapitalkrav i stället för kapitalkravet för korrelationshandelsportföljen i enlighet med punkt 14a i bilaga I, förutsatt att alla villkor i denna punkt är uppfyllda. En sådan intern metod ska på ett tillfredsställande sätt fånga upp alla prisrisker inom ett konfidensintervall på 99,9 % med en kapitalhorisont på ett år, under antagandet att en konstant risknivå föreligger och, där så är nödvändigt, vara anpassad för att återspegla inverkan av likviditet, koncentrationer, risksäkring och optionalitet. Institutet får i den metod som avses i denna punkt inkludera alla positioner som hanteras gemensamt med positioner i korrelationshandelsportföljen och får då undanta dessa positioner i den metod som krävs enligt punkt 5a. Beloppet av kapitalkravet för alla prisrisker får inte understiga 8 % av det kapitalkrav som skulle beräknas enligt punkt 14a i bilaga I för alla positioner som införlivats i kapitalkravet för alla prisrisker. Särskilt följande risker ska beaktas på adekvat sätt: Vid tillämpning av denna punkt ska ett institut ha tillgång till tillräckliga marknadsdata för att garantera att det till fullo beaktar de mest framträdande riskerna för dessa exponeringar i sin interna metod i enlighet med de normer som anges i denna punkt, genom utfallstester eller på andra lämpliga sätt kunna visa att dess riskmått tillräckligt kan förklara den historiska prisvariationen hos dessa produkter, och i stånd att skilja de positioner åt för vilka det har respektive inte har godkännande att ta dem med i kapitalkravet enligt denna punkt. När det gäller portföljer som omfattas av denna punkt ska institutet regelbundet tillämpa en rad särskilda i förväg fastställda stresscenarion. Genom dessa stresscenarion ska man undersöka effekten av stress på andelen fallissemang, återvinningsgrader, kreditspreadar samt vinst- och förlustkorrelationer på korrelationshandlarbordet. Institutet ska åtminstone varje vecka tillämpa dessa stresscenarion och åtminstone kvartalsvis rapportera resultaten till de behöriga myndigheterna, inbegripet jämförelser med institutets kapitalkrav enligt denna punkt. I fall då stresstester visar på ett väsentligt underskott i detta kapitalkrav ska detta rapporteras till de behöriga myndigheterna inom rimlig tid. På grundval av dessa resultat av stresstesterna ska de behöriga myndigheterna överväga ett ytterligare kapitalkrav för korrelationshandelsportföljen enligt artikel 136.2 i direktiv 2006/48/EG. Ett institut ska beräkna kapitalkravet för alla prisrisker minst en gång per vecka.

a) Den kumulativa risk som uppstår genom flera fallissemang, inbegripet rangordning av fallissemang, för produkter som delas upp i trancher.

b) Kreditspreadrisken, även gamma- och ”cross-gamma”-effekter.

c) Volatiliteten inom implicita korrelationer, även den korsvisa effekten mellan spreadar och korrelationer.

d) Basrisken, som inbegriper både

i) basen mellan spreaden för ett index och spreadarna för dess komponenter ingående enskilda namn, samt

ii) basen mellan den implicita korrelationen för ett index och korrelationen för särskilt anpassade portföljer.

e) Volatiliteten för återvinningsgraden, till den del som den hänför sig till benägenheten för återvinningsgrader att inverka på tranchpriserna.

f) I den utsträckning det övergripande riskmåttet innefattar vinsterna från dynamisk risksäkring, risken för nedsatt risksäkring och de potentiella kostnaderna för att vikta om sådana risksäkringar.

6. Institut som använder egna modeller som inte erkänns enligt punkt 5 ska åläggas ett särskilt kapitalkrav för specifik risk beräknat i enlighet med bilaga I.

7. Vid tillämpning av punkt 10b a och b ska resultatet av institutets egen beräkning räknas upp genom multiplikationsfaktorerna (mc) och (ms). Dessa faktorer ska uppgå till minst 3.

