Prop. 1965:70

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1965

1

Nr 70

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående blind- och dövskol­

väsendets organisation m. m., given Stockholms slott den 5 mars 1965.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsråds­ protokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

Ragnar Edenman

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen framläggs förslag om successivt införande av en statlig obliga­ torisk tioårig grundskola för barn, som är blinda, döva, hörsel- eller talskadade med början läsåret 1965/66 i årskurserna 1—5. Vidare föreslås att ungdomar med dylika handikapp skall ges möjligheter till frivillig utbildning på yrkesskol-, fackskol- och gymnasienivå.

Den obligatoriska utbildningen för blinda elever avses liksom hittills vara förlagd till blindinstitutet på Tomteboda. De nuvarande upptagningsskolorna för döva i Stockholm (Manilla), Lund, Vänersborg och Härnösand föreslås ingå i den nya skolorganisationen som låg- och mellanstadieskolor. Högstadiet för döva föreslås förlagt till Örebro.

I samband med övergången till grundskola föreslås en omfattande upprust­ ning av hjälpmedelsbeståndet i blind- och dövskolorna samt av den hörsel­ tekniska utrustningen. Kostnaderna för denna upprustning, som avses bli genom­ förd under en femårsperiod, beräknas till ca 2,8 milj. kr.

Slutligen framläggs förslag om medelsanvisningar till blind- och dövskolorna, till förskolor och skolhem för döva barn samt till resor för blind- och dövskol­ elever jämte ledsagare. För nästa budgetår kan den sammanlagda anslagssum­ man för ifrågavarande ändamål beräknas till 16 772 000 kr., vilket innebär en utgiftsökning i förhållande till innevarande budgetår med 2 621 000 kr.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr 70

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1965

3

I. Blind- och dövskolväsendets utbildningsmål

och organisation

A. Inledning

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallade chefen för ecklesiastik­ departementet den 5 december 1961 såsom sakkunniga för att verkställa utred­ ning rörande blind- och dövskolväsendets utbildningsmål och organisation under­ visningsrådet Karin Lundström, riksdagsledamoten, folkskolläraren Gunnel Olsson och budgetsekreteraren i ecklesiastikdepartementet Göran Göransson. Åt Lundström uppdrogs att sasom ordförande leda de sakkunnigas arbete.

De sakkunniga, som antagit benämningen blind- och dövskolutredningen, har den 1 december 1964 avlämnat betänkandena Grundskola för blinda och döva (SOU 1964: 61) samt Läroplan för grundskola för döva och hörselskadade (SOU 1964: 62).

Över nämnda betänkanden har yttranden avgivits av skolöverstyrelsen, som hört länsskolnämnderna och styrelserna för berörda skolor, socialstyrelsen, ar­ betsmarknadsstyrelsen, medicinalstyrelsen, karolinska mediko-kirurgiska insti­ tutet, centrala studiehjälpsnämnden, 1960 års blindvårdsutredning, utredningen för översyn av 1954 års lag om undervisning och vård av vissa psykiskt efter­ blivna, Svenska kommunförbundet, Svenska landstingsförbundet, Svenska stads­ förbundet, Norrbottens läns landsting, Svenska arbetsgivareföreningen, Sveriges akademikers centralorganisation (SACO), Statstjänstemännens riksförbund (SR), Tjänstemännens centralorganisation (TCO), som bifogat yttranden från Svenska facklärarförbundet, Sveriges lärarförbund, Sveriges skolledarförbund och Sveriges småskollärarförbund (lärarförbunden) och Svensk sjuksköterske- förening, Föreningen Sveriges blindlärare, Svenska synpedagogers förening, Dövskolornas rektorsförening, Hörselpedagogernas förening, Svenska dövlärar- sällskapet, Svenska otolaryngologförbundet, Hörselfrämjandets riksförbund, Svenska förbundet för specialundervisning, Föräldraföreningen vid blindinstitu­ tet pa Tomteboda, Döva barns malsmäns riksförbund, Föräldraföreningen vid statens skolor för döva på Manilla, De blindas förening och Sveriges dövas riks­ förbund.

B. Nuvarande ordning för undervisning av blinda och döva

Jämlikt 2 § skollagen den 6 juni 1962 (nr 319) skall varje kommun sörja för undervisningen av barn i grundskola och främja åtgärder i syfte att bereda barn och ungdom undervisning i yrkesskola, fackskola och gymnasium. Beträf­ fande undervisningen av blinda, döva och vissa psykiskt efterblivna hänvisas i 6 § skollagen till vad därom är särskilt stadgat.

I blindskolestadgan den 13 maj 1960 (nr 508) fastslås skyldigheten för sta­ ten att sörja för undervisningen av blinda, blinda med även annat lyte samt dem som på grund av nedsatt syn ej kan följa undervisningen vid det allmänna skolväsendet. Stadgan upptar grundläggande bestämmelser rörande de statliga blindskolornas målsättning, undervisning och organisation.

Målet för undervisningen av blinda barn och vuxna är enligt blindskole- stadgans nuvarande lydelse att främja de blindas anpassning i samhället och göra det möjligt för dem att själva förtjäna sitt uppehälle. Blindskolan skall ge skolpliktiga barn allmän skolbildning, som motsvarar folkskolans bildnings- mål, samt öva de blindas förmåga till självständig verksamhet och bereda dem erforderlig yrkesutbildning.

Den obligatoriska undervisningen omfattar 11 årskurser. Årskurserna 1—8 avser huvudsakligen teoretisk utbildning och årskurserna 9—11 yrkesutbildning. Lärotiden kan, om det erfordras, utsträckas med högst ett år.

Utöver den obligatoriska skolundervisningen samt vuxenutbildningen finns inom den statliga skolorganisationen för undervisning av blinda vid blindinsti­ tutet på Tomteboda sedan år 1954 en förskolekonsulentavdelning, som lämnar råd och anvisningar rörande vården och undervisningen av synskadade för­ skolebarn. På avdelningen finns tre konsulenter, som betjänar vardera ett distrikt. Förskolekonsulenterna erhåller anmälningar om blinda barn genom medicinalstyrelsen, distriktssköterskorna, barnavårdscentralerna och lasarettens ögonavdelningar. Konsulenterna besöker de synskadade barnen, söker lära känna varje enskilt barn och dess hemförhållanden, gör fortlöpande anteckningar om besöken samt ger föräldrarna hjälp och anvisningar beträffande barnens fostran och vård.

För blinda förskolebarn, som inte kan erhålla erforderlig hjälp av föraldrarna, finns ett begränsat antal barnhemsplatser. Barnhemmen för blinda barn har upprättats och utrustats genom privata initiativ.

Den obligatoriska skolundervisningen för blinda barn och ungdomar med­ delas vid blindinstitutet på Tomteboda. Vid skolan undervisas årligen ca 160 elever i åldern 7—19 år.

De blinda barnen inhämtar under folkskoleåren i huvudsak ett kunskapsmått, som motsvarar folkskolans. Många av blindinstitutets elever övergår till skolor för seende: realskolor, grundskolans högstadium, folkhögskolor, husmoders- kurser och yrkesskolor eller till utbildning i näringslivet. Yrkesvägledning och yrkespraktik meddelas under sista folkskoleåret och första yrkesåret, dels på institutet och dels på valda arbetsplatser.

Genom institutets studiebibliotek betjänas blinda elever, som får sin under­ visning i skolor för seende. Eleverna erhåller en stor del av de läroböcker, som används vid respektive skola för seende, utskrivna med punktskrift eller in­ talade på band, samt lärarbesök från blindinstitutet. De blindas förenings bib­ liotek tillhandagår dessa utplacerade elever med viss facklitteratur i punkt­ skrift och med talböcker, när det gäller skönlitteratur.

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1965

5

Elevernas tre sista år vid institutet ägnas i huvudsak åt yrkesutbildningen. Vanligast är hantverksyrken, t. ex. korgmakeri, vävning, pianostämning, stick­ ning och hushållsarbete, men institutet har också framgångsrikt prövat andra utbildningsvägar, såsom utbildning i industri- och kontorsyrken.

Vid skolorna och kurserna för vuxna synskadade anordnas utbildning för syn­ skadade över 15 års ålder i form av anpassnings-, omskolnings- och yrkesunder­ visning. Tiden för utbildningen varierar mellan tre månader och tre år. En fullständig anpassningskurs omfattar i regel ett läsår.

Blinda med komplicerat lyte erhåller för närvarande undervisning vid vård­ anstalten för blinda med komplicerat lyte i Lund. Eleverna vid vårdanstaltens skoldel kommer nästa budgetår att överföras till en ny blindskola i Örebro.

Undervisningen av elever med synsvårigheter, dvs. elever, som inte behöver blindundervisning, framför allt inte blindskrifts- och orienteringsundervisning, men väl speciell teknik och metodik samt speciella hjälpmedel för att kunna tillägna sig undervisningen inom det allmänna skolväsendet, samt av elever, som trots hörselsvårigheter eller talsvårigheter kan följa undervisningen inom det allmänna skolväsendet med hjälp av specialundervisning, regleras av be­ stämmelserna om specialundervisning i 5 kap. 42—46 §§ skolstadgan. Special­ undervisning sker antingen i specialklass eller som särskild specialundervisning jämsides med vanlig undervisning.

De grundläggande bestämmelserna om undervisningen av döva, hörselska­ dade och talskadade är intagna i dövskolestadgan den 13 maj 1960 (nr 509). Enligt stadgan skall statens dövskolor meddela undervisning av döva i syfte att främja deras anpassning i samhället och göra det möjligt för dem att själva förtjäna sitt uppehälle. Dövskolan skall så långt det kan ske införa eleverna i normalspråket, ge dem allmän skolbildning, som motsvarar folkskolans bild- ningsmål, samt bereda dem erforderlig yrkesutbildning. Med döv jämställs i stadgan den som på grund av nedsatt hörsel eller centrala språk- och talrubb­ ningar inte kan följa undervisningen vid det allmänna skolväsendet.

Stadgan upptar bestämmelser om undervisning i förskola för döva barn som ej uppnått skolpliktig ålder, i allmänna dövskolor för skolpliktiga döva elever samt i skolhem för skolpliktiga döva med även annat lyte.

Landet är indelat i fyra upptagningsområden för dövskolorna, det östra, södra, västra och norra, med dövskolorna i Stockholm, Lund, Vänersborg och Härnö­ sand som upptagningsskolor inom respektive område. Skolchefen i varje kom­ mun insänder årligen före den 1 april till upptagningsskolan uppgifter rörande skolpliktiga döva elever. Intagning av elever i dövskola sker vartannat år.

Barn med mera betydande hörselrester överförs efter någon tids prövning i upptagningsskola till statens skola för hörselslcadade i Örebro. Skolan är av­ sedd för elever med sådana hörsel- och språkrester och förutsättningar i övrigt, att språkutvecklingen hos dem kan ske väsentligt snabbare än hos (ivriga elever vid barndomsskolorna. Intagning i örebroskolan sker liksom i upptagnings- skolorna vartannat år.

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1965

Döva barn, som på grund av psykisk efterblivenhet eller andra handikapp ej kan följa undervisningen i upptagningsskola, har hittills erhållit sin under­ visning i skolhem för döva, där undervisningen är i hög grad individualiserad. Undervisningen av dessa elever är fr. o. m. innevarande läsår förlagd till Gnesta. Undervisningen av normalbegåvade barn med centrala språkrubbningar är tills vidare förlagd till skolan för hörselskadade i Örebro och sammanförd till en pedagogisk enhet under en studierektor.

Till Manillaskolan i Stockholm är knutna ett antal klasser vid Eugeniahem- met för gravt rörelsehindrade döva eller hörselskadade barn. Undervisningen i dessa klasser bedrivs i den utsträckning det är möjligt efter samma linjer som i dövskolorna och i hörselklasserna men är med hänsyn till elevernas dubbla handikapp utpräglat individuellt inriktad.

För de döva eller hörselskadade elevernas fördelning på upptagningsskola, Örebroskolan och skolhemmet för döva å ena sidan samt på hörselklass, sär­ skild specialundervisning eller vanlig klass å andra sidan finns inga entydigt bestämda regler. Gränserna för skolornas verksamhetsområden är av många skäl flytande. Så är t. ex. frågan om placering av elev i Örebroskolan eller i hörselklass bl. a. beroende av om hörselklass finns tillgänglig på elevens hemort. Elever, som något eller några år erhållit undervisning i Örebroskolan, överförs också i vissa fall till hörselklass eller till vanlig klass.

Under de två sista åren av den obligatoriska skolgången och, om så er­ fordras för en fullständig yrkesutbildning, under ett eller två frivilliga påbygg­ nadsår erhåller de döva ungdomarna sin undervisning i j ortsättnings skolorna i Vänersborg och Växjö. Undervisningen vid fortsättningsskolan i Vänersborg för pojkar har fått en delvis annan uppläggning än vid fortsättningsskolan i Växjö för flickor. Medan den förra är klart yrkesinriktad och differentierad på ett relativt stort antal yrkeslinjer, är den senare mera inriktad på fortsatt teore­ tisk undervisning och är föga differentierad.

Med hänsyn till att det i regel är mycket svårt för döva ungdomar att följa den teoretiska undervisningen i vanliga klasser, även när det är fråga om uttalat begåvade döva, lade 1945 års dövstumsutredning fram förslag om att en särskild teoretisk fortsättningsskoUinje skulle inrättas för studieintresserade döva ungdomar. Försöksverksamhet med sådan undervisning startades vid skolan på Blockhusudden på Djurgården i Stockholm på initiativ av Svenska Scoutförbundets stiftelse för hörselskadad ungdom. De positiva erfarenheterna av verksamheten ledde till att den teoretiska fortsättningsskolan övertogs av staten från läsåret 1961/62. Realexamen har avlagts av sammanlagt ett 20-tal elever vid denna skola.

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1965

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1965

7

C. Utredningens synpunkter och förslag rörande

blindundervisningen

1. Grundskola för blinda och synskadade

a. Blindundervisningens mål och innehåll

Utredningen erinrar om att det i skollagen anges, att den genom samhällets försorg bedrivna undervisningen har till syfte att meddela eleverna kunskaper och öva deras färdigheter samt i samarbete med hemmen främja elevernas ut­ veckling till harmoniska människor och till dugliga och ansvarskännande sam­ hällsmedlemmar.

Denna målsättning för verksamheten inom det allmänna skolväsendet bör enligt utredningens mening generellt gälla även för specialskolorna Utredningen förklarar, att nu gällande målsättning för blindundervisningen vid jämförelse med grundskolan präglas av en viss ensidig inriktning mot nyttosynpunkterna. Liksom inom det allmänna skolväsendet bör inom specialskolväsendet gälla, att barnen med skolans hjälp skall få en så ljus och positiv barndomstid som möj­ ligt och ungdomarna en ungdomstid med meningsfullt studium och arbete, som inriktar dem på en framtid som medlemmar i samhället. Generellt bör enligt utredningen gälla även för eleverna inom specialskolväsendet, att deras verk­ samhet efter den obligatoriska skolgångens slut bör kunna avse antingen fortsatt yrkesförberedelse eller direkt yrkesverksamhet.

Med denna målsättning som utgångspunkt föreslår utredningen, att blind­ skolväsendet skall omfatta en obligatorisk grundskola samt en frivillig påbygg­ nad på denna, som ger möjlighet till studier och utbildning på yrkesskol-, fack­ skol- och gymnasienivå. I nära samarbete med hemmen och i samverkan med övriga skolor samt genom egen inre och yttre differentiering skall blindskolan ytterst syfta till att hjälpa varje enskild elev att nå så långt, tränga så djupt och famna så vitt, som hans förutsättningar medger.

b. Skolpliktsbestämmelser

Jämlikt blindskolestadgan gäller för blinda barn nu särskild skolplikt. Denna inträder, när barnet uppnår för allmän skolplikt stadgad ålder eller när barnet efter skolålderns inträde drabbas av blindhet. Om barnet lider av sjukdom, när skolplikten inträder, skall barnets skolgång uppskjutas så länge hinder före­ ligger. Till skillnad från skolpliktsbestämmelserna inom det allmänna skol­ väsendet upptar ej blindskolestadgan bestämmelser om medgivande för elev att börja skolgången vid sex års ålder eller att uppskjuta skolgången på grund av bristande mognad. Utredningen föreslår att bestämmelserna i skollagen om sådant medgivande skall äga motsvarande tillämpning beträffande blinda, döva eller talskadade barn. Utredningen föreslår dessutom att dessa barn skall liksom

alla andra barn ha lagfäst rättighet till skolgång, varför 30 och 31 §§skollagen föreslås bli kompletterade med bestämmelser om skolplikt för sådana barn. Skolplikten föreslås inträda, när barnet uppnår för allmän skolplikt stadgad ålder eller när barnet efter skolålderns inträde drabbas av blindhet, dövhet eller grav talskada.

Skolplikten för blinda men i övrigt normalutvecklade elever omfattar, som tidigare framhållits, f. n. en lärotid vid blindskola av 11 år. Lärotiden kan, om så erfordras, av skolans styrelse utsträckas med högst 1 år. Skolplikten skall dock upphöra senast med utgången av den årskurs, som slutar det kalenderår, då eleven fyller 19 år.

Inom den åttaåriga »folkskoledelen» av blindskolans obligatoriska skolgång eftersträvas att uppnå det bildningsmål, som motsvarar folkskolans. Erfaren­ hetsmässigt visar det sig emellertid enligt utredningen, att detta ej helt låter sig göras trots ett relativt högt timantal per vecka.

Största betydelsen vid bestämmandet av den obligatoriska skolgångens längd måste enligt utredningen tillmätas det förhållandet, att de sensoriska och auditiva metoder, som renodlat måste tillämpas i undervisningen av blinda, kräver längre tid och mer individuell instruktion än när de kan kombineras med visuell undervisning. Utredningen förklarar, att ett med grundskolan lik­ värdigt mål icke kan nås inom en nioårig lärogång utan att härför erfordras minst en tioårig grundskola för blinda.

Som tidigare framhållits, inträder skolplikten för blinda, när eleven fyller 7 år, och upphör senast med utgången av den årskurs, då eleven fyller 19 år. Övergången från en 8-årig folkskola till en 10-årig grundskola skulle med i övrigt oförändrade bestämmelser innebära en utsträckning av den obligatoriska skolgången till 21 år. Eleven skulle till men för sin utveckling och anpassning i samhället alltför sent utträda ur skolpliktsåldern. Alternativet att låta skol­ plikten inträda vid 5 eller 6 års ålder kan ej heller förordas av utredningen. De blinda förskolebarnen är i många avseenden senare utvecklade än seende barn och bör ej för tidigt skiljas från hemmet. Utredningen föreslår därför, att skolplikten i blindskola inträder vid 7 års ålder enligt de bestämmelser, som gäller för det allmänna skolväsendet. Vidare föreslås att den obligatoriska skol­ gången skall omfatta endast grundskolan för blinda, dvs. 10 år. Därvid upphör skolplikten senast med utgången av den årskurs, då eleven fyller 17 år. Fort­ satt utbildning efter genomgången obligatorisk skola bör enligt utredningen för blinda liksom för seende vara frivillig och omfatta skolformerna yrkesskola, fackskola och gymnasium. Risken för att de blinda vid bortfallet av en obliga­ torisk yrkesutbildning efter barndomsskolans slut icke skulle få sitt behov av utbildning tillgodosett i lika stor utsträckning som hittills bedöms av utred­ ningen som ringa. Garantier för en riktig utveckling är de blindas klart uttalade och visade vilja att erhålla en gedigen utbildning samt grundskolans utform­ ning med studierådgivning, yrkesvägledning, praktisk yrkesorientering och för­ beredande yrkesutbildning. För skolpliktiga blinda, som på grund av bristande

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1965

9

förståndsutveckling eller annat lyte ej kan tillgodogöra sig undervisningen vid blindinstitutet utan måste intas på skolhem, föreslår utredningen att som hittills särskilda bestämmelser skall gälla och att dessa barn skall garanteras att få stanna kvar lika länge som elever i särskola, dvs. till 21 år med rätt till för­ längning till 23 år.

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 70 år 1965

c. Stadieindelning i grundskola för blinda

Med utgångspunkt från förslaget om en tioårig obligatorisk grundskola för blinda har utredningen i samband med läroplansarbetet ingående prövat de olika skolstadiernas lämpliga längd och innehåll. Utvecklingspsykologiska, prak- tiskt-pedagogiska och organisatoriska skäl talar enligt utredningen för att sta­ dieindelningen i grundskolan för blinda bör ansluta sig till den allmänna grund­ skolans men att särskilda hänsyn måste tagas till handikappet och blindunder­ visningens speciella problematik vid bestämning av stadiernas längd inbördes.

Utredningen framhåller, att det erfarenhetsmässigt visar sig, att flertalet blinda barn med hjälp av en adekvat förskoleträning och småskolemetodik lär sig läsa, skriva och räkna utan nämnvärd försening. De blindas handikapp är med andra ord i huvudsak av fysisk-teknisk natur. Först i andra hand och indirekt hindras de intellektuella verksamheterna. Tillfredsställande praktiska färdigheter nås däremot senare och först efter lång och mödosam träning. De skolämnen, som övar dessa färdigheter, förekommer mest frekvent på mellanstadiet. Käpp­ tekniken kan ej påbörjas på allvar förrän på detta stadium, ej heller hem- kunskapen. Mycket tid kräver på mellanstadiet också maskinskrivningen, gym­ nastiken och idrotten, sinnes- och motorikövningarna samt slöjden, vilka samt­ liga måste uppta större del av timplanen än i den allmänna grundskolan. Efter­ som visuella metoder inte kan användas, krävs extra tid även för de teore­ tiska ämnena främst orienteringsämnena. Utredningen föreslår därför, att det extra skolåret i huvudsak tillförs mellanstadiet. Om detta stadium görs till­ räckligt rymligt, bör enligt utredningen tyngdpunkten av anpassningsunder- visningen kunna förläggas hit och grunden i övriga ämnen läggas så stadig och bred, att i varje fall de två sista åren av högstadiet helt kan parallelläggas med grundskolan för seende. Parallelläggningen av undervisningen på högstadiet anses angelägen bl. a. med hänsyn till önskvärdheten att kunna slussa elever till och från högstadiet för seende.

