Kungl. Maj:ts proposition nr 73-

3

prélevés directement sur les revenus

(revenus nets ou revenus bruts) ou sur

la fortuné, soit pour le compte des

Etats contractants, soit pour celui

des provinces, des départements et des

communes, méme sous forme de centi-

mes additionnels. La présente conven-

tion ne vise donc pas les impöts indirects

de circulation et de consommation.

§ 3. Sont considérés comme impöts

directs å la date de la présente conven-

tion:

1° En ce qui concerne la législation

suédoise:

a) 1’impöt d’Etat sur le revenu et

sur la fortuné;

b) 1’impöt communal général;

c) 1’impöt communal progressiv

d) la taxe communale sur 1’exploita-

tion forestiére;

e) 1’impöt spécial sur la fortuné;

f) les impöts et taxes perhus sur les

mörnes hases que l’un des impöts visés

sous a) k d).

2° En ce qui concerne la législation

francaise:

a) la contribution fonciére (propriété

båtie et propriété non båtie);

b) 1’impöt sur les bénéfices industriel

et commerciaux;

c) 1’impöt sur les bénéfices de l’ex-

ploitation agricole;

•

d) 1’impöt sur les traitements, in-

demnités et émoluments, salaires, pen­

sions et rentes viagéres;

e) 1’impöt sur les bénéfices des pro­

fessions non commerciales;

f) 1’impöt sur le revenu des valeurs

et capitaux mobiliers;

g) 1’impöt général sur le revenu.

Article 2.

Les impöts prélevés sur les revenus

des biens immobiliers, y compris les

revenus des exploitations agricoles, ne

seront perhus que dans 1’Etat ou se

trouve 1’immeuble.

Article 3.

§ 1. Les entreprises industrielles,

miniéres ou commerciales autres que

celles auxquelles s’applique 1’article 5

eller bruttoinkomst) eller å förmögenhet,

vare sig för de avtalslutande staternas

eller för provinsers, departements eller

kommuners räkning; och gäller detta

även om skatterna utgå i form av till-

läggsskatter. Föreliggande avtal hän­

för sig således ej till indirekta skatter

å omsättning eller förbrukning.

§ 3. Som direkta skatter vid tiden

för avtalets slutande anses:

l:o beträffande svensk lagstiftning:

a) den statliga inkomst- och förmö­

genhetsskatten,

b) den allmänna kommunalskatten,

c) den kommunala progressivskatten,

d) skogsaccisen,

e) den särskilda skatten å förmögen­

het, samt

f) de utskylder och avgifter, som utgå

efter samma grunder som någon av

de under a)—d) angivna skatterna;

2:o beträffande fransk lagstiftning:

a) fastighetsskatten (å bebyggda och

obebyggda fastigheter),

b) skatten å inkomster av industri

och handel,

c) skatten å inkomster av lantbruks­

företag,

d) skatten å löner, pensioner och liv­

räntor,

e) skatten å inkomster av icke-kom-

mersiella yrken,

f) skatten å inkomster av kapital,

samt

g) allmänna inkomstskatten.

Artikel 2.

Skatt å inkomst av fast egendom, däri

inräknas inkomst av lantbruksföretag,

utgår allenast i den stat, där den fasta

egendomen är belägen.

Artikel 3.

§ 1. Företag för utövande av indu­

striell verksamhet, gruvdrift eller handel,

vilka ej avses i artikel 5, beskattas

4

Kungl. Maj:ts proposition nr 73-

sont imposables dans chacun des Etats

å raison des revenus produits pär les

établissements stables qui y sont situés.

§ 2. A défaut de comptabilité régu-

liére faisant ressortir exactement et

distinctement ees revenus, les Admi­

nistrations compétentes des deux Etats

contractants s’entendront, le cas éché-

ant, pour arréter les régles de ventila­

tion.

§ 3. Est considéré comme «établis-

sement stahle» au sens de la présente

convention toute installation permanente

de 1’entreprise dans laquelle 1’activité

de cette derniére s’exerce en tout ou

en partie.

§ 4. Seront traités comme revenus

d’une entreprise commerciale ou in-

dustrielle, les revenus provenant de par­

ticipation å une entreprise revétant

la forme d’une société, å 1’exception de

ceux résultant d’actions, parts bénéfi-

ciaires et autres titres.

§ 5. Lorsqu’une entreprise de l’un

des deux Etats, du fa,t de sa participa­

tion å la gestion ou au capital d’une

entreprise de 1’autre Etat, fait ou im-

pose å cette derniére, dans leurs rela­

tions commerciales ou financiéres, des

conditions différentes de celles qui

seraient faites å une tierce entreprise,

tous bénéfices qui auraient du normale-

ment apparaitre au bilan de la premiére

entreprise mais qui ont été de la sorte

transférés å la seconde entreprise pour-

ront étre incorporés aux bénéfices im­

posables de la premiére entreprise.

Article 4.

§ 1. Les sociétés ayant leur domicile

fiscal en Suéde qui possédent en France

un établissement stahle et qui sont

soumises å 1’impöt sur le revenu des capi-

taux mobiliers en vertu de la loi du 29

juin 1872 et du déeret du 6 décembre

suivant, acquitteront cet impöt dans les

conditions prévues par ees dispositions;

toutefois, le revenu taxé ne pourra

excéder le montant des bénéfices réali-

sés en France, y compris, s’il y a lieu,

les bénéfices ou avantages que la société

i envar av staterna för inkomster från

därstädes belägna fasta driftställen.

§ 2. Därest ordnad bokföring, som

noggrant och tydligt särskiljer ifråga­

varande inkomster, ej finnes, skola ve­

derbörande förvaltningsmyndigheter i

de båda avtalslutande staterna i före­

kommande fall träffa överenskom­

melse rörande grunderna för fördel­

ning av beskattningsrätten.

§ 3. Med »fast driftställe» förstås i

detta avtal varje stadigvarande affärs-

anordning för företaget, där företagets

verksamhet helt eller delvis utövas.

§ 4. Som inkomst från ett företag

för utövande av industriell verksamhet

eller handel betraktas inkomst genom

delägarskap i företag i form av bolag

eller förening med undantag för inkomst

av aktier, andelsbevis och andra värde­

papper.

§ 5. Då ett företag, hemmahörande

i en av de båda staterna, på grund av

sin delaktighet i ledningen av ett i den

andra staten hemmahörande företag

eller i ett sådant företags kapital, i de

båda företagens handels- eller andra

ekonomiska förbindelser med varandra

tillämpar eller bestämmer andra villkor

än dem, som skulle hava tillämpats i

förhållande till ett tredje företag, sko­

la alla vinster, som under normala för­

hållanden bort framträda i det först­

nämnda företagets balansräkning men

som på detta sätt överförts till det andra

företaget, kunna inräknas i det första

företagets beskattningsbara inkomster.

Artikel 4.

§ 1. Bolag, som hava sitt skatterätts-

liga hemvist i Sverige och hava fast

driftställe i Frankrike och som äro

underkastade den i Frankrike utgående

skatten å inkomster av kapital enligt

lagen den 29 juni 1872 och förordningen

den 6 december samma år, skola er­

lägga denna skatt jämlikt dessa före­

skrifter; dock må icke den beskattade

inkomsten överstiga summan av de i

Frankrike förvärvade inkomsterna, däri

inbegripna, i förekommande fall, de

Kungl. Maj:ts proposition nr 73.

5

aurait retirés indirectement de son éta-

blissement francis ou qui auraient été

attribués ou accordés ä des tiers, soit

par voie de majoration ou de diminu-

tion des prix d’achat ou de vente, soit

pär tout autre moyen.

§ 2. Les sociétés ayant leur domicile

fiscal en Suéde ne peuvent étre soumises

en France å 1’impöt sur le revenu des

capitaux mobiliers å raison d’une parti­

cipation dans la gestion ou dans le capi­

tal ou å cause de toute relation avec

une société dont le slege social effectif

est en France; mais les bénéfices distri-

bués par la société francaise et passibles

de 1’impöt sur le revenu des valeurs

mobiliéres pourront étre augmentés,

le cas échéant, pour la perception de

cet impöt, des bénéfices ou avantages

que la société suédoise aurait indirecte­

ment retirés de sa participation ou qui

auraient été attribués ou accordés å

des tiers, soit par voie de maj oration

ou de diminution des prix d’achat ou

de vente, soit par tout autre moyen.

Article 5.

Les impöts prélevés sur les revenus

provenant de 1’exploitation d’entreprises

de navigation maritime ou aérienne

ne seront perhus que dans 1’Etat sur le

territoire duquel se trouve le slege de

la direction effective de 1’entreprise,

å condition que les navires battent pa-

villon ou que les aéronefs possédent la

nationalité dudit Etat.

inkomster eller förmåner, som bolaget

må hava indirekt åtnjutit från sitt

franska driftställe eller som må hava till­

förts eller beviljats tredje man, vare

sig genom ökning eller minskning av in­

köps- eller försäljningspris eller på annat

sätt.

§ 2. Bolag, som har sitt skatte-

rättsliga hemvist i Sverige, kan icke,

på grund av sin delaktighet i ledningen

av ett bolag, som har sitt verkliga säte

i Frankrike, eller i ett sådant bolags

kapital eller på grund av annan förbin­

delse med dylikt bolag, förpliktas ut­

göra den i Frankrike utgående skatten å

inkomster av kapital; men de inkomster,

som utdelas av det franska bolaget

och som äro underkastade skatten å

inkomster av kapital, kunna i skatte­

hänseende i förekommande fall ökas

med de inkomster eller förmåner, som

det svenska bolaget må hava indirekt

åtnjutit genom denna sin delaktighet

eller som må hava tillförts eller bevil­

jats tredje man, vare sig genom ökning

eller minskning av inköps- eller försälj­

ningspris eller på varje annat sätt.

Artikel 5.

Skatt å inkomst av företag för ut­

övande av sjöfart eller luftfart utgår

allenast i den stat, inom vars område

företagets verkliga ledning har sitt säte,

under förutsättning att fartygen föra

denna stats flagga eller luftfartygen

hava dess nationalitet.

Article 6.

Artikel 6.

§ 1. Les impöts prélevés sur les re- § 1. Skatt å inkomst av arbete, däri

venus du travail, y compris ceux pro- inbegripen inkomst genom utövande

venant de 1’exercice de professions li- av fria yrken, utgår, såframt icke annor-

bérales, ne seront, pour autant qu’il ledes bestämmes i artikel 7, allenast i

n’y est pas dérogé dans 1’article 7, pré- den stat, där den personliga verksamhet

levés que dans 1’Etat ou s’exerce l’ac- utövas, av vilken inkomsten härrör,

tivité personnelle, source de ees revenus.

§ 2. Il n’y a exercice d’une profession § 2. Utövning av fritt yrke i en av

libérale dans l’un des deux Etats con- de håda avtalslutande staterna anses

traetants que si l’activité professionnelle föreligga allenast i det fall, då yrkes-

a un point d’attache fixe dans cet Etat. verksamheten i denna stat har ett fast

centrum.

8

Kungl. Maj:ts proposition nr 73.

§ 3. D’aprés la présente conven-

tion, le domicile fiscal des personnes

morales se trouve au lieu de leur siége

social effectif.

Toutefois, la présente stipulation ne

déroge pas aux dispositions des lois

suédoises relatives au lieu deposition

des successions indivises.

