Kungl. Maj:ts skrivelse med överlämnande av årsredovisning för Statsföretag AB

Kungl. Maj:ts skrivelse nr 126 år 1974 Skr. 1974: 126

Nr 126

Kungl. Maj:ts skrivelse med överlämnande av årsredovisning för Statsföretag AB; given den 17 maj 1974.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över industriärenden, till riksdagen överlämna årsredovisning för år 1973 för Statsföretag AB.

CARL GUSTAF

RUNE B. JOHANSSON

1 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr 126

Skr. 1974: 126 2

Utdrag av protokollet över industriärenden hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den 17 maj 1974.

Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena ANDERSSON, statsråden STRÄNG, JOHANSSON, HOLMQVIST, ASPLING, GEIJER, BENGTSSON, LÖFBERG, LIDBOM, CARLS- SON, FELDT, SIGURDSEN, GUSTAFSSON, ZACHRISSON, LEl- JON, HJELM-WALLÉN.

Chefen för industridepartementet, statsrådet Johansson, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om överlämnande till riksdagen av årsredovisning för Statsföretag AB och anför.

Den årliga redovisning till riksdagen av verksamheten hos Statsföretag AB som förutskickades i prop. 1969: 121 bör, liksom föregående år (skr. 1973: 133), ske genom att bolagets nu föreliggande årsredovisning för det senast förflutna verksamhetsåret överlämnas till riksdagen. Årsredovisningen torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga.

Jag hemställer sålunda att Kungl. Maj:t till riksdagen överlämnar årsredovisningen för år 1973 för Statsföretag AB.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans

Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas skrivelse av

den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Dagmar Fischier

Skr. 1974: 126 3

Statsföretag AB årsredovisning 1973

Verksamheten i sammandrag

Budget 1974 1973 1972 1971 1970

Fakturering i milj. kr. 6 950 5 606 4 441 3 947 3 592 Resultat före bokslutsdispositioner och skatter i milj. kr. 715 406 263 193 269

i 2 av faktureringen 10,3 7,2 5,9 4,9 7,5

Föreslagen utdelning i

milj. kr. 42 — — —

Statsföretagsgruppens verksamhetsområden

Antal — Fakturering Resultat före

företag (milj. kr.) bokslutsdispositioner och

skatter (milj.

kr.)

1973 1973 1970! 1973 1970!

Utvecklings- och etableringsföretag 3 146,0 41,0 (24,3) (9,2) Övriga företag 5 228,5 111,2 (3,6) 4,6 Summa rörelsedrivande dotterbolag 29 5 680,5 3 634,0 486,8 308,7 Statsföretag AB 1 — -— (46,0) (53,2) Internleveranser och elimineringsposter i koncernbokslutet (74,9) (41,8) (34,7) 13,0 Summa 30 5 605,6 3 592,2 406,1 268,5

1 Scatsföretagsgruppens första verksamhetsår efter bildandet av Statsföretag AB. 3 1973 tillkom MoDoKemi AB och AB Husqvarna Borstfabrik.

Skr. 1974: 126

Statsföretagsgruppen

Resultaten i flertalet av företagen inom gruppen påverkades positivt av goda konjunkturer även om förhållandena varierade mellan olika branscher. Den internationella konjunkturen var i stort sett bättre än den svenska, vilket gynnade de exportinriktade företagen. Efterfrågan på konsumentvaror och tjänster utvecklades dock inte så positivt som man hade hoppats vid början av året. Störningen inom oljehandeln under årets sista månader medförde problem ifråga om energiförsörjning och på sikt kraftigt stegrade priser på oljebaserade produkter. Den befarade konjunkturnedgången har ännu inte inträffat och det är tveksamt om den kommer att påverka näringslivet 1974. Flertalet av koncernens bolag noterade 1973 förbättrade resultat och uppnådde väl budgeterade mål. Företagsgruppens samlade vinst före bokslutsdispositioner och skatter ökade från 263 milj. kr. 1972 till 406 milj. kr. eller med 54 96. Markanta resultatförbättringar uppnåddes av ASSI, Uddevallavarvet AB och SMT. Antalet förlustföretag minskade ytterligare under 1973. Samtidigt reducerades förlusterna i de företag som under senare år haft särskilt stora problem, bl.a. NJA, Kalmar Verkstads AB och SARA.

Investeringsverksamheten De samlade investeringarna i anläggningar låg även under 1973 på hög nivå, 856 milj. kr., vilket var 75 milj. kr. mindre än under föregående år, Totalt under åren 1971—73 uppgick investeringarna till 2527 milj. kr., varav 1918 milj. kr., 76 20, inom stödområdet. LKAB investerade under året 339 milj. kr. Investeringarna omfattade fortsatta arbeten på den nya transportnivån på 540 m i Kiruna. Dagbrytning i Konsuln i Kiruna påbörjades och i samband därmed togs den nybyggda krosstationen i bruk. I Malmberget påbörjades uppborrningen av blodstensmalmerna i Stora Malmlagret och transportnivån på 600 m drevs fram under dessa delar. Arbetena med ny bangård och ny lossningsstation i Narvik fortsatte. I Luleå togs den nya siktstationen för kulsinter i drift. Vid NJA fullföljes Investeringsprogram 70. Under året togs den nya masugnen i bruk liksom stränggjutningsanläggning m. m. Uppförandet av koksverket och ombyggnaden av den gamla masugnen påbörjades. Uddevallavarvets styrelse beslöt om ett utbyggnadsprogram som bl. a. innefattar en stor nybyggnadsdocka. Likaså fattade ASSI:s styrelse beslut om att uppföra en spånplattefabrik i Laxå samt att — som ctt

Skr. 1974: 126 | 5

led i rationaliseringen av sågverksamheten i mellansverige — bygga ut sågverket i Valåsen.

Vid AB Kabis anläggning i Stockholm har den år 1972 påbörjade utbyggnaden av den farmaceutiska fabriken i det närmaste slutförts och vissa delar kunnat tagas i bruk. Den likaledes under föregående år påbörjade utbyggnadsetappen av Vitrums anläggning avslutades. Kabi förvärvade under året den fastighet i Göteborg, i vilken ACO bedriver produktion.

Strukturfrågor

Under året förvärvade Statsföretag MoDoKemi AB av MoDo-koncernen. I förvärvet ingick anläggningarna i Stenungsund och Mölndal. Därutöver innebar uppgörelsen med MoDo-koncernen att MoDoKemi arrenderar vissa anläggningar i Domsjö.

Arbetet med att konsolidera och strukturera företagsgruppen fortsatte under året. Statsföretag förvärvade Coronaverken AB:s aktier i AB Husqvarna Borstfabrik och Vilhelmina Plast AB. Härigenom blev det möjligt att samordna och effektivisera verksamheten i dessa företag. Efter årsskiftet 1973/1974 har dessa aktier överförts till Svenska Tobaks AB. Likaså förvärvade Tobaksbolaget Grummebolagen — som tillverkar kemisk-tekniska produkter — av Kabi. Därigenom kommer Tobaksbolagets verksamhet inom konsumentvarusektorn att breddas.

Statsföretag sålde sina aktier i Staros AB till Coronaverken. Eftersom verksamheten i Staros har nära anknytning till andra företag inom Coronaverken, bör möjligheterna till utveckling av Staros härigenom vara goda.

Kabis anläggning i Strängnäs är landets enda för jäsning av baspenicillin. Viss del av produktionen har bl. a. sålts till AB Astra samt på export. Då det visade sig önskvärt för både Kabi och Astra att förbättra förutsättningarna för tillverkning av penicillinpreparat beslutades under våren, att etablera ett gemensamt ägt företag i Strängnäs för framställning av antibiotika i bulk. Detta bolag, AB Fermenta, kommer att uppföra en beredningsfabrik för att löntillverka Kabis och Astras behov av penicillinpreparat.

ASSI förvärvade Isacsons Wellemballage AB och samordnade detta företag med dotterbolaget Förenade Well AB, som därigenom förstärkte sin marknadsandel och blev det dominerande wellpappföretaget i landet.

Uddcomb Sweden AB tecknade under året samarbetsavtal med Kraftwerkunion AG, ägt av Siemens och AEG-Telefunken i Västtyskland. Avtalet innebär ett förbättrat utnyttjande av produktionsresurserna.

Statsföretag etablerade under 1973 Nuclear Steam SG AB med upp-

Skr. 1974: 126 6

gift att leverera ånggeneratorer till Westinghouse Electric Corporation. Dessa kommer att legotillverkas hos Uddcomb.

Svetab etablerade samarbete med Dunlop Ltd, England, för tillverkning av bilhjul i Luleå.

Kalmar Verkstad utökade sin verksamhet inom transportsektorn genom förvärv av Besima AB, som tillverkar lastmaskiner för containers.

Utvidgat samarbete i företagen

De anställda är nu representerade i styrelserna för de dotterföretag som faller under ”Lagen om styrelserepresentation för de anställda i aktiebolag och ekonomiska föreningar”. Dessutom utnyttjade de anställda i sex bolag Statsföretags erbjudande att utvidga denna möjlighet även till företag med färre än 100 anställda. Den snabba utvecklingen av de anställdas representation i styrelserna medförde ett ökat behov av konferenser med uppgift att underlätta för dessa styrelseledamöter att bättre möta sin nya uppgift.

Genom utbyggnad av det representativa systemet i dotterföretagen skapades ökade förutsättningar för vidgat medinflytande. I de flesta företagen inom koncernen påbörjades arbete i syfte att samordna det representativa systemet och linjeorganisationen. Genom nyligen fastställda riktlinjer för ”Samråd och information om företagets ekonomi i Statsföretagsgruppens företag”, som framtogs av en arbetsgrupp med representanter för koncernföretagen och de anställdas organisationer, lades grunden för förbättrad ekonomisk information i första hand till de anställdas representanter i styrelse och företagshämnd, men successivt även till övriga anställda.

Personal

Genom gemensam personalplanering inom företagsgruppen förbättrades möjligheterna för personalclearing i samband med väsentligt ändrat behov av personal i olika företag. Denna personalclearing skedde i samverkan med Trygghetsrådet för statsägda bolag.

Under 1973 var i medeltal 36 999 personer anställda, vilket var en

ökning sedan föregående år med 1977 personer. Det var främst i NJA

och Svetab (ca 650 respektive 550 personer) som personalen ökade, medan minskningar i huvudsak skedde i SARA med ca 580 personer. Under året har ca 890 personer tillkommit i samband med förvärv av MoDoKemi och Husqvarna Borstfabrik.

Skr. 1974: 126 7

Utblick mot 1974

Även om det är svårt att ha en bestämd uppfattning om konjunkturutvecklingen under 1974, bör man dock kunna räkna med relativt små förändringar under det första halvåret. Därefter kan en avmattning ske inom vissa branscher och framför allt på vissa marknader.

Enligt föreliggande resultatbudgeter väntas koncernens samlade överskott före dispositioner och skatter — om inte dramatiska konjunkturförändringar inträffar — också 1974 stiga med över 50 90.

Den kraftiga resultatförbättringen beror delvis på inflationistiska prisstegringar. Överskotten såväl 1973 som 1974 innehåller prisstegringsvinster på inneliggande varulager och återspeglar sannolikt inte i tillräcklig utsträckning behovet av ökade avskrivningar till följd av prisstegringen på nya anläggningar.

Vändpunkt på malmmarknaden

Under de glada 1950- och 1960-talen, då den ekonomiska tillväxten i världen var ofantligt mycket större än under något tidigare årtionde och då även tillväxttakten var rekordartad, inträffade en explosion även på järnmalmsmarknaden. USA såg sina egna rikmalmer sina och kastade sig över Kanada i sådan skala, att även transocean export i stor stil blev möjlig. Olika industriländer grep in med investeringar i Västafrika. Brasilien hade som järnmalmsexploatör slitit ut barnskorna och tog sats inför 1970-talets produktionssprång i gamla stora fyndigheter och i nyfunna jättereserver. I Australien släpptes gruvlejonen ut ur den bur, som hette exportförbud på järnmalm.

Nya friska män med framtidsvisioner och utan upplevda besvikelser bakom sig ritade upp miljardprojekt. Men bankmännen var försiktiga. I många fall måste de nya gruvbolagen visa upp långtidskontrakt på malm från anläggningar, som man ännu inte kunnat börjat bygga, innan bankmännen lättade på pungen. Den förhandlingssitsen var inte angenäm för gruvbolagen och järnverken såg sin chans och gjorde fina kontrakt. Det skrevs till och med kontrakt på 20 år till fasta priser och utan valutaklausuler, som om inflation och växelkursäventyr inte fanns. Så kan konkurrens se ut.

Det gick bra till en tid. Visserligen var konjunktursvängningarna besvärliga, men med dem måste man ju leva. Mot slutet av 1960-talet märkte man dock vissa symptom på balansbrist. Många gruvor hade fått så stor försäljning, att det inte lönade sig att pressa ut ytterligare kvantiteter genom prissänkningar, eftersom hela den redan placerade kvantiteten kunde bli prismässigt lidande. Malmerna visade sig inte vara fullt så enkla från kvalitetssynpunkt, som de schablonmässiga geologiska förundersökningarna antytt. Masugnsfolket ställde nya och skärpta krav.

Skr. 1974: 126 8

Strejker och klimatbesvär, vattufloder eller ökensand, blev streck i räkningen. Fartygen anlände ”värre än slumpmässigt” och växte i storlek och hamnkapaciteterna måste ökas för surt förvärvade slantar. Expansionstempot mattades och 1969 uppstod en lätt malmbrist, inte i den meningen att det förelåg något totalt underskott men så, att det var svårt att få tag på rätt kvalitet i den önskade transportrelationen. Så kom en ovanligt lång lågkonjunktur. Det har grovt mätt varit fyråriga konjunkturcykler på malmmarknaden cfter kriget, men nu kom tre år i följd, 1970—1972, som var mer eller mindre lågkonjunkturbetonade, Efter de magra åren kommer de feta. Under de tre magra åren hade malmproducenterna tappat litet kondition, ungefär som en löpare, som bara tränar men inte tävlar. Då det starka uppsvinget kom 1973 började gruvorna för första gången på mycket länge sniffa en säljarens marknadsvind. Det var en lätt bris men det var ljuvligt. Samtidigt hade många gruvor under 1972 och 1973 fått så mycket kallt stål de tålde. Den ena valutakrisen avlöste den andra. De som sålt i dollar — och det hade nästan alla gjort — och som hade en stadig hemmavaluta, gjorde jätteförluster. Somliga hade åtagit sig cifförsäljning utan att ha säkrat sitt tonnage och fick uppleva ödesdigra frakthöjningar. Det berättades om en båtlast, som gav lägre fob-pris än Gellivaremalmen betingade 1889. Nåja, en del dollarförluster gottgjordes frivilligt av köparna och valutor och frakter kan ju röra sig både upp och ner. Men det var allvarligare än så. Vissa stora nya gruvprojekt tedde sig knappast lönsamma vid rådande prisnivå. Om denna inte höjdes, skulle investeringarna hämmas, så att en kännbar malmbrist måste uppstå i nästa högkonjunktur. Inflationen kräver nämligen då och då justeringar av prisnivåer. Höjningarna måste komma i god tid, om man vill ha fram mera malm, ty gruvorna som investerare påminner mer om elcfantcr än om geparder. Det tar lång tid att komma från ett förprojekt till produktion vid start i ett nytt område. Köparna visade därför förståelse för att deras egen framtid måste tryggas genom prismedgivanden, Så blev då prishöjningarna på malmmarknaden för 1974 de procentuellt räknat högsta sedan Koreakrisen, I det läget kommer vissa gruvor att göra stora vinster, välbehövliga för självfinansiering av delar i nya storprojekt. Andra kommer att fylla kassahålen, som uppstått genom inflation och andra belastningar. LKAB ligger alltjämt långt under 1950-talets priser vid mer än tredubblade löner och en mängd andra kostnadsökningar. Men vi har åtminstone tills vidare slutat åka utför. För ögonblicket — längre är det i dag svårt att tänka — är sjöfrakterna höga och dollarn dyr och det är bra för oss. Men hur går det med konjunkturen? Åt vilket håll det går 1974 vet vi, men när och hur djupt och hur länge?