Enligt utredningens mening bör sålunda grundskolan för blinda organiseras på tre stadier: ett treårigt lågstadium, ett fyraårigt mellanstadium och ett treårigt högstadium. Utredningen förklarar sig väl medveten om att många av de skäl, som anförts för utökningen av mellanstadiet, också kan åberopas för en utökning av låg- respektive högstadiet och därmed också av den sam­ manlagda skolgångens längd. Erfarenheterna bör enligt utredningen utvisa, huruvida införandet av ett elfte frivilligt påbyggnadsår kan vara motiverat. Den av utredningen föreslagna skolorganisationen, som på högstadiet och i

påbyggnaderna på detta är nära integrerad dels med det allmänna skolväsendet och dels med skolorna för vuxna synskadade har en sådan flexibilitet, att den kan ge utrymme även för ett elfte obligatoriskt skolar, om utvecklingen inom skolvärlden i övrigt eller andra förhållanden gör detta påkallat.

Även beträffande de olika stadiernas inbördes längd anser utredningen att det bör råda en viss grad av anpassningsbarhet till enskilda elevers eller elev­ gruppers behov. Bl. a. anses att sent skolmogna elever genom placering i skol- mognadsklass bör kunna ges möjlighet till en mjukare inskolning och eventuellt ett extra småskoleår. Vid behov bör vidare enligt utredningen vissa kursmoment i t. ex. modersmål och matematik kunna överföras från lågstadiet till det rym­ ligare mellanstadiet. I fråga om högstadiet föreslås, att elev, som ej före skol­ pliktens upphörande tillfredsställande genomgått den sista årskursen, skall med­ ges rätt att fullfölja skolgången, om han bedöms kunna tillgodogöra sig under­ visningen.

d. Specialundervisning, särskild undervisning och stödundervisning

I blindundervisningen måste liksom i annan undervisning den gängse peda­ gogiken avpassas för de vanliga eleverna, dvs. de från flertalet icke alltför starkt avvikande. Blindskolans elevklientel är emellertid erfarenhetsmässigt starkt heterogent, och utredningen anser det därför både med hänsyn till det allmänna undervisningsresultatet och den enskilde eleven av vikt, att grund­ skolan för blinda tillförs sådana speciella undervisningsanordningar, som gör det möjligt att beakta särlingarnas problem i högre grad än vad nu är fallet. Inom det allmänna skolväsendet kan elever i specialklass, som har andra svå­ righeter än de, som föranlett hänvisningen till specialklass, enligt skolstadgans nuvarande formulering jämväl erhålla annat slag av specialundervisning. I ana­ logi härmed bör enligt utredningens mening elever, som »specialskoleplacerats» på grund av att de är blinda, ges extra stöd och hjälp, när de utöver blindheten har andra svårigheter. Inrättandet av hjälpklasser skulle medföra, dels att in­ tellektuellt utvecklingshämmande blinda elever skulle få en för dem bättre avpassad undervisning och därigenom nå längre i sin utveckling, dels att för- söksplacering av vissa elever kunde ske i sådana klasser före en eventuell över­ föring till skolhemmet i Örebro. Under läsåret 1963/64 bedrevs vid blindinsti­ tutet försöksverksamhet med särskild specialundervisning, dvs. specialundervis­ ning jämsides med klassundervisning. Behov av sadan undervisning är konsta­ terat för elever med anpassningssvårigheter, rörelsesvårigheter, hörselsvårigheter samt tal-, läs- och skrivsvårigheter.

Blinda elever, som jämte blindheten har ett fysiskt eller psykiskt handi­ kapp, vilket omöjliggör för dem att följa undervisningen i vanlig blindklass, bör däremot enligt utredningen i regel erhålla skolplacering i skolhemmet i Öre­ bro. Sådana dubbelhandikappade elever är exempelvis blinda med hörselskador, inklusive de dövblinda, blinda med rörelsehämningar, inklusive nevrosedynbarn och rullstolsfall.

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1965

11

Utredningen föreslår, att liksom inom det allmänna skolväsendet särskild undervisning skall kunna ordnas för elever, som på grund av sjukdom eller liknande omständigheter ej kan delta i det vanliga skolarbetet, och att även särskild stödundervisning skall få anordnas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1965

e. Blindskolans högstadium

Utredningen förklarar, att endast ett fåtal av blindinstitutets elever fullgör hela sin obligatoriska skolgång vid institutet och att därför, trots en genom­ snittlig nyintagning av ca 20 elever per år, elevunderlaget för en tioårig grund­ skola för blinda kan beräknas stanna vid ca 150 elever. Realistiskt torde man enligt utredningen kunna räkna med att på högstadiet endast 50% av en årskull fortfarande behöver undervisning i blindskolan.

För närvarande är undervisningen för blinda, i övrigt normalt utvecklade elever centraliserad till en enda skola, dvs. blindinstitutet på Tomteboda. Med hänsyn till det begränsade elevunderlaget och till att så många elever som möjligt bör beredas tillfälle till skolgång tillsammans med seende kommer ett särskilt högstadium inom blindundervisningsväsendet att omfatta ett mycket begränsat antal elever. Denna föga omfattande högstadieenhet bör enligt ut­ redningens mening lämpligen förläggas till blindinstitutet, vilket innebär, att blindinstitutet vid övergången till en ny skolorganisation successivt omorganise­ ras till en fullständigt utbyggd grundskola för blinda med lågstadium, mellan­ stadium och högstadium. Högstadiet bör enligt utredningen utformas så, att det kan dels ge en adekvat undervisning och utbildning åt sådana skolpliktiga blinda eller gravt synskadade elever, som ej kan följa undervisningen inom det allmänna skolväsendet, dels utgöra en central för erforderlig hjälp åt skolplik­ tiga elever, som kunnat överföras till det allmänna skolväsendet samt dels möj­ liggöra åtgärder för att främja de blinda ungdomarnas fortsatta studier och yrkesutbildning efter den obligatoriska skolans slut.

Beträffande önskvärdheten av överföring av elever till skolor för seende uttalar utredningen bl. a. följande.

Skolan måste alltid för att kunna fungera tillfredsställande utgöra en del av samhället. Detta innebär, att den inte får begränsa sig till att ge eleverna kunskap om samhället utan eftersträva att stärka elevernas samhörighet med och föra eleverna in i samhället, så att inte specialskolans elever vid skoltidens slut upplever sig själva som främlingar i det omgivande samhället. Det måste där­ för alltid vara av värde, att synskadade barn och ungdomar inte vistas i den kollektiva internatmiljön längre än nödvändigt, och utredningen finner det angeläget, att blindskolan tillförs ökade resurser för att kunna föra eleverna tillbaka till hemmiljön, när de nått så långt i fråga om skolning och anpass­ ning, att de utan alltför mycket hjälp och utan alltför stora påfrestningar kan fungera sida vid sida med seende.

Skolorganisatoriskt innebär möjligheten att överföra blinda elever till det allmänna skolväsendet en acceptabel praktisk lösning av tillvalsproblemen. Det allmänna skolväsendet kan med sitt större elevunderlag tillhandahålla

13

åt varje enskild blind elev, sam får sin undervisning i skola för seende, samt ge information till de mottagande lärarna samt till eleverna om vad det inne­ bär att ha en blind kamrat.

Kungl. Maj:ts -proposition nr 70 år 1965

2. Läroplan för grundskola för blinda

Utredningen förklarar, att en väsentlig förutsättning för att en nära sam­ verkan mellan specialskolorna och det allmänna skolväsendet skall kunna åstad­ kommas är att bestämmelserna om undervisningens målsättning och innehåll i specialskolorna i huvudsak ansluter sig till motsvarande inom det allmänna skolväsendet. Utredningen har utformat ett förslag till gemensam skolstadga för specialskolorna för blinda, döva och talskadade barn från den utgångspunk­ ten, att innehållet i utfärdad skollag och skolstadga för skolor inom det all­ männa skolväsendet skall i tillämpliga delar vara gällande inom specialskol­ väsendet. Detta gäller grundläggande bestämmelser om målsättningen, under­ visningen, skolplikten, skolhälsovården, läsårets längd, lektioner och raster, specialundervisning, betyg, elevers skyldigheter och rättigheter, lärares skyl­ digheter och rättigheter, kollegier och konferenser etc.

Enligt utredningens förslag till skolorganisation skall undervisningen på blind­ skolans låg- och mellanstadium bl. a. syfta till att ge de blinda eleverna en sådan grundläggande utbildning, som gör det möjligt för flertalet blinda elever att på högstadiet och på det gymnasiala stadiet fortsätta sin utbildning i skolor för seende eller i skolor för vuxna synskadade. Utredningen har med hänsyn härtill ingående övervägt möjligheterna att tillämpa läroplanen för grundskolan inom det allmänna skolväsendet också inom blindskolväsendet och funnit att detta bör vara möjligt. Läroplanen för grundskolan har getts en sådan syftning och ett sådant innehåll, att den väl lämpar sig för att vara normgivande också för undervisningen i specialskolorna. Utredningen föreslår, att läroplanen för grundskolan fastställs att gälla även för blindskolan med de modifieringar, som framgår av utredningens läroplansanvisningar. På skolöverstyrelsen bör enligt utredningen ankomma att utfärda de ytterligare anvisningar, som kan visa sig vara erforderliga vid läroplanens tillämpning. Denna läroplan skall i tillämpliga delar gälla för de elever i skolhemmet i Örebro, vilka kan tillgodo­ göra sig grundskolans undervisning. För övriga elever i skolhemmet förordar utredningen, att läroplanen för siirskolan, som är föremål för översyn för att närmas till grundskolans läroplan, fastställs att gälla. Vid undervisningen av blinda pa det gymnasiala stadiet föreslås att i tillämpliga delar skall föl­ jas de läroplaner, som gäller för yrkesskolor, fackskolor och gymnasier inom det allmänna skolväsendet.

Enligt utredningens förslag till läroplansanvisningar skall undervisningen i blindskolorna jämlikt skollagens första paragraf ha till syfte att meddela elever­ na kunskaper och öva deras färdigheter samt i samarbete med hemmen främja

elevernas utveckling till harmoniska människor och till dugliga och ansvars- kännande samhällsmedlemmar. Den obligatoriska tioåriga blindskolan skall ge de skolpliktiga blinda barnen allmän skolbildning, som motsvarar grundskolans bildningsmål samt öva deras förmåga till självständig verksamhet för att under­ lätta deras liv i de seendes värld. Sammanfattningen i läroplanen för grund­ skolan av de mest väsentliga synpunkterna på skolans uppgift och de viktigaste riktlinjerna för dess arbete äger i sin helhet giltighet för blindundervisningen.

I förslaget till läroplansanvisningar framhålls vidare bl. a., att det vid till- lämpningen av avsnittet det fria tillvalet skall beaktas, att vad som i läroplanen sägs om årskurserna 7, 8 och 9 i blindskolan avser årskurserna 8, 9 och 10.

Utredningen framlägger i anvisningarna förslag till timplaner, som ersätter i Läroplan för grundskolan upptagna timplaner samt bygger på den förut­ sättningen, att den obligatoriska lärogången för blinda men i övrigt normalt utvecklade elever fastställs att omfatta 10 år samt att lärogången fördelas på ett 3-årigt lågstadium, ett 4-årigt mellanstadium och ett 3-årigt högstadium.

Utredningen förklarar, att den vid utformningen av timplaneförslaget efter­ strävat att genomföra en sådan reducering av veckotimtalet, som skett inom det allmänna skolväsendet. Arbetet i blindskolan kräver av eleverna en stark koncentration och är därför mycket tröttande. Eleverna bör enligt utredningen bli delaktiga av den allmänt genomförda arbetstidsförkortningen och vid en eventuell övergång till femdagarsvecka får timtalet per dag inte bli för högt. I följande sammanställning jämförs grundskolans veckotimtal med utrednings­ förslaget.

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1965

Antal veckotimmar i grundskolan för blinda och i den allmänna grundskolan

Timplan

Antal veckotimmar i årskurs

i

2 3 4 5

6 7 8 9 10

Utredningens förslag 23 25

32 34 35 35 35 36 36

36

Grundskola ............... 20 24 30

34 35 35 35 35 35

—

Differens +3

+ 1

+ 2

±0 ±0 ±0

±0

+ 1 + 1

Som framgår av sammanställningen har blindskolan enligt förslaget fort­ farande något högre schemabunden arbetstid än den allmänna grundskolan. Anledningen härtill är, att timplanen måste ge utrymme för dels den allmänna grundskolans ämnen och dels de för blindskolan specifika ämnena. Vidare måste erfarenhetsmässigt de blinda eleverna beredas fler träningstillfällen under kvalificerad lärarledning än seende barn. Utredningen framhåller, att hänsyn till den något utökade schemabundna arbetstiden bör tas vid bestämmandet av hemuppgifternas omfattning. Det anses även angeläget, att inte något av de i den allmänna grundskolan förekommande ämnena utesluts eller redu­

ceras så kraftigt, att slutresultatet försämras. Bl. a. bör i blindskolan de este­ tiska ämnena ges ett större utrymme än de har i nu gällande timplan.

Beträffande utredningens förslag till läroplansanvisningar torde i övrigt få hänvisas till s. 53—75 i betänkandet Grundskola för blinda och döva.

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1965

15

3. Blinda ungdomars fortsatta utbildning efter den obligatoriska skolan

Utredningen finner det ytterst angeläget, att samtliga blinda elever ges till­ fälle och möjligheter till fortsatt utbildning efter den obligatoriska skolans slut. Avgörande för huruvida blinda ungdomar skall kunna fortsätta sin utbildning efter den obligatoriska skolan får ej vara deras förmåga att konkurrera med seende ungdomar om tillgängliga utbildningsplatser, utan organisationen av denna utbildning måste ges sådana resurser och sådan utformning, att den kan tillgodose alla blinda ungdomars varierande utbildningsbehov. Endast ett fåtal blinda elever kan efter genomgången grundskola väntas vara tillräckligt rus­ tade att direkt möta kraven i förvärvslivet. Generellt är de blinda eleverna i högre grad än de seende beroende av tillgång till fortsatt teoretisk eller prak­ tisk utbildning för att uppnå optimal förmåga till självförsörjning.

Beträffande den under senare år i allt större utsträckning tillämpade över­ föringen av blinda elever till skolgång utanför blindskolan gäller att överfö­ ringen kunnat genomföras i ett större antal fall och från tidigare årskurser när det varit fråga om elever, som valt en teoretiskt betonad studieväg, än när det gällt elever med praktisk inriktning. Elever, som fullgjort hela den obliga­ toriska skolgången inom blindskolans ram, ca 25 % av en årskull, har undan­ tagslöst varit sådana, som erhållit praktisk yrkesutbildning. Differenserna i studiegång för teoretiskt respektive praktiskt inriktade blinda elever synes enligt utredningen närmast ha sin orsak i att blindhetens hämmande inverkan utfaller olika på teoretiska och praktiska utbildningslinjer och även på olika skolstadier.

Utredningen beräknar behovet av antalet utbildningsplatser för blinda elever på det gymnasiala stadiet, dvs. i gymnasium, fackskola eller yrkesskola, till ca 20 per årskull. Därtill kommer behov av utbildningsplatser för enstaka elever som tidigare undervisats i synklasser inom grundskolan eller inom det allmänna skolväsendet i övrigt. Dessa elever bör enligt utredningens mening också i mån av behov ges likartad hjälp som de blinda eleverna under den fortsatta utbild­ ningen. Även med inräknande av dessa elever kommer dock det totala elevan­ talet på det gymnasiala stadiet att vara för lågt för att medge upprättandet av egna skolor eller permanenta utbildningslinjer för blinda. I stället anser utred­ ningen, att en flexibel och till det årliga utbildningsbehovet avpassad ungdoms­ skola för blinda bör kunna organiseras genom en nära samverkan mellan å ena sidan grundskolan för blinda och å andra sidan det allmänna skolväsendet respektive undervisningsväsendet för vuxna synskadade.

Blinda ungdomar, som väljer en teoretisk studieväg i gymnasium eller i fackskola, föreslås erhålla sin utbildning inom det allmänna skolväsendet. Un­ der utbildningstiden bör eleverna enligt utredningen utöver en avgiftsfri utbild­ ning erhålla studie- eller utbildningsbidrag, som gör det möjligt för dem att bedriva studier utan skuldsättning. Utredningen förutsätter att den av riks­ dagen begärda skyndsamma utredningen angående de handikappades särskilda studieekonomiska problem kommer att utarbeta ett förslag i denna riktning. Intill dess föreslår utredningen ingen ändring i nuvarande förhållanden.

Utredningen föreslår, att det bör ankomma på blindskolan att vidta erforder­ liga åtgärder för att främja en lämplig skolplacering av eleverna och sörja för att lärare och medelever i den mottagande skolan erhåller erforderlig oriente­ ring och information om hur den blinde eleven bäst bör hjälpas tillrätta. Vidare anser utredningen att de blinda eleverna under sin studietid i skolor för seende bör kunna påräkna en avgiftsfri hjälp och service från blindskolans reselärare och från den pedagogiska hjälpmedelscentralen i blindskolan.

En väsentlig förutsättning för att ett ökat antal blinda elever efter genom­ gången grundskola skall kunna fortsätta en teoretisk studiegång i skolor för seende är, att eleverna även på det gymnasiala stadiet erhåller tillgång till undervisningshjälpmedel, som i möjligaste mån är likvärdiga med dem, som kommer till användning inom det allmänna skolväsendet. Erforderliga läro- och läseböcker samt övrig studiemateriel måste överföras till punktskrift eller talbok för att de blinda eleverna skall kunna tillgodogöra sig studieinnehållet oberoende av andras hjälp. Vidare måste denna undervisningsmateriel ständigt förnyas och hållas aktuell på samma sätt som inom det allmänna skolväsendet. Genom att skolupplagorna för blinda är av begränsad storlek och därför relativt dyra i framställning måste enligt utredningens mening genom ett statligt åta­ gande garanteras, att de utplacerade blinda eleverna erhåller en jämn tillgång till en standardmässigt godtagbar undervisningsmateriel. Den av utredningen föreslagna hjälpmedelscentralen avses få till uppgift att handha ledningen av produktionen av undervisningshjälpmedel inte endast för grundskolestadiet utan även för det gymnasiala stadiet.

Elever, som undervisas inom det allmänna skolväsendet, bör enligt utred­ ningen kunna låna blindskriftmaskiner från blindskolan och som personlig gåva erhålla bandspelare. Kostnaderna härför beräknas till ca 10 000 kr. per år.

Utredningen anser, att även de praktiskt inriktade eleverna för sin allmänna utveckling och anpassning torde vara mest betjänta av att stanna högst tio år på skolinternatet. Efter den tionde årskursen bör i regel den egentliga an- passningsundervisningen, den praktiska yrkesorienteringen och anlagsprövningen vara slutförd, så att eleven med stöd och hjälp från blindskolan kan genomgå yrkesutbildning utan att vara internatplacerad.

Enligt utredningens frekvensberäkningar kan antalet elever, som väljer ut­ bildning i yrkesskola, väntas uppgå till ca 10 per årskurs. Inrättandet av en speciell yrkesskola eller permanenta utbildningslinjer för denna elevkategori skulle medföra en icke önskvärd begränsning av valmöjligheterna. I stället

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1965

17

bör man enligt utredningens mening eftersträva att göra organisationen så flexibel, att den kan anpassas till det arliga behovet av utbildningsplatser inom skilda yrken eller yrkesområden.

Utredningen nämner, att blindvardsutredningen i samband med sin översyn av anpassnings- och yrkesundervisningen för vuxna synskadade avser att även framlägga förslag till organisation av yrkesutbildning för barndomsblinda. Blind- och dövskolutredningen vill för sin del endast understryka vikten av att den mera direkt på arbetsmarknaden inriktade omskolningen av nyblinda vuxna inte får återverka på målsättningen för de blinda ungdomarnas yrkesutbild­ ning, vilken enligt utredningen måste syfta till att ge dem en yrkesutbildning, som såväl teoretiskt som praktiskt är likvärdig med den, som kommer deras seende kamrater i vanliga yrkesskolor till del, och som ger dem så stor framtida valfrihet som möjligt inom det speciella yrkesområdet.

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 70 år 1965

4. Personalbehov

Den statliga undervisningen av blinda elever kommer i den föreslagna skol­ organisationen att i huvudsak koncentreras till grundskolan för blinda på Tomte­ boda, skolhemmet för blinda i Örebro samt till skolorna för vuxna synskadade i Kristinehamn och Växjö.

Ändringarna i personalbehovet vid övergång till en organisation med grund­ skola berör i första hand skolan på Tomteboda och skolhemmet i Örebro efter­ som de skall handha undervisningen av elever, som är i skolplikt^ ålder. Först 1 andra hand och indirekt påverkas personalbehovet i övriga skolor. Utred­ ningen framhåller, att dess beräkningar rörande personalbehovet i stora delar måste bli preliminära, enär organisationen endast ofullständigt prövats i prak­ tisk försöksverksamhet.

Vid beräkningen av personalbehovet för den nya skolorganisationen utgår utredningen från att undervisningen på samtliga stadier skall meddelas av lärare med blindlärarutbildning. Lärarkategorierna bör enligt utredningen i övrigt vara desamma som inom det allmänna skolväsendet, bl. a. för att vid lärarrekry tering underlätta samverkan mellan respektive blindskola och det lokala skolväsendet.

Utredningen föreslår därför, att blindskolväsendet vid övergången till grund­ skola successivt tillförs nya lärarkategorier, småskollärare, folkskollärare, yrkes­ valslärare etc. Utredningen framhåller, att man genom anställning av små­ skollärare vinner en önskvärd breddning av rekryteringsbasen samt förstärkning av lågstadiets metodik.

För att stärka tillsynen och vården av speciellt de små barnen föreslår ut­ redningen, att tjänster som elevhems]öre ståndarinnor nyinrättas. För att ge skolledaren ökade möjligheter att aktivt leda och handleda personalen före­ slår utredningen viss förstärkning av skolledningen samt ökad medverkan av psykologisk, kurativ och psykiatrisk expertis. För att ytterligare effektivisera och nyansera arbetet med uppspårande av blinda barn föreslår utredningen att

ytterligare en tjänst som förskolekonsulent, avsedd för person med förskole- pedagogisk grundutbildning inrättas.

I följande sammanställning redovisas det av utredningen framräknade totala personalbehovet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1965

Totala personalbehovet vid blindskolorna

Befattningshavare

Sko 1 a

Tomteboda Örebro

Kristinehamn Växjö

Rektor ......................................................