Article 15.

Tout contribuable qui prouve que

les mesures prises par les autorités

fiscales des Etats contractants ont

entrainé pour lui une double imposition

en ce qui concerne les impöts directs

visés par la présente convention peut

adresser une demande å l’Etat dont il

est ressortissant. Si le bien-fondé de la

demande est reconnu, 1’autorité fiscale

supréme de cet Etat peut s’entendre avec

1’autorité fiscale supréme de 1’autre Etat

pour éviter, de fason équitable, une

double imposition.

La demande doit étre faite dans les

deux années suivant celle de 1’imposi-

tion. Passé ce délai, les autorités fisca­

les suprémes des deux Etats appré-

cieront si la demande peut étre néan-

moins retenue.

Ti tr e II.

Garanties legales et assistance

réciproque.

Article 16.

Les ressortissants (personnes physi-

ques et morales) de l’un des deux Etats

ont droit sur le territoire de 1’autre Etat

aux mémes garanties que les ressortis­

sants de ce dernier Etat vis-å-vis des

autorités fiscales, des tribunaux fiscaux

et administratifs ainsi que des autres

tribunaux.

Article 17.

En vue d’assurer une meilleure appli-

cation des impöts visés dans la pré­

sente convention, les Etats contractants

s’engagent, sous réserve de réciprocité,

någon av staterna, där han äger med­

borgarskap.

§ 3. Juridisk person anses enligt

detta avtal hava sitt skatterättsliga

hemvist å den ort, där den har sitt

verkliga säte.

Emellertid avser ej denna föreskrift

att stadga undantag i den svenska

lagstiftningens bestämmelser örn be­

skattningsort för oskifta dödsbon.

Artikel 15.

Varje skattskyldig, som visar att av

beskattningsmyndigheterna i de avtal­

slutande staterna vidtagna åtgärder för

honom medfört dubbelbeskattning så­

vitt angår de direkta skatter varom

i detta avtal är fråga, kan häremot

göra erinran hos den stat, som han till­

hör. Anses erinran grundad, kan den­

na stats högsta finansmyndighet träffa

överenskommelse med den andra sta­

tens högsta finansmyndighet för att

på skäligt sätt undvika dubbelbeskatt­

ning.

Sådan erinran bör göras inom två

år efter taxeringsåret. Inkommer sådan

erinran senare, skola de högsta finans­

myndigheterna i de båda staterna av­

göra, om densamma icke desto mindre

må kunna komma under bedömande.

Avdelning II.

Rättsskydd och ömsesidig hand­

räckning.

Artikel 16.

Fysiska och juridiska personer, till­

hörande en av de båda staterna, äga

inom den andra statens område åt­

njuta samma rättsskydd som personer,

tillhörande sistnämnda stat, inför dess

beskattningsmyndigheter, beskattnings-

och förvaltningsdomstolar samt andra

domstolar.

Artikel 17.

För att åstadkomma en större effek­

tivitet av den beskattning, som avses

i detta avtal, förbinda sig de avtalslu­

tande staterna, under förutsättning av

Kungl. Maj.ts proposition nr 73-

9

å échanger les rcnseignements Nordre

fiscal que 1’Administration d’un des

deux Etats détient ou peut obtenir d’a-

prés les régles de sa propre législation

et qui seraient utiles å l’autre Etat pour

1’établissement desdits impöts.

Ces renseignements seront échangés

direetement entre les deux Ministéres

des Finances et auront Heil d’office ou

sur demande.

Aloicie 18.

§ 1. Conformément å 1’article qui

précéde, le Ministére des Finances de

Suéde transmettra d’office au Ministére

des Finances francis dans les six pre­

miers mois de cliaque année:

a) les renseignements figurant dans

les formules qui sont remises aux au-

torités suédoises å 1’occasion du paiement

å des personnes physiques ou morales

domiciliées en France de dividendes

d’actions et de parts bénéficiaires ou

d’intéréts d’obligations ou de tous au-

tres titres circulant dans le public;

b) un extrait de 1’inventaire re<;u par

les autorités suédoises compétentes et

relatif å la succession d’une personne

domiciliée en France;

c) les renseignements figurant dans

les autorisations accordées å des per­

sonnes physiques ou morales domiciliées

en France d’acquérir des immeubles

situés en Suéde et d’y exploiter un com­

merce;

d) les renseignements que les auto­

rités suédoises compétentes pourront

éventuellement recueillir auprés des

banques, caisses d’épargne et autres

institutions analogues, sur les avoirs

possédés par des personnes physiques

domiciliées en France;

e) les renseignements que les autori­

tés centrales suédoises pourront éven-

tucllement recueillir dans les inven-

taires re$us å la suite de décés, sur les

dettes contractées envers des personnes

physiques ou morales domiciliées en

France;

f) les renseignements concernant les

rentes viagéres ainsi que les pensions

publiques et privées servies å des per­

sonnes domiciliées en France;

ömsesidighet, att utbyta sådana under­

rättelser i beskattningshänseende, som

förvaltningen i en av de båda staterna

innehar eller kan erhålla enligt före­

skrifterna i dess egen lagstiftning och

som kunna vara av värde för den andra

staten vid åsättande av nämnda skatter.

Sådana underrättelser skola utbytas

direkt mellan de båda finansministerier­

na dels utan anmaning dels efter sär­

skild framställning.

Artikel 18.

§ 1. I anslutning till nästföregående

artikel skall det svenska finansdepar­

tementet varje år inom de sex första

månaderna utan anmaning till det

franska finansministeriet överlämna:

a) upplysningar, vilka finnas i de

uppgifter som överlämnats till svenska

myndigheter vid utbetalningar till fy­

siska eller juridiska personer med hem­

vist i Frankrike av utdelningar å aktier

och andelsbevis eller av räntor å obli­

gationer eller å andra slags värdepapper,

som omsättas bland allmänheten,

b) utdrag av bouppteckningar, mot­

tagna av vederbörliga svenska myndig­

heter, rörande kvarlåtenskap efter per­

soner med hemvist i Frankrike,

c) upplysningar i beslut om tillstånd

för fysiska eller juridiska personer med

hemvist i Frankrike att förvärva fastig­

heter, belägna i Sverige, eller att där

utöva handel,

d) upplysningar, som vederbörliga

svenska myndigheter eventuellt kunna

erhålla från banker, sparbanker eller

andra likartade institutioner, rörande

tillgodohavanden tillhörande fysiska per­

soner med hemvist i Frankrike,

c) upplysningar, som svenska cen­

trala myndigheter eventuellt kunna er­

hålla frän bouppteckningar i anledning

av dödsfall, angående skulder till fy­

siska eller juridiska personer med hem­

vist i Frankrike,

f) upplysningar rörande livräntor ä-

vensom pensioner på grund av allmän

eller enskild tjänst till personer med

hemvist i Frankrike, samt

Kungl. Maj-.ts proposition nr 73-

17

revenus ou sur la fortuné, les entre-

prises de navigation maritime ou aérien-

ne dont le siége de direction effective

se trouve en Suéde et dont les navires

ou les aéronefs, battant pavillon sué-

dois ou possédant la nationalite sué-

doise, chargent ou déchargent des voya-

geurs ou des marchandises en territoire

francis, n’y seront pas soumises å la

contribution des patentes ou å tout autre

impöt qui lui serait substitué, si elles

n’y possédent ni agence ni succursale,

alors mome qu’elles utiliseraient les

services d’un intermédiaire pour la

recherche du fret ou la vente de billets.

A titre de réciprocité, 1’impot suédois

correspondant, ou tout autre impöt qui

lui serait substitué, ne sera pas appliqué

aux entreprises francises de navigation

maritime ou aérienne dont les navires ou

les aéronefs, battant pavillon francis

ou possédant la nationalité francaise,

chargent ou déchargent des voyageurs

ou des marchandises en territoire sué­

dois dans les conditions indiquées å

1’alinéa précédent.

VI. Au cas ou 1’application des dis­

positions des artides 3, 4 et 5 de la

convention souléverait des difficultés ou

des contestations, les autorités fiscales

suprémes s’entendraient pour procéder

å une répartition équitable des revenus

susceptibles d’étre imposés de part et

d’autre.

VII. Les redevances versées pour la

jouissance de biens immobiliers ou

1’exploitation de mines, carriéres ou

autres ressources naturelles, seront im-

posables dans celui des deux Etats con-

tractants ou sont situés ees biens ou

autres ressources naturelles.

VIII. Sont considérées comme profes­

sions libérales au sens de 1’article 6,

notamment 1’activité scientifique, ar-

tistique, littéraire, enseignante ou pé-

dagogique, ainsi que celle des médecins,

avocats, arehiteetes et ingénieurs.

Les droits d’auteur et les produits

provenant de la vente ou de la conces-

sion de licences d’exploitation de brevets,

marques de fabrique, modéles, procédés

et formules de fabrications sont im-

posables dans les conditions prévues å

1’article 11. Toutefois, s’ils consLituent

genhet, skola de företag för utövande av

sjöfart eller luftfart, vilkas verkliga

ledning har sitt säte i Sverige och vilkas

fartyg under svensk flagg eller luft­

fartyg av svensk nationalitet mot­

taga eller avlämna resande eller gods

å franskt område, icke vara underkasta­

de den franska patentskatten eller

någon annan skatt som kan sättas i

dess ställe, med mindre företagen i

Frankrike hava agentur eller filial;

och gäller detta även örn företagen an­

vända mellanhand för att erhålla frak­

ter eller försälja biljetter.

För ernående av ömsesidighet skall

motsvarande svenska skatt eller varje

annan skatt, som kan komma att sättas

i dess ställe, under de förutsättningar,

som angivas i föregående stycke, icke

uttagas av franska företag för sjöfart

eller luftfart, vilkas fartyg under fransk

flagg eller luftfartyg av fransk natio­

nalitet mottaga eller avlämna resande

eller gods på svenskt område.

6. I de fall, då tillämpning av be­

stämmelserna i artiklarna 3, 4 och 5 av

avtalet skulle föranleda svårigheter eller

tvistigheter, skola de högsta finans­

myndigheterna träffa överenskommelser

för att åstadkomma en skälig fördelning

av de inkomster, som kunna bliva före­

mål för beskattning å båda sidor.

7. Royalty för utnyttjande av fast

egendom, gruvor, stenbrott eller andra

fyndigheter beskattas i den av de av­

talslutande staterna, där denna egendom

eller dessa fyndigheter äro belägna.

8. Till fria yrken enligt artikel 6

räknas särskilt vetenskaplig, konstnär­

lig, litterär, undervisande eller upp­

fostrande verksamhet, så ock verksam­

het som läkare, advokat, arkitekt eller

ingenjör.

Författararvoden och vinster genom

försäljning eller upplåtelse av rätt till

nyttjande av patent, varumärken, mo­

deller, fabrikationsmetoder och recept

beskattas på sätt i artikel 11 sägs. Örn

emellertid härigenom uppkommer vinst

av industriell verksamhet eller handel,

Hiliana till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 73.

1

18

Kungl. Alaj:ts proposition nr 73-

un revenu cTentreprise industrielle ou

commerciale, ils sont imposables sui-

vant les régles de 1’article 3.

