Kungl. Maj:ts proposition angående uttaget av avgifter till försäkringen för tiIläggspension och till den obligatoriska yrkesskadeförsäkringen

Kungl. Maj:ts proposition nr 48 år 1973 Prop. 1973: 48

Nr 48

Kungl. Maj:ts proposition angående uttaget av avgifter till försäkringen för tilläggspension och till den obligatoriska yrkesskadeförsäkring-

en; given Stockholms slott den 9 mars 1973...

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över socialärenden, föreslå riksdagen att bifalla de förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

SVEN ASPLING

Propositionens huvudsakliga innehåll I propositionen föreslås att avgiften till försäkringen för tilläggspension (ATP) för år 1974 skall bibehållas på 10,5 26 av det pensionsgrundande löneunderlaget i stället för att, som tidigare fastställts, höjas till 11 2. För år 1975 föreslås ATP-avgiften utgå med 10,75 20 och för åren 1976—1979 med 11 <c. Vidare föreslås att avgiften till den obligatoriska yrkesskadeförsäkringen bestäms till 0,25 7 för år 1974 i stället för tidigare fastställda 0,30 30. Detta lägre avgiftsuttag föreslås gälla även för åren 1975—1979.

1 Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 48

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1968: 243) om procentsatsen för uttag av avgift under åren 1970—1974 till försäkringen för tilläggspension

Härigenom förordnas, med ändring av vad som föreskrivits i lagen (1968: 243) om procentsatsen för uttag av avgift under åren 1970— 1974 till försäkringen för tilläggspensiont, att den i 19 kap. 5 § lagen (1962: 381) om allmän försäkring nämnda procentsatsen för uttag av avgift till försäkringen för tilläggspension skall för år 1974 utgöra tio och en halv procent.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

2 Förslag till

Lag om procentsatsen för uttag av avgift under åren 1975-1979 till försäkringen för tilläggspension

Härigenom förordnas, att den i 19 kap. 5 § lagen (1962: 381) om allmän försäkring nämnda procentsatsen för uttag av avgift till försäkringen för tilläggspension skall för år 1975 utgöra tio och tre fjärdedels procent och för vart och ett av åren 1976—1979 elva procent.

3 Förslag till Lag om ändring i lagen (1954: 243) om yrkesskadeförsäkring

Härigenom förordnas, att 39 § lagen (1954: 243) om yrkesskadeförsäkring skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

39 8?

Försäkringsavgift skall utgå efter procentsats, som fastställes av Konungen med riksdagen. Procentsatsen skall vara så avvägd, att avgifterpa i förening med andra tillgängliga medel förslå till bestridande av

1. ersättningar på grund av obligatorisk försäkring enligt denna lag, lagen (1916: 235) om försäkring för olycksfall i arbete och lagen (1929: 131) om försäkring för vissa yrkessjukdomar,

1 Senaste lydelse 1972: 715.

32 Senaste lydelse 1971: 280.

Prop. 1973: 48 3

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2. kostnader som föranledas av bestämmelserna i lagen (1955: 469) angående omreglering av vissa ersättningar enligt lagen den 17 juni 1916 (nr 235) om försäkring för olycksfall i arbete m. m., lagen (1962: 303) om förhöjning av vissa ersättningar i anledning av yrkesskada m. m. och lagen (1967: 919) om värdesäkring av yrkesskadelivräntor m. m.,

3. förvaltningskostnader, samt 4. erforderlig fondering. a

Med förvaltningskostnader avses enbart omkostnaderna för försäkringsrådets och riksförsäkringsverkets verksamhet beträffande obligatorisk yrkesskadeförsäkring. Konungen fastställer med riksdagen hur stor del av försäkringsavgifterna som skall anses svara mot förvaltningskostnader.

Beslut om den procentsats, som Beslut om den procentsats, som skall tillämpas för visst år, samt skall tillämpas för visst år, samt om = förvaltningskostnadsandelen om = förvaltningskostnadsandelen för samma år skall fattas senast för samma år skall fattas senast ett år dessförinnan. Riksförsäk- under året dessförinnan. Riksförringsverket skall vart femte år säkringsverket skall vart femte år framlägga förslag till procentsats framlägga förslag till procentsats och förvaltningskostnadsandel för och förvaltningskostnadsandel för nästföljande sju år, i den mån be- nästföljande sju år, i den mån beslut härom icke redan fattats. slut härom icke redan fattats.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1971: 281) om procentsatsen för uttag av av-

gift under åren 1972—1974 till yrkesskadeförsäkringen m. m.

Härigenom förordnas, med ändring av vad som föreskrivits i lagen (1971: 281) om procentsatsen för uttag av avgift under åren 1972—1974 till yrkesskadeförsäkringen m. m., att den i 39 8 lagen (1954: 243) om yrkesskadeförsäkring nämnda procentsatsen för uttag av försäkringsavgift skall för år 1974 vara 0,25 och att av försäkringsavgifterna för nämnda år en sextondedel skall anses svara mot förvaltningskostnader.

Denna lag träder i kraft dagen efter den, då lagen enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Prop. 1973: 48 4

5 Förslag till

Lag om procentsatsen för uttag av avgift under åren 1975—1979 till

yrkesskadeförsäkringen m. m.

Härigenom förordnas, att den i 39 8 lagen (1954: 243) om yrkesskadeförsäkring nämnda procentsatsen för uttag av försäkringsavgift skall för åren 1975—1979 vara 0,25 och att av försäkringsavgifterna en sextondedel skall anses svara mot förvaltningskostnader.

Prop. 1973: 48 5

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 9 mars 1973.

Närvarande: Statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena WICKMAN, statsråden STRÄNG, ANDERSSON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, LÖFBERG, LIDBOM, CARLSSON.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Aspling, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om uttaget av avgifter till försäkringen för tilläggspension och till den obligatoriska yrkesskadeförsäkringen och anför.

Vid 1968 års riksdag fastställdes de procentsatser efter vilka avgifter till tilläggspensioneringen (ATP) skall utgå under åren 1970—21974. Riksförsäkringsverket har i enlighet med bestämmelsen i lagen (1962: 381) om allmän försäkring i skrivelse den 12 december 1972 lagt fram förslag angående avgiftsuttag under åren 1975—1979. Skrivelsen torde få fogas till detta statsrådsprotokoll som bilaga I.

Vid 1971 års riksdag fastställdes nya finansieringsregler för den obligatoriska yrkesskadeförsäkringen. Samtidigt fastställdes avgifterna till denna försäkring för åren 1972—1974. I enlighet med gällande bestämmelse har riksförsäkringsverket i skrivelse den 12 december 1972 lagt fram förslag angående avgiftsuttag och förvaltningskostnadsandel för den obligatoriska yrkesskadeförsäkringen för åren 1975-—1979. Skrivelsen torde få fogas till detta statsrådsprotokoll som bilaga 2.

Efter remiss har yttranden över förslaget angående uttag av avgift till tilläggspensioneringen avgetts av försäkringsinspektionen, Svenska kommunförbundet, Svenska landstingsförbundet, Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Handelns arbetsgivareorganisation (HAO), Sveriges hantverks- och industriorganisation (SHIO), Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO) och Sveriges akademikers centralorganisation (SACO).

Vidare har yttranden över förslaget angående uttag av avgift till yrkesskadeförsäkringen avgetts av försäkringsinspektionen, riksrevisionsverket, Svenska kommunförbundet, Svenska landstingsförbundet, SAF, HAO, SHIO, LRF, LO, TCO och SACO.

Prop. 1973: 48 6

Gällande bestämmelser m. m. Försäkringen för tilläggspension

Försäkringen för tilläggspension (ATP) finansieras genom avgifter på inkomst av förvärvsarbete. Bestämmelserna härom återfinns i 19 kap. 1, 3 och 5 §8 lagen (1962: 381) om allmän försäkring (AFL).

Avgift för inkomst av anställning betalas av arbetsgivaren. Avgiften beräknas kollektivt på summan av vad arbetsgivaren under året betalat i lön till sina anställda. Denna summa skall dock först minskas med dels ett belopp, motsvarande det vid årets början gällande basbeloppet multiplicerat med genomsnittliga antalet arbetstagare under året, dels för varje arbetstagare den del av lönen som överstiger sju och en halv gånger basbeloppet. Denna minskning föranleds av att en arbetstagares

årslön är pensionsgrundande endast till den del som ligger mellan de

två belopp som motsvarar basbeloppet vid årets början (i januari 1973= 7 300 kr.) resp. sju och en halv gånger detta basbelopp (=54 750 kr.). Från den totala lönesumman skall göras även vissa andra avdrag.

För inkomst av annat förvärvsarbete än anställning skall de försäkrade själva betala en tilläggspensionsavgift, som beräknas på den del av den pensionsgrundande inkomsten som härrör från sådant arbete.

Arbetsgivaravgift och tilläggspensionsavgift skall utgå med samma procentsats av avgiftsunderlaget. Procentsatsen fastställs av Kungl. Maj:t med riksdagen och skall vara så avvägd att avgifterna tillsammans med andra tillgängliga medel täcker pensionsutbetalningar, förvaltningskostnader och andra utgifter som åvilar försäkringen samt erforderlig fondering. Avgifterna tillförs allmänna pensionsfonden.

Beslut om den procentsats som skall tillämpas för ett kalenderår skall fattas senast under året dessförinnan. Riksförsäkringsverket skall vart femte år lägga fram förslag om procentsatserna för nästföljande sju år, i den mån uttaget inte redan beslutats. På grundval av förslag av riksförsäkringsverket har avgiftsuttaget senast fastställts genom lagen (1968: 243) om procentsatsen för uttag av avgift under åren 1970—1974 till försäkringen för tilläggspension (ändrad 1972: 7 15).

Hittills har fastställts följande procentsatser för avgiftsuttaget för till-

Prop. 1973: 48 7

Yrkesskadeförsäkringen

Den obligatoriska yrkesskadeförsäkringen finansieras genom avgifter som betalas av arbetsgivaren. Bestämmelserna härom återfinns i 38 och 39 §§ lagen (1954: 243) om yrkesskadeförsäkring (YFL).

Avgiften beräknas kollektivt på summan av vad arbetsgivaren under året betalat i lön till sina anställda. Vid beräkning av avgiften skall hänsyn inte tas till den del av varje arbetstagares lön, som överstiger sju och en halv gånger det vid årets ingång gällande basbeloppet, och inte heller till arbetstagare vars lön under året understigit 500 kr., såvida det inte är fråga om arbetstagare som avses i 1 § första stycket förordningen (1958: 295) om sjömansskatt.

Försäkringsavgiften skall utgå efter procentsats som fastställs av Kungl. Maj:t med riksdagen och skall vara så avvägd, att avgifterna i förening med andra tillgängliga medel täcker

1. ersättningar på grund av obligatorisk försäkring enligt YFL, lagen (1916: 235) om försäkring för olycksfall i arbete och lagen (1929: 131) om försäkring för vissa yrkessjukdomar,

2. kostnader som föranleds av bestämmelserna i lagen (1955: 469) angående omreglering av vissa ersättningar enligt lagen den 17 juni 1916 (nr 235) om försäkring för olycksfall i arbete m. m., lagen (1962: 303) om förhöjning av vissa ersättningar i anledning av yrkesskada m. m. och lagen (1967: 919) om värdesäkring av yrkeskadelivräntor m. m.,

3. förvaltningskostnader, samt

4. erforderlig fondering.

Med förvaltningskostnader avses omkostnaderna för försäkringsrådets och riksförsäkringsverkets verksamhet beträffande obligatorisk yrkesskadeförsäkring. Kungl. Maj:t fastställer med riksdagen hur stor del av försäkringsavgifterna som skall anses svara mot förvaltningskostnader.

Beslut om den procentsats som skall tillämpas för visst år samt om förvaltningskostnadsandelen för samma år skall fattas senast ett år dessförinnan. Riksförsäkringsverket skall vart femte år lägga fram förslag till procentsats och förvaltningskostnadsandel för nästföljande sju år, i den mån beslut härom inte redan fattats. För åren 1972—1974 har avgiftsuttaget bestämts till 0,30 26 varav 1/20 skall anses svara mot förvaltningskostnader (1971: 281).

De här beskrivna finansieringsreglerna gäller fr. o. m. den 1 januari 1972. Enligt beslut av 1971 års riksdag (prop. 1971: 22, SfU 1971: 17, rskr 1971: 108) har de tidigare enligt kapitaltäckningssystem beräknade och riskgraderade försäkringsavgifterna för den obligatoriska försäkringen ersatts med enhetliga avgifter beräknade enligt ett modifierat fördelningssystem. Avgiften för åren 1972—1974 motsvarar den genomsnittliga avgift som gällde före omläggningen av finansieringssystemet. Avgiften överstiger den nivå som under en inledningsperiod skulle er-

Prop. 1973: 48

fordrats inom ett strikt tillämpat fördelningssystem. Detta motiverades vid 1971 års riksdagsbeslut med att försäkringens fonder därmed kunde bibehållas och bidra till att begränsa behovet av avgiftsuppräkningar i framtiden.