8. Vid tillämpning av punkt 10b a och b ska multiplikationsfaktorerna (mc) och (ms) ökas med en plusfaktor mellan 0 och 1 i överensstämmelse med tabell 1 beroende på det antal överskridanden som konstaterats genom institutets utfallstester under de närmast föregående 250 bankdagarna av Value-at-Risk-värdet enligt punkt 10. De behöriga myndigheterna ska kräva att instituten på ett konsekvent sätt beräknar överskridanden på grundval av utfallstester av hypotetiska och konkreta förändringar i portföljens värde. Ett överskridande är en endagsförändring i portföljens värde som överskrider motsvarande endagsvärde för Value-at-Risk-värdet som genererats av institutets modell. För att bestämma plusfaktorn ska antalet överskridanden fastställas åtminstone kvartalsvis och uppgå till det större av antalet överskridanden på grundval av hypotetiska och konkreta förändringar i portföljens värde. Tabell 1 Antal överskridanden Plusfaktor Färre än 5 0,00 5 0,40 6 0,50 7 0,65 8 0,75 9 0,85 10 eller fler 1,00 De behöriga myndigheterna kan i enskilda fall och på grund av en speciell situation avstå från kravet på att öka multiplikationsfaktorn med ”plusfaktorn” enligt tabell 1 om institutet på ett tillfredsställande sätt för de behöriga myndigheterna har påvisat att en sådan ökning är omotiverad och att modellen i grunden är sund. Om det genom upprepade överskridanden påvisas att modellen inte är tillräckligt exakt skall de behöriga myndigheterna återkalla godkännandet av modellen eller vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa att modellen snarast förbättras. För att ge de behöriga myndigheterna möjlighet att kontinuerligt övervaka plusfaktorns lämplighet skall institution snarast och under alla omständigheter senast inom fem arbetsdagar underrätta de behöriga myndigheterna om alla överskridanden som konstateras med deras program för utfallstest och som i enlighet med ovanstående tabell skulle medföra en ökning av en plusfaktor.

9. Alla institut skall uppfylla ett kapitalkrav som uppgår till det som är högst av

a) föregående dags <value-at-risk>-mått enligt de riktlinjer som anges i denna bilaga, och där så är lämpligt, det tillkommande kapitalkravet för fallissemangsrisken som krävs enligt punkt 5 samt

b) medelvärdet av de dagliga <value-at-risk>-måtten beräknat på de närmast föregående 60 bankdagarna multiplicerat med de faktorer som omnämns i punkt 7 justerade med den faktor som omnämns avses i punkt 8 och där så är lämpligt, det tillkommande kapitalkravet för fallissemangsrisken som krävs enligt punkt 5.

10. Följande miniminorm skall gälla vid beräkning av <value-at-risk>-måttet:

a) Åtminstone daglig beräkning av <value-at-risk>-måttet.

b) Ett 99-procentigt ensidigt konfidensintervall.

c) En innehavsperiod motsvarande tio dagar (instituten får använda Value-at-Risk-värden som beräknats på grundval av kortare innehavsperioder som räknats upp till tio dagar genom t.ex. metoden med kvadratroten av tidsperioden. Ett institut som tillämpar den strategin ska regelbundet inför de behöriga myndigheterna motivera att denna metod är rimlig).

d) En faktisk historisk observationsperiod på minst ett år utom då en kortare observationsperiod är motiverad på grund av en betydande ökning i prisvolatiliteten.

e) Månatliga uppdateringar av dataunderlaget.