Skr. 1974: 126 9

Kostnadsläget ute i världen gör, att malinprisnivån knappast återvänder till det gamla bottenläget. Gruvbolagen tycks ha kommit ur sin Sturm- und Drangperiod. Såtillvida betecknar 1974 en vändpunkt. De på sikt högre oljepriserna ökar våra kostnader men håller sjöfrakterna uppe och gynnar oss sålunda på försäljningssidan i jämförelse med långväga konkurrenter. Mycket mer vet vi inte om framtiden.

Vi är stolta över att vi har klarat de svåra åren som ligger bakom oss så hyggligt, att både Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter i ledande artiklar har skrivit, att LKAB måste misskötas för att gå dåligt.

Arne S. Lundberg

Norrbottens Järnverk i snabb expansion

Norrbottens Järnverks verksamhet har under 1970-talet präglats av snabb expansion. Järnverkets försäljning har ökat från 338 milj. kr. 1970 till 655 milj. kr. 1973 och beräknas bli ca 1 000 milj. kr. 1974. Ökningen 1973 var 41 Z. Antalet anställda har ökat från 3 540 år 1972 till 4 196 år 1973.

Expansionen är en följd av betydande investeringar. Investeringsprogram 70 har till en kostnad av 550 milj. kr. givit en förnyelse av järnverkets metallurgiska avdelningar, ökad kapacitet i valsverken och väsentligt utbyggd manufakturering. Kapaciteten för råjärn tredubblas till 1,6 miljoner ton och kapaciteten för råstål fördubblas till 1,2 miljoner ton per år. Investeringsprogram 70 avslutas under första halvåret 1974. Det har kunnat genomföras planenligt. Även resultatutvecklingen under de gångna åren har väl följt de prognoser som gjordes 1970.

Nästa stora projekt är Koksverk 75, som skall förse järnverket med en av dess viktigaste råvaror och göra företaget oberoende av den begränsade internationella koksmarknaden. I koksverket genererad gas ersätter större delen av nuvarande behov av olja. Genom utnyttjande av en ny teknik, förvärmning av kol, kommer Koksverk 75 att inom ramen för den ursprungligen beräknade kostnaden 340 milj. kr. få väsentligt större kapacitet och lägre krav på köpta kol. Verket skall tas i drift under våren 1975. Personalen, cirka 170 man, kommer att anställas för utbildning under 1974.

Under 1973 har beslut fattats om ytterligare investeringar för 250 milj. kr. Dessa avser dels en vidareförädling av ca 600 000 ton råjärn per år till stålämnen genom installation av en andra LD-ugn på 100 tons chargevikt och två stränggjutningsanläggningar, dels uppförande av en ny normaliseringsanläggning för värmebehandling av höghållfasta stål, som levereras till varv och verkstäder. Stålverksinvesteringen, vilken skall vara genomförd i november 1975, kommer att bidra till att täcka

Skr. 1974: 126 10

den europeiska stålindustrins snabbt ökande behov av köpta stålämnen och medför att NJA blir Sveriges tonnagemässigt största stålverk. Behovet av en ny normaliseringsanläggning illustrerar den snabba förskjutningen av järnverkets försäljning mot högre kvaliteter.

Parallellt med denna omfattande utbyggnad av dagens NJA pågår enligt uppdrag från industridepartementet en utredning om uppförande av ett nytt järnverk, STALVERK 80, i anslutning till NJA. Detta skall med utnyttjande av tekniska stordriftsfördelar producera ämnen för järnverk inom äldre ståldistrikt, vars metallurgiska avdelningar på grund av ändrade förhållanden förlorat sin konkurrensförmåga. Järnverkets läge vid en malmhamn på rimligt avstånd från de europeiska kunderna skapar förutsättningar för låga råvaru- och transportkostnader. Tillgången på arbetskraft och mark är god. Den planerade kapaciteten, 4 miljoner ton ämnen per år, kan te sig stor efter svenska förhållanden, men utgör mindre än 2 96 av stålkonsumtionens beräknade tillväxt under 1970-talet. Investeringskostnaden är beräknad till 2700 milj. kr. räknat i 1973 års penningvärde och antalet anställda beräknas till 2 300.

Parallellt med investeringsverksamheten pågår också en administrativ utveckling för att anpassa företagets organisation och arbetsformer till den utökade verksamheten. Detta kräver betydande insatser.

God marknad 1973

1973 var ett bra år för världens stålindustri. Konsumtionen av stål ökade väsentligt och produktionskapaciteten var ej tillräcklig. Därför uppstod brist på stål och priserna har snabbt ökat. Till skillnad mot tidigare högkonjunkturer har lagren snarare minskat än ökat, vilket innebär minskade risker för prisfall under nästa konjunkturdämpning.

Högkonjunkturen har emellertid endast i mindre grad påverkat Norrbottens Järnverks resultat. Detta beror på att halva försäljningen utgörs av fartygsprofiler, som säljs på fleråriga kontrakt till fasta priser. Dessa drabbas hårt av de kostnadsstegringar som åtföljt högkonjunktur och bränslekris. Igångkörningen av de nya anläggningarna har dragit stora kostnader och medfört kapacitetsbortfall och leveransförseningar.

Efterfrågan på järnverkets produkter har varit mycket god. Speciellt

glädjande är utvecklingen inom stålbyggnadsdivisionen, som nu upp-

nått tillfredsställande lönsamhet.

Svårbedömt 1974 men senare åter marknadsuppsving

I början av 1974 är stålmarknaden fortfarande mycket stark och priserna på väg uppåt. Oron för oljeförsörjningen har emellertid medfört minskad efterfrågan från bl. a. bilindustrin. Detta kan komma att uppväga den starka efterfrågan från övriga kundgrupper. De produktions-

Skr, 1974: 126 11

störningar som många järnverk får på grund av brist på olja eller kol och på grund av oljekrisen störda malmskeppningar kan å andra sidan bidra till att upprätthålla den rådande stora efterfrågan på marknaden. Någon överproduktion av stål torde ej behöva befaras 1974.

På längre sikt torde stålpriserna få en gynnsam utveckling, eftersom stålindustrins kapacitetsökning under 1970-talet väntas bli mindre än beräknad ökning av stålkonsumtionen i världen.

Norrbottens Järnverk har sålt större delen av 1974 års produktion. Resultatet kommer att belastas av oväntat stora kostnadsökningar för bränsle och malm. Trots detta bedöms det bli möjligt att i enlighet med 1970 års prognos uppnå ett positivt resultat för år 1974.

John Olof Edström

Rekordår för Uddevallavarvet — Stark utveckling förestår

1973 har präglats av stark aktivitet inom den svenska varvsindustrin, som väl hävdat sin position som den främsta näst efter Japan. Värdet av under året levererade fartyg uppgår till ca 3 200 milj. kr., varav för export ca 2 200 milj. kr. Detta motsvaras av 42 fartyg om sammanlagt 3,3 miljoner dwt.

I årets statsverksproposition har givits en sammanfattande bedömning av den svenska varvsindustrin och dess utveckling. Storvarvens prognoser för femårsperioden t. o. m. 1977 tyder på en fortsatt expansion av landets varvsindustri med omfattande investeringar under perioden, Man beräknar att antalet direkt sysselsatta vid varven skall öka med ca 10 96, d. v. s. ca 2 300 personer.

De svenska varven arbetar helt utan statliga subventioner. Från svensk sida har alltid framhållits betydelsen av en nedtrappning av de statliga subventionerna till varvsindustrin, som förekommer i de flesta skeppsbyggarländerna. Sverige har därför, bl.a. inom OECD (Organization for Economic Cooperation and Development), energiskt arbetat för avveckling av subventionssystemet.

De svenska varven deltager aktivt i samarbetet mellan de västeuropeiska varven, främst inom AWES (The Association of West European Shipbuilders). Även mellan de svenska varven utvecklas alltmer samarbete inom olika områden.

Energisituationen kommer att ha stor betydelse för världshandelsflottans framtida sammansättning. Nya fartygstyper utvecklas ständigt i takt med nya transportbehov. Transportvägarna, transportmängden, placeringen av raffinaderier o, dyl. kommer att påverka tankflottans sammansättning. Bulktonnage och s. k. kombinerat tonnage kommer att anpassas till nva transportbehov, t. ex. koltransporter. Rekommendationer

Skr. 1974: 126 12

från IMCO (FN-organet Inter-governmental Maritime Consultative Organization) kommer även att påverka fartygskonstruktionerna. Olika prognoser angående framtida tonnagebehov och varvskapacitet visar varierande siffror. Den sjöburna världshandeln utvecklas dock ständigt och kommer att kräva avsevärda tonnagetillskott, dels för att motsvara ett ökat transportbebov, dels för att ersätta otidsenligt tonnage. Vissa bedömare anser att mot slutet av 1970-talet kan varvens kapacitet vara något större än efterfrågan på tonnage. I ett sådant läge kommer de effektiva och moderna varven att klara sig bäst. Omfattande investeringsprogram är därför en av förutsättningarna för den svenska varvsindustrins överlevnad.

Finansierings- och valutafrågorna kommer under de närmaste åren alltjämt att ha stor betydelse för varven. Kostnadsutvecklingen är sådan att den kräver en allt mer skärpt uppmärksamhet.

Uddevallavarvet har under 1973 beslutat genomföra ett omfattande investeringsprogram till en kostnad av över 500 milj. kr. Varvet kommer härigenom att kunna följa med i utvecklingen och behålla sin position bland de största svenska varven. Modernaste tillverkningsmetoder kommer att införas. Den centrala delen av anläggningarna utgöres av en nybygenadsdocka med dimensionerna 100400 m medgivande fartvg upp till 600 000 dwt. Dockan kan i en senare ctapp förlängas. Varvet kommer att eftersträva att bibehålla sina möjligheter att differentiera produktionsprogrammet innefattande fartyg av olika storlekar. De nu beslutade och påbörjade investeringarna möjliggjorde order på två 485 000 dwt tankfartyg. Dessa är av ny typ, helt konstruerad av Uddevallavarvet. Fartygstypen har rönt stort intresse genom det relativt ringa djupgåendet, som erhållits genom en extrem bredd, samt arrangemang av maskineriet. Varvets orderstock om 3,74 miljoner dwt beräknas giva full sysselsättning in på 1978 och är väl sammansatt med bl. a. seriebyggnad av två tankfartygstyper. Under 1973 sjösatt tonnage om 837 000 dwt och levererat tonnage om 605 000 dwt utgör rekord i varvets historia.

Uddevallavarvet planerar att successivt öka sin personal med ca 100 personer per år under en femårsperiod. Under året har månadslön införts för alla kollektivanställda,

Enecergisituationen har kunnat bemästras och icke medfört större störningar i produktionen, Svårigheterna med vissa materialleveranser har dock tidvis varit kännbara.

De svenska varven har hittills kunnat klara konkurrensen från andra Kinders varvsindustri, som arbetar med statliga subventioner. Detta har möjliggjorts genom rationella och moderna anläggningar, en effektiv organisation samt genom en ständig anpassning till sjöfartens utveckling. Varvens forsknings- och utvecklingsverksamhet kommer att få alltmer ökad betydelse. Om anläggningarna successivt kan förnyas i takt

Skr. 1974: 126 13

med utvecklingen, torde svensk varvsindustri ha goda möjligheter att även i fortsättningen väl hävda sig i en hårdnande internationell konkurrens. Uddevallavarvets nu beslutade om- och utbyggnad kommer att giva varvet goda förutsättningar och möjligheter att behålla sin position.

Johan Schreil

Frågor inom skogsindustrin

-— 1973 blev ett bra år för skogsindustrin — högt kapacitetsutnyttjande, kraftigt ökad leveransvolym och höjda priser. Skogsindustrins export steg från 9 miljarder kr. 1972 till 13 miljarder kr. 1973. Hur klarade sig ASSI jämfört med branschen i övrigt?

— Vid en jämförelse bör man först ta bort resultatbidragen från skog och vattenkraft eftersom ASSI inte äger sådana tillgångar utan köper råvara och el-energi till marknadspriser och redovisar ett rent industriresultat. Sannolikt finner man då att den välbehövliga förbättringen vid industrin blev större för oss än genomsnittligt för andra svenska skogsindustriföretag, främst därigenom att det nya kraftlinerbruket i Lövholmen, som kördes igång under 1972, gav ett väsentligt produktionstillskott i den goda konjunkturen 1973. Vi kunde totalt öka produktionen tonnagemässigt med 15 26. Prisuppgången för våra produkter var överlag kraftig, men medelprisökningen för sågade trävaror 1973 blev för vår del moderat jämfört med marknadsprisernas förändring under senare delen av året.

På en omsättning av ca 950 milj. kr. (det under året förvärvade Isacsons Wellemballage AB ej inräknat) blev överskottet före bokslutsdispositioner och skatter 110 milj. kr.

— Hur blir då 1974?

— 1974 är ett ännu svårbedömt år. Det kan bli ytterligare ett bra år och det kan rentav bli ett mycket bra år. Osäkerheten härrör från den påverkan energisituationen kan få på exportmarknaderna och konjunkturförloppen där. Därtill kommer en speciell ovisshet om hur trävarumarknaden utvecklar sig under andra halvåret.

Vi kan ännu inte överblicka hur mycket olje-, el- och kemikaliekostnaderna ökar. Vädret i vinter har vidare försvårat avverkning och transporter. Råvarutillförseln kan bli avgörande för hur mycket vi kommer att kunna tillverka. Sammanfattningsvis är vi optimistiska inför 1974.

Skr. 1974: 126 14

— Hur ser marknadsbilden ut i ett längre perspektiv? — Bedömningarna varierar, men uppskattningar gjorda av internationella organ och enskilda stöder tron att efterfrågeutvecklingen blir starkare än kapacitetstillväxten. Före ”energikrisen” var en vedertagen uppfattning att efterfrågan på papper i världen skulle växa med ca 7 So om året mellan 1969 och 1985. De senaste månaderna har man velat bedöma den allmänna ekonomiska tillväxten försiktigare, men skogsindustrin kan också notera en viss återgång till träprodukter från på olja bascrade substitut. Papperssäckar tar tex tillbaka marknad från plastsäckar. Kapacitetstillskotten från nya enheter ligger för närvarande på 2 9onivån och upptrimningsmöjligheterna hos tidigare anläggningar är starkt begränsade. Det är den tidigare låga lönsamheten som hämmat investeringarna. Men framförallt är det knappheten på råvara hemma och ute i världen som begränsar produktionsökningarna.

