KungI. Maj:ts proposition med förslag till lag med särskiIda bestämmelser om insättning på skogskonto
Kungl. Maj:ts proposition nr 9 år 1972 Prop. 1972: 9
Nr 9
Kungl. Maj:ts proposition med förslag till lag med särskilda bestämmelser om insättning på skogskonto; given Stockholms slott den 21 januari 1972.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden, föreslå riksdagen att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.
GUSTAF ADOLF
G. E. STRÄNG
Propositionens huvudsakliga innehåll
Skattskyldig som haft intäkt av skogsbruk kan få uppskov med taxeringen för den del av intäkten som satts in på särskilt skogskonto i bank. Enligt gällande regler medges sådant uppskov för ett och samma beskattningsår med högst 60 9/9 av köpeskillingen för rotsåld skog samt 40 9/9 av köpeskillingen för leveransvirke och av saluvärdet av skogsprodukter som tagits ut till förädling i egen rörelse. I propositionen föreslås att möjligheten till uppskov ökas för de skogsägare som drabbats av stormskador under år 1971. Lättnaden innebär att procenttalen för den högsta avdragsgilla insättningen höjs till 80 resp. 50 för sådana skogsägare.
1 Riksdagen 1972. 1 saml. Nr 9
få taxeringen av skogskontomedlen uppskjuten till år, då han haft kostnad för vård och underhåll av skogen. Inkomstbeskattningen av medlen sker när dessa tas ut från skogskontot (8 §). Medlen får stå inne på kontot under högst tio år (6 8). Belopp, för vilket uppskov med taxeringen yrkas, skall vara inbetalt till banken senast den dag, då den skattskyldige skall lämna sin självdeklaration (5 8). Rätten till uppskov enligt förordningen är begränsad i fråga om beloppet (2 8). För varje förvärvskälla får uppskovet genom avdragsgill insättning på kontot för ett och samma beskattningsår avse högst 60 9/9 av köpeskillingen vid upplåtelse av avverkningsrätt, 40 9/4 av köpeskillingen för leveransvirke och 40 9/9 av saluvärdet av skogsprodukter som uttagits för förädling i egen rörelse. Vid fyra tillfällen har rätten till avdragsgill insättning på skogskonto vidgats provisoriskt som stödåtgärd vid stormfällningar. De omfattande stormfällningarna i februari 1954 ansågs motivera att procenttalen för sådan insättning höjdes till 80, 50 resp. 50 för de skogsägare som drabbats av stormskadorna. De gynnsammare beskattningsreglerna gällde för beskattningsåren 1954 och 1955. En motsvarande höjning av procenttalen skedde för beskattningsåren 1956 och 1957 med anledning av stormfällningarna i södra Sverige i januari 1956. Reglerna gavs i detta senare fall i förordningen (1956: 180) med särskilda bestämmelser angående insättning å skogskonto i vissa fall. Stormfällningarna vintern 1966—1967 i olika delar av landet föranledde samma höjning av procenttalen för beskattningsåren 1967—-1969 enligt förordningen (1969: 41) med särskilda bestämmelser om insättning på skogskonto. De sydligare delarna av landet drabbades av svåra stormfällningar i september 1969. Också denna gång ledde stormskadorna till samma provisoriska höjning av procenttalen, i detta fall för beskattningsåren 1969, 1970 och 1971 (prop. 1969: 152, BeU 1969: 71, rskr 1969: 410). Bestämmelserna meddelades i förordningen (1969: 713) med särskilda bestämmelser om insättning på skogskonto.
Framställningen
I sin gemensamma framställning hänvisar skogsvårdsstyrelsen i Västerbottens län och Västerbottens läns skogsägareförening till de omfattande stormfällningar av skog i oktober och november 1971 som drabbat i första hand Västerbottens län. Gjorda uppskattningar visar att stormfällningen inom enbart bondeskogen i länet omfattar omkring 700 000 skogskubikmeter, motsvarande för denna skog i det närmaste en halv genomsnittlig årsavverkning. Stormfällningen har emellertid drabbat regionvis och fastighetsvis mycket olika. Många enskilda skogsägare har sålunda fått en stor del av sitt virkesförråd stormfällt. Styrelsen och föreningen hemställer med anledning av denna storm-
fällning att liksom efter tidigare stormfällningar bestämmelser meddelas som innebär rätt till förhöjd skattefri insättning på skogskonto. Bestämmelserna bör avse beskattningsåren 1971—1973 och tillåta skogskontoinsättning på högst 80/9 av den på beskattningsåret belöpande köpeskillingen för skog som avyttrats genom upplåtelse av avverkningsrätt, 50 9/9 av den på beskattningsåret belöpande köpeskillingen för avyttrade skogsprodukter och 50 9/9 av saluvärdet av skogsprodukter som under beskattningsåret uttagits för förädling i egen rörelse.