10a. Varje institut ska dessutom beräkna ett stressvärde för Value-at-Risk, baserat på ett tiodagars Value-at-Risk-värde inom ett 99-procentigt ensidigt konfidensintervall för den aktuella portföljen, där indata för Value-at-Risk-modellen kalibrerats till historiska data från en sammanhängande tolvmånadersperiod av betydande finansiell stress som är relevant för institutets portfölj. Valet av dessa historiska data ska godkännas av de behöriga myndigheterna och ses över årligen av institutet. CEBS ska övervaka skillnaderna i praxis på detta område och utarbeta riktlinjer för att säkerställa konvergens. Instituten ska beräkna stressjusterade Value-at-Risk-värden minst en gång per vecka.

10b. Alla institut ska varje dag uppfylla ett kapitalkrav som uppgår till summan av leden a and b. Dessutom ska institut som använder en intern modell för att beräkna kapitalkravet för specifik positionsrisk uppfylla ett kapitalkrav som uttrycks som summan av leden c och d:

a) Det som är högst av

i) dess Value-at-Risk-värde för föregående dag, beräknat enligt punkt 10 (VaRt-1) och

ii) ett genomsnitt av de dagliga Value-at-Risk-värdena enligt punkt 10 för samtliga föregående sextio affärsdagarna (VaRavg), multiplicerat med multiplikationsfaktorn (mc).

b) Det som är högst av

i) dess senaste tillgängliga stressjusterade Value-at-Risk-värde punkt 10a (sVaRt-1) och

ii) ett genomsnitt av de stressjusterade Value-at-Risk-värdena, beräknade på det sätt och med den frekvens som anges i punkt 10a under de föregående sextio affärsdagar (sVaRavg), multiplicerat med multiplikationsfaktorn (ms),

c) Ett kapitalkrav som är beräknat i enlighet med bilaga I för positionsrisker för värdepapperiseringspositioner och kreditderivat på n:te förfall i handelslagret med undantag av positioner som införlivats i kapitalkravet i enlighet med punkt 51.

d) Det som är högst av institutets senaste mått och dess genomsnittliga mått under 12 veckor för tillkommande fallissemangs- och migrationsrisker i enlighet med punkt 5a och, i förekommande fall, det som är högst av institutets senaste mått och dess genomsnittliga mått under 12 veckor för alla prisrisker i enlighet med punkt 51.

10c. Institut ska även genomföra omvända stresstest.

11. De behöriga myndigheterna skall kräva att den interna modellen på ett korrekt sätt tar med alla väsentliga prisrisker på optioner eller på optionsliknande positioner och att andra risker som inte tas med i modellen täcks tillräckligt av kapitalbasen.

12. Riskmätningsmodellen ska fånga upp ett tillräckligt antal riskfaktorer, beroende på institutets aktivitetsnivå på respektive marknader. Om en riskfaktor har införlivats med institutets prissättningsmodell men inte med dess riskmätningsmodell ska institutet kunna ge den behöriga myndigheten tillfredsställande motiv till ett sådant uteslutande. Dessutom ska riskmätningsmodellen fånga upp ickelinjära egenskaper hos optioner och andra produkter samt korrelationsrisker och basrisker. Om proxyvariabler används för riskfaktorer ska det vara dokumenterat att de tidigare fungerat väl för den position som faktiskt innehas. Dessutom ska följande gälla för enskilda riskslag.

Ränterisk

Riskmätningssystemet skall omfatta en uppsättning riskfaktorer som motsvarar räntorna i varje valuta i vilken institutet har räntekänsliga positioner, vare sig dessa är i eller utanför balansräkningen. Institutet skall basera sina avkastningskurvor på någon allmänt vedertagen metod. När det gäller väsentlig ränteriskexponering i de viktigaste valutorna och på de viktigaste marknaderna skall avkastningskurvan delas upp i minst sex löptidssegment för att fånga upp variationer i räntornas volatilitet utmed avkastningskurvan. Riskmätningssystemet måste även fånga upp den risk som är förknippad med ej fullständigt korrelerade rörelser mellan olika avkastningskurvor.