Riksförsäkringsverkets förslag

Försäkringen för tilläggspension | I sina prognoser för ATP-systemets ekonomi har riksförsäkrings- verket i första hand visat verkningarna av ett oförändrat avgiftsuttag av 11 90 fr. o. m. år 1974 fram till år 2000. Beräkningarna har utförts under alternativa antaganden om nominell inkomstökning, ökning av konsumentprisindex och nyplaceringsränta. Följande antaganden har använts. Procent per är Nominell inkomstökning [$] 5 6 7 8 9 Ökning av konsumentprisindex — 0 2 3 4 5 Nyplaceringsränta 4 5 6 7 7,5 8 Vid bedömningen av behovet av avgiftsuttag för åren 1975—1979 har riksförsäkringsverket för sin del ansett en ekonomisk utveckling med en årlig nominell inkomstökning på 7 70, en årlig ökning av konsumentprisindex på 4 40 och en nyplaceringsränta på 7 Z0 som sannolik. Beträffande befolkningsutvecklingen har verket utgått från det antal personer som vid utgången av år 1970 fanns i den allmänna försäkringens register. Detta antal har skrivits fram med ledning av statistiska centralbyråns befolkningsprojektion Be 1971: 6. Den framräknade demografiska prognosen visar god överensstämmelse med den prognos som användes vid 1967 års beräkningar. . Den yrkesverksamma befolkningen beräknas vara i stort sett oförändrad till antalet under perioden 1975—1979, medan antalet ATPpensionärer ökar från drygt 700 000 till ca 1 miljon. Under den därpå följande 10-årsperioden beräknas antalet i aktiv ålder öka med ca 200 000 och ATP-pensionärerna med ytterligare ca 500 000 till närmare 1,5 miljoner. Riksförsäkringsverket erinrar om att statsmakterna vid tilläiggspensioneringens införande förutsatte att finansieringen skulle ske enligt ett modifierat fördelningssystem, innebärande att avgifterna skall beräknas inte endast till att täcka de löpande utgifterna utan dessutom till en viss fondbildning. Fondens storlek regleras inte i lagen. Däremot har statsmakterna gjort uttalanden härom såväl vid lagstiftningens införande som i samband med beslut om avgiftsuttaget. Det av sjukpenningutredningen i SOU 1972: 60 framlagda förslaget till beskattade förmåner vid sjukdom och arbetslöshet m. m. innebär bl. a. att sjukpenning och vissa andra kontantförmåner blir pensions-

Prop. 1973: 48 : 9

grundande för ATP. Ändras Jagstiftningen i enlighet härmed; uppstår ökade anspråk på tilläggspensioneringen, vilket dock först in på 1980talet torde föranleda merkostnader som svarar mot ett ökat avgiftsuttag med 0,1 procentenhet. På lång sikt ökar dessa merkostnader. Riksförsäkringsverket har ingen crinran mot utredningens förslag att först i ett senare skede täcka kostnaderna för reformen genom erforderlig höjning av ATP-avgiften.

Riksförsäkringsverket har vid sina beräkningar utgått från den lagstiftning som gällde vid 1972 års ingång. Dessutom har verket redovisat en modifierad prognos på grundval av det sedermera fastställda avgiftsuttaget på 10.5 90 för år 1973.

Allmänna pensionsfondens storlek beräknas av verket till ca 56 miljarder kr. vid utgången av år 1972 och till ca 66 miljarder kr. vid utgången av år 1973. Under antagande av ett avgiftsuttag med 11 46 fr.o.m. år 1974 samt med tidigare nämnda antaganden om årlig inkomstökning, levnadskostnadsutveckling och nvyplaceringsränta beräknar verket att fonden kommer att utvecklas på följande sätt (milj. kr.).

1 Vid utgången av resp. år.

2 Årets fond i förhållande till årets pensionsutgifter.

Riksförsäkringsverket har på grundval av sina omfattande beräkningar funnit ett avgiftsuttag på 11 2 för den följande femårsperioden vara godtagbart från försäkringens synpunkt. Räknat på den totala lönesumman torde detta i genomsnitt motsvara ca 7,7 90.

Verket föreslår således att uttaget av avgifter till den allmänna tillläggspensioneringen för åren 1975—1979 fastställs till 11 42.

Yrkesskadeförsäkringen

Riksförsäkringsverket har gjort olika beräkningar med tillämpning av följande alternativa antaganden om den framtida utvecklingen av den nominella genomsnittliga inkomstökningen per år, konsumentprisindex samt nyplaceringsränta.

Procent per år Nominell inkomstökning 5 6 7 8 Ökning av konsumentprisindex 3 4 5 Nyplaceringsränta 4 5 6 7 7,5 8

Prop. 1973: 48 10

Beträffande utvecklingen inom det försäkrade personbeståndet har verket utgått från statistiska centralbyråns befolkningsprojektion Be 1971: 6. Avgiftsunderlaget har vidare antagits komma att förändras i den omfattning som föranleds av de antagna inkomständringarna.

Beräkningar av nytillkommande skadefall har genomförts med tilllämpning av skadefrekvenser och svårhetstal som överensstämmer med motsvarande genomsnittliga värden för skadeåren 1965—-1970. För livräntor har kostnadsspridningen mellan skadeår och utbetalningsår beaktats.

Socialförsäkringsbolagen skall efter avtal med riksförsäkringsverket före utgången av år 1973 överföra sina försäkringsbestånd på verket. Hos bolagen kvarstående ersättningsskyldigheter, som kommer att övertas av verket, uppskattas vid ingången av år 1972 ha motsvarat ett kapitalvärde av storleksordningen 500 milj. kr.

Vid övergången till fördelningsmetodik fr. o. m. år 1972 uppgick tillgångarna i verkets yrkesskadeförsäkringsfond för obligatorisk försäkring till ca 1045 milj. kr. Härtill kom fordringar på grund av skadestånd, utestående avgifter m. m. på tillhopa ca 70 milj. kr. Medräknas de tidigare nämnda 500 milj. kr. uppgick den vid årsskiftet 1971/72 aktuella fondbildningen för obligatorisk yrkesskadeförsäkring till drygt 1 600 milj. kr. Motsvarande årskostnader utgjorde ca 240 milj. kr.

Verket anför att det fr.o.m. år 1972 inte längre föreligger något direkt krav på att fondbildningen inom yrkesskadeförsäkringen skall vara av en viss bestämd storleksordning. Den fondbildning som beräknades föreligga vid övergången till nuvarande avgiftssystem motsvarar dåvarande kapitalvärdet av försäkringens ersättningsförpliktelser med undantag för uppräknings- och värdesäkringstillägg. Det för inledningsperioden 1972—1974 fastställda enhetliga avgiftsuttaget av 0,30 20 motsvarar den genomsnittliga bruttoavgiftsnivån i det dessförinnan tillämpade riskgraderade avgiftssystemet. Detta innebär att man med tillämpning av nuvarande avgiftsuttag tills vidare kan förutsätta att fondbildningen inom försäkringen kommer att utveckla sig på i stort sett samma sätt som om det förutvarande avgiftssystemet hade bibehållits oförändrat.

Vid bedömningen av avgiftsbehovet för perioden 1975—1979 har verket i första hand utgått från antagandet att den nominella inkomsten ökar med 7 ct, varav 4 96 motsvaras av samtidig konsumentprisstegring. I fråga om förräntningen förutsätter verket att nyplacering av fondmedel bör kunna ske efter en räntefot på 7 90.

Utifrån dessa förutsättningar samt ett oförändrat avgiftsuttag på 0.30 20 beräknas försäkringens utgifter och inkomster samt fondbehållningen vid utgången av resp. år till följande belopp (milj. kr.).

Ett oförändrat avgiftsuttag på 0,30 0 beräknas under dessa förutsättningar medföra balans mellan avgiftsinkomster och utgifter i fördelningssystemet. Ränteinkomsterna medför viss fondökning. Fondstyrkan blir i det närmaste oförändrad under avgiftsperioden 1975—1979. För tiden närmast därefter skulle ett fortsatt bibehållande av avgiftsuttaget på samma nivå medföra en viss förbättring av fondställningen. |

Verket föreslår på grundval härav, att den i 39 8 lagen om yrkesskadeförsäkring avsedda procentsatsen för uttag av försäkringsavgift för åren 1975—1979 bibehålls vid 0,30 och att av försäkringsavgiften liksom f. n. en tjugondedel skall anses svara mot förvaltningskostnader.

Remissyttranden Försäkringen för tilläggspension

Riksförsäkringsverkets förslag om ett avgiftsuttag under perioden 1975—1979 på 11 90 tillstyrks av försäkringsinspektionen, LRF, LO, TCO och SACO. Svenska kommunförbundet, Svenska landstingsförbundet, SAF och HAO föreslår att avgiftsuttaget bibehålls på nuvarande nivå 10,5 6. SHIO föreslår att avgiften sänks, dock utan att ange till vilken nivå.

Försäkringsinspektionen begränsar sig till en bedömning av avgiftsfrågan ur försäkringssystemets synpunkt. Inspektionen framhåller att man vid prognos på längre sikt inte bör använda en så hög nyplaceringsränta som 7 20 och att det kan finnas skäl att mera se på fondutvecklingen vid antagande om 4 Z ränta. Även realinkomstantagandet anser inspektionen vara en osäker faktor i prognosen. Vid ett antagande om en nyplaceringsränta om 4 Zo kommer fonden räknat i 1972 års penningvärde att nå ett maximum omkring år 1990 och därefter avta. Detta betyder att det kan finnas risk för att avgiftsuttaget på sikt kan behöva ökas. Så kan också bli fallet av andra skäl.

Inspektionen tillstyrker riksförsäkringsverkets förslag om ett avgiftsuttag om 11 96 under perioden 1975—1979, men framhåller att om denna avgiftsnivå skulle bibehållas även i fortsättningen skulle detta kunna leda till att avgiftsuttaget på sikt kan behöva höjas. Detta skulle i

Prop. 1973: 48 12

sin tur innebära att tidpunkten för en enligt tidigare uttalanden avsedd stabilisering av avgiftsuttaget på viss nivå kan förskjutas ytterligare framåt i tiden.

LO frambhåller att det kollektiva sparandet som från år 1960 ägt rum inom ramen för ATP-systemet har utgjort en väsentlig förutsättning för finansieringen av utbyggnaden inom näringslivet, bostadssektorn och den offentliga sektorn och att även i fortsättningen en omfattande och växande kapitalbildning torde vara nödvändig för att förverkliga en fortsatt utbyggnad av näringsliv och samhälle. Det är nödvändigt att . AP-fonden också i fortsättningen får en sådan tillväxt att den — utöver sin funktion som buffert inom pensionssystemet — dels möjliggör den nödvändiga kapitalbildningen, dels medger styrning och planmässighet enligt de riktlinjer som LO skisserat i samband med frågan om näringslivets försörjning med riskvilligt kapital från AP-fonden.

LO framhåller att även om fondbehållningen år 2000 kan synas hög enligt verkets förslag, är trenden fallande beträffande fondstyrkan, vartill kommer att fondens storlek är uttryckt nominellt. Förändringar på förmånssidan kan också komma att ställa väsentligt ökade anspråk på fonden och försvaga fondstyrkan.

LO tillstyrker verkets förslag till avgiftsuttag för perioden 1975— 1979. Om avgiftsuttaget för år 1974 fastställs till 10,5 96 bör dock avgiften för år 1975 enligt LO sättas till 10,75 90.

SAF framhåller att det avgörande för tryggheten i pensionssystemet är ett expansivt näringsliv och inte en kraftig fonduppbyggnad, vilken kan leda till så stora kostnadsökningar för näringslivet att de verkar dämpande på företagens livskraft och därmed på möjligheterna att tryg- ' ga pensionsutfästelserna. Syftet med fonden i ett fördelningssystem bör uteslutande vara att tjäna som buffert vid övergående påfrestningar på pensionssystemets ekonomi till följd av exempelvis demografiska förändringar och konjunkturvariationer. Det föreslagna avgiftsuttaget på 11 90 skulle enligt SAF kunna sänkas till 7 å 8 Z utan att de framtida pensionsutfästelserna äventyras.

SAF anser att fondens samhällsekonomiska betydelse bör noggrant utredas i samband med fastställande av avgiftsuttag. Fondens nuvarande omfattning förstärker behovet av att en samhällsekonomisk analys kommer till stånd i syfte att klarlägga ATP-fondens effekter på samhällsekonomin. Man bör klarlägga avvägningen mellan skilda former av sparande och kapitalbildning med olika effekter på resursfördelningen i samhället. I avvaktan på att en sådan utredning kommer till stånd föreslår SAF att nuvarande avgiftsuttag på 10.5 a bibehålls.

SHIO anser det vara möjligt att genomföra en radikal sänkning av avgiftsuttaget. Organisationen framhåller att det med utgångspunkt från fördelningsprincipen inte är nödvändigt att bygga upp en fond av sådana dimensioner som riksförsäkringsverket föreslår. Även om avgiften

Prop. 1973: 48 13

sänks till 7,5 20 skulle pensionsfonden växa med ca 10 miljarder kr. årligen fram till 1985 och vid ett avgiftsuttag på 9,5 70 skulle ingen avgiftshöjning behöva genomföras under detta sekel.

Organisationen vill ha en total översyn av arbetsgivaravgifterna inkl.

den allmänna arbetsgivaravgiften varvid bör undersökas vilka möjligheter till samordning och sänkning av det sammanlagda avgiftsuttaget som finns.

Svenska kommunförbundet framhåller att löneandelen av kommunernas utgifter är hög och att de sammantagna arbetsgivarcavgifterna, som efter hand ökat i storlek och antal, därför belastar kommunerna förhållandevis hårt. Under de närmaste åren kommer kommunerna dessutom att ha begränsade ekonomiska resurser. Därför finner förbundet det angeläget att avgiftsuttaget för tiden t. o. m. år 1979 bibehålls vid 10,5 Yo. Landstingsförbundet anför liknande synpunkter utifrån landstingens situation.

