Föreskrifter och allmänna råd om administration av jakt efter älg, kronhjort och stora rovdjur m.m.
Upphäver
Bemyndigande
Arbetsordning för länsstyrelsens viltvårdsnämnd . . . . . . . . . . . . . . . . 13 Rapportering av länsstyrelsebeslut. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13 Undantag från föreskrifterna . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 13
Begrepp och beteckningar som används i dessa föreskrifter har, om inte annat anges, samma betydelse som i jaktlagen (1987:259) och jaktförordningen (1987:905).
Jakt efter älg och kronhjort
Registrering av älgskötselområde, licensområden för älg (A-, B- och enkalvsområde) samt kronhjortsskötselområde
Ansökan om registrering av älgskötselområde, kronhjortsskötselområde och licensområde för älgjakt skall av jakträttshavaren eller, om de är flera av utsedd företrädare för dessa, göras hos länsstyrelsen i det län i vilket området eller större delen av detta är beläget. Ansökan om registrering skall innehålla de uppgifter som länsstyrelsen beslutar. Ansökan skall ges in till länsstyrelsen senast den 31 januari, om länsstyrelsen inte beslutar annat.
Innehar samma jakträttshavare rätten till jakt efter älg på två eller flera fastigheter inom länet, skall dessa områden tillsammans registreras som ett område. Detsamma gäller om samma person äger mark som är belägen på flera platser inom länet. Om det finns skäl för skötseln av älgstammen får länsstyrelsen, med stöd av 23 §, föreskriva att viss del av tilldelningen skall fällas inom del av det registrerade området. Om det kan ske utan olägenheter för älgjakten eller för skötseln av älgstammen, får länsstyrelsen besluta om undantag från första stycket
Om det inte finns särskilt skäl för annat, skall beslut om registrering som går sökanden emot vara denne tillhanda senast tre månader före jakttidens början. Beslutet skall gälla för begränsad tid eller tills vidare.
Sker förändring i fråga om fastighetsförhållanden eller jakträttsliga förhållanden i det registrerade området, skall den på vilken beslutet om registrering är utställt snarast anmäla förändringen till länsstyrelsen. Denna skall därvid pröva om ny registrering behövs. Sådan anmälan skall också göras för älgskötselområde och kronhjortsskötselområde, om antalet i området ingående fastigheter förändras eller om dessa fastigheters areal förändras. Sker förändring under tiden från utgången av den tid som gäller för ansökan om registrering till älg- eller kronhjortsjaktens början, skall länsstyrelsen, om inte särskilda skäl talar emot detta, handlägga ansökan på sådant sätt att jakt ändå kan bedrivas det år anmälan ingivits.
Inträffar varaktiga förändringar av de förhållanden som utgjorde grund för registreringsbeslut och motiverar dessa förändringar att området överförs till annan typ av område, skall länsstyrelsen på eget initiativ fatta nytt beslut. Har anmälan om jaktresultat uteblivit får länsstyrelsen avregistrera området. Sådan avregistrering får ske tidigast en månad efter att tiden för anmälan av jaktresultatet utgått. 3
Om beslut enligt första eller andra stycket medför att jakttiden förkortas eller att området avregistreras, skall beslut meddelas senast tre månader före älg- eller kronhjortsjaktens början. Detsamma gäller om ett område avregistreras på grund av att felaktiga eller utelämnade uppgifter legat till grund för beslutet om registrering, eller att älgeller kronhjortsskötselområde avregistrerats med anledning av betydande avvikelse från skötselplanen.
Ett register över länets registrerade områden för älg- eller kronhjortsjakt skall upprättas genom länsstyrelsens försorg. Registret skall för varje område innehålla uppgifter om 1. typ av område, 2. registrerad företrädares namn, adress och telefonnummer, 3. områdets landareal.
Skall älgjakt bedrivas av fler än en markägare eller nyttjanderättshavare på ett och samma område på renbetesfjällen i Jämtlands län, inom området ovanför odlingsgränsen och i Malå sameby i Västerbottens län samt inom området ovanför lappmarksgränsen i Norrbottens län, får länsstyrelsen vid registrering av sådant område göra de undantag från 3–6 §§ som anses motiverade.