— Vad kan man göra för att förbättra råvarusituationen? — Olika åtgärder. För det första kan man genom skogsvårdsinsatser öka tillväxten och därmed också avverkningen. Man talar om möjligheten att på detta sätt uppnå en tillväxteffekt på 10 56, men åtgärderna blir förhållandevis dyra. För det andra kan man ta ut mera av trädet ur skogen. 30—40 26 av virket lämnas nu kvar. ASSI gör här omfattande försök, till viss del i samarbete med domiänverket. För det tredje kan man förbättra utbytet av råvaran när den väl kommer till industrin. Försök pågår i Karlsborg och vi genomför i Lövholmen en investering som skall ge 6 §o bättre utbyte. Vidare kan man i ökad omfattning använda returpapper. I Lövholmen kommer i slutet av 1974 en anläggning att tas i drift varigenom produktionen kan ökas med 25 000 ton/år genom insats av returpapper. Det är också angeläget att ta tillvara möjligheterna till import av råvara. Men det är vår uppfattning att man i längden inte kan räkna på råvara från områden där det finns förutsättningar för en lokal förädlingsindustri. Å andra sidan kommer vi att arbeta för att den råvara som produceras inom vårt naturliga fångstområdet, inom tex Norrbotten, inte förs ut ur området. Råvarufrågorna är centrala, särskilt i ett läge där man genom en volymökning i befintliga anläggningar vill uppnå skaleffekter som skulle kunna kompensera de automatiska kostnadsstegringarna, bla på lönesidan. I sammanhanget kan framhållas att den av ASSI beslutade nya, stora spånskivefabriken i Laxå är baserad på råvara som till huvuddelen idag antingen bränns eller lämnas kvar i skogen. I samband med nedläggningen av vår såg i Laxå kommer Valåsen att byggas ut till Sveriges största sågverk. Detta innebär inte att vi ökar sågningen av normal-

Skr. 1974: 126 15

timmer men väl, att vi som expansionsinslag börjar såga klentimmer och därigenom tillgodoser ett önskemål från skogsbruket att vi skall kunna ta emot hela det fallande timinersortimentet utan sortering i skogen. De nu nämnda investeringarna belöper sig till nära 250 milj. Kr.

— Är det därmed färdiginvesterat i mellansverige? — Vi bedömer att fram till slutet av 1977 investera över 600 milj. kr., huvuddelen sannolikt i mellansverige, där det återstår att klargöra utvecklingen i Skinnskatteberg och Horndal. Vi har kommit fram till att det inte finns råvaruutrymme i mellansverige för någon ytterligare massaindustri utan söker samarbete med där redan etablerade tillverkningsenheter, varvid vi kan tänkas bidra med finansiering, råvara och kanske produkt- och marknadskunnande. I Norrbotten utreder vi möjligheten att genom tillvaratagande av hyggesavfall och gallringsvirke skapa underlag för utbyggnad av boardtillverkningen. I Karlsborg kommer i framtiden betydande reinvesteringsbehov. Lönsamheten för dessa skulle bli avsevärt bättre om de kunde göras i samband med en utbyggnad.

— Innebär ASSIs expansionstankar enbart råvarukrävande volymökningar? — Ingalunda. Vi söker med utgångspunkt från vårt nuvarande produktprogram driva vidareförädlingen längre och känner oss sålunda uppmuntrade av de goda ekonomiska resultaten vid t. ex. våra dotterföretag Förenade Well med fyra tillverkningsenheter i Sverige och Flexer Sacks i England. Vi har också organiserat Division Trä för en snabb utveckling av vidareförädlingen av sågade trävaror, i en del fall i kombination med board och spånskivor.

— Uppenbarligen kommer strukturförändringarna att fortsätta inom svensk skogsindustri. Kommer detta att ske under nya övergripande former eller genom de enskilda företagens åtgärder? — Myndigheterna har ju meddelat att man under ett års tid inte kommer att bevilja tillstånd för utbyggnad av cellulosa- och pappersindustrin i avvaktan på resultatet av en hela landet omfattande skogsutredning. Man har också tillsatt ett skogsbranschråd. Det vore naturligt om sågverks- och spånskiveindustrierna behandlades på samma sätt som massaindustrin, eftersom de är jämförbara med denna som råvarukonsumenter. Hur strukturförändringarna i framtiden kommer att planeras och genomföras är nu för tidigt att säga. Inom skogsbranschen i Sverige vill man genom gemensamma ansträngningar framförallt stärka konkurrenskraften gentemot översjöiska producenter. Den nuvarande tillför-

Skr. 1974: 126 16

sikten är väl till viss del konjunkturbetingad men den är också grundad på vetskapen om ett gott skandinaviskt utgångsläge. Skogsbruk och skogsindustri har goda framtidsutsikter. Och det har ASSI med.

Sigvard Bahrke

Forskning och marknadssatsning ger internationell expansion för Kabi-gruppen

Kabigruppens — liksom läkemedelsindustrin i övrigt — forskning blir alltmer avancerad och kostnadskrävande. Utvecklingen går därför mot en fortsatt uttalad internationalisering och specialisering. Läkemedelskonsumtionen i Sverige ökar med cirka 10 2 årligen och den utländska industrin, som har cirka hälften av marknaden, ökar sin andel med någon procent per år. Expansionsmöjligheterna för Kabigruppens starkt forskningsinriktade verksamhet blir därför till stor del beroende av förmågan att utveckla unika produkter lämpade för försäljning på världsmarknaden. Kabigruppens dominerande forskningsinsatser ligger inom det biokemiska området och ett produktsortiment med internationell efterfrågan har byggts upp. Med jäsningsteknik framställs penicillin och andra antibiotika ävensom Kabikinas — ett medel för upplösning av blodproppar. Fraktionering av blodplasma ger sådana produkter som Albumin — blodets dominerande äggvitekomponent, Fibrinogen och AHF — medel mot olika former av blödningar, Gammapglobulin — skydd mot vissa virusinfektioner, Gammaglobulin anti-D — för att förebygga Rhb-immunisering. Utvinning av humant tillväxthormon representerar en likartad teknik av preparativ natur. Inom Vitrums arbetsområde, parenteral nutrition, är fettlösningen Intralipid och aminosyrelösningarna Aminosol och Vamin ledande produkter. Trots att vår hemmamarknad ökar väsentligt långsammare än vår export, förblir den en fast bas för vår verksamhet. I bristsituationer finner vi det därför angeläget att i första hand tillgodose den svenska sjukvårdens behov. Den höga svenska sjukvårdsstandarden och den högt kvalificerade kliniska forskningen innebär också ett starkt stöd för produkterna även vid försäljning på andra marknader. ACOs stora kunnande inom den galeniska farmacien har stor be-

tydelse inte minst då det gäller att tillgodose kostnadsmedvetna kon-

sumenters behov av ett brett sortiment av standardläkemedel.

Skr. 1974: 126 17

Blodråvaror — ett växande problem

Av den totala försäljningen av produkter framställda av blodplasma gick år 1973 omkring 60 90 till den svenska marknaden. Vi är beroende av import av huvuddelen av råvaran.

Ingripanden från Food & Drug Administration i USA och från WHO (World Health Organization) har inneburit väsentligt skärpta regler för de internationellt verksamma blodbankernas hantering. Råvarans kvalité har höjts, men läget har blivit mycket instabilt och kännetecknas av varuknapphet och starkt stigande priser. Världsmarknadspriset för blodplasma har under 1973 ungefär fördubblats. Kabis bruttomarginal på blodfraktioneringsprodukter har härigenom sjunkit under den nivå som motiveras av tillhörande fasta forsknings- och produktionskostnader.

Det vore önskvärt att de myndigheter som har ansvaret för landets försörjning av nödvändiga läkemedel i fredstid och under beredskapsförhållanden låter sig engageras för att öka råvaruförsörjningen inom landet.

Penicillinsamarbete med Astra

Den produktion av råpenicillin och andra antibiotika som Kabi sedan 1952 bedrivit i Strängnäs, har vid årsskiftet 1973/74 överlåtits till ett med AB Astra till lika delar samägt bolag, AB Fermenta. I samband härmed har beslutats att den tidigare avtalade gemensamma beredskapsfabriken skall förläggas till Strängnäs och drivas i Fermentas regi.

Resultatet för 1973

Koncernens omsättning ökade under året med 16 9> till 286 milj. kr. (247). Läkemedelsomsättningen ökade i Sverige med 8 2 och på utlandsmarknaderna med 34 26. Av läkemedelssektorns totala försäljning av egna produkter gick 33 26 på exportmarknaderna. Den kemisk-tekniska sektorn, Grummebolagen AB, ökade sin försäljning med 11 2.

Den konsoliderade resultaträkningen för koncernen visar ett rörelseresultat före extraordinära poster och bokslutsdispositioner av 19,0 milj. kr. Föregående års rörelseresultat av 19,9 milj. kr. innehöll vissa positiva resultatsposter av engångsnatur, varför driftsresultatet för de båda åren ligger på ungefärligen samma nivå.

Utlandsförsäljningen gav ett ökat tillskott till resultatet, främst på grund av en väsentligt höjd prisnivå på penicillin som bulkvara. En realisationsvinst på 15,3 milj. kr. uppstod vid försäljningen av Kabis Strängnäsanläggning för antibiotikajäsning. 2 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr 126

Skr. 1974: 126 18

Läkemedelsomsättningen påverkas relativt litet av konjunkturfluktuationer. För 1973 räknar vi därför med en omsättningsökning i samma takt som tidigare. Kostnadsökningar, sammanhängande både med bristsituationer och inflatoriska prisrörelse för råvaror, i förening med en betydande stelhet i prisbildningen för marknadsförda produkter gör att lönsamhetsutvecklingen för 1974 är svårbedömbar. I budgeten förutses ett i stort sett oförändrat rörelseresultat.

Sigvard Göranson

Tobaksbolaget — framgång i Holland, diversifiering i Sverige

Debatten kring rökningen fortsatte i Sverige även under 1973 med oförminskad styrka. En av Socalstyrelsen tillsatt utredning överlämnade under sommaren rekommendationer till åtgärder för att minska tobakskonsumtionen, På grundval av dessa utarbetar Socialstyrelsen under 1974 ett förslag.

Efter förslag från 'Tobaksbolaget har överläggningar upptagits av KO med branschföreningen i syfte att nå fram till en överenskommelse om regler avseende såväl reklamens innehåll som reklammedlen.

1974 års riksdag har stadfäst föregående års riksdagsbeslut att ändra tryckfrihetsförordningen till att inte längre omfatta reklam för tobak och alkohol. Därmed undanröjs det legala hindret för införande av ett reklamförbud. Huruvida ett generellt förbud mot tobaksreklam blir en realitet är i dagens läge ovisst. Cigarettkonsumtionen kommer dock på sikt att vara beroende av vilka åtgärder statsmakterna vidtar i syfte att dämpa marknadsutvecklingen.

Tobaksbolaget och övriga företrädare för branschen anser att det ur allmän synpunkt skulle vara olyckligt att genom ett reklamförbud stänga kommunikationen mellan fabrikanter och konsumenter. Ett reklamförbud torde inte påverka konsumtionsnivån. Däremot försvårar det information om nya och förbättrade produkter.

Hamstring försämrade resultatet i Sverige

Ökningen av cigarettförsäljningen under 1972 förbyttes i en kraftig minskning under 1973. Orsaken härtill är höjningen av cigarettskatten den 1 januari 1973, som utlöste en hamstringsvåg omedelbart före årsskiftet med åtföljande nedgång i försäljningen på det nya året.

Moderbolagets totala omsättning minskade med 8,5 96 till 397 milj. kr. Efter korrigering för ovannämnda hamstringseffekt visar omsättningen en ökning med 2,5 9c.

Skr. 1974: 126 19

Den kvantitativa försäljningen i Sverige av egna och importerade tobaksvaror fördelade sig på de olika varuslagen enligt följande:

Jämfört med

Cigaretter 9 136 milj. st. —14 Cigarrer, cigariller 237 milj. st. - 294 Piptobak 1 286 ton + 1994 Snus 2 694 ton + 297 Tuggtobak 13 ton - 424

? Efter korrigering för hamstring visar försäljningen en ökning med 2 ?4, vilket huvudsakligen beror på att bolaget under 1973 övertog distributionen av ytterligare ett antal utländska cigarettmärken.

Fortsatt framgång på utlandsmarknaderna

Utvecklingen för det holländska dotterbolaget N. V. Elisabeth Bas Sigarenfabrieken är mycket positiv. Försäljningen ökade under 1973 med 37 9o till 52 milj. kr.

Till USA exporterades från Sverige 1.400 ton piptobak. Försäljningen i USA steg med ca 10 90, men på grund av nedskärning av de amerikanska lagren blev leveranserna från Sverige under 1973 mindre än under föregående år.

Koncernens totala omsättning efter korrigering för hamstring uppgick till 472 milj. kr., vilket innebär en ökning från 1972 med 5 76. Utlandsverksamheten svarade för 22 76 av den totala omsättningen, en ökning med 3 procentenheter jämfört med föregående år.

Diversifiering

Från och med årsskiftet har verksamheten utökats till att omfatta även andra områden än tobaksbranschen. Bolaget övertog då från Statsföretag samtliga aktier i AB Husqvarna Borstfabrik, som samtidigt från Statsföretag förvärvade samtliga aktier i Vilhelmina Plast AB. Vid Huskvarnafabriken tillverkas hygien-, städ- och polerborstar och vid Vilhelminafabriken främst konsumentvaror av plast.

I mars 1974 övertog bolaget från Kabigruppen samtliga aktier i Grummebolagen, som tillverkar kemisk-tekniska produkter för rengöring och kroppsvård.

Bolaget ändrade från 1 januari 1974 sin organisation inför en ökad satsning på diversifiering och utlandsverksamhet. VD kommer tillsammans med några av chefstjänstemännen i ökad utsträckning att ägna sig åt långsiktiga frågor. En nybildad ledningsgrupp med vice VD som chef handlägger löpande frågor som berör tobaksverksamheten.

Skr. 1974: 126 2

Prognos för 1974

Omsättningen för koncernen exklusive under 1974 förvärvade företag beräknas uppgå till ca 525 milj. kr. vilket innebär en ökning med 11 70. Koncernvinsten före bokslutdispositioner och skatter kommer att förbättras och beräknas uppgå till ca 140 milj. kr.

Karl Wärnberg

Reorganisation och konsolidering inom SARA-gruppen

Hotell- och restaurangbranschen har under en följd av år uppvisat en vikande lönsamhet, som i huvudsak kan bänföras till svag försäljningsutveckling. Den är i sin tur en följd av konjunkturutvecklingen och den rådande överetableringen, kraftiga kostnadsökningar, lågt kapacitetsutnyttjande och mycket svag produktivitetsutveckling. Under senare delen av 1973 inträdde en markant förbättring av försäljningsutvecklingen, vilken fortsatt de första månaderna 1974.