Yrkesskadeförsäkringen

Riksförsäkringsverkets förslag tillstyrks eller lämnas utan erinran av samtliga remissinstanser utom SFIO, som föreslår ett avgiftsuttag på 0,26 alternativt 0,28 46. SAF anger vissa förutsättningar för sin tillstyrkan.

LO framhåller i samband med sin tillstyrkan, att yrkesskadeförsäkringsfonden också bör kunna användas till förebyggande åtgärder inom arbetslivet och särskilt inom yrkesmedicincen. Bl.a. viss utbildning av personal för företagshälsovård samt grundforskning inom arbetsvetenskaperna bör enligt LO kunna finansieras ur avkastningen av yrkesskadeförsäkringsfonden.

SAF framhåller att det med nuvarande finansieringssystem i princip inte behövs någon fondbildning inom yrkesskadeförsäkringen. Den nuvarande fonden anses vara mer än tillräcklig som buffertfond. Ett oförändrat avgiftsuttag på 0,30 0 leder på sikt till en omotiverad ökning av fondstyrkan. Avgiftsuttaget skulle därför utan att försäkringens ekonomi äventyras kunna bestämmas till en något lägre procentsats än föreslagna 0,30.

SAF kan acceptera oförändrat avgiftsuttag under förutsättning att en policy fastställs för fondens framtida användning. I varje fall den del av inkomsterna som inte går åt för att täcka utgifterna och bevara fondens nuvarande realvärde bör användas för förebyggande åtgärder inom arbetsmiljöområdet, lämpligen genom att tillföras arbetarskyddsfonden. Den av arbetsmiljöutredningen föreslagna höjningen av den särskilda arbetarskyddsavgiften med 0,02 procentenheter skulle då bli obehövlig, Endast under förutsättning att detta förslag om fondens framtida ställning vinner beaktande tillstyrker SAF riksförsäkringsverkets förslag om oförändrat avgiftsuttag för åren 1975—1979.

Prop. 1973: 48 14

SHIO föreslår att avgiftsuttaget sänks för perioden 1975—1979 till förslagsvis 0,26 Z. I den mån fondens medel utnyttjas för de arbetarskyddsåtgärder som föreslagits i arbetsmiljöutredningens betänkande och förutsatt att den däri föreslagna höjningen av arbetarskyddsavgiften uteblir är organisationen beredd tillstyrka en 0,02 procentenheter högre avgift till yrkesskadeförsäkringen.

Departementschefen Försäkringen för tilläggspension Avgiftsuttaget för den allmänna tilläggspensioneringen har hittills fastställts för tre femårsperioder. Avgiften har under denna tid höjts successivt i avtagande takt i överensstämmelse med de allmänna riktlinjer för finansieringen som drogs upp i samband med införandet av ATP. Under den första femårsperioden 1960—1964 ökade avgiften med en procentenhet om året från 3 7 till 7 Zo. Under åren 1965—1969 ökade avgiften med 0,5 procentenheter om året till 9,5 76. Enligt beslut vid 1968 års riksdag fastställdes avgiften för innevarande femårsperiod till 10 §0 för år 1970 och därefter en årlig ökning med 0,25 procentenheter så att avgiften skulle uppgå till 10,75 20 för år 1973 och till 11 26 för år 1974. . a Med ändring av nämnda beslut i frågan beslöt 1972 års riksdag (prop. 1972: 125, FiU 1972: 40, rskr 1972: 331) att — i avvaktan. på ställningstagande till ATP-avgiften för de följande åren och till föreliggande förslag om arbetsgivarfinansiering av vissa sociala reformer — ATP-avgiften för år 1973 skulle bibehållas på 1972 års nivå, dvs. 10,5 2. För år 1974 gäller tidigare beslut om ett avgiftsuttag på 11 2. Jag återkommer till denna fråga i det följande. Riksförsäkringsverket har i sitt förslag beträffande avgiftsuttaget för åren 1975—1979 enhälligt föreslagit att avgiften fastställs till 11 2o för hela perioden. Verket har därvid i sina beräkningar utgått från 1968 års riksdagsbeslut om avgiftsuttaget under innevarande femårsperiod. vid remissbehandlingen har verkets förslag tillstyrkts av försäkringsinspektionen, löntagarorganisationerna och LRF medan kommunförbunden och arbetsgivarorganisationerna på den. privata sektorn anser . att avgiftsuttaget bör fastställas till 10,5 96 för hela perioden. Vid bedömningen av avgiftsuttaget för ATP måste en utgångspunkt vara fondutvecklingen sedd i förhållande till utgiftsutvecklingen på lång sikt. Det har från början stått klart att: en betydande fondbildning är nödvändig inom ATP-systemet för att undvika kraftiga avgiftshöjningar då pensionsutbetalningarna börjar nå större omfattning. Den relativt snabba stegringen av avgiftsuttaget under de hittillsvarande åren har av-

Prop. 1973: 48 15

görande betydelse för möjligheterna att nu dämpa behovet av ytterligare avgiftshöjningar.

Givetvis måste i detta sammanhang de samhällsekonomiska bedömningarna tillmätas stor betydelse. Ur dessa synpunkter är det sparande som sker inom ATP-systemet utomordentligt betydelsefullt. Den fonduppbyggnad som genomförts har på ett avgörande sätt bidragit till att upprätthålla en hög investeringstakt i samhällsekonomin. Med anledning av vad SAF anfört i sitt remissyttrande vill jag erinra om att 1968 års kapitalmarknadsutredning har i uppdrag att behandla olika frågor betr. AP-fondens verksamhet. .

När det gäller förändringar av avgiftsuttaget till ATP är det också naturligt att beakta de anspråk från andra delar av socialpolitiken som påverkar de avgifter till den allmänna försäkringen som inte gäller tillläggspensioneringen. |

Kungl. Maj:t har tidigare denna dag beslutat att förslag om genomförande av flera angelägna reformer inom den allmänna försäkringens ram skall lämnas till årets riksdag. För att finansiera dessa omfattande och kostnadskrävande reformer har jag i annat sammanhang bl.a. förordat en höjning av arbetsgivarnas avgifter till sjukförsäkringen från nuvarande 3,2 2 till 3,8 20 av löneunderlaget fr.o.m. den 1 januari 1974. Vidare kommer chefen för inrikesdepartementet att senare denna dag förorda uttag av arbetsgivaravgifter från samma tidpunkt för finansieringen av en utbyggnad av det ekonomiska skyddet vid arbetslöshet.

Med hänsyn till det ökade avgiftsuttag som sålunda behövs för andra trygghetsreformer under år 1974 bör — i enlighet med vad jag anförde vid anmälan av dessa frågor i årets statsverksproposition — avgiften till ATP bibehållas på 10,5 90 även för år 1974 i stället för att som tidigare fastställts höjas till 11 22.

När det gäller avgiftsuttaget under femårsperioden 1975—1979 finns det inte anledning att i princip gå ifrån den avgiftsnivå på 11 926 som 1968 års riksdag beslutade om som slutnivå för innevarande femårsperiod. Denna nivå bör gälla för avgiftsuttaget på grundval av nuvarande lagstiftning i fråga om pensionsförmåner med beaktande av de förändringar som följer av att sjukpenning m. fl. kontantförmåner blir pensionsgrundande. Däremot kan i detta sammanhang inte beaktas de lagändringar som kan komma att aktualiseras sedan pensionsålderskommittén lagt fram sina förslag. Med hänsyn till att ATP-avgiften för år 1974 bibehålls på 10,5 0 bör i enlighet med vad LO anfört i sitt remissyttrande avgiften för år 1975 fastställas till 10,75 26 och avgiften för vart och ett av de följande fyra åren till 11 2.

Jag förordar således att avgiftsuttaget till försäkringen för tilläggspension bestäms till 10,5 26 för år 1974, 10,75 Zo för år 1975 samt 11 2 för vart och ett av åren 1976—1979. Med tillämpning av samma an-

Prop. 1973: 48 16

taganden som legat till grund för riksförsäkringsverkets förslag kan fondbehållningen vid 1970-talets utgång därmed beräknas bli omkring 147 miljarder kr., vilket är ca 1 miljard kr. lägre än vid ett avgiftsuttag enligt tidigare beslut för år 1974 och verkets förslag för nästa femårsperiod.

Yrkesskadeförsäkringen

Enligt beslut av 1971 års riksdag (prop. 1971: 22, SfU 17, rskr 108) gäller fr. o. m. år 1972 ett nytt finansicringssystem för den obligatoriska yrkesskadeförsäkringen. De tidigare riskgraderade avgifterna enligt kapitaltäckningssystemet ersattes då med enhetliga avgifter beräknade enligt ett fördelningssystem. För att undvika tidsmässiga variationer i avgiftsuttaget tillämpas ett modifierat fördelningssystem. |

Avgiftsuttaget till yrkesskadeförsäkringen har för åren 1972—1974 fastställts till 0,30 46, varav 1/20 skall svara mot förvaltningskostnaderna. Denna avgift överensstämmer med den genomsnittliga yrkesskadeavgift som togs ut före omläggningen och innebär en bibehållen fondbildning inom försäkringen. Avsikten med denna fondbildning är — liksom när det gäller AP-fonden — att fondavkastningen skall minska behovet av avgiftshöjningar längre fram i tiden när försäkringens utgifter stiger.

Riksförsäkringsverket har i sitt förslag till avgiftsuttag för femårs-' perioden 1975—1979 föreslagit oförändrad avgift och förvaltningskostnadsandel för hela perioden.

Vid remissbehandlingen har remissinstanserna i stort sett genomgående tillstyrkt verkets förslag, Både LO och SAF har emellertid tagit upp frågan om möjligheten att disponera medel ur yrkesskadeförsäkringsfonden för att bekosta förebyggande åtgärder inom arbetsmiljöområdet. Organisationerna tar bl.a. upp frågan om kollektiv finansiering via fonden av vissa kostnader i samband med utbildning av personal inom företagshälsovården. Jag vill i anslutning härtill erinra om att den möjlighet som tidigare fanns för Kungl. Maj:t att ur yrkesskade-

togs bort i samband med att en särskild arbetarskyddsavgift infördes fr.o.m. år 1972. Därmed blev yrkesskadeförsäkringsfonden en ren ersättningsfond för inträffade skadefall samtidigt som betydande resurser sattes in i särskild ordning för att finansiera ökade insatser på arbetsmiljöområdet. Jag anser att denna gränsdragning bör behållas.

Den särskilda arbetarskyddsavgiften utgör 0,05 76 av samma Jöneunderlag som gäller för avgiften till yrkesskadeförsäkringen. Av denna avgift utgör 0,02 26 bidrag till statsverkets kostnader för arbetarskyddsstyrelsens och yrkesinspektionens verksamhet, medan 0,03 26 tillförs en arbetarskyddsfond för bidrag till forskning, utbildning och informatior inom arbetsmiljöområdet. Arbetsmiljöutredningen har i sitt delbetän-

Prop. 1973: 48 17

kande (SOU 1972: 86) Bättre arbetsmiljö föreslagit en höjning av arbetarskyddsavgiften med 0,02 2 för att finansiera vissa kostnader för utbildning av skyddsombud. .

Avsikten är att en proposition på grundval a av arbetsmiljöutredningens förslag till ändringar i arbetarskyddslagstiftningen skall läggas fram till årets riksdag. Jag avser därvid att förorda en höjning av arbetarskyddsavgiften som gör det möjligt att genomföra en intensifierad utbildning av skyddsombuden. Vidare avser jag att förorda en utvidgning av ar- . betarskyddsfondens verksamhet även i andra avseenden. Avsikten är att även de frågor om vissa utbildningskostnader som LO och SAF : berört i sina remissyttranden beträffande avgiftsuttaget till yrkesskadeförsäkringen skall tas upp i det sammanhanget. För att möjliggöra ytterligare insatser inom arbetsmiljöområdet avser jag att därvid förorda att arbetarskyddsavgiften höjs från 0,05 a till 0.10 <a fr.o.m. den 1 januari 1974.

Mot denna bakgrund har jag särskilt prövat möjligheterna att begränsa avgiftsuttaget till den obligatoriska yrkesskadeförsäkringen i förhållande till nuvarande nivå. Jag har därvid funnit det möjligt att sänka avgiftsuttaget till 0,25 Fc, dvs. till en nivå som innebär att denna avgift tillsammans med den höjda arbetarskyddsavgiften kommer att uppgå till oförändrat 0,35 26. För att detta syfte skall nås bör yrkesskadeavgiften även för år 1974 sänkas från tidigare fastställda 0,30 6 till 0.25 20. Ersättningen för förvaltningskostnaderna bör hållas oförändrad jämfört med gällande regler. För att nå detta resultat bör 1/16 av försäkringsavgifterna anses svara mot förvaltningskostnader. För att det skall vara möjligt att nu ändra yrkesskadeavgiften för år 1974 bör en formell ändring vidtas av 39 § lagen (1954: 243) om yrkesskadeförsäkring. Ändringen innebär att beslut om vilken procentsats som skall tilllämpas för visst år skall kunna fattas under året före avgiftsåret.

Ett avgiftsuttag till yrkesskadeförsäkringen på 0,25 96 är försäkringsmässigt godtagbart för den här aktuella perioden på grundval av gällande lagstiftning och med beaktande av de ökade utgifter för sjukpenning som följer av de förslag om beskattade sjukpenningförmåner som samtidigt läggs fram i en särskild proposition. Den översyn av yrkesskadeförsäkringens framtida utformning som pågår inom yrkesskadeförsäkringskommittén kan framdeles komma att föranleda en omprövning av yrkesskadeavgiftens nivå.