1

1

1

1

Studierektor .............................................

1

3

—

—

Föreståndare ...........................................

1

—

—

—

Kontorsskrivare ....................................

1

—

—

—

Kansliskrivare .........................................

—

1

—

—

Kontorsbiträde .......................................

2

2

2

2

Blindlärare i läroämnen........................

9

—

1

—

Blindlärare- folkskollärare.................... 8

—

—

—

Blindlärare- småskollärare...................

7

—

—

—

Blindlärare- särskollärare ...................

—

9

—

—

Förskollärare ...........................................

—

2

—

—

Yrkeslärare .............................................

6

—

2

4

Yrkesvalslärare .......................................

1

—

—

—

Övningslärare .........................................

9>/2

3

—

—

Anpassningslärare .................................. —

—

4

1

Anpassningslärare, bitr........................... —

—

2

1

Förskolekonsulent ...................................

4

—

—

—

Läkare ......................................................

2

2

2

2

Översköterska .........................................

1

V/t

—

—

Sköterska .................................................

—

—

2

2

Psykolog ....................................................

2

2

2

2

Kurator ....................................................

1

1

—

—

Arbetsterapeut ....................................... —

1

—

—

Sjukgymnast ...........................................

—

1

—

—

Biblioteksassistent ................................

1

—

—

—

Tekniker ....................................................

3

—

—

—

Fritidsledare .............................................

2

—

2

2

Husmor ...................................................... 1

1

—

—

Husmor, bitr.............................................. 1

—

—

—

Kokerska .................................................

2

2

—

—

Sömmerska .............................................

3

1

—

—

Ekonomibiträde ..................................... 18

22

1

5

Elevhemsföreståndare .......................... 5

5

—

—

Skötare ...................................................... —

30

—

—

Vårdare ....................................................

18

—

—

—

Vaktmästare ...........................................

1

2

1

1

Maskinist ..................................................

1

1

—

—

Värmeskötare .........................................

1

1

—

—

Eldare ........................................................

1

—

—

—

1 Arvode/nedsättning av undervisningsskyldigheten. 2 Arvode.

5. Kostnader

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1965

19

Kostnaderna för avlöningar enligt den föreslagna personalorganisationen vid fullt utbyggd grundskola för blinda beräknas av utredningen till ca 4 850 000 kr. enligt 1964 års löner.

Medelsbehovet till omkostnader beräknas till 1 023 000 kr. med den fördel­ ning på olika poster som framgår av följande sammanställning.

Omkostnader

Delpost

Tomte­

boda

Örebro

Kristine­

hamn

Växjö Summa

1. Sjukvård åt personal ............................

4 000 2 500

600

200 7 300

2. Reseersättning .........................................

52 000 1 700

5 300

4 200 63 200

3. Expenser: a. Bränsle, lyse, vatten ........................

100 000 50 000 12 000

15 000 177 000

b. Övrigt ..................................................

27 000 20 000 12 000

3 000 62 000

4. Övriga utgifter: a. Undervisnings- och arb.mtrl........... 25 000 25 000 32 500

7 500 90 000

b. Inventarier och maskiner

(grundbelopp) .....................................

20 000 10 000 15 000

5 000 50 000

c. Tvätt och renhållning......................

19 000 10 000

9 000

2 000

40 000

d. Kosthåll (inkl. personalkost) .........

115 000 125 000

55 000

295 000

e. Beklädnad för elever........................

50 000 25 000

75 000

f. Skyddsbeklädnad ..............................

1 000 500

100 1 600

g. Utrustn.bidrag åt avgående elever

8 000 4 000 40 000

33 000

85 000

h. Sjukvård åt elever ..........................

13 000 21 000 6 000

3 000 43 000

i. Tandvård åt elever ..........................

14 000 5 000 17 000 4 000

40 000

j. Utgifter för elever som undervisas

utanför skolan på Tomteboda ..

65 000

65 000

k. Fickpengar åt elever ........................

20 000 6 000

26 000

5. Vissa kostnader för tillfälliga anpassningskurser ...............................................

63 000

Bruttoomkostnader kr. 1 183 100

6. Särskilda uppbördsmedel

160 000

Nettoomkostnader kr. 1 023 000

Beräkningar rörande kostnader för engångsanskaffning av utrustning redo­ visas i ett särskilt avsnitt rörande blind- och dövskolornas behov av hjälp- medelsupprustning.

21

De till länslasarettens öronavdelningar knutna hörcentralerna har i Sverige blivit de naturliga centralerna för den hörselvårdande verksamheten. Utred­ ningen förklarar, att hörcentralernas personella och tekniska utrustning emeller­ tid för närvarande är mycket varierande, och att för många av dessa centraler omhändertagandet av döva och svårt hörselskadade barn torde komma att delvis ligga utanför verksamheten. Hörcentralernas uppgifter kommer här till en viss grad att bli gallrande. De tar hand om sådana fall som kan få hjälp med till­ gängliga resurser. Övriga barn remitteras till närmaste universitetssjukhus eller centrallasarett. De hörselskadade barnen är så fåtaliga, att varje hörcentral har för litet underlag för att kunna skaffa sig tillräcklig erfarenhet eller för att kunna anställa den personal som behövs för omhändertagandet av dessa barn.

Sedan 1951 har vid Karolinska sjukhusets öron-näs-halsklinik funnits en bam- audiologisk institution med resurser för utredning, behandling och kortare tids omhändertagande av barn med hörselproblem. Institutionen har till att börja med inte haft något bestämt upptagningsområde, utan barn har tagits emot från hela landet. Under senare år har barnaudiologisk verksamhet även tagits upp på andra platser i Sverige, och institutionen har därför kommit att bli central för barn inom mellersta delen av vårt land.

Utredningen anser, att efter hand liknande institutioner bör inrättas vid samt­ liga regionsjukhus. De mest komplicerade fallen, som behöver en längre tids undersökning, observation och behandling, avses bli omhändertagna i den plane­ rade riksanstalten i Sigtuna för döva barn med komplikationer till dövheten.

De flesta barnen kommer numera så tidigt till utredning, att det som regel ej är tal om placering vid förskola. Men även om barnet har åldern inne för för- skoleundervisning, får föräldrarna under någon tid efter den första utredningen i allmänhet göra ett försök i hemmet. I enstaka fall kan man på grund av speciella hem- eller arbetsförhållanden måhända ej påräkna tillräckligt omfattande insat­ ser, om barnet vistas hemma; da brukar en omedelbar skolplacering rekommen­ deras.

Erfarenheten har enligt utredningen visat, att om man placerar ett barn direkt vid förskola efter det att föräldrarna första gången fått ordentligt besked och instruktioner, kommer dessa att i allt för hög grad förlita sig på att skolan tar hand om barnets fostran och undervisning. Om föräldrarna i stället under ett eller flera år själva arbetar med sitt barn, kommer de på ett helt annat sätt att bli insatta i alla dess problem och aktivt delta även sedan barnet kommit in vid eu skola.

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 70 år 1965

2. Förskoletindervisningen

1951 års utredning rörande de nya vetenskapliga rönen på audiologiens och audiometriens område i vården av döva barn föreslog i sitt betänkande (SOU 1955: 20) att landstingen och städerna utanför landsting borde vara huvudmän

för förskoleundervisningen för döva och hörselskadade och att till verksamheten borde utgå statsbidrag. En statlig förskola hade då redan inrättats i Boden.

Utbyggnaden av förskoleundervisningen har i stort sett följt det av 1951 års utredning skisserade förslaget. Visserligen har ej lagstadgats om åläggande för landsting och städer utanför landsting att sörja för inrättandet av förskolor för döva och ej heller om förskoleplikt för döva smabarn, men utbyggnaden av förskoleundervisningen och hemundervisningen har efter frivilliglinjen kunnat genomföras i en sådan omfattning, att samtliga förskolebarn, vars föräldrar önskar få sina barn placerade vid förskolor för döva och hörselskadade, kan erhålla sådan undervisning. För närvarande finns 13 förskolor upprättade, som drivs i landstingens eller städernas regi. Vidare har ett antal landsting startat förskoleundervisning i form av hemundervisning åt hörselskadade smabarn utan att särskild förskola inrättats. Såväl till den förra som till den senare verksam­ hetsformen utgår statsbidrag.

Enligt utredningens mening talar de positiva erfarenheterna av den skedda utbyggnaden på området för ett bibehollcinde av friviUiglinjen. Den förskole­ undervisning, som för närvarande bedrivs i varierande former, alltid i nära samarbete med barnens hem och föräldrar, tillfredsställer högt ställda an­ språk och synes åtnjuta föräldrarnas till hörselskadade barn fulla förtroende. Utredningen är därför inte beredd att föreslå införandet av ett statligt huvud­ mannaskap eller obligatorisk förskoleundervisning. Utredningen förordar en fortsatt utbyggnad efter frivilliglinjen under landstingens huvudmannaskap. Ut­ redningen vill i sammanhanget understryka angelägenheten av att de landsting, som av skilda anledningar ännu ej utbyggt den pedagogiska förskoleverksam­ heten, kartlägger behovet av sådan verksamhet och vidtar åtgärder för att sådan verksamhet kommer till stånd.

Beträffande den statliga förskolan i Boden konstaterar utredningen att den under tioårsperioden väl fyllt sitt ändamål och utgjort ett stimulerande inslag i dövundervisningsväsendet. Utredningen finner det emellertid icke motiverat att bibehålla en enda statlig institution i en i övrigt regionalt bedriven förskoleverk­ samhet och föreslår därför, att statens engagemang i förskolan i Boden avveck­ las och att skolan utan kostnad får övertas av landstinget i Norrbottens län samt att statsbidrag till förskoleverksamheten i länet därefter utgår i enlighet med de för landet i övrigt gällande bestämmelser. Förskolans styrelse, i vilken ingår företrädare för den medicinska hörselvården i länet har vid överläggningar med utredningen ställt sig positiv till förslaget, att skolan övertas av landstinget. Utredningen har i frågan även haft överläggningar med företrädare för Norr­ bottens läns landsting. Man är från landstingets sida ej benägen att överta verk­ samheten dels av ekonomiska skäl, dels emedan den i sin nuvarande form är välskött och omfattad med förtroende. De årliga driftkostnaderna för skolan är relativt höga, läsåret 1963/64 ca 300 000 kr. för fjorton barn.

Utredningen förklarar sig hysa full förståelse för de från landstingets repre­

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 70 år 1965

23

sentanter framförda synpunkterna men finner likväl så starka skäl tala för att samtliga sektorer av den förebyggande medicinska, tekniska och pedagogiska hörsel vården på förskolestadiet bör ha samma huvudman, att utredningen, trots den tveksamhet, som uttalats av ett antal företrädare för landstinget i Norr­ bottens län, framlägger förslag om landstingets övertagande av förskoleverk­ samheten i länet. Inte minst bör enligt utredningen det kontinuerliga arbetet med de hörselskadade barnens föräldrar i form av kurser, information och hem­ vägledning kunna underlättas och intensifieras, om, som utredningen föreslår, förskoleverksamheten och hörcentralen får samma huvudman. Även om ett gott samarbete mellan institutionerna är etablerat, anser utredningen det inte helt tillfredsställande ur barnens och föräldrarnas synpunkt, att två olika myndig­ heter i samma stad och län skall ha hand om de åtgärder som behövs för att de hörselskadade barnen skall få den rätta medicinska, tekniska och pedagogiska behandlingen. Med hänsyn till att tillgången på utbildad och specialiserad ar­ betskraft för den hörselvårdande verksamheten t. v. är och även inom en över­ skådlig framtid torde komma att vara begränsad, är det angeläget att tillgäng­ liga personalresurser disponeras så att de på bästa sätt kommer verksamheten till gagn. Att på bästa sätt nyttiggöra t. ex. de utbildade förskollärarna för såväl förskolans som hörcentralens uppgifter skulle enligt utredningen rimligen under­ lättas, om samma huvudman kunde disponera denna personal och organisera dess tjänstgöring.

Utredningen föreslår därför, att skolöverstyrelsen och byggnadsstyrelsen får i uppdrag att träffa erforderliga avtal med landstinget. Härvid bör även utredas huruvida det med hänsyn till det väntade elevunderlaget för skolan och all­ männa uppläggningen av organisationen av hörselvården inom länet är mest ändamålsenligt att behålla förskoleundervisningen i dess nuvarande form eller om andra verksamhetsformer kan komma ifråga.

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1965

3. Grundskola för döva och hörselskadade

a. Centralisering eller decentralisering

Frågan om döva och hörselskadade barns placering i klasser för döva, i hörsel­ klasser eller i vanliga klasser med hjälp av särskild specialundervisning är nära förbunden med frågan om skolornas och klassernas lokalisering. Uppfattningarna om hur langt det är möjligt eller önskvärt att centralisera eller decentralisera skolväsendet för döva och hörselskadade går emellertid starkt isär.

Utredningen är väl medveten om att man bland de döva och hörselskadade eleverna liksom bland andra elevkategorier kan urskilja grupper, som kräver olika pedagogiska åtgärder och behandling, vilket kan motivera en differentie­ ring av eleverna på olika skolformer och klasstyper. I det svåra arbetet att ut­ veckla språk och tal hos elever med hörselskador kan det även vara mera moti­

25

tillräckligt uppmärksammas, varför inte minst de möjligheter, som den särskilda specialundervisningen erbjuder, i möjligaste mån bör utnyttjas.

Utredningen finner, att varierande möjligheter till undervisning och skolplace­ ring måste ställas till förfogande för de döva och hörselskadade barnen. Därvid bör enligt utredningen i princip eftersträvas att eleverna undervisas så nära det egna hemmet och så nära det allmänna skolväsendet som möjligt. Ökade möj­ ligheter härtill erbjuds bl. a. genom den fortskridande urbaniseringsprocessen och de förbättrade kommunikationerna, vilka medverkar till att allt fler skol- kommuner kan få underlag för upprättandet av små »hörselskolor».

Utredningen understryker emellertid att önskemålet att decentralisera verk­ samheten inte får tillgodoses på bekostnad av barnets rätt till en adekvat under­ visning i en god skolform, vilken har tillgång till den omfattande pedagogiska, medicinska och tekniska expertis och den specialutrustning, som krävs för att på bästa möjliga sätt hjälpa barnet att kompensera sitt handikapp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1965

b. Förslag till skolorganisation

Utredningen förklarar, att dess förslag till skolorganisation väsentligen base­ rar sig på uppfattningen, att undervisningen av döva, hörsel- eller gravt tal- skadade elever i möjligaste mån bör integreras med det övriga skolväsendet, samt att man i den mån det är möjligt utan att eftersätta de pedagogiska kraven mera målmedvetet bör satsa på en decentralisering av verksamheten, så att fler elever, framför allt i den lägre skolåldern, kan bo hemma eller hålla en nära kontakt med det egna hemmet.

Allt eftersom barnen blir äldre och deras fostran och undervisning får mera skolmässiga former, kan man emellertid enligt utredningen förvänta, att såväl målsmän som elever är mera beredda att acceptera och förstå nödvändigheten av den centralisering av skolverksamheten, som behövs för att eleverna skall få en med grundskolan likvärdig undervisning. Inte endast det låga elevunder­ laget utan även elevernas skiftande handikapp, som redan på låg- och mellan­ stadiet kräver speciell pedagogisk behandling och differentiering av eleverna, lägger hinder i vägen för en alltför långtgående decentralisering av skolorgani­ sationen. På grundskolans högstadium måste en ytterligare koncentration av skolorganisationen ske för att ge tillräckligt underlag för ett fritt val av tillvalsgrupper och linjer för eleverna.

Utredningen har vid bedömandet rörande utformningen av den framtida skol­ organisationen haft att ta hänsyn till två elevkategorier, vars handikapp är likartade, men som i undervisningen kräver olika pedagogisk behandling och metodik. Gruppen hörselskadade kan i regel erhålla tillfredsställande under­ visning inom det allmänna skolväsendet med dess möjligheter till specialunder­ visning. Gruppen döva, som erbjuder betydligt större problem i undervisningen och därför måste ha tillgång till eu speciell utrustning och expertis, måste

27

orda en sådan lösning, eftersom den i flertalet landsändar skulle leda till att mer än 50% av eleverna skulle behöva inackordering under skoltiden. Utred­ ningen föreslår i stället att länsskolnämnderna vid den planering länsvis, som enligt utredningens mening är erforderlig och som lämpligen bör ske i samråd med länets hörcentral, i den första utbyggnadsetappen utgår från elevom­ råden av i regel gymnasieregions storlek och genom en kombination av hörsel­ klasser och den särskilda specialundervisningen i görligaste mån sörjer för elevernas behov av specialundervisning. Utredningens förslag innebär konkret, att man i tätorter i de elevområden (gymnasieregioner), som har underlag för lägst 2 å 3 hörselklasser/kliniker, inrättar sådana främst för att tillgodose lågoch mellanstadiets behov. De hörselskadade elevernas åldersmässiga gruppering skilda år bör enligt utredningen bli bestämmande för om respektive hörsellärare i huvudsak skall tjänstgöra som klasslärare eller kliniklärare. Undervisningen bör alltså anordnas som hörselklassundervisning för elevgrupp, som kan bilda un­ dervisningsgrupp av erforderlig homogenitet, och i övrigt som klinikunder­ visning. Elever i kommuner eller elevområden, som inte har underlag för hör­ selklasser, bör hänvisas till särskild specialundervisning. Om denna undervis­ ningsform visar sig ge otillräcklig hjälp, bör eleven hänvisas till skolgång i när­ maste tätort med hörselklass.

Utredningen framhåller, att det speciellt när behovet av lärartimmar inte är tillräckligt stort för att medge inrättandet av en hel lärartjänst i regel är svårt för en kommun att erhålla utbildad lärare för uppgiften. Problemet skulle enligt utredningen i ett stort antal fall kunna lösas, om läraren kunde kombi­ nera sin tjänstgöring med annan form av specialundervisning. Utredningen anser, att de lärare, som det här är fråga om, bör ges möjlighet att vid behov komplettera sin utbildning.

Det ungefärliga antal hörselklasser/kliniker, som enligt utredningen bör kun­ na upprättas centralt inom respektive län vid ett genomförande av den av utredningen förordade decentraliserade uppbyggnaden, framgår av följande tabell. Utredningen understryker, att fördelningen på enskilda skolkommuner inte innebär någon lämplighetsgradering utan på grund av lokala förhållanden eller andra skäl, t. ex. närheten till befintlig hörcentral eller förskola, kan bli en annan än i den i sammanställningen angivna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1965

29

lägre elevunderlaget. Undervisningen av elever med obetydliga eller obefintliga hörselrester erbjuder på skolväsendets och teknikens nuvarande utvecklings­ stadium problem av sådan storleksordning, att man för överskådlig tid måste ha dövskolor av internattyp vid sidan om de i kommunal regi, lokalt eller regio­ nalt anordnade »hörselskolorna». Endast härigenom kan f. n. garanteras, att samtliga elever erhåller en adekvat vård och undervisning, tillgång till utbil­ dade lärare och övrig expertis samt fullgod och rätt använd teknisk utrustning. Utredningen föreslår därför, att skolhemmet för döva med även annat lyte samt upptagningsskolorna ingår även i den nya skolorganisationen, de sist­ nämnda i första hand som låg- och mellanstadieskolor.

Med hänsyn till angelägenheten av att man prövar möjligheterna att de­ centralisera även dövskolans verksamhet har utredningen under läsåret 1963/64 och 1964/65 i samarbete med skolöverstyrelsen låtit upprätta externa försöks- klasser för elever, som annars skulle hänvisats till skolgång i dövskola i Örebro, Stockholm eller Lund. Erfarenheterna av anordningen är positiva. Utredningen förordar därför, att anordningen med externa klasser för döva och hörselska­ dade kommer till användning i den nya skolorganisationen, i första hand på lågstadiet. Utredningen anser att det bör ankomma på dövskolornas ledning att utnyttja möjligheterna att inrätta externa klasser, när de samlade omstän­ digheterna gör en sådan anordning möjlig. Enligt utredningens mening bör dessa klasser t.v. organisatoriskt och pedagogiskt lyda under närmaste dövskola och undervisas av lärare med dövlärarutbildning. Det lokala skolväsendet bör till­ handahålla skollokaler, teknisk utrustning, undervisningsmateriel, förbruknings­ materiel och skolmåltider, medan dövskolväsendet bör förutom lärare tillhanda­ hålla erforderlig specialistvård.

Utformningen av högstadiet inom, specialskolväsendet för döva och hörselskadade bjuder liksom andra grenar inom handikappundervisningen på speciella problem, enär elevunderlaget är relativt begränsat, maximalt 40—50 elever per årskurs. Då anordningen med fritt tillval endast i mycket begränsad omfattning prövats i px-aktisk försöksverksamhet finns t. v. ej underlag för säk­ rare bedömanden, men erfarenheterna från exempelvis hörselklassernas hög­ stadium tyder enligt utredningen på att tillvalsmöjligheterna skulle bli alltför begränsade om högstadieundervisningen splittrades på samtliga upptagnings- skolor. För att tillförsäkra samtliga döva och hörselskadade elever en högstadie- undervisning, som reellt kan erbjuda ett fritt tillval, föreslår utredningen att i första hand en fullständig högstadieskola utbyggs i en centralt belägen skol- kommun. Förläggningsorten för denna skola bör ha goda kommunikationer, ett väl utbyggt skolväsen och ett differentierat näringsliv, så att elevenia kan erhålla erforderligt antal praktikantplatser för den praktiska yrkesorienteringen. Enligt utredningens mening lämpar sig Örebro väl för ändamålet. Utredningen räknar vidare med att elevunderlaget för den nuvarande Örebroskolan kommer att minska i takt med utbyggnaden av hörsclklasscrna och de externa klasser, som avses kunna förläggas till det allmänna skolväsendet, varför behovet av

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 70 år 1965

nybyggnad för högstadieskolan i Örebro anses kunna begränsas till ett 10-tal klassrum och ett par specialsalar. Behovet av övriga undervisningslokaler bör enligt utredningen kunna tillgodoses dels inom den nuvarande skolbyggnaden och dels genom samverkan med den centrala yrkes- och fackskola för döva och hörselskadade, som enligt utredningens mening bör ersätta de nuvarande fort- sättningsskoloma i Växjö och Vänersborg, samt vara förlagd till Örebro, så att denna skola kan samordna sin verksamhet med högstadieskolans. Representanter för Örebro stad har vid preliminära överläggningar med utredningen förklarat, att lämplig tomtmark kan ställas till förfogande såväl för en högstadietillbygg- nad genom utvidgning av den nuvarande skoltomten som för en yrkes- och fack­ skola på ett närliggande tomtområde.