Allmänna råd
Registrering av älg- och kronhjortsskötselområden samt licensområden
Älgskötselområde
Skötselplanen för ett älgskötselområde bör infordras i samband med att ansökan om registrering inges till länsstyrelsen. Skötselplanen bör förankras i det lokala samrådet. Skötselplanen bör beskriva den långsiktiga målsättning som fastställts för skötseln av älgstammen inom älgskötselområdet. Den bör därför innehålla uppgift om vilka åtgärder som skall vidtas för att begränsa skador av älg på gröda och skog samt riskerna för trafikolyckor orsakade av älg. Planen bör vidare innehålla uppgifter om betessituationen inom området, hur stor älgstam området bedöms hålla samt hur stor den årliga avskjutningen bör vara. När det gäller älgstammens storlek bör uppgiften avse vinterstam med en i förekommande fall beräknad uppdelning på fast stam och vandringsälgar. Länsstyrelsen bör regelbundet göra en översyn av skötselplanerna – förslagsvis vart tredje år – och vid behov vidta de åtgärder som denna ger anledning till. En sådan åtgärd kan exempelvis vara att överväga avregistrering av älgskötselområdet. I övrigt bör följande omständigheter beaktas vid registrering av älgskötselområden. Länsstyrelserna bör informera om att anslutning till ett älgskötselområde är frivillig och att det inte gäller några särskilda villkor för utträde ur ett sådant område. Den som utträder kan således ansöka om annan registrering. Skötseln av en stam vandringsälgar kräver att samråd sker mellan länsstyrelserna i de län som har ett gemensamt bestånd av sådan älg. Samrådet bör
exempelvis gälla utformningen av en gemensam målsättning för skötseln av beståndet och principer för registrering av älgskötselområden. Naturvårdsverket rekommenderar att älgskötselområden bildas även på renbetesfjällen i Jämtlands län samt i områden ovan odlingsgränsen. Länsstyrelsen bör samråda med viltvårdsnämnden om de principer som skall gälla för registrering av älgskötselområden.
Egentligt licensområde, s.k. A-licensområde
Arealkravet för ett A-område bör inte sättas så lågt att det blir fördelaktigt att dela upp A-områdena i mindre områden. Ett A-område bör vidare om möjligt vara sammanhängande. Om området består av flera delområden bör som regel åtminstone ett av dessa uppfylla de krav som gäller för registrering av A-områden. I annat fall bör delarna tillsammans registreras som annat licensområde eller avregistreras.
Särskilt licensområde, s.k. B-licensområde
Vid registrering av sådant område bör följande särskilda skäl beaktas. 1. Jakträttshavaren har ansökt om men vägrats ansluta marken till angränsande licensområde. 2. Angränsande licensområde tillstyrker registrering. 3. Det finns flera jägare inom ett mindre område som inte alla utan vidare kan beredas plats i en ny jaktgemenskap. 4. Äldre jakträttshavare som inte tidigare deltagit i någon jaktsamverkan ansöker om registrering. 5. Praktiska möjligheter saknas att få mark ansluten till angränsande licensområde. För att kunna registreras som B-område gäller slutligen att arealen inte bör vara mindre än 5 hektar. En jakträttshavare på en mindre mark som har etablerat en samverkan med jakträttshavare på andra marker bör normalt inte få sin mark registrerad som ett eget B-licensområde, om han utan godtagbara skäl bryter sig ur denna samverkan.
Register
Ett register får, utöver vad som anges i 7 §, innehålla de uppgifter som länsstyrelsen anser nödvändiga för att underlätta administrationen.
Dubbelregistrering
Särskilda föreskrifter gäller för älgjakten inom vissa delar av de nordligaste delarna av landet. På mark inom renskötselområdet där länsstyrelsen är tillsynsmyndighet bör registreringsbeslut inte utformas på sådant sätt att samma område registreras på två personer (dubbelregistrering). Som påpekats i allmänna råd om registrering av älgskötselområde rekommenderar Naturvårdsverket att älgskötselområden bildas även på renbetesfjällen i Jämtlands län samt i områden ovan odlingsgränsen.