Remissinstanserna
Samtliga remissinstanser tillstyrker framställningen om provisorisk höjning av högsta avdragsgilla insättning på skogskonto. Man hyser emellertid olika uppfattning om provisoriets utsträckning i tiden.
Riksskatteverket har inget att erinra mot bifall till framställningen och förordar bestämmelser efter förebild av tidigare utfärdade författningar om rätt till förhöjd insättning.
Skogsstyrelsen anser den betydande stormfällningen under oktober och november 1971 i likhet med stormfällningen år 1969 motivera en höjning av högsta avdragsgilla insättning. Styrelsen pekar emellertid på att betydande virkesskador och mycket omfattande insektsskador uppstår om stormfällt virke inte snarast upparbetas och transporteras ut ur skogen. Provisoriska bestämmelser om högsta tillåtna insättning bör därför enligt styrelsens mening begränsas till att avse beskattningsåren 1971 och 1972.
Arbetsmarknadsstyrelsen erinrar om tidigare stormfällningar som föranlett bestämmelser om förhöjd högsta skogskontoinsättning. Samma förutsättningar för sådana bestämmelser synes föreligga efter den nu aktuella stormfällningen. Sveriges skogsägareföreningars riksförbund ger uttryck åt samma uppfattning.
Departementschefen
Under oktober och november 1971 inträffade omfattande stormfällning av skog. Skadorna drabbade i första hand Västerbottens län och torde på vissa fastigheter i detta län kunna anses motsvara åtskilliga normala årsavverkningar. Också fastigheter på vissa andra båll, särskilt i Norrbottens län, drabbades hårt av stormfällning. Virkesuttaget blir i dessa och liknande fall väsentligt större än vanligt och kostnaderna för skogsvårds- och reproduktionsåtgärder betydande för de drabbade skogsägarna.
De nu aktuella förhållandena överensstämmer i princip med dem som förelåg vid stormfällningarna åren 1954, 1956, 1966, 1967 och
1969. Liksom vid dessa tillfällen bör skogsägare, som i betydande grad drabbats av stormfällning, få sina möjligheter att utnyttja skogskonto vidgade. Genom att beskattningen av insatta likvider för stormfällt virke skjuts upp stimuleras sådan snar upparbetning av virket som är värdefull från skogsvårdssynpunkt. Härtill kommer att vad som insatts kan användas till att betala kostnader för reproduktionsåtgärder under senare år. Beträffande tiden för de särskilda bestämmelsernas giltighet delar jag de synpunkter som förts fram av skogsstyrelsen. 1 syfte att stimulera en särskilt snabb upparbetning av det stormfällda virket och bortförande ur den stormskadade skogen bör giltighetstiden sålunda begränsas till att avse beskattningsåren 1971 och 1972. Enligt gällande rätt måste den skattskyldige sätta in det belopp på bank för vilket han önskar få uppskov med taxeringen. Insättningen skall göras senast den dag då den skattskyldige skall lämna sin självdeklaration. Den nu aktuella stormen inträffade emellertid så sent under beskattningsåret 1971 att nya bestämmelser om förhöjt insättningsbelopp inte kan beräknas bli tillämpliga vid deklarationstillfället. För att kunna åtnjuta förhöjningen också för beskattningsåret 1971 måste den skattskyldige ges möjlighet att göra insättningen för detta beskattningsår senare än vad som annars gäller. Bestämmelserna bör utformas enligt vad som skedde vid de tidigare tillfällena. Den övre gränsen för insättning på skogskonto bör därför höjas till 80 9/9 av intäkten för rotsåld skog och 50 9/9 av intäkten för avyttrade skogsprodukter och av värdet av uttag till egen rörelse. Som förutsättning för tillämpning av bestämmelserna bör vidare gälla, att den skattskyldige genom intyg från skogsvårdsstyrelsen i länet visar att skog stormfällts på fastigheten i avsevärd omfattning under år 1971. Med hänsyn vidare till att det är angeläget med en snabb upparbetning och borttransport ur skogen av det stormfällda virket och till att likviden för virket under sådana förhållanden kan antas i allmänhet hänförlig till något av beskattningsåren 1971 och 1972 bör bestämmelserna avse dessa båda beskattningsår. Slutligen förordar jag en sådan utformning av ikraftträdandebestämmelserna att insättning på bank av belopp som avser likvid under beskattningsåret 1971 skall få göras även efter den senaste dag, då självdeklaration för detta beskattningsår skall lämnas, dock senast den sista bankdagen i april 1972, dvs. den 28 april 1972.
Hemställan
Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t
föreslår riksdagen
att antaga inom finansdepartementet upprättat förslag till lag med
särskilda bestämmelser om insättning på skogskonto.
Med bifall till vad föredraganden med instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar. Ur protokollet: Britta Gyllensten
MARCUS BOKTR. STHLM 1972 720067