Europeiska systemrisknämndens rekommendation av den 27 maj 2020 om övervakning av vilka konsekvenser moratorier, offentliga garantisystem samt andra åtgärder av finanspolitisk karaktär som vidtas för att skydda den reala ekonomin som en reaktion på covid-19-pandemin får för den finansiella stabiliteten (ESRB/2020/8) 2020/C 249/01

EUROPEISKA SYSTEMRISKNÄMNDENS STYRELSE HAR ANTAGIT DENNA REKOMMENDATION

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1092/2010 av den 24 november 2010 om makrotillsyn av det finansiella systemet på EU-nivå och om inrättande av en europeisk systemrisknämnd, särskilt artikel 3.2 b, d, och f samt artiklarna 16–18,

med beaktande av Europeiska systemrisknämndens beslut ESRB/2011/1 av den 20 januari 2011 om arbetsordningen för Europeiska systemrisknämnden, särskilt artikel 15.3 e och artiklarna 18–20, och

Coronapandemins utbrott (covid-19) och genomdrivandet av motåtgärderna utgör en allvarlig chock för de europeiska ekonomierna. Medlemsstaterna håller på att införa moratorier, offentliga garantisystem samt andra åtgärder av finanspolitisk karaktär för att skydda icke-finansiella företag och hushåll från effekterna av pandemin. Dessa åtgärder är inriktade på den icke-finansiella sektorn men har ändå konsekvenser för den finansiella stabiliteten.

Hur effektiva dessa åtgärder är när det gäller att upprätthålla den finansiella stabiliteten kommer att bero på deras storlek och utformning. Dessa måste övervakas noggrant på nationell nivå så att justeringar kan göras i god tid, med den flexibilitet som unionens tillfälliga ram för statliga stödåtgärder till stöd för ekonomin under det pågående utbrottet av covid-19 medger.

Med tanke på att medlemsstaternas ekonomier är väldigt integrerade kommer de olika åtgärderna som vidtas av en medlemsstat att påverka andra medlemsstater genom positiva eller negativa spridningseffekter. Dessa spridningseffekter bör beaktas i en övergripande bedömning av vilka effekter de nationella myndigheternas åtgärder för att skydda den reala ekonomin som en reaktion på covid-19-pandemin får för den finansiella stabiliteten på unionsnivå.

För att säkerställa att de nationella åtgärderna för att säkerställa finansiell stabilitet är effektiva krävs det noggrann övervakning och samarbete mellan de nationella makrotillsynsmyndigheterna, de nationella finanspolitiska myndigheterna och tillsynsmyndigheterna, i enlighet med deras respektive behörigheter. Den 14 maj 2020 skickade Europeiska systemrisknämnden (ESRB) en skrivelse till de nationella finanspolitiska myndigheterna i unionen där man uppmuntrade till en intensifierad dialog i ett tidigt skede mellan de berörda myndigheterna på nationell nivå.

ESRB ansvarar för makrotillsynen över det finansiella systemet inom unionen och bidrar till att minska och förhindra systemrisker. För detta ändamål har ESRB för avsikt att övervaka och regelbundet diskutera vilka konsekvenser de nationella åtgärder som införs för att skydda den reala ekonomin som en reaktion på covid-19 pandemin får för den finansiella stabiliteten i hela unionen. ESRB har för avsikt att särskilt inrikta sig på gränsöverskridande och sektorövergripande konsekvenser. Denna övervakning bör endast fortsätta så länge som dessa åtgärder kan komma att påverka den finansiella stabiliteten i unionen.

För övervakningen av sådana åtgärders konsekvenser på den finansiella stabiliteten i hela unionen krävs att de nationella makrotillsynsmyndigheterna rapporterar relevant nationell information. ESRB:s begäranden om relevant information från dessa myndigheter bör beakta proportionalitetsprincipen och undvika överlappande rapporteringskrav genom att inrikta sig på sådan information som inte är tillgänglig från andra källor.

ESRB avser att komplettera och förbättra den övervakning och bedömning som utförs på nationell nivå. ESRB:s mål är att främja utbyte av erfarenheter samt att tidigt identifiera gränsöverskridande och sektorövergripande problem. I ett senare skede kommer ESRB också att bedöma hur samsyn på metoderna för att fasa ut åtgärderna kan uppnås. För detta ändamål har ESRB för avsikt att inrätta en återkopplingskanal som gör det möjligt att utbyta information mellan de rapporterande myndigheterna.

Denna rekommendation skapar inga nya rapporteringskrav för sektorn finansiella tjänster. För att erhålla information bör ESRB förlita sig på de nationella makrotillsynsmyndigheternas rapportering av uppgifter som har samlats in för deras nationella övervakning, som i sin tur bör bygga på rapporteringen från nationella finansiella myndigheterna och statliga organ som medverkar i genomförandet av dessa åtgärder. ESRB bör också förlita sig på uppgifter som samlats in av dess medlemsinstitutioner, särskilt Europeiska bankmyndigheten, Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten, Europeiska centralbanken och den gemensamma resolutionsnämnden.

Denna rekommendation är inte tänkt att påverka det arbete som unionens centralbanker utför inom ramen för sina penningpolitiska mandat.

ESRB:s rekommendationer offentliggörs efter det att adressaterna har informerats, och efter det att styrelsen har informerat Europeiska unionens råd om sin avsikt att göra detta samt rådet getts möjlighet att reagera.

HÄRIGENOM REKOMMENDERAS FÖLJANDE.

BILAGA

1. Uppgifter om adressaten

Rekommendation

Adressatens land

Institut

Uppgiftslämnarens namn och kontaktuppgifter

Datum för meddelande

2. Meddelande om åtgärder

Rekommendation | Efterlevs rekommendationen? (ja/nej/ej tillämpligt) | Beskrivning av de åtgärder som vidtagits för att säkerställa efterlevnad | Motivering till varför efterlevnaden inte är fullständig

Rekommendation A

Rekommendation B

3. Anmärkningar

1. Detta formulär ska användas för det meddelande som krävs enligt artikel 17.1 i förordning (EU) nr 1092/2010.

2. Varje adressat ska skicka det ifyllda formuläret till ESRB via ESRB:s sekretariat på elektronisk väg genom att läggas i den särskilda DARWIN-mappen eller sändas per e-post till notifications@esrb.europa.eu. (ESRB:s sekretariat kommer att vidarebefordra meddelandena i aggregerad form till Europaparlamentet, rådet och kommissionen.)

3. Adressaterna förväntas tillhandahålla all relevant information som rör genomförandet av rekommendationen och kriterierna för genomförandet, inbegripet information om orsaker och tidsramar avseende de vidtagna åtgärderna.

4. Om en adressat endast delvis efterlever rekommendationen, bör en fullständig redogörelse göras för omfattningen av den bristande efterlevnaden samt andra uppgifter lämnas om den partiella efterlevnaden. I förklaringen bör det tydligt anges vilka delar av rekommendationen som adressaterna inte uppfyller.