Jag förordar således att avgiftsuttaget till den obligatoriska yrkesskadeförsäkringen — med ändring av tidigare beslut — bestäms till 0.25 4 för år 1974 och att avgiften för åren 1975—1979 likaledes bestäms till 0,25 70. Av försäkringsavgifterna bör 1/16 anses svara mot förvaltningskostnader.

2 Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 48

Prop. 1973: 48 18

Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att antaga inom socialdepartementet upprättade förslag till

1. lag om ändring i lagen (1968: 243) om procentsatsen för uttag av avgift under åren 1970—31974 till försäkringen för tilläggspension,

2. lag om procentsatsen för uttag av avgift under åren 1975—1979 till försäkringen för tilläggspension, '

3. lag om ändring i lagen (1954: 243) om yrkesskadeförsäkring,

4, lag om ändring i lagen (1971: 281) om procentsatsen för uttag av avgift under åren 1972—1974 till yrkesskadeförsäkringen m. m.,

5. lag om procentsatsen för uttag av avgift under åren 1975—1979 till yrkesskadeförsäkringen m. m.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans

Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition

av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Gunnel Anderson

Prop. 1973: 48 19

Bilaga I

Till Konungen

Socialdepartementet

Enligt bestämmelse i 19 kap. 5 § lagen om allmän försäkring åligger det riksförsäkringsverket att under innevarande år lägga fram förslag beträffande procentsatserna för uttag av avgift till försäkringen för allmän tilläggspension för åren 1975—1979. :

Med anledning härav får verket anföra följande.

Gällande bestämmelser: :

Försäkringen för tilläggspension finansieras genom avgifter på inkomster av förvärvsarbete. De närmare bestämmelserna härom finns i lagen om allmän försäkring 19 kap: 1, 3 och 5 88.

Avgift för inkomst av anställning erlägges av arbetsgivaren. Avgiften beräknas kollektivt på summan av vad arbetsgivaren under året betalat ut i lön, sedan därifrån dragits dels ett belopp motsvarande det vid årets ingång gällande basbeloppet multiplicerat med det genomsnittliga antalet arbetstagare under året, dels för varje arbetstagare sådan del av lönen, som för år räknat överstiger 7 1/2 gånger basbeloppet (1 § tredje och fjärde styckena).

Angående redares avgift för lön till vissa sjömän stadgas särskilt (1 § femte stycket). Sådan avgift skall jämlikt särskild förordning angående redares avgifter i vissa fall (nr 1959: 555) utgöra viss kvotdel av eljest utgående avgift. .

För inkomst av annat förvärvsarbete skall de försäkrade själva erlägga tilläggspensionsavgift, som beräknas på den pensionsgrundande inkomsten i den mån denna härrör från sådant arbete (3 8).

Arbetsgivares avgift för tilläggspension och tilläggspensionsavgift, som de försäkrade sålunda själva har att erlägga för inkomst av annat förvärvsarbete, skall utgå efter en och samma procentsats, som fastställes av Konungen med riksdagen. Procentsatsen skall vara så avvägd att avgifterna i förening med andra tillgängliga medel förslår till bestridande av pensionsutbetalningar, förvaltningskostnader och andra försäkringen för tilläggspension åvilande utgifter ävensom till den fondering, som befinnes erforderlig (5 § första stycket).

Avgifterna skall ingå till en fond, allmänna pensionsfonden, med vars tillgångar kostnaderna för försäkringen för tilläggspension skall bestridas (5 § tredje stycket). Rörande fondens förvaltning gäller bl. a. reglemente den 28 maj 1959 (nr 293).

Bestämmelser om procentsatsen för uttag av avgift under åren 1970— 1974 finns i lagen 1968: 243. |

Enligt föreskrift i 19 kap. 5 § lagen om allmän försäkring åligger det riksförsäkringsverket att vart femte år lägga fram förslag beträffande procentsatserna under nästföljande sju år, i den mån uttaget inte redan beslutats. Således åligger det riksförsäkringsverket att under år 1972

Prop. 1973: 48 20

komma in till Kungl, Maj:t med förslag till avgiftsuttag för åren 1975 —1979.

Tidigare överväganden och beslut angående försäkringens finansiering

I allmänna pensionsberedningens år 1957 framlagda betänkande (SOU 1957: 7) med förslag om en allmän tilläggspensionering hade två alternativ övervägts för det behövliga avgiftsuttaget för försäkringens finansiering. I båda alternativen förutsattes att reallönenivån skulle förbli konstant eller stiga med 1,5 46 om året, att penningvärdet skulle förbli oförändrat och att fonderna skulle förräntas efter 3 46 per år. Alternativen skilde sig endast i fråga om avgifternas storlek. Dessa — angivna i procent av de pensionsgrundande inkomsterna — samt fondernas av beredningen under angivna förutsättningar beräknade storlek framgår av följande sammanställning.

År Alternativ I Alternativ II

Konstant reallön Reallöneökning Konstant reallön Reallöneökning

med 145 24 med 1,

Uttags- Fond vid Uttags- Fond vid Uttags- Fond vid Uttags- Fond vid

procent årets slut procent årets slut procent ärets slut procent årets slut

sitionen nr 53, som innehöll huvudprinciperna: för den sedermera genomförda allmänna pensionsreformen, drog departementschefen upp vissa riktlinjer i fråga om avgifter och fondering för tilläggspensioneringen.

Vid 1959 års riksdag antogs på grundval av proposition nr 100 lagen om allmän tilläggspension. I denna proposition anknöt departementschefen i fråga om avgiftsuttaget till vad som uttalats i den nyssnämnda princippropositionen. Riksdagen antog i överensstämmelse härmed lag angående procentsatsen för avgiftsuttaget under åren 1960—1964, vilken stadgade att procentsatsen för det årliga avgiftsuttaget under nämnda period skulle utgöra 3, 4, 5, 6 resp. 7 <c.

Sedermera har riksförsäkringsverket i i skrivelser till Kungl. Maj:t den 18 januari 1963 och 12 december 1967 avgett förslag till procentsatser för åren 1965—1969 och 1970—1974.

På grundval av propositionen 1963: 123 beslöt riksdagen att avgiftsuttaget under åren 1965—1969 skulle utgöra 7,5, 8, 8,5, 9 och 9,5 <o och på grundval av propositionen 1968:93 att avgiftsuttaget under

Prop. 1973: 48 : 21

åren 1970—1974 skulle utgöra 10, 10,25, 10,5, 10,75 och 11 Z för resp. år. I propositionen 1972: 125 föreslås dock att uttaget för år 1973 skall vara detsamma som för innevarande år, dvs. 10,5 2.

Vid remissbehandlingen av riksförsäkringsverkets förslag till avgiftsuttag för åren 1970—1974 var meningarna delade om vilken avgift som borde tas ut. Föredragande departementschefen konstaterade (prop. 1968: 93 s. 10) att meningskiljaktigheterna grundades på olikheter i uppfattningen om pensionsfondens syfte och fortsatte: ”För min del anser jag att det inte finns någon anledning att frångå den grundinställning till fondbildningen som kom till uttryck vid införandet av tilläggspensioneringen och som även låg till grund för 1963 års riksdagsbeslut om avgiftsuttaget för åren 1965-—1969 (prop. 1963: 123, 2LU 57, rskr 289). Det innebär att en betydande fondbildning är motiverad både av pensioncringens eget intresse och av samhällsekonomiska skäl. Fondmedlen medverkar till en snabbare utbyggnad av produktionsapparaten och därmed till en produktionsökning. Vidare skall pensionsfonden medverka till en utjämning av kostnaderna för tilläggspensioneringen så att avgifterna för utgående pensioner inte behöver bli så stora i framtiden som de måste bli om man inte hade en fondering”.

Som en fördel med det avgiftsuttag som regeringen stannade för framhöll departementschefen, att den därigenom påräknade fondbildningen — dvs. fondökningens årliga andel av de totala bruttoinvesteringarna — fick ”anses stå i god samklang med de mera långsiktiga kapitalmarknadssynpunkter som bör beaktas i detta sammanhang”.

Beträffande det avgiftsuttag som förordades i propositionen framhölls dessutom att den årliga avgiftshöjningen skulle bli ”relativt måttlig och jämnt fördelad under perioden”.

Andra lagutskottet som biträdde propositionen (utl. 1968: 45) anslöt sig till den av departementschefen redovisade uppfattningen och anförde för egen del följande: ”Utskottet vill dessutom framhålla att det är angeläget att avgiftsuttaget inte sker efter alltför snäva normer, eftersom ett visst utrymme bör skapas för framtida reformer inom ATP-systemet”.

Riksdagen följde utskottet.

Hittillsvarande utveckling

Procentsatserna för avgiftsuttagen till ATP enligt hittills fattade beslut framgår av följande sammanställning.

11 prop 1972: 125 föreslås 10,5 = 1972. 3 Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 48

Prop. 1973: 48 | 22

Den hittillsvarande utvecklingen av ATP-systemets ekonomi kan sam-

manfattas på följande sätt.

Fondökning (= inkomster —

Fondökning (= inkomster — utgifter) 3 8611 4 665,5 5 848,0 6 467,4 7 074,6 8 307,4 Fond 31.12 14 362,3 19 027,8 24 875,8 31 343,2 38 417,8 46 725,2

Beräkningsförutsättningar

I sina prognoser för ATP-systemets ekonomi har riksförsäkringsverket i första hand utgått från ett oförändrat avgiftsuttag av 11 96 fr. o. m. år 1974 fram till år 2000 för att visa verkningarna därav. Beräkningarna har utförts under en rad olika antaganden om nominell inkomstökning,ökning av konsumentprisindex och nyplaceringsränta. Verket vill här först orientera om de antaganden som legat till grund för beräkningarna.

I. Befolkningsutveckling

Den demografiska prognosen grundar sig på det antal personer som vid utgången av 1970 fanns i den allmänna försäkringens register (huvudkortsregistret beträffande pensionstagare och poängregistret beträffande aktiva). Detta antal har skrivits fram med användning av cn differentierad dödlighet för aktiva respektive förtidspensionärer. Den totala dödligheten motsvarar de av statistiska centralbyrån i Stat. Med. Be 1971: 6 publicerade ettåriga dödsriskerna utan framtida reduktion av dödligheten. Antalet varje år nytillkommande 16-åringar har hämtats ur centralbyråns i samma publikation redovisade befolkningsprognos, varvid alternativet med nettoinvandring 20 000 personer använts. Migrationen har beräknats med utnyttjande av migrationstal skattade på riksförsäkringsverkets material och under antagande om en årlig förstagångsinvandring på ca 20 000 personer. Den framräknade demografiska prognosen visar god överensstämmelse med den prognos som användes vid 1967 års beräkningar.

2. Inkomstutveckling

Riksförsäkringsverket har vid sina överväganden rörande den framtida inkomstutvecklingen räknat med alternativa antaganden såväl i

Prop. 1973: 48 23

fråga om nominell inkomstökning som beträffande förändring av konsumentprisindex. Utgångspunkten för beräkningarna har varit det beräknade läget för år 1972. För de efterföljande åren har antagits följande med x markerade kombinationer av ökning i nominell inkomst och konsumentprisindex (kpi).

Nominell inkomst- = 0 5 6 7 8 9

ökning Ökning av kpi

> N 4 VABRBWNE KKR

De pensionsgrundande inkomsterna för åren 1972--2000 har, med hänsyn till de observerade pensionsgrundande inkomsterna för åren 1960—1970, beräknats med hjälp av en matematisk inkomstmodell. Denna redovisas i en särskild teknisk bilaga.!

3. Räntefot Vid beräkningarna har tillämpats alternativt 4, 5, 6, 7. 7,5 och 8 40 nyplaceringsränta. Fondens omplaceringstid har efter samråd med direktören för allmänna pensionsfonden antagits vara genomsnittligt 20 år. Nuvarande fond antas före omplacering förräntas efter gällande medelränta av 6,71 £.

4. Förvaltningskostnader Verket har räknat med att förvaltningskostnaderna kommer att uppgå till 90 milj. kr. år 1972 och att de därefter följer den nominella inkomst-

Verkets överväganden och förslag När tilläggspensioneringen infördes förutsatte statsmakterna att finansieringen skulle ske enligt ett modifierat fördelningssystem. Det innebär att avgifterna skall beräknas förslå inte endast till att täcka de löpande utgifterna utan dessutom till en viss fondbildning. Fondens storlek regleras inte i lagen. Däremot har statsmakterna gjort uttalanden härom såväl vid lagstiftningens införande som i samband med avgiftsuttagets bestämmande. I det föregående har vissa motivuttalanden återpetts. Till dessa vill verket hänvisa. Gällande bestämmelser om avgiftsuttaget finns i lagen 1968: 243 om procentsatsen för uttag av avgift under åren 1970—1974 till försäkringen för tilläggspension. Enligt denna lag har uttaget fastställts till 10 46 1970 för att därefter stiga med 0,25 96 årligen till 11,0 6 år 1974. I propositionen 1972: 125 som nu ligger på riksdagens bord föreslås att ATP-avgiften för år 1973 skall bibehållas på nuvarande nivå, dvs. 10,5 €c. Härom anförs (s. 9): ”I avvaktan på ställningstagande till dels den långsiktiga utvecklingen av ATP-avgiften och dels föreliggande förslag om arbetsgivarfinansicring av vissa sociala reformer, föreslås avgiftsuttaget till ATP under år 1973 bibehållas på nuvarande nivå, dvs. 1 Ej intagen här.

