Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av två tilläggsavtal till dubbelbeskattningsavtalet den 24 december 1936 mellan Sverige och Frankrike beträffande direkta skatter
Kungl. Maj:ts proposition nr 112 år 1971 Prop. 1971: 112
Nr 112
Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av två tilläggsavtal till dubbelbeskattningsavtalet den 24 december 1936 mellan Sverige
och Frankrike beträffande direkta skatter, m. m.; given Stockholms slott den 23 april 1971.
Kungl. Maj:t vill bärmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollen över utrikesdepartements- och finansärenden samt med överlämnande av dels ett den 9 mars 1971 undertecknat tilläggsavtal till avtalet den 24 december 1936 mellan Sverige och Frankrike för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser angående ömsesidig handräckning beträffande direkta skatter och till det till tilläggsavtalet den 29 mars 1956 fogade protokollet, dels ett den 10 mars 1971 undertecknat tilläggsavtal till avtalet den 24 december 1936 och till det till avtalet fogade protokollet samt till slutprotokollet samma dag, föreslå riksdagen att bifalla de förslag om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
GUSTAF ADOLF
G. E. STRÄNG
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att riksdagen godkänner två den 9 resp. den 10 mars 1971 undertecknade tilläggsavtal till dubbelbeskattningsavtalet den 24 december 1936 mellan Sverige och Frankrike beträffande direkta skatter. Tilläggsavtalet den 9 mars 1971 upptar nya regler om utdelningsbeskattningen medan tilläggsavtalet den 10 mars 1971 berör beskattningen av andra inkomstslag och reglerar vissa tillämpningsfrågor.
Efter ratifikation tillämpas tilläggsavtalet den 9 mars 1971 på utdelning, som blivit tillgänglig för lyftning efter utgången av år 1969, och tilläggsavtalet den 10 mars 1971 i princip på inkomst, som förvärvas efter utgången av ratifikationsåret. 1 Riksdagen 1971. I saml. Nr 112
Förslag till Förordning om ändring i kupongskatteförordningen (1970: 624)
Härigenom förordnas, att övergångsbestämmelserna till kupongskatteförordningen (1970: 624) skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande Ixdelse Föreslagen Ivydelse
Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1971, då förordningen (1943: 44) om kupongskatt skall upphöra att gälla.
I fråga om utdelning, som blivit tillgänglig för lyftning före ikraftträdandet, gäller den upphävda förordningen med följande undantag.
1. Inträder skyldighet för styrelse för aktiebolag att enligt 5 § den upphävda förordningen avlämna uppgifter om utdelning eller att inbetala kupongskatt först efter ikraftträdandet och fullgör styrelsen icke denna skyldighet, gäller för sådant fall 19 § andra stycket samt 22 och 23 §§ den nya förordningen.
2. Vid återbetalning av kuponeskatt till aktiebolag enligt 6 § den upphävda förordningen gäller den begränsning som föreskrives i 16 § andra stycket den nya förordningen, om utdelningen utbetalats efter utgången av år 1970.
3. Restitution av kupongskatt till utdelningsberättigad enligt 12 § 1 mom. den upphävda förordningen skall ske enligt 27 § den nya förordningen, om ansökan därom göres cfter ikraftträdandet,
4. Vid prövning av ansvar enligt 16 § den upphävda förordningen äger 31 § tredje och fjärde styckena den nya förordningen tillämpning.
5. Prövning och handhavande i övrigt av ärende rörande kupongskatt ankommer på riksskatteverket.
Förekommer i lag eller annan
författning hänvisning till före-
skrift, som ersatts genom bestäm-
melse i denna förordning, tilläm-
pas i stället den nya bestämmel-
sen.
Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.
Översättning
Avenant Tilläggsavtal å Ia Convention entre le Royaume till avtalet den 24 december 1936 de Suåéde et la République francaise mellan Konungariket Sverige och tendant å éviter les doubles imposi- Franska Republiken för undvikande tions et å établir des regles d”assis- av dubbelbeskattning och faststältance administrative réciprogue en lande av bestämmelser angående matiere d'impöts directs du 24 dé- ömsesidig handräckning beträffande cembre 1936 et au Protocole annexé direkta skatter och till det till till-
å PAvenant du 29 mars 1956. läggsavtalet den 29 mars 1956 fo-
gade protokollet.
Sa Majesté Je Roi de Suede et Hans Majestät Konungen av le Président de la République "Sverige och Franska Republikens frangaise, désireux de modifier Ja President har, i syfte att ändra av- Convention entre la Suéde et la talet den 24 december 1936 mel- France tendant å éviter les dou- lan Sverige och Frankrike för undbles impositions et å établir des vikande av dubbelbeskattning och régles d'assistance administrative fastställande av bestämmelser anréciproque cn matiére d'impöts gående ömsesidig handräckning directs du 24 décembre 1936 et le beträffande direkta skatter och det Protocole annexé ä TP'Avenant du till tilläggsavtalet den 29 mars 29 mars 1956, ont décidé de con- 1956 fogade protokollet, beslutat clure un avenant et ont désigné å att träffa ett tilläggsavtal och för celte fin comme leurs plénipoten- detta ändamål utsett till sina betiaires respectifs : fullmäktigade ombud:
Sa Majesté le Roi de Suede : Hans Majestät Konungen av
Sverige:
Son Excellence Monsieur Gun- Hans Excellens Herr Gunnar nar Hägglöf, Ambassadeur Extra- Hägglöf, Utomordentligt och Beordinaire et Plénipotentiaire å Pa- fullmäktigat Sändebud i Paris ris
et och
Le Président de la République Franska Republikens President: frangaise :
Monsieur Gilbert de Chambrun, Herr Gilbert de Chambrun, Be- Ministre Plénipotentiaire, Direc- fullmäktigad Minister, Utrikesmiteur des Conventions administra- nisteriets Chef för Administrativa tives et des Affaires consulaires Avtal och Konsulära Frågor au Ministere des Affaires Etran-:' gåres
lesquels, apråés avoir échangé vilka, efter att ha tagit del av leurs pleins pouvoirs reconnus cen varandras fullmakter och funnit bonne et due forme, sont conve- dem vara i god och behörig form, nus des dispositions suivantes : ” "överenskommit om följande be-
stämmelser: il Riksdagen 1971.1 saml. Nr 112
Article premier Artikel I
T'article 9 de la convention tel Artikel 9 i avtalet, så som denqu'il a été modifié et complété par na artikel ändrats och komplette- Particle 5 de Pavenant du 28 oc- rats genom artikel 5 i tilläggsavtatobre 1950 et par l'article premier let den 28 oktober 1950, artikel 1 de Pavenant du 29 mars 1956 ainsi i tilläggsavtalet den 29 mars 1956 que le Protocole annexé å F'ave- och det till tilläggsavtalet den 29 nant du 29 mars 1956 sont rem- mars 1956 fogade protokollet, erplacés par les dispositions suivan- sättes av följande bestämmelser: tes :
« $ 1 — Les revenus des valeurs ”$1. Inkomst av värdepapper mobilieres ne sont imposables que beskattas endast i den stat, inom dans PEtat sur le territoire duquel vars område inkomsttagaren har le bénéficiaire a son domicile ». sitt hemvist.
« $2 -— Toutefois, les dividen- 82. Utdelning från ett bolag des attribués par une société ayant med skatterättsligt hemvist i en av son domicile fiscal dans Tun des de avtalsslutande staterna till ett Etats contractants å une société bolag med skatterättsligt hemvist i ayant son domicile fiscal dans den andra staten skall emellertid
Fautre Etat, sont exonérés d'im- vara undantagen från beskattning
pöåts dans cet autre Etat, dans la i denna andra stat under de villmesure et dans les conditions ot kor och i den utsträckning, som une telle exonération serait ac- skulle ha varit fallet enligt lagcordée en vertu de la législation stiftningen i denna stat, om båda interne de cet Etat, si FPune et bolagen hade haft sitt skatterätts- Tautre sociétés avaient leur do- liga hemvist inom den statens ommicile fiscal sur le territoire dudit råde. Etat ».