L’article 6 ne sera pas applicable dans

le cas d’une personne employée dans

l’un des deux Etats, effectuant pour ses

occupations, un séjour temporaire sur

le territoire de l’autre Etat, et rému-

nérée exclusivement par son employeur

assujetti å 1’impöt dans le premier Etat.

IX. L’article 9 ne modifie pas le régi-

me fiscal des titres émis pär les sociétés

et collectivités suédoises qui sont sou-

mis en France au régime de 1’abonne-

ment.

X. Les étudiants qui séjournent

dans l’un des Etats contractants, exclu­

sivement pour y faire leurs études, ne

seront soumis å aucune imposition de la

part de cet Etat pour les subsides qu’ils

regoivent des membres de leur famille

domiciliés dans 1’autre Etat et ou ceux-

ci sont assuj ettis å 1’impöt, pour autant

que ees subsides constituent la fraetion

principale des ressources qui leur sont

nécessaires pour leur entretien et leurs

études.

XI. Pour les contribuables qui prou-

vent qu’ils ont définitivement transféré

leur domicile d’un Etat contractant

dans l’autre, 1’obligation fiscale, dans la

mesure ou elle est attachée au domicile,

cesse dans le premier Etat å dater du

jour du départ, en ce qui concerne l’as-

siette des impöts visés par la présente

convention.

XII. En cas de doutesur le point de

savoir dans lequel des deux Etats, une

personne physique a son domicile fis­

cal, la question sera tranchée par voie

d’accord partieulier entre les autorités

fiscales suprémes des deux Etats. On

considére, å cet égard, quel est celui

des deux Etats dans lequel se trouvent

centralisés les intéréts de cette person­

ne; s’il est impossible d’aboutir å une

décision sur ce point, on s’en tiendra

å la nationalité de 1’intéressé.

A 1’égard des personnes qui ne sont

ressortissantes d’aucun des deux Etats,

les autorités fiscales suprémes peuvent

faire des arrangements spéciaux, dans

des cas individuels, en vue d’éviter des

sker beskattningen enligt bestämmelser­

na i artikel 3.

Artikel G tillämpas ej i fall då en i den

ena staten anställd person på grund

av sin tjänst endast tillfälligtvis uppe­

håller sig inom den andra statens område

och erhåller sina löneförmåner uteslu­

tande från sin i den förstnämnda staten

skattskyldiga arbetsgivare.

9. Artikel 9 medför icke ändring i de

beskattningsbestämmelser, som gälla för

värdepapper, utgivna av svenska bolag

eller sammanslutningar, som i Frankrike

underkastas föreskrifterna om abonne­

mang.

10. Studenter, som allenast i studie­

syfte uppehålla sig i en av de avtalslu­

tande staterna, underkastas icke be­

skattning av denna stat för belopp, som

de mottaga från sina i den andra staten

bosatta och där skattskyldiga anhöriga,

såframt dessa belopp utgöra den över­

vägande delen av de för deras underhåll

och studier nödvändiga medlen.

11. För skattskyldiga, som visa att

de utflyttat från den ena av de avtal­

slutande staterna till den andra, upphör,

såvitt fråga är om åsättande av skatter

som avses i detta avtal, skattskyldig­

heten i den förstnämnda staten, i den

mån den bestämmes av hemvistet, med

dagen för avflyttningen.

12. Vid tvivelsmål rörande frågan, i

vilken av de båda staterna en fysisk per­

son skall anses hava sitt skatterättsliga

hemvist, skall avgörande träffas genom

särskild överenskommelse mellan de båda

staternas högsta finansmyndigheter. I

sådant hänseende bör tagas i betraktan­

de, i vilken av de båda staterna den

skattskyldige har centrum för sina in­

tressen; är det ej möjligt att vinna enig­

het härutinnan, skall man rätta sig efter

vederbörandes medborgarskap.

Med hänsyn till sådana personer,

som icke tillhöra någon av de båda sta­

terna, kunna de högsta finansmyndig­

heterna från fall till fall vidtaga sär­

skilda anordningar till undvikande av

Kungl. Maj:ts proposition nr 73.

1

!)

doubles impositions. II convient ici

surtout cTavoir égard aux nationaux

d’Etats ayant signé des conventions

avec les deux Etats contractants, en vue

d’éviter les doubles impositions.

XIII. Les stipulations des lois suédoi-

ses relatives å 1’imposition des succes­

sions indivises ne seront pas applica-

bles lorsque, en vertu des dispositions

de la présente convention, les héritiers

seront directement imposables en France

sur les revenus ou les biens provenant de

la succession.

XIV. Aucune différenciation ne sera

faite par chacun des deux Etats entre

ses ressortissants et ceux de 1’autre Etat

pour 1’application des tarifs des impöts

visés aux numéros 1° et 2° du § 3 de

1’article ler.

Les personnes physiques ressortissant

de l’un des deux Etats bénéficieront sur

le territoire de 1’autre, dans les mémes

conditions que les nationaux de ce der­

nier Etat, des exemptions, abattements

å la base, déductions et réductions d’im-

pöts ou taxes accordés pour charges de

famille.

Les personnes morales, y compris les

sociétés, ainsi que les associations de

personnes, institutions, fondations et

les biens affectés å des fins particuliéres

qui ne possédent aucune personnalité

juridique propre, mais qui, en tant que

tels, sont assujettis å 1’impot s’ils ont

leur siége dans le territoire de 1’un des

deux Etats et si leur existence est re-

connue par la législation dudit Etat, ne

seront pas soumis sur le territoire de

1’autre Etat å une charge fiscale plus

élevée dans Tensemble que celle sup-

portée pär les contribuables de mome

catégorie appartenant audit Etat.

XV. Afin de dissiper les doutes qui

pourraient naitre, il est précisé que les

dispositions de la présente convention

ne portent pas atteinte au droit de béné-

ficier éventuellement d’exemptions plus

larges déjå reconnues aux agents diplo-

matiques et consulaires en vertu des

régles généralcs du droit des gens ou

des régles qui seraient ultérieurement

établies.

L’imposition demeure réservée å 1’Etat

d’origine dans la mesure ou, sur la base

dubbelbeskattning. Därvid skall hänsyn

i synnerhet tagas till medborgare i såda­

na stater, vilka träffat avtal angående

undvikande av dubbelbeskattning med

båda de avtalslutande staterna.

13. Föreskrifterna i de svenska för­

fattningarna om beskattning av oskifta

dödsbon tillämpas icke i den mån döds­

bodelägare för i dödsboet ingående in­

komst eller förmögenhet direkt beskattas

i Frankrike enligt bestämmelserna i detta

avtal.

14. Ingen åtskillnad skall göras av

någon av de båda staterna mellan skatt­

skyldiga i den ena och den andra staten,

såvitt angår tillämpning av tarifferna

för de skatter, som angivas i l:o och 2:o

av § 3 i artikel 1.

De fysiska personer, som äro medbor­

gare i en av de båda staterna, åtnjuta

inom den andra staten, under samma

förutsättningar som sistnämnda stats

egna undersåtar, de undantag, nedsätt-

ningar, avdrag och lättnader i skatter

och avgifter, som medgivas på grund av

underhåll av familj.

Juridiska personer — däri inbegripna

bolag, föreningar, inrättningar, stiftelser

och förmögenhetstillgångar anslagna till

särskilda ändamål, vilka icke äga en

självständig rättshandlingsförmåga men

som likväl själva äro underkastade skatt,

därest de äro hemmahörande inom en

av de båda staterna och deras existens

är erkänd av lagstiftningen i denna stat

— skola icke inom den andra statens

område åläggas en skattebelastning, som

med hänsyn tagen till samtliga omstän­

digheter är högre än den som åvilar

skattskyldiga av motsvarande kategori

inom sistnämnda stat.

15. Till undvikande av möjligen upp­

kommande tvivelsmål uttalas, att be­

stämmelserna i detta avtal icke inverka

på rätten att i förekommande fall åtnjuta

längre gående befrielser, som i kraft av

folkrättens allmänna regler medgivits

eller framdeles må komma att medgivas

diplomatiska och konsulära befattnings­

havare.

I den mån på grund av sådana längre

gående befrielser dessa befattningshavare

20

Kungl. Maj:ts proposition nr 73.

cTexemptions plus larges, les agents

ne seraient pas soumis å des impöts

directs dans l’Etat auprés duquel ils sont

accrédités.

XVI. Il est entendu qu’indépendam-

ment des renseignements et informa­

tions visés å 1’article 18, le Ministére des

Finances de Suéde adressera au Ministére

des Finances francis les renseigne­

ments figurant dans les autorisations

qui, pendant les cinq années antérieu-

res å celle de 1’entrée en vigueur de la

convention, auront été accordées å des

personnes physiques ou morales domi-

ciliées en France pour acquérir des im-

meubles situés en Suéde ou y exploiter

un commerce.

XVII. Indépendamment des mesures

d’assistance prévues par les artides

18 et 19, les Administrations fiscales

suprémes des deux Etats pourront se

concerter pour échanger des informa­

tions non prévues et pour prendre toutes

mesures qui se révéleraient utiles å

1’assiette ou au recouvrement des im­

pöts visés par la présente convention.

XVIII. Par impöts définitivement

dus, on doit entendre:

1° en ce qui concerne les impöts

suédois, ceux qui ont été réguliérement

établis, méme si par une procédure

exceptionnelle, ils peuvent encore faire

l’objet d’une revision;

2° en ce qui touche les impöts fran­

cis, ceux qui ne peuvent plus étre

contestés ou dont le montant a fait

l’objet, de la part de la juridiction com-

pétente, d’une décision devenue défi-

nitive.

XIX. Des sursis aux recouvrements

seront accordés par les Administra­

tions fiscales des deux Etats jusqu’å

la mise en vigueur de la présente con­

vention ou jusqu’å décision pronon^ant

refus de sa ratification. Toutefois, les

Administrations fiscales des deux Etats

se réservent le droit de poursuivre le

paiement des impöts qui seraient dus

sur la base des dispositions de la con­

vention.

Fait a Paris, le 24 Décembre 1936.

E^inar H^ennings. Y^von D^elbos.

icke påföras direkta skatter i anställ-

ningsstaten, förbehålles beskattningen

hemlandet.

16. Det är överenskommet, att det

svenska finansdepartementet skall till­

ställa det franska finansministeriet, för­

utom de upplysningar och underrät­

telser som avses i artikel 18, upplysnin­

gar ur de beslut örn tillstånd, som under

de närmaste fem åren före det år, då

avtalet trätt i kraft, medgivits fysiska

eller juridiska personer med hemvist i

Frankrike rörande rätt att förvärva fast

egendom i Sverige eller där idka handel.

17. Oberoende av de handräcknings-

åtgärder, som avses i artiklarna 18 och

19, skola de högsta finansförvaltnings­

myndigheterna i de båda staterna kunna

överenskomma om utbyte av upplysnin­

gar som icke förutsetts i avtalet, och örn

vidtagande av alla de åtgärder, som

kunna visa sig nyttiga för åsättande

eller indrivande av skatter, som avses

i detta avtal.

18. Med slutgiltigt fastställda skatter

förstås:

l:o såvitt avser svenska skatter, de

som slutligt fastställts i ett normalt för­

farande, även örn de i extraordinär väg

ännu kunna bliva föremål för ändring;

2:o såvitt avser franska skatter, de

som icke vidare kunna bliva föremål för

tvist eller vilkas belopp från vederbö­

rande judiciella myndighets sida blivit

föremål för slutligt avgörande.