Utredningen förklarar, att en relativt hård belastning på Örebroskolans lokal­ resurser kan förväntas, innan utbyggnaden av hörselklass- och den externa klass­ organisationen genomförts. Utredningen räknar därför med att under en över­ gångsperiod viss högstadieundervisning meddelas även vid upptagningsskolorna enligt skolöverstyrelsens bestämmande.

Utredningen föreslår, att under övergångstiden innan utredningens förslag till högstadium genomförts, i de fall, då elevunderlag finns för en anordning med ett frivilligt nionde teoretiskt påbyggnadsår vid upptagningsskola, skolans sty­ relse hos skolöverstyrelsen inger förslag om organisation och läroplan för ett sådant år för de elever, vilka önskar detta. Tim- och kursplaner för detta fri­ villiga påbyggnadsår i upptagningsskolan bör enligt utredningen i huvudsak kunna motsvara dem, som tillämpas i den nuvarande försöksskolans åttonde årskurs, och genomgången av detta år bör i förekommande fall kunna tillgodo­ räknas som ett års fullgörande av den fortsättningsskolplikt, som för närvarande finns för alla dövskolans elever.

Sammanfattningsvis innebär utredningens förslag för den framtida skolorga­ nisationen, att den obligatoriska skolan för undervisning av hörsel- eller tal- skadade samt döva elever bör omfatta följande varianter: särskild specialunder­ visning i anslutning till vanlig klass, undervisning i specialklass inom den all­ männa grundskolan, specialskola eller skolhem. Inom det allmänna skolväsendet bör således finnas »hörselskolor» med hörselklasser och hörselkliniker i ett 30- tal skolkommuner samt därjämte en lokalt anordnad specialundervisning. Inom det obligatoriska specialskolväsendet bör finnas fyra låg- och mellanstadieskolor samt en högstadieskola för döva och hörselskadade, ett skolhem för döva med även annat lyte samt en riksinstitution för diagnostisering, undervisning och vård av gravt talskadade normalbegåvade barn och döva barn med vissa kom­ plikationer. Utredningen förutsätter, att den lilla grupp döva barn med grav rörelsehämning, som behöver särskild medicinsk behandling och särskilda vård­ resurser med hänsyn till rörelsehindret, erhåller sin utbildning inom vård- och skolorganisationen för rörelsehindrade.

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1965

31

c. Skolpliktsbestämmelser

Enligt dövskolestadgan (SFS 1960:509) gäller särskild skolplikt för döva barn. Skolplikten inträder, när barnet uppnår för allmän skolplikt stadgad ålder eller när barnet efter skolålderns inträde drabbas av dövhet. Lider barnet av sjukdom, när skolplikten inträder, skall barnets skolgång uppskjutas så länge hinder föreligger. Skolplikten omfattar en lärotid vid dövskola av 10 år men skall dock upphöra senast med utgången av den årskurs, som slutar det kalen­ derår då eleven fyller 18 år.

Intagning i dövskola av skolpliktiga elever skall jämlikt 14 § dövskolestadgan ske vid höstterminens början varje år med udda årtal. Styrelsen för skola kan dock, om särskilda skäl föreligger, för visst fall medge intagning på annan tid.

Utredningen framhåller att det nu tillämpade systemet med vartannatårs- intagning och uppdelning av eleverna i relativt homogena parallellklasser orga­ nisatoriskt och pedagogiskt medför vissa fördelar men samtidigt icke oväsentliga nackdelar. Systemet har bl. a. till följd att hälften av dövskolornas elever börjar sin egentliga skolgång först vid åtta års ålder och går ut i förvärvslivet med ett års försening. De negativa verkningarna för den årskull elever, som genom intag- ningsbestämmelsernas nuvarande utformning får en försenad skolstart, kan vis­ serligen motverkas i den mån dessa elever erhåller förskoleundervisning, men med hänsyn dels till att de gravt hörselskadade eleverna bör beredas undervisning så tidigt som möjligt för att utveckla språket och dels till att deras skolgång på grund av handikappet måste göras längre än de fullsinnades, förordar utred­ ningen en sådan ändring av intagningsbestämmelsema, att samma bestämmel­ ser kommer att gälla för dövskolan som för den allmänna grundskolan. De pedagogiska fördelar, som kan erhållas genom den nuvarande indelningen av eleverna i tre parallella klasser, kan enligt utredningens mening uppnås genom den i grundskolan tillämpade gruppundervisningen och övriga anordningar för en individualiserad undervisning.

Den nuvarande tioåriga skolpliktstiden för döva elever är, förklarar utredning­ en, närmast jämförbar med den obligatoriska skolgång, som var fullt genomförd inom det allmänna skolväsendet år 1948. Grundskolans nioåriga lärogång borde alltså motsvaras av elvaårig lärogång inom dövskoleväsendet, om jämförelsetalen och dövskolans nuvarande målsättning och innehåll hålls oförändrade. Enligt 1 § dövskolestadgan har den nu tioåriga lärogången inom dövskoleväsendet det dubbla syftet att ge eleverna dels normalspråk och allmän skolbildning och dels yrkesutbildning. Likvärdighet mellan dövskolans och den allmänna grund­ skolans utbildningsmål synes enligt utredningen kunna nås på två vägar. An­ tingen kan lärogången i dövskola med oförändrat utbildningsmål utsträckas till att omfatta elva år eller också kan den tioåriga lärogången behållas men den egentliga yrkesutbildningen ges efter den obligatoriska skolgångens slut. Av samma skäl som anförts beträffande blindskoleväsendet förordar utredningen det senare alternativet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1965

Utredningen föreslår, att det extra år inom den obligatoriska skolgången, som utredningen bedömer vara nödvändigt för att de döva eller gravt hörsel­ skadade eleverna skall kunna uppnå det för grundskolan uppställda bildnings- målet, i första hand tillförs lågstadiet, som sålunda blir 4-årigt. Utredningen förklarar sig väl medveten om att ett extra år kunde behövas även på mellan­ stadiet för att ge ökad tid för t. ex. orienteringsämnena eller på högstadiet, när tillvalsämnen och linjeval tillkommer, men utredningen finner det mest ange­ läget att på det grundläggande stadiet ge tillräcklig tid att bygga upp språk och tal. En utökad tid på lågstadiet bör enligt utredningen komma undervis­ ningen på följande stadier till godo.

Med hänsyn till det erkänt svåra handikapp dövheten utgör i undervisnings- sammanhang, bör enligt utredningens mening den valfrihet ifråga om ämnen, som i grundskolan gäller för elever och malsmän, utsträckas att i dövskolan även i viss utsträckning omfatta skolstadiernas längd. Om det för en enskild elev eller grupp av elever bedöms vara lämpligt, anser utredningen att efter skolöverstyrelsens prövning även mellanstadiet bör kunna tillföras ett frivilligt påbyggnadsår.

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1965

4. Läroplan för grundskola för döva och hörselskadade

Utredningen har i sitt läroplansarbete utgått från att för dövskolan fram­ gent skall gälla den målsättning, som är angiven i skollagens första paragraf, och att dövskolan alltså — med beaktande av sin specifika uppgift att ge ele­ verna språk och tal — skall bedriva sin undervisning i syfte att meddela eleverna kunskaper och öva deras färdigheter samt i samarbete med hemmen främja elevernas utveckling till harmoniska människor och till dugliga och ansvars- kännande samhällsmedlemmar. Utredningen framlägger förslag till läroplan för grundskolan för döva och hörselskadade i separat betänkande (SOU 1964:62).

Även om speciella pedagogiska arbetsprinciper och i vissa ämnen en särskilt avpassad metodik måste tillämpas vid skolundervisning av handikappade, måste enligt utredningens mening viktiga huvudprinciper vara gemensamma för all fostran och undervisning, oavsett de enskilda elevernas skoltillhörighet. Utred­ ningens förslag till ny läroplan för skolorna för döva och hörselskadade samman­ faller därför i stora delar med grundskolans läroplan. Det bör emellertid obser­ veras, att läroplansförslaget avser en 10-årig skola med ett lågstadium omfat­ tande 1—4 årskursen, ett 3-årigt mellanstadium samt ett 3-årigt högstadium. Vid tillämpningen av grundskolans läroplan på mellan- och högstadiet inom grundskolan för döva och hörselskadade beräknas därför årskurs 5 i dövskolan ungefär motsvara årskurs 4 i grundskolan, årskurs 6 motsvara årskurs 5 osv. Vid avslutad tionde årskurs i dövskolan beräknas eleverna trots sitt handikapp ha uppnått det mått av kunskaper och färdigheter som grundskolans elever efter årskurs 9.

I avdelning I .av Läroplan för grundskolan behandlas grundskolans syftemål och anges allmänna riktlinjer för skolans inre arbete. Utredningen har funnit, att kapitlet i sin helhet kan tillämpas inom grundskolan för döva och hörsel­ skadade. Avdelning 11, Allmänna anvisningar för skolans verksamhet, har på några punkter närmare kommenterats i läroplansförslaget. Vissa avsnitt är ej helt tillämpliga inom dövskoleorganisationen. De föreslås utgå vid avsnittets tillämpning i dövskolorna. Andra avsnitt har något utvidgats av utredningens läroplansgrupp.

Avdelning III behandlar timplanerna. Denna avdelning har helt omarbetats, bl. a. pa grund av att en tioårig skolpliktstid och en särskild stadieindelning föreslås för dövskolan.

Utredningen har vid uppgörandet av sitt förslag till timplaner för låg- och mellanstadiet i stort sett bibehållit det veckotimtal, som föreskrivs i nu gäl­ lande undervisningsplan för dövskolan. Det sammanlagda antalet undervis- ningstimmar per vecka är liksom för närvarande genomsnittligt högre på döv­ skolans lågstadium än motsvarande timtal i den allmänna grundskolan. På mellanstadiet är veckotimtalen för jämförbara åldersgrupper inom de båda skolformerna identiska. I följande sammanställning redovisas de olika årskur­ sernas veckotimtal.

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1965

33

Antal veckotimmar i grundskolan för döva och i den allmänna grundskolan

Skola

Antal veckotimmar i årskurs

1

2 3

4 5

6

7

8

9

10

Dövskolan ............. 26

28

32

34

35

35

35

36 36

36

Grundskolan ......... 20

24 30

34

35

35

35

35

35

Differens

+ 6 + 4

+ 2

±0

±0

±0

±0

+ 1 + 1 —

Avdelning IV i Läroplan för grundskolan, Kursplaner med anvisningar och kommentarer, har en sådan utformning, att innehållet enligt utredningens me­ ning i stora delar bör kunna tjäna till ledning i grundskolan för döva och hörsel­ skadade. Vissa avvikelser har dock bedömts nödvändiga.

Särskilda tim- och kursplaner har ej uppgjorts för dövundervisningens speci­ ella skoltyper: skolhemmet i Gnesta och den planerade institutionen i Sigtuna för gravt talskadade normalbegåvade barn och döva barn med vissa komplika­ tioner. Förutom de jämkningar i timplanen, som är möjliga enligt läroplansanvis- ningarna, förutsätts att skolöverstyrelsen medger avvikelser från gällande nor­ mer i den omfattning som bedöms nödvändig. Kursinnehållet i särskolans läro­ plan beräknas i tillämpliga delar gälla för skolhem, där döva barn med psykisk efterblivenhet erhåller undervisning. På likartat sätt anses kursinnehållet i Läro­ plan för grundskolan böra tjäna till ledning vid undervisningen av normalbegå­ vade barn med grava talskador.

3 —

Bihang till riksdagens protokoll 19G5. 1 samt. Nr 70

Utredningen förklarar, att skolöverstyrelsen under en övergångsperiod med särskild uppmärksamhet bör följa lärarnas och elevernas möjligheter att arbeta enligt grundskolenormerna. De modifieringar av skolans inre arbete, som vunna erfarenheter härvid kan ge anledning till, bör därefter kunna genomföras, exem­ pelvis genom att tilläggsanvisningar utfärdas av skolöverstyrelsen.

Huvudprincipen för det pedagogiska arbetet inom dövskolan bör enligt utred­ ningen vara att söka skapa bästa möjliga betingelser för en optimal språk- och talutveckling hos eleverna. Då utredningen anser, att varje barn med alla medel skall bringas till utveckling på möjligast allsidiga sätt, föreslås att eleverna skall kunna få stödundervisning medelst åtbördsspråk.

Beträffande utredningens förslag till läroplan för grundskola för döva och hörselskadade torde i övrigt få hänvisas till det särskilda betänkande (SOU 1964:62), i vilket utredningen framlagt ifrågavarande förslag, samt till s.

—185 i huvudbetänkandet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1965

5. Döva och hörselskadade ungdomars fortsatta utbildning efter den

obligatoriska skolan

Enligt utredningens mening bör det genom den från åtta till tio år förlängda grundutbildningen framgent bli möjligt att i den ungdomsskola för döva och hörselskadade, vilken bör följa pa grundskolan, i större utsträckning göra de hörselhandikappade rättvisa och tillgodose deras individuella utbildningsbehov. Skillnaden i yrkesutbildningens målsättning, uppläggning och innehåll för pojkar och flickor bör enligt utredningen givetvis försvinna och samtliga studievägar och yrkeslinjer stå öppna för alla utan uppdelning efter kön.

För att de döva och hörselskadade ungdomarna framgent skall få tillgång till största möjliga antal utbildningssektorer och samtidigt kunna garanteras en fullgod undervisning, föreslår utredningen, att de efter genomgången grund­ skola bereds möjlighet till fortsatt utbildning dels inom det allmänna skol­ väsendet och dels inom specialskolväsendet.

Elever, som bedöms ha förutsättningar för att följa undervisningen i skola för hörande, föreslås efter prövning i varje enskilt fall kunna fortsätta sin utbildning efter grundskolan för döva och hörselskadade i yrkesskola, fackskola eller gym­ nasium inom det allmänna skolväsendet. Ledningen för den avlämnande dövsko- lan, i regel högstadieskolan i Örebro, bör enligt utredningen genom samverkan med skolledningen i elevens hemkommun verka för att sådan undervisning kom­ mer till stånd samt att erforderliga hjälpmedel och stödåtgärder i övrigt ställs till elevernas förfogande. I de fall da elevunderlaget pa en ort är tillräckligt stort för att medge, att man låter de döva och hörselskadade bilda egen undervis­ ningsgrupp eller klass i högre skola för hörande, bör sadan klass om möjligt anordnas på denna ort.

Utredningen anser, att undervisningen på detta skolstadium till stor del torde

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 70 år 1965

35

kunna ges av den högre skolans ordinära ämneslärare. En lärare med special­ utbildning — t. ex. någon vid hörselklass eller dövskola anställd lärare eller en ämneslärare med hörselpedagogisk vidareutbildning — anses dock böra stå till elevernas förfogande för sådan specialundervisning, som anordnas även för elever vid högre skolor.

Utredningen föreslår, att de nuvarande fortsättningsskolorna avvecklas och ersätts av skolor ovanför grundskolan för döva och hörselskadade, som erbjuder hörselhandikappade ungdomar likartade utbildningsmöjligheter, som står till buds inom det allmänna skolväsendet, dvs. gymnasie-, fackskol- och yrkesskol- undervisning.

Antalet elever, som kan väntas välja en teoretisk, respektive praktisk studie­ gång i de nya skolorna, kan enligt utredningen tills vidare ej med säkerhet be­ räknas. Med ledning av elevernas nuvarande fördelning i fortsättningsskolorna uppskattar utredningen den förra gruppen till 30 ä 40 och den senare till Ilo ä

120

vid en lärogång, som genomsnittligt omfattar

4

ä

6

terminer.

Beträffande skolornas lokalisering gäller att det låga elevunderlaget gör en viss koncentration nödvändig, för att inte antalet valmöjligheter skall för starkt begränsas. Även vid en koncentration av undervisningen till två skolenheter, vilket föreslås av utredningen, anses det emellertid med hänsyn till den all­ männa inriktning och målsättning, som bör gälla för undervisningen, av väsent­ lig vikt att denna nära anknyts till det allmänna skolväsendet och till de ut­ bildningsmöjligheter, som erbjuds inom näringslivet. Undervisningen bör därför enligt utredningen vara förlagd till skolkommuner med ett rikt differentierat skolväsen och näringsliv. Vidare anses det önskvärt, att dessa trots koncentra­ tionen relativt små skolenheter kan anslutas till annan dövundervisning, så att specialutbildade lärare och övrig expertis, undervisningslokaler samt teknisk utrustning kan utnyttjas så effektivt som möjligt.

Teoretiskt inriktade hörselhandikappade elever kan för närvarande inom döv­ skolväsendets ram bedriva realskol-, försöksskol- och gymnasiestudier vid sko­ lan på Blockhusudden i Stockholm. Erfarenheterna av verksamheten är positiva. Enligt utredningens mening bör denna verksamhet ingå även i den nya skol­ organisationen men ombildad till en ungdomsskola med gymnasie- och viss fack- skolundervisning (social och ekonomisk fackskola). Pedagogiskt och administ­ rativt föreslås skolan bli underställd ledningen för Manillaskolan. Undervis­ ningen bör enligt utredningen bedrivas som en kombination av direkt under­ visning och handledd korrespondensundervisning. Utredningen beräknar skolans omfattning till omkring

30

elever, varav

20

tillhörande fackskolgruppen och

10

gym nasiegruppen.

Yrkesskolundervisningen och undervisningen på teknisk linje i fackskola bör enligt utredningens mening på likartat sätt samordnas med dövskolans hög­ stadium och följaktligen förläggas till Örebro. Utredningen förslår att eu yrkes- och fackskola för sammanlagt ca

Ilo + 20 = 130

elever skall uppföras på tomt

skild från högstadieskolan men ställas under samma ledning som denna. Där-

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1965

Personalbehovet vid dövskolorna

37

a. Ordinarie och extra ordinarie personal.

Befattningshavare

H är n ö sa n d

L u n d

M au il la

G n es ta

V

än er sb o rg

..... ..... .

..... ....

Ö re b ro

S ig tu n a

S u m m a

G

Gy +F

Sem

G Y+F

a. Tjänster Rektor ..............................

1

i

1 1

4

Rektor (ABp 25) ...........

1 1

2

Rektor (ABp 24) ...........

1

1

Studierektor (21) ...........

1 1 1 1 1 1 i 1 1 1 10

Psykolog ..........................

1

1

Dövlärare:

Lärare i läroämnen ..

4

17 8

29

Folkskollärare .............

6

6

7

1

6

9

2

37

Småskollärare ........... ..

7 8

8

2

7

12

2 46

Talpedagog:

Folkskollärare .............

2 2

Småskollärare .............

1 1

Förstadielärare (15) ....

3

3

6

Lärare i yrkesämnen

(15/17)

13

13

Övningslärare:

Gymnastik (18) .........

1 1

1

1

2

6

Teckning (16) ............. V»

7»

1

V*

1

3'/»

Slöjd (15) ...................

2 2

2

1 2

2

11

Hemkunskap (15) ...

1

1

Ingenjör ............................

7*

Va

i

7»

1

1 47»

Sköterska (13) ...............

1

i

1

1'/« l*/« 6

Kurator ............................

i

1 1 3

Elevhemsföreståndare

(12/13) ..........................

2 2

2

1 2

3 1 13

Husmor (12/13) .............

1 1

1

1 1

1 6

Kontorsskrivare (13) ...

1

1

2

Kansliskrivare (11) ....

1 1

1

1

1 1 6

Vårdare (9) ....................

8 6

10

5

8

16 14 67

Maskinist (9) .................

1 1

1

1

1

5

Vaktmästare (9) .............

2 1

2

1

1 1

1

2

11

Värmeskötare (9) .........

1

1

2

Trädgårdsförman (9) ...

1 1

2

Kokerska (7) ...................

1 1

1

1

2

2

8

Sömmerska (6) ...............

1 1

1

1

1

5

Kontorsbiträde (5) ....

1 1

1

1

1

i 6

Ekonomibiträde (5) ...

10 7

13

10

12 5 57

Anm.

G = Grundskola Gy = Gymnasieundervisning F = Fackskolundervisning (i Stockholm social och ekonomisk, i Örebro teknisk) Sem = Dövlärarseminarium

b. Arvodesanställd personal: Skolläkare, barnpsykiater, audiolog, otolog, fonia- ter, tandläkare, psykolog, kurator, yrkesvalslärare, timlärare, personal för fri­ tidssysselsättning, praktikanter.

c. Kollektivanställd personal: Städpersonal.

7. Kostnader

Kostnaderna för avlöningar enligt den av utredningen föreslagna personal­ organisationen beräknas till ca 8,5 milj. kr. enligt 1964 års löneläge.

Beträffande omkostnaderna förklarar utredningen, att behovet av medel under de olika delposterna endast kan beräknas ungefärligt innan erfarenhet vunnits av organisationen. Merkostnaderna för den föreslagna förlängningen av grundutbildningen från åtta till tio år motverkas delvis av de besparingar som vinns genom att dövskolklasser ansluts till det allmänna skolväsendet och att yrkesutbildningen koncentreras till en skola. Utredningen gör därför vid sin bedömning av medelsbehovet till omkostnader för dövskolorna en schablon­ mässig uppräkning av innevarande års anslag med 15 %. Dessutom räknar ut­ redningen med ytterligare kostnader om 49 000 kr. för fritidsverksamhet, läger­ skolor m. m. samt 117 000 kr. för den planerade Sigtunainstitutionen. Härtill kommer kostnader för av utredningen föreslagen upprustning ifråga om under- visningshjälpmedel och teknisk utrustning (se s. 40).

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 70 år 1965

E. Genomförandet av den föreslagna organisationen

1. Tidsplan för övergång till grundskola för blinda och döva

Utredningen föreslår att övergången till grundskola för döva och blinda skall ske med början läsåret 1965/66 i årskurserna 1—5 och med en årlig utbyggnad omfattande en årskurs. Då intagning av elever i dövskoloma hittills skett vart­ annat år innebär förslaget att den successiva övergången till tillämpning av grundskolans läroplan genomförs enligt följande tidsplan.

Tidsplan för övergång till grundskola inom blind- och dövskolväsendet

Läsår

Års

i

u r s

3 4

5

6

7

8

9

10

B D B D B D B D B D

B D B D B D

B D B D

1965/66 .................