Vad hände 1973?

Under året har första fasen av en omfattande reorganisation av koncernen genomförts. Antalet regioner ändrades från fem till fyra, inom vilka dotterbolagen bedriver rörelse i kommission för moderbolaget.

Koncernens resurser har förstärkts och samordnats vilket ger ett effektivare utnyttjande. Sålunda har ett omfattande gemensamt marknads- och utvecklingsprogram utarbetats för koncernen. Försäljningsresurserna har väsentligt utökats beträffande direktförsäljning, bokningsverksamhet och gemensamma marknadsaktiviteter baserade på gemensam profil och rikslansering. Resurserna förstärks även på driftssidan samt för ökade utvecklingsinsatser. En samordning av informations- och styrsystem samt rutiner har skett, varvid även den finansiella planeringen och investeringsplaneringen koordinerats samtidigt som den interna kontrollen successivt utbyggts och förstärkts. Även på personalsidan har samordning och viss förstärkning skett. Program för utbildning och personalutveckling liksom organisation av en effektivare företagsnämndsverksamhet har utvecklats under året.

1973 har således varit ett år av reorganisation, konsolidering och upp-

byggnad. Som ett led i det pågående omstruktureringsarbetet till på lång sikt lönsamma enheter har 15 mindre rörelser avvecklats, varav tre hotell. Det innebär att antalet hotell och separata restauranger vid årsskiftet 1973/74 är 51 respektive 84 eller sammanlagt 135 enheter. Försäljningen uppgick för 1973 till 375 milj. kr., en ökning med 13 milj. kr. eller 3,6 fc. Försäljningen vid jämförbara enheter ökade med 5 46.

Skr. 1974: 126 21

Koncernens totala kostnader har ökat med endast 3 46. Detta har skett trots lönehöjningar och ökningar av de sociala kostnaderna på sammanlagt ca 12,5 Zo samt prishöjningar på råvaror och andra kostnadsfördyrningar på i genomsnitt ca 7 76, vilket beror på det rationaliseringsprogram som genomförts under året. Försäljningen per anställd ökade sålunda med 16 2, vilket är mer än en fördubbling jämfört med tidigare år.

Investeringarna har uppgått till 17 milj. kr. och praktiskt taget helt gällt upprustning och förnyelse av befintliga rörelser. Även under 1974 kommer investeringarna att vara av samma karaktär.

Resultatutvecklingen har varit gynnsammare än vad som budgeterats för året och innebär att rörelseunderskottet efter avskrivningar minskat med 40 § till 7,4 milj. kr. och att underskottet 1972 före bokslutsdispositioner och skatter i det närmaste halverats och uppgår till 11,6 milj. kr.

Resultatet belastas i mycket hög grad av den ogynnsamma förräntningen av det kapital. som under senare år investerats i ett fåtal större rörelser. Av underskottet efter finansiella poster utgör deras andel drygt 60 7. De är med bög prioritet föremål för åtgärder för rationalisering och ökade försäljningsansträngningar. Vid jämförelse med andra företag kan också konstateras, att koncernens begränsade finansiering med eget kapital leder till onormalt stort negativt räntesaldo.

Framtidsblick

Under 1974 kommer den andra fasen av omorganisationen att genomföras. Den bygger på en funktionell indelning av verksamheten i stället för nuvarande regionindelning. Sålunda kommer två divisioner — hotell- respektive restaurangdivision -— att organiseras. Detta innebär ett optimalt utnyttjande av koncernens resurser och konsekvent tillvaratagande av stordrifts- och kedjeföretagsfördelarna. Rörelsernas anpassning till ändrade och mera rationella driftformer underlättas härmed väsentligt.

1974 kommer vidare att präglas av ett fortsatt intensivt strukturerings- och utvecklingsarbete.

Flertalet av de under 1973 vidtagna åtgärderna väntas få full effekt under 1974 och ge en fortsatt resultatförbättring. Även detta år kommer att innebära kostnader för fortsatt sanering och omorganisation samt driftförluster vid ovannämnda rörelser.

Den nedåtgående resultattrenden under senare delen av 1960-talet samt början av 1970-talet har nu brutits. Den stora merparten av koncernens rörelser bar under året redovisat ett förbättrat och positivt

Skr. 1974: 126 22

rörelseresultat. Det bör kunna fortsätta, såvida inte konsumtionsutvecklingen och kostnadsinflationen får en särskilt ogynnsam inverkan på verksamheten.

Ingemar Hellström

ABAB —— Allmänna Bevaknings AB

Under 1973 startades några viktiga projekt med syfte att rationalisera verksamheten, bl.a. infördes ett nytt resultatrapporteringssystem och ett avsevärt förbättrat resursplaneringssystem. Dessa projekt slutförs under 1974. Lokalvårdsverksamhet i mindre skala startades dessutom under året. I enlighet med företagets utvecklingsplan har förutsättningar skapats för etablering på nya verksamhetsområden.

ABAB:s fakturering ökade under 1973 med 4,6 milj. kr. till 42,4 milj. kr. Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter förbättrades med 67 2 och. uppgick till 856 tkr (511).

BS Konsult AB

BS Konsult har under 1973 haft en god tillströmning av utredningsoch projekteringsuppdrag. Inom projektlednings- och byggledningsområdet har uppdragsbeläggningen givit möjlighet till en viss expansion.

Betydande utvecklingsinsatser har utförts inom områdena arbetsmiljö och metodik för årskostnadsberäkning. Under framförallt senare delen av året ökade insatserna beträffande produkt- och marknadsutveckling.

Beläggningen har hela året varia mycket god. Faktureringen uppgick till 11,0 milj. kr. (10,5) och resultatet före bokslutsdispositioner och skatter blev 242 tkr (154). En mindre ökning av omsättningen förutses för 1974.

Ceaverken AB

Ceaverkens försäljning av röntgenfilm såväl i Sverige som på flertalet exportmarknader har ökat. Tillverkningen av ID-kort ökade kraftigt.

Under året har prispressen på röntgenfilm fortsatt, samtidigt som den under hösten tilltagande råvarubristen medförde stora prisstegringar på flertalet av företagets råvaror. Därtill kom valutaoroligheter under en stor del av året. Trots detta har resultatet före bokslutsdispositioner och skatter blivit i stort sett oförändrat 0,7 milj. kr. (0,9). Bolagets totala fakturering blev 39,7 milj. kr. (33,1). Exportandelen blev i stort sett oförändrad 57 972 (58).

Som ett resultat av bolagets utvecklingsarbete under året kan bl.a.

Skr. 1974: 126 23

nämnas ett grafiskt papper för fotosättning. Denna produkt beräknas kunna marknadsföras under 1974.

Dotterbolaget Scanfors AB, som förvärvades vid årsskiftet 1972/73, utvecklades gynnsamt. Faktureringen under året uppgick till 15,6 milj. kr. och resultatet före bokslutsdispositioner och skatter till 0,2 milj. kr. (—0,1). Det finska dotterbolaget har däremot haft en förlust på 0,2 milj. kr.

Företagens totala verksamhet medförde en fakturering på 54,8 milj. kr. och ett resultat före bokslutsdispositioner och skatter på 0,7 milj. kr. Utvecklingen under 1974 kommer framförallt att bli beroende av prisutvecklingen på röntgenfilm och råvarorna för denna tillverkning. Produktionskapaciteten medger en fortsatt kraftig ökning av produktionsvolymen.

AB Husqvarna Borstfabrik/Vilhelmina Plast AB

I början av år 1973 erhölls samma ägarsituation i de två företagen Husqvarna Borstfabrik och Vilhelmina Plast. Härigenom kunde ett rationaliseringsarbete starta och organisatoriska förbättringar genomföras. Arbetet med att stärka företagens situation intensifierades när Statsföretag senare under året övertog Coronaverkens andelar och blev ensamägare.

Fr.o.m. 1974 ägs Husqvarna Borstfabrik av Svenska Tobaks AB. Detta är ett första led i Tobaksbolagets diversifiering. Samtidigt inordnades Vilhelmina Plast som ett dotterföretag till Husqvarna Borstfabrik.

Det utvecklingsarbete, som bedrivits har bl. a. inneburit investeringar i maskiner och utrustning i de båda företagen till ett sammanlagt värde av 4,2 milj. kr. En kraftfull satsning på produktutveckling har gjorts för att förnya produktionsprogrammet. En utbyggnad av marknadsorganisationen har även skett.

Som förutsett blev även 1973 ett förlustår för Husqvarna Borstfabrik och Vilhelmina Plast. Omsättningen för Husqvarna Borstfabrik, som svarade för försäljningen av hela Vilhelminaföretagets produktion, blev 31,5 milj. kr. Före bokslutsdispositioner och skatter redovisar de båda bolagen en förlust om 4,5 milj. kr.

För 1974 budgeteras en väsentlig ökning av omsättningen, vilket beräknas ge en förbättring av resultatet.

Kalmar Verkstads AB

Med hänsyn till de svåra sysselsättningsproblem som 1971 års beslut om en nedläggning av Kalmar Verkstad skulle medföra för ett betydande antal anställda, uppdrog Statsföretag i början av 1973 åt bolaget att i samråd med moderbolaget än en gång pröva förutsättningarna för

Skr. 1974: 126 24

fortsatt drift. Därvid skulle dels marknaden för befintliga produkter ånyo prövas, dels ytterligare produktalternativ utredas. I avvaktan på utfallet av dessa utredningar skulle det 1971 fattade nedläggningsbestutet fullföljas endast i viss begränsad omfattning. Olika produkt- och handlingsalternativ har undersökts. Därvid har konstaterats, att en förutsättning för fortsatt verksamhet är att order på rullande järnvägsmateriel kan påräknas. I slutet av året erhölls order från SJ, som ger god beläggning i verkstäderna under 1974 och 1975, utan att kapaciteten därmed är helt utnyttjad. Under året övertogs en tillverkning av lastmaskiner för containers. Igångkörningen har vållat en del kostnader. Produktlinjen avses bilda basen för ett produktprogram, som på sikt skall kunna minska berocndet av rullande järnvägsmateriel. Faktureringen uppgick till 52 milj. kr. (50). Årets resultat före koncernbidrag uppgick till —3 milj. kr. (—20). Verksamheten under 1974 kommer att bli avsevärt mindre materialintensiv, Detta medför en starkt reducerad fakturering vid relativt oförändrad sysselsättningsnivå. Nödvändiga tillskott till produktprogrammet innebär dock fortsatta förluster men på en relativt låg nivå.

Kariskronavarvet AB Verksamheten vid Karlskronavarvet präglades 1973 av ett gott kapacitetsutnyttjande. Inom nybyggnadssektorn fortgick arbetet med byggandet av ett andra minfartyg och torpedbåtar av SPICA-typ, liksom tillverkningen av fartygssektioner och roder åt andra varv. Underhållssektorns huvudsakliga verksamhetsområde var marina fartyg och isbrytare. Som ett särskilt utvecklingsprojekt pågick under året arbetet med en prototyp till en minsvepare i glasfiberarmerad plast. Företagets totala omsättning blev 105,1 milj. kr. (72,8). Resultatutvecklingen var under året gynnsam. Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter uppgick till 17,4 milj. kr. (10,3). Investeringar avseende varvets nybyggnadssida fortsatte planenligt under året. Investeringarna uppgick till totalt 4,1 milj. kr. Samtidigt som en fortlöpande rationalisering av sektionstillverkningen sker, har beslut fattats om en utökning av denna från 12 000 till 20 000 ton/år under de närmaste åren. Nästa led i varvets långsiktiga moderniseringsplan innebär en upprustning av underhållssidans anläggningar och utrustning. En utveckling av de företagsdemokratiska arbetsformerna genomfördes under året.

Skr. 1974: 126 25

Eiber Grafiska AB

Liber Grafiska bildades i början av 1973 som moderbolag för Statsföretags företagsintressen inom förlagsbranschen samt inom den grafiska industrin.

Den organisatoriska och strukturella uppbyggnaden av Liber Grafiska är ännu ej avslutad. Som ett led i denna uppbyggnad förvärvades under september samtliga aktier i C. E. Fritzes Kungl. Hovbokhandel samt övertogs AB Nordiska Bokhandelns butik på Drottninggatan, Stockholm, vilken införlivades med Fritzes Hovbokhandel.

Representanter för de anställda deltar aktivt i det strukturella arbetet.

Den fakturerade försäljningen från Liber Grafiska med dotterbolag uppgick 1973 till 166,5 milj. kr. Före extraordinära poster redovisas ett överskott på 2,1 milj. kr. Före bokslutsdispositioner och skatter redovisas dock en förlust på 2,9 milj. kr. beroende på extra inkuransnedskrivning av varulager med 5 milj. kr. Samtliga kostnader under året för bildande och organisation av Liber-koncernen har belastat årets resultat.

Verksamheten inom Liber Grafiska är organiserad i följande divisioner:

Tryckeridivisionen svarar för tryck och bindning med inriktning på kartor och reklamtryck, blanketter samt på informationstryck för stat, kommun och skola, I divisionen ingår K L Beckmans Tryckerier AB, Svenska Reproduktions AB samt M. F. AÅkerdahl Bokbinderi AB.

Kartdivisionen har såväl egen produktion som förlags- och distributionsverksamhet.

Läromedelsdivisionen omfattar förlagsverksamheten inom AB CWK Glecrup Bokförlag och Svenska utbildningsförlaget Liber AB, som under året övertagit C. E. Fritzes Bokförlags utgivning.

Förlagsdivisionen består av AB Allmänna Förlaget, som även övertagit J. Beckmans Bokförlag AB:s utgivning, samt av C. E. Fritzes Kung!. Hovbokhandel.

Ekonomidivisionen svarar förutom för löpande redovisning och medelsförvaltning även för personaladministration och för den samlade distributionen för Liber Grafiska.

Som ett led i strävandena att sänka kostnaderna och öka effektiviteten kommer under 1974 större delen av verksamheten i Liber Grafiska att koncentreras till bolagets fastighet i Vällingby, där tillbyggnad nu pågår.

Linson Instrument AB

Linson är specialiserat på utveckling av laboratorieutrustning för medicinskt och industriellt bruk. Huvudprodukterna är instrument för kemisk analys av blod samt räkning av blodkroppar.

Skr. 1974: 126 26

Faktureringen ökade under 1973 i enlighet med budget till 6,9 milj. kr. (6,0). Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter förbättrades märkbart och uppgick till 0,2 milj. kr. (--0,4). Utvecklingsarbetet inriktades under året främst på förbättringar av produktsortimentet. Dotterbolaget Polkrets AB i Jämtland har under sitt andra verksamhetsår visat sig väl fylla förväntningarna.