19. Uppskov med indrivning av skatt

skola medgivas av de båda staternas

beskattningsmyndigheter till dess detta

avtal trätt i kraft eller till dess beslut

fattats, som innebär ratifikationsvägran.

De båda staternas beskattningsmyndig­

heter förbehålla sig emellertid rätt att

fullfölja krav å skatter, som skola er­

läggas jämlikt grunderna för detta av­

tals bestämmelser.

Som skedde i Paris den 24 december

1936.

E^inar H^ennings. Y^von D^elbos.

Kungl. Maj.ts proposition nr 73-

21

Déclaration complémentaire.

Au moment de parapher Ia convention

tendant å éviter les doubles impositions

et å établir les régles d’assistance ad­

ministrative réciproque en matiére d’im-

pöts directs, le Plénipotentiaire suédois

a attiré 1’attention du Plénipotentiaire

francis sur le trés grand intérét que le

Gouvernement suédois attachait å voir

rétroagir la convention en ce qui con-

cerne l’assujettissement des sociétés

suédoises å la loi du 29 juin 1872 et

au décret du 6 décembre suivant.

Le Plénipotentiaire francis a fait

connaitre que le Gouvernement francis

n’estimait pas possible d’inclure dans

la convention elle-méme une disposition

de cette nature qui viserait exclusive-

ment une période transitoire et qui n’ap-

paraissait pas pleinement justifiée par

1’application rigoureuse des principes

qui sont å la base de la convention.

Le Gouvernement francis reconnait

cependant que la question soulevée

par le Plénipotentiaire suédois présente

un aspect particulier, tant en raison du

faible montant des sommes en jeu que

de 1’effort trés reel accompli par le Gou­

vernement suédois pour donner satisfac-

tion au Gouvernement francis en ce

qui concerne le titre II de la conven­

tion. Tenant compte de ees deux con-

sidérations, il accepte en faveur des

sociétés suédoises la rétroactivité å

dater du ler janvier 1929 des disposi­

tions prévues par 1’article 4 de la con­

vention.

La présente déclaration sera jointe au

Protocole de signature de la convention.

Fait å Paris, le 24 Décembre 1936.

E^inae H^ennings. Y^von D^elbos.

(Översättning.)

Tilläggsdeklaration.

Vid parafering av avtalet för undvi­

kande av dubbelbeskattning och fast­

ställande av bestämmelser angående öm­

sesidig handräckning beträffande direkta

skatter har det svenska ombudet påkal­

lat det franska ombudets uppmärksam­

het å det stora intresse, som den svenska

regeringen hyste för att avtalet skulle

retroaktivt tillämpas, såvitt anginge

svenska bolags skattskyldighet enligt

lagen den 29 juni 1872 och förordningen

den 6 december samma år.

Det franska ombudet har låtit veta,

att den franska regeringen icke ansåg

möjligt att i själva avtalet intaga en

bestämmelse av denna beskaffenhet,

som skulle avse allenast en övergångs­

period och som icke syntes fullt moti­

veras av en strikt tillämpning av de

principer, som ligga till grund för av­

talet.

Emellertid erkänner den franska rege­

ringen, att på den av det svenska om­

budet upptagna frågan kunna anläggas

särskilda synpunkter såväl med hänsyn

till den låga summan av de belopp,

varom fråga är, som ock i betraktande

av de avsevärda bemödanden den sven­

ska regeringen gjort för att tillmötesgå

den franska regeringen vad beträffar

avdelning II i avtalet. Med avseende å

dessa båda synpunkter medgiver rege­

ringen till förmån för de svenska bo­

lagen retroaktivitet från och med den 1

januari 1929 beträffande bestämmelserna

i artikel 4 av avtalet.

Denna deklaration skall biläggas pro­

tokollet rörande avtalets underteck­

nande.

Som skedde i Paris den 24 december

1936.

E^inae H^ennings. Y^von D^elbos.

22

Kungl. Maj:ts proposition nr 73.

(Översättning.)

Convention

entre

la Suéde et la France tendant å

éviter les doubles impositions et ä

établir des régles d’assistance en

matiére d’impots sur les successions.

Sa Majesté le Roi de Suéde et le

Président de la République Francaise,

désireux d’éviter les doubles impositions

et d’édicter des régles d’assistance ad­

ministrative en matiére d’impöts sur

les successions, ont décidé de conclure

une convention et désigné å cette fin

comme plénipotentiaires:

Sa Majesté le Roi de Suéde:

M. Einar Hennings, Envoyé extra-

ordinaire et Ministre plénipo-

tentiaire de Sa Majesté le Roi

de Suéde auprés de M. le Prési­

dent de la République francaise,

Le Président de la République

Francaise:

M. Yvon Delbos, Député, Ministre

des Affaires Etrangéres,

lesquels, aprés avoir vérifié leurs pleins

pouvoirs trouvés en bonne et due for-

me, sont convenus des dispositions sui-

vantes:

Titre I.

Doubles impositions.

Artide ler.

§ 1. Les immeubles et droits im-

mobiliers faisant partie de la succession

d’un ressortissant d’un des deux Etats

contractants ne seront soumis å l’im-

pöt sur les successions que dans l’Etat

ou ils sont situés.

§ 2. La question de savoir si un

bien ou droit a le caractére immobilier

sera résolue d’aprés la législation de

l’Etat dans lequel est situé le bien con-

A vt a 1

mellan

Sverige och Frankrike för undvi­

kande av dubbelbeskattning och

fastställande av bestämmelser angå­

ende handräckning beträffande arvs­

skatt.

Hans Majestät Konungen av Sverige

samt Franska Republikens President

hava, i syfte att undvika dubbelbeskatt­

ning och att utfärda bestämmelser an­

gående handräckning beträffande arvs­

skatt, beslutit träffa ett avtal och för

detta ändamål utsett såsom befullmäk-

tigade ombud:

Hans Majestät Konungen av Sverige:

Herr Einar Hennings, Hans Majestät

Konungens av Sverige Envoyé

extraordinaire och Ministre pléni-

potentiaire hos Franska Republi­

kens President,

Franska Republikens President:

M. Yvon Delbos, Deputerad, Ut­

rikesminister,

vilka, efter att hava granskat varandras

fullmakter, som befunnits i god och be­

hörig form, överenskommit örn följande

bestämmelser:

Avdelning I.

Dubbelbeskattning.

Artikel 1.

§ 1. Fast egendom och rättigheter

av fast egendoms karaktär, vilka ingå

i kvarlåtenskapen efter en medborgare

i en av de avtalslutande staterna,

underkastas arvsskatt allenast i den stat,

där den fasta egendomen finnes.

§ 2. Frågan, huruvida en förmögen-

hetstillgång eller en rättighet har fast

egendoms karaktär, bedömes enligt lag­

stiftningen i den stat, där ifrågavarande

23

Kungl. Majlis proposition nr 73.

sidéré ou le bien sur lequel pörte le

droit envisagé.

Article 2.

Les biens meubles corporels, autres

que ceux entrant dans les prévisions de

1’article 3, faisant partie de la succes­

sion d’un ressortissant d’un des deux

Etats contractants seront soumis å la

régle posée å 1’article lcr.

Article 3.

Les biens mobiliers laissés par les res-

sortissants de l’un des deux Etats con­

tractants et investis dans une entreprise

commerciale, industrielle ou autre, y

compris les entreprises de navigation

maritime ou aérienne, seront soumis

å 1’impöt sur les successions suivant la

régle ci-aprés:

a) si 1’entreprise ne posséde un éta-

blissement stahle que dans l’un des deux

Etats, les biens ne seront soumis ä

1’impöt que dans cet Etat;

b) si 1’entreprise a un établissement

stahle dans chacun des deux Etats, les

biens seront soumis å 1’impöt dans cha-

que Etat, dans la mesure ou ils sont af-

fectés å l’établissement situé dans cet

Etat.

Article 4.

§ 1. Les biens laissés par un res­

sortissant de l’un des deux Etats et

auxquels ne s’appliquent pas les arti­

des premier, 2 ou 3, seront soumis aux

dispositions suivantes:

a) si le de cujus était domicilié,

au moment de son décés, dans l’un des

deux Etats, lesdits biens ne seront sou­

mis å 1’impöt sur les successions que

dans cet Etat;

b) si le de cujus n’avait pas son

domicile dans l’un des deux Etats, les­

dits biens ne seront soumis å 1’impöt

sur les successions que dans 1’Etat dont

le de cujus était ressortissant au

moment de son décés; s’ il était, au mo­

ment de son décés, ressortissant des

deux Etats, chaque cas d’espéce fera

l’objet de conventions particuliéres entre

les autorités fiscales des deux Etats.

§ 2. Sera réputé domicile au sens

dc la présente convention, le lieu ou

egendom eller den egendom, som rättig­

heten avser, finnes.

Artikel 2.

Lösören skola, där de ej inbegripas

under artikel 3, försåvitt de ingå i

kvarlåtenskapen efter en medborgare i

en av de båda staterna, beskattas enligt

den i artikel 1 angivna regeln.

Artikel 3.

Lös egendom, efterlämnad av med­

borgare i en av de båda avtalslutande

staterna och nedlagd i företag för handel,

industri eller annan näringsverksamhet,

företag för sjöfart och luftfart inbegrip­

na, behandlas i arvsskattehänseende på

följande sätt:

a) Har företaget fast driftställe en­

dast i en av de båda staterna, utgår

arvsskatt å egendomen blott i denna

stat.

b) Har företaget fast driftställe i en­

var av de båda staterna, utgår i vardera

staten arvsskatt å egendomen i den mån

denna hänför sig till det i samma stat

belägna fasta driftstället.

Artikel 4.

§ 1. För egendom, som medborgare

i en av de båda staterna efterlämnat

och varå artiklarna 1, 2 och 3 ej äga

tillämpning, gälla följande bestämmel­

ser:

a) Var den avlidne vid sin död bosatt

i en av de båda staterna, utgår arvsskatt

å egendomen allenast i denna stat.

b) Var den avlidne vid sin död icke

bosatt i någon av de båda staterna,

utgår arvsskatt å ifrågavarande egen­

dom allenast i den stat, i vilken den av­

lidne vid sin död var medborgare; var

den avlidne vid sin död medborgare i

båda staterna, skall det ankomma på

de högsta finansmyndigheterna i de

båda staterna att från fall till fall träffa

särskilda överenskommelser.

§ 2. En person anses enligt detta av­

tal bosatt där, varest han har sin nor-

24

Kungl. Maj.ts proposition nr 73-

1 interessé a sa résidence normale en-

tendue dans le sens de foyer permanent

d’habitation.

Article 5.

§ 1. Les dettes afférentes å une

entreprise de la nature visée å 1’article

3 seront imputables sur les biens af-

fectés å cette entreprise. Si 1’entreprise

posséde un établissement stahle dans

chacun des deux Etats, les dettes seront

imputables sur les biens affectés å

1’établissement dont elles dépendent.

§ 2. Les dettes garanties, soit pär

des immeubles ou des drotts immobiliers,

soit par des biens affectés å une entre­

prise de la nature visée å 1’article 3,

seront imputables sur ees biens. Si la

méme dette est garantie å la fois par

des biens situés dans les deux Etats,

1’imputation se fera sur les biens situés

dans chacun des deux Etats proportion-

nellement å la valeur taxable de ees

biens.