Valutakursrisk

Riskmätningssystemet skall omfatta riskfaktorer som hänför sig till guld och de enskilda utländska valutorna som institutets positioner är denominerade i.

I fråga om fondföretag skall de aktuella valutapositionerna för fondföretaget tas med i beräkningen. Instituten får använda sig av tredje parts rapporter om valutapositionerna för fondföretaget när rapportens riktighet kan säkerställas på lämpligt sätt. Om ett institut inte är medvetet om valutapositionerna för fondföretaget bör denna position lyftas ut och hanteras i enlighet med punkt 2.1 fjärde stycket i bilaga III.

Aktierisk

Riskmätningssystemet skall tillämpa en särskild riskfaktor åtminstone för var och en av de aktiemarknader där institutet har väsentliga positioner.

Råvarurisk

Riskmätningssystemet skall tillämpa en särskild riskfaktor åtminstone för var och en av de råvaror där institutet har väsentliga positioner. Riskmätningssystemet skall dessutom fånga upp risken i ej fullständigt korrelerade rörelser mellan likartade men ej identiska råvaror och även exponering för förändringar i terminspriser som uppstår till följd av bristande överensstämmelse mellan löptider. Det skall också beakta marknadssärdrag, särskilt leveransdagar och handlares möjligheter att stänga positioner.

13. De behöriga myndigheterna får tillåta institut att använda empiriska korrelationer inom riskkategorier och mellan olika riskkategorier om de är övertygade om att institutets system för att mäta korrelationer är sunt och genomförs med integritet.

BILAGA VI

1. Det överskjutande belopp som avses i artikel 31 b skall beräknas genom val av de beståndsdelar i den samlade exponeringen på grund av transaktioner med kunden eller gruppen av kunder i fråga som har det högsta kapitalkravet mot specifik risk enligt bilaga I och/eller krav enligt bilaga II varvid summan är lika med det överskjutande belopp som avses i artikel 31 a.

2. Om överskottet inte har funnits i mer än tio dagar skall det ytterligare kapitalkravet vara 200 % av de krav som avses i punkt 1 för däri ingående beståndsdelar.

3. Från och med tionde dagen efter det att överskottet har uppkommit hänförs beståndsdelarna i överskottet utvalda i enlighet med punkt 1 till respektive rad i kolumn 1 i tabell I i den ordning kraven mot specifik risk enligt bilaga I och/eller kraven enligt bilaga II stiger. Det ytterligare kapitalkravet skall motsvara beloppet av kravet mot specifik risk i bilaga I och/eller kraven i bilaga II för dessa beståndsdelar multiplicerade med respektive faktor i kolumn 2 i tabell I. Tabell 1 Överskott utöver gränsvärdena (grundat på procentandelen av kapitalbasen) Faktor upp till 40 % 200 % från 40 % till 60 % 300 % från 60 % till 80 % 400 % från 80 % till 100 % 500 % från 100 % till 250 % 600 % över 250 % 900 %

BILAGA VII

DEL A Avsikt att bedriva handel

1. Positioner/portföljer som innehas i avsikt att bedriva handel skall uppfylla följande krav:

a) Det måste finnas en tydligt dokumenterad handelsstrategi för positionen/instrumentet eller portföljerna som godkänts av personen i ledande befattning och som innefattar förväntad innehavsperiod.

b) Det skall finnas klart definierade riktlinjer och förfaranden för den aktiva förvaltningen av positionerna, som skall innefatta följande:

i) Positionerna ingås genom ett handlarbord.

ii) Positionslimiter fastställs och deras lämplighet övervakas.

iii) Handlare är fria att ingå/förvalta positioner inom överenskomna ramar och enligt den godkända strategin.

iv) Positionsrapportering till personer i ledande befattning ingår som en integrerad del i institutets riskhanteringsprocess.

v) Positioner övervakas aktivt med avseende på marknadsinformationskällor och möjligheten att sälja eller säkra positionen eller dess komponentrisker bedöms, inklusive kvalitets- och tillgänglighetsbedömning av marknadsdata som utnyttjas i värderingsprocessen, marknadsomsättningen och storleken på de positioner som det handlas med på marknaden.

c) Det skall finnas klart definierade riktlinjer och förfaranden för att övervaka positionen mot institutets handelsstrategi, däribland övervakning av omsättning och inaktuella positioner i institutets handelslager.