Prop. 1973: 48 24

10,5 20. Regeringens förslag i förstnämnda frågor kommer att redovisas till 1973 års riksdag.” | :

Vid tidpunkten för denna skrivelse har riksdagen ännu inte fattat beslut med anledning av förslaget i nämnda proposition 1972: 125.

Det av sjukpenningutredningen i SOU 1972: 60 framlagda förslaget till beskattade förmåner vid sjukdom och arbetslöshet m. m. innebär bl. a. att sjukpenning m. m, blir pensionsgrundande för ATP. Ändras lagstiftningen i enlighet härmed, uppstår ökade anspråk på tilläggspensioneringen. Härom anförde verket följande i sitt remissvar över utredningens betänkande: ”Enligt riksförsäkringsverkets uppfattning kan den ökning av ATP-kostnaderna, som följer av reformen, beräknas bli relativt obetydlig i inledningsskedet. Först in på 1980-talet torde merkostnaderna föranleda ett ökat avgiftsuttag uppgående till 0,1 procentenhet av avgiftsunderlaget. På lång sikt erfordras för full kostnadstäckning avgiftsuttag uppskattningsvis av storleksordningen 0,4 å 0,5 procentenheter. Riksförsäkringsverket har därför ingen erinran mot utredningens förslag att först i ett senare skede genom erforderlig förhöjning av ATP-avgiften täcka kostnaderna för reformen.”

En annan viktig fråga avseende försäkringens omfattning gäller den övre gräns vid 7,5 basbelopp ovanför vilken inkomsterna inte medför vare sig pensionsrätt eller avgiftsskyldighet. Vid det basbelopp som gällde vid 1972 års ingång (7 100 kr.) låg gränsen vid 53 250 kr. Vid oförändrad lagstiftning och stigande inkomster kommer allt fler att beröras av denna gräns. Nedanstående tabell anger för några olika år och antaganden om reallöneökning den beräknade procenten av män i aktiv ålder med förvärvsinkomster ovanför gränsen.

Denna förskjutning av inkomsterna över ”taket” måste hållas i minnet vid analys av verkets beräkningar eftersom den först slår igenom som en begränsning på försäkringens inkomstsida och därefter på längre sikt beträffande pensionerna. Vid en fortsatt reallöneökning torde det vara realistiskt att förutsätta en förskjutning uppåt av gränsen 7,5 basbelopp. Den av Kungl. Maj:t år 1970 tillsatta pensionsålderskommittén skall enligt direktiven utreda bl. a. frågan om övre gränsen för beräkning av pensionsgrundande inkomst. Verket har dock ej tagit hänsyn till de konsekvenser en sådan förskjutning kommer att ha för försäkringen eftersom dessa bl. a. måste bli beroende av hur pensionsrättsreglerna för de tillkommande förmånerna utformas.

Härefter går verket över till beräkningsunderlaget för det framtida avgiftsuttaget. Först visas den beräknade utvecklingen av å ena sidan: befolkningen i aktiv ålder (utom förtidspensionärer) och å andra sidan antalet ATP-pensionärer. Antalen anges i 1 000-tal.

Som framgår av sammanställningen beräknas den aktiva befolkningen vara praktiskt taget oförändrad under perioden 1975—1979 (dvs. intill ' den 1 januari 1980), medan antalet ATP-pensionärer ökar med närmare 300 000 från drygt 700 000 till ca en miljon. Under den därpå följande 10-årsperioden ökar antalet aktiva med ca 200 000 men ATP-pensionärerna med ytterligare ca 500 000 till nästan-1,5 miljoner.

I de båda följande sammanställningarna redovisas beräkningar av dels avgiftsunderlaget inom ATP — som i princip motsvarar de aktivas pensionsgrundande inkomster — och dels pensionsutgifterna inom ATP (miljoner kr.).

a) Oförändrade inkomster och priser

b) Nominell inkomstökning 7 74 per år

Prisstegring VAR

Realinkomstökning 39, ”

De nyss påpekade utvecklingstendenserna för aktiva resp. ATP-pensionärer blir ännu mer accentuerade om man i stället jämför inkomster och pensionsbelopp.

Prop. 1973: 48 26

Som en allmän bakgrund för verkets bedömning av behovet av avgiftsuttag för åren 1975-—1979 har beräknats det avgiftsuttag som skulle erfordras för att — i nyss angivna fall — täcka pensionsutbetal- . ningarna under antagandet att ingen fondering skett.

Erforderligt avgiftsuttag (om man bortser från förefintlig fond)

Som framgår av tabellen skulle det behövliga avgiftsuttaget i en försäkring utan fondbildning successivt stiga för att år 2000 uppgå till 19.7 90 i ett oförändrat realinkomstläge och till 13,1 20 vid 3 90 årlig reallöneökning.

Motsvarande tal enligt 1967 års beräkningar låg vid 16,8 resp. 12,1 9. |

Att märka är att försäkringssystemet år 2000 inte kan förutsättas vara i sådan jämnvikt att det då erforderliga avgiftsuttaget ej skulle behöva stiga ytterligare även under tiden därefter. |

Vid en realinkomstökning påverkas de pensionsgrundande inkomsterna och därmed de inflytande avgifterna omedelbart, under det att effekten på pensionskostnaderna blir mer eller mindre fördröjd. Detta har till följd att det behövliga avgiftsuttaget kan hållas lägre än som är fallet i ett oförändrat realinkomstläge. Den reducerande inverkan av realinkomsthöjningen på det erforderliga avgiftsuttaget gör sig dock allt mindre gällande i den mån inkomsterna av förvärvsarbete för flera inkomsttagare överskrider den gällande inkomstgränsen (”ATP-taket”).

I det nyss förda resonemanget har ATP i finansieringshänscende betraktats som ett renodlat fördelningssystem. Självfallet kan man inte bortse från vare sig den fond som redan byggts upp eller den ytterligare fondbildning som bör komma till stånd. Verket har framställt ett omfattande tabellmaterial som bl. a. visar altmänna pensionsfondens storlek under olika antaganden rörande inkomst- och prisutveckling samt fondavkastning. Beräkningarna har utförts under förutsättning att avgiftsuttaget blir det som tidigare fastställts för tiden t. o. m. år 1974 och sedan oförändrat — 11 90 — t.o.m. år 2000. Dessutom har emellertid i varje tabell angetts vilken effekt det skulle få på fonden om avgiftsuttaget ändrades med 0,1 96. Med hjälp härav kan var och en avläsa hur olika avgiftsuttag verkar.

På motsvarande sätt finns beräkningar av fondstyrkan (uttryckt i fondstorleken ett visst år dividerad med årets pensionsutgifter).

Dessa beräkningar jämte sammanfattningstabeller (A och B) finns i en särskild tabellbilaga.! Med hänsyn till innehållet i prop. 1972: 125 har dessutom vissa kompletteringstabeller utarbetats vilka också intagits i tabellbilagan. De avser bl.a. fondminskningen vid ett avgiftsuttag på 10.5 <& för år 1973 och 11 2 fr. o. m. år 1974 (C: 1) och fondänd-

1 Ej intagen här, med undantag för sammanfattningstabellerna (A och B), som intagits som bihang till denna bilaga.

Prop. 1973: 48 27

ringen vid förändring av avgiftsuttaget med 0,1 50 redan fr.o. m. år 1974 (D: 1).

Vid bedömningen av behovet av avgiftsuttag för åren 1975—1979 har riksförsäkringsverket för sin del ansett en ekonomisk utveckling med en årlig nominell inkomstökning på 7 76, en årlig ökning av konsumentprisindex på 4 20 och en nyplaceringsränta på 7 6 som sannolik.

I detta alternativ kan försäkringens inkomster och utgifter samt fondens storlek m. m. beräknas bli följande (i miljoner kr.) under antagande av tidigare fastställda avgifter och oförändrat avgiftsuttag med 11 760 fr. o. m 1974: :

1972 1973 1974 1975 1976 ' 1977 1978 1979

Avgifter 8178 9 080 10 124 10 961 11 847 12 894 13 859 15 048 Räntor 3 335 3 978 4 710 5 514 6 378 7 308 8 301 9 357 S:a inkomster 11 513 13 058 14 834 16 475 18225 20202 22160 = 24405 ATP-pensioner 2 146 2 703 3 320 4028 4871 5 824 6 897 8 147 Förvaltning 920 96 103 110 118 126 135 145 S:a utgifter 2236 2799 3423 4138 4989 5 950 7032 8292 Fondökning (= inkomster —

Fondökning

(= inkomster —

1 Årets fond dividerad med årets pensionsutgifter.

I nedanstående tablå anges fondens styrka år 2000 under samma antagande om avgiftsuttag men med ett ränteantagande på 4 40.

Vid 7 50 inkomstökning och 4 2 prisstegring blir här fondstyrkan 5,2 (dvs. fonden är år 2000 5,2 gånger större än pensionsutgifterna), vilket skall jämföras med talet 9,7 vid en förräntning av 7 26 i stället för

4 56.

Vidare har en kalkyl gjorts rörande det avgiftsuttag som skulle be-

Prop. 1973: 48 28

hövas år 2000 för att avgifterna tillsammans med inflytande räntor skall täcka försäkringens utgifter vid ränteantagandet 4 26. Denna kalkyl visar att ett avgiftsuttag av ca 12 Jo kommer att vara tillräckligt även vid den svagaste fondstyrkan enligt den nyss redovisade tablån (3,2).

Mot den här angivna bakgrunden finner riksförsäkringsverket ett avgiftsuttag för perioden 1975—1979 av 11 46 vara godtagbart från försäkringens synpunkt. Räknat på den totala lönesumman torde detta i genomsnitt motsvara ca 7,7 Po.

Vid bifall till det i propositionen 1972: 125 föreslagna avgiftsuttaget på 10,5 26 för år 1973 får den i det föregående redovisade prognosen modifieras på följande sätt beträffande fonden.

1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979

Fond 31.12 milj kr 56002 66065 77462 <:89754 102972 117205 132313 148 404 Fondstyrka 25,0 23,6 22,6 21,7 20,6 19,7 18,8 17,9

1980 1985 1990 1995 2000

Fond 31.12 milj kr 165 430 264585 383697 522323 679235 Fondstyrka 17,1 14,2 12,0 10,7 9,7

Den relativt måttliga reduktion av fonden som nämnda ändring av avgiftsuttaget skulle medföra ger inte verket anledning att ompröva sin nyss redovisade uppfattning. Verket föreslår således att uttaget av avgifter till den allmänna tilläggspensioneringen för åren 1975—1979 fastställs till 11 90.

I handläggningen av detta ärende har, förutom undertecknad Åström, deltagit överdirektören Järnbrink samt ledamöterna Albåge, Dockered, Fjällström, Mehr och Östlund.

Därjämte har närvarit suppleanten Bartley, avdelningscheferna Örtengren och Ahlström, tf. avdelningscheferna Skogsberg och Ljungholm samt byråchefen Eriksen.

Underdånigst

L.-Å. Åström

Tor Eriksen

föredragande

Prop. 1973 48 29

Bihang -33epd4u BED 050 €z0 €E8B LIV Zz6b €Z5 8IV 8T0 816 98E 8ZI 680 I9F6 FOLOTV ObS SPIS b6LLSL Zr9 8TT

0007 BSE ISVy SOS b9S LLE 19 €£95 LE 6SL ££8 OL 85 059 TTL HIS bz9 HEB 616

430 CLI BZI ZE6 €6I VLEZTEE TEL 089 BIT LP 608065 LSE 66É 867 SI0 TLTLI9E OLS O£9 TLLLSS 8BT9 PvP9 (1dq) S66I ZOE SSE b8E LIV €8E öbb TIS 6bS O06E bsr O6b 6TS ITP b8b B6S TH9

xapurstidjusumsuoy SST BIO BIL 9E€LOE 608 18990€ OIL E€LTOLE 9ZS88E 178 6LEOIE BIT 619 6L6LLE SIE 668 bbL L6Z86€ TO9 €£00 066T OST LLT 16Z 6LZT 9EE LOb THE 65€ TOC O€€ ZIE LIP Er

PSI 197607 Ob BT SIP BHE6ZTZT SII 686 PIE 916 ELE G6F ISS 588 ZT6S VSOTHT O6F PVL6 IEI 065 S£861 L6I SIT ITT LIT TFT SST IT 0LT TET bbz IST BST 6TZ SST 697 LLT S8Z

I Furayo O6€ SO SPGLYT LL STL IIS II TBS OL 618991 9SO LLOGST IST 99TEIT II 180 GSI IlF HOI TPS

0861 TPI 9rT GHT OST PSI BST TIT VIT SST 197 SSI 6ST €9T LIT 691 TLT

Zunryojswoqui OPETET ZOOPET OEP €HB9ET OELLET 6TS LTH Voy LIGLYT PES S68 O€8€PI LEE VIS Z60 116 €S69HI OPOOST HTI IEZEST 6L6IT SET OVI EFT IFT 6FTI OKE SPT IFT IFT CHI IST

18Z0OTI O6TZTTT 99TEZT SST bB6G €£96 866 680 T9TZET SPZEET H60OLTT LPTG6TI 96T0ET LSITIET BZHLTI LSV6TI FFS 169 LBLPHEL 668