Kronhjortsskötselområde
Ett viktigt underlag för beslut om registrering av kronhjortsskötselområden och för beslut om kronhjortsområden är den målsättning för skötseln av kronhjortsstammen i länet som länsstyrelsen bör fastställa efter förslag av viltvårdsnämnd och samrådsgrupper. Om ett läns kronhjortsstam utgör en del av ett större bestånd som lever i flera län, bör länsstyrelsen samråda med övriga berörda länsstyrelser för att om möjligt nå en gemensam målsättning för skötseln av kronhjortsbeståndet. Även för kronhjortsskötselområde bör en skötselplan upprättas. Länsstyrelsen bör följa upp och regelbundet göra en översyn av skötselplanerna – förslagsvis vart tredje år – och vid behov vidta de åtgärder som denna ger anledning till. En sådan åtgärd kan exempelvis vara att vid brister överväga avregistrering av kronhjortsskötselområdet. Även i områden lämpade som kronhjortsskötselområde, men där stammen är svag samtidigt som markägare och jakträttshavare är överens om att försöka bygga upp stammen, bör kronhjortsskötselområde kunna bildas men då med lägre krav på avskjutning. Vid beslut om bildande av kronhjortsskötselområde är det viktigt att risken för trafikolyckor samt skador på skog och gröda särskilt beaktas. Det är synnerligen viktigt att markägare som har kronhjort på sina marker får möjlighet att upprätthålla en rimlig balans mellan hjortstammen och skogens utveckling. Detta bör tydligt framgå av skötselplanen. Ett väl fungerande samråd mellan markägare och jakträttshavare är därför av mycket stor betydelse. Där så är lämpligt bör det lokala samrådet för skötsel av älgstammen därvid nyttjas. Med utgångspunkt från dessa riktlinjer, och med beaktande av de speciella förhållanden som gäller i länet, får länsstyrelsen själv besluta om vilken minimiareal som skall gälla vid registrering av respektive kronhjortsskötselområde. I övrigt bör följande omständigheter beaktas vid registrering av kronhjortsskötselområde. Länsstyrelsen bör informera om att anslutning till ett kronhjortsskötselområde är frivillig och att det inte gäller några särskilda villkor för utträde ur ett sådant område. Den som utträder kan således jaga årskalv av kronhjort under tid som anges i bilaga till jaktförordningen (1987:905). Länsstyrelsen bör samråda med viltvårdsnämnden om de principer som skall gälla för registrering av kronhjortsskötselområde och därvid särskilt beakta möjligheten att bilda sådana inom redan befintliga älgskötselområden.
Avgift för registrering, älgavgifter och bidrag ur älgvårdsfonden
Den som ansöker om registrering av område för älgjakt skall i samband med ansökan erlägga en avgift om 750 kronor. Influtna avgifter skall användas för att täcka länsstyrelsens kostnader för administrationen av älgjakten.
Länsstyrelsen får årligen efter samråd med viltvårdsnämnden besluta om sådan avgift som enligt 52 b § jaktförordningen (1987:905) skall erläggas för fälld vuxen älg (älgavgift). Länsstyrelsen skall därvid sträva efter lägsta möjliga avgift.
Avgiften för en fälld vuxen älg skall betalas till länsstyrelsen i samband med anmälan av jaktresultatet, om inte frihet från avgift begärs. Begärs frihet från avgift skall anmälan vara åtföljd av den utredning som åberopas till stöd för begäran.
Älgavgift behöver inte betalas för vuxen älg som jakträttshavare eller viltvårdsområdesförening erhållit med stöd av 34 § jaktförordningen.
Älgavgift behöver inte betalas för vuxen älg som påskjutits och inte anträffats, även om den skall avräknas från medgiven tilldelning.
Älgavgift behöver inte betalas om det visats att älgen var otjänlig som människoföda. Med älg som är otjänlig som människoföda avses älg som av veterinär eller efter beslut av polisman eller efter intyg av person utsedd av länsstyrelsen helt eller delvis kasserats som människoföda. Otjänligheten får inte ha förorsakats genom påskjutning eller felaktigt tillvaratagande av jakträttshavaren själv eller av någon han anlitat. Inte heller får otjänligheten vara förorsakad av att eftersöks- och/eller anmälningsskyldigheten fullgjorts på ett otillfredsställande sätt. Intyg om otjänlighet enligt ovan samt, i förekommande fall, utförlig redogörelse för vidtagna åtgärder vid uppspårning, avlivning och omhändertagande skall bifogas anmälan om fälld älg, om avgiftsfrihet begärs.