DEL B System och kontroller

1. Instituten skall bygga upp och upprätthålla system och kontroller som är tillräckliga för att ge försiktiga och tillförlitliga värderingsskattningar.

2. Systemen och kontrollerna skall omfatta åtminstone följande element: Rapporteringsvägen skall sluta hos en styrelseledamot anställd av företaget.

a) Skriftliga riktlinjer och metoder för värderingsprocessen, inklusive klart definierat ansvar för de olika områden som ingår i att bestämma en värdering, marknadsinformationskällor och översyn av deras lämplighet, riktlinjer för användning av icke-observerbara indata som ger uttryck för institutets antaganden om vilka faktorer marknadsaktörerna skulle beakta vid prissättning av positionen, den oberoende värderingens frekvens, tidpunkt för slutkurser, förfaranden för värderingsjusteringar, verifikationsförfaranden vid månadsslut och vid enskilda tillfällen.

b) Rapporteringsvägarna för den avdelning som är ansvarig för värderingsförfarandet skall vara tydliga och oberoende av handelsavdelningen.

Metoder för försiktig värdering

3. Instituten ska alltid när så är möjligt marknadsvärdera sina positioner. Med marknadsvärdering förstås att det minst en gång om dagen görs en värdering av positionerna mot lättillgängliga avräkningskurser från oberoende källor. Exempel på sådana är börskurser, skärmpriser eller noteringar från flera oberoende ansedda mäklare.

4. Vid marknadsvärdering skall den mer försiktiga sidan av köp/sälj-kurserna användas såvida institutet inte är en betydande marknadsgarant för den speciella typen av finansiellt instrument eller råvaran i fråga och kan slutavräkna till mittkurs.

5. När en marknadsvärdering inte är möjlig ska instituten göra en försiktig modellvärdering av sina positioner/portföljer innan de beräknar kapitalkrav enligt metoderna för handelslagret. Modellvärdering definieras som varje typ av värdering som måste jämföras med, extrapoleras från eller på något annat sätt beräknas utifrån indata från marknaden.

6. Följande krav måste uppfyllas vid modellvärdering: I fråga om punkt d skall modellen utvecklas eller godkännas oberoende av handelsavdelningen. Den skall prövas med oberoende tester. Häri ingår validering av de matematiska grunderna, de gjorda antagandena och programmeringen.

a) Den högsta ledningen ska vara medveten om för vilka delar av handelslagret eller av andra positioner som redovisas till verkligt värde en modellvärdering görs och förstå betydelsen av den påtagliga osäkerhet som detta leder till för verksamhetens risk/resultatrapportering.

b) Använd marknadsinformation skall i möjligaste mån hämtas från samma källa som marknadspriserna. Dessutom skall marknadsvärdets lämplighet för den särskilda positionen värderas och modellens parametrar bedömas ofta.

c) I möjligaste mån skall värderingsmetoder användas som är allmänt vedertagna på marknaden för olika finansiella instrument eller råvaror.

d) Om modellen utvecklas av institutet skall den baseras på sunda antaganden som har bedömts och kritiskt granskats av parter med lämpliga kvalifikationer och som står oberoende från utvecklingsprocessen.

e) Det skall finnas formella förfaranden för ändringskontroller. En säkerhetskopia av modellen skall bevaras och med jämna mellanrum användas för att kontrollera värderingarna.

f) De riskhanteringsansvariga skall vara medvetna om modellens svagheter och om hur dessa bäst återspeglas i värderingsresultaten.

g) Modellen skall regelbundet ses över i syfte att kontrollera dess pålitlighet (exempelvis bedömning av om antagandena fortfarande gäller, analys av resultaträkningseffekter kontra riskfaktorer, jämförelse mellan faktiska slutavräkningsvärden och modellresultat).