«$3— a) Les dividendes payés $ 3. a) Utdelning från ett bolag par une société avant son domicile med = skatterättsligt hemvist i fiscal en France, qui donneraient Frankrike, vilken skulle medföra droit ä un avoir fiscal s'ils étaient rätt — till — skattetillgodohavande regus par une personne ayant son (Cavoir fiscal”) om den hade uppdomicile réel ou son siége social burits av person med verkligt en France, ouvrent droit, lorsqu'ils hemvist eller med säte i Frankrike, sont payés å des personnes physi- skall, då den utgår till fysisk eller ques ou morales domiciliées en juridisk person med hemvist i Sve- Suede å un payement du Trésor frige, medföra rätt till utbetalning frangais d'un montant égal å cet från franska staten av ett belopp avoir fiscal, sous déduction d'un motsvarande nämnda skattetillgoimpåt de 15 9/, calculé sur le total dohavande efter avdrag för fransk constitué par le dividende mis en skatt, som beräknas till 15 9/9 av distribution et le payement: visé summan av det av bolaget utdeci-dessus. lade beloppet och skattetillgodo-
havandet.
« b) Les dispositions de Palinéa b) Bestämmelserna i punkt a) a) s'appliqueront aux personnes tillämpas på följande fysiska och physiques et morales domiciliées juridiska personer med hemvist i en Su&de ci-aprés : Sverige:
« 1 — personnes physiques do- 1:0) fysiska personer med hemmicilices en Suede assujetties å vist i Sverige, som är underkasta- I'impöåt suédois å raison des divi- de svensk skatt på utdelning från
dendes distribués par les sociétés bolag med skatterättsligt hemvist i ayant leur domicile fiscal en Frankrike; | France;
«2 — sociétés (autres que les 2:0) bolag (utom investmentföentreprises d'investissement visées retag som avses i punkt 3:0o neau point 3 ci-dessous) ayant Icur dan) med skatterättsligt hemvist i domicile fiscal en Suåde qui sont Sverige, som äro underkastade assujetties å I'impöt suédois å svensk skatt på sammanlagda beraison de ta totalité des dividen- loppet av utdelning från bolag med des distribués par Iles sociétés skatterättsligt hemvist i Frankrike; ayant leur domicile fiscal en France; |
«3 — entreprises d'investisse- 3:0) investmentföretag, i den ment au sens de la législation fis- mening detta uttryck har enligt cale suédoise ayant leur domicile svensk skattelagstiftning, som ha fiscal en Suede et dont plus de skatterättsligt hemvist i Sverige och 80 9/9 des actions ou des parts i vilka mer än 80 9/, av aktierna sont détenues par des personnes eller andelarna ägas av fysiska physiques domiciliées en Suéde ». personer med hemvist i Sverige.
«84 — Quand une personne $4. I de fall då en person med domiciliée en Sutde qui regoit des hemvist i Sverige, som uppbär ut-. dividendes de source frangaise, a delning från källa i Frankrike, har droit au payement prévu au pa- rätt till utbetalning som avses i 8 3, ragraphe 3, Pimpöt suédois sera skall svensk skatt beräknas på sumcalculé sur le total constitué par man av det av bolaget utdelade ' le dividende mis en distribution et beloppet och det bruttobelopp som le payement brut représentatif de motsvarar skattetillgodohavandet Favoir fiscal; il sera diminué d'un (”avoir fiscal”). Från denna skatt montant égal å Pimpöt prélevé en .avräknas ctt belopp motsvarande France en vertu du paragraphe 3 den skatt, som uttages i Frankalinéa a) ». rike enligt 8 3 a). |
«$5 — A moins qwelle ne $ 5. Person med hemvist i Svebénéficie du payement prévu au rige, som uppbär utdelning från paragraphe 3, une personne do- ett bolag med skatterättsligt hemmiciliée en Sucde qui regoit des vist i Frankrike och som icke är dividendes distribués par une so- berättigad till utbetalning som avciété ayant son domicile fiscal en ses i $ 3, har rätt till återbetalning France peut demander le rembour- av sådan till utdelningen hänförlig sement du précompte afférent å förskottsskatt (”précompte”) som ces dividendes acquitté, Ice cas i förekommande fall har erlagts av échéant, par la société distribu- det utdelande bolaget. trice ».
«86 — Le terme « société » 86. Uttrycket ”bolag”, åsyftar désigne toute personne morale ou varje slag av juridisk person och toute entité qui est considérée varje subjekt, som i beskattningscomme une personne morale aux hänseende behandlas såsom jurifins d'imposition ». disk person.”
Article 2 Artikel 2
Le présent avenant scra ratific Detta tilläggsavtal skall ratificedans chaque Etat et les instru- ras 1 vardera staten och ratifikaments de ratification seront échan- tionshandlingarna skall utväxlas i
gés ä Stockholm. Il entrera en vi- Stockholm. Tilläggsavtalet skall gueur un mois aprés la date de träda i kraft en månad efter ut- Péchange des instruments de rati- växlingen av ratifikationshandlingfication. arna.
Ses dispositions s'appliqueront Tilläggsavtalets bestämmelser pour la premigre fois aux produits tillämpas första gången på inkomst mis en paycment å partir du 1er som blivit tillgänglig för lyftning janvier 1970. från och med den 1 januari 1970.
Article 3 Artikel 3
Le présent avenant demcurera Detta tilläggsavtal skall förbli i en vigueur aussi longtemps que kraft under samma tid som avtalet la Convention entre la France et den 24 december 1936 mellan Sve- Ja Suéde tendant å Ééviter les rige och Frankrike för undvikande doubles impositions et å établir des av dubbelbeskattning och faststälrégles d'assistance administrative lande av bestämmelser angående réciproque en matiére d'impöåts di- ömsesidig handräckning beträffanrects du 24 décembre 1936. de direkta skatter.
En foi de quoi, Ies plénipoten- Till bekräftelse härå har de båtiaires des deux Etats ont signé le da staternas befullmäktigade omprésent avenant et y ont apposé bud undertecknat detta tilläggsavleur sceau. tal och försett detsamma med sina
sigill.
Fait ä Paris, en deux originaux, Som skedde i Paris den 9 mars en langue frangaise, le 9 mars 1971 i två exemplar på franska 1971. språket.
Gunnar Hägglöf Gunnar Hägglöf
Gilbert de Chambrun Gilbert de Chambrun
Översättning
Avenant Tilläggsavtal å Ia Convention entre le Royaume till avtalet den 24 december 1936 de Sutde et Ila République francaise mellan Konungariket Sverige och tendant å éviter les doubles imposi- Franska Republiken för undvikande tions et å établir des regles d'assis- av dubbelbeskattning och faststältance administrative réciproque en lande av bestämmelser angående matiére d"impöts directs du 24 dé- ömsesidig handräckning beträffande cembre 1936, au Protocole annexé direkta skatter och till det till avtaå cette Convention et au Protocole let fogade protokollet samt till slut-
final du 24 décembre 1936. protokollet den 24 december 1936.