G G

G —

G G G — G G

F — F F F — F F F —

1966/67 .................

G G G G G — G G G — G G F —

F F F — F F

1967/68 .................

G G G G G G G — G G G — G G

F —

F F F —

1968/69 .................

G G G G

G G G G G — G G G — G G

F —

F F

1969/70 ................. G G

G G

G G G G G G G — G G G — G G

F —

1970/71 ................. G G G G G G G G G G G G

G — G G G — G G

Anm.

B = blindskola, D = dövskola, G = grundskola och F = folkskola, respektive fortsättnings-

skola.

39

Enligt utredningens tidsplan når den första årskursen av dövskolans och blind­ skolans elever högstadiet läsåret 1968/69 och den första årskullen elever lämnar grundskolan vid utgången av läsåret 1970/71. Avvecklingen av de nuvarande fortsättningsskolorna inleds läsåret 1969/70, och den nya skolorganisationen för elevernas undervisning i yrkesskola, fackskola och gymnasium bör stå färdig att fungera fr. o. m. läsåret 1971/72. Utredningen föreslår att skolöverstyrelsen skall erhålla i uppdrag att utföra den detaljplanering och framlägga de förslag till åtgärder, som under övergångstiden är erforderliga med hänsyn till:

1

. de nuvarande upptagningsskolornas omvandling till låg- och mellanstadie­

skolor,

2

. Örebroskolans och Tomtebodaskolans omvandling till grundskola med låg-, mellan- och högstadium,

3. avvecklingen av de nuvarande fortsättningsskolorna och utbyggnaden av

yrkesskol-, fackskol- och gymnasieundervisningen samt

4. behovet av lärare och övrig personal i den nya skolorganisationen.

Benämningen på skolorna inom specialskolväsendet är för närvarande: sta­ tens skola för döva, statens skola för hörselskadade, blindinstitutet, statens skolhem för döva etc. Enligt utredningens mening bör specialskolornas karak­ tär av skolor för handikappade inte särskilt markeras i skolornas namn. Utred­ ningen föreslår, att skolorna i samband med övergången till en grundskole- organisation ges egennamn, som lämpligen kan ha lokal eller personell an­ knytning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1965

2. Behov av hjälpmedelsupprustning

Utredningen förklarar att specialskolorna i samband med skolreformen bör ges samma standard beträffande pedagogiska hjälpmedel som den vanliga grund­ skolan. Resultatet av en av utredningen i samverkan med skolöverstyrelsens hjälpmedelsbyrå gjord inventering av specialskolornas bokbestånd och materiel- bestånd i övrigt visar att hjälpmedelssituationen på vissa områden är närmast prekär. Apparatbeståndet för audivisuell undervisning är helt otillräckligt och laborationsutrustning för elevförsök i regel obefintlig på skolorna. Att med da­ gens materielförråd ens tillnärmelsevis söka realisera grundskolans intentioner i de naturorienterande ämnena är enligt utredningen inte möjligt.

Utredningen framhåller att problemet rörande användbarheten av olika hjälp­ medel i regel inte ligger på »föremålsplanet» utan på det »metodiska planet» och att ett metodiskt rätt utnyttjat pedagogiskt hjälpmedel kan visa sig verknings­ fullt även vid undervisning av mycket gravt handikappade elever.

För blindskolorna anser utredningen att det genom den föreslagna pedagogiska hjälpmedelscentralen (s.

12

) skall bli möjligt att bättre tillgodose behovet av

läro- och läseböcker. Centralen skulle bl. a. ha till uppgift att kartlägga behovet av nyproduktion av böcker, undersöka vilka böcker som lämpligen kan över­

föras till blindskrift, utarbeta manuskript, samarbeta med tryckerier för tryck­ ning av de nya böckerna samt göra långtidsplanering för bokproduktionen.

Beträffande dövskolorna föreslår utredningen att en kommitté för undervis- ningshjälpmedel tillsätts, bestående av representanter för grundskolans låg-, mellan- och högstadier, representanter för gymnasiala skolstadier samt en repre­ sentant för skolöverstyrelsen. Kommitténs främsta uppgift skulle vara att verka för att de pedagogiska hjälpmedlen i dövskolorna håller en standard, som är jäm­ förbar med den inom skolväsendet i övrigt samt att den årliga nyproduktionen sker tillfredsställande.

Utredningen framlägger en plan för hjälpmedelsupprustning vid blind- och dövskolorna under perioden för övergång till grundskola. Kostnaderna för denna upprustning beräknas för blindskolorna till 867 000 kr. och för dövskolorna till 889

kr. Kostnaderna föreslås fördelade på en femårsperiod med årliga kost­

nader om 173 000 kr. för blindskolorna och 178 000 kr. för dövskolorna. För döv­ skolorna tillkommer dessutom årliga kostnader för nyanskaffning av hörseltek­ nisk utrustning med

202 000

kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1965

3. Blind- och dövskolornas lokalbehov

En förutsättning för att undervisningen av blinda och döva elever skall kunna bedrivas i enlighet med de för grundskolan bärande tankarna och idéerna är inte endast fullgoda pedagogiska och tekniska hjälpmedel utan även tillgång till undervisningslokaler i tillräckligt antal, försedda med inredning och installa­ tioner, som underlättar en riktig användning av moderna undervisningshjälp- medel. Vidare krävs utrymmen för elevernas fritidssysselsättning och trivsamma elevhem.

Utredningen har i samband med inventeringen av skolornas hjälpmedel även gjort en inventering av lokalbeståndet och redovisar det beräknade behovet av ny- och ombyggnad vid de skilda skolorna under perioden för övergång till grund­ skola.

En genomgripande om- och tillbyggnad för Manillaskolan anses nödvändig och bör enligt utredningen ges högsta angelägenhetsgrad. Utredningen har där­ för redan i ett tidigt skede av utredningsarbetet tillsammans med representanter för byggnadsstyrelsen och skolöverstyrelsen inlett arbetet med utarbetandet av lokalprogram för skolan.

Beträffande skolan för döva i Lund föreslås en ny- och ombyggnad som siktar till att successivt omvandla den nuvarande internatskolan till dagskola. Elev­ förläggningarna bör enligt utredningen snarast flyttas ut från huvudbyggnaden och den nuvarande internatdelen ombyggas till lokaler för undervisnings- och fritidsändamål: slöjdsal, grupprum, rytmikrum, teknikerrum, expeditionsutrym- men och hobbylokaler. Vidare föreslås att skolan genom om- eller nybyggnad ges en tidsenlig gymnastik- och badavdelning.

41

För elever, som inte genom upprättandet av externa klasser i Malmö och andra orter samt genom vidgad användning av skolskjutsar kan bo i det egna hemmet eller beredas plats i inackorderingshem, föreslår utredningen att inkvartering ordnas i små elevinternat. Varje sådant elevhem skulle vara avsett för

8—10

elever.

Vidare föreslås nybyggnad i Örebro för grundskola samt yrkes- och fackskola för döva och hörselskadade.

För skolorna i Vänersborg och Gnesta krävs enligt utredningen vid övergången till grundskola endast smärre kompletteringar av lokalbeståndet. I fråga om skolan i Härnösand föreslår utredningen bl. a. att möjligheten prövas att göra elevhemmet mera tidsenligt.

Vid Tomtebodaskolan bör enligt utredningen två fristående små elevhem upp­ föras och de internatutrymmen som härigenom kan friställas genom ombyggnad göras disponibla för undervisningsändamål.

Utredningen föreslår, att byggnadsstyrelsen får i uppdrag att — på grund­ val av utredningens principförslag till om- och tillbyggnad vid blind- och döv- skoloma under perioden för övergång till grundskola — i samverkan med skol­ överstyrelsen färdigställa byggnadsprogram för skolorna och fortsätta projekte­ ringen fram till och med färdigställande av bygghandlingar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1965

4. Lärarutbildningsfrågor och behov av pedagogiskt utvecklingsarbete

Förverkligandet av skolreformen i specialskolorna medför enligt utredningen dels ändrade och skärpta krav på utbildning av lärare för undervisningen och dels ett ökat behov av pedagogiskt utvecklingsarbete i dessa skolor.

Utredningen förklarar sig på grund av problemens storleksordning och med hänsyn till den lämpliga tidsplanen för utredningens arbete inte ha funnit det möjligt att ta upp lärarutbildningsfrågorna till ingående behandling. Med hän­ syn till dessa frågors betydelse för den föreslagna reformen av specialskolväsen­ det föreslår utredningen att de blir föremål för särskild utredning.

Beträffande behovet av forskning och pedagogiskt utvecklingsarbete i special­ skolorna framhåller utredningen bl. a. att det i utredningsarbetet gång efter annan har kunnat konstateras, att en rad av metodiska och pedagogiska åtgärder i blind- och dövundervisningen i huvudsak vilar på empirisk grund och behöver verifieras av forskning för att man i det pedagogiska utvecklingsarbetet skall få en fastare grund att stå på. Enligt utredningens mening är det av betydelse att man genom forskning får belyst den handikappade elevens situation i olika skol- och hemmiljöer samt det ena eller andra handikappets inverkan på elevens psykiska utveckling och emotionella och sociala anpassning.

Aktuella objekt för forskning och pedagogiskt utvecklingsarbete är även frågor som rör inlärningen, individualiseringen av undervisningen och yrkesrådgiv- ningen. På blindsidan är det bl. a. av intresse att finna lämplig kombination av böcker på punktskrift, talboken och språklaboratoriet i undervisningen, metoder

F. Yttranden

Kiingl. Maj:ts 'proposition nr 70 år 1965

43

Utredningens förslag har i allmänhet mottagits mycket positivt av remissinstan­ serna, som starkt understryker att det är samhällets skyldighet att tillhanda­ hålla en god undervisning åt de syn- och hörselhandikappade barnen. Flera re­ missinstanser, däribland skolöverstyrelsen, förklarar sig i allt väsentligt kunna biträda de förslag utredningen framlagt. Socialstyrelsen, Svenska arbetsgivare­ föreningen och Svenska otolaryngologförbundet tillstyrker samtliga förslag. Av­ vikande meningar har emellertid också anförts. Dessutom har önskemål fram­ förts om ytterligare utredning av vissa frågor. Svenska synpedagogers förening finner sålunda betänkandet som helhet mycket väl genomtänkt och ambitiöst utarbetat men anser att de gravt synskadades problem inte beaktats i relation till deras betydelse och föreslår att en liknande grundlig utredning rörande de synskadade i grundskolan kommer till stånd. Även De blindas förening anser att de problem svnsvaga barn möter i skolor för seende bör bli föremål för utredning. Några remissinstanser förordar ytterligare utredning angående de dövas yrkes­ utbildning.

I det följande kommer i första hand att redovisas de frågor, beträffande vilka remissinstanserna framfört erinringar eller gjort särskilda uttalanden.

Utredningens förslag att samma målsättning bör gälla för undervis­ ningen i blind- och dövskolorna som för undervisningen i det allmänna skol­ väsendet biträds i huvudsak av samtliga remissinstanser. Styrelserna för så gott som samtliga dövskolor anser emellertid liksom Svenska dövlärarsällskapet att utredningen överskattat utvecklingsmöjligheterna hos de döva barnen. Styrelsen för dövskolan på Manilla är ense med utredningen i fråga om målsättningen för specialskolornas undervisning men framhåller att den höga målsättningen givet­ vis inte bör ses som ett självändamål eller få verka tyngande och försvårande för en från strängt realistiska och erfarenhetsmässiga grunder utgående anpass­ ning av de handikappade till det allmänna skolväsendets normer. Även medi­ cinalstyrelsen understryker att den i betänkandet redovisade målsättningen för undervisningen inte får bli ett självändamål samt framhåller att en harmonisk anpassning av individen till tillvaron under alla förhållanden måste vara det centrala.

Det med utgångspunkt från angivna målsättning för undervisningen i special­ skolorna framförda förslaget att blind- och dövskolväsendet skall omfatta eu obligatorisk grundskola samt en frivillig påbyggnad på denna, som ger möjligheter till utbildning på yrkesskol-, f a c k s k o

1

- och

gymnasienivå tillstyrks också av så gott som samtliga remissinstanser.

Svenska dövlärarsällskapet förklarar emellertid att man om beteckningen grund­ skola införs på dövskolan måste ansvara för att den ger samma kompetensvärde som den allmänna grundskolan. Sällskapet föreslår därför att i skollagen skall fastställas att undervisningen i princip skall motsvara undervisningen i grund­ skolan och att ifrågavarande skolor skall benämnas specialskolor för döva.

Även utredningens förslag i fråga om skolpliktsbestämmelser bi­ träds i stort sett av samtliga remissinstanser. Styrelsen för vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat lyte föreslår dock att samma skolpliktsbestämmelser skall gälla för blindskolan i Örebro som för blindinstitutet på Tomteboda.

Förslaget att grundskolan för blinda skall omfatta ett treårigt låg­ stadium, ett fyraårigt mellanstadium och ett treårigt högstadium och att viss grad av anpassningsbarhet till enskilda elevers eller elevgruppers behov bör råda tillstyrks genomgående. Skolöverstyrelsen framhåller beträffande skolstadiernas längd att stadiegränserna inte behöver hållas så strikt i skolformer där undervis­ ningen kan och bör individualiseras.

Utredningens uppfattning att högstadiet för blinda bör förläggas till blind­ institutet och att detta successivt bör omorganiseras till en fullständigt utbyggd grundskola för blinda delas av remissinstanserna. Då det gäller gränsdragningen mellan blindinstitutet och skolhemmet i Örebro (Ekeskolan) är emellertid me­ ningarna något delade. Utredningens uttalande att blinda med komplicerat lyte skall hänvisas till skolhemmet i Örebro får enligt skolöverstyrelsen inte tolkas så att även elever, som begåvningsmässigt är väl utvecklade, skall hänvisas till detta skolhem. Medicinalstyrelsen finner det också felaktigt att blinda barn, som inte är utvecklingsstörda men med grava rörelsehämningar, hänförs till skol­ hemmet i Örebro samt föreslår att de rörelsehämmade blinda och döva barnen skall erhålla sin skolgång antingen på samma ställe som icke rörelsehämmade blinda och döva eller vid regioninstitution för rörelsehämmade. Utredningen för översyn av 1954 års lag om undervisning och vård av vissa psykiskt efterblivna,

Statstjänstemännens riksförbund och Svensk sjuksköterskeförening anser inte heller att normalbegåvade blinda bör placeras i Örebro. Styrelsen för blindinstitutet förklarar däremot att blinda elever, som har ytterligare ett fysiskt eller psykiskt handikapp, i Örebroskolan skulle få den bästa möjliga, individuellt till­ rättalagda undervisningen samt finner i likhet med Föreningen Sveriges blind­ lärare den av utredningen gjorda gränsdragningen mellan blindinstitutet och skolhemmet i Örebro tillfredsställade.

Det av utredningen gjorda uttalandet om att högstadiet vid blindinstitutet bör utformas så att det bl. a. kan utgöra en central för erforderlig hjälp åt skol- pliktiga elever, som kunnat överföras till det allmänna skolväsendet, och att blindinstitutets nuvarande studiebibliotek bör utbyggas till en pedagogisk hjälpmedelscentral kommenteras av ett stort antal remissinstanser. Angelägenheten av en skyndsam utbyggnad av den föreslagna hjälpmedels­ centralen understryks av bl. a. lärarförbunden, styrelsen för blindinstitutet, De blindas förening och föräldraföreningen vid blindinstitutet. De blindas förening anser att hjälpmedelscentralen även bör lämna service till studerande vid uni­ versitet och högskolor. Styrelserna för skolorna för vuxna synskadade i Kristine­ hamn och Växjö förklarar att centralen måste få sådan storlek och utformning

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1965

45

att den kan betjäna även vuxenskolornas elever och länsskolnämnden i Norr­ bottens län och Svenska synpedagogers förening att även behovet av hjälpmedel för de synsvaga, som hela sin skoltid går i det reguljära skolväsendet, bör be­ aktas. Arbetsmarknadsstyrelsen och 1960 års blindvårdsutredning föreslår att skolöverstjTelsen och arbetsmarknadsstyrelsen skall få i uppdrag att antingen utvidga den föreslagna hjälpmedelscentralen eller skapa en fristående institution med sådana resurser att alla studerande utan avseende på skoltillhörighet får studievägledning och undervisningshjälpmedel.

Beträffande frågan om överföring av blinda barn till skolor för seende förklarar De blindas förening sig dela utredningens allmänna uppfattning. Föreningen understryker emellertid att det enda acceptabla motivet för en dylik åtgärd bör vara att åtgärden är klart motiverad med hänsyn till barnets bästa. Enligt föreningens mening är det av allra största vikt att såväl föräldrar som skolmyndigheter får sådana informationer att de blir i stånd att objektivt pröva vad som verkligen är bäst för barnet. Föreningen anser det även av betydelse att föräldrarnas intresse av att medverka till en överflyttning till skolor för seende inte motverkas av att överflyttningen blir ekonomiskt ofördel­ aktig. Lärarförbunden framhåller att resultatet av en överföring till det allmänna skolväsendet i mycket hög grad blir beroende på den eller de mottagande lärar­ nas möjligheter att hjälpa eleverna tillrätta. För att bästa möjliga förutsätt­ ningar skall skapas i detta avseende föreslår förbunden att ett lägre elevantal än vad som svarar mot normaltalet skall få tillämpas i de fall att svårt handikappad elev tas emot i en undervisningsavdelning.

Centrala studiehjälp snämnden har inte något att erinra mot utredningens ut­ talande om att blinda elever under sin utbildning efter den obligatoriska skol­ gången utöver en avgiftsfri utbildning bör erhålla ett så utformat studiestöd att samhället övertar de speciella studie- och levnadskostnaderna för denna ka­ tegori studerande. En samordning i bestämmelserna mellan förmåner som utgår enligt det studiesociala systemet och det särskilda stöd som i övrigt kan vara motiverat för de handikappade ter sig enligt nämndens mening angelägen. För att underlätta bedömningen av de åtgärder som kan behöva vidtas för att läm­ na de handikappade avsett stöd under utbildningstiden och för att befrämja en önskvärd samordning av bestämmelserna härför avser nämnden att genomföra en kartläggning av nuvarande förhållanden och föreslagna åtgärder på detta område.

Då det gäller personalbehovet för blindundervisningen biträder samtliga de remissinstanser, som uttalat sig i denna fråga, i stort sett utredningens förslag. Angelägenheten av att personella resurser ställs till för­ fogande i tillräcklig utsträckning understryks i ett stort antal yttranden. Flera remissinstanser, däribland länsskolnämnderna i Södermanlands, Kristianstads,

Kungl. Maj:ts -proposition nr 70 år 1965

Hallands, Älvsborgs, Värmlands och Örebro län samt lärarförbunden och

8

venska

synpedagogers förening betonar särskilt behovet av en utbyggnad av konsulent­ organisationen för blinda förskolbarn. I andra yttranden framhålls behovet av psykologisk och social expertis.

Utredningens förslag att förskolundervisningen för döva barn skall vara frivillig och att huvudmannaskapet skall ligga hos landstingen till­ styrks av bl. a. socialstyrelsen, länsskolnämnderna i Kronobergs och Västman­ lands län samt styrelsen för dövskolan på Manilla. Länsskolnämnden i Norr­ bottens län framhåller att inga olägenheter av någon art förmärks av att för­ skolan i Boden är statlig. Såväl landstinget som kommunen och centrallasarettet är representerade i styrelsen för skolan och det regionala inflytandet är redan nu tryggat. Nämnden finner inte anledning att inta en avgjord ståndpunkt i fråga om skolans ställning. Norrbottens läns landsting, Sveriges dövas riksför­ bund och styrelsen för förskolan i Boden vill däremot inte acceptera förslaget att denna skola skall överlåtas på landstinget. Styrelsen för skolan nämner i sitt yttrande att av de 15 elever, som f. n. undervisas vid förskolan, endast

6

kom­

mer från Norrbottens län och att såväl skolan som elevhemmet är för stort för länets behov.

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1965

Remissinstanserna instämmer i allmänhet i utredningens principiella ställ­ ningstagande att samtliga elever bör undervisas så nära det egna hemmet som möjligt. En utbyggnad av hörselklassorganisationen anses av bl. a. länsskolnämnderna i Södermanlands, Kronobergs, Kristianstads, Älvsborgs, Väst­ manlands, Värmlands och Kopparbergs län samt Svenska otolaryng olo gförbun­ det och Hörselfrämjandets riksförbund som i högsta grad angelägen. Hörselpeda­ gogernas förening hävdar att en del av de elever som nu undervisas i dövskola skulle beredas bättre utvecklingsmöjligheter i hörselklass. Länsskolnämnden i

Älvsborgs län förklarar att en decentralisering måste ske med försiktighet och med i första hand elevens bästa för ögonen i varje särskilt fall. Liknande syn­ punkter framförs av styrelsen för dövskolan i Härnösand, som betonar att de­ centralisering ej får ske på bekostnad av barnets rätt till en adekvat undervis­ ning i en god skolform. Svenska dövlärarsällskapet anser att de av utredningen föreslagna anordningarna bör prövas ingående innan definitivt beslut fattas om dövskolans framtida utformning i sin helhet.

Tanken på en avveckling av skolan för hörselskadade i Örebro kritiseras i några remissyttranden. Dövskolornas rektor sförening förklarar t.ex. att en av­ veckling av denna skolform skulle innebära en sådan försämring av differentie- ringsmöjligheterna att de förbättringar i fråga om undervisningsmöjligheterna, som utredningens förslag i övrigt förväntas medföra, i hög grad skulle motverkas eller rent av omintetgöras. Även styrelserna för dövskolorna i Växjö, Lund,

Härnösand, Vänersborg och Gnesta samt Svenska dövlärarsällskapet uttalar sig

47

för ett bibehållande av klasser av Örebrotyp. Dylika klasser bör enligt dövlärar- sällskapet finnas i Stockholm, Göteborg och Malmö.

I fråga om do v skolornas lokalisering framförs olika förslag i re­ missyttrandena. Döva barns målsmäns riksförbund förklarar, att det är av stor vikt att skolorna placeras i orter med differentierat näringsliv och som kan absorbera föräldrarna ur arbetsmarknadssynpunkt, samt föreslår att dövskolorna i Härnösand och Vänersborg i stället skall förläggas till Sundsvall och Göteborg. Även Hörselfrämjandets riksförbund anser Göteborg mera lämplig som förlägg­ ningsort för en dövskola än Vänersborg.