MoDoKemi AB Statsföretag träffade i maj 1973 en överenskommelse med Mo och Domsjö AB att, retroaktivt från den 1 januari 1973, överta MoDo- Kemi. Anläggningarna i Domsjö Kemiska Industrier ingick ej i köpet, men kommer under en längre övergångstid att arrenderas av MoDoKemi. De svenska priserna för såväl råvaror som förädlade produkter ökade kraftigt under året. EG-avtalet medförde en utjämning av priserna mellan Sverige och det ursprungliga EG-området samtidigt som kemikonjunkturen i Västeuropa kännetecknades av en stigande efterfrågan, vilken medförde viss kapacitetsbrist. Bristen på petrokemiska råvaror medförde vissa svårigheter för Mo- DoKemi att nå fullt kapacitetsutnyttjande under årets sista månader, samtidigt som ytterligare kraftiga ökningar av råvarupriserna inträffade. En betydande resultatförbättring har kunnat uppnås under 1973 jämfört med föregående år. Faktureringen uppgick till 246,9 milj. kr. (195,1). Rörelseresultatet efter planenliga avskrivningar men före finansiella poster och extraordinära kostnader blev 12,5 milj. kr. (— 1,3). Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter uppgick till 5,5 milj. kr. (jämförelse med tidigare år ej möjlig). Produktutvecklingen har bibehållits på tidigare höga nivå. Marknadsintroduktion har skett av nya produkter, bl. a. ett skumsläckningsmedel, fluffmassaadditiv, klister för vinyl- och vävtapeter samt nya polyoler för styv cellplast. Forsknings- och utvecklingskostnaderna inklusive viss teknisk kundservice uppgick till ca 9 milj. kr.

Nuclear Steam SG AB Nuclear Steam SG AB har bildats under 1973 och är baserat på ctt licensavtal med det amerikanska bolaget Westinghouse Eiectric Corporation. SGAB fick under maj månad order på tre ånggeneratorer för Ringhals 4. Företaget har ingen egen tillverkning utan köper sådan huvudsakligen hos Uddcomhb. Genom SGAB kommer svensk verkstadsindustri att tillföras kun-

Skr. 1974: 126 27

nande om värmeväxlare av mycket extremt slag. Dessa har en stor framtida marknad. Första leverans faktureras först 1977. Företagets firma har under 1973 ändrats från Steam Generator SG AB.

Nyckelhus AB

Den fakturerade försäljningen för Nyckelhus var 30,6 milj. kr. vilket innebär en från 1972 fortsatt stegring. Ökningen hänför sig till leveranserna av s. k. styckehus. Grupphusproduktionen kan betecknas som oförändrad.

Årets verksamhet har präglats av den oro som prisstegringarna åstad-

kommit. Prisstegringarna har haft sin huvudsakliga grund i prisutvecklingen på sågade trävaror.

Resultatet 1973 innebär att företaget trots ovanstående undvek förlust.

Orderstocken vid ingången till 1974 var god. Utsikterna för 1974 är dock svårbedömda.

AB Oljetransit

Oljetransists anläggningar vid Trondheimsfjorden utnyttjas för mottagning, lagring och transitering till Sverige av drivmedel, som tillhör svenska militära myndigheter. Större delen av cisternvolymen uthyrs emeilertid numera till norska företag.

Med hänsyn till ett ökat intresse i Norge för depåanläggningar för raffinerade oljeprodukter bör ett ökat utnyttjande av oljehamnen på sikt kunna uppnås.

Faktureringen uppgick till 1,1 milj. kr. (0,9). Resultatet för den kommersiella delen var före bokslutsdispositioner och skatter 0,4 milj. kr. (0,2).

SMT Machine Company AB

1973 års verksamhet blev för SMT mer framgångsrik än någon vågat hoppas. Efter den smärtsamma rekonstruktionen, som i sina huvuddrag genomfördes redan under 1972, förutsågs visserligen för 1973 en ytterligare resultförbättring, dock icke full kostnadstäckning. SMTs försäljningsframgångar ledde till att faktureringen ökade med över 20 20. Detta jämte fortsatta besparingar innebar att man nådde breakeven. Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter uppgick till 2,5 milj. kr. jämfört med ett underskott 1972 på 23,0 milj. kr.

Orderingången för bolagets huvudprodukt — numeriskt styrda svarvar — visade särskilt under andra halvåret en positiv utveckling. Trots energikrisen har ännu i början av 1974 någon kännbar avmattning i orderingången inte kunnat märkas.

Skr. 1974: 126 28

Under 1973 fullföljdes till alla delar den rekonstruktionsplan för bolaget som fastlades av Statsföretag våren 1972. Utvecklingen under året blev emellertid så positiv, att bolaget redan 1973 uppnådde de resultat, som enligt planen förutsågs kunna nås först 1975.

Efter hand som orderstocken steg och utleveranserna ökade blev det nödvändigt att också höja tillverkningstakten i bolagets Västeråsanläggning, Viss försiktig personalökning har också ägt rum under senare delen av året.

Vid den stora internationella maskinutställningen i Hannover under september månad presenterade SMT en ny och väsentligt förbättrad 10” svarv försedd med ett styrsystem av helt ny konstruktion, som framtagits inom bolagets egen utvecklingsavdelning. Denna nya maskin, benämnd Swedturn 10, har rönt ett mycket gott mottagande hos kundkretsen.

Under sommaren 1973 inleddes diskussioner med företrädare för den s.k. Pullmaxgruppen, i första hand syftande till att utröna förutsättningarna för ett samarbete på olika exportmarknader. Efter hand som dessa diskussioner fördes framåt konstaterade bägge parter att mycket betydande vinster skulle stå att göra genom ett närmare samarbete.

Diskussionerna ledde fram till ett anbud från Statsföretag till ägarna av Pullmaxgruppen om förvärv av Ursvikens Mekaniska Verkstad, Kumla Mekaniska Verkstad, Bröderna Wikströms Mekaniska Verkstad och Pullmax AB. Statsföretags avsikt är att, vid ett eventuellt förvärv, sammanföra dessa företag i en ny företagskonstellation med SMT och dess dotterbolag, AB Thörns Mekaniska Verkstad och Abene AB. En på så sätt sammanslagen grupp skulle få en sammanlagd omsättning av inemot 140 milj. kr. enligt nu föreliggande budgetvärden och en personalstyrka av 850 å 900 man.

AB Sonab

År 1973 präglades av en god konjunktur för Sonabs produkter på de flesta marknader. Energikrisen fick viss återhållande effekt på några utlandsmarknader, men på bolagets största marknad — den svenska — märktes ingen åtstramning.

Försäljningen av hifiprodukter ökade liksom tidigare i snabb takt. Bolaget lanserade under hösten två nya högtalarmodeller, vilka fick ett mycket positivt mottagande av kunderna. Lövångerfabriken hade svårighet att leverera i takt med efterfrågan, trots att produktionen ökade kraftigt.

En mycket kraftig faktureringsökning noterades för kommunikationsradio och mobiltelefoner. Sonab uppnådde marknadsdominans på mobiltelefoner både i Sverige och Norge. Orderingången översteg be-

Skr. 1974: 126 29

tydligt faktureringen. Sonab fick dessutom en uppmärksammad order till norska polisen. Sonabs personsökarsystem ”Headhunter” tog betydande marknadsandelar i Sverige, England och Schweiz.

Högkonjunkturen inom elektronikindustrin medförde kraftigt ökad fakturering för agenturavdelningens elektronikkomponenter.

Under hösten startades ett försäljningsbolag i Österrike och beslut fattades om att 1974 starta försäljning även i USA.

Sonabgruppens fakturering ökade under året till 40,5 milj. kr. jämfört med 26,7 milj. kr. 1972. dvs. 52 76. Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter blev — 2,5 milj. kr. (— 2,4).

AB Statsgruvor

Faktureringen för Statsgruvor ökade under 1973 till 12,9 milj. kr. (6,7), trots alt nästan hela årsproduktionen i Yxsjöberg (scheelitslig och flusspatslig) lades på lager. Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter var — 2,3 milj kr. (— 9,1).

Försäljningen 1973 avsåg därför, liksom var fallet 1972, endast bly-, zink- och järnsligerna i Stollberg, vars produktionsvolym var i stort sett oförändrad under 1973. Bly- och zinkpriserna har stigit avsevärt under 1973, vilket tillsammans med leveransförskjutningar från 1972 till 1973 förklarar ökningen i faktureringen. En liknande kraftig förskjutning påverkar faktureringsvärdet för 1974.

Rörelsen i Stollberg har givit överskott. I Yxsjöberg har resultatet förbättrats jämfört med startåret 1972 men lönsamhet har ännu ej uppnåtts. Företagets rörelseresultat efter avskrivningar uppgick till — 1,1 milj. kr. (— 6,8).

Stigtex AB

Faktureringen för Stigtex under 1973 förbättrades med 5,3 milj. kr. till 20,6 milj. kr. Detta beror på en ökad produktion vid space-dyeingavdelningen, under andra halvåret ökad med 100 Z. Orderstocken var vid årets slut tillfredsställande såväl för spinneriet som space-dyeingavdelningen.

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter var 846 tkr (106). Investeringarna har under året uppgått till 1,1 milj. kr.

De kraftiga prisstegringarna på råmaterial under senare delen av året har kunnat kompenseras av ökade försiljningspriser. Den brist som f.n. råder på syntetfibrer synes kvarstå under första halvåret 1973, vilket i viss mån kan störa den omsättningsökning som beräknats. Löper råvarutillförseln normalt, kan ytterligare rörelseförbättring förut- Se5.

Skr. 1974: 126 30

SID — Swedish Industrial Development Corporation

SID, som är helägt ac Statsföretag, är även USA-bas för Svenska Utvecklings AB (SU) och förenade fabriksverken. Huvuddelen av uppdragen avsåg teknisk- eller marknadsinformation från USA, men utvecklingen pekar mot ett ökat intresse att satsa på aktiv försäljning i Nordamerika. SID medverkade under året vid bildandet av ytterligare ett nytt dotterbolag, ägt av SU, vilket lokaliseras till SIDs New York-kontor. ”Planned Invention” — en ny amerikansk metod för planerad produktutveckling — introducerades i Sverige.

AB Svensk Torvförädling

Faktureringen för Svensk Torvförädling uppgick till 7,6 milj. kr. (7,2). Ökningen blev mindre än föregående år på grund av minskad löntillverkning vid andra mossar samt otillfredsställande tillgång på frästorv under våren, förorsakad av dåligt torkväder 1972. Tack vare lönsamhetsförbättrande åtgärder ökade dock lönsamheten ytterligare och uppgick till 23 96, räknat på totalt arbetande kapital och till 14,5 90 på justerat eget kapital. Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter blev 1868 tkr (1 393). Investeringarna uppgick till 315 tkr. Utvecklingsarbetet i försöksväxthuset har intensifierats, liksom samarbetet med kunder och utomstående experter. I samarbete med överstyrelsen för ekonomiskt försvar och värmeverksföreningen pågår ett omfattande arbete för att utreda förutsättningarna för torveldade värmecentraler. Kommer dessa till stånd, medför det en radikal utökning av bolagets verksamhet.

Svenska Lagerhus AB

Lacerhusbolaget äger och förvaltar lagerhus, lagrar spannmål, frö och fodermedel etc. Bolaget åtar sig särskilda uppgifter som t. ex. beredskapslagring av brödsäd och kraftfoder. Under året har två nya lagerhus tagits i bruk. Bolaget har också på grund av efterfrågan fått lagra i hyrda lokaler. Faktureringen 1973 var 2.9 milj. kr. (2,9). Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter var 29 tkr (50). Resultatet för 1974 beräknas bli oförändrat jämfört med 1973.

Skr. 1974: 126 31

Svenska Skifferolje AB

Under 1973 har avvecklingen av bolagets och dess dotterbolags verksamhet fortsatt.

Kostnaderna för avvecklingsarbetet uppgick till 1,1 milj. kr. Dessa kostnader har finansierats med intäkter från aktieförsäljning och från aktieinnehav i främmande bolag. Bolaget visar en nettovinst på 0,8 milj. kr.

SVETAB — Svenska Industrietablerings AB

I enlighet med Svetabs målsättning, att under krav på lönsamhet

skapa nya arbetstillfällen inom stödområden, har antalet anställda inom Svetab-gruppen ökat från ca 900 till ca 1 250 under året. Faktureringen uppgick till 137,6 milj. kr. (68,6). För att Svetab skall kunna förverkliga sina sysselsättningsmål har riksdagen under 1973 godkänt, att kravet på utdelning från Statsföretag under åren 1973—1975 minskas med ca 20 milj. kr. per år.

Före bokslutsdispositioner och skatter redovisade Svetab ett resultat på —24,4 milj. kr. (—13,7), som i sin helhet täcktes genom tillskott från Statsföretag. Resultatförsämringen är främst hinförlig till byggmaterialgruppen och beror på en fortsatt svag byggkonjunktur, vissa konsekvenser av prisregleringen samt planmässiga igångkörningskostnader för Nylands Mattfabrik AB. Omfattande åtgärder har vidtagits för att vända resultatutvecklingen. Således har inom byggmaterialgruppen bl.a. den centrala organisationen avvecklats och varje enhetschef gjorts rörelseansvarig inför moderbolagets verkställande direktör.

Under året har uppgörelse träffats med Dunlop Ltd, England, om etablering av cn fabrik för tillverkning av bilhjul i Luleå. För detta ändamål har ett särskilt bolag, Movomec AB, bildats tillsammans med Dunlop, som till en början tecknat 9,9 Z av aktiekapitalet. Inför en förestående expansion av Svenska Bromsbandsfabriken AB har uppgörelse träffats med Cape Asbestos, England, om detägarskap (49 9). Mot årets slut övertog Svetab ytterligare aktier i Joos Hema AB samt i Kryotherm AB. Därmed innehar Svetab 100 2 av aktiekapitalet i Joos Hema och 92,5 4 i Kryotherm.

Uddcomb Sweden AB

Kärnkraftens utbyggnad fortsatte 1973 runt om i världen. En återhållande faktor har dock säkerhets- och miljödebatten varit. Trots detta har kärnkraften stärkt sin ställning i industrisamhället inte minst genom bristen på alternativa energikällor.

Uddcomb är fortfarande under uppbyggnad. 1973 levererade företaget i rätt tid sin andra reaktortank, denna gång till Barsebäck.

Skr. 1974: 126 32

Omsättningen var låg, 36,2 milj. kr. (30,8), och blir det även 1974 som en följd av de långa genomloppstiderna, 3— år, för nukleära kärl. Orderstocken har utvecklats kraftigt och var vid årets slut 181,4 milj. kr. (111,7). De första exportorderna på reaktorkärl har tecknats under 1973, dels till Finland genom AB Asea-Atom och dels till Västtyskland genom Kraftwerk Union AG.

Resultatet för Uddcomb blev —18,3 milj. kr. (=25,0), men trenden har brutits och företaget går mot en successiv resultatförbättring de närmaste åren.

Som en följd av en ökad volym har en utvidgning av verkstadshallarna med ca 5 000 m? beslutats och påbörjats. Likaså har tung utrustning beställts.