Bidrag ur älgvårdsfond, som enligt 52 d § jaktförordningen (1987: 905) får lämnas till administrationen av jakten efter älg i länet, får endast lämnas för direkta kostnader som länsstyrelsen har för denna administration. Länsstyrelsen får årligen efter samråd med viltvårdsnämnden besluta om ett bidrag om högst 10 basbelopp (i Västra Götalands län 20 basbelopp) – om kostnadsläget så kräver – ur älgvårdsfonden till länsstyrelsens administration av älgjakten. Bidraget får avse kostnader för löner, databehandling, porto, telefon och informationsmateriel som är direkt kopplade till älgadministrationen samt kostnader för viltvårdsnämnden.
Bidrag enligt 52 d § 3 jaktförordningen (1987:905) får ges för viltvård, information om viltskador och -olyckor samt om skadeförebyggande åtgärder, för information och utbildning i viltvårdsfrågor samt för planering av och inventering för viltvård. Vid bedömning av ansökningar om bidrag för ovanstående ändamål skall projekt som gynnar samverkan mellan jägare och markägare prioriteras. Viltvård innefattar även åtgärder (t.ex. stängsling) för att förhindra att älg och hjort drunknar i djupa diken, torvgravar eller liknande – där sådana olyckor sker återkommande. Vidare får bidrag ges för anläggning och upprustning av älgskyttebanor. Under förutsättning att verksamheten kan bedrivas effektivare och att kostnaderna för länets älgadministration därigenom kan minskas får länsstyrelsen medge bidrag ur älgvårdsfonden till jaktvårdssammanslutning för länet för arbete med älgadministrationen. Jaktvårdssammanslutnings arbete skall vara avtalat med länsstyrelsen innan arbetet utförs och får inte innefatta myndighetsutövning.
I fråga om bidrag till mer omfattande åtgärder av annan karaktär skall samråd ske med Naturvårdsverket. Verket kan i särskilt fall medge att bidrag får lämnas till sådana andra ändamål.
Allmänna råd
Avgifter och administration m.m.
Avgift för registrering
Avgift för ansökan om registrering erläggs i samband med att ansökan inges till länsstyrelsen. Följden härav är att ansökan inte bör prövas förrän avgift erlagts. För anmälan om utbyte av företrädare för registrerat område bör ingen avgift utgå, om inte anmälan föranleder särskild prövning. Ej heller bör avgift uttagas om ett tidigare registrerat område överförs till annat område för att åstadkomma bättre samverkan, t.ex. att A- eller B-licensområde överförs till ett älgskötselområde. Dubbel avgift, dvs. att avgift uttas både från det område från vilket marken utgår och det område till vilket marken förs, bör inte förekomma. Avgifterna bör tillföras en särskild fond eller ett särskilt konto som används för att täcka länsstyrelsens kostnader för administration av älgjakten. Länsstyrelsen bör fortlöpande bokföra sina kostnader för administrationen av avgifterna och älgförvaltningen.
Älgavgift och administration
Beslutet om älgavgift bör normalt inte innebära att ett stort årligt överskott bildas i älgvårdsfonden. Över en fem- till tioårsperiod bör således behållningen i fonden inriktas mot ett mindre överskott. Detta förhindrar dock inte att en tillfällig period av större överskott i älgvårdsfonden kan förekomma för att finansiera t.ex. bidrag till planerade älgskyttebanor eller angelägen utbildning. Länsstyrelsens kostnader för administrationen av älgjakten enligt 15 § bör täckas av influtna registreringsavgifter och först i andra hand med medel ur länets älgvårdsfond.
Bidrag till viltövervakning m.m.
Bidrag till forskning får enligt 52 d § jaktförordningen (1987:905) inte ges ur älgvårdsfonden. Ansökningar om bidrag till viltforskning bör prövas i Naturvårdsverkets miljöforskningsnämnd för att garantera forskningens vetenskapliga kvalitet och konkurrens på lika villkor mellan ansökningarna. Däremot kan tillämpade försök och viltövervakningsprojekt av stort intresse för länets jaktadministration och länets jaktutövning komma ifråga för bidrag ur älgvårdsfonden. Samråd med Naturvårdsverket skall enligt 16 § i sådana fall alltid ske före beslut. Bidrag till jaktvårdssammanslutningar för länet för administration av inventering i form av älgobservationer kan ges. Bidrag till övrig inventering bör noga övervägas mot bakgrund av viltvårdens behov. Detta gäller främst frekvens, omfattning och kostnad för invente- 8 ringen.