Skolöverstyrelsen tillstyrker i likhet med styrelsen för dövskolan i Lund att högstadiet förläggs till Örebro men framhåller att vissa skäl talar för en förlägg­ ning till Stockholm. Styrelsen för dövskolan på Manilla framhåller att det skulle innebära en svår förlust för dövlärarseminariet om Stockholm blir utan högsta­ dium samt föreslår med hänsyn härtill samt med hänsyn till eleverna vid de till

Manilla knutna skolorna att högstadium anordnas såväl på Manilla som i Öre­ bro. Sveriges dövas riksförbund understryker däremot betydelsen av att hög- stadieundervisningen förläggs till en ort. Dövskolornas rektors förening anser att Örebroskolan bör vara helt skild från skolor för helt döva samt avstyrker den föreslagna förläggningen av högstadiet till Örebro såvida inte Örebroklientelet överförs till nya skolor. Samma uppfattning har styrelsen för dövskolan i Väners­ borg, som föreslår att högstadiet skall förläggas till Vänersborg eller Trollhättan.

Så gott som samtliga remissinstanser biträder förslaget att grundskolan för döva skall omfatta ett fyraårigt lågstadium, ett treårigt mellanstadium och ett treårigt högstadium. Styrelsen för fortsättnings skolan i Vänersborg anser dock att även mellanstadiet bör vara fyraårigt och att skolplikten bör omfatta elva år. Dövskolornas rektor sförening och Svenska dövlärarsällskapet anser också att det frivilliga påbyggnadsår utredningen föreslagit på mellanstadiet bör göras obligatoriskt och att mellanstadiet i grundskolan för döva således bör vara fyra­ årigt. Lärarförbunden framhåller att ansträngningar måste göras för att förmå enskilda elever eller grupper av elever att om så erfordras utnyttja möjligheten till ett frivilligt påbyggnadsår på mellanstadiet.

Styrelserna för dövskolorna i Härnösand, Örebro och Vänersborg samt Döv­ skolornas rektorsförening och Svenska dövlärarsällskapet ställer sig tveksamma eller avvisande till förslaget att intagning av nybörjare i dövskolorna skall ske varje år och inte som nu endast vartannat. Rektorsföreningen framhåller att möjligheterna till en gruppering efter begåvning och andra för skolframgången viktiga faktorer skulle försämras vid en övergång till elevintagning varje år. Styrelsen för fortsättningsskolan i Växjö tillstyrker däremot förslaget samt fram­ håller att varjeårsintagning ger eleverna möjlighet att gå om en klass. Bland de remissinstanser som tillstyrker varjeårsintagning av elever i dövskolorna märks vidare skolöverstyrelsen, flera länsskolnämnder samt lärarförbunden, som därvid förklarar sig förutsätta generösare bestämmelser om delning av' klasser.

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1965

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 70 år 1965

49

Svenska dövlärarsällskapet förordar ytterligare utredning angående de dövas yrkesutbildning.

Utredningens förslag beträffande personalbehovet för dövsko­ lorna tillstyrks i stort sett av samtliga de remissinstanser som uttalat sig i denna fråga. Förslaget att dövskolorna successivt skall tillföras i huvudsak sam­ ma lärarkategorier som finns i det allmänna skolväsendet, dvs. småskollärare, folkskollärare och ämneslärare tillstyrks sålunda genomgående. Styrelsen för dövskolan i Härnösand och Dövskolornas rektorsjörening anser emellertid att det nuvarande systemet med biträdande lärare bör bibehållas så att individuell undervisning kan bedrivas i minst samma omfattning som hittills. Enligt Sve­ riges dövas riksförbund bör kuratorstjänster inrättas vid samtliga dövskolor och inte bara vid skolorna i Stockholm och Örebro som utredningen föreslagit.

Skolöverstyrelsen förklarar sig dela utredningens uppfattning att skolorna om de skall kunna tillgodogöra sig de många framsteg som gjorts och görs på det medicinskt-tekniska området måste ha kvalificerad tillgång till rådgivande medi­ cinsk och psykologisk expertis samt aktivt medverkande teknisk personal. Be­ hovet av barnpsykiatrisk, barnpsykologisk och social expertis är enligt medicinal­ styrelsen och medicinska fakulteten vid Karolinska institutet av annan storleks­ ordning än som framkommer i betänkandet. Varje syn- eller hörselhandikappat barn bör enligt medicinalstyrelsen ha rätt att få sin situation allsidigt utredd och belyst regelbundet under sin utveckling. Regionsjukhusens audiologiska avdel­ ningar respektive ögonavdelningar anses vara de lämpligaste centra för en dylik regelbunden utredningsverksamhet inte bara under förskole- och skolåldern utan även fram till en slutlig anpassning i yrkeslivet.

Den föreslagna tidsplanen för övergång till grundskola för blinda och döva tillstyrks i allmänhet av remissinstanserna. Länsskolnämnden i Örebro län, föräldraföreningen vid blindinstitutet och De blindas förening understryker vikten av att övergången till grundskola sker tidigast möjligt. Ett uppskov med genomförandet av grundskolan för blinda skulle enligt De blindas förening medföra allt mer ökade svårigheter vid överföring av elever från blindinstitutet till skolor för seende. Några remissinstanser ifrågasätter emellertid lämpligheten av att forcera övergången och föreslår start 1966/67.

Ett relativt stort antal av remissinstanserna har uttalat sig angående utred­ ningens förslag om hjälpmedelsupprustning för blind- och dövsko­ lorna. Angelägenheten av en skyndsam upprustning i detta avseende betonas därvid genomgående. Svenska dövlärarsällskapet finner de av utredningen bé- räknade beloppen otillräckliga och Svenska otolaryng olo g förbundet förklarar att utredningens förslag i detta avseende torde vara ett minimum.

I fråga om byggnadsbehovet framhåller flera remissinstanser, där­ ibland medicinalstyrelsen, Statstfänstemännens riksförbund, Sveriges dövas riks­ förbund och föräldraföreningen vid blindinstitutet behovet av nya elevhem.

Lärarjörbunden förklarar att det med hänsyn till att förslag om lärarut­ bildning för den allmänna grundskolan inom kort kommer att föreligga syns naturligt att resultatet av denna utredning beaktas innan en mera definitiv ställning tas till vilken utbildning de vid specialskolorna verksamma lärarna skall ha. Statstjänstemännens riksförbund finner det däremot otillfredsställande att utredningen varken preciserat hur lärarna skall rekryteras (grundutbildning) eller vilken specialutbildning, som normalt bör bli erforderlig. Flera remiss­ instanser, bl. a. Dövskolornas rektor sförening och Döva barns målsmäns riksför­ bund betonar att åtgärder måste vidtas för att säkra tillgången på personal. Hörselpedagogernas förening understryker att en utbyggnad av hörselklassorga­ nisationen bl. a. kräver en omedelbar upprustning av hörsellärarutbildningen. 1960 års blindvårdsutredning föreslår att samtlig lärarpersonal som utbildas i landet skall tillföras ökade kunskaper i metodiken för handikappundervisningen.

Utredningen har beträffande specialskolornas ledning och till­ syn föreslagit att de nuvarande särskilda styrelserna för skolorna tills vidare skall bibehållas. Detta förslag biträds av bl. a. skolöverstyrelsen, som emellertid anser att mycket talar för att det skulle vara till gagn för verksamheten om sko­ lorna fick en bättre kommunal förankring. Samordningssträvandena mellan spe­ cialskolorna och det kommunala skolväsendet skulle enligt överstyrelsen också underlättas om hela verksamheten vore underställd den kommunala skolstyrel­ sen. Överstyrelsen förordar att förutsättningarna härför ytterligare utreds. Några remissinstanser, däribland länsskolnämnderna i Jönköpings, Kronobergs och

Jämtlands län, anser att specialskolorna bör inordnas i den kommunala skol­ organisationen. Enligt medicinalstyrelsen hade det varit önskvärt att i betänkan­ det redovisats närmare utredning om eventuella möjligheter att förlägga även specialskolorna under landstingens huvudmannaskap. Statstjänstemännens riks­ förbund beklagar att utredningen inte funnit det möjligt att föreslå ett ändrat huvudmannaskap för ifrågavarande skolor.

Förslaget om inrättande av en gemensam inspektörstjänst för blind- och döv­ undervisningsfrågor med placering vid en centralt belägen länsskolnämnd kriti­ seras av bl. a. länsskolnämnderna i Malmöhus och Gävleborgs län, styrelserna för dövskolorna i Stockholm (Manilla), Härnösand, Vänersborg, Örebro och

Gnesta, 1960 års blindvårdsutredning, lärarförbunden, Dövskolornas rektorsförening, Dövlär ar sällskap et och De blindas förening, vilka remissinstanser framför förslag om skilda inspektörs tjänster för blindundervisningen och döv­ undervisningen samt förslag om tjänstens eller tjänsternas placering till skol­ överstyrelsen. Skolöverstyrelsen samt några länsskolnämnd er tillstyrker däremot utredningens förslag om en gemensam inspektörstjänst för blind- och dövunder­ visningsfrågor. Som lämplig placering för denna tjänst nämns skolnämnden för

Stockholms stad och län samt länsskolnämnderna i Värmlands och Örebro län.

Flera remissinstanser instämmer i förslaget om anställande av en hörselkonsu­ lent i skolöverstyrelsen. Medicinska fakulteten vid Karolinska institutet föreslår

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1965

51

att varje länsskolnämnd skall kompletteras med en tjänsteman med audiologisk sakkunskap, audiolog, hörselvårdskonsulent eller dylikt, som skall samråda med intagningsinstitutionen vid placering av barn i dövskola, hörselklass etc. Regio­ nala hörselvårds- och synkonsulentcr förordas av bl. a. flera länsskolnämnder.

Svenska kommunförbundet och Svenska stadsförbundet finner det angeläget att i varje län, där särskild konsulent inte blir knuten till länsskolnämnden, en lärare för synsvaga och en lärare för hörselsvaga, båda med speciell utbildning, utses att på deltid biträda med konsulentuppgifter ute i kommunerna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1965

G. Departementschefen

Vid avvägningen mellan de olika utgiftsändamål, för vilka samhället svarar, måste, som jag tidigare i olika sammanhang framhållit, utbildningsinsatserna för handikappade barn och ungdomar prioriteras mycket högt. Även de handi­ kappade maste nämligen nu fa del av reformarbetet på skolans område och ge­ nom förbättrade utbildningsmöjligheter beredas tillfälle att på bästa sätt möta de krav, som våra dagars samhälle ställer på den enskilde. Blind- och dövskol­ utredningens huvuduppgift har varit att undersöka, hur en utbyggnad av den obligatoriska undervisningen vid skolorna för blinda och döva bör ske för att den i största möjliga mån skall kunna motsvara grundskolan inom det allmänna skolväsendet. Utredningen har i enlighet med sina direktiv även framlagt för­ slag om hur utbildningen efter den obligatoriska skolgångens slut lämpligen bör ordnas för de syn- och hörselhandikappade. Förslag har också framlagts om åt­ gärder för att öka möjligheterna till lämplig undervisning inom det allmänna skolväsendet för elever med lindrigare syn- eller hörselskada.

Jag avser att nu i första hand behandla frågor rörande utbildning av blinda och döva. Problemen för de syn- eller hörselskadade, som kan undervisas i det allmänna skolväsendet, beaktas i annat sammanhang.

De förslag utredningen framlagt har av remissinstanserna i allmänhet motta­ gits mycket positivt och jag har för min del funnit utredningens förslag väl äg­ nade att läggas till grund för ett principbeslut rörande skolorganisationen för de barn och ungdomar, som är i behov av utbildning inom specialskolväsendet för blinda, döva och talskadade.

Utredningen anser, att den målsättning som gäller för undervisningen i det allmänna skolväsendet även skall gälla för undervisningen i specialskolor­ na och att undervisningen alltså i enlighet med vad som sägs i skollagens första paragraf skall ha till syfte att meddela eleverna kunskaper och öva deras färdig­ heter samt i samarbete med hemmen främja elevernas utveckling till harmo­ niska människor och till dugliga och ansvarskännande samhällsmedlemmar. Med utgångspunkt i denna målsättning föreslår utredningen, att blind- och

dövskolväsendet skall omfatta en obligatorisk grundskola samt en frivillig på­ byggnad på denna, som ger möjligheter till utbildning på yrkesskol-, fackskol- och gymnasienivå. Dessa förslag av utredningen har vunnit i stort sett allmän anslutning bland remissinstanserna, dock att några av dessa anser, att utred­ ningen varit alltför optimistisk beträffande de döva barnens utvecklingsmöj­ ligheter. Jag tror för min del, att en optimistisk målsättning, parad med ett rea­ listiskt handlande, är nödvändig i detta sammanhang och tillåter mig erinra om att jag i prop. 1962:

angående reformering av den obligatoriska skolan m. m.

uttalade, att varje människas rätt till allsidig utveckling av sina anlag och in­ tressen är avgörande för skolans mål och undervisningens innehåll. Detta gäl­ ler givetvis även beträffande specialskolorna, vilka därför, trots sina speciella uppgifter på grund av elevernas handikapp, bör ha samma målsättning som det allmänna skolväsendet med en undervisning, anpassad efter elevernas förut­ sättningar och behov. Jag finner det också riktigt, att utbildningen för dessa elever organiseras på liknande sätt som inom det allmänna skolväsendet samt biträder utredningens förslag, att skolorganisationen för blinda och döva skall omfatta en obligatorisk grundskola och att möjligheter skall ges till fortsatt fri­ villig utbildning på yrkesskol-, fackskol- och gymnasienivå. Genom att utbild­ ningen efter grundskolan föreslås bli frivillig kommer införandet av grundsko­ la för blinda och döva i enlighet med utredningens förslag inte att innebära nå­ gon förlängning av den obligatoriska skolgången, trots att saväl grundskolan för blinda som grundskolan för döva föreslås bli tioårig.

Skollag och skolstadgabör enligt utredningens uppfattning i till­ lämpliga delar gälla även för specialskolväsendet. Läsåret föreslås sålunda skola omfatta

veckor och vidare skall särskild specialundervisning, dvs. special­

undervisning jämsides med klassundervisning, kunna anordnas även inom blind- och dövskolväsendet. Mot dessa förslag har jag inte något att erinra. Jag bi­ träder även utredningens förslag att det skall vara statens skyldighet att till­ handahålla utbildning för de elever som behöver undervisning i specialskolor för blinda, döva eller talskadade.

I stället för de bestämmelser om särskild skolplikt för blinda och döva barn, som är upptagna i nu gällande stadgor för specialskolorna, föreslår utred­ ningen, att bestämmelser om skolplikt för dessa barn och om deras rätt till un­ dervisning intas i skollagen. Skolplikten skall enligt utredningens förslag inträda när barnet uppnår för allmän skolplikt stadgad ålder och, om den ej fullgjorts dessförinnan, upphöra med utgången av det kalenderår, då barnet fyller sjutton år. I fråga om den som har att fullgöra sin skolplikt vid statligt skolhem för blinda eller döva föreslås dock skola gälla samma skolpliktsbestämmelser som för elever vid särskola. Jag tillstyrker att skolplikten för blinda, döva och tal­ skadade barn bestäms till tio år. För närvarande är jag inte beredd att föreslå särskilda skolpliktsbestämmelser för blinda och döva barn med annat fysiskt eller psykiskt handikapp. Elev i skolhem för blinda eller döva bör dock givetvis äga rätt att erhålla utbildning under lika lång tid som elev i särskola. Det är

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1965

53

min avsikt att senare denna dag i förslag angående vissa ändringar i skollagen, till vilket jag får hänvisa, närmare behandla frågor rörande skolplikten för ifrå­ gavarande elever och dess tillämpning.

Bestämmelser rörande fördelningen på klasser och grupper av eleverna vid specialskolorna bör meddelas av skolöverstyrelsen.

Intagning av nybörjare inom blindskolväsendet äger, liksom inom det allmänna skolväsendet, rum varje år, medan inom dövskolväsendet tilläm­ pas ett system med intagning vartannat år. Avsikten med vartannatårsintag- ningcn har varit, att man önskat erhålla mera homogena undervisningsgrupper. Med hänsyn till de negativa verkningarna för de årskullar döva elever, som ge­ nom de nuvarande intagningsbestämmelsernas utformning får en försenad skol­ start, förordar utredningen övergång till årlig intagning av elever i dövskolorna. Några remissinstanser har uttalat farhågor för att en övergång till varjeårsin- tagning skulle medföra en försämring av möjligheterna att ge barnen en till­ fredsställande undervisning. De skäl, som anförts för att intagning av elever i dövskolorna bör ske varje år, har jag emellertid funnit vara starka och jag bi­ träder därför i princip detta förslag. Innan övergång till årlig intagning vid döv­ skolorna slutligt bestämts bör emellertid överstyrelsen, där så befinnes vara det lämpligaste, äga medge intagning endast vartannat år. Höstterminen 1965 får intagning av elever i dövskolorna äga rum enligt nu gällande intagningsbestäm- melser.

Enligt utredningens förslag skall grundskolan för blinda omfatta ett treårigt lågstadium, ett fyraårigt mellanstadium och ett treårigt högstadium. Som motivering för sitt förslag beträffande skolstadiernas längd framhåller ut­ redningen, att det erfarenhetsmässigt visat sig, att flertalet blinda med hjälp av en adekvat förskoleträning och småskolemetodik lär sig läsa, skriva och räkna utan nämnvärd försening. På mellanstadiet kräver däremot ämnen som orien­ tering och käppteknik, maskinskrivning, gymnastik och slöjd mycken tid. Ut­ redningen anser, att erfarenheterna skall få utvisa, om införandet av ett elfte fri­ villigt påbyggnadsår kan vara motiverat samt föreslår, att det även beträffande de olika stadiernas längd skall råda en viss grad av anpassningsbarhet till en­ skilda elevers eller elevgruppers behov. Utredningens förslag till stadieindelning i grundskolan för blinda har vunnit allmän anslutning bland remissinstanserna. Jag biträder såväl förslaget till stadiernas längd som förslaget att skolstadiernas längd skall kunna anpassas efter elevernas behov.

Högstadiet för blinda bör i enlighet med utredningens förslag förläggas till blindinstitutet på Tomteboda. Beträffande de blinda elever, som på grund av fysiskt eller psykiskt handikapp inte kan följa undervisningen i vanlig blind­ klass, har utredningen föreslagit, att de skall erhålla utbildning vid skolhemmet i Örebro. Några remissinstanser har med anledning av sistnämnda förslag uttalat, att normalbegåvade blinda barn inte bör hänvisas till detta skolhem. Enligt min mening måste emellertid varje blind elevs skolplacering avgöras med hän­ syn till var han eller hon kan erhålla den bästa undervisningen och vården. Den

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1965

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 70 år 1965

elev som utan att det medför svårigheter för honom själv och för skolan be- dömes böra få sin undervisning vid blindinstitutet bör också placeras där, även om han har ett dubbelt handikapp. Också normalbcgåvade dubbelhandikappa- de, t. ex. dövblinda och blinda rullstolsfall, torde emellertid i allmänhet ha stora svårigheter att tillgodogöra sig undervisningen vid blindinstitutet. Elever, som är i behov av en mycket individualiserad undervisning och vård, bör därför pla­ ceras vid skolhemmet i Örebro, som inte är avsett att vara enbart en särskola för blinda utan också en dövskola och en skola för blinda med svåra rörelse­ hinder.

Utredningen anser, att högstadiet vid blindinstitutet bör utformas så, att det kan utgöra en central för erforderlig hjälp åt skolpliktiga elever, vilka kunnat överföras till det allmänna skolväsendet samt också ge hjälp åt blinda ungdo­ mar under deras fortsatta studier och yrkesutbildning efter den obligatoriska skolans slut. Utredningen föreslår därför att blindinstitutets nuvarande studie­ bibliotek byggs ut till en pedagogisk hjälpmedelscentral. Ange­ lägenheten av att den föreslagna hjälpmedelscentralen snarast kommer till stånd understryks i flera remissyttranden. Önskemål framförs även om att samtliga studerande utan avseende på skoltillhörighet bör få studievägledning och un- dervisningshjälpmedel. Jag vill i detta sammanhang erinra om att jag i prop. 1965:1 (bil. 10, s. 248) föreslagit att medel anvisas till tekniska stödåtgärder (an­ skaffning av material, skolskjutsanordningar, personell assistens m. m.) för un­ dervisning av handikappade elever. Jag förklarade där, att skolöverstyrelsen i samband med sina anslagsäskanden för nästa budgetår borde ytterligare över­ väga formerna för statens insatser på ifrågavarande område och därvid, såvitt gäller främst erforderliga materiella resurser, pröva om och på vad sätt de peda­ gogiska hjälpmedelscentralerna lämpligen kan medverka. Jag förutsatte vidare, att överstyrelsen skulle överväga vilka anordningar som kan vidtas för att un­ derlätta undervisning i vanliga skolor av ifrågavarande barn och ungdomar. De­ finitiv ställning till vilka uppgifter, som skall ankomma på den föreslagna hjälp­ medelscentralen vid blindinstitutet, bör enligt min mening inte tas förrän över­ styrelsen hunnit framlägga de förslag, som dessa överväganden kan leda till. Detta bör emellertid inte hindra, att studiebiblioteket vid blindinstitutet byggs ut till en pedagogisk hjälpmedelscentral fr. o. m. nästa budgetår. Bl. a. med tanke på att antalet blinda elever är alltför lågt för att medge upprättandet av egna skolor eller permanenta linjer på det gymnasiala stadiet, är det angeläget att resurserna för att hjälpa de blinda elever, som undervisas i det allmänna skolväsendet snarast förbättras. I samband med behandlingen av anslaget till avlöningar vid blindskolorna kommer jag att föreslå inrättandet av vissa tjäns­ ter för en hjälpmedelscentral vid blindinstitutet. Hjälpmedelscentralen bör kun­ na underlätta blinda elevers övergång till skolor för seende inte endast genom att tillhandahålla undervisningshjälpmedel utan även genom att till centralen knyts reselärare.