Mot slutet av 1973 kom världens energiförsörjning i ett dramatiskt läge. En temporär minskning av oljetillgången visade hur känsligt det industriella kultursamhället är för störningar på energisidan. Det finns skäl att anta, att kärnkraftutbyggnaden de närmaste årtiondena kommer att prioriteras i de flesta industrinationer. Den långa tid kärnkraften nu haft att tekniskt utvecklas till en riskfri, miljövänlig och driftsäker energikälla bör betyda goda utsikter för Uddcomb som leverantör av nukleära komponenter.

Statsföretag AB — förvaltningsberättelse

Förbättrade resultat hos flertalet dotterbolag och ökade finansiella resurser hos Statsföretag skapade förutsättningar för en mer expansiv inriktning inom hela koncernen.

Under våren förvärvades MoDoKemi AB. Detta företagsförvärv tog 35 milj. kr. i anspråk av tillgängliga resurser.

I början av året förvärvade Statsföretag från Coronaverken AB 50 9 av aktierna i AB Husqvarna Borstfabrik. Därmed skapades förutsättningar för ett närmare samgående mellan detta företag och det tidigare med Coronaverken hälftenägda Vilhelmina Plast AB.

I samband med omdispositioner genomförda senare under året inom Coronaverken upptogs förhandlingar om det fortsatta samarbetet i plastföretagen och Staros AB, likaledes hälftenägt med Coronaverken. Resultatet blev att parterna enades om att skiljas åt. Coronaverken förvärvade därvid från Statsföretag dess andel av Staros, medan Statsföretag övertog Coronaverkens andelar av Husqvarna Borstfabrik/Vilhelmina Plast

vilka två företag efter årsskiftet 1973/1974 överlåtits till Tobaksbola-

get.

SMT genomförde tidigare beslutad rekonstruktion och redovisade redan 1973 ett överskott, vilket var två år tidigare än man vågat förutse. I syfte att ytterligare konsolidera bolagets ställning inleddes förhand-

Skr. 1974: 126 33

lingar om ett förvärv av den s. k. Pullmaxgruppen. Dessa förhandlingar pågår och väntas leda till positivt resultat under våren 1974.

Investeringsverksamheten förblev också 1973 hög inom Statsföretagsgruppen. Statsföretag bidrog till finansieringen av NJAs investeringar dels genom att uppta ett obligationslån i Schweiz på 40 miljoner Sfr, dels genom att teckna borgen för lån som NJA upptog i eget namn. Sådana borgensåtaganden uppgick under 1973 till 232 milj. kr. I februari 1974 fattade Statsföretags styrelse beslut om att tillstyrka NJAs planer på ett stort ämnesstålverk. Beslutet förutsätter statens medverkan i finansieringen.

Betydande kapitalbelopp ställdes under året till Svetabs förfogande delvis för finansiering av olika investeringsprojekt. Genom särskilt riksdagsbeslut hösten 1973 har Svetabs behov av kapitaltillskott för en fortsatt etableringsverksamhet tryggats för den närmaste treårsperioden. Detta har skett genom att staten disponerar 20 milj. kr. av den årliga utdelningen från Statsföretag.

Också andra, företrädesvis mindre, bolag inom koncernen erhöll Statsföretags finansiella stöd i olika investeringsprojekt.

Under året presenterade Uddevallavarvet AB omfattande planer på en utbyggnad. Statsföretag sanktionerade dessa planer och kommer att få delta i finansieringen, bl. a. genom en nyteckning av aktiekapital.

Kapitalökningar hos dotterbolag genomfördes under året hos Liber Grafiska AB (1,5 milj. kr.) och AB Sonab (6,0 milj. kr.).

Meningsskiljaktigheter med övriga delägare i Uddcomb Sweden AB rörande villkoren för Statsföretags ensidigt lämnade tillskott 1972, ledde till att tvisten hänsköts till skiljenämnd. I avvaktan på nämndens utslag lämnades den 31 december 1973 inget nytt bidrag.

I löner och arvoden utbetalades under året till styrelse och verkställande direktör 458,4 tkr och till övriga — : medeltal 37 anställda — 3 272,6 tkr.

Bolaget har inte någon lånefodran eller ansvarsförbindelse som enligt aktiebolagslagen skall redovisas i förvaltningsberätteisen.

Till Norrlandsfonden lämnades bidrag med 15 milj. kr. Efter ordinarie bolagstämma i maj månad 1973

kvarstod som disponibla medel 18 902 tkr tillkommer årets resultat 22 927 tkr till bolagsstämmans förfogande 41 829 tkr

3 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr 126

Skr. 1974: 126 34

Styrelsen och verkställande direktören föreslår att som utdelning disponeras 3 6 av aktiekapitalet eller 42 000 tkr,

inräknat ovan omnämnda 20 000 tkr till Svetab. Kontant till aktie-

ägaren, staten, skall därför erläggas 22 000 tkr. att återstoden eller 19 829 tkr balanseras i ny räkning.

Stockholm i mars 1974 Bertil Olsson Harry Hjalmarson Karl-Erik Nilsson Styrelsens ordförande Arne Geijer Ivar Högström Nore Sundberg Erik Grafström Sigurd Ljungcrantz Per Sköld

verkställande direktör

Åke Ståhlbrandt

Skr. 1974: 126 35

Revisionsberättelse

I egenskap av revisorer i Statsföretag Aktiebolag får vi avge följande revisionsberättelse för år 1973. Vi har granskat årsredovisningen, tagit del av räkenskaper, protokoll och andra handlingar, som lämnar upplysning om bolagets ekonomi och förvaltning samt vidtagit de övriga granskningsåtgärder vi ansett erforderliga. Den löpande granskningen och granskningen av bokslutet har handhafts av Bohlins Revisionsbyrå AB, som däröver avlämnat berättelse till revisorerna. Aktiebolagslagens föreskrifter om redovisning av aktieinnehav och koncernförhållanden har iakttagits liksom även föreskrifterna om förteckning över lån och ansvarsförbindelser avseende sådana personer, för vilka inskränkning i rätten till lån föreligger. Under revisionen har icke framkommit anledning till anmärkning beträffande redovisningshandlingarna, bokföringen, inventeringen av tillgångarna eller förvaltningen i övrigt. Styrelsen och verkställande direktören föreslår, att vinsten enligt balansräkningen, 41 829 tkr, disponeras sålunda, att till aktieägaren, staten, utdelas 22 000 tkr samt att i ny räkning balanseras 19 829 tkr Summa 41 829 tkr Detta förslag beaktar aktiebolagslagens föreskrifter angående fondavsättning och strider icke mot god affärssed. Vi tillstyrker, att den i årsredovisningen intagna, av oss påtecknade balansräkningen fastställes, att styrelsens ledamöter och verkställande direktören beviljas ansvarsfrihet för den tid årsredovisningen omfattar samt att vinsten disponeras i enlighet med ovannämnda förslag.

Stockholm den 4 april 1974

Sören Mannheimer Andreas Adahl

Bernt Nilsson Birger Sonesson aukt. revisor Knut Ranby aukt. revisor

Skr. 1974: 126 36

Statsföretagsgruppen — balansräkning

Milj. kr. Tillgångar 31 december 1973 31 december 1972 Omsättningstillgångar

Anläggningstillgångar

Aktier och andelar 54,8 43,0

Långfristiga fordringar (not 3) 851,9 820,1 Fastigheter, maskiner och inventarier

(not 4) 4 406,3 3 961,8 Goodwill (not 5) 16,8 5329,8 11,8 —4836,7

Summa tillgångar 9 255,0 8 669,2

Skulder och eget kapital

Kortfristiga skulder

Långfristiga skulder

Särskilda avsättningar

Ackumulerade avskrivningar utöver

planenliga (not 9) 672,7 12624 602,8 1103,0

Värdereglering för investeringar i

dotterbolag 178,8 169.3

Minoritetsintressen i eget kapital (not 10) 90,6 84,7 Eget kapital

Skr. 1974: 126 37

Statsföretagsgruppen — resultaträkning

Milj. kr.

1973 1972 Försäljningsintäkter (not 12) 5 605,6 4 441,4 Tillverknings-, försäljnings- och

Finansiella intäkter Räntor 115,4 103,0

Övriga (not 14) : 15,9 131,3 5,8 108,8

Finansiella kostnader Räntor 176,8 142,0

Övriga (not 14) 23,0 199,8 3,4 145,4 Återstår 413,1 253,3

Extraordinära intäkter och kostnader (not 15) — 7,0 + 9,6

Resultat före bokslutsdispositioner och skatter 406,1 262,9 Avsättning till allmän varulagerreserv —73,1 + 2,7 Extra avskrivningar utöver planenliga (not 16) —58,9 -—21,7 Avsättning till investeringsfonder — 6,3 — 32,0 Övriga avsättningar, netto (not 17) — 5,5 = —143,8 =—+10,5 — 40,5

Skr. 1974: 126

Statsföretagsgruppen — bokslutskommentarer

Koncernens resultat- och balansräkningar med kommentarer, sidorna 36—37, samt den inledande översikten över koncernens verksamhet, sidorna 4—7, utgör en del av Statsföretags årsredovisning. Koncernbokslutet bygger på redovisningshandlingar den 31 december 1973 från samtliga dotterbolag, varmed menas de bolag där Statsföretag äger 50 90 av aktierna eller mer.

Koncernbokslutet har upprättats enligt den s. k. förvärvsvärdemetoden (past-equity). För flera av koncernbolagen och i första hand för dem där Statsföretags aktievärden nedskrivits, framkommer en differens (undervärde). I överensstämmelse med allmänt vedertagna försiktighetsprinciper i balansvärderingen, har detta undervärde tillförts ett särskilt värderegleringskonto.

Balanräkningen 1. Kassa och bankmedel

Kassa och bankmedel minskade med 97 milj. kr. Hos Svenska Tobaks AB sjönk likviditeten med 240 milj. kr. främst beroende på att 162 milj. kr. i tobaksskatt kvarstod obetald över årsskiftet 1972/1973. Minskning av likvida medel skedde även hos LKAB med 57 milj. kr. Ökningar skedde hos Statsföretag med 97 milj. kr., hos ASSI med 63 milj. kr. samt hos NJA med 33 milj. kr.

2. Varulager (milj. kr.)

Varulagret redovisas till det lägsta av anskaffnings- respektive återanskaffningsvärdet, som efter avdrag för inkurans ej heller översteg varornas försäljningsvärde efter avdrag för försäljningskostnader.

Av varulagerökningen hänförde sig 55 milj. kr. till bolag som förvärvats under året. Större lagerökningar redovisades hos NJA med 92 milj. kr. och hos Uddevallavarvet med 55 milj. kr.

3. Långfristiga fordringar

Uddevallavarvet har i årets bokslut fördelat växelfordringar för levererade fartyg på långfristiga (över ett år) och kortfristiga. Tidigare år

Skr. 1974: 126 39

redovisades samtliga sådana fordringar såsom kortfristiga. För jämförelsens skull har 1972 års värden korrigerats. De långfristiga växelford-

ringarna var 639,7 milj. kr. (627,1).

4, Anläggningar (milj. kr.)

Fastig- Maskiner Övrigt Totalt heter och

inventarier

Anskaffningsvärde 2955,1 3 822,4 809,5 7 587,0 Ackumulerade avskrivningar enligt plan 1321,2 1 749,4 110,1 3 180,7 Värde enligt balansräkningens tillgångssida 1 633,9 2 073,0 699,4 4 406,3 Ackumulerade avskrivningar utöver plan 136,2 536,1 0,4 672,7 Bokfört nettovärde 1497,7 1 536,9 699,0 3 733,6

Ackumulerade avskrivningar utöver plan redovisas på balansräkningens passivsida. Överavskrivningarna uppgick till 672,7 milj. kr. (602,8). I bokfört nettovärde, övrigt, ingår pågående nyanläggningar med 464,0 milj. kr. Brandförsäkringsvärdena var vid årsskiftet för byggnader ca 2 600 milj. kr. och för maskiner och inventarier ca 4 000 milj. kr. Taxeringsvärdena för byggnader och tomter var ca 2 900 milj. kr. På de övervärden i dotterbolagsaktier, som i koncernens balansräkning tillförts fastigheter och maskiner, verkställdes i koncernbokslutet avskrivning med 10 4 i enlighet med tidigare tillämpad praxis.

5. Goodwill

Balansräkningens värde för goodwill består av förvärvade goodwill-

värden i dotterbolag till ASSI. |

6. Obligationslån

Ökningen av obligationslånen med 236 milj. kr. avsåg främst nya, svenska lån till Statsföretag och NJA på vardera 75 milj. kr. samt ett

Sfr-lån hos Statsföretag på 56,4 milj. kr. (Sfr 40 miljoner).

7. Allmän varulagerreserv (milj. kr.)

Minoritetens del av varulagerreserven var ca 6,5 milj. kr.

Det outnyttjade utrymmet för vtterligare skattefri nedskrivning av varulager var ca 530 milj. kr.

Skr. 1974: 126 40 S. Investeringsfonder (milj. kr.)

9. Ackumulerade avskrivningar utöver planenliga

Avskrivningar utöver planenliga har i år särredovisats på balansräkningens passivsida. De största extraavskrivningarna redovisades av LKAB med 437,1 milj. kr. samt ASSI med 133,8 milj. kr. Avskrivningarna fördelar sig med 536,1 milj. kr. på maskiner och inventarier samt med 136,6 milj. kr. på fastigheter och övriga anläggningar.

10. Minoritetsintressen i eget kapital (milj. kr.)

Minoritetsintresset i SARA har liksom tidigare år delvis tagits i anspråk för att täcka ej bokförda pensionsåtaganden. Motivet för dessa ombokningar ges av bolagsordningen för SARA.

11. Disponibla medel (milj. kr.) Enligt balansräkningen den 1 januari 1973 317,8 Avgår: Avsättning till bundna medel —5,3 Utdelning til utomstående bolag —2,6 —7,9 Tillkommer:

Resultaträkningen 12. Interna leveranser (milj. kr.)

Försäljningsvärdet har framkommit efter eliminering av interna leveranser uppgående till:

1 Båda bolagen är 1973 dotterbolag till Liber Grafiska och eliminering för internleveranser har gjorts hos Liber Grafiska.

13. Avskrivningar

Avskrivningarna enligt plan är beräknade med ledning av anläggningarnas ekonomiska livslängder. De uppgick till, för maskiner och inventarier 286 milj. kr., för fastigheter 121 milj. kr. och för övriga anläggningar 10 milj. kr. Byggnader avskrivs sålunda i allmänhet med 3—4 20 medan huvudparten av maskinerna avskrivs med 7—12 <c, i bägge fallen räknat på ursprungligt anskaffningsvärde och utan hänsyn till eventuell direktnedskrivning mot investeringsfond. Det kalkylmässiga avskrivningsbehovet beräknat på återanskaffningsvärden uppgår till ca 500 milj. kr.

14. Finansiella intäkter och kostnader

Vid sidan av räntor redovisades bland intäkterna kursvinster med 8,0 milj. kr. samt vinst vid försäljning av värdepapper med 3,4 milj. kr. och bland kostnaderna kursförluster på främmande valutor med 20,1 milj. kr.