7. Oberoende priskontroller bör göras utöver den dagliga marknadsvärderingen eller modellvärderingen. Vid detta förfarande kontrolleras regelbundet att marknadspriser eller indata för modell är korrekta och oberoende. Daglig marknadsvärdering får göras av handlare medan kontrollen av marknadspriser och modellindata bör genomföras av en enhet som är fristående från handelsenheten minst en gång i månaden (eller oftare, allt efter marknadens eller handelsverksamhetens art). Om inga oberoende prissättningskällor finns eller om källorna är mer subjektiva kan det vara lämpligt med försiktighetsåtgärder som exempelvis prisjusteringar.

Prisjusteringar

8. Instituten ska fastställa och upprätthålla metoder för att bedöma behovet av prisjusteringar.

Allmänna standarder

9. De behöriga myndigheterna ska kräva att formell hänsyn tas till följande prisjusteringar: ej intjänade räntemarginaler, stängningskostnader för öppna positioner, operativa risker, kostnader för förtida avbrott, finansieringskostnader, framtida administrativa kostnader och – där detta är relevant – modellrisk.

Standarder för mindre likvida positioner

10. Mindre likvida positioner kan härröra från såväl marknadsstörningar som institutsbetingade situationer, exempelvis koncentrerade positioner och/eller inaktuella positioner.

11. Instituten ska fastställa och upprätthålla metoder för att beräkna justeringar av den löpande värderingen av mindre likvida positioner. Dessa justeringar ska, då så är nödvändigt, göras utöver eventuella justeringar av positionens värde så som gjorts vid den finansiella rapporteringen och vara utformade med hänsyn till positionens bristande likviditet. Inom ramen för dessa metoder ska instituten beakta flera olika faktorer för att avgöra om en prisjustering är nödvändig för mindre likvida positioner. Dessa faktorer avser bland annat hur lång tid det skulle ta att säkra positionen/riskerna inom positionen, köp- och säljmarginalernas volatilitet och genomsnitt, tillgången till marknadsnoteringar (marknadsgaranternas antal och identitet) och handelsvolymernas volatilitet och genomsnitt, inbegripet handelsvolymer då marknaderna är utsatta för stress, marknadskoncentrationer, hur lång tid positionen har innehafts, den utsträckning i vilken modellvärdering används vid värdering och effekterna av andra modellrisker.

12. Om instituten använder värderingar av tredje part eller modellvärderingar ska de överväga om en prisjustering ska göras eller ej. Instituten ska dessutom överväga behovet av att göra justeringar för mindre likvida positioner och regelbundet undersöka om de fortsatt är ändamålsenliga.

13. För komplexa produkter, inbegripet men inte begränsat till, värdepapperiseringsexponeringar och kreditderivat på n:te förfall ska instituten uttryckligen bedöma behovet av prisjusteringar för att avspegla följande två modellrisker: den modellrisk som är förenad med användning av eventuellt oriktiga värderingsmetoder och den risk som är förenad med användning av icke-observerbara (och eventuellt oriktiga) kalibreringsparametrar i värderingsmodellen.