Bidrag till älgskyttebana
Bidrag till älgskyttebana bör endast lämnas till sådan bana, där prov för kulgevär avsedda för patroner i klass 1 kan avläggas och där varje skytt får tillträde. Bidrag bör uppgå till högst 80 % av kostnaden för nyanläggning eller av säkerhetsskäl påkallad modernisering samt för flyttning eller modernisering av miljöskäl (i första hand buller och blyurlakning från skjutvallar) av älgskyttebana. Likaså kan bidrag utgå enligt ovanstående villkor, i tillämpliga delar, för skalenlig korthållsbana för miniatyrälgfigur avsedd för övningsskytte med gevär i kaliber 5,6 x 15R (.22lr). Sådana korthållsbanor är, på grund av deras låga bullernivå, numera ofta de enda som tillåts vara kvar i närheten av tätbebyggda områden. Denna bantyp sänker dessutom kostnaderna för anläggning av banan och skjutträning avsevärt.
Ansökan om bidrag till ovan nämnda banor bör åtföljas av
1. intyg om att anmälan enligt miljöbalken gjorts till berörd kommun, 2. intyg från vederbörande polismyndighet om platsens lämplighet för skjutbaneändamål, 3. arrendekontrakt eller motsvarande som visar att markområdet disponeras för ändamålet under minst 20 år, 4. beslut från miljö- och hälsoskyddsnämnden och byggnadsnämnden eller motsvarande nämnder som visar att dessa nämnder inte har något att erinra mot banans placering, 5. utfästelse av bidragssökande att ha ansvarighetsförsäkring för verksamheten vid skjutbanan, att hålla den öppen för alla skyttar oavsett organisationstillhörighet och att svara för banans underhåll genom skjutavgifter eller på annat sätt, 6. specificerad kostnadsberäkning med ritningar och arbetsbeskrivning, 7. uppgift om vilka bidrag som tidigare lämnats till banan ur älgvårdsfond
(tidigare viltskadefond) och
8. uppgift om bidrag från annat håll till aktuella arbeten. Beslut om bidrag bör föregås av utredning som visar banans läge i förhållande till angränsande (befintliga och planerade) banor samt den aktuella banans betydelse för skytteverksamheten. Samråd i frågan bör ske med jaktvårdssammanslutning för länet. Samråd bör även ske med angränsande län i förekommande fall. Bidrag får även lämnas till anskaffning och ompipning av högst två övningsvapen till sådan älgskyttebana, där prov för kulgevär avsedda för patroner i klass 1 kan avläggas. Även i dessa fall bör beslut föregås av samråd med jaktvårdssammanslutning för länet.
Licens för jakt efter älg eller kronhjort och om jaktledarens ansvar (Licensjakt efter kronhjort avser endast Skåne län)
Ansökan om licens för jakt efter älg skall ges in till länsstyrelsen i det län där jaktområdet är registrerat. I fråga om kronhjort skall ansökan inges till länsstyrelsen i Skåne län. Ansökan skall ges in till länsstyrelsen senast den 31 januari eller vid den senare tidpunkt som länsstyrelsen beslutar. Avser ansökan licens för jakt efter kronhjort skall den innehålla de uppgifter som länsstyrelsen beslutar.
Länsstyrelsen får meddela licens för jakt efter älg även om ansökan enligt 17 § inte ingivits. Beslut får gälla tillsvidare eller för viss tidsperiod.
Årskalv får fällas i stället för vuxet djur.