Cette disposition n’est applicable aux

dettes visées au § 1 que dans la mesure

ou ees dettes ne seront pas couvertes

par 1’imputation prévue å ce paragraphe.

§ 3. Les dettes non visées aux para-

graphes 1 et 2 seront imputées sur les

biens auxquels sont applicables les dis­

positions de 1’article 4.

§ 4. Si 1’imputation prévue aux trois

paragraphes qui précédent laisse subsis-

ter un solde non couvert, ce solde sera

déduit des autres biens soumis å l’im-

pöt des successions dans le méme Etat.

S’il ne reste pas dans cet Etat d’autres

biens soumis å 1’impöt ou si la déduction

laisse encore un solde non couvert, ce

solde sera imputé sur les biens soumis

å 1’impöt dans l’autre Etat.

Article 6.

Si, par suite de décés, une succession

est soumise å des impöts, partie dans

l’un, partie dans l’autre des deux Etats,

les Etats contractants pourront prendre

pour base du calcul du taux de 1’impöt

la valeur de 1’intégralité de la succession.

mala vistelseort i betydelsen av varak­

tigt hem.

Artikel 5.

§ 1. Gäld, som häftar vid ett företag

av sådan beskaffenhet, som i artikel 3

anges, skall avräknas å egendom till­

hörig företaget. Har företaget fast

driftställe i vardera staten, skall gälden

avräknas å egendom tillhörig det drift­

ställe, vid vilket gälden häftar.

§ 2. Gäld, för vilken säkerhet utgöres

antingen av fast egendom eller av rättig­

het av fast egendoms karaktär eller av

egendom tillhörig ett företag av den be­

skaffenhet, som anges i artikel 3, avräk­

nas å denna egendom. Örn för samma

gäld egendom i båda staterna samtidigt

utgör säkerhet, skall avräkningen ske å

egendom, belägen i envar av staterna,

i förhållande till det uppskattade värdet

å egendomen.

Denna bestämmelse gäller ej gäld,

som avses i § 1, i annan mån än vid

avräkningen enligt nämnda paragraf

överskott av gäld uppkommer.

§ 3. Annan gäld än som avses i

paragraferna 1 och 2 avräknas å egen­

dom, beträffande vilken föreskrifterna

i artikel 4 äro tillämpliga.

§ 4. Om vid avräkning, som angives

i de tre föregående paragraferna, ett

överskott av gäld uppkommer, skall det­

ta överskott avräknas å annan egendom,

som är underkastad arvsskatt i samma

stat. Finnes icke i denna stat annan

egendom, underkastad arvsskatt, eller

kvarstår även efter denna avräkning

ett överskott av gäld, avräknas över­

skottet å värdet av den egendom, som

skall beskattas i den andra staten.

Artikel 6.

Om på grund av dödsfall kvarlåten-

skap är föremål för beskattning delvis

i den ena och delvis i den andra av de

båda staterna, kunna de avtalslutande

staterna till grund för beräkning av

skattesatsen lägga värdet av hela kvar-

låtenskapen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 73

.

25

Artide 7.

Les Etats contractants confient å leurs

autorités fiscales suprémes le soln de

s’entendre, pour déterminer les modalités

d’application de la convention, ainsi

qu’en cas de difficultés ou de doutes

concernant son interprétation.

T i t r e II.

Assistance réciproque.

Artide 8.

§ 1. Les mesures d’assistance édic-

tées dans la convention conclue entre

les deux Etats contractants, en matiére

d’impöts directs, seront applicables en

matiére d’impöts sur les successions.

§ 2. Le Gouvernement suédois

prendra les dispositions nécessaires pour

que les héritiers d’un francjais domicilié

en France ne puissent appréhender des

fonds et titres dépendant de la succes­

sion et existant en Suéde sans avoir

observé les formalités prévues par l’ar-

ticle 52 de la loi francaise du 13 juillet

1925.

Titre III.

Dispositions générales.

Artide 9.

§ 1. La présente convention, faite

en double exemplaire en langue fran­

caise, sera ratifiée, en ce qui concerne

la Suéde, pär Sa Majesté le Roi de Suéde

avec 1’assentiment du Riksdag et en ce

qui concerne la France par le Président

de la République francaise avec l’as-

sentiment du Parlement.

Les ratifications seront échangées

le plus töt possible å Stockholm.

§ 2. La convention entrera en

vigueur le premier jour du mois qui

suivra le jour de 1’échange des instru­

ments de ratification. Elle s’appliquera

å tous les cas de décés d’un de cujus

intestat ou testateur survenu aprés sa

mise en vigueur.

§ 3. La convention restera en vi­

gueur tant quille n’aura pas été dé-

Artikel 7.

De avtalslutande staterna överlämna

åt sina högsta finansmyndigheter att

träffa överenskommelser rörande frågor

örn avtalets tillämpning, ävensom i

fall då svårigheter eller tvivelsmål upp­

stå angående avtalets tolkning.

Avdelning II.

Ömsesidig handräckning.

Artikel 8.

§ 1. De bestämmelser örn handräck­

ning, som meddelas i avtalet mellan de

båda staterna rörande direkta skatter,

skola vara tillämpliga även beträffande

arvsskatt.

§ 2. Den svenska regeringen skall

meddela erforderliga föreskrifter till

förekommande av att delägare i döds­

boet efter en fransman med hemvist i

Frankrike skall kunna sätta sig i besitt­

ning av dödsboet tillhöriga penning­

kapital och värdepapper, som finnas i

Sverige, utan att hava iakttagit de

formaliteter, varom stadgas i artikel 52

i den franska lagen av den 13 juli 1925.

Avdelning III.

Allmänna bestämmelser.

Artikel 9.

§ 1. Detta avtal, som är avfattat i

dubbla exemplar på franska språket,

skall ratificeras, för Sveriges del av

Hans Majestät Konungen av Sverige

med riksdagens samtycke och för Frank­

rikes del av Franska Republikens Presi­

dent med parlamentets samtycke.

Ratifikationshandlingarna skola sna­

rast möjligt utväxlas i Stockholm.

§ 2. Avtalet skall träda i kraft den

första dagen i månaden närmast efter

dagen för ratifikationshandlingarnas ut­

växlande. Det skall tillämpas å alla fall,

i vilka arvlåtare eller testator avlidit

efter avtalets ikraftträdande.

§ 3. Avtalet skall förbliva gällande,

så länge detsamma icke uppsagts av

26

Kungl. Maj:ts proposition nr 73-

noncée par Flin des deux Etats con-

tractants. En cas de dénonciation six

mois avant 1’expiration d’une année

civile, la convention cessera d’étre en

vigueur au lcr janvier suivant, sinon

au ler janvier de la seconde année

suivante.

En foi de quoi les Plénipotentiaires

des deux Etats ont signé cette conven­

tion et Font munie de leurs sceaux.

Falt å Paris, le 24 Décembre 1936.

E^inar H^ennings. Y^von D^elbos.

Protocole.

Au moment de procéder å la signature

de la présente convention conclue ce

jour entre la Suéde et la France en vue

d’éviter les doubles impositions en mä­

tare de droits de succession, les Pléni­

potentiaires soussignés ont fait la décla-

ration concordante suivante, qui forme

partie intégrante de la convention

méme:

I. Il est entendu que les biens suc-

cessoraux de 1’espéce visée aux artides

1 et 2 qui ne se trouvent dans aucun

des deux Etats, et les biens successoraux

de 1’espéce visée å 1’article 3 qui n’ap-

partiennent pas å un établissement

stahle situé dans 1’un des deux Etats,

seront traités conformément aux dispo­

sitions de 1’article 4.

II. Il est entendu que 1’expression

«entreprise commerciale, industrielle ou

autre» de 1’article 3, § 1, désigne les

entreprises visées aux artides 3 et 5

de la convention conclue entre les deux

Etats, pour éviter la double imposition

en matiére d’impöts directs, ainsi que

celles qui se rattachent å une profession

libérale. Seront considérés comme biens

investis dans une telle entreprise, au sens

de 1’article 3, la participation å une

entreprise constituée sous forme de

société, å 1’exception des actions, parts

bénéficiaires et autres Etres.

III. Il est convenu, en outre, que,

pour déterminer le sens du terme eta­

blissement stahle» å Farticle 3, il sera

fait application des stipulations de la

någon av de avtalslutande staterna.

I fall av uppsägning sex månader före

utgången av ett kalenderår upphör av­

talet att gälla den 1 januari nästkom­

mande år, i annat fall upphör avtalets

giltighet den 1 januari under det därpå

följande året.

Till bekräftelse härå hava de båda

staternas befullmäktigade ombud under­

tecknat detta avtal och försett detsam­

ma med sina sigill.

Som skedde i Paris den 24 december

1936.

E^inar H^ennings. Y^von D^elbos.

Protokoll.

Vid undertecknandet av det denna

dag mellan Sverige och Frankrike slutna

avtalet för undvikande av dubbelbe­

skattning beträffande arvsskatt hava

undertecknade befullmäktigade ombud

avgivit följande likalydande förklaringar,

som utgöra en integrerande del av själva

avtalet:

1. Det är överenskommet, att efter­

lämnad egendom enligt artiklarna 1 eller

2, vilken icke är belägen i någon av de

båda staterna, ävensom efterlämnad

egendom enligt artikel 3, vilken icke

hänför sig till fast driftställe i någon av

de båda staterna, skall behandlas enligt

föreskrifterna i artikel 4.

2. Det är överenskommet, att ut­

trycket »företag för handel, industri

eller annan näringsverksamhet» i artikel

3 § 1 betecknar dels företag, varom för-

mäles i artiklarna 3 och 5 i avtalet mel­

lan de båda staterna för undvikande av

dubbelbeskattning beträffande direkta

skatter, dels fria yrken. Såsom egendom

nedlagd i ett sådant företag i enlighet

med artikel 3 skall anses andel i företag

i form av bolag eller förening med un­

dantag av aktier, andelsbevis och andra

värdepapper.

3. Det är vidare överenskommet, att

för bestämmande av begreppet »fast drift­

ställe» i artikel 3 skola gälla föreskrifterna

i det mellan de båda avtalslutande sta-

Kungl. Maj:ts proposition nr 73-

27

convention conclue entre les deux Etats

contractants, en vue cTéviter les doubles

impositions en matiére d’impöts directs.

IV. En cas de doute sur le point de

savoir dans lequel des deux Etats le

de cujus aeu son domicile fiscal, la

question sera tranchée par voie d’ac-

cord particulier entre les autorités

fiscales suprémes des deux Etats. On

considérera å cet egard quel a été celui

des deux Etats dans lequel se sont trou-

vés centralisés les intéréts de cette per­

sonne; s’il est impossible d’aboutir å

une décision sur ce point on s’en tiendra

å la nationalité du de cujus.

V. Il est entendu que les dettes (ar­

tide 5) ne seront déduites de la valeur

des majorats et autres biens analogues

que dans la mesure ou elles seront affé-

rentes å ees biens ou garanties par ceux-

ci.

VI. Il est entendu que 1’article 5 de la

convention ne pörte aucune atteinte

aux régles prévues par la législation

des deux pays au sujet des justifica-

tions å produire par les ayants droit

pour obtenir la déduction des dettes.