Beträffande frågan om studiestöd åt ifrågavarande elever vill jag fram­

55

hålla, att jag finner det angeläget att en samordning kommer till stånd mellan det studiesociala systemet och nuvarande särskilda stödformer. Resultatet av den kartläggning av nuvarande förhållanden och föreslagna åtgärder på detta om­ råde, som centrala studiehjälpsnämnden avser att genomföra, bör avvaktas in­ nan ställning tas till frågan om hur studiestödet åt olika grupper av handikap­ pade bör utformas.

Utredningen anser, att läroplanen för grundskolan bör fastställas att gälla även för blindskolan med de modifikationer, som framgår av utred­ ningens läroplansanvisningar. Mot detta förslag, som allmänt accepterats av re­ missinstanserna, har jag inte något att erinra. Jag tillstyrker alltså, att tim­ planen för grundskolan för blinda skall uppta 23 veckotimmar i årskurs 1, 25 veckotimmar i årskurs 2, 32 veckotimmar i årskurs 3, 34 veckotimmar i årskurs 4, 35 veckotimmar i årskurserna 5,

6

och 1 samt 36 veckotimmar i årskurserna

8

, 9 och

10

. Jag vill i detta sammanhang framhålla, att de estetiska ämnena en­ ligt utredningens förslag får ett större utrymme än de har i nu gällande timpla­ ner för blindskolan. Skolöverstyrelsen bör få i uppdrag att utfärda de ytter­ ligare anvisningar till läroplanen för grundskolan som kan visa sig erforderliga. Utredningen har beträffande personalbehovet för blindskolor- n a bl. a. föreslagit, att blindskolväsendet vid övergången till grundskola skall tillföras nya lärarkategorier, småskollärare, folkskollärare, yrkesvalslärare etc. Mot detta förslag har jag i princip inte något att erinra. Då emellertid lärarut- bildningsfrågorna, så som utredningen förordat, bör bli föremål för särskild ut­ redning är jag inte nu beredd att ta närmare ställning till vilka lärarkategorier som bör finnas inom blind- och dövskolväsendet. Jag tillstyrker dock, att även småskollärare skall kunna utbildas till blindlärare. Jag återkommer till vissa personalfrågor i mina förslag till medelsanvisningar för blind- och dövskolväsen­ det för nästa budgetår.

Förskolundervisningen för döva barn bör enligt utredningens mening liksom hittills vara frivillig och ligga hos landstingen. I enlighet med denna uppfattning anser utredningen, att statens engagemang i förskolan i Boden skall avvecklas. Utredningens uppfattning att förskolundervisningen skall vara frivillig och i princip ordnas genom landstingens försorg delar jag. Där­ emot är jag inte beredd att i detta sammanhang föreslå någon ändring i fråga om den statliga förskolan i Boden. Emellertid bör frågan om Norrbottens läns landstings övertagande av skolan tagas upp av statens nämnd för förhandlingar med kommunerna.

Utredningen föreslår, med utgångspunkt i sin principiella uppfattning att samtliga elever skall undervisas så nära det allmänna skolväsendet som möjligt, en avsevärd utbyggnad av hörselklassorganisationen. Flera re­ missinstanser understryker, att en sådan utbyggnad är i högsta grad angelägen. Jag delar denna uppfattning och framlägger i anslutning härtill i annat samman­ hang förslag om utbyggnad av utbildningen av bl. a. lärare för hörselskadade barn.

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1965

För de döva barnen är det emellertid även i fortsättningen nödvändigt med skolor av internattyp. Utredningen föreslår därför att de nuvarande dövskolor­ na i Stockholm, Lund, Vänersborg och Härnösand skall ingå i den nya skolor­ ganisationen som låg - och mellanstadieskolor för döva. För att samtliga elever skall kunna tillförsäkras en högstadieundervisning, som kan er­ bjuda olika tillvalsmöjligheter, föreslår utredningen vidare, att i första hand en fullständig högstadieskola byggs ut i en centralt belägen skolkommun, förslagsvis Örebro. Utredningen räknar med att elevunderlaget för den nuvaran­ de skolan för hörselskadade i Örebro kommer att minska i takt med utbyggna­ den av hörselklassorganisationen och att därför behovet av undervisningslokaler för högstadieskolan delvis skall kunna tillgodoses inom den nuvarande skolbygg­ naden i Örebro. Flertalet remissinstanser biträder utredningens förslag beträf­ fande dövundervisningens lokalisering. Jag ansluter mig till förslaget att låg- och mellanstadieundervisning för döva skall anordnas vid de nuvarande upptag- ningsskolorna för döva och högstadieundervisningen förläggas till Örebro, där undervisning alltså skall meddelas för hörselskadade på låg- och mellanstadiet samt för döva och hörselskadade på högstadiet. Under en övergångstid bör, som utredningen förordat, viss högstadieundervisning kunna meddelas även vid de nuvarande upptagningsskolorna enligt skolöverstyrelsens bestämmande.

Undervisningen av normalbegåvade gravt talskadade barn, vilka erhål­ ler undervisning inom dövskolväsendet, samt av döva barn med vissa komplikationer avses, som jag redovisat i prop. 1965:1 (bil. 10 s. 654»), bli förlagd till Sigtuna. Särskolundervisning för döva barn meddelas vid skol­ hemmet i Gnesta.

Möjligheten att förlägga externa dövskolklasser inom det allmän­ na skolväsendet bör enligt utredningens mening regelmässigt utnyttjas, när till­ räckligt elevunderlag härför finns. Genom anordnandet av externa klasser erhål­ ler fler elever utbildning i närheten av sin hemort. Jag delar utredningens prin­ cipiella uppfattning att utbildningen bör decentraliseras i så stor utsträckning som är möjligt utan att det sker på bekostnad av barnets rätt till en adekvat undervisning i en god skolform och förordar därför, att överenskommelser träf­ fas med vederbörande kommuner om anordnandet av externa klasser i de fall detta kan anses lämpligt.

Grundskolan för döva föreslås omfatta ett fyraårigt lågstadium, ett treårigt mellanstadium och ett treårigt högstadium. Dessutom föreslås att skol­ överstyrelsen skall kunna medge, att även mellanstadiet i dövskolan tillförs ett frivilligt extra år, om det för en enskild elev eller grupp av elever bedöms lämp­ ligt att så sker. I likhet med flertalet remissinstanser biträder jag utredningens förslag beträffande skolstadiernas längd i grundskolan för döva.

Det av utredningen framlagda förslaget till läroplan för grundskola för döva och hörselskadade följer så nära som möjligt de mål och de riktlinjer som i läroplanen anges för den allmänna grundskolan. I förslaget hän­ visas också i stor utsträckning till läroplanen för grundskolan. Skolöverstyrelsen föreslår, att läroplanen för grundskolan i stället skall fastställas att gälla även

Kungl. Maj:ts -proposition nr 70 år 1965

57

för skolorna för döva och hörselskadade och att överstyrelsen skall bemyndigas att utfärda de tillägg till och de avvikelser från läroplanen som av utredningen bedömts nödvändiga. I likhet med skolöverstyrelsen finner jag det lämpligast att grundskolans läroplan fastställs att gälla även för ifrågavarande skolor och att erforderliga avvikelser från läroplanen anges i form av läroplansanvisningar på samma sätt som förordats beträffande grundskolan för blinda. Mot innehållet i utredningens förslag till läroplan har jag inte något att erinra. Jag tillstyrker alltså, att grundskolan för döva skall omfatta 26 veckotimmar i årskurs

1

, 28

veckotimmar i årskurs 2, 32 veckotimmar i årskurs 3, 34 veckotimmar i års­ kurs 4, 35 veckotimmar i årskurserna 5,

6

och 7 samt 36 veckotimmar i årskurser­

na

8

, 9 och 10. Jag vill beträffande undervisningen i dövskolan understryka ut­

redningens uttalande, att grundprincipen måste vara att varje barn med alla medel skall bringas till utveckling på så allsidigt sätt som möjligt med hänsyn tagen till sina förutsättningar. Även åtbördsspråket bör därvid utnyttjas.

För undervisningen vid skolhemmet i Gnesta samt den planerade riksinstitu- tionen i Sigtuna för gravt talskadade normalbegåvade barn och döva barn med vissa komplikationer bör, som utredningen förutsatt, skolöverstyrelsen äga med­ ge avvikelser från gällande normer i den omfattning som bedöms nödvändig. Vid undervisningen av de normalbegåvade gravt talskadade barnen bör därvid kursinnehållet i grundskolans läroplan tjäna till ledning.

Beträffande de dövas fortsatta utbildning efter grundsko- 1 a n föreslår utredningen att de nuvarande fortsättningsskolorna i Växjö och Vänersborg skall ersättas av en central yrkes- och fackskola för döva och hör­ selskadade i Örebro samt att den teoretiska fortsättningsskolan på Blockhus­ udden i Stockholm skall ombildas till en ungdomsskola med gymnasium samt social och ekonomisk fackskola. Flera remissinstanser kritiserar detta förslag och förklarar, att den högre utbildningen bör vara förlagd till en ort. I några yttranden föreslås ytterligare utredning av frågan om de dövas fortsatta utbild­ ning efter grundskolan. För egen del finner jag det från pedagogiska synpunkter fördelaktigt, att den fortsatta utbildningen förläggs till en ort, lämpligen Örebro. Med hänsyn till att utredningen förordat en delning av den gymnasiala utbild­ ningen mellan Stockholm och Örebro samt till de förslag om ytterligare utred­ ning, som framkommit vid remissbehandlingen, anser jag emellertid att det bör uppdras åt skolöverstyrelsen att överväga hur den fortsatta utbildningen för de döva och hörselskadade lämpligen skall organiseras.

Utredningen föreslår liksom för blindskolan att grundskolan för döva succes­ sivt skall tillföras i huvudsak samma lärarkategorier som finns inom det allmänna skolväsendet. Som jag tidigare framhållit, är jag, även om jag i princip inte har något att erinra mot detta förslag, med hänsyn till att lärarut- bildningsfrågorna skall bli föremål för särskild utredning inte beredd att nu ta ställning till förslaget. Beträffande personalbehovet i övrigt vill jag un­ derstryka angelägenheten av att skolorna får tillgång till kvalificerad medicinsk,

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1965

psykologisk och teknisk expertis. I fråga om den tekniska expertisen har utred­ ningen föreslagit att ingenjörstjänster inrättas vid dövskolorna. Utredningen har samtidigt betonat önskvärdheten av ett intensifierat samarbete mellan hör­ centralerna och dövskolorna i fråga om teknikerhjälp. För egen del finner jag det klart motiverat att skolorna får tillgång till teknisk expertis. Jag vill emel­ lertid framhålla, att de till länslasaretten och regionsjukhusen knutna hörcen­ tralerna har blivit de naturliga institutionerna för den hörselvårdande verksam­ heten. Jag förordar därför att skolöverstyrelsen får i uppdrag att i samråd med medicinalstyrelsen skyndsamt utreda förutsättningarna för och möjligheterna till en samverkan på ifrågavarande område mellan hörcentralerna och dövskolor­ na innan slutlig ställning tages till utredningens förslag. Utredningsarbetet bör bedrivas så att konkreta åtgärder kan vidtagas redan fr. o. m. ingången av bud­ getåret 1965/66. Jag återkommer till personalfrågorna i mina förslag till medels­ anvisningar för nästa budgetår.

Övergången till grundskolans läroplan vid undervisningen av blinda, döva och talskadade bör i enlighet med utredningens förslag ske suc­ cessivt med början i årskurserna 1—5 läsåret 1965/66. Skolöverstyrelsen bör er­ hålla i uppdrag att utföra detaljplanering och att framlägga de förslag till åt­ gärder som erfordras i samband med övergången till den nya skolorganisationen.

Utredningen, som anser att specialskolornas karaktär av skolor för handikap­ pade inte bör särskilt markeras, föreslår, att ifrågavarande skolor i samband med övergången till grundskola ges egennamn. Mot detta förslag har jag inte något att erinra. Det bör emellertid ankomma på skolöverstyrelsen att fatta be­ slut i denna fråga.

En omfattande upprustning i fråga om undervisningshjälpmedel och hörselteknisk utrustning bör, som utredningen föreslagit, kom­ ma till stånd i samband med övergången till grundskola. Jag återkommer till denna fråga i mina förslag till medelsanvisningar för nästa budgetår.

Under anslaget till pedagogiskt utvecklingsarbete har skolöverstyrelsen för nästa budgetår äskat medel för forskning och utvecklingsarbete inom handikapp­ undervisningen (prop. 1965:1, bil.

10

s.

210

). Det får ankomma på Kungl. Maj:t

att efter förslag av skolöverstyrelsen besluta om anvisande av medel ur nämnda anslag till ifrågavarande ändamål liksom till försöksverksamhet med regionala synkonsulenter. Därigenom torde vad utredningen härutinnan förordat kunna tillgodoses.

De särskilda styrelserna för specialskolorna bör som utredningen förordat tills vidare bibehållas. Jag har för avsikt att senare denna dag återkomma till denna fråga i förslag angående vissa ändringar i skollagen.

De årliga driftkostnaderna för den föreslagna skolorganisationen beräknas av utredningen enligt 1964 års kostnadsläge för blindskolorna till ca

6

milj. kr. och

för dövskolorna till närmare

11

milj. kr., varav närmare

1

milj. kr. avser den pla­

nerade riksinstitutionen i Sigtuna för gravt talskadade normalbegåvade barn

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1965

59

och döva barn med vissa komplikationer. För innevarande budgetår har till driftkostnader för blindskolorna anvisats något mer än

5

milj. kr. och till drift­

kostnader för dövskolorna något mer än

8

milj. kr. Det bör emellertid obser­

veras, att de av utredningen beräknade kostnadsökningarna inte enbart hänför sig till kostnaderna för införande av grundskola för blinda, döva och talskadade, utan att en stor del av dessa ökade kostnader är motiverade av en under alla för­ hållanden nödvändig upprustning i skilda hänseenden av specialskolorna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1965

H. Hemställan

Under åberopande av vad jag anfört i det föregående hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

1

. godkänna av mig angivna grunder och riktlinjer för orga­ nisationen av skolväsendet för blinda, döva, hörsel- och talska­ dade barn (specialskolan), innebärande

a) att specialskolan skall omfatta tio årskurser fördelade på låg-, mellan- och högstadium enligt de bestämmelser Kungl. Maj:t meddelar,

b) att läroplanen för grundskolan skall tillämpas med de jämkningar som kan finnas erforderliga,

c) att läsåret skall omfatta 39 veckor,

d) att specialskolan i övrigt får i sina huvuddrag den ut­ formning och det innehåll, som jag i skilda hänseenden för­ ordat;

2

. godkänna av mig förordade riktlinjer för övergången till specialskola;

3. besluta att för ungdomar, som är blinda, döva eller hörsel­ skadade, skall vidtas åtgärder för att bereda dem fortsatt ut­ bildning efter specialskolan enligt de riktlinjer jag förordat i det föregående.

61

ordinarie tjänst som lärare i läroämnen skall förändras till ordinarie samt att en vakant ordinarie tjänst skall få återbesättas. Överstyrelsen ansluter sig till de av föreningen framförda synpunkterna samt tillstyrker förslaget från blind­ institutet om ordinariesättning av en icke-ordinarie tjänst samt återbesättande av den vakanta tjänsten.

3. Överstyrelsen räknar med att för grundskolans påbörjande budgetår 1965/66 erfordras sex nya lärare i läroämnen. Vidare tillstyrker överstyrelsen ett förslag från styrelsen för skolan i Växjö om inrättande av en icke-ordinarie lärartjänst, vilken skulle ersätta en nuvarande timlärartjänst.

4. Skolan i Växjö är i stort behov av välkvalificerade lärare för orienterings- undervisningen och det är svårt att få lämpliga timlärare. Överstyrelsen tillstyr­ ker därför att en extra anpassningslärartjänst i Ag 19 inrättas. Vid tjänstens in­ rättande kan antalet timlärartimmar minskas med 30 veckotimmar.

5. Sedan lärarnas tillsynsskyldighet avskaffades med utgången av vårtermi­ nen 1962, handhas omvårdnaden av elevernas vid Tomteboda under fritid av elevhemsföreståndare och vårdare. Pojk- och flickhemmen för elever tillhörande klass 4 och högre klasser övervakas av tre elevhemsföreståndare, medan tillsynen över småbarnshemmen, med 45 elever, ombesörjes av vårdare. Blindinstitutets styrelse anför, att tillsynen av småbarnen icke fungerar tillfredsställande, och anhåller om två nya tjänster som barnhemsföreståndare i Ae 13. Vårdarnas prak­ tiska arbetsuppgifter gör det svårt för dem att hinna med elevvården. Vidare be­ sitter vårdarna icke tillräcklig kompetens att organisera vården, som blivit allt­ mer komplicerad på grund av att flera barn med psykiska svårigheter nu mottas på skolan. Detta har även påpekats av blindinstitutets barnpsykiatriska konsult. De framförda synpunkterna synes överstyrelsen vara i hög grad beaktansvärda och överstyrelsen tillstyrker förslaget om inrättande av två tjänster som barn­ hemsföreståndare.

6

. Till skriv- och bokföringshjälp vid skolan i Växjö utgår nu ett arvode av 4

000

kr. Samtliga övriga blindskolor har heltidsanställda befattningshavare för

dessa göromål. Enligt överstyrelsen råder ingen tvekan om att det vid skolan behövs en heltidsanställd befattningshavare med minst kvalifikationer för kans- libiträdestjänst.

7

—

8

. Under avlöningsanslaget för innevarande budgetår har upptagits löne­ kostnader för Örebroskolan endast för sista kvartalet. Kostnaden för helt år har av överstyrelsen i föregående års petita upptagits till

1

329 408 kr. Vid beräkning

av avlöningskostnaderna för blindskoleorganisationen budgetåret 1965/66 bör således tilläggas 3/4 av helårsbeloppet, eller 997 056 kr. Dessutom tillkommer ökade lönekostnader för skolan på grund av höjt rörligt tillägg. Bortfallet av vårdanstalten i Lund beräknas medföra en minskning av lönekostnaderna med 1 273 000 kr.

Förslagen under p. 9—15 förs fram under hänvisning till blind- och dövskol­ utredningens bedömning av personalbehovet vid övergång till grundskola. Av den föreslagna uppräkningen av arvodesposten (p. 15) avser 21 500 kr. arvoden åt skolpsykologer, 3 ()()() kr. arvode åt kurator vid skolan i Växjö,

2

500 kr. arvo­

de åt studierektor vid blindinstitutet,

22

800 kr. frilids- och lägerskolledning,

16

000

kr. arvoden för den föreslagna hjälpmedelscentralen och

4 000

kr. kost­

nader för skrivhjiilp.

Kungl. Maj:ts 'proposition nr 70 år 1965

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1965

Departementschefen

Styrelsen för blindinstitutet på Tomteboda har i sitt yttrande över blind- och dövskolutredningens betänkanden framhållit att redan lokalbristen lägger hin­ der i vägen för en så snabb utbyggnad av antalet lärartjänster som den översty­ relsen förordat i sina petita. För budgetåret 1965/66 erfordras enligt styrelsen för blindinstitutet tre nya tjänster. Då en av de av överstyrelsen föreslagna icke­ ordinarie lärartjänsterna avses ersätta en nuvarande timlärartjänst vid skolan i Växjö föreslår jag att fyra nya icke-ordinarie lärartjänster inrättas (p. 3). Jag föreslår att även småskollärare skall kunna utbildas till blindlärare och att de nya lärartjänsterna skall kunna utnyttjas såväl för småskollärare med blindlä­ rarutbildning som för folkskollärare med blindlärarutbildning. Småskollärare med blindlärarutbildning bör erhålla samma lönegradsplacering som smaskol- lärare med dövlärarutbildning (biträdande lärare).

Som jag tidigare framhållit (s. 54) anser jag det angeläget att blindinstitutets studiebibliotek byggs ut till en pedagogisk hjälpmedelscentral redan fr. o. m. nästa budgetår. Jag tillstyrker därför att för en dylik hjälpmedelscentral inrät­ tas en ordinarie tjänst som föreståndare och beräknas medel för en tjänst i löne­ grad Ae 13 (p.

och

). Den senare tjänsten bör benämnas assistent. Förestån-

dartjänstens lönegrad torde få fastställas i annat sammanhang.

Vidare förordar jag, att medel beräknas för tva nya extra ordinarie tjänster som elevhemsföreståndare vid blindinstitutet (p. 5). Elevhemsförestandare bör placeras i lönegrad A 14 om vederbörande har genomgått av Sociala barna- och ungdomsvårdsseminarict anordnad utbildningskurs för barnhemsföreståndare eller annan utbildning, som skolöverstyrelsen finner svara häremot, samt eljest i lönegrad A 13.

Vidare förordar jag att en tjänst som kurator i lönegrad Ao 17 inrättas (p. 13). Tjänsten som kansliskrivare vid blindinstitutet bör utbytas mot en tjänst som bokhållare i lönegrad Ao 15 (p. 14).

Beträffande överstyrelsens förslag i övrigt har jag inte något att erinra. Jag beräknar dock något lägre kostnader för den nya skolan i Örebro än vad över­ styrelsen förutsatt (p. 7).

Blind- och dövskolutredningen har föreslagit, att vid skolan i Örebro skall fin­ nas anställda skötare i stället för vårdare. Jag tillstyrker även detta förslag. Den som anställs som skötare bör under första anställningsåret efter vunnen behö­ righet vara placerad i lönegrad A

10

och under andra och tredje anställningsåren

i lönegrad All, varefter befordran bör ske till lönegrad A

12

. Det bör ankomma på skolöverstyrelsen att fastställa behörighetskraven för ifrågavarande tjänster. Vad jag här föreslagit beträffande lönegradsplaceringar m. m. har godtagits av vederbörande personalorganisationer. Anslaget bör, vid bifall till vad jag förordat, för nästa budgetår uppföras med

(3

980 000+355

—)

335

000

kr. Jag hemställer att Kungl. Maj:t måtte fö­

reslå riksdagen att

63

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i per­ sonalförteckningen för statens blindskolor m. m., som föran­ leds av vad jag föreslagit i det föregående;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens blindskolor m. m. att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66:

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1965

Avlöningsstat

C. Statens dövskolor m. m.: Avlöningar

Anslag Nettoutgift

1962/63 ................................................................... 5 975 000 6 622 682 1963/64 ................................................................... 6 532 000 7 206 487 1964/65 ................................................................... 6 246 000 1965/66 (förslag) .................................................... 7 570 000

Skolöverstyrelsen räknar i fråga om detta anslag med ett medelsbehov av 7 651 000 kr., vilket är 1 405 000 kr. mer än vad som anvisats för innevarande budgetår. Den beräknade ökningen av medelsbehovet hänför sig — förutom till automatiska kostnadsökningar — till följande förslag.