Sa Majesté Ile Roi de Suede et Hans Majestät Konungen av le Président de la République Sverige och Franska Republikens frangaisc, désireux de modifier la President har, i syfte att ändra avconvention entre la Suéde ct Ja talet den 24 december 1936 met- France tendant å eviter les doubles lan Sverige och Frankrike för undimpositions et å établir des régles vikande av dubbelbeskattning och d'assistance administrative récipro- fastställande av bestämmelser anque en matiére d'impöts directs gående ömsesidig handräckning du 24 décembre 1936, le protocole beträffande direkta skatter och det annexé å cette convention et le till avtalet fogade protokollet protocole final du 24 décembre samt slutprotokollet den 24 de- 1936 ont décidé de conclure un cember 1936, beslutat träffa ett avenant et ont désigné å cette fin tilläggsavtal och för detta ändacomme leurs plénipotentiaires res- mål utsett till sina befullmäktigade pectifs : ombud:
Sa Majesté Je Roi de Suede : Hans Majestät Konungen av
Sverige:
Son Excellence Monsieur Gun- Hans Excellens Herr Gunnar nar Hägglöf, Ambassadeur Extra- Hägglöf, Utomordentligt och Beordinaire et Plénipotentiaire å fullmäktigat Sändebud i Paris Paris
et och
Le Président de la République Franska Republikens President: frangaise :
Monsieur Gilbert de Chambrun, Herr Gilbert de Chambrun, Be- Ministre Plénipotentiaire. Direc- fullmäktigad Minister, Utrikesmiteur des Conventions Administra- nisteriets Chef för Administrativa tives et des Affaires Consulaires Avtal och Konsulära Frågor au Ministeöre des Affaires Etrangeres vilka, efter att ha tagit del av
Tesquels, apres avoir échangé varandras fullmakter och funnit leurs pleins pouvoirs reconnus en dem vara i god och behörig form. bonne et due forme, sont convenus överenskommit om följande bedes dispositions suivantes : stämmelser: i2 Riksdagen 1971. 1 saml. Nr 112
Årticle Premier Artikel 1
Le paragraphe 3 de Varticle pre- Artikel 1 § 3 i avtalet, så som
mier de Ja convention, tel quiil denna artikel ändrats genom artia été modifié par Particle premier kel 1 i tilläggsavtalet den 28 okto-
de Iavenant du 28 octobre 1950, ber 1950, ersättes av följande be-
est remplacé par les dispositions stämmelser: suivantes : « $ 3 — Sont considérés comme "33. Som direkta skatter i det-
impöts directs au sens de la pröé- ta avtals mening anses: sente convention :
1 — En ce qui concerne la lé- 1:0) beträffande fransk lagstiftgislation frangaise : ning: a) l'impöåt sur le revenu, a) inkomstskatten, b) Fimpöåt sur les sociétés, b) bolagsskatten, samt ainsi que toutes retenues, tous varje källskatt, förskottsskatt
précomptes et avances décomptés (Uprécompte”) och annan på lik-
sur ces impöts ; nande sätt uttagen skatt, som av-
räknas mot nämnda skatter;
2 — En ce qui concerne la 2:0) beträffande svensk Jagstift-
législation suédoise : ning:
a) Fimpöt d'Etat sur le revenu, a) den statliga inkomstskatten, y compris Fimpöt sur 1e revenu kupongskatten och sjömansskatten
des dividendes d'actions et T'impöt därt inbegripna, sur Jes salaires des gens de mer,
b) Fimpöåt sur les revenus non b) ersättningsskatten, distribués,
c) Vimpöt sur les repartitions, c) utskiftningsskatten,
d) Ia taxe sur les représenta- d) bevillningsavgiften för vissa tions publigues, : offentliga föreställningar, e) Nimpåt d'Etat sur Ia fortune, e) den statliga förmögenhetsskatten, samt f) Fimpöt communal sur le f) den kommunala inkomstskat-
revenu : ten:
3 — Les impöts ct taxes pergus 3:0) utskylder och avgifter, som dans Pun et Fautre Etat en rem- uttagas i den ena eller den andra placement des impöts visés aux 1? staten i stället för skatter, som anet 2" ci-dessus ou en addition å ges under 1:0) och 2:0) här ovan,
ces impöts. » eller såsom tillägg till dessa skat-
ter.”
Article 2 Artikel 2 1 — L'article 5 de Ia convention $ 1. Artikel 5 i avtalet ersättes av
est remplacé par les dispositions följande bestämmelser:
suivantes :
« $ 1. Les bénéfices provenant "YT. Inkomst, som förvärvas
de Pexploitation, en trafic interna- genom utövande av sjöfart eller tional, de navires ou d'acronefs luftfart i internationell trafik, bene sont imposables que dans FEtat skattas endast i den avtalsslutande
contractant ou Ile sigge de la di- stat där företaget har sin verkliga rection effective de Y'entreprise est ledning. situé.
a
3 2. Les dispositions du para- I 2, Bestämmeiserna i 8 1 till-
graphe 1 s'appliquent egalement lämpas även då företag i den ena lorsque des entreprises de Fun et och den andra avtalsslutande stade Pautre Etats contractants ex- ten utöva sjöfart eller luftfart geploitent des navires ou des aéro- mensamt, antingen direkt eller genefs en commun. soit directement, nom deltagande i en pool eller i soit en pool ou sous forme de form av annan för ändamålet bilsociété en participation ». dad sammanslutning (”société en
participation ”).”
2. Ee point V du protocole est $ 2. Punkt 5 i protokollet ersätremplacé par les dispositions sui- tes av följande bestämmelser: vantes :
« Bien que Ia présente conven- "Ehuru detta avtal endast tilltion ne s'applique qu'aux impåts lämpas å direkta skatter å inkomst direcis sur Iles revenus ou sur la och förmögenhet, skola de företag fortung, les entreprises de naviga- för utövande av sjöfart celler lufttion maritime ou atrienne dont Ile fart, vilka ha sin verkliga ledning siége de direction cffective se 1 Sverige och vilkas fartyg ciler trouve en Sutde et dont les navires luftfartyg mottaga eller avlämna ou les aéronefs chargent ou de- resande eller gods å franskt områchargent des voyageurs ou des de. icke vara underkastade den marchandises cn territoire fran- franska patentskatten eller någon Gais, Nn'y seront pas soumises ä la annan skatt som kan sättas i dess contribution des patentes ou å ställe, med mindre företagen i tout autre impåt qui lIui scrait Frankrike ha agentur eller filial; : substitué, si elles n'y posseédent ni och gäller detta även om företaagencce ni succursale, alors méme gen använda mellanhand för att qu'eHes utiliseraient les services erhålla frakter eller försälja bild'un intermédiaire pour la recher- jetter. che du fret ou la vente de billets.
A titre de réciprocité, Fimpöt För ernående av ömsesidighet suédois correspondant, ou tout skall motsvarande svenska skatt autre impöt qui Iui serait substitué, eller varje annan skatt, som kan ne sera pas appliqué aux entre- komma att sättas i dess ställe, unprises frangaises de navigation der de förutsättningar, som angimaritime ou acrienne dont les na- vas i föregående stycke, icke utvires ou Jes acronefs chargent ou tagas av franska företag för sjödéchargent des voyageurs ou des fart eller luftfart, vilkas fartyg marchandises en territoire suédois, mottaga eller avlämna resande eldans les conditions indiquées å ler gods på svenskt område.” Falinéa précédent ».
Article 3 Artikel 3
MH est ajouté å Ja convention I avtalet införes en artikel 6 A un article 6 A ainsi rédigé : av följande lydelse:
« Article 6 A » "Artikel 6 A
«I 1. Nonobstant les autres $ 1. Utan hinder av övriga bedispositions de Ia présente conven- stämmelser i detta avtal får intion, les revcnus que les profes- komst, som teater- eller filmskåsionnels du spectacle, tels les ar- despelare, radio- eller televisionstustes de théåtre, de cinéma, de ta artisler, musiker, idrottsmän och radio ou de Ila 1téiévision et les Jiknande yrkesutövare förvärva ge-
musiciens, ainsi que Iles sportifs nom sin personliga verksamhet i : retirent de leurs activités person- denna egenskap, beskattas i den nelles en cette qualité sont im- avtalsslutande stat. där verksamposables dans VEtat contractant heten utövas. ol ces activités sont cxercées.
$ 2. Nonobstant toute autre dis- $ 2. Utan hinder av varje annan position de la présente convention, bestämmelse i detta avtal får ett une société d'un Etat contractant bolag, som är hemmahörande i en qui fournit dans Fautre Etat con- avtalsslutande stat och som i den tractant les services d'une per- andra avtalsslutande staten tillhansonne visée au paragraphe 1, est dahåller tjänster utförda av perimposable dans cet autre Etat con- son som avses i $ 1, beskattas i tractant sur les bénéfices qu'elle denna andra avtalsslutande stat retire de cette prestation de servi- för inkomst som bolaget förvärvar ces, å moins que cette société genom att tillhandahålla sådana n'établisse qu'elle n'est pas con- tjänster, såvida icke bolaget visar trölée directement ou indirectement att det varken direkt eller indipar cette personne ». rekt kontrolleras av personen i
fråga.”
Article 4 Artikel 4
UC article 13 de Ia convention Artikel 13 i avtalet ersättes av est remplacé par les dispositions följande bestämmelser: suivantes :
« $ 1. Lorsqu'une personne do- ”$ 1. Då en person med hemvist miciliée dans un Etat contractant i en avtalsslutande stat uppbär inregoit des revenus ou posséde de komst eller innehar förmögenhet, la fortune qui, conformément aux som enligt bestämmelserna i detta dispositions de la présente conven- avtal får beskattas i den andra avtion, sont imposables dans Fautre talsslutande staten, skall sådan in- Etat contractant, le premier Etat komst eller förmögenhet, där icke exempte de l'impöt ces revenus bestämmelserna i artikel 9 § 4 elou cette fortune, sous reserve des ler i $ 2 nedan föranleda annat, dispositions du paragraphe 4 de vara undantagen från beskattning Farticle 9 et du paragraphe 2 ci- i den förstnämnda staten, men denaprés, mais peut, pour calculer le na stat må vid bestämmandet av montant de Vimpöåt sur le reste skatten på den ifrågavarande perdu revenu ou de Ila fortune de sonens återstående inkomst eller cette personne, appliquer le méme förmögenhet tillämpa den skattetaux que si les revenus ou la for- sats, som skulle ha varit tillämptune en question m'avaient pas été lig om inkomsten eller förmögenexemptés. heten i fråga icke undantagits från
beskattning.