VII. Il est entendu que les droits de

donation entre vifs ne sont pas visés

par la présente convention.

VIII. La présente convention ne pörte

aucune atteinte aux exemptions fiscales

accordées ou qui pourront étre accor-

dées å 1’avenir, en vertu des régles géné-

rales du droit des gens, aux agents di-

plomatiques et consulaires. Dans la

mesure ou, en raison des dites exemp­

tions fiscales, les droits de succession

ne seront pas perhus dans l’Etat ou les

agents susvisés exercent leurn fonetions,

il appartiendra å l’Etat qui les a nom-

més de percevoir ees droits.

IX. L’article 8 a été établi en prévision

de la mise en vigueur du projet de loi

suédois réglant diverses questions de

droit international en matiére de suc­

cession.

Il est entendu que quand ce projet

sera en application lös justifications que

les ayants-droit d’une succession ou-

verte en France devront produire en

vertu dudit projet pour entrer en pos­

session des avoirs en Suéde et dépen-

terna ingångna avtalet för undvikande

av dubbelbeskattning beträffande direk­

ta skatter.

4. Vid tvivelsmål rörande frågan i

vilken av de båda staterna arvlåtaren

skall anses hava varit bosatt skall av­

görande träffas genom särskild överens­

kommelse mellan de båda staternas

högsta finansmyndigheter. I sådant hän­

seende bör tagas i betraktande, i vilken

av de båda staterna nämnda person

haft centrum för sina intressen; är det

ej möjligt att vinna enighet härutinnan,

skall man rätta sig efter arvlåtarens

medborgarskap.

5. Det är överenskommet, att gäld

(artikel 5) skall avräknas å värdet av

fideikommiss och likartad egendom al­

lenast i den mån gälden häftar därvid

eller egendomen utgör säkerhet för den­

samma.

6. Det är överenskommet, att artikel

5 i avtalet icke skall innebära någon in­

skränkning i bestämmelserna i de båda

staternas lagstiftning såvitt angår den

utredning, som dödsbodelägarna hava

att förete för att åtnjuta avdrag för

gäld.

7. Det är överenskommet, att gåvo­

skatt icke innefattas i detta avtal.

8. Genom detta avtal beröres icke

den rätt till skattefrihet, som i kraft

av folkrättens allmänna regler med­

givits eller framdeles må komma att

medgivas diplomatiska och konsulära

befattningshavare. I den mån på grund

av sådan skattefrihet påförande av arvs­

skatt icke sker i anställningslandet,

förbehålles beskattningen hemlandet.

9. Vid avfattning av artikel 8 har

förutsatts ikraftträdandet av ett svenskt

förslag till lag angående vissa internatio­

nella rättsfrågor rörande kvarlåtenskap.

Det är överenskommet att, när detta

förslag trätt i tillämpning, den utred­

ning som delägarna i ett franskt dödsbo

hava att förete för att jämlikt nämnda

förslag kunna sätta sig i besittning av

dödsboets tillgångar i Sverige skall inne-

28

Kungl. Maj:ts proposition nr 73.

dant de la succession, comprendront

1’ordonnance du président du tribunal

prévue par 1’article 52 de la loi fran­

caise du 13 Juillet 1925.

Fait å Paris, le 24 Décembre 1936.

E^inar H^ennings. Y^von D^elbos.

Protocole final.

Au moment de procéder å la signature

de la convention entre la Suéde et la

France tendant å éviter les doubles

impositions et å établir des régles

d’assistance administrative réciproque

en matiére d’impöts directs et de la

convention entre la Suéde et la France

tendant å éviter les doubles impositions

et å établir des régles d’assistance en

matiére d’impöts sur les successions, les

Plénipotentiaires soussignés dument au-

torisés par leurs Gouvernements respec-

tifs, ont fait les déclarations concordan-

tes suivantes qui förment partie inté-

grante de ees conventions:

Conformément aux dispositions des

conventions tendant å éviter les doubles

impositions en matiére d’impöts directs

ainsi que d’impöts sur les successions,

les Administrations fiscales des deux

Etats se sont déclarées d’accord sur les

mesures d’application suivantes, qui

seront mises en vigueur en méme temps

que ees conventions.

I. Assistance administrative.

I. Sans qu’il soit, en aucune fa<;on,

porté atteinte å la compétence des di-

verses Autorités particuliéres des deux

Etats, la correspondance relative aux

diverses formes d’assistance administra­

tive sera échangée uniquement entre

les Administrations fiscales supérieures,

lesquelles saisiront, s’il y a lieu, les Au­

torités particuliéres. Les renseignements

transmis d’office seront rédigés dans la

langue officielle de 1’Etat transmetteur,

les demandes d’assistance rédigées dans

la langue officielle de l’Etat requérant

seront accompagnées de leur tradition.

fatta ett sådant förordnande av ordfö­

rande i domstol, som avses i artikel 52

i den franska lagen av den 13 juli 1925.

Som skedde i Paris den 24 december

1936.

E^inar H^ennings. Y^von D^elbos.

(Översättning.)

Slutprotokoll.

Vid undertecknandet av avtalet mel­

lan Sverige och Frankrike för undvikan­

de av dubbelbeskattning och faststäl­

lande av bestämmelser angående ömse­

sidig handräckning beträffande direkta

skatter ävensom avtalet mellan Sverige

och Frankrike för undvikande av dub­

belbeskattning och fastställande av be­

stämmelser angående ömsesidig hand­

räckning beträffande arvsskatt hava

undertecknade befullmäktigade ombud,

vederbörligen bemyndigade av respektive

regeringar, gjort följande ömsesidiga

deklarationer, vilka utgöra integrerande

delar av avtalen:

I enlighet med bestämmelserna i av­

talen för undvikande av dubbelbeskatt­

ning beträffande direkta skatter och

arvsskatt hava de båda staternas fi­

nansförvaltningsmyndigheter förklarat

sig ense angående följande anordningar

för avtalens tillämpning, vilka skola

träda i kraft samtidigt med avtalen.

I. Administrativ handräckning.

1) Skriftväxling angående de sär­

skilda handräckningsformerna skall —

utan att härigenom någon som helst

inskränkning sker i de befogenheter,

som tillkomma särskilda myndigheter

i de båda staterna — äga rum uteslutande

mellan de högre finansförvaltningsmyn­

digheterna, vilka hava att i erforderlig

omfattning för handräckningens verk­

ställande vända sig till de särskilda

skattemyndigheterna. Upplysningar, som

överlämnas utan anmaning, skola av­

fattas på det officiella språket i den

stat, från vilken de överlämnas; fram­

ställningar om handräckning, avfattade

på det officiella språket i den stat från

Kungl. Maj:ts proposition nr 73-

29

II. La demande d’assistance indi-

q liera:

a) 1’autorité requérante;

b) le nom, 1’adresse et la nationalité

de la personne visée dans la demande;

c) Fimposition au titre de laquelle

la demande est faite, et la période ou

la date au titre de laquelle cette imposi-

tion est établie.

III. L’Administration fiscale supé-

rieure ayant saisi celle de 1’autre Etat

d’une demande, sera informée sans

retard des suites données å cette de­

mande, qu’elles soient totales ou par-

tielles. De méme, elle sera avisée dans

le moindre délai des motifs qui s’op-

poseraient å ce que la demande faite

par elle puisse recevoir satisfaction, et

mise en possession de tous renseigne-

ments qui pourraient présenter de 1’im-

portance pour un réexamen de 1’affaire.

IV. Ainsi que le prévoit la convention,

la procédure d’assistance sera celle

fixée par la législation de l’Etat

requis. Toutefois, å la demande de

1’Autorité requérante, toutes formes

particuliéres d’assistance compatible

avec cette législation pourront étre

appliquées.

V. L’Autorité å laquelle sera finale-

ment transmise la demande d’assistance

emploiera les moyens d’action et voies

nécessaires dont elle pourrait user pour

donner suite å une demande analogue

des Autorités de 1’Etat requis. Il ne

sera cependant pas fait usage d’un

moyen d’action auquel ne correspon-

drait pas un moyen similaire dans la

législation de l’Etat requérant. A cet

egard, les Administrations fiscales des

deux Etats constatent que dans leurs

législations respectives, des droits simi-

laires existent, d’une fagon générale, en

ce qui concerne le contröle des Impöts

directs visés dans la convention, ainsi

qu’en matiére de droits sur les succes­

sions. En cas de doute, 1’Administra-

tion fiscale supérieure devra, en trans-

mettant la demande, attester ([lie la

vilken framställningen göres, skola åt­

följas av översättning.

2) Framställning örn handräckning

skall angiva:

a) den myndighet, från vilken fram­

ställningen utgått,

b) namn, adress och medborgarskap

för den, som framställningen avser, samt

c) den beskattning, som framställ­

ningen avser, ävensom den tidsperiod

eller den dag, till vilken beskattningen

hänför sig.

3) Den högre finansförvaltningsmyn­

dighet, som gjort framställning örn

handräckning hos den andra statens

motsvarande myndighet, skall ofördröj­

ligen underrättas i vad mån framställ­

ningen efterkommits, vare sig helt eller

delvis. Likaledes skall myndigheten

snarast möjligt erhålla meddelande örn

de skäl, som kunna hindra bifall till den

av finansförvaltningsmyndigheten gjor­

da framställningen, och förses med alla

upplysningar, som kunna vara av vikt

för vidare behandling av ärendet.

4) Såsom i avtalet förutses skall

handräckningsförfarandet äga rum i

enlighet med vad som är fastställt i

lagstiftningen i den stat, inom vilken

verkställighet skall äga rum. Emellertid

kunna på begäran av den myndighet,

som gjort framställningen, alla särskilda

former av handräckning, vilka äro för­

enliga med denna lagstiftning, användas.

5) Den myndighet, till vilken fram­

ställningen örn handräckning slutligen

överlämnas, skall använda det tillväga­

gångssätt och vidtaga de erforderliga åt­

gärder, vilka den skulle kunna begagna

för att efterkomma en liknande framställ­

ning från myndighet i den stat, till vilken

framställningen riktas. Emellertid skall

ej något tillvägagångssätt komma till an­

vändning, till vilket icke motsvarighet

finnes i ett liknande förfaringssätt enligt

lagstiftningen i den stat, från vilken

framställningen gjorts. I detta hänse­

ende konstatera finansförvaltningsmyn­

digheterna i de båda staterna, att i deras

respektive lagstiftningar likvärdiga be­

fogenheter i stort sett finnas i avseende

å kontrollen såväl beträffande direkta

skatter, vilka avses i omförmälda avtal,

som beträffande arvsskatt. I tvivel-

30

Kungl. Maj:ts proposition nr 73-

législation de son propre Etat permet-

trait de donner satisfaction å une de­

mande analogue.

VI. Les dispositions des paragraphes

précédents seront applicables aux de­

mandes de signification d’actes. Ces

demandes indiqueront, outre les ren-

seignements visés au § II, 1’adresse du

destinataire, ainsi que la nature et

1’objet de l’acte å signifier. L’autorité

compétente de l’Etat requis pourra se

borner å procéder å la signification par

remise de l’acte au destinataire, si ce

dernier est disposé å le recevoir. Toute-

fois, si l’Etat requérant en exprime le

désir, il sera procédé å la signification

de 1’acte dans la forme prescrite par la

législation interne de l’Etat requis pour

1’exécution de significations de méme

nature, å la condition que 1’acte soit ré-

digé dans la langue officielle de l’Etat

requis, ou accompagné d’une traduction

officielle dans cette langue.