8461 Ipunuou PREL VTI 971 BTI 1ET TET EET SET

vST ZTZTFOTT LIOTIT GIL ZTPPZTIT SSL PVOLSTI ILVITIT ILT ZBBLIT 1TBETI TLT BSBSIT OSS9II BITPFIT €9F LEBOTT ZyZ 956 BLI LLOT wo 60T III ETT LIT SIT SIT BIT BIT GTI

uapueåejue OIT86 08886 OLZ66 £9966 00£001 OOTTOI FIGIOL LELTOT IST 9LS-£01 TBO10I] €6810T SOEZOI BILTOT OLETOI SBI £10£0T YI8 GLTVOI LOLFOT 9L61 E0I TOI Ol

EYyo SLTL8 O8SL8 bBLL8 8BB6L8 09788 18888 LOEB SE€LEB8 ZS668 89106 TH88B8 §ITE8 8BLYG68 06968 11068 8B6H68 0f668 99E06 SBSO6 SO806 SLET

I3pun LIVIL VLEIL 6S99L 6G6ELIL PVBOLL TSTLL TTFLL OG6SLL 9ILILL OMLL ISTLL LTELL ZTOPLL FBYLL €LELL FPSLL STLLL LEBLL €LELL 65086 $VLET 18 euAIBue

ZTr6S9 TLEOSI LBGS9 T0099 LOT9I9 6£Z99 TLT99 TO£E99 8I£99 FEE9R LST99 88199 F$O0ZT99 61799 8699 1E£99 T9E99 S6£99 1TIF99 Lok £L61 TETE 99

Z009c TOO9S TO09S ZOO T009S TOO9S z009S zO009S z009S 7O09C z009S T009S T009S TOO9S 70095 T009S z009S ZTOO09C —TOO09S z00 I0UOXY TL6I 1 9S 95

A340ffrur -Sejd PJUBI AN S'L S'L S'L SL Zz 9 9 r 9 L 9 L 8 Lå S L 8 L 8 S 8 I HIJI0)S

UXQ 1dY

Zz (4

I 0 c € SPUISpuOH BJUBISBULI Vv IPGEL "WON -HUI UNO

Zz

0 S$ S$ 9

4 Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 48

Prop. 1973 48

STO 607 669 Frb L60 LLT TL9 LVL TL66T9 9LT IPS €SLTI8 STI 179 SIS PITLIS T8r 89v 888 TOZ 0007 TLE 095 989

LSv 6SL 6€£8 6bb €9S €0L TLI9 v68 £86 vop 679 S9L Ev8 0€6

SPY €IT88E 601 TTBLIS ZTO89SS ZT£8 €8TL8E LIG 9€T88p 9IOPLTS BLI SL8S6S 886 ZOPS89 6I8VLE Op 9ICG6 989695 OEfF T6£9S9 S661

9EE Bbb 865 ISP BIG 8E9 OCv FEV [19

LET ILS LST BECLLE VO6 BES GIV SLL LSE 996 SLOLBE Ilvzir 069 601 FSOOTE BITGEE TSL 950 O9LLTV 185 0661

S8Z TIE EVE S6E SIV tIE SVE €9f 18E Cry bIr ILE BOV 8bb

ITV G6V IIS 195097 886 VOLSLT GSE FSB 666 bob OEI TELTST PZTLOGT IIOG6T T8F LIT BEBO9T ILS 196 6rb S$861

ICZ ff 9FZ LIT FET LZ FST TIT LIT FEZ LPT SLT €8Z I6T

I9STTST €809ST OLOO9I TETVIL PLEIDIAT €95 O9C9IST ZTIF ZTOSZTIT LEG BLILIT BSOTLI IZTEPLI LTI9ILI O069ST FEB ILGPIT TLTZ69T1 I8VILT BPLELT 0861

891 OM FIT O91

OBB TOLTPI ZZI9 BEI G6I BLLOST TEB PSLFFT IOE SPBLET 18EO0ST TISSE€ST €8ESST 6£89ST SLETPI 6LTSVI LBZTBVI ZOVIST 666 9Z9 6L6T

BET FFI LPT 6FI TFT II TSI PST

GOL 10LLZI BFLETI LSBTET ZTEGTET €ZOPET OLLLTI £E86CI LBB IS61EI LEOPVET 9ETIET €9CLET 1OS BZTBTI ILTOEL FLETET LES OPI9 O9LIET 8L6T

STI OEK BET PET SEL

BPG6ZTIT TLTPIT €ZI 900LTI IOLLIT IIVv ZITPIT LI9STT SOC9IT £00LIT TIS 986611 BILOZT SSV 999 BIO9IT TOFLIT PIBBLI TES BSETOTE LL6T

SITT BIT BII ICT vIT GIT

665 fORITOT BIZTZTOT LFOEOT SIF LBBEOT 092101 £LOZOT SBrzZOT 106 IOTFOT 196 L6E €E8SOT T69 OISTOT CPE€OI I8LFOL €I9 EO 9L6T

001 £OT Z01 FOT SOIL 101 4OT SOL

€£988 SS068 O8468 11668 9CLOG €3E06 S€688 8568 1LS68 S8LE8 SPSOG6G 28606 TITIG SEyT6 €ST68 18968 FITOG OSSOG6 OLLOG 16606 SL6T

SITLL €8LLL ITISFLL 1T9LL SOLLL GBLLL TOTLL BIELL ZTSVLL SESLL ZTOO8BL SLI vITBL OSEBL SOVLL SLSLL LPLLL BIGLL +FOO8L 060 PviL6T

8L 8L

L8199 61799 OSZ99 T8Z99 L6Z99 €I£99 8BEL99 69199 §BIL9929 00799 €Sr99 S8799 TOS99 8BIG99 8LT99 OTE99 TPHE99 PLE9I9 06£99 SOr99 €£L6T

z009S zO0O9S ZOO TOO9S zTO09S TOO zTOO9S TOO TOO z009S zO09S Z009c z0O09S Z009C z009S TOO9S TOO09S TOO ZOO T009S TL6I IV 9S 9S 9C 9S 9S 9S

-Sejd BJURI AN

Zz S'L SL SL SL

Lå S 9 L 8 9 L 8 9 L 8 Lå S 9 L 8

uXQ

1dy

2 [4 Li £ Lå €

"WON HUT Lid

Zz

9 9 L L

Prop. 1973 :48 31

88T 89v 8ET 079 OSTVSL LTV 88€ VIL 146 S9€ LTI T8T9T8 £09 €£€T 900 L8P 0£6 195 905 PEV 0007 TIÉ 089 SL9 Zcr 915 0£9

Str ESS S€8 ITV LES 109 189 606 1001 696 6b8 LEG

698 SIV STYy OIEf vr6 61.9 ZTLETBE L69 Eye OT6 OLSZES I€LTI9 668 BEb S86 ZTLB 19L TZI OSL 559699 S66T

8E€ I6E TSV €ZS Z9S 509 Lev b8r €£ZS 559 £OL T8E BE FOS T8S €£Z9

VII v6r 079 TOP 687 vIZzT TSE PTI 856 LT BET ILE 60I 600 PHIO VIS LEO €60 BET IE O66T

067 BIE 6VE v8E CO Efcr OTE GE 99€ S8E 9I6E bEy SSV LLV BTE LPVE TBE 8Ir BEV 6SV

ZTI9E IZI FEB LB0S9Z STI PS OPLLET TTH 999857 161 €98 LVZT68T 6LEL6T 8I8S0€ OOF 90€TST 607 981 £OT68T TTEL6T S861

SITT LET OST TLT O8T IST 997 €LZT 6E€Z 997 [82

LOLEST GOS O65 LBLSOI TS6LIT 6GST LT GIG 6ZO 981991 69691 vTI LOV IEL O9S TIS €IL9I9T GFOTLT S8TELI 995 0861

LST T9T OLT LST 191 VIT VLI ILT BLT BST TIL SÅLT

LOG GPL 069 BEL €OEOST €£68 O66 696 G6V LSO6FT 6VBIST OSOSST Z69 TIEBST TES GSV O6r 6T9cST G6ETYST LLBSST 6L6IT

6ET TPI SVT BFT IST ZI SVE LVI 9ST EPT OKT 6FI

Tbb Spy €0S0€T STI BOL SOB8B ZE9 OTLOE€T ZTLLIET 6FBZEI THG 6ST O67 IEV LEO £601ET BOZTEET SBE I6H TZI 8L6T

OCT BZT TEL EET HET BZ HET LET BET GET 6ZI SET 9ET LET

fTV ZTSLYTT BOTIIT LEV ZTOTBIT SI68IT TLLPIT VET LTBITT BZS BST ZO9OTI PE£ SLOTTT P8T TYS IECG6LIT ISE6TT ZTLOOZT 1OB8OZI LL6T

€IT LTT IIT LIT GI IZI SITT IIT

T6LOOT 965101 E€IVTOL SPTEOT S99£0T 680 609 ITYTOT OrBZTOL LSTEOT SSP STESOT 6VL LBI 006101 OCL PSS IOF O£8 19ZS0T 9L61

FOT TOT rOl SOL 90] TOT €OLl FOT VOLT

6ZL88 1ST68 LLS68 60006 9TTO6 €br06 89068 T6V68 90.68 0668 6ELOG €8T1 90rT6 6ZT9T6 SS€68 PvBLG8 BITOG SS906 9L806 Z6016 SL6T

99TLL €ECLL TOSLL TLILL LSLLL TPBLL 9ITTLL TOELL 9ILPLL 6SSLL vPEOBL 8BOTBL S6T8L TBERBL GSFLL 6T9LL O08LL TLGLL 8BLOBL PFI8L vi6T

LIT99 86T99 6TT99 19799 LLT99 T6T99 9ATT99 LYT99 T9T99 8LT99 TEF99 PIF O8499 96599 85T99 06799 17£99 €S£99 69£99 S8E99 £L61

zOO9S z009S TOO9S T0O9S T0OO09S TO009S TOO TOO9S TOO TOO9S TOOD9S —TOO09S ZO09S TO09S T009S TOO9S ZT0O09S TOO TOO9S T0O09S ZL6I 1y 9S 9S 9

-3Pejd PjUBI -AN

DS ” nn ne 'n

snor oro oro OPP 00

UFJO

1d3

7 I

"WON -NUI TY0

Zz

Prop. 1973 48 32

LSE vöTp 66€ €£££ VOGEPL SPL TE8 £169€8 T6T SS56 188 9ET TLL 960 109 PIE 00072 LVE ER OPS 699 928 889 TZ6 SIV TIS OLL

STOT 89 158 176

68E IVB 8I6 070 9E€ VvOBII9 ITP LSS 108 987 LS8B OSO IEF 16b 9509€9 96789 S661T

OVE €6E SSV 8ZS 895 IFS LTI ZL9 ITL BEE LR HIS T6S

6E1 ISS 697 889 TZ6OlV SST L69 618 970 STP PVE OTB9I9SE T8LOGE ZTV9 SLIT 198 0661

967 VCE 9SE I6E TIEV LOV 9vv 89 O6K ITE Bör 6bb OL

VIC STO Bry LT669T SBS BES BST €ZT8S6Z 660 S89 IE TBLLST LEG I8I LETS6T L6S S$86T

6TZ ZPZ SST LLT S8T O8Z VOE ZI VbT TLZ L8ZT f0E

ITESST 6IZ6ST S8ZTE9T LTS €ILG691 SVG PEG 601 SIP B9LO8T LLEOIM LIV STI OTO TLZSLT GLSLLI 0861

LIT TLI TALE 9LT BLT VIT BIT LT

TIT OfObrI 000 ILOOST PSI O9ZEST ILT FOR O90 §FbL PZz6 TBBLVI EF6 E€II GEL €6ELST 6L6T

TYT LT TST EST IST 8ST 6ST FFI OS FST SST

I99ELTI S8EGTI O97TET LES BBO P6L TEB PEO €ZZ6EI LLE TSOOET ICITET BSTVET ZTSF9IET TLS LOLBET 8L6IT

ET PET SET SET BET OKT LET

LIGETT FOESTT 699 S9081T PLL T6V G6ZTL O8TITI 916 199721 SLLSTT EFT OPS 696 §69 Löv LL

9I[ BIT GET GIT TCT LIT BIT 6TT 0CI ITI

ZIT TL61OT Z6LZOT 979 BVOFROL ELF FBI IFS T86 zZzr90T LETZTOT ZZI 6S6 OI8 OPZTSOT £LISOT 9L6T

TOT €O0T FOT FOI SOT SOT €OT 01 FOT

€L888 16768 €ZL6E8 SSTO6 ZTLEOG 06506 64806 FP6TIG LISTE TVLIG OIS68 OP668 PLEOG €I806 €EOT6 SSTI6 SL6T

'€£008L

vETLL €9€LL TESLL OOLLL SBLLL 698LL T608L SITBL TSEBL GEV8L OGFLL O99LL TEBLL 6808L SLI8BL +veL6T

OIpT99 8LT199 60799 OPzT9I9 99ST99 T1TLT9I9 ITIF99 EPb 65799 SLY99 LET99 89799 00£99 zTEE99 85£99 FIE9I €L6T

99 — -ZOO9S

TOO ZOO T009c TOO TOO zO0O9S TOO ' TO09S zO09S ZOO z009C 70095 Z009S 0095 ZTOO9S ZL6T Iy 9S 9S 9 9S 9S 9S

-Sejd PJUEI AN SL

Zz SL S'L 8

r S 9 L

v S 9 L 8 9 L 8

uO

dy

Z2

I S | S

"WON UI UYO

Zz 6 6

Prop. 1973 48 33

0007 SLI 0'zz L'vt 9'Lz T'6 TI LET L'91 S'8I v'0oz T'6 ST LTU TI 8'6 O'TI 9'pT

BjugasBurmdejdku —

S66I1 T'LI T'0T 8'Iz L'€T 9'0T TU I'bI €'9[ SLI 8'8I $'oI €'TI 6'tl 6'FI

T'ZI T'€T I'bI

0661 O'LI 6'81 661 607 €'T S'€T 8'VT €'91 6'LT 8 O'€I L'ET ri 6 TI S's1

I'LT

Yyso hd) S$861 €'81 v'6l 6'61 S'0Z 6'vI L'ST 9'91 SLI 0'8I S'8I TPI o'SI SST 6'SI SST €'91 TLI

xopursiudjuswnsuoy

0861 0'07 S'0Z 8'07 181 S"81 0'61 S'61 8'61 0'0z LA 6'LI €'8I S'81 0'61T S'6I

117 181

6L61 907 O'Tz €'IT SIT 0'61 v'6I 8'61 T'0Z +'0z 9'07 T'8I 9'8T 8'8I 0'61 €'61 L'61

1'0z

I Zuruyo

8L6T 9'1z [UKAA 1'cz MAA 8'61 1'0z s'07 807 O'Tz 1'Iz 161 r'6I S'6I L'61 107 S"0Z 8'07