8 2. Lorsqu'une personne domi- $ 2. Då en person med hemvist ciliée dans un Etat contractant re- i en avtalsslutande stat uppbär incoit des revenus qui, conformé- komst, som enligt bestämmelserna ment aux dispositions de Tarticle i artikel 6 A får beskattas i den 6 A, sont imposables dans F'autre andra avtalsslutande staten, skall Etat contractant, le premier EÉtat den förstnämnda staten från sin accorde sur l'impöt dont il frappe skatt på den ifrågavarande persoles revenus de cette personne une nens inkomst avräkna ett belopp déduction d'un montant égal å motsvarande den skatt, som er-
Fimpöt payé dans PFautre Etat lagts i den andra avtalsslutande contractant. La somme ainsi dé- staten. Avräkningsbeloppet skall duite ne peut toutefois excéder la dock icke överstiga den del av fraction de I'impöt, calculé avant skatten, beräknad utan sådan avla déduction, correspondant aux räkning, som belöper på inkomsrevenus regus de Pautre Etat con- ten från den andra avtalsslutande tractant >. staten.”
Article 5 Artikel 5
I 1. Le paragraphe 1 de Particle I 1. Artikel 214 8 1 i avtalet, så 23 de la convention, tel qu'il a été som denna artikel ändrats genom modifié par F'avenant du 8 avril tilläggsavtalet den 8 april 1949 och 1949 et par Farticle 7 de Favenant genom artikel 7 i tilläggsavtalet du 28 octobre 1950, est remplacé den 28 oktober 1950, ersättes av par les dispositions suivantes » : följande bestämmelser:
« FJ 1. La présente convention ne "FI. Detta avtal skall, såvitt s'appliquera, pour ce qui concerne angår Frankrike, tillämpas enla France, qu'aux départements dast beträffande Franska Republieuropcens et aux départements kens europeiska departement ock d'outre-mer (Guadeloupe, Guyane, dess utomeuropeiska departement Martinique, Réunion) de la RéÉpu- (Guadeloupe, Guyana, Martini blique frangaise ». que, Réunion).”
I 2. Les alinéas ajoutés aux pa- $ 2. De stycken, som fogats til ragraphes I et 2 de Partiele 25 de artikel 25 §§ I och 2 genom arti la convention par Particle 1er de kel I i tilläggsavtalet den 8 apri Favenant du 8 avril 1949 sont 1949, upphivs. supprimés,
Article 6 Artikel 6
Le point IX du protocole an- Punkt 9 i det till avtalet fogade nexé ä la convention, tel quil a protokollet, så som denna punkt été complété par le protocole an- kompletterats genom det protokoll nexé å lI'avenant du 28 octobre som fogats till tilläggsavtalet den 1950 est remplacé par les dispo- 28 oktober 1950, ersättes av fölsittons suivantes : jande bestämmelser:
«Les autorités fiscales suprémes ”De högsta finansmyndigheterfixeront d'un commun accord les na skola träffa överenskommelse modalités d"application de Varticle om förfarandet vid tillämpningen 9». av artikel 9.”
Article 7 Ariikel 7
Le deuxicme alinéa du point X Punkt 10, andra stycket, i det du protocole annexé å la conven- till avtalet fogade protokollet, i tion, tet quwil a été rédigé par dess lydelse enligt skriftväxlingen Feéchange de lettres des 26 octobre den 26 oktober och den 5 novemet 5 novembre 1954, est remplacé ber 1954, ersättes av följande bepar les dispositions suivantes : stämmelser:
« Les étudiants des cetablisse- ”Studerande vid undervisningsments d'enseienement de Tun des anstalt i en av de avtalsslutande Etats contractants, gui exercent staterna, som inneha anställning une activité rémunérée dans Fautre i den andra avtalsslutande staten Etat contractant en vue d'obtenir för att erhålla praktisk utbildning
une formation pratique relative å i anslutning till studierna, underleurs ttudes, ne sont pas soumis å kastas icke beskattning i sistnämn- I'impöt dans ce dernier Etat å da stat för inkomst av anställningraison de la rémunération versée en, om anställningstiden icke överå ce titre, ä condition aue la duréc stiger 100 dagar under kalenderde cette activité ne déåpasse pas året.” cent jours par année civile ».
Article 8 Artikel 5
Le point IX — b) du protocole Punkt 9 b) i slutprotokollet erfinal est remplacé par les disposi- sättes av följande bestämmelser: tions suivantes :
« b) Si la somme restant due ”b) om det obetalda förfallna n'atteint pas 300 francs ou 300 skattebeloppet icke uppgår till 300 couronnes sutdoises ». franska francs eller 300 svenska
kronor.”
Article 9 Artikel 9
Le pråsent avenant sera ratific Detta 1tilläggsavtal skall ratifidans chaque Etat et les instru- ceras i vardera staten och ratifiments de = ratification = seront kationshandlingarna skall utväxlas échangés å Stockholm. I! entrera i Stockholm. Tilläggsavtalet skall en vigueur des Fechange des ins- träda i kraft med utväxlingen av truments de ratification. ratifikationshandlingarna.
Ses dispositions s'appliqueront Tilläggsavtalets bestämmelser pour la premiere fois : tillämpas första gången:
— aux impöts établis sur les Beträffande skatter, som utgår revenus de Fannée civile suivant på inkomst hänförlig till kalendercelle de VPFentrée en vigueur, å året närmast efter det då tilläggs- Iimpöåt suédois sur la fortune éta- avtalet träder i kraft, beträffande bli d'aprés Iles Eléments de Ia for- svensk förmögenhetsskatt på förtune existant au 31 döcembre de mögenhetstillgångar, som inneha- I'année suivant celle de V'entrée en vas den 31 december året närmast vigueur et aux sommes mises en efter året för ikraftträdandet och recouvrement afférentes å ces im- beträffande belopp, som är förepöts, et mål för indrivning och hänförliga
till dessa skatter, samt
— en ce qui concerne Particle såvitt avser artikel 6, beträffan- 6, aux revenus pour lesquels s'ap- de inkomst på vilken artikel 9 i pliquera Particle 9 de ia conven- dess lydelse enligt tilläggsavtalet tion tel qu'il a été modifit par den 9 mars 1971 äger tillämpning. Pavenant du 9 mars 1971.
Par dérogation aux dispositions Utan hinder av bestämmelserna de I'alinéa précédent, les disposi- i närmast föregående stycke tilltions de PFarticle 2 s'appliqueront lämpas bestämmelserna i artikel 2 pour la premiere fois pour T'impo- första gången vid beskattning av sition des bénefices de F'année ci- inkomst hänförlig till kalenderåret vile 1970 ou des exercices clos au 1970 eller till räkenskapsår, som cours de cette méme année. avslutas under detta kalenderår.
Article 10 Artikel 10
Le pråésent avenant demeurera Detta tilläggsavtal skall förbli i en vigueur aussi longtemps que la kraft under samma tid som avtaconvention entre la France et la let den 24 december 1936 mellan Suégde tendant å éviter Iles doubles Sverige och Frankrike för undviimpositions et å établir des regles kande av dubbelbeskattning och d'assistance administrative récipro- fastställande av bestämmelser anque en maticre d'impöts directs gående ömsesidig handräckning du 24 décembre 1936, Ice protocole beträffande direkta skatter och det annexé äå cette convention et le till avtalet fogade protokollet samt protocole final du 24 décembre slutprotokollet den 24 december 1936. 1936.
En foi de quoi, les Plénipoten- Till bekräftelse härå har de båtiaires des deux Etats ont signé Ice da staternas befullmäktigade ompråésent avenant et y ont apposé bud undertecknat detta tilläggsleur sceau. avtal och försett detsamma med
sina sigill.
Fait å Paris le 10 mars 1971 en Som skedde i Paris den 10 mars deux originaux en langue frangaise. 1971 i två exemplar på franska
språket.
Gunnar Hägglöf Gunnar Hägglöf
Gilbert de Chambrun Gilbert de Chambrun
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 26 februari 1971.
Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena NILSSON, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASP- LING, SVEN-ERIC NILSSON, LUNDKVIST, MYRDAL, ODH- NOFF, WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖF- BERG, LIDBOM, CARLSSON, FELDT.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om godkännande av förslag till dels tilläggsavtal till avtalet den 24 december 1936 mellan Sverige och Frankrike för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser angående ömsesidig handräckning beträffande direkta skatter och till det till tilläggsavtalet den 29 mars 1956 fogade protokollet, dels tilläggsavtal till avtalet den 24 december 1936 mellan Sverige och Frankrike för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser angående ömsesidig handräckning beträffande direkta skatter och till det till avtalet fogade protokollet samt till slutprotokollet den 24 december 1936 och anför.