Vid licensjakt efter älg eller kronhjort liksom vid jakt efter älg eller kronhjort inom älg- eller kronhjortsskötselområden skall följande villkor gälla. 1. Jakt får inte bedrivas utan att en ansvarig jaktledare är utsedd vid varje jakttillfälle. 2. Ansvarig jaktledare svarar för att sådana sambandsbestämmelser tillämpas under jakten som förhindrar att flera djur fälls än som tilldelats eller att avskjutningsföreskrift åsidosätts. 3. Jaktledaren skall före varje jakttillfälle försäkra sig om att en hund som är särskilt tränad i att spåra upp skadat vilt skall kunna finnas på skottplatsen inom högst två timmar från påskjutningen i enlighet med 17 § andra stycket jaktförordningen (1987:905). Jaktledaren skall vidare om så behövs fullgöra den underrättelseskyldighet som följer av 28 § andra stycket jaktlagen (1987:259). 4. Jaktledaren skall före jaktens början informera samtliga jaktdeltagare om avskjutningsföreskrifter, sambandsbestämmelser, förbjudna skjutriktningar, gränsförhållanden samt om övriga regler som kan behövas för jaktens genomförande. Jaktledaren skall vidare informera om skyldigheten att inneha vapenlicens och att ha löst jaktkort (viltvårdsavgift). 5. Jaktledaren skall informera varje jaktdeltagare om att han bör vara ansvarsförsäkrad, bör bära röda band eller motsvarande kännetecken under jakten samt att han årligen före jakten bör ha förvissat sig om att vapnet är inskjutet och att han har tillräcklig skjutskicklighet för att bedriva jakt efter älg respektive kronhjort.
I licens skall tas in rekommendation om att kalvförande älgko eller hind bör fällas först efter det att kalven eller kalvarna fällts. Sådan rekommendation skall också på lämpligt sätt delges älg- och kronhjortsskötselområden.
Med årskalv avses älg eller kronhjort till och med den 15 april året efter födelseåret.
Om det finns särskilda skäl får länsstyrelsen besluta om ytterligare villkor för jakten.
Om det inte finns särskilt skäl för annat, skall licens vara sökanden tillhanda senast en månad före jakttidens början.
Licensjakt efter älg och kronhjort samt jakt inom älg- och kronhjortsskötselområde
Jakttider
Jakttiden för A-områden (älg) är lång för att i väsentliga avseenden skapa bättre förutsättningar för markägarna att genom jakt skydda sig mot viltskador. Lång jakttid ger större förutsättningar att fälla de älgar som tilldelats och att därigenom begränsa skadorna på gröda och skog och minska antalet trafikolyckor orsakade av älg. Länsstyrelsen bör i sina beslut om jakttid på B-områden uppmärksamma principen att avskjutningen per arealenhet på B-områden inte bör överstiga den avskjutning per arealenhet som sker på s.k. A-områden och älgskötselområden.
Övrigt
I licensen eller i registreringsbeslutet, liksom i den information som i förekommande fall riktas till företrädare för älg- eller kronhjortsskötselområde, bör erinras om de bestämmelser som gäller för eftersöksplikt enligt 28 § första stycket jaktlagen (1987:259), om underrättelseskyldighet enligt 28 § andra stycket jaktlagen, om användning av hund enligt 16–17 §§ jaktförordningen samt om anmälan av jaktresultat och inbetalning av älgavgift enligt 52 b § jaktförordningen (1987:905).
Beslut om kronhjortsområde (avser endast Skåne län)
Länsstyrelsen får besluta om inrättande av kronhjortsområde för område inom vilket en fast stam av kronhjort kan accepteras med hänsyn till kronhjortens skadegörelse på gröda och skog samt risker för trafikolyckor orsakade av kronhjort.
Allmänna råd
Kronhjortsområde (avser endast Skåne län)
Urval av kronhjortsområde
Som kronhjortsområde bör i första hand utväljas den del eller de delar av länet där kronhjort förekommer i väletablerade bestånd, som bedöms ha förutsättningar att även i fortsättningen hysa en fast stam av kronhjort. Markägarna inom kronhjortsområdet bör vid samråd ha samtyckt till att området bildas. Samråd med syfte att erhålla sådant samtycke bör därför ske med så många markägare som möjligt. De markägare med vilka samråd sker bör tillsammans äga huvuddelen av marken inom området. Vid fastställelse av kronhjortsområde bör följande faktorer särskilt beaktas.
- Kronhjortens påverkan på gröda och skog.
- Risker för trafikolyckor på grund av kronhjortsförekomst.
- Tillgången på lämpliga biotoper för kronhjort, inklusive brunstplatser och kalvningsområden. 11
- Möjligheterna att med hjälp av naturliga geografiska gränser få en effektiv avgränsning av området.