1. En lektorstjänst i Ae 27 vid dovlärarseminariet.

2. Sex tjänster som handledare i Ae 24 för dövlärarseminariet.

3. Åtta nya tjänster som lärare i läroämnen.

4. Tre nya tjänster som vårdare (två i Örebro och en i Gnesta).

5. Två nya ekonomibiträdestjänster (Örebro).

6. Ökat antal timlärartimmar.

7. Arvoden åt skolpsykologer.

8. Ökad medelsanvisning till arvoden åt audiologer.

9. Två heltids- och två halvtidstjänster som ingenjörer (Manilla, Örebro, Här­ nösand och Lund). 10. Överföring av en ingenjörstjänst från anslaget till pedagogiskt utvecklings­ arbete (Vänersborg). 11. Utbyte av fem extra ordinarie tjänster som biträdande lärare mot fem ordi­ narie småskollärartjänster. 12. Två kurator stjänster (Manilla och Örebro). 13. Fem nya tjänster som elevhemsföreståndare (Manilla, Lund, Vänersborg, Härnösand och Örebro). 14. En tjänst som kontorsskrivare (Manilla). 15. Två nya kontorsbiträdestjänster (Härnösand och Lund). 16. Uppräkning av arvodesposten med anledning av blind- och dövskolutred­ ningens förslag.

Av överstyrelsens motiveringar för de framförda förslagen framgår bl. a. följande.

1. Sedan en av överstyrelsen tillsatt expertutredning angående nya utbild­ ningslinjer vid speciallärarlinjerna vid lärarhögskolorna i sitt i februari 1964 av­ lämnade förslag förordat inrättande av särskilda lektorstjänster för speciallärar­ utbildningen, anser överstyrelsen, som tagit ställning till nämnda förslag, det vara helt i linje härmed att knyta en lektorstjänst också till dövlärarseminariet. Överstyrelsen understryker de av studierektor för seminariet framförda syn-

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1965

Kungl. Maj:ts -proposition nr 70 år 1965

67

punkterna, att dövlärarkandidaterna är i behov av teoretiskt välkvalificerade läi arkrafter icke blott för föreläsningar inom några centrala ämnesområden utan aven för handledning av examensarbete, seminarieövningar och diskussioner samt icke minst för orientering om pågående forskning på specialområdet. Eu lektorstjänst förenad med en undervisningsskyldighet av 380 timmar pr läsår, skulle innebära en avsevärd förbättring i nuvarande system med ett stort antal specialföreläsare. Lektorn bör äga högt kvalificerade insikter i två av de ämnen som ingår i seminariets undervisningsområde (exempelvis fonetik, språkpsyko­ logi, statistik, logopedi, dövpedagogik, akustik, audiologi), om möjligt ha kän­ nedom om eller erfarenhet av dövundervisning och i övrigt äga meritering för undervisning vid lärarutbildningsanstalt.

2 Bl. a. för att kunna stimulera lärare att genomgå utbildning vid Manilla fordras tillgång till kvalificerade lärarkrafter, handledare och ledare av lärarkan­ didaternas undersökningsarbeten. Överstyrelsen tillstyrker därför ett av studie­ rektor framfört förslag om inrättande av sex fasta liandledartjänster eller öv- nmgsskollärartjänster i Ae 24.

3. Överstyrelsen räknar med hänsyn till blind- och dövskolutredningens för­ slag med ett behov av 15 nya lärare redan läsåret 1965/66. Då en så betydande nyrekrytering av lärare inte torde vara möjlig att få till stånd redan under näst­ kommande budgetår upptar överstyrelsen endast åtta nya tjänster i reglerad befordringsgång.

4. För vården av Charlottendalseleverna vid skolan i Örebro finns en elev- hemsföreståndare och två vårdare. Styrelsen för nämnda skola har påpekat, att det icke är möjligt att upprätta ett arbetsschema med tjänstgörande perso- ner dygnet runt med endast tre befattningshavare, samt anhållit om ytterligare tva vardartjänster. Då elevgruppens förläggning till skolan är provisorisk i av­ vaktan pa att den i särskild utredning föreslagna undervisningsanstalten för dessa elever skall komma till stånd och då överstyrelsen därjämte finner det nödvändigt, att denna elevgrupp sysselsätts och hålls samman som en särskild enhet, anser överstyrelsen, att styrelsens krav på ytterligare vårdarpersonal skall tillgodoses. Vid skolan i Gnesta är flick- och pojkavdelningarna belägna helt skilda från varandra och de kan ej som på Mogård vissa tider övervakas av en och samma vardare. Detta elevklientel kan aldrig lämnas utan tillsyn. Överstyrelsen som linner det nödvändigt, att hänsyn tas till lokalförhållandena, tillstyrker en nv vardartjänst vid Gnestaskolan.

5. Styrelsen för skolan i Örebro har anhållit om två nya ekonomibiträdes- tjänster, en för köket och en för städarbetet. Skolan disponerar nu fyra biträ­ den (tre i köket och en i städning) ävensom ett belopp ur omkostnadsstaten till avlönande av kollektivanställd städpersonal, ungefär motsvarande två heltids­ anställda befattningshavare. Jämfört med övriga dövskolor är arbetskraften för köksgöromålen och städningen i Örebroskolan lågt beräknad. Överstyrelsen an- ser, att styrelsens beräkningar av behovet av dylik personal är realistiska, samt föreslår att två nya ekonomibiträdestjänster inrättas.

7. Genom vissa undersökningar vid skolan på Manilla har konstaterats att noggranna utredningar av barnpsykiatrisk ocli barnpsykologisk expertis är nöd­ vändiga för att ge eleverna rätt placering inom dövskolan och vid skolbyte; likasa har i eu del fall pavisats påfallande dålig överensstämmelse mellan elevers begå vn in gsn i va och deras skolprestationcr. Det anses nödvändigt att dessa un­ dersökningar utsträckes till att omfatta samtliga elever. Det har även konsta­ terats, alt eleverna i vissa fall lider av allvarliga beteendesvärigheter och andra komplicerade störningar på känslo- och viljelivets område. De mera kompliee'-

rade fallen har under senare år ökat och behovet av psykiatrisk-psykologisk ex­ pertis har gjort sig allt starkare gällande även ur dessa synpunkter Enligt över­ styrelsens uppfattning är det synnerligen angeläget att medel stalls till förfogan­ de för anlitande av barnpsykiatrisk och barnpsykologisk expertis. Överstyi elsen föreslår härför ett belopp av 23 000 kr. att fördelas av överstyrelsen.

Förslagen under p. 9—16 förs fram under hänvisning till blind- och dövskol­ utredningens bedömning av personalbehovet vid dövskolorna. Beträffande ar\o- desposten (p. 16) föreslår överstyrelsen att utöver för innevarande budgetår be­ räknade belopp 10 000 kr. skall anvisas för arvoden åt kuratorer i Harnösand och Lund, 17 500 kr. för arvoden åt studierektorer, 38 000 kr. för timlärare vid externa klasser och för stödundervisning m. m., 30 000 kr. för sekreterare och skrivhjälp, 12 000 kr. för materielvård och 1000 kr. för fritids- och lägerskolled­

ning.

Departementschefen

Frågan om utbildning av lärare för specialskolorna för blinda och döva bör som jag tidigare framhållit (s. 55) bli föremål för särskild utredning. Då för­ slagen om inrättande av en lektorstjänst och sex tjänster som handledare bor bedömas i samband med den större frågan om organiserandet av lärarutbild­ ningen är jag inte nu beredd att tillstyrka dessa förslag (p. 1 och 2). Jag ar mte heller beredd att nu tillstyrka förslaget om utbyte av fem extra ordinarie tjäns­ ter som biträdande lärare mot ordinarie tjänster som småskollärare (p. 11).

Beträffande förslaget om inrättande av två heltidstjänster och två halvtids­ tjänster som ingenjörer (p. 9) och den ingenjörstjänst som innevarande budgetår avlönas ur anslaget till pedagogiskt utvecklingsarbete (p. 10) vill jag hanvisa till vad jag i det föregående anfört angående samarbetet mellan dövskolorna och

hörcentralerna.

Innehavarna av de föreslagna fem nya tjänsterna som elevhemsforestandare (p. 13) skulle enligt utredningen ha till uppgift att leda och handleda vårdarna, fördela arbetsuppgifterna samt verka för att omvårdnaden blir så nyanserad, att varje enskild elev känner trivsel och trygghet. Jag biträder förslaget och berak- liar medel för fem dylika tjänster. Innehavare av tjänst som elevhemsförestan- dare bör placeras i lönegrad A 14 om vederbörande genomgått av Sociala barna- och ungdomsvårdsseminariet anordnad utbildningskurs for barnhemsforestandare eller annan utbildning, som skolöverstyrelsen finner svara häremot, samt eljest

i lönegrad A13.

. . .... „

Vidare förordar jag att två tjänster som kurator i lönegrad Ao 17 inrattas

(p. 12).

. . „

Beträffande överstyrelsens förslag i övrigt har jag inte nagot att erinra. Anslaget bör, vid bifall till vad jag förordat, uppräknas med 1 324 000 kr. och således uppföras med (6 246 000+1 324 000=) 7 570 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i per-

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 70 år 1965

69

sonalförteckningen för statens dövskolor m. m., som föranleds av vad jag anfört i det föregående;

b) godkänna följande avlöningsstat för statens dövskolor m.m. att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1965/66:

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1965

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 990 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, förslagsvis .................................... 272 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, för­ slagsvis ................................................................... 2 882 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................................. 2 426 000

Summa kr. 7 570 000

c) till Statens dövskolor m. m.: Avlöningar för budgetåret 1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 7 570 000 kr.

D. Statens dövskolor in. m.: Omkostnader

1962/63 ........... 1963/64 ............ 1964/65 ........... 1965/66 (förslag)

Anslag

1 940 000

2 020 000

1 985 000 2 075 000

Nettoutgift

1 918 908 1 986 799

Följande sammanställning upptager den för innevarande budgetår gällande omkostnadsstaten samt för nästa budgetår skolöverstyrelsens förslag till föränd­ ringar och departementets anslagsberäkning.

Anvisat Föreslagen ändring 1965/66

Utgifter

1964/65

Mynd. Dep.ehefen

1. Sjukvård åt personal,

förslagsvis

15 800

of.

of.

2

. Reseersättningar,

förslagsvis ...

3. Expenser:

a) Bränsle, lyse och vatten,

för-

14 000

of.

of.

slagsvis

.....................................

360 000

of.

of.

b) Övriga expenser .....................

4. Övriga utgifter:

a) Undervisnings- och arbets-

57 000 417 000 of. ---

of. ---

materiel,

förslagsvis

...............

b) Inventarier och maskiner,

för-

107 000

+ 9 000

-f 9 000

slagsvis

.....................................

59 700

of.

of.

i

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1965

<c

) Tvätt och renhållning, för-

slagsvis ................................

93 400

of.

of.

d) Sjukvård åt elever,

förslagsvis

43 000

+ 6 800

+ 6 800

e) Tandvård åt

elever,förslagsvis

51 000

+ 7 000

+ 7 000

f) Bad åt elever,

förslagsvis . . .

18 900

+ 2100

+ 2100

g) Kosthåll,

förslagsvis

...........

620 500

of.

of.

h) Utackordering av elever,

för-

slagsvis ................................

269 000

+31 000

+31 000

i) Beklädnad för elever,

förslags-

vis ..........................................

276 300

of.

of.

j) Fickpengar åt elever,

förslags-

vis

........................................

95 000

of.

of.

k) Parkers underhåll,

förslagsvis

8

500

+ 1500

+ 1 500

1) Bibliotek,

förslagsvis ............

9 400

+ 5 600

+ 5 600

m) Underhåll av hörselapparatur,

förslagsvis

...........................

38 000

+ 6 000

+ 6 000

n) Stipendier åt vissa skolplik-

tiga döva m. fl.,

förslagsvis . .

1 ⁰⁰⁰

of.

of.

o) Omkostnader vid fritidsverk-

samhet .......................................

7 000

+ 7 000

+ 8 000

p) Lägerskolor ..............................

7 500

+ 7 500

+ 8 000

q) Information åt lärare och för-

äldrar .........................................

— 1 703 200 + 5 000 +88 500

+ 5 000

Summa kr.

2 150 000

—|—88 500

+90 000

Särskilda uppbördsmedel

1. Ersättning för värme och lyse i tjänstebostäder ............................

12 000

of.

of.

2. Ersättning för tvätt åt personal

3 000

of.

of.

3. Ersättning för kost åt personal.. 75 000

of.

of.

4. Försålda arbeten och produkter 75 000 165 000

of.

—

of. —

Nettoutgift kr.

1 985 000

+88 500

+90 000

Av överstyrelsens motiveringar framgår bl. a. följande. 4 a). Delposten till undervisnings- och arbetsmateriel är hårt belastad. Sko­ lorna är i behov av en grundlig upprustning av undervisningsmaterielen och överstyrelsen har för avsikt att framlägga förslag härom till ett kommande år. För att avhjälpa de mest kännbara bristerna föreslår överstyrelsen emellertid redan nu, att delposten budgetåret 1965/66 höjs till 116 000 kr., motsvarande av skolorna begärt belopp.

4 h). Till utackordering av elever äskas för budgetåret 1965/66 från skolorna sammanlagt 308 300 kr. på grund av väntad höjning av inackorderingsavgif- terna. Överstyrelsen anser sig böra tillstyrka höjning av delposten till 300 000 kr. Skolan i Lund har tillfälligt låg belastning beroende på att flera nyintagna elever är bosatta i Lund eller dess närhet, ett förhållande som man icke kan räkna med vid nyintagningen hösten 1965. Försöken med dövskolklasser an­ slutna till lokalt skolväsen har likaså inneburit besparingar på detta anslag. Det kan ej nu förutses, om liknande anknytningar kan ske budgetåret 1965/66. Vidare har bostad tillfälligt beretts i internatet vid Manilla för vissa elever vid

71

fortsättningsskollinjen. Det är önskvärt, att dessa tämligen vuxna elever för sin utveckling om möjligt bor bland hörande personer. Slutligen önskar översty­ relsen ha möjlighet att genomföra ett förslag som väckts av ledningen för för­ skolverksamheten i Danderyd och som innebär att ett litet antal döva barn från Stockholms län, vilka under förskoleträningen vid hörcentralen på centrallasa­ rettet i Danderyd bott i särskilt väl lämpade fosterhem därstädes, skulle kunna få bo kvar i dessa fosterhem även vid skolpliktstidens inträde och i vanlig ord­ ning få inackorderingsavgiften erlagd av Manillaskolan samt medfölja anordnad skolskjuts till Manilla.

Beträffande delposterna 4 1). Bibliotek, 4 o). Omkostnader vid fritidsverk­ samhet, 4 p). Lägerskolor och 4 q). Information åt lärare och föräldrar har hänvisning skett till blind- och dövskolutredningens beräkningar rörande medels­ behovet för ifrågavarande ändamål.

Departementschefen

Anslaget bör i enlighet med vad som angivits i min beräkning uppräknas med 90 000 kr. och således uppföras med (1 985 000 -f- 90 000 =) 2 075 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Statens dövskolor m. m.: Omkostnader för budgetåret 1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 2 075 000 kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1965

E. Statens dövskolor ni. m.: Engångsanskaffning av utrustning m. m.

1962/63 ........... 1963/64 ........... 1964/65 ........... 1965/66 (förslag)

Anslag

Nettoutgift

285 000

278 615

160 000

129 117

100 000

460 000

För här ifrågavarande ändamål har ett reservationsanslag varit uppfört på riksstaten sedan budgetåret 1949/50. Av de anvisade anslagen har Kungl. Maj:t i vissa fall reserverat bestämda belopp för särskilda ändamål, medan under anslaget tillgängliga medel i övrigt disponerats av skolöverstyrelsen på sätt överstyrelsen prövat lämpligt. De huvudsakliga utgiftsändamålen under de olika budgetåren har varit följande: inredningsarbeten, nyanskaffning av inventarier av olika slag, apparatur för prövning och träning av hörselrester, hörapparater, böcker, film och filmapparater samt lek- och idrottsmateriel.

På anslaget fanns den 30 juni 1964 en bunden reservation av 114 177 kr.

Skolöverstyrelsen, som i sina ursprungliga förslag till anslagsäskanden för nästa budgetår räknat med ett inedelsbchov av 275 000 kr. för engångsanskaffning av utrustning m. m. till dövskolorna, föreslår i sitt utlåtande över blind- och dövskolutredningens betänkanden att förevarande anslag erhåller den ändrade

rubriken Engångsanskaffning av utrustning m. m. vid blind- och dövskolor samt att anslaget för nästa budgetår uppförs med 553 000 kr. Enligt utred­ ningens beräkningar erfordras för upprustning i fråga om pedagogiska hjälp­ medel och teknisk utrustning m. m. under en femårsperiod årligen 173 000 kr. för blindskolorna och 380 000 kr. för dövskolorna.

Beträffande motiveringen för utredningens och överstyrelsens förslag under denna anslagspunkt torde få hänvisas till handlingarna i ärendet, i vilka behovet av utrustning m. m. redovisas i detalj.

Departementschefen

Överstyrelsens förslag om att även bidrag till utrustning m. m. vid blindsko­ lor skall utgå ur förevarande anslag är jag inte beredd att tillstyrka och jag har därför under anslaget till omkostnader vid blindskolorna beräknat ett be­ lopp av 173 000 kr. för upprustning i fråga om undervisningshjälpmedel vid dessa skolor. Det belopp överstyrelsen föreslagit för nästa budgetår, 553 000 kr., bör därför minskas med 173 000 kr.

Av det i överstyrelsens ursprungliga förslag till anslagsäskanden för nästa budgetår beräknade medelsbehovet under förevarande anslag avser ca 80 000 kr. ändamål, vilka inte ingår i de av utredningen angivna beloppen. Då jag finner såväl dessa ändamål som den av utredningen föreslagna upprustningen angelägna föreslår jag, att för nästa budgetår anvisas dels 380 000 kr. i enlighet med utredningens förslag, dels 80 000 kr. för i överstyrelsens ursprungliga för­ slag till anslagsäskanden angivna ändamål.

Anslaget bör, vid bifall till vad jag nu förordat, uppföras med (100 000 + 360 000 =) 460 000 kr. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Statens dövskolor m. m.: Engångsanskaffning av ut­ rustning m. m. för budgetåret 1965/66 under åttonde huvud­ titeln anvisa ett reservationsanslag av 460 000 kr.

Kungl. May.ts proposition nr 70 år 1965

F. Bidrag till förskolor och skolhem för döva barn

Anslag Nettoutgift

1962/63 .......................................... ......................... 440 000

395 480

1963/64 .......................................... ......................... 405 000

468 860

1964/65 .......................................... ......................... 455 000 1965/66 (förslag)........................... ......................... 472 000

Enligt kungörelsen 1956:252 (omtryckt med ändringar 1964: 458) utgår till kommun eller landstingskommun ävensom till enskild, förening eller stiftelse statsbidrag till förskolor, skolhem eller hemundervisning för döva och hörsel­

73

skadade barn i förskoleåldern, som godkänts av skolöverstyrelsen. Statsbidraget utgar i efterskott med 2 000 kr. för varje barn, som erhållit undervisning vid förskolan, samt därutöver med 1 000 kr. för varje barn, som tillika varit intaget i skolhem eller eljest genom huvudmannens försorg och på dennes bekostnad åt­ njutit vård och underhåll. Vidare utgår statsbidrag med 1 000 kr. för varje barn, som — utan att ha varit inskrivet vid förskola — under redovisningsåret erhållit regelbunden hemundervisning av förskolans lärare eller annan av skolöversty­ relsen godkänd lärare. Sasom statsbidragsvillkor gäller bl. a., att undervisningen är avgiftsfri och att huvudmannen i den utsträckning så kan ske mottager barn från annat område än det, för vilket förskolan eller skolhemmet i första hand avsetts, samt att, där huvudmannen är enskild, förening eller stiftelse, skäligt bidrag till verksamheten lämnas av landstingskommun eller stad, som ej tillhör landstingskommun.

Skolöverstyrelsen föreslår, att anslaget för nästa budgetår höjs med 17 000 kr. med hänsyn till väntade automatiska kostnadsökningar på grund av ökat antal elever.

Departementschefen

Mot överstyrelsens beräkning av de automatiska kostnadsökningarna har jag inte något att erinra. Jag tillstyrker att anslaget i enlighet med överstyrelsens för­ slag uppförs med (455 000 -f 17 000 =) 472 000 kr. samt hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till förskolor och skolhem för döva barn för budgetåret 1965/66 under åttonde huvudtiteln anvisa ett för­ slagsanslag av 472 000 kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1965

G. Resor för blind- och dövskolelever jämte ledsagare

1962/63 ........... 1963/64 ........... 1964/65 ........... 1965/66 (förslag)

Anslag Nettoutgift

213 000

216 032

280 000

270 999

280 000 500 000

Ur förevarande anslag bestrids dels för elev, som vistas i skolinternat eller är inackorderad genom skolans försorg, ersättning för kostnader för resor till och från skolorten vid läsårets början och slut samt vid jullov och påsklov ävensom ett lov under hösten, alltså för varje sådan elev åtta enkla resor om året, dels för elev, som under skoltiden är bosatt i sitt hem eller i inackorderingshem, kostnaderna för dagliga resor mellan skolan och hemmet, dels ock resekostnader för barn, som kallats till skola för undersökning, samt vid resa, som föranleds av yrkespraktik.

77

Kungl. Maj:ts proposition nr 70 år 1965

II. Anslagsberäkningar för budgetåret 1965/66 .............................................. 60

A. Statens blindskolor m. m.: Avlöningar ....................................................... 60

B. Statens blindskolor m. m.: Omkostnader.................................................... 63

C. Statens dövskolor m. m.: Avlöningar ......................................................... 65

D. Statens dövskolor m. m.: Omkostnader....................................................... 68

E. Statens dövskolor m. m.: Engångsanskaffning av utrustning m. m......... 70

F. Bidrag till förskolor och skolhem för döva barn........................................ 71

G. Resor för blind- och dövskolelever jämte ledsagare................................ 72