Den 24 december 1936 slöts mellan Sverige och Frankrike ett avtal för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser angående ömsesidig handräckning beträffande direkta skatter. Samma dag undertecknades det till avtalet fogade protokollet och ett slutprotokoll. Avtalet med tillhörande protokoll samt slutprotokollet godkändes av riksdagen och trädde i kraft den 1 januari 1938 (SFS 1937: 1003 —1007). Sedermera har avtalet med tillhörande protokoll ändrats eller kompletterats genom tilläggsavtal den 8 april 1949 (SFS 1951: 74), den 28 oktober 1950 (SFS 1951: 383) och den 29 mars 1956 (SFS 1957: 524) samt skriftväxling den 26 oktober resp. den 5 november 1954 (SFS 1955: 69). I samband härmed har avtalets territoriella tillämplighetsområde, som ursprungligen omfattade endast det egentliga Frankrike, successivt utvidgats, bl. a. till Algeriet genom tilläggsavtalet den 8 april 1949. Nu gällande lydelse av avtalet med tillhörande protokoll återges i SES 1960: 535.
Fråga om ytterligare avtalsändringar har därefter aktualiserats främst genom att Frankrike år 1965 genomförde en skattereform, som bl. a. innebar väsentliga ändringar i reglerna om utdelningsbeskattning. Inledande förhandlingar om en revidering av avtalet ägde rum mellan sär-
skilt utsedda delegationer i Paris den 5 och 6 december 1966. Förhandlingarna fortsattes sedermera i Stockholm den 17—19 november 1969 och slutfördes i Paris den 13—15 januari 1970. Vid sistnämnda förhandlingar nåddes enighet om två på franska språket avfattade förslag till tilläggsavtal mellan Sverige och Frankrike, nämligen dels till avtalet den 24 december 1936 och till det till tilläggsavtalet den 29 mars 1956 fogade protokollet, dels till avtalet den 24 december 1936 och till det till avtalet fogade protokollet samt till slutprotokollet samma dag. Genom efterföljande skriftväxling har överenskommelse nåtts om vissa ändringar i och tillägg till den ursprungliga lydelsen av förslagen till tilläggsavtal.
Förslagen har remitterats till kammarrätten, som, utöver visst påpekande beträffande tillämpningen på svensk sida av det förstnämnda tillläggsavtalet, förklarat sig inte ha något att erinra mot dem. Förslagen torde få fogas som bilagor! till statsrådsprotokollet i detta ärende.
Från fransk sida har meddelats, att man är beredd att underteckna förslagen till tilläggsavtal.
Det ankommer på ministern för utrikes ärendena att göra framställning rörande undertecknande av tilläggsavtalen.
Under åberopande av det anförda hemställer jag. att Kungl. Maj:t för sin del godkänner de föreliggande förslagen till tilläggsavtal mellan Sverige och Frankrike.
Vad föredraganden sålunda med instämmande av stats-
rådets övriga ledamöter hemställt bifaller Hans Maj:t Ko-
nungcn.
Vr protokollet:
Britta Gyllensten
1 Bilagorna har uteslutits här. De vid propositionen fogade tilläggsavtalen överensstämmer med förslagen utom däri att ombudens namn tillagts i ingresserna, att ratifikationsortens namn införts i art. 2 i tilläggsavtalet den 9 mars 1971 och i art. 9 i tilläggsavtalet den 10 mars 1971, att sistnämnda art. 9 kompletterats med uppgift om datum för tilläggsavtalet den 9 mars 1971 samt att, sedan datering och underskrift verkställts, uppgifter härom införts.
Utdrag av protokoltet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 26 februari 1971.
Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena NILSSON, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASP- LING, SVEN-ERIC NILSSON, LUNDKVIST, MYRDAL, ODH- NOFF, WICKMAN, MOBERG, BENGTSSON, NORLING. LÖF- BERG. LIDBOM, CARLSSON, FELDT.
Föredragande: Ministern för utrikes ärendena.
IT enlighet med föredragandens av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan behagar Hans Maj:t Konungen uti ärendena 1:0)—
4:0) fatta det beslut som vid varje ärende antecknats.
1 Undertecknande av två tilläggsavtal till avtal den 24 december 1936 med Frankrike för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser angående ömsesidig handräckning beträffande direkta skatter.
På föredragning av chefen för finansdepartementet har Kungl. Maj:t denna dag godkänt förslag till två tilläggsavtal till avtalet den 24 de-
cember 1936 med Frankrike för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser angående ömsesidig handräckning beträffande direkta skatter. Tilläggsavtalen skall ratificeras.
Kungl. Maj:t uppdrager åt beskickningschefen i Paris att underteck-
na tilläggsavtalen.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 23 april 1971.
Närvarande: statsministern PALME. ministern för utrikes ärendena NILSSON, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASP- LING, SVEN-ERIC NILSSON, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG, NORLING, LÖFBERG, CARLSSON, FELDT.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om godkännande av dels tilläggsavtal till avtalet den 24 december 1936 mellan Sverige och Frankrike för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser angående ömsesidig handräckning beträffande direkta skatter och till det till tilläggsavtalet den 29 mars 1956 fogäde protokollet, dels tilläggsavtal till avialet den 24 december 1936 mellan Sverige och Frankrike för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser angående ömsesidig handräckning beträffande direkta skatter och till det till avtalet fogade protokollet samt till slutprotokollet den 24 december 1936 och anför.
Sedan Kungl. Maj:t den 26 februari 1971 godkänt förslag till dels tilläggsavtal till avtalet den 24 december 1936 mellan Sverige och Frankrike för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser angående ömsesidig handräckning beträffande direkta skatter och till det tiil tilläggsavtalet den 29 mars 1956 fogade protokollet, dels tilläggsavtal till avtalet den 24 december 1936 och till det till avtalet fogade protokollet samt till slutprotokollet samma dag och uppdragit åt beskickningschefen i Paris att för Sveriges del underteckna dem, har tilläggsavtalen undertecknats den 9 resp. den 10 mars 1971.
Utöver vad jag den 26 februari 1971 meddelat i ärendet får jag anföra följande.
Den franska inkomstbeskattningen grundas på en progressiv allmän inkomstskatt på fysiska personers inkomst (”Timpöt sur Je revenu”) och en proportionell bolagsskatt ("Fimpöt sur les sociétés”).
Då tilläggsavtalet den 9 mars 1971 berör utdelningsbeskattningen. har jag anledning att redogöra för huvuddragen av den franska skattelagstiftningens regler om beskattning av bolagsvinst och utdelning. Av praktiska skäl använder jag därvid uttrycket ”akticägare” för att beteckna såväl den som innehar aktier i franskt aktiebolag som innehavare av andelar i vissa andra franska bolag.
Den franska bolagsskatten utgår med 30/9 av beskattningsbar inkomst. Såväl franska som utländska bolag är skattskyldiga för inkomst som har källa i Frankrike. Till sådan inkomst räknas bl. a. utdelning från franskt bolag. Franska bolag är vidare skattskyldiga för utdelning, ränta och royalty från utlandet och, under vissa förutsättningar, även för annan inkomst från utländsk källa. Franskt bolag åtnjuter dock i princip skattefrihet för mottagen utdelning, om bolaget enligt fransk skattelagstiftning är att betrakta som ”moderbolag” till det utdelande bolaget. Detta gäller oavsett om ”dotterbolaget” är franskt eller utländskt. Särskilda förutsättningar måste vara uppfyllda för att ett bolag skall betraktas som ”moderbolag”. Bl. a. krävs 1 regel att aktieinnehavet motsvarar minst 109/, av det utdelande bolagets kapital. I detta sammanhang kan även nämnas att franska bolag endast i vissa fall har rätt att vid inkomstberäkningen göra avdrag för verkställd utdelning.