VII. Pour la suite donnée aux de­

mandes d’assistance ou aux demandes

de signification d’actes, il ne devra étre

perthu ni taxe ni frais d’aucune sorte.

Sont exceptés de cette disposition,

sauf convention contraire, les émolu-

ments versés aux personnes entendues

et aux experts, les frais occasionnés

par le concours d’un agent d’exécution,

ou les frais d’emploi d’une procédure

particuliére selon le § IV. S’il y a lieu, les

Administrations fiscales se renseigne-

ront mutuellement sur le montant pré-

sumé de ces frais.

aktiga fall skall den högre finansförvalt­

ningsmyndigheten vid överlämnande av

en framställning intyga, att jämlikt lag­

stiftningen i den egna staten en dylik

framställning kan bifallas.

6) Bestämmelserna i föregående punk­

ter skola tillämpas å framställningar örn

delgivning av handlingar. Sådana fram­

ställningar skola angiva, förutom de

upplysningar som omförmälas under 2),

adressen å den som skall mottaga hand­

lingen ävensom beskaffenheten av och

syftet med den handling, som skall del­

givas. Vederbörande myndighet i den

stat, till vilken framställningen göres,

kan inskränka sig till att verkställa del-

givningen genom handlingens överläm­

nande till vederbörande, såvitt denne är

villig att mottaga handlingen. Emeller­

tid skall, örn den stat, från vilken fram­

ställningen utgått, därom uttrycker ön­

skan, handlingen delgivas i den form,

som för verkställande av liknande del­

givning är föreskriven i den interna lag­

stiftningen i den stat, hos vilken del­

givning begärts, under förutsättning att

handlingen är avfattad på denna stats

officiella språk eller åtföljes av en officiell

översättning till detta språk.

7) För efterkommande av framställ­

ningar om handräckning eller delgivning

av handlingar må icke uppbäras några

avgifter eller ersättning för kostnader

av något slag. Undantagna äro, såframt

ej annat överenskommes, ersättningar

till personer som meddelat upplysningar

eller till sakkunniga, ersättningar för

kostnader som föranletts genom för-

rättningsmans medverkan eller genom

användande av ett särskilt förfarings­

sätt enligt 4). Örn anledning därtill före­

ligger, skola finansförvaltningsmyndig­

heterna ömsesidigt underrätta varandra

örn det antagliga beloppet av sådana

kostnader.

II. Assistance en matiére de re- II. Handräckning för indrivning av

couvrement.

utskylder.

VIII. La demande de recouvrement 8) Framställning örn indrivning av

d’une créance doit émaner de 1’Autorité skattefordran bör göras av den högsta

fiscale supréme de l’un des Etats con- finansmyndigheten i den ena av de av-

tractants et étre adressée å 1’Autorité talslutande staterna och tillställas

correspondante de l’autre Etat. La motsvarande myndighet i den andra

demande indiquera:

staten. Framställningen bör angiva:

Kungl. Maj:ts proposition nr 73-

31

a) 1’autorité requérante;

b) le nom, 1’adresse et la nationalité

du débiteur;

c) la nature de 1’impöt, la période ou

la date au titre desquelles il est établi,

son montant, le montant des intéréts

éventuellement dus et leur date de

départ;

d) s’il s’agit d’une amende fiscale, sa

natura et son montant;

e) tous autres renseignements de

natura å faciliter ou å håter le recouvre-

ment de la dette.

La demande devra étre accompagnée:

d’une copie ou d’un extrait officiel d’une

décision ou d’un arrét de 1’Autorité com-

pétente constatant 1’existence de la

dette fiscale, ou d’un extrait officiel

d’un röle concernant cette dette.

IX. Il n’y aura pas lieu å demande

d’assistance aux termes des paragraphes

VIII et suivants de la présente déclara-

tion:

a) s’il est possible de présumer que

la dette est pratiquement recouvrable

dans l’Etat requérant;

b) si la somme restant due n’atteint

pas 300 francs ou 50 couronnes suédoises.

X. Les titres exécutoires (décisions,

arréts, ordonnances) devront étre re-

connus par 1’Autorité fiscale supréme

de l’Etat requis. Cette reconnaissance

devra étre exprimée formellement. Ils

seront revétus de 1’exécutoire admi-

nistratif dans la forme prévue par la

législation de l’Etat requis.

XI. Les mesures de recouvrement

å adopter par l’Etat requis devront

étre conformes å sa législation interne,

les autorités qualifiées s’effor?ant de

les appliquer au mieux des intéréts du

requérant. Toutefois, l’ouverture d’une

procédure de faillite en Suéde ou d’une

action judiciaire, autre que celle rela-

tive aux incidents de la procédure d’exé-

cution, ne pourra avoir lieu sans un

examen particulier de son opportunité

par les Administrations fiscales, et sans

l’assentiment de 1’Autorité fiscale supré-

inc de l’Etat requis.

a) den myndighet, som begär hand­

räckningen,

b) den betalningsskyldiges namn,

adress och medborgarskap,

c) skattens beskaffenhet, den tids­

period eller dag, till vilken skatten hänför

sig, skattebeloppet, beloppet av even­

tuellt redan till betalning förfallna rän­

tor samt dagen, från vilken ränteberäk-

ningen sker,

d) om det är fråga örn ett skatterätts-

ligt vite, dess beskaffenhet och belopp,

samt

e) varje annan upplysning, ägnad att

underlätta eller påskynda fordringens

indrivning.

Framställningen bör åtföljas av av­

skrift eller officiellt utdrag av utslag eller

beslut av vederbörande myndighet, vari­

genom skatteanspråkets existens fast­

ställes, eller officiellt utdrag av veder­

börlig längd, såvitt avser detta anspråk.

9) Framställning örn handräckning

enligt 8) och följande punkter i denna

deklaration bör icke äga rum,

a) om det kan antagas, att skatte-

fordringen skall kunna indrivas i den

stat, från vilken framställningen skett,

eller

b) örn det obetalda förfallna skatte­

beloppet icke uppgår till 50 svenska

kronor eller 300 franska francs.

10) De beslut, som ligga till grund

för handräckningen, skola av den högsta

finansmyndigheten i den stat, till vilken

framställningen göres, erkännas såsom

gällande. Dylikt erkännande skall med­

delas uttryckligen. Besluten skola göras

exigibla i den form, som överensstäm­

mer med lagstiftningen i sistnämnda stat.

11) De indrivningsåtgärder som skola

vidtagas i den stat, till vilken framställ­

ning om handräckning göres, böra vara

i överensstämmelse med denna stats egen

lagstiftning, och vederbörande myndig­

heter skola söka genomföra dem på så­

dant sätt, att sökandens intresse på

bästa sätt iakttages. Emellertid kan an­

sökan örn försättande i konkurs i Sverige

eller anhängiggörande av rättegång,

som ej ingår i utsökningsförfarandet,

icke äga rum, utan att finansmyndighe­

terna verkställt särskild undersökning

angående dess lämplighet saint den hög-

32

Kungl. Maj:ts proposition nr 73.

XII. Pour tenir compte des disposi­

tions de la loi suédoise, concernant la

limitation du montant de 1’obligation

fiscale, au cas de décés du contribu-

able, å la somme recueillie par chaque

ayant-droit et en vue d’assurer la récipro-

cité, il est convenu que les demandes de

recouvrement ne pourront recevoir exé-

cution qu’å concurrence seulement du

montant de la part nette recueillie par

chacun des ayants-droit, sans solidarité.

XIII. Le recouvrement sera toujours

fait dans la monnaie de 1’Etat requis.

Pour ce faire, 1’Autorité fiscale supréme

de l’Etat requis exprimera en sa mon­

naie le montant objet du recouvrement

au dernier cours officiel de vente å

vue avant le jour de la réception de la

demande de recouvrement pär 1’Autorité

fiscale supréme.

Le montant ainsi calculé en couronnes

suédoises ou respectivement en francs

franceis constituera le montant å re-

couvrer. Les recouvrements effectifs

seront versås immédiatement le cas

échéant aprés déduction des frais:

par 1’Autorité francaise, au comp­

te de la Banque de 1’Etat suédois å la

Banque de France å Paris en monnaie

francaise avec indication du lieu de par­

ment suédois et avec demande que les

frais de transfert soient débités au desti-

nataire;

par 1’Autorité suédoise au compte

de la Banque de France å la Banque

de 1’Etat suédois å Stockholm, en mon­

naie suédoise, avec demande que le

montant soit virå au compte indiqué

pour chaque Autorité fiscale, et que les

frais soient débités au destinataire.

XIV. Les dispositions du § III seront

appliquées mutatis mutandis å l’assi-

stance prévue aux paragraphes VIII

et suivants.

XV. L’Etat requis sera responsable

vis-å-vis de l’Etat requérant des sommes

recouvrées pär les Autorités ou fonction-

naires de l’Etat requis.

sta finansmyndigheten i förstnämnda

stat därtill givit sitt samtycke.

12) Med hänsyn till bestämmelserna i

svensk lagstiftning rörande begränsning

av skattskyldigheten i de fall, då en

skattskyldig avlidit, till den summa, som

mottagits av varje dödsbodelägare, och

till genomförande av ömsesidighet är

överenskommet, att framställningar örn

indrivning icke kunna efterkommas i vi­

dare mån än såvitt avser det nettobelopp,

som varje dödsbodelägare mottagit,

utan solidariskt ansvar för dödsbodel­

ägarna.

13) Indrivningen fullgöres alltid i den

stats myntslag, hos vilken framställning

om handräckning göres. För detta ända­

mål omräknas det belopp, rörande vilket

verkställighet sökes, av den högsta fi­

nansmyndigheten i sistnämnda stat en­

ligt den sista officiella å-vista-säljkursen

före den dag, då framställningen om

indrivning mottagits av den högsta fi­

nansmyndigheten.

Det på detta sätt uträknade beloppet

i svenska kronor respektive franska

francs utgör det belopp, som skall in­

drivas. Influtna belopp skola, efter

frånräknande i särskilda fall av kost­

nader, ofördröjligen inbetalas:

av den franska myndigheten å Sveriges

Riksbanks konto hos Banque de France

i Paris i franskt mynt med angivande av

den svenska utbetalningsorten och med

begäran, att kostnaderna för översän­

dandet påföras mottagaren;

av den svenska myndigheten å konto

för Banque de France hos Sveriges Riks­

bank i Stockholm i svenskt mynt med

begäran, att beloppet skall överföras

till angivet konto för vederbörande be-

skattningsmyndighet och att kostna­

derna skola påföras mottagaren.

14) Bestämmelserna i 3) skola mutatis

mutandis tillämpas å handräckning en­

ligt 8) och följande punkter.

15) Den stat, till vilken framställning

örn handräckning riktas, är gentemot den

stat, som gjort framställningen, ansvarig

för penningbelopp, som indrivits av myn­

digheter eller befattningshavare i först­

nämnda stat.

Kungl. Maj:ts proposition nr 73.