IS. Extraordinära intäkter och kostnader (milj. kr.) Intäkter Realisationsvinster vid försäljning av anläggningar 22,3 Kostnader

1972 erhölls statsbidrag med tillsammans drygt 85 milj. kr., bland annat för aktieteckning i NJA (75 milj. kr.).

16. Extra avskrivningar utöver planenliga

Avskrivningarna fördelar sig med 55,3 milj. kr. på maskiner och inventarier samt med 3,6 milj. kr. på fastigheter.

Skr. 1974: 126 42

17. Övriga avsättningar, netto (milj. kr.)

Avgår: Gottgörelse från pensionskassor, Svenska Tobaks AB =—7,4

Netto 5,5

I bokslutet 1972 redovisades under denna rubrik 17,7 milj. kr. utgörande en pensionsavsättning hos LKAB. Motsvarande kostnadspost har i årets bokslut ansetts som en normal rörelsekostnad. För jämförelsens skull har därför motsvarande ändring verkställts i 1972 års värden.

Skr. 1974: 126

Statsföretagsgruppen — finansieringsanalys

Milj. kr. Tiillförda medel 1973 1972 Internt tillförda medel

Externt tillförda medel

Använda medel Investeringar

Specifikation av förändring i rörelsekapital

Skr. 1974: 126 44

Antal anställda

Medehal anställda 1973

Tjänster = Kolektiv- Totalt Totalt

AB Husqvarna Borstfabrik/

SID - Swedish Industrial Develop-

11 009 25 990 36 999 35 022

1 Förvärvat 1973 2 Försålt 1973 3 Inklusive Nuclear Steam SG AB

Skr. 1974: 126 45

Statsföretag AB — balansräkning

Milj. kr. Tillgångar 31 december 1973 31 december 1972 Omsättningstillgångar

Anläggningstillgångar Fordringar, dotterbolag 215,3 142,1 Fordringar, övriga 13,5 0,7 Inventarier 0,3 0,3 Aktier i dotterbolag (not 5 och 8) 1879,9 1 731,8 Aktier i andra bolag (not 9) 15 2110,5 1,5 —1876,4

Summa tillgångar 2 536,0 2 307,0

Skulder och eget kapital

Kortfristiga skulder

D

Långfristiga skulder

Eget kapital

Skr. 1974: 126 Statsföretag AB — resultaträkning Milj. kr.

Förvaltningskostnader (varav avskrivningar 0,1 milj. kr. respektive år) 10.3 7,9 Kostnader för utvecklingsprojekt 5,9 1,5 Lämnade koncernbidrag och aktieägartillskott till dotterbolag (not 1 och 3) 43,8 60,0 43,8 59,2

56,3 — 7,6 Extraordinäåra intäkter och kostnader:

Resultat före bokslutsdispositioner och

Originalen till resultat- och balansräkningarna är undertecknade av styrelsen och verkställande direktören samt påtecknade av revisorerna.

Skr, 1974: 126 47

Statsföretag AB — bokslutskommentarer

Resultaträkningen

1. Koncernbidrag (milj. kr.) Erhållna

(Från BS Konsult AB har erhållits 50 tkr)

1 varav direkt till Statsföretags dotterbolag 81,3 milj. kr. Lämnade

? direkt från LKAB

Koncernbidrag utnyttjäs enligt särskilda lagbestämmelser för vinstöverföring mellan bolag inom samma koncern. Lämnade bidrag är för

givaren avdragsgill kostnad och för mottagaren skattepliktig intäkt.

Statsföretag AB har dock beslutat avstå från avdragsrätten vid den

kommunala taxeringen.

2, Utdelning för år 1973 erhålles från LKAB med 11,8 milj. kr. (12,4), ASSI med 13,0 milj. kr. (-—, Kabi med 3,5 milj. kr. (--) och från Karlskronavarvet med 1,9 milj. kr. (>).

3. Aktieägartillskott lämnades till SVETAB med 5,3 milj. kr.

4. Räntor (milj. kr.)

Skr. 1974: 126 48

Balansräkningen 3. Aktier i dotterbolag (milj. kr.)

Det bokförda värdet på aktier i dotterbolag steg under 1973 med 148,1 milj. kr. enligt följande fördelning: Förvärv av aktier Liber Grafiska AB (f d AB CWK Gleerup Bokförlag) (100 24 8,0

23,2

Nvteckning av aktiekapital

134,9

Avgår

6. Obligationslån

Under året upptogs dels ett svenskt partiallån på 75 milj. kr. för vilket LKAB tecknade borgen, dels ett obligationslån i Schweiz på Sfr 40 miljoner med s. k. negativ klausul.

7. Borgensförbindelser (milj. kr.)

Skr. 1974: 126 49

8. Specifikation över aktier i dotterbolag

Bolag Stats- Nominellt Bokfört

företags värde tkr värde

andel tkr

; 9

LI

SID — Swedish Industrial Development

Corp. 100 781 —

1 542 750 1 909 898 Avgår: reserv för aktier — 30 000

1.542 750 1 879 898

9. Aktier i andra bolag

4 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr 126

Skr. 1974: 126 50

Resultat- och balansräkningar i sammandrag

Resultaträkningar i sammandrag ABAB EBS- Ceaver- Husqvar- (milj. kr.) Konsult ken na Borst-

fabrik/Vil-

helmina

Plast

Fakturerad försäljning 42,4 11,1 54,8 31,5 Tillverknings-, försäljnings- och

Resultat före bokslutsdispositioner

Balansräkningar i sammandrag (milj. kr.)

varav aktiekapital ingående i eget kapital 2,0 0,3 8,0 6,5

() = minussiffror

Skr. 1974: 126 51

Kabi Kal: Karls: Liber Lin- LKAB MoDo- NJA Nu- Nyck-

mar krona- Gra- son Kemi clear kelhus

Verk- varvet fiska = Instru- Steam stad ment

286,0 51,5 105,1 166,8 6,9 1 466,4 246,9 655,3 — 30,7 249,5 49,6 90,7 160,5 6,5 1 060,7 224,9 = 568,1 -— 28,8 13,4 1,5 4,1 3,3 0,1 203,1 9,5 29,1 — 0,1 23,1 0,4 10,3 3,0 0,3 202,6 12,5 58,1 — 1,8

(4,1) (0,6) 6,9 (0,9) (0,2) 15,1 (7,0) (24,5) — (0,1)

14,7 (2,2) 0,2 (5,0) 0,1 3,5 — (50,0) — (1,7) 33,7 (2,4) 17,4 (2,9) 0,2 221,2 5,5 (16,4) — - (25,0) — 2,5 (15,7) 2,7 (0,1) (120,8) (4,3) 68,2 — —- 1,9 0,1 0,7 0,1 — 65,9 0,8 22 — — 6,8 — 1,0 (0,3) 0,1 34,5 0,4 49,6 — —

11,5 21 33,6 9,8 — 148,1 2,2 33,3 0,1 2,6 70,9 18,7 93,7 — 28,8 3,9 280,0 64,5 231,5 1,2 11,3 79,0 4,6 87,6 43,0 1,0 224,1 45,5 302,0 — 1,7 161,4 25,4 214,9 816 4,9 652,2 112,2 566,8 1,3 15,6 145,2 12,3 58,6 22,0 0,2 1823,7 43,3 761,6 — 2,0 306,6 37,7 273,5 103,6 5,1 2475,9 155,5 -1328,4 1,3 17,6 63,3 17,6 159,3 48,8 1,7 307,0 = 52,1 314,6 1,2 11,7 87,7 13,9 11,7 15,1 3,0 123,2 48,6 704,3 — 5,8 151,0 31,5 17,0 63,9 4,7 430,2 100,7 1018,9 1,2 = 17,5 85,4 — 61,0 17,5 Oj 641,8 18,4 — — 70,2 6,2 41,5 = 22,2 0,3 1403,9 36,4 309,5 0,1 0,1 50,0 5,0 32,0 15,0 0,3 500,0 30,0 300,0 0,1 0,1

Skr. 1974: 126

Resultat- och balansräkningar i sammandrag

Resultaträkningar i sam- Olje- SARA SMT Sonab ASSI mandrag (milj. kr.) transit

Fakturerad försäljning 1 375,0 74,9 40,5 945,2 Tillverknings-, försäljnings-

och administrationskost-

Resultat före boksluts-

Balansräkningar i sammandrag (milj. kr.)

Summa omsättnings-

varav aktiekapital ingående i eget kapital 1,0 5,0 18,0 6,5 260,0

( ) = minussiffror

Skr. 1974: 126 53

Stats- Stig- Svensk Svens- Skiffer- Tobaks- SID SVE- Udd- Udde- 2eruvor tex Torv- ka oljebo- bolaget TAB comb = valla-

föräd- La- = laget varvet

ling gerhus

13,5 20,6 7,6 2,9 0,7 449,2 1,5 137,6 36,3 404,9

10,6 19,0 5,5 21 0,3 340,4 1,3 149,7 = 43,4 336,7 | 3,7 0,5 0,5 0,8 — 15,9 — 5,5 5,3 15,1 (0,8) 1,1 1,6 — 0,4 92,9 0,2 (17,6) (12,4) 53,1 (1,3) (0,3) 0,2 - 0,8 32,1 — (6,8) — (5,7) (3,4)

0,1 =— 01 -— (0,1) 0,4 (0,3) = — - -

(2,0) 0,8 1,9 — 1,1 125,4 (0,1) (24,4) (18,1) 49,7

5,7 40,3) (1,8) — (0,3) (54,1) — 23,8 - -

0,1 0,1 0,1 — — 34,8 — 0,4 0,2 0,5 3,6 04 = — - 0,8 36,5 (0,1) (1,0) (18,3) 49,2

L2 — 2,3 0,3 3,6 50,7 0,3 6,7 0,7 309,1 14,0 3.8 3,6 0,7 - 134,5 0,2 48,2 4,6 221,8 11,5 4,2 LI — —- 256,0 0,1 44,3 48,2 249,8

26,7 8,0 7,0 1,0 3,6 461,2 0,6 99,2 53,5 780,7 34,6 6,8 3,6 7,5 — 29,2 578,7 0,2 61,9 79,9 750,2 61,3 14,8 10,6 8&5 32,8 1039,9 0,8 161,1 133,4 1 530,9 5,5 4,7 1,3 2,0 4,7 387,6 0,6 66,0 75,3 625,2 32,2 6,3 0,3 1,4 9,0 49,0 — 89,2 62,7 744,7 37,7 11,0 1,6 34 13,7 436,6 0,6 155,2 138,0 1 369,9 4,9 0,4 — 3,1 — - 201,9 — 1,7 — = 18,7 3,4 5,9 5,1 19,1 401,4 0,2 4,2 (4,6) — 161,0 '0,0 2,4 5,0 53,0 23,0 150,0 0,8 10,0 40,0 100,0

Skr. 1974: 126

Styrelseledamöter

den 31 december 1973

Statsföretag AB Högbom, Kjell, intendent,

Ordinarie ledamöter ABAB Printz, Lennart, avdelningschef, Olsson, Bertil, f£ d generaldirektör (ordf) Rikspolisstyrelsen Hjalmarson, Harry, direktör (v ordf)

Wallroth, Bengt, överstelöjtnant,

Geijer, Arne, riksdagsman

Grafström, Erik, f d generaldirektör. Försvarsstabens säkerhetsavdelning

Statens Vattenfallsverk

Högström, Ivar, riksdagsman

Ljungcrantz, Sigurd, direktör BS Konsult AB Nilsson, Karl-Erik, direktör, Ordinarie ledamöter

Tjänstemännens Centralorganisation Eriksson, Olof, professor (ordf).

Sköld, Per, direktör,

Statens Råd för Byggnadsforskning

Statsföretag AB (VD) Asplund, Turc, disponent,

Ståhlbrandt, Åke, direktör, LKAB, Luleå

Trelleborgs Gummifabriks AB Bunner, Tor, teknisk direktör, Sundberg, Nore, departementsråd, Byggnadsstyrelsen Industridepartementet Bäcklin, Bengt, direktör,

Statsföretag AB Suppleanter

Kolte, Lennart, arkitekt, Hörjel, Nils, landshövding BS Konsult AB (VD) Sjöborg, Lars, advokat

Lanneng, Karl-Olof, ingenjör, BS Konsult AB ABAB-Allmänna Bevaknings AB Nilsen, Magnus, ingenjör,

BS Konsult AB Ordinarie ledamöter Smith, Åke, planeringsdirektör, Christell, Bengt, direktör (ordf).

Byggnadsstyrelsen

Bokbranschens Marknadsinstitut AB Edebo, Ralph, direktör, Suppleanter

Statsföretag AB Sedendahl, Bryngel, civilingenjör, Finck, Klaus, bevakningsman, BS Konsult AB

ABAB Svensson, Arne, arkitekt, Larsson, Sven, departementsråd,

BS Konsult AB Försvarsdepartementet

Lindroth, Kurt, polismästare, Stockholms Polisdistrikt

Ceaverken AB

Lundqvist, Arvid, direktör, Ordinarie ledamöter Swedish Telecommunication

Lundberg, Sten, generaldirektör, Consulting AB Överstyrelsen för ekonomiskt Sparrelid, Helge, bevakningsman,

försvar (ordf)

ABAB Wärnberg, Karl, direktör.

Öström, Hans, direktör, Svenska Tobaks AB (v ordf)

ABAB (VD)

Ekwall, Per, direktör, Suppleanter Ceaverken AB (VD)

Arnerius, Sven, direktör, Gyllö, Sture A. avdelningschef, Kalmar Verkstads AB Överstyrelsen för ekonomiskt försvar Green, Evert, bevakningsman, Hedlund, Rune, landstingsråd,

ABAB Västerås

Skr. 1974: 126 55

Killgren, Hans G, ingenjör. Gustavsson, Ingvar, kommunalråd,

Ceaverken AB Kalmar

Malmberg, Gösta, herr, Kalmeby, Arne, plåtslagare,

Ceaverken AB Kalmar Verkstads AB Olsson, Olle, professor. Lundin, Bert, förbundsordförande,

Lunds Lasarett Svenska Metallindustriarbetare-

förbundet Suppleanter Orrenius, Jan, direktör. Dahlström, Kjell-Åke, direktörsassistent, Statsföretag AB

Statsföretag AB Ericsson, Åke, herr, Suppleanter

Ceaverken AB Andersson, Harald, förman, Friberg, Decirée, fru, Kalmar Verkstads AB

Ceaverken AB Gardeström, Eric, herr, Karlsson, Bengt, leg. läk, direktör, Statsföretag AB

AB Kabi Henriksson, Knut, förrådsarbetare,

Kalmar Verkstads AB

AB Kabi

Ordinarie ledamöter Karlskronavarvet AB Persson, Carl, rikspolischef (ordf)

Ordinarie ledamöter Andrén, Sven G, direktör,

Ljungcrantz, Sigurd, direktör (ordf) Statsföretag AB (v ordf)

Hallenborg, Nils-Hugo, direktör, Holgerson, Nils, direktör,

Kockums Mekaniska Verkstads AB,

Pribo AB

(v ordf) Pettersson, Nils, förrådsmistare.