Det franska systemet för beskattning av bolagsvinst och utdelning innebär att vinst, som utdelas av franskt bolag, i regel blir föremål för beskattning såväl hos det utdelande bolaget som hos utdelningsmottagaren. Vid 1965 års franska skattereform infördes regler, som syftade till att lindra denna dubbelbeskattning genom att ge aktieägare i franska bolag kompensation för hälften av den bolagsskatt som erlagts för den utdelade vinsten. Rätten till sådan skattelindring förbehålls dock vissa aktieägare, nämligen dem som har verkligt hemvist ("domicile réel”) eller säte ("sigge social”) i Frankrike. Skattelindringen genomförs på följande sätt. Aktieägare, som tillhör någon av de nämnda kategorierna och som uppbär utdelning från franskt bolag, får ett särskilt skattetillgodohavande, s.k. avoir fiscal, hos franska staten till belopp motsvarande hälften av den uppburna utdelningen. Avoir fiscal behandlas vid aktieägarens taxering på samma sätt som själva utdelningen. I den mån aktieägaren är skattskyldig för utdelningen, föreligger således skattskyldighet även för avoir fiscal. För fysisk person, som är skattskyldig för utdelning och avoir fiscal, realiseras anspråket på avoir fiscal genom att denna avräknas mot aktieägarens personliga inkomstskatt, beräknad på det sammanlagda beloppet av utdelning och avoir fiscal. Motsvarande regler gäller i princip om akticägaren är ett franskt bolag som är skattskyldigt för uppburen utdelning. För aktieägare som är fysisk person gäller dock att anspråket i andra hand, nämligen om avoir fiscal överstiger inkomstskatten, realiseras genom kontant utbetalning från franska staten av det överskjutande beloppet. Det sagda kan belysas med följande exempel:
Bolagsvinst 200 Bolagsskatt 50 9/) — 100 Nettovinst som utdelas till aktieägare med
| hemvist i Frankrike | 100 |
| Avoir fiscal | + 50 |
| Skattepliktig inkomst för aktieägaren | 150 |
Om skattesatsen antas vara 60 9/3 (alt. 1)
| eller 30 9/9 (alt. 2), | Alt. I | Alt. 2 |
| blir inkomstskatten | 90 | 45 |
| Härifrån avräknas | — 50 — 50 |
40 — 5
I alt. 1 återstår en inkomstskatt på 40. I alt. 2 utbetalar franska staten det överskjutande beloppet (= 5) till aktieägaren om denne är fysisk person.
Är utdelningsmottagaren ett bolag, som i egenskap av ”moderbolag” till det utdelande bolaget i princip är befriat från skattskyldighet för utdelningen, får den avoir fiscal som är hänförlig till den uppburna utdelningen inte utnyttjas för avräkning mot bolagsskatten på moderbolagets övriga inkomster. Däremot kan moderbolaget vid vidareutdelning av den uppburna vinsten i vissa fall utnyttja denna avoir fiscal genom avräkning mot förskottsskatt enligt regler, som jag strax skall återkomma till.
Som jag nämnt tidigare har bestämmelserna om avoir fiscal tillkommit i syfte att lindra den dubbelbeskattning av utdelad bolagsvinst som sker genom att vinsten blir föremål för såväl bolagsskatt hos det utdelande bolaget som inkomstskatt hos utdelningsmottagaren. Av praktiska skäl har dock bestämmelserna utformats så att avoir fiscal medges oberoende av om den utdelade vinsten i det särskilda fallet beskattats hos det utdelande bolaget eller ej. I de fall då utdelad vinst inte blivit föremål för full bolagsskatt hos det utdelande bolaget, är detta emellertid skyldigt att till franska staten redovisa en särskild förskottsskatt, s. k. précompte. Denna förskottsskatt uppgår till hälften av den verkställda utdelningen och motsvarar således den avoir fiscal som utdelningsmottagaren kan vara berättigad till. I enlighet med vad nu anförts är ett franskt ”moderbolag”, som uppburit skattefri utdelning från ett dotterbolag och som vidareutdelar det uppburna beloppet, skyldigt att redovisa förskottsskatt. Om det vidareutdelade beloppet härrör från franskt dotterbolag, är moderbolaget under vissa förutsättningar berättigat att kvitta den förskottsskatt som belöper på vidareutdelningen mot den avoir fiscal som belöper på den från dotterbolaget uppburna utdelningen. I den mån sådan kvittning inte kan ske, skall däremot förskottsskatten inbetalas till franska staten. Beträffande förskottsskatten bör
framhållas, att den utgår oberoende av utdelningsmottagarens hemvist. Den kan därför utgå även i de fall då utdelningsmottagaren har hemvist utomlands och således saknar rätt till avoir fiscal. Har utdelningsmottagaren hemvist i ett land, med vilket Frankrike ingått dubbelbeskattningsavtal, skall cmellertid enligt särskilda tillämpningsföreskrifter sådan förskottsskatt som det utdelande bolaget erlagt på utdelningen på ansökan restitueras till utdelningsmottagaren.
Slutligen kan nämnas att källskatt (”retenue å la source”) utgår med 25 9/9 på utdelning från franskt bolag till akticägare med hemvist i utlandet.
Beträffande det huvudsakliga innehållet i tilläggsavtalen får jag anföra följande.
Tilläggsavtalet den 9 mars 1971
Av min tidigare redogörelse för den franska utdelningsbeskattningen har framgått, att rätten till avoir fiscal enligt 19635 års lagstiftning är förbehållen aktieägare med verkligt hemvist eller säte i Frankrike. På grund av särskilt bemyndigande i fransk lag kan emellertid rätten till avoir fiscal utsträckas till utdelningsmottagare med hemvist i stat med vilken Frankrike ingått .dubbelbeskattningsavtal. Förevarande tilläggsavtal har tillkommit i syfte att genomföra en sådan utsträckning till aktieägare med hemvist i Sverige. Samtidigt har bestämmelserna i ari. 9 i avtalet den 24 december 1936 även i övrigt närmare anpassats till 1965 års franska skattereform.
Art. 1 i tilläggsavtalet upptar den nya lydelsen av avtalets art, 9.
Art. 9 § 1 i avtalet överensstämmer med första stycket av art. 9 i dess nuvarande lydelse. Inkomst av värdepapper skall liksom hittills beskattas endast i inkomsttagarens hemviststat. Detta innebär bl. a. att utdelning från svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening till mottagare med hemvist i Frankrike i princip inte är underkastad svensk beskattning samt att utdelning från franskt bolag till aktieägare med hemvist i Sverige är undantagen från den tidigare omnämnda franska källskatten.
Art. 9 § 2 i avtalet, som överensstämmer med andra stycket av art. 9 i dess gällande lydelse, upptar regler som har till syfte att förhindra kedjebeskattning av bolagsvinst. Utdelning från ett bolag med hemvist i den ena staten till bolag med hemvist i den andra staten skall således enligt art. 9 § 2 vara undantagen från beskattning i den senare staten under de förutsättningar som där gäller för befrielse från skatt på utdelning mellan inhemska bolag. De svenska bestämmelser som avses i art. 9 8 2 finns i 54 § kommunalskattelagen (1928: 370) (54 § ändrad senast 1970: 915) och 7 3 förordningen (1947: 576) om statlig inkomst-
skatt. Som jag tidigare nämnt innehåller fransk lagstiftning bestämmelser enligt vilka utdelning, som franskt bolag uppbär från franskt eller utländskt dotterbolag, under vissa förutsättningar är undantagen från beskattning hos det mottagande bolaget.
Art. 9 3 3 i avtalet upptar de nya regler, enligt vilka rätten till avoir fiscal utsträcks till aktieägare med hemvist i Sverige. Utdelning från franskt bolag, som skulle medföra rätt till avoir fiscal om aktieägaren hade verkligt hemvist ciler säte i Frankrike, skall enligt art. 9 § 33) medföra i princip samma rätt om akticägaren i stället har hemvist i Sverige. För aktieägare med hemvist i Sverige som lyfter utdelning från franskt bolag skall anspråket på avoir fiscal realiseras genom utbetalning från franska staten. Detta gäller antingen aktieägaren är fysisk person eller bolag. Utbetalningen kommer dock inte att omfatta hela det belopp som motsvarar avoir fiscal på utdelningen. Från fransk sida har man nämligen förbehållit sig rätten att minska detta belopp med en särskild källskatt. Denna källskatt skall beräknas till 15 9/9 av summan av utdelning och avoir fiscal. I det exempel jag tidigare givit i samband med redogörelsen för den franska utdelningsbeskattningen skulle, om aktieägaren hade hemvist i Sverige, källskatten uppgå till 15 0/, av (100 +-- 50) eller således till 22,5. Akticägaren skulle i exemplet utfå, förutom själva utdelningen från bolaget (= 100), en utbetalning från franska staten på (50 — 22,5 =) 27.5. Källskatten i fråga skall på visst sätt beaktas vid aktieägarens svenska inkomstbeskattning enligt reglerna i art. 9 § 4, till vilka jag strax skall återkomma. I art. 9 § 3 b) uppställs som villkor för att fysisk person eller bolag med hemvist i Sverige skall få avoir fiscal att aktieägaren här är underkastad inkomstskatt på utdelningen i fråga. Ett svenskt bolag, som på grund av art. 9 $ 2 i avtalet sammanställd med 54 § kommunalskattelagen är befriat från skattskyldighet för utdelning från franskt bolag, är i enlighet härmed i regel inte berättigat till ifrågavarande utbetalning från franska staten. Beträffande investmentföretag, i den mening detta uttryck har enligt svensk skattelagstiftning (se punkt 1 sista stycket av anvisningarna till 54 § kommunalskattelagen), gäller dock inte kravet på skattskyldighet för utdelningen, om mer än 80 99/9 av aktierna celler andelarna i företaget innehas av fysiska personer med hemvist i Sverige. Ett svenskt investmentföretag, beträffande vilket den sist angivna förutsättningen är uppfylld, kan alltså ha rätt till avoir fiscal även om företaget på grund av den vidarcutdelning företaget verkställer är frikallat från skattskyldighet för utdelning från franskt bolag.