DEL C Interna säkringar

1. En intern säkring är en position som helt eller i väsentlig grad täcker komponentriskdelen av ett innehav utanför handelslagret eller en grupp av innehav. Positioner som stammar från interna säkringar kan komma i fråga för behandling enligt kapitalkravsreglerna i handelslagret, förutsatt att de innehas i avsikt att bedriva handel och att de allmänna kriterierna för avsikt att bedriva handel och för försiktig värdering i delarna A och B är uppfyllda, särskilt följande: Övervakningen måste garanteras genom ändamålsenliga förfaranden.

a) Avsikten med interna säkringar skall inte i första hand vara att undgå eller minska kapitalkraven.

b) Interna säkringar skall dokumenteras korrekt och underkastas särskilda interna förfaranden för godkännande och revision.

c) Den interna transaktionen skall ske till marknadsmässiga villkor.

d) Större delen av den marknadsrisk som uppkommer genom den interna säkringen skall hanteras dynamiskt i handelslagret inom de tillåtna limiterna.

e) Interna transaktioner skall noga övervakas.

2. Behandlingen som avses i punkt 1 gäller utan att det påverkar tillämpningen av kapitalkraven för elementet utanför handelslagret i den interna säkringen.

3. Trots vad som sägs i punkterna 1 och 2 gäller att om ett institut säkrar en kreditriskexponering utanför handelslagret med ett kreditderivat som bokförs i dess handelslager (genom intern säkring), ska dock exponeringen utanför handelslagret inte anses vara säkrad vad avser beräkningen av kapitalkravet, såvida inte institutet, från en godtagbar tredje part som tillhandahåller kreditriskskydd, köper ett kreditderivat som uppfyller kraven i punkt 19 i del 2 av bilaga VIII till direktiv 2006/48/EG för exponeringen utanför handelslagret. Utan att det påverkar tillämpningen av andra meningen i punkt 11 i bilaga II, ska varken den interna eller den externa kreditderivatsäkringen tas upp i handelslagret vid beräkning av kapitalkrav, om ett sådant kreditriskskydd köps av tredje man och godkänns som säkring av en exponering utanför handelslagret när det gäller kapitalkravet.

DEL D Att införa i handelslagret

1. Instituten skall ha tydligt definierade riktlinjer och förfaranden för att bestämma vilken position som skall hänföras till handelslagret och för att beräkna kapitalkraven. Dessa riktlinjer och förfaranden skall vara förenliga med de kriterier som upprättats i artikel 11 och ta hänsyn till institutets förmåga och praxis när det gäller riskhantering. Att dessa riktlinjer och förfaranden efterlevs skall till fullo dokumenteras och underkastas regelbunden internkontroll.

2. Instituten skall ha klart definierade riktlinjer och förfaranden för den övergripande förvaltningen av handelslagret. Dessa riktlinjer och förfaranden skall åtminstone ange

a) de verksamheter som av institutet anses vara handel och som utgör en del av handelslagret för kapitalkravsändamål,

b) i vilken omfattning en position kan marknadsvärderas dagligen med hänvisning till en aktiv, likvid tvåvägsmarknad,

c) för positioner som är modellvärderade, i vilken omfattning institutet kan

i) identifiera alla väsentliga risker som positionen medför,

ii) säkra positionens alla väsentliga risker med instrument för vilka en aktiv, likvid tvåvägsmarknad existerar, och

iii) erhålla pålitliga uppskattningar för huvudantagandena och nyckelparametrarna som använts i modellen,

d) i vilken omfattning institutet kan, och är skyldigt att, åstadkomma värderingar för positionen som kan valideras externt på ett konsekvent sätt,

e) i vilken omfattning rättsliga restriktioner eller andra driftskrav skulle hindra institutets möjligheter att genomföra en avveckling eller säkring av positionen på kort sikt,

f) i vilken omfattning institutet kan, och är skyldigt att, aktivt riskhantera positionen inom sin handelsverksamhet, och

g) i vilken omfattning institutet kan överföra risker eller positionen genom att registrera dem utanför eller i handelslagret och kriterierna för sådana överföringar.

3. Behöriga myndigheter kan tillåta institut att behandla positioner som är innehav enligt artikel 57 l, m och n i direktiv 2006/48/EG i handelslagret som aktier eller räntebärande instrument när ett institut visar att det är en aktiv marknadsgarant i dessa positioner. I detta fall skall institutet ha tillräckliga system och kontroller kring handeln med instrument som kan ingå i kapitalbasen.