Andersson, Thure, f d landshövding

AB Kabi

Cox, Arne, direktör, Du Rietz, Göran, herr,

Statsföretag AB

AB Kabi

Karlsson, Nils, avsynare, Wilund, Arnold, farm. dr.,

Karlskronavarvet AB

Apoteket Svanen

Lifgren, Arne, kontorsföreståndare, Wärnberg, Karl, direktör.

Karlskronavarvet AB

Svenska Tobaks AB

Sundberg, Nore, departementsråd, Suppleanter Industridepartementet Ericsson, Rolf, ingenjör, Söderman, Johan, direktör,

Vitrum AB Karlskronavarvet AB (VD) Linnergren, Erik, departementssekr.,

Industridepartementct Suppleanter

Steen, Arne, herr, Boström, Gunnar, kommunalråd,

AB Kabi, Strängnäs Karlskrona

Karlsson, Göte, förman,

Karlskronavarvet AB Kalmar Verkstads AB Larsson, Sven, departementsråd.

Försvarsdepartementet

Ordinarie ledamöter

Pettersson, Lennart, tackelarbetare, Söderström, Olof, direktör (ordf)

Karlskronavarvet AB

Linghag, Nils, direktör (v ordf)

Arnerius, Sven, direktör,

Kalmar Verkstads AB (VD)

Liber Grafiska AB

Berg, Birger, kontorist,

Kalmar Verkstads AB Ordinarie ledamöter

Bäcklin, Bengt, direktör, Hjalmarson, Harry, direktör (ordf)

Statsföretag AB Nilsson, Bertil, direktör,

Skr. 1974: 126 56

Afonbiadet (v ordf) Poromaa, Bruno. eruvarbetare, Canskog, Sture, maskinsättare, ELKAB

Svenska Reproduktions AB Sköld, Per, direktör.

Erixon, Ingemar, fil lic, Statsföretag AB Statsföretag AB Waldenström, Erland, direktör,

Grebäck, Erik, riksdagsman Gränges AB

Hansson, Lennart, kansliråd,

Industridepartementet

Suppleanter Hellström, Ingemar, direktör, Andrén, Sven G, direktör,

SARA, Sveriges allmänna

Statsföretag AB

restaurangaktiebolag

Dahlberg, Thure, riksdagsman

Nyström, Sven, tryckningskonsulent, Edström. John Olof. disponent,

AB Allmänna Förlaget Norrbottens Järnverk AB Swedérus, Karl-Axel, direktör, Ersman. Sven, direktör Liber Grafiska AB (VD) Gränges AB Åberg, Lars-Gunnar, bankdirektör, Gustafsson, Nils-Eric, riksdagsman Sveriges Kreditbank

Lundmark, Holzer, ingenjör,

Suppleanter LKAB Lind, Kurt, bokbindare, Nilsson, Johnny, rörmontör,

AB CWK Gleerup Bokförlag LKAB Sandberg. Allan, avdelningschef, AB Svensk Karttjänst

Sjögren, Per A, direktör,

AB Rabén & Sjögren Bokförlag

MoDoKemi AB Ordinarie ledamöter Linson Instrument AB Lundberg, Arne S, envoyé, Ordinarie ledamöter LKAB (ordf)

Malmberg, Eric, generaldirektör, Aegfors, Gunnar, direktör.

Förenade Fabriksverken (ordf) MoDoKemi AB (VD) Dahlberg, Benkt, direktör, Hedlund, Sicwert. operatör, Telub AB MoDoKemi AB

Granberg, Torgny, civilingenjör, Hellered, Hans, laboratorieingenjör, Statsföretag AB MoDoKemi AB

Göranson, Sigvard, direktör, Högström, I var, riksdagsman AB Kabi Lindberg, Per, direktör, Janson, Nils-Erik, direktör, Svenska Handelsbanken Linson Instrument AB (VD) Petri, Folke, direktör,

Angpanneföreningen

Skötd, Per, direktör, EKAB Statsföretag AB

Ordinarie ledamöter Åsbrink, Per, f£ d riksbankschef (ordf) Suppleanter Lemne, Mats, landshövding (v ordf) Edcebo, Ralph, direktör, Fjällborg, Gunnar, ingenjör, Statsföretag AB LKAB Gräslund, Per, kamrer, Fredriksson, Torsten, riksdagsman LKAB Fundberg, Arne S, envoyé, Holmlund, Sven-Erik, förrådsförvaltare, LKAB (VD) MoDoKemi AB Lundqvist, Arne, direktör, Pedersen. Bent, fabriksarbetare, IBM Svenska AB MoDoKemi AB

Skr. 1974: 126 59

Norrbottens Järnverk AB Orrenius, Jan, direktör, Statsföretag AB Ordinarie ledamöter Österlind. Sven, överingenjör, Sköld, Per, direktör. Förenade Fabriksverken Statsföretag AB (ordf) Lindblom, Göran, direktör (v ordf) Bahrke, Sigvard, direktör, Suppleanter

ARB Statens Skogsindustrier Liöbeck, Sten, civilingenjör

Edström, John Olof, disponent, Persson, Ernst, jägmästare, Norrbottens Järnverk AB (VD) Statsföretag AB Jacobsson, Olof, avdelningschef, Norrbottens Järnverk AB Lindström, Göte, klubbordförande, Norrbottens Järnverk AB

Nilsson, Åke, f d förbundsordförande, AB Oljetransit

Svenska Metallindustriarbetare- Ordinarie ledamöter förbundet Lundberg, Sten, gencraldirektör, Svanberg, Ingvar, riksdagsman Överstyrelsen för ckonomiskt ”Frogen, Ingvar, direktör, försvar (ordf)

Uddevallavarvet AB Grafström, Erik. f d generaldirektör,

Statens Vattenfallsverk

Suppleanter Lasson, Knut-Inge, direktör,

Hammarsten, Erik, landstingsråd Svenska Hamnförbundet

Näsvall, Carl, driftsassistent, Lindstedt, Anders, kommerseråd,

Norrbottens Järnverk AB Statens Industriverk Persson, Alf, ombudsman, Uddgren, Olle, direktör, Norrbottens Järnverk AB Statsföretag AB Skånberg, Alf, direktör, AB Götaverken Suppleant |

Sundberg, Nore, departementsråd, Rockström, Hans, direktör,

Industridepartementet AB Oljetransit (VD)

Nuclear Steam SG AB Ordinarie ledamöter SARA, Sveriges allmänna Söderström, Olof, direktör (ordf) restaurangaktiebolag Byggeth, Nils, direktör, Ordinarie ledamöter Uddcomb Sweden AB (VD) Hjalmarson, Harry, direktör (ordf)

Orrenius, Jan, direktör, Allard, Henry, talman (v ordf)

Statsföretag AB Caneman, Hugo, bankdirektör,

Stockholms Sparbank

Suppleant Fälldin, Thorbjörn, riksdagsman Larsson, Eric, direktör, Hellström, Ingemar, direktör,

Uddcomb Sweden AB SARA, Sveriges allmänna restau-

rangaktiebolag (VD) : Larfors, Tage, direktör Mattson, Lisa, förbundsordförande, Nyckelhus AB

Sveriges Socialdemokratiska

Ordinarie ledamöter Kvinnoförbund Linghag, Nils, direktör (ordf) Nyström, Sigvard, förbundsordförande,

Karlsson, Eric, direktör, Hotell- och Restauranganställdas

Förenade Fabriksverken (v ordf) Förbund

Skr. 1974: 126 58

Suppleanter Brandeborg, Carl-Gustav, ingenjör.

Book, Folke, källarmästare AB Sonab Hansson, Lennart, kansliråd, Knall, Gösta, överingenjör,

Industridepartementet SJ Centralförvaltning

Orrenius, Jan, direktör, Malmin, Jerry, montör,

Statsföretag AB AB Sonab

Pichl, Lars, bankdirektör. Åsdal, Carl-Gösta, tekn. direktör,

Postbanken Televerkets Centralförvaltning

ÅAdjungerade ledamöter Suppleanter Lindholm, Harald, förbundsordförande, Dahlström, Kjell-Åke, direktörsassistent,

Handelstjänstemannaförbundet (HTF) Statsföretag AB

Werngren, Arvid, förbundskassör, Tjärnlund, Rolf, ingenjör, Hotell- och Restauranganställdas AB Sonab

Förbund Wiberg, Bo-Lennart, avsynare,

AB Sonab

SMT Machine Company AB

Ordinarie ledamöter

Andrén, Sven G, direktör, AB Statens Skogsindustrier

Statsföretag AB (ordf) Ordinarie ledamöter Andréasson, Stig, maskinmontör, Nordlander, Carl-Henrik, bankdirektör, SMT Machine Company AB Sveriges Kreditbank (ordf) Danielsson, Bertil, bankdirektör, Sköld, Per, direktör,

Sveriges Kreditbank Statsföretag AB (v ordf)

Engellau, John, direktör Bahrke, Sigvard, direktör, Gamner, Bengt, direktör, AB Statens Skogsindustrier (VD)

SMT Machine Company AB (VD) Edström, Sven, direktör,

Mankert, Gert, direktör, Sandvik AB Fabriks AB Viktoria Johansson, Manne, avdelningsordförande, Olsson, Holger, avtalssekreterarce, Karlsborgs bruk Svenska Metallindustriarbetare- Johansson, Sven, direktör,

förbundet Gränges Stål Petersson, Lars-Åke, ingenjör, Rydbo, Folke, generaldirektör, SMT Machine Company AB Domänverket

Sohlenius, Gunnar, professor, Sjöberg, Arne, direktör,

Linköpings Högskola ASG Wiklund, Göran, kassör,

Suppleanter Lövholmens bruk Edlund, Per, tjänsteman,

SMT Machine Company AB Suppleanter Nilsson, Karl-Henrik, verktygsarbetare, Forsberg, Bengt, sektionsordförande, SMT Machine Company AB Laxå sågverk Göthe, Gunnar, sektionsordförande, Skinnskattebergs bruk

Johansson, Stig, överdirektör, AB Sonab Domänverket Ordinarie ledamöter Lindholm, Ingvar, direktör, Hjalmarson, Harry, direktör (ordf) AB Statens Skogsindustrier

Malmberg, Eric, generaldirektör, Persson, Ernst, jägmästare,

Förenade Fabriksverken (v ordf) Statsföretag AB

Skr. 1974: 126 59

AB Statsgruvor AB Svensk Torvförädling

Ordinarie ledamöter Ordinarie ledamöter Lundberg, Arne S., envoyé, LKAB (ordf.) Lundberg, Sten, generaldirektör, Överstyrel-

Andersson, Roland, gruvarbetare, AB Stats- sen för ekonomiskt försvar (ordf.)

gruvor Edebo, Ralph, direktör, Statsföretag AP

Berglund, Carl-Bertil, direktör, LKAB (v. ordf.) Dagwall, Herbert, ingenjör, AB Statsgruvor Wahlquist, Nils, civilekonom, AB Svensk

Henrikson, Arne, direktör, LKAB Torvförädling (VD) Kjellgren, Ove, direktör, LKAB

Suppleanter

Lindahl, Bror, herr, AB Svensk Torvför- Suppleanter Hagström, Ingvar, gruvfogde, AB Statsgru- ädling

vor Persson, Ernst, jägmästare, Statsföretag AB Nystén, Jarl. gruvarbetare, AB Statsgruvor Svärd, John, förman, AB Svensk Torvföräd-

ling

Svenska Lagerhus AB

Stigtex AB Ordinarie ledamöter

Widén, Ingvar, generaldirektör, Lantbruks- Ordinarie ledamöter

styrelsen (ordf.) Lundberg, Sten, generaldirektör, Överstyrel-

Andersson, Rolf, direktör, Kvarn och Ba-

sen för ekonomiskt försvar (ordf.)

geri AB Juvel (v. ordf.) Edebo, Ralph, direktör, Statsföretag AB

Borg, Sune, avdelningsdirektör, Statens Engblom, Sven, direktör, AB Eiser

Jordbruksnämnd Johansson, Bertil, herr, Stigtex AB

Senning, Claes, kansliråd, Jordbruksdeparte- Johansson, Evert, herr, Stigtex AB

mentet Kjellman, Åke, disponent, Stigtex AB (VD)

Sorte, Per, direktör, Kungsörnen AB

Uddgren, Olle, direktör, Statsföretag AB Suppleanter Axell, Karl, herr, Stigtex AB

Suppleanter Dahlström, Kjell-Åke, direktörsass. Statsfö-

Granath, Ulrik, godsägare

retag AB

Möller, Yngve, inspektör, Svenska Lagerhus Johansson, Gösta, direktör, AB Eiser

AB Sundberg, Doris, fru, Stigtex AB

Pettersson, Harald, riksdagsman

Svenska Skifferolje AB

Ordinarie ledamöter SID — Swedish Industrial Development

Åberg, Lars-Gunnar, bankdirektör, Sveriges Corporation

Kreditbank (ordf) Ordinarie ledamöter Nordmark, Hans, direktör, STIM (v. ordf.) Sköld, Per, direktör, Statsföretag AB (ordf.) Orrenius, Jan, direktör, Statsföretag AB Akselson, Sigfrid, direktör, Förenade Fa- Uddgren, Olle, direktör, Statsföretag AB

briksverken

(VD)

Carmel, Tord, direktör, SID (VD) Edebo, Ralph, direktör, Statsföretag AB

Flodin, Sten, direktör, Svenska Utvecklings-

Svenska Tobaks AB

AB Malmberg, Eric, generaldirektör, Förenade Ordinarie ledamöter

Fabriksverken Cederwall, Gustav, landshövding (ordf)

Skr. 1974: 126 60

Kristenson, Valter, riksdagsman (v. ordf.) Hailenborg, Nils-Hugo, direktör, Kockums

Andrén, Sven G., direktör, Statsföretag AB Mekaniska Verkstads AB

Bohman, Clas, direktör, AB Findus Omberg, Ture, direktör, Uddeholms AB

Hjalmarson, Harry, direktör Orrenius, Jan, direktör, Statsföretag AB

Holgerson, Nils, direktör, Pribo AB Sandell, Leif, maskinarbetare, Uddcomb

Källström, Lennart, tobaksarbetare, Svenska Sweden AB

Tobaks AB Segerud, Gunnar, direktör, Uddeholms AB

Lindström, Stig, verkmästare, Svenska To-

baks AB Suppleanter

Nilsson, Gösta, direktör Bahrke, Sigvard, direktör, AB Statens Skogs- Tilert, Reidar, generaldirektör, Byggnadssty- industrier relsen Berggren, Bengt Olof, direktör, Uddeholms

AB

Byggeth, Nils, direktör, Uddcomb Sweden Suppleanter AB (VD) Danielsson, Henry, docent

Bäcklin, Bengt, direktör, Statsföretag AB Höök, Erik, planeringschef, Finansdeparte-

Dyke, Theodore A,., vice president, Commentet

bustion Engineering, Inc., USA

Marcusson, Nils, montör, Svenska Tobaks Foti, John T., manager, Combustion En-

AB

gincering, Inc., USA Mossler, Inger, pol mag, Svenska Tobaks Lindqwister, Olle, ombudsman, Uddeholms

AB

AB Samzelius, Lars