Art. 9 3 4 i avtalet upptar bestämmelser om beskattningen i Sverige i de fall då en aktieägare med hemvist här erhåller utbetalning från franska staten enligt art. 9 § 3 a). Enligt art. 9 § 4 skall aktieägarens inkomstskatt — liksom fallet skulle ha varit för en aktieägare med hemvist i Frankrike — beräknas på summan av utdelning och avoir fiscal,
varefter den källskatt som tagits ut i Frankrike enligt art. 9 § 3 a) skall avräknas från den svenska inkomstskatten. I det tidigare anförda exemplet skulle den svenska inkomstskatten således beräknas på (100 -- 50 =) 150, varefter avräkning från den sålunda beräknade skatten skulle ske för beloppet (15 9/9 av 150 =) 22,5. Vid förhandlingarna om tilläggsavtalet förutskickades dock från den svenska delegationens sida, att svenska myndigheter vid tillämpning av art. 9 8 4 skulle kunna behöva iakttaga en särskild begränsning. Enligt delegationens uppfattning kunde nämligen hävdas, att ifrågavarande utbetalning från franska staten inte var skattepliktig enligt interna svenska beskattningsregler. Akticägaren skulle därför inte kunna taxeras för utbetalningen. Även om det enligt delegationen i och för sig inte var oförenligt med en sådan uppfattning att utföra själva skatteberäkningen enligt den metod som anvisas i art. 9 § 4, måste vid debiteringen iakttagas, att skatten inte kommer att överstiga den skatt som skulle ha debiterats om hänsyn inte tagits till avoir fiscal och fransk källskatt. Kammarrätten har i sitt yttrande anfört liknande synpunkter. Jag delar den uppfattning som förhandlingsdelegationen och kammarrätten uttryckt. Särskilda föreskrifter om tillämpningen av art. 9 8 4 kan lämpligen lämnas i samband med de anvisningar till avtalet som senare skall utfärdas.
Art. 9 8 5 i avtalet berör den särskilda franska förskottsskatt (”précompte”) som utgår bl. a. i de fall då ett franskt bolag utdelar icke beskattad vinst. Som jag nämnt tas denna förskottsskatt ut, även om aktieägaren på grund av sitt hemvist inte är berättigad till avoir fiscal men skall i så fall enligt särskilda tillämpningsföreskrifter restitution av förskottsskatten ske direkt till aktieägaren, om denne har hemvist i land med vilket Frankrike har dubbelbeskattningsavtal. Enligt de nya bestämmelserna i art. 9 8 3 kommer aktieägare med hemvist i Sverige i många fall att få rätt till avoir fiscal. Det kommer dock, främst med hänsyn till bestämmelserna i art, 9 3 3 b), att kvarstå fall i vilka aktieägare med hemvist här inte får någon avoir fiscal. Genom art. 9 § 5 tillförsäkras aktieägaren rätt att i sådant fall i stället få restitution av den förskottsskatt som det utdelande bolaget kan ha erlagt.
I art. 9 § 6 i avtalet har införts en definition av uttrycket ”bolag”. Definitionen överensstämmer med den som finns intagen i OECD:s modellavtal. Av definitionen följer bl. a. att bestämmelserna i art. 9 § 2 kommer att gälla utdelning från franskt bolag till såväl svenskt aktiebolag som svensk ekonomisk förening. En anteckning av motsvarande innebörd i protokollet till tilläggsavtalet den 29 mars 1956 har härigenom blivit överflödig och därför upphävts.
Art. 2 i tilläggsavtalet innehåller bestämmelser om ikraftträdande. Tilläggsavtalet skall ratificeras och träder i kraft en månad efter utväxlingen av ratifikationshandlingarna. Det skall tillämpas på utdelning som blivit tillgänglig för lyftning efter utgången av år 1969.
Tilläggsavtalet den 10 mars 1971
Genom art. 1 i tilläggsavtalet ändras art. 1 § 3 i avtalet så att däri anges de skatter som numera skall omfattas av avtalet. På svensk sida kommer avtalet i motsats till tidigare att omfatta även bevillningsavgiften för vissa offentliga föreställningar.
Art. 5 i avtalet om beskattning av sjöfarts- och luftfartsinkomster har erhållit ändrad lydelse genom art. 2 § 1 i tilläggsavtalet. De nuvarande reglerna i art. 5 föreskriver, att inkomst av sjöfart och luftfart beskattas endast i den stat där företaget har sin verkliga ledning, under förutsättning att fartygen för denna stats flagga eller luftfartygen har denna stats nationalitet. Genom $ 1 i den nya lydelsen av art. 5 föreslås, att villkoren beträffande flagga och nationalitet slopas. Bestämmelsen kommer härigenom att överensstämma med den av OECD rekommenderade regeln för beskattning av dessa inkomstslag. De nya beskattningsreglerna avses gälla även då företag i de båda staterna driver sjöfartseller luftfartsrörelse gemensamt genom deltagande i en pool eller annan för ändamålet bildad sammanslutning. Bestämmelserna härom, som intagits i art. 5 § 2 i avtalet, innebär exempelvis att ett rederi, som har sin verkliga ledning i Sverige och som bedriver sjöfartsrörelse tillsammans med ett franskt rederi genom en pool eller liknande för ändamålet bildad sammanslutning, skall beskattas endast i Sverige för den del av sammanslutningens inkomst av sjöfartsrörelsen' som belöper på det svenska företaget.
Borttagandet av flagg- och nationalitetsvillkoren i art. 5 8 I medför vissa följdändringar i punkt 5 i det till avtalet fogade protokollet. Den ändrade lydelsen av punkt 5 i protokollet har intagits i art. 2 & 2 i tillläggsavtalet.
Nuvarande bestämmelser om beskattning av inkomst av anställning i enskild tjänst och av fritt yrke återfinns i art. 6 i avtalet. Sådan inkomst beskattas enligt art. 6 § 1 endast i den stat där arbetet utförts. Utövande av fritt yrke i en stat anses emellertid enligt art. 6 § 2 föreligga endast om yrkesverksamheten har ett fast centrum i denna stat. Enligt särskild föreskrift i punkt 8 tredje stycket i det till avtalet fogade protokollet gäller inte bestämmelsen i art. 6 i vissa fall då en i den ena staten anställd person på grund av sin tjänst endast tillfälligt uppehåller sig i den andra staten. I sådana fall sker beskattning endast i inkomsttagarens hemviststat. I motsats till flertalet andra dubbelbeskattningsavtal som Sverige ingått innehåller avtalet med Frankrike inte några särskilda regler rörande beskattning av artister och professionella idrottsmän. Sådana avtalsregler brukar i allmänhet föreskriva, att en artist eller professionell idrottsman från den ena staten som uppträder i den andra staten alltid får beskattas där, oavsett vad avtalet i övrigt föreskriver om beskattning av inkomst av anställning eller fritt yrke. Avsaknaden av
Prop. 1971: 112 . 24
sådana regler i det svensk-franska avtalet har visserligen inte påverkat möjligheterna att i Sverige beskatta franska artister eller professionella idrottsmän som uppträder här, eftersom bevillningsavgiften som jag tidigare nämnt inte omfattas av avtalet och därför har kunnat uttas utan hinder av avtalets regler om beskattning av inkomst av anställning eller fritt yrke. Sistnämnda förhållande har emellertid kunnat leda till dubbelbeskattning i vissa fall. Då bevillningsavgiften nu avses skola omfattas av avtalet, erfordras särskilda bestämmelser för att Sverige, i överensstämmelse med internationellt vedertagen praxis, skall vara bibehållet rätten att beskatta här verksamma artister och professionella idrottsmän med hemvist i Frankrike. Enligt art. 3 i tilläggsavtalet har sådana bestämmelser införts genom en ny art. 6 A i avtalet. Genom art. 6 A 8 1 får den inkomst som här avsedda yrkesutövare förvärvar genom sin verksamhet alltid beskattas i den stat där verksamheten utövas. Bestämmelsen i art. 6 A $ 2 avser att förhindra att beskattningsregeln i $ 1 kringgås genom tillskapande av s.k. artistbolag i vilket artisten ciler idrottsmannen själv har ett avgörande inflytande. Bestämmelser av i princip motsvarande innehåll finns i art. 18 i avtalet med Schweiz (SFS 1966: 554).