33

XVI. Pour 1’application des mesures

prévues aux paragraphes VIII et sui-

vants, il ne sera pertil d’autres frais ou

taxes que ceux qui seraient établis s’il

s’agissait de recouvrement pour le compte

de l’Etat requis ou d’Autorités de cet

Etat. Le montant recouvré de ees frais

ou taxes sera conservé par 1’Etat requis,

ou par les Autorités qualifiées dudit

Etat. Au cas ou le montant présumé

des recouvrements å opérer apparaitrait

devoir étre sensiblement inférieur aux

dettes en principal ou intéréts, et aux

frais et taxes, l’Administration fiscale

supérieure de l’Etat requis se concerte-

rait avec 1’Administra tion fiscale supé­

rieure de l’Etat requérant avant de

donner suite å la demande d’assistance.

Nota-

Par «Autorité fiscale supréme», on

entend les Ministres des Finances de

l’un ou l’autre Etat.

Par »Administrations fiscales supérieu-

res», on entend les divers Chefs de Dé-

partements des Ministéres des Finances

des deux Etats chargés de dinger l’as-

siette ou le recouvrement des impöts

direets et des droits de succession, ou

les autres fonetionnaires compétents

faisant partie des Ministéres des Finances.

Par «Autorités particuliéres», on en­

tend toutes Autorités compétentes pour

intervenir dans 1’assiette ou le recouvre­

ment des mémes impöts et droits, au­

tres que les précédentes.

Fait å Paris, le 24 Décembre 1936.

E^inar H^ennings. Y^von D^elbos.

16) För vidtagande av de åtgärder,

som omförmälas i 8) och följande punk­

ter, må icke uppbäras andra avgifter

eller ersättning för andra kostnader än

dem, som skulle hava påförts vid in­

drivning för den stats räkning, till vilken

framställning riktas, eller för denna stats

myndigheters räkning. Det belopp, som

indrives för täckande av dessa avgifter

och kostnader, innehålles av nämnda

stat eller dess vederbörande myndig­

heter. Därest det belopp, som beräknas

inflyta genom indrivningen, synes kom­

ma att avsevärt understiga beloppet av

skattef ordringarna jämte ränta, av­

gifter och kostnader, bör den högre

finansförvaltningsmyndigheten i sist­

nämnda stat, innan framställningen örn

handräckning efterkommes, rådföra sig

med motsvarande myndighet i den andra

staten.

Anvisning.

Med »högsta finansmyndighet» förstås

chefen för finansministeriet i den ena

eller andra staten.

Med »högre finansförvaltningsmyndig­

het» förstås en sådan chef för särskild av­

delning i finansministeriet i envar av de

båda staterna, vilken det tillkommer att

leda beskattnings- eller indrivningsvä-

sendet, såvitt angår direkta skatter eller

arvsskatter, eller ock annan behörig

ämbetsman tillhörande ministeriet.

Med »särskild skattemyndighet» för­

stås varje myndighet, som är behörig

att handlägga frågor örn beskattning eller

indrivning, såvitt angår omförmälda

skatter, och som icke härovan angivits.

Som skedde i Paris den 24 december

1936.

E^inar H^ennings. Y^von D^elbos.

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 73.

Kungl. Maj.ts proposition nr 73-

35

Efter ytterligare överläggningar mellan de å ömse sidor utsedda förhand­

larna hava sedermera ett par smärre, i huvudsak formella ändringar gjorts

i den ursprungliga lydelsen. Jämväl därvid har ernåtts full enighet mellan

förhandlarna. De sålunda slutligt reviderade förslagen till avtal m. m. torde

få såsom bilagor (A—D)1 fogas till protokollet i detta ärende.

Avtal för undvikande av dubbelbeskattning beträffande direkta skatter

hava för Sveriges del förut slutits med ett flertal stater, nämligen med Tyska

riket den 25 april 1928, med Finland den 16 mars 1931, med Danmark den 6

maj 1932 och med Nederländerna den 21 mars 1935. Samtliga dessa avtal

hava med riksdagens samtycke ratificerats. Därjämte har ett avtal i berör­

da syfte avslutats med Ungern den 17 juni 1936, vilket avtal är avsett att

föreläggas riksdagen för godkännande. För de ratificerade avtalens tillämp­

ning hava meddelats utförliga föreskrifter i särskilda kungörelser (Sv. förf.-

saml. 1928 nr 485, 1931 nr 67, 1932 nr 348 och 1935 nr 139; såsom bilagor

till nämnda kungörelser finnas respektive avtal i svensk text eller översätt­

ning intagna).

Det föreliggande förslaget till avtal rörande direkta skatter innehåller, så­

vitt angår åtgärder för undvikande av dubbelbeskattning, i huvudsak bestäm­

melser till vilka motsvarighet finnes i förutnämnda, av Sverige redan in­

gångna avtal. Jag torde därför här kunna inskränka mig till att omnämna

vissa speciella frågor.

Bland de i § 3 av artikel 1 i avtalet uppräknade franska skatterna finnes

icke den franska patentskatten, som är en kommunal näringsskatt och, om

den medtagits under avtalet, enligt dess allmänna principer skulle i hu­

vudsak förbehållits Frankrike. På grund av några inträffade dubbelbeskatt-

ningsfall i fråga om sjöfartsrörelse har i stället i protokollet till avtalet

(punkt 5 andra stycket), intagits ett stadgande, varigenom närmare regleras

under vilka omständigheter vissa företag för utövande av sjöfart eller luft­

fart bliva underkastade denna skatt, och innebärande en viss eftergift från

fransk sida.

I de av Sverige redan ingångna avtalen hava vissa undantag från deras till-

lämpning måst göras beträffande särskilda slag av inkomster. Jämväl i det

förevarande förslaget till avtal finnas sådana undantag, såvitt angår vissa

kapitalinkomster. I artikel 8 § 1 göres sålunda förbehåll för rätten att

uttaga vissa källskatter, även örn därigenom dubbelbeskattning föranledes.

Artikel 9 medgiver envar av de avtalslutande staterna rätt att i enlighet

med sin allmänna lagstiftning uppbära skatt å inkomster av vissa värdepap­

per, även om inkomsttagaren har sitt hemvist i den andra staten och således

enligt artikelns huvudregel där underkastas beskattning för samma inkomst.

Artikel 4 innehåller medgivanden från fransk sida av skattelättnader

till undvikande av dubbelbeskattning av vissa näringsföretag. Det är särskilt

1

Bilagorna, vilka frånsett ombudens namn i avtalens ingresser och underskrifterna äro

lika lydande med vid propositionen fogade avtal, protokoll, tilläggsdeklaration oell slutprotokoll,

hava här uteslutits.

Kungl. Maj:ts proposition nr 73.

39

Emellertid har nu med franska vederbörande överenskommits, att de i slut­

protokollet införda bestämmelserna skola betraktas som ingående i själva

avtalen. Då ifrågavarande bestämmelsers natur är sådan att ändringar i

desamma utan större omgång kunna befinnas önskvärda, synes det böra

överlämnas åt Kungl. Majit att överenskomma med franska vederbörande

om erforderliga dylika ändringar. Till frågan örn framläggande för riksda­

gen av förslag i sådant avseende torde jag få tillfälle senare återkomma.

Det är ej uteslutet att vid tillämpning av handräckningsförfarandet på

grund av ändringar i valutakurserna skatt kan komma att inflyta med något

lägre eller något högre belopp än det debiterade. Sålunda uppkommande dif­

ferenser synas böra bliva föremål för reglering i huvudsaklig överensstäm­

melse med vad som gäller vid tillämpning av motsvarande avtal med Tyska

riket.

Jag torde också böra framhålla att genom den tilläggsdeklaration, som

fogats vid avtalet för undvikande av dubbelbeskattning beträffande direkta

skatter och som stadgar viss retroaktivitet, ett antal svenska industrier nied

verksamhet i Frankrike tillförsäkrats ej obetydliga fördelar och vunnit önsk­

värd klarhet beträffande svävande beskattningsspörsmål.

Avtal med Frankrike till undvikande av dubbelbeskattning å den di­

rekta beskattningens och arvsskattens områden i enlighet med de nu före­

liggande förslagen synas bliva av väsentligt värde för svenska medborgare och

svenska företag med intressen i Frankrike. I synnerhet torde fördelarna

vara påtagliga för vissa delar av exportindustrien. Förslagen i vad de inne­

hålla bestämmelser om ett ömsesidigt handräckningsförfarande hava där­

emot ej tillkommit på grund av önskemål från svensk sida, men torde

ur fransk synpunkt framstå såsom förutsättningar för den för Sverige önsk­

värda regleringen av dubbelbeskattningsfrågan. Då även Sverige lärer kun­

na påräkna nytta av det ifrågasatta handräckningsförfarandet och motver­

kande av skatteflykt alltmer framstår såsom ett betydelsefullt led i det mel-

lanfolkliga samarbetet, finner jag mig böra tillstyrka, att Sverige ikläder sig

de förpliktelser som följa av avtalsförslagen i denna del, och förordar att av­

talen av Kungl. Majit godkännas.

Under erinran, att det torde ankomma på ministern för utrikes ärendena

att göra framställning rörande undertecknandet, hemställer därefter före­

dragande departementschefen, att Kungl. Majit måtte för sin del godkänna

förenämnda förslag till

dels avtal mellan Sverige och Frankrike för undvikande av dubbelbeskatt­

ning och fastställande av bestämmelser angående ömsesidig handräckning

beträffande direkta skatter jämte tillhörande protokoll och tilläggsdeklara­

tion,

dels avtal mellan Sverige och Frankrike för undvikande av dubbelbeskatt­

Kungl. Maj:ts proposition nr 73.

41

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet in­

för Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms

slott den 18 december 1936.

Närvarande:

Statsministern

H^ansson,

ministern för utrikes ärendena

S^andler,

statsråden

P^ehrsson, W^estman, W^igforss, M^öller, L^evinson, E^ngberg, S^köld,

N^ilsson, Q^uensel, F^orslund.

Under erinran, att Kungl. Majit förut denna dag på föredragning av che­

fen för finansdepartementet beslutit godkänna förslag till dels avtal mellan

Sverige och Frankrike för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande

av bestämmelser angående ömsesidig handräckning beträffande direkta skat­

ter jämte tillhörande protokoll och tilläggsdeklaration, dels avtal för und­

vikande av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser angående

handräckning beträffande arvsskatt jämte tillhörande protokoll, dels ock för

båda avtalen gemensamt slutprotokoll, örn vilka förslag enighet vunnits

vid förhandlingar mellan vederbörligen utsedda ombud,

hemställer ministern för utrikes ärendena efter gemensam beredning med

chefen för finansdepartementet, att Kungl. Majit måtte bemyndiga sände­

budet i Paris E. Hennings att för Sveriges del underteckna avtal i ämnet

jämte tillhörande protokoll, tilläggsdeklaration och slutprotokoll av mot

nämnda förslag svarande lydelse ävensom förordna, att erforderlig fullmakt

för undertecknandet skall i vanlig ordning utfärdas.

Till vad ministern sålunda hemställt, varuti övriga stats-

rådsledamöter förena sig, behagar Hans Majit Konungen

lämna bifall.

Ur protokollet:

Carl Douglas.

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 73

t

Kungl. Maj:ts proposition nr 73-

43

dubbelbeskattning m. m. beträffande direkta skatter erfordras, vidtaga änd­

ringar i ågångna taxeringar, vare sig de avse statliga eller kommunala

skatter.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter bi­

trädda hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att till

riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga

vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Elis Lindahl.