- Skapandet av möjligheter för kronhjorten att sprida sig och etablera sig i nya områden.
Samråd
Vid utformning av en målsättning för skötseln av kronhjortsstammen i länet bör samråd ske med företrädare för berörda intressen. Samråd bör exempelvis ske med viltvårdsnämnden om vilka principer som bör gälla vid fastställelse av kronhjortsområde och vid utformning av en målsättning för skötseln av kronhjortsstammen.
Jakttider
Inom ett registrerat kronhjortsområde får jakten endast bedrivas som licensjakt under särskild jakttid. Utanför sådant område får jakt efter kronhjort endast bedrivas under allmän jakttid.
Viss jakt efter stora rovdjur
Viss skyddsjakt på björn och lo efter beslut av länsstyrelse
Beslut om skyddsjakt
Om det behövs för att förhindra att enskilt djur av arterna björn eller lodjur orsakar allvarliga skador eller olägenheter, och om de allmänna förutsättningarna för skyddsjakt i 23 a § jaktförordningen (1987:905) är uppfyllda, får länsstyrelserna i 1. Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands, Västernorrlands, Dalarnas, Värmlands och Gävleborgs län efter ansökan av enskild besluta om skyddsjakt på björn, 2. Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands, Västernorrlands, Dalarnas, Värmlands, Gävleborgs, Västra Götalands, Örebro, Västmanlands och Uppsala län efter ansökan av enskild besluta om skyddsjakt på lodjur. Vid beslut enligt första stycket skall beaktas om bidrag lämnats för att förebygga skadorna eller olägenheterna, eller om ersättning utbetalats för att ersätta dödade, skadade eller saknade tamdjur.
I beslut som avses i 26 § första stycket skall anges villkor, och kontrollåtgärder som kommer att vidtas, i enlighet med vad som föreskrivs i 9 b § jaktförordningen (1987:905).
Rapporteringsskyldighet
Länsstyrelsen skall snarast tillställa Naturvårdsverket kopia av beslut som fattats med stöd av 26 § och årligen senast den 1 juni rapportera resultat och vunna erfarenheter av den skyddsjakt som beslutats med stöd av dessa föreskrifter.
Arbetsordning för länsstyrelsens viltvårdsnämnd
För viltvårdsnämndens arbete gäller följande arbetsordning. 1. Nämnden skall hålla minst ett sammanträde per år. 2. Vid sammanträdena skall främst viltförvaltningsfrågor av övergripande och principiell natur behandlas. 3. Frågor som kräver snabb handläggning får delegeras till ett arbetsutskott eller till nämndens ordförande. 4. Behandling av enklare frågor kan företrädesvis ske vid telefonsammanträden. 5. Alla förslag, oavsett från vem det kommer, som är avsedda att tjäna som underlag för ställningstaganden i nämnden skall vara skriftliga och nämndens ledamöter tillhanda senast en vecka före nämndens sammanträde. 6. Kallelse till nämndens sammanträden skall ske senast 14 dagar före sammanträdet. 7. Nämnden skall årligen följa upp hur de lokala samråden genomförs och vilka resultat de leder till. Resultaten från samråden skall utgöra grund för nämndens förslag till länsstyrelsen om bland annat målsättningen för skötseln av älgstammen och i förekommande fall också hjortstammarna. Nämnden skall också i förekommande fall behandla frågor om stora rovdjur och om hälsotillståndet hos vilt.
Rapportering av länsstyrelsebeslut
Länsstyrelse som beslutar om jakt enligt 29 § respektive 31 § jaktförordningen (1987:905) vad avser arter som annars är fredade skall omgående sända kopia av beslutet till Naturvårdsverket.
Undantag från föreskrifterna
Naturvårdsverket kan i enskilda fall meddela undantag från dessa föreskrifter.
Dessa föreskrifter träder i kraft den 29 juli 2002, varvid Statens naturvårdsverks kungörelse (SNFS 1994:3) med föreskrifter om jakt samt Naturvårdsverkets föreskrifter (NFS 2001:20) om viss skyddsjakt på björn och lo upphör att gälla.
NATURVÅRDSVERKET
LARS-ERIK LILJELUND
Anders Wetterin
(Viltförvaltningsenheten)
Elanders Gotab 40027, Stockholm 2002