I avtalet med Frankrike tillämpas genomgående den s.k. exemptmetoden för undanröjande av dubbelbeskattning. Denna metod innebär, att inkomst eller förmögenhet, som cnligt avtalet får beskattas i den ena staten, skall undantas från beskattning i den andra staten. Bestämmelser härom finns i art. 13 i avtalet. Denna metod skall i princip tilllämpas även efter de genom tilläggsavtalen införda ändringarna. Detta slås fast i den genom art. 4 i tilläggsavtalet införda nya lydelsen av art. 13 i avtalet. Emellertid föreslås nu två undantag från denna princip då i stället den s. k. credit of tax-metoden (avräkning av skatt) skall gälla. Det ena undantaget avser utdelning från franskt bolag till mottagare i Sverige. I den genom art. 1 i tilläggsavtalet den 9 mars 1971 genomförda ändringen av reglerna om utdelningsbeskattning i art. 9 i avtalet, för vilka jag tidigare redogjort, får Frankrike rätt att i vissa fall ta ut källskatt med 15 9/9 (art. 9 8 3 i avtalet). Den sålunda uttagna skatten skall avräknas mot svensk skatt enligt reglerna i art. 9 § 4 i avtalet med motsvarande begränsning som föreskrivs i art. 13 § 2 i avtalet. Det andra undantaget avser inkomst som beskattas enligt den nya art. 6 A i avtalet. En artist med hemvist i Sverige, som uppburit inkomst för verksamhet i Frankrike och som beskattats där enligt art. 6 A i avtalet, beskattas således även i Sverige för inkomsten men den franska skatten avräknas från den svenska skatten på inkomsten. Föreskrifter härom har intagits i art. 13 § 2 i avtalet.
Art. 5 i tilläggsavtalet innehåller. ändrade bestämmelser om avtalets territoriella tillämplighetsområde. Ändringarna är huvudsakligen föranledda av att Algeriet numera är en självständig stat.
Prop. 1971: 112 | 25
Genom art. 6 i tilläggsavtalet ändras punkt 9 i det till avtalet fogade protokollet. I överensstämmelse med vad som gäller enligt flertalet svenska dubbelbeskattningsavtal kommer det efter ändringen att överlämnas helt åt de båda staternas högsta finansmyndigheter att överenskomma om förfarandet vid tillämpning av reglerna om utdelningsbeskattning i art. 9 i avtalet. Härigenom försvinner bl. a. den nuvarande föreskriften i punkt 9 sista stycket, som i många fall torde ha medfört rättsförluster för utdelningsmottagare. Den gällande överenskommelsen mellan de högsta finansmyndigheterna den 4 maj 1951, intagen i SFS 1951: 384, kommer därvid att ersättas av en ny överenskommelse.
Punkt 10 andra stycket i det till avtalet fogade protokollet innehåller bestämmelser om skattebefrielse för vissa studerande i en stat, som har inkomst vid praktikanttjänstgöring i den andra staten. Genom art. 7 i tilläggsavtalet ändras bestämmelserna så att en viss uppmjukning sker av de villkor som gäller för skattebefrielsen. De nya bestämmelserna överensstämmer med dem som intagits i de dubbelbeskattningsavtal som Sverige ingått under senare år /se t. ex. art. 23 § 2 i avtalet med Nederländerna (SFS 1968: 771) och punkt 4 i slutprotokollet till art. 8 i avtalet med Finland enligt en år 1968 genomförd ändring (SFS 1968: 517).
Genom art. 8 i tilläggsavtalet ändras punkt 9 b i slutprotokollet till avtalet (slutprotokollet intaget i prop. 1937: 73). Punkt 9 anger de fall då framställning om handräckning för indrivning av skatt enligt avtalet inte får ske. Ändringen innebär, att det minimibelopp för vilket indrivning av svensk skatt i Frankrike får begäras höjs från nuvarande 50 kr. till 300 kr.
Enligt art. 9 skall tilläggsavtalet ratificeras. Det träder i kraft med utväxlingen av ratifikationshandlingarna och skall i princip tillämpas på inkomst som är hänförlig till kalenderåret närmast efter ikraftträdandet eller senare år. I två fall skall tilläggsavtalets bestämmelser emellertid tillämpas även dessförinnan. Sålunda skall art. 6 i tilläggsavtalet tilllämpas på inkomst som blivit tillgänglig för lyftning den 1 januari 1970 eller senare. Härigenom sker anknytning till ikraftträdandet av reglerna om utdelningsbeskattning i art. 9 i avtalet i den lydelse denna artikel fått genom art. 1 i tilläggsavtalet den 9 mars 1971. Vidare skall art. 2 i förevarande tilläggsavtal första gången tillämpas på inkomst av sjöfart eller luftfart hänförlig till kalenderåret 1970 eller till räkenskapsår som avslutas under år 1970.
Art. 10 innehåller bestämmelser om tilläggsavtalets giltighetstid.
Sammanfattningsvis får jag anföra följande. Genom den år 1965 genomförda skattereformen i Frankrike infördes nya bestämmelser i syfte att lindra den ekonomiska dubbelbeskattning av utdelning från franska bolag som tidigare uppkommit genom att utdelad vinst hos
sådana bolag i regel beskattats såväl hos bolaget som hos akticägaren. Lindringen genomförs på så sätt att aktieägaren vid beskattningen erhåller kompensation för hälften av den bolagsskatt som erlagts för utdelningen. De nya bestämmelserna gäller dock endast aktieägare med hemvist i Frankrike. Genom tilläggsavtalet den 9 mars 1971 utsträcks rätten att erhålla sådan kompensation till akticägare med hemvist i Sverige. Jag har ingen erinran mot att en sådan utsträckning sker och inte heller mot den utformning bestämmelserna härom fått. Genom tilläggsavtalet den 10 mars 1971 genomförs en rad ändringar av materielf och formell natur i syfte att modernisera gällande avtal och bl. a. anpassa det på vissa punkter till de av OECD rekommenderade reglerna för dubbelbeskattningsavtal. Tilläggsavtalet utgör enligt min mening cen tillfredsställande lösning av. dessa frågor.
I detta sammanhang vill jag även anmäla behov av ändring i övergångsbestämmelserna till kupongskatteförordningen (1970: 624). I övergångsbestämmelserna till denna förordning, som ersatt förordningen (1943: 44) om kupongskatt, bör finnas en sedvanlig bestämmelse som reglerar hänvisningar till den upphävda förordningen. Sålunda bör föreskrivas att, om i lag eller annan författning förekommer hänvisning till föreskrift som ersatts genom bestämmelse i den nya kupongskatteförordningen, den nyå bestämmelsen i stället skall tillämpas.
Under åberopande av det anförda och vad jag anfört i ärendet den 26 februari 1971 hemställer jag, att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att
1) antaga inom finansdepartementet upprättat förslag till förordning om ändring i kupongskatteförordningen (1970: 624),
2) godkänna dels tilläggsavtalet till avtalet den 24 december 1936 mellan Sverige och Frankrike för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser angående ömsesidig handräckning beträffande direkta skatter och till det till tilläggsavtalet den 29 mars 1956 fogade protokollet, dels tilläggsavtalet till avtalet den 24 december 1936 mellan Sverige och Frankrike för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser angående ömsesidig handräckning beträffande direkta skatter och till det till avtalet fogade protokollet samt till slutprotokolHlet den 24 december 1936,
3) bemyndiga Kungl. Maj:t att, i den mån det föranleds av tilläggsavtalen, meddela föreskrifter om ändring i fråga om taxeringar som rör statlig eller kommunal skatt och i fråga om andra åtgärder varigenom sådan skatt har påförts. .
Hinder föreligger inte mot att ärendet behandlas först under riksdagens höstsession.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
Britta Gyllensten
MARCUS BOKTR. STHLM 1971 710253