"Buruqgojswoyqur —

LIGIT T'Tt S'Tz 9'Tz 8'TT 9'07 607 +V'IT S'17 917 107 €'07 +$'OT 907 607 p'Iz

1'Tz T'TZ

9161 6TT. 0'€Z 1'€z TET SIT L'IT 617 0'Tz 1'Zz TT O'Tz TT €'IZ $'Iz L'Tz 6'1Z

1'zz [[undou

SL61 VET 9'€T 9'€T L'€T €'Tz RAA 9'Tz L'TT L'TT 8'TT 6'1Z 0'Tz S'Tz 9'zz LTT

1'Tz 1'zz wo UJpugsrjue —

bl6T 6'€Z O'bz O'rT O'btz €'€T €'€T v'€Z VET VET S'€T 677 6TT 607 0'€T £'€T VET bv'€T

IB

I

38 Japun ExIo £Ll61 TVT TT Tbz The O'pz O'btT O'bz O'rz O'rz O'bz 8'€T 8'€c 8'€T 8'€T O'bz O'bz I'bz

TI/T€ I3pun IATA

=

PUOJ TL6I

OST O'ST [INTA OST 0'ST O'Sz 0'Sz 0'Sz OST OST O'Sz 0'Sz 0'ST 0'ST O'ST O'Sz OST

1y IE EUAISUe UIOUI3

-3ejd BJULI

-ÅÄN

SITUL N SL S'L SL ZI'TE€ 9 L 8 v S 9 L 8 9 L 8 LÅ S 9

EXIÄJS PYIÄJS uxQ

1dyY

I 0 z € z A SUJPUOJ SUSPUOJ IPGeEL "WON

-yur UjyOo

N

0 S S 9

Prop. 1973: 48

- rn AVN FTNLAB YNVV AAA VAND

S När VOONTA ONS OSA KARA N mm AN rm nm -— NOA i -

S SV BAT NAM MEVNM FROM AVMAO a - NON -— ONT - m— — TA ONKNOö- -- ARAS mm Ol NACNT mmm mm

3 SAR VYrIVT MAR ANT ANN

EN -— re -— — — S-NATA mm RK mm O--N mm —- —- vm NON ml md am Ån Jå man Ånn NAT

& ARA TARBAR NAM PRRMIO ORAS AA -— SON — —- —- Åt År FÅ a FÅ ne FÅ en FÅ an 5 GTFTAGSS Å mn ÖR FÅ ne ArnA0T ne | FONN —-—— = vm FLAG mn —

S ONA OTARMDEO ARAR ATOR AM [2] DOM te re PT 00 00 00 NS ud ODD 0 rr 00 20 — ANNA mr AA ARM rn Anm = CIN AN —nM Am

R VOR ANVOAT NNARA NAN ADVOT AN - ANNAN S0- mm PO AAAN mA FrrrRr -—r—— om OC-- NANNA BONN mr rm ma

2 sn O-TRAO ARE "FO ATÄrO AA trams ÖA AAS SÉÅCM0WW HÄAAE ANKAS - NANA mmm mm Ol Hmn ANNA AN

TE NA AMMORA MNKR HAGA TOR

[A mA RA AOCOCC0CC0C ANNAN HHNAN CcCK - dwvvd NNNNN merms NNNN NANNA

2 NAT AVN TAD MAR NFO MMO

AA NAN befarar SC8S NNNANN muren - ANA ANANNAAN ANN NANA NANOede

c AA ARA KAD AAM VNYNN AAGA O-AM NAN S-rNNAN mn 0R NAOMA NNANO

- NNN NNNNAN NANNA Adda NNNA

X nvnn OARDDA VAVVR AARVV ARGA & mna NANNA AAR Noel mannm Noman vå NNA ANNANAO NNAN NAAN NANO

2 AA Anm FFF MA RA AAA VNNR AT KARA mem ta cf str mmm

- ANNA NNNNNN NNAN NONNA NNAAN

SJ ODD DODDDA DDHDA ADDA DADA jo nn NANNA NAIBA VARA AVN

ot ANNA UNNNNANN NNNN NNNAN NNNA

8 ' O- > Sve nn nn nn nn

ZEN) rré TnPREÉÅ ErE?Å vrEK?É stor

= tr

[SNC

Öm em < [SS] em

Seg 4

Ze Nl Nol rr rr

Prop. 1973: 48

32 SS SO NTFTANNA ANAR HADNA 00 — BN YO ers FN — TVP NAR VOrA 60

NN mm a mm -— mm

Rn AA Le Om ONMRAS ORSA BOVR ARON rr ADO—N NN SH ATP PR ROrAnAM vm -— vm m— vm mm mm vin mn [er = ta "OADVON BONO ANOR ROOrMO ale ADC M ADC er VA NO ND AD —-N mt -— — —-—r— vr = m— — Ån on Ån OR ne | mem mm oo [0] AR ANNADO NANA HOTA BMG ÉI]MMN Nor AA rm + + un ANNAN vore Alen tb vn - — mmm — m— mem mn mm mm mm mm mn mm pm

3 OM HM AMO AMrAR HAT MR-VAO

[oe] NA WONOr tt PP wi VY NO Co OO OM ONE Tr PP 00 - re m— mel mn Mm Fm mm pm Fl em Fj pm — rm pe SR AN 2 ANDAR TITLAR ARA NO Pre > E> 06 00 MOND NO > AND 0D MADA NYRMNN PS Pe PN 20 60 oc - a m—- —-—— mn mr mm AON mr nm nmnn

2 AR OMGARAOMA FIrROG OtNR MYANMAN

[oa] [i] [> sl oll olle I rr PR 00 [elek] 20 OMAnA

— NN "mMAMrnArA Amremn NÅNN me mmmmrmrm

= Or AMVNRASD NARVA ANAR MYNROrM

[er] —— AAA NANAD 0060 00 Om mm AAA DCDOD

-— Ar mmm RO mr An NAMA Mr ANNA

[oe] c Nn ANTAR AA NMARA VARAR TYNAOT —— ccc ScSc [fa —— E- O0O00-- -— NN ANnNelactel rm mm mm ON ANNAN NANNNNOA

rr IT FANDOORA AMOR MTNA ORAARO

[= AIA re KKR Ormmr ANNAN S—-me SN

- AO NNNNNA EIANANAN NNANelLl NNANAAAN AA Så mA ANAORRR ANNA AAA VINN 090000 mm ANNAN ANANA ANNAN mmm Mm NN Nr falsk - NN ANAMMA NA NNNN ANNAN NANGAAN [=] r [ag lag] AR OKLKRRR ANNA ARRARA HRRRNN mm om Am Anm Mm Mm mmm mm mm mmm en Mm Mm en mn AN -— [ee AW etetetlelert Nellan NANNANN MAlAMNNANA

rn Sö DADADA DODS OH0GR OCR 0cA

jo VAD ANNAS BRAVA VBA VY

od elel NNNAANN EINANA MAA AMANNANAN

1 8 OO

285 of AV ES a n n

VASS Nä <+nOre Ore ORK +P

g a

[RN

ÖT + nn en <r

E ' [ud

00 rr re 00 oc

Prop. 1973: 48

3 OLAM-A AO-Tt ITOAR

S el TAN GN NEAR honan and TGN

S ONE TFTAN NOA NONNNA

EN - MINA SN —r— i mm NÄRA

: - OVTTtAT MAN TNHOO-

[= rOADCOm el act OA --A - -— — r— -— -- —

20 ALINA AHA VANN

—- AA OÖ-rNNO0AMmMA rm nn mA TABS ve vi HSAN AMA «+

> OTOANFTAO NOANIK FOA A ANTA TINY NY WC VIC OR -— MA nA nm A mr ——- —-— rr

2 VOR MAMNAR NARNRA

a - Sr fd mel FA nn CON mee mm CRP vrirn rm mm

2 A ANOR GAM AVR VIC TN re > b- 00-00 cc ACNAAN re P- 00 00 00 00 - ee dl FN pj mn ee mm mm ie md mn

- AA ANVO—A OMYIA VON TA 00 00 OO OA OM OA o000 COMMA ANAN -— mr mm mr PA ANANNA rr Pe

E BRALLAN AAA MARATIR

a SNES ÄNSTST = ATA AMNNAN SANANA

2 A ARHOANN An OM NAMT OC = = ANNO mm

= NNNANNA NANO NNNANA

< [ AAAAAAM MORA ANM ATI ANNAN OA oe ANNAN ANA -— ANNAN N AA etetlelel ENA N ella

R VA RIIS nn AA em mm Mmm tr en tå on Men = NAN ,edsd KMsdsdvN dvKvNNvG

N ALAA3A SO00 ALASLA

RN Eee el IA VV

och ddddARd dudN NANNA

8 rr 0O-= 28 So nn nn Ne

ZRPN norra work +nOrKHo

ec

= Evo

ÖMT on = in

Ere Vär EI Z.E5Sosl 2 [ a

Prop. 1973: 48 37

Bilaga 2

Till Konungen

Socialdepartementet

Angående avgiftsuttag och förvaltningskostnadsandel för obligatorisk yrkesskadeförsäkring för åren 1975—1979. (1 tabellbilaga)

I 39 3 sista stycket lagen (1954: 243) om yrkesskadeförsäkring stadgas att riksförsäkringsverket vart femte år skall lägga fram förslag om avgift för denna försäkring jämte förvaltningskostnadsandel för nästföljande sju år, i den mån beslut inte redan fattats härom. Enligt ikraftträdandebestämmelserna (5) till lagen (1971: 280) om ändring i lagen om yrkesskadeförsäkring skall sådant förslag avlämnas första gången före 1972 års utgång. Eftersom avgiftsuttaget genom lagen 1971: 281 redan är fastställt för åren 1972—1974, skall således förslaget nu omfatta åren 1975—1979.

Ändrad finansieringsform fr. o. m, år 1972

Utredningen angående yrkesskadeförsäkringens finansiering m. m. föreslog i sitt betänkande (SOU 1970: 49) att de tidigare enligt kapitaltäckningssystem beräknade och riskgraderade försäkringsavgifterna för den obligatoriska försäkringen skulle slopas och att man i princip skulle gå Över till ett fördelningssystem som metod för avgifternas fastställande. En enhetlig försäkringsavgift förutsattes tillsammans med andra tillgängliga medel förslå till att täcka även utgående uppräknings- och värdesäkringstillägg samt hos riksförsäkringsverket och försäkringsrådet uppkommande förvaltningskostnader. Enär en strikt tillämpning av fördelningsmetodiken skulle ha inneburit att avgiftsuttaget efter start närmast från nolläge så småningom skulle ha kommit att ligga avsevärt högre än avgiftsnivån enligt det tidigare systemet, föreslog utredningen att övergång i stället skulle ske till ett s. k. modifierat fördelningssystem med sikte på en i stort sett jämn uttagsnivå. Liksom tidigare skulle avgiftsuttaget av administrativa skäl tillämpas på all löneinkomst upp till 7,5 gånger det vid årets ingång gällande basbeloppet trots att man i flertalet fall vid beräkningen av ersättningsunderlaget för yrkesskadelivräntorna till en del reducerar inkomst som överstiger 2 basbelopp och helt räknar bort inkomst överstigande 5 basbelopp.

Utredningens förslag ligger till grund för det avgiftssystem som tilllämpas för den obligatoriska yrkesskadeförsäkringen fr. o. m. år 1972. De närmare bestämmelserna om avgiftsutltaget framgår av 38 och 39 §§ yrkesskadeförsäkringslagen. För åren 1972—1974 har avgiftsuttaget bestämts till 0,30 2, varav 1/20 skall anses svara mot förvaltningskostnader.

Utgångsläge och beräkningsförutsättningar

Enligt ikraftträdandebestämmelserna till lagen 1967: 916 har socialförsäkringsbolagen att efter avtal med riksförsäkringsverket före ut-

Prop. 1973: 48 38

gången av år 1973 överföra sina försäkringsbestånd på verket. I mindre omfattning har sådan överföring redan skett. Hos bolagen kvarstående ersättningsskyldigheter, som kommer att övertas av verket, uppskattas vid ingången av år 1972 ha motsvarat ett kapitalvärde av storleksordningen 500 miljoner kronor.