4. Terminshandelsrelaterade transaktioner av repotyp som ett institut redovisar utanför handelslagret kan hänföras till handelslagret för beräkning av kapitalkravet så länge som alla sådana transaktioner av repotyp inkluderas. I detta sammanhang definieras handelsrelaterade transaktioner av repotyp som de som uppfyller kraven i artikel 11.2 och i bilaga VII del A och båda betalningsbenen är i form av kontanter eller värdepapper som är möjliga att hänföra till handelslagret. Oavsett var de är registrerade är alla transaktioner av repotyp föremål för ett motpartskreditriskkrav som gäller för transaktioner utanför handelslagret.

BILAGA VIII

DEL A

UPPHÄVDA DIREKTIV OCH SENARE ÄNDRINGAR (hänvisning i artikel 52)

Rådets direktiv 93/6/EEG av den 15 mars 1993 om kapitalkrav för värdepappersföretag och kreditinstitut

Europaparlamentets och rådets direktiv 98/31/EG av den 22 juni 1998 om ändring av rådets direktiv 93/6/EEG om kapitalkrav för värdepappersföretag och kreditinstitut

Europaparlamentets och rådets direktiv 98/33/EG av den 22 juni 1998 om ändring av artikel 12 i rådets direktiv 77/780/EEG om rätten att starta och driva verksamhet i kreditinstitut, artiklarna 2, 5, 6, 7 och 8 och bilagorna II och III till rådets direktiv 89/647/EEG om kapitaltäckningsgrad för kreditinstitut och artikel 2 och bilaga II till rådets direktiv 93/6/EEG om kapitalkrav för värdepappersföretag och kreditinstitut

Europaparlamentets och rådets direktiv 2002/87/EG av den 16 december 2002 om extra tillsyn över kreditinstitut, försäkringsföretag och värdepappersföretag i ett finansiellt konglomerat och om ändring av rådets direktiv 73/239/EEG, 79/267/EEG, 92/49/EEG, 92/96/EEG, 93/6/EEG och 93/22/EEG samt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/78/EG och 2000/12/EG,

Endast artikel 26

Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/39/EG av den 21 april 2004 om marknader för finansiella instrument och om ändring av rådets direktiv 85/611/EEG och 93/6/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/12/EG samt upphävande av rådets direktiv 93/22/EEG

Endast artikel 67

DEL B

TIDSPLAN FÖR INFÖRLIVANDE (hänvisning i artikel 52)

BILAGA IX

1 EGT C 234, 22.9.2005, s. 8.

2 EUT C 52, 2.3.2005, s. 37.

3 Europaparlamentets yttrande av den 28 september 2005 (ännu ej offentliggjort i EUT) och rådets beslut av den 7 juni 2006.

4 EGT L 141, 11.6.1993, s. 1. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/1/EG (EUT L 79, 24.3.2005, s. 9).

5 EUT L 145, 30.4.2004, s. 1.

6 Se sidan 1 i detta nummer av EUT.

7 EGT L 184, 17.7.1999, s. 23.

8 EGT C 284 E, 21.11.2002, s. 115.

9 EUT L 35, 11.2.2003, s. 1. Direktivet senast ändrat genom direktiv 2005/1/EG.

10 EGT L 9, 15.1.2003, s. 3.

11 EGT L 222, 14.8.1978, s. 11. Direktivet senast ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/51/EG (EUT L 178, 17.7.2003, s. 16).

12 EUT L 331, 15.12.2010, s. 12.

13 EUT L 3, 7.1.2004, s. 36.

14 Rådets direktiv 93/22/EEG av den 10 maj 1993 om investeringstjänster på värdepappersområdet (EGT L 141, 11.6.1993, s. 27). Direktivet senast ändrat genom direktiv 2002/87/EG.