Vid övergången till fördelningsmetodik fr. o. m. år 1972 uppgick tillgångarna i verkets yrkesskadeförsäkringsfond för obligatorisk försäkring till ca 1 045 miljoner kronor. Härtill kom fordringar på grund av skadestånd, utestående avgifter m. m. på tillhopa ca 70 miljoner kronor. Om man också räknar in det förut nämnda beloppet av ca 500 miljoner kronor som skall gäldas av socialförsäkringsbolagen, uppgick den vid årsskiftet 1971/72 aktuella fondbildningen för obligatorisk yrkesskadeförsäkring till drygt 1600 miljoner kronor. Motsvarande årskostnader utgjorde ca 240 miljoner kronor.

De beräkningar rörande utveckling av kostnader och intäkter samt fondtillgångar som verket nu utfört har förts fram ända till år 2000. En sådan långsiktig kalkyl har bl. a. det värdet att den återspeglar de relativa inverkningarna av olika antaganden om den nominella löneutvecklingen, konsumentprisstegringen och nyplaceringsräntan. Som realistiskt underlag för bedömningen av avgiftsbehovet har kalkylen däremot begränsat värde särskilt som verkningarna av lagändringar inom yrkesskadelagstiftningens område kan bli betydande (yrkesskadeförsäkringsutredningens arbete pågår, medan sjukpenningutredningen redan föreslagit att sjukpenningen från yrkesskadeförsäkringen skall höjas i samband med att den underkastas beskattning). Vid beräkningarna har verket förutsatt oförändrad lagstiftning.

Inkomstutveckling

Såväl försäkringens avgiftsinkomster som dess utgifter är i väsentlig mån beroende av löneläge och basbeloppets storlek. Beräkningar har utförts efter följande sex alternativa antaganden om den nominella genomsnittliga inkomstökningen per år och försäkrad samt utvecklingen av konsumentprisindex, vilket bestämmer basbeloppets storlek:

Försäkringsbestånd och avgiftsunderlag

Det försäkrade personbeståndet har förutsatts utveckla sig i anslutning till statistiska centralbyråns prognoser i statistisk redogörelse Be 1971: 6. Avgiftsunderlaget — lönesumman inom 7,5 basbelopp — som för år 1972 räknats fram till ca 80 miljarder kronor, har antagits komma att förändras (utom i anslutning till centralbyråns prognoser) i den omfattning som föranleds av de presumerade inkomständringarna.

Nytillkommande skadefall

Beräkningar har verkställts med tillämpning av skadefrekvenser och svårhetstal för nytillkommande skadefall som överensstämmer med motsvarande genomsnittliga värden för skadeåren 1965—1970. Under nämnda period har variationerna i dessa värden varit relativt små. I vad avser livräntorna har kostnadsspridningen mellan skadeår och utbetalningsår beaktats.

Prop. 1973: 48 39

Dödlighet och reaktivering

Vid avvecklingen av livräntebestånden till följd av dödsfall har centralbyråns värden för befolkningsdödlighet tillämpats, vilka enligt tidigare stickprovsundersökningar nära ansluter sig till dödlighetsutvecklingen inom här ifrågavarande bestånd. Ifråga om rcaktivering har de för verket övergångsvis gällande värdena räknats upp med 20 4.

Fondränta

Nyplacering av fondmedel har förutsatts ske efter följande sex alternativa procenttal för årlig ränteavkastning:

4 5 6 7 7,5 8

Ränteavkastningen på yrkesskadeförsäkringsfondens medel är för närvarande ca 6 20. Omplacering till den alternativa nyplaceringsräntan har förutsatts ske inom en tidsperiod av 15 år.

Förvaltningskostnader

Som nämnts har förvaltningskostnadsandelen för åren 1972—1974 fastställts till 1/20 av avgiftsuttaget 0,30 96. För startåret 1972 motsvarar detta 12,0 miljoner kronor. En av utredningen angående yrkesskadeförsäkringens finansiering m m utförd mätning av riksförsäkrings-

verkets och försäkringsrådets kostnader i samband med handhavandet av

obligatorisk yrkesskadeförsäkring (exkl. stats- och militärskador) resulterade i ett kostnadsbelopp av 10,5 miljoner kronor för år 1970. Uppgången till 12,0 miljoner kronor år 1972 lämnar utrymme för en kostnadsutveckling på drygt 14 90 för två år, vilket ansluter sig till den genomshnittliga löneuppgången bland statsanställda. Mellan avgiftsinkomster och förvaltningskostnader föreligger en sådan samvariation att verket har ansett sig kunna tillämpa förvaltningskostnadsandelen 1/20 för samtliga år som beräkningarna avser.

Utförda kalkyler

Verkets beräkningar redovisas i tabeller som tagits in i en särskild bilaga.!

Intäkter (exkl räntor) och utgifter: tabellerna A—F

I anslutning till ovan angivna antaganden om inkomstutvecklingen har i tabellerna A—F redovisats de årliga intäkterna vid fortsatt avgiftsuttag på 0,30 6 — med undantag av räntor — samt utgifterna med fördelning efter förmånens art och årligt nettoutfall före inräkning av ränteintäkter.

Räntor och fondutveckling: tabellerna A: 4—8 — F: 4—8

För varje kombination av inkomstutveckling A — F och nyplaceringsränta (4, 5, 6, 7, 7,5 och 8 76) har i tabellerna A: 4—8 -— F: 4—38 redovisats ränteavkastning, fond vid årets slut samt fondens storlek i förhållande till årskostnaden. I tabellerna har därjämte redovisats fondändring som uppkommer därest avgiftsuttaget 0,30 20 förändras med 0,01 procentenhet med början år 1975, 1980, 1985, 1990 eller 1995.

Angivna tabeller, som utvisar de framkomna beräkningsresultaten, ingår i bilagan. I denna har på sid. 43 intagits en sammanställning

1 Här har endast tagits med tabellerna D och D7 som bihang.

Prop. 1973: 48 40

över vissa av de resultat, som redovisas i tabellerna A: 4—8 — F: 4-8. Med början år 1974 framgår härav för vart femte år

dels fondbildningen den 31 december i förhållande till den aktuella

F årskostnaden z) vid avgiftsuttaget 0,30 7 (dvs. det antal år, varunder

fortsatt utbetalning på denna kostnadsnivå skulle kunna ske från fonden utan ytterligare tillskott av vare sig avgifter eller räntor),

dels fondavvikelsen i förbållande till ärskostnaden( 3 ] därest avgifts-

uttaget fr. o. m. år 1975 ändras med 0,01 procentenhet.

Verkets bedömning och förslag

För yrkesskadeförsäkringen föreligger fr. o. m. ingången av år 1972 inte något direkt krav på att fondbildningen skall vara av en viss bestämd storleksordning. Den fondbildning som beräknades föreligga vid övergången till nuvarande avgiftssystem motsvarade dåvarande kapitalvärdet av försäkringens ersättningsförpliktelser med undantag för uppräknings- och värdesäkringstillägg. Det för inledningsperioden 1972 —1974 fastställda enhetliga avgiftsuttaget av 0,30 Zo motsvarar den genomsnittliga bruttoavgiftsnivån i det dessförinnan tillämpade riskdifferentierade avgiftssystemet. Detta innebär att man med tillämpning av nuvarande avgiftsuttag tills vidare kan förutsätta att fondbildningen inom försäkringen kommer att utveckla sig på i stort sett samma sätt som om det förutvarande avgiftssystemet hade bibehållits oförändrat.

Verket har räknat med att avgiftsbehovet för perioden 1975—1979 i första hand bör bedömas på grundval av det i tabellbilagan redovisade inkomstalternativet D. Detta innebär att den nominella inkomsten ökar med 790, varav 4 2 motsvaras av samtidig konsumentprisstegring. Ifråga om förräntningen förutsätter verket att nyplacering av fondmedel bör kunna ske efter en räntefot på 7 20. De fullständiga beräkningsresultaten vid dessa antaganden framgår av tabellerna D och D:”7 på sid. 22 respektive 26 i tabellbilagan.

Ett oförändrat avgiftsuttag på 0,30 90 beräknas vid detta alternativ medföra balans mellan avgiftsinkomster och utgifter i fördelningssystemet (se tabell D sid. 22 i tabellbilagan). Det innebär också en relativt sett i det närmaste oförändrad fondstyrka under avgiftsperioden 1975—1979. För tiden närmast därefter skulle ett fortsatt bibehållande av avgiftsuttaget på samma nivå medföra en viss förbättring av fond- ' ställningen. Vid en ofördelaktig försäkringsutveckling i framtiden eller i samband med framtida reformer inom försäkringen skulle därigenom behovet av avgiftshöjningar minska.

I propositionen 1971:22 anförde föredragande departementschefen bl. a. (s. 49): .

”Enligt utredningen kan i inledningsskedet cn viss sänkning av den nuvarande genomsnittliga avgiftsnivån vara motiverad. För egen del är jag emellertid inte benägen att förorda en sådan sänkning. I stället bör man enligt min mening sträva efter en från avgiftssynpunkt i det närmaste jämn övergång. Härigenom behöver inte försäkringens fonder minska i samma mån som utredningen avsett i samband med att de tas i anspråk för försäkringens förpliktelser på grund av skadefall som inträffat före övergången. Avgiftsuppräkningar i framtiden kan därmed också begränsas.”

Härtill anslöt sig riksdagen.

Prop. 1973: 48 41

Med hänvisning till vad sålunda anförts föreslår verket, att den i 39 8 lagen om yrkesskadeförsäkring avsedda procentsatsen för uttag av försäkringsavgift för åren 1975—1979 bibehålles vid 0,30 och att av försäkringsavgiften liksom för närvarande en tjugondedel skall anses svara mot förvaltningskostnader.

Beträffande förvaltningskostnadsandelen vill verket slutligen erinra om att verket i årets petitaskrivelse hemställt om Kungl. Maj:ts uppdrag att verkställa en särskild utredning om finansieringen av socialförsäkringsorganens administration. |

I handläggningen av detta ärende har, förutom undertecknad Åström, deltagit överdirektören Järnbrink samt ledamöterna Albåge, Dockered, Fjällström, Mehr och Östlund.

Därjämte har närvarit suppleanten Bartley, avdelningscheferna Örtengren och Ahlström, tf. avdelningscheferna Skogsberg och Ljungholm samt byråchefen Eriksen.

Underdånigst

L.-Å. Åström

Gösta Skogsberg

föredragande

Prop. 1973: 48

Tabell D (till bilaga 2)

Inkomstökning 794, Basbelopp 7100 kr. vid 1971 års utgång Konsumentprisstegring 49 Avgiftsuttag (med 1/20 som förvaltningskostnadsandel) 0,3024 Belopp i milj. kr.

1 Därav 475,0 milj. kr. från socialförsäkringsbolagen den 31 december 1973.

Prop. 1973: 48 43

Tabell D:7 (till bilaga 2)

Inkomstökning 794 Basbelopp 7 100 kr. vid 1971 års utgång

Konsumentprisstegring 49,

Nyplaceringsränta TY

Ränte- och fondbeloppen i milj. kr.

Ränta (R), fond 31/12 (F) = Fondändring 31/12 (f) och fondändring 31/12

och fond 31/12 i förhål- = i förhållande till årskostnaden & vid avvilande till årskostnaden <kande uttag på 0,01 procentenhet med början år

GT vid avgiftsuttag 0,3094

1975 1980 1985 1990 1995

F f f f f f

År R F Fö f Fy f Ä f i f FU f FU

1972 64,8 1159 ve 1973 = 73,2 1750 ve

1974 95,2 1849 6,7

1975 103,4 1956 6,7 9 0,0 1976 112,4 2073 6,7 20 0,1 1977 121,8 2 201 6,7 33 Oj 1978 132,1 2 340 6,8 47 0,1 1979 143,3 2492 6,8 63 0,2 1980 155,3 2659 6,9 81 0,2 13 0,0 1981 168,4 2843 7,0 101 0,2 27 01 1982 182,9 3 047 7,1 123 0,3 45 — Ol 1983 198,7 3 274 17,3 148 0,3 64 01 1984 216,0 3 524 17,5 176 0,4 86 02

1985 235,0 3 801 17,1 206 0,4 110 02 18 0,0

1986 256,0 4107 7,9 240 0,5 137 0,3 37 — Ol

1987 278,7 4443 8,1 278 0,5 168 0,3 61 01

1988 303,1 4813 84 319 0,6 201 0,4 87 0,2

1989 329,8 5218 8,7 364 0,6 238 0,4 116 0,2 1990 358,9 5 663 9,0 414 0,7 279 0,4 149 02 23 0,0 1991 390,8 6 149 9,4 469 0,7 325 0,5 185 0,3 50 0,1 1992 425,8 6 683 9,7 529 0,8 375 0,5 225 0,3 80 — 01 1993 464,1 7268 10,1 595 0,8 430 0,6 270 0,4 115 0,2 1994 506,0 7912 10,5 668 0,9 491 — 0,7 319 = 0,4 154 02

1995 552,2 8 619 747 09 557 07 374 05 197 02 31

Jå RO

1996 602,6 9391 114 833 1,0 631; 0,8 434 05 245 03 66

1997 657,6 — 10233 -— TS 00 928 11 711 08 501 06 298 03 106

1998 717,5 11153 123 1031 1,1 799 09 574 0,6 357 04 152

1999 782,9 <12155 12,8 1143 12 895: 0,9 654 07 422 04 203

MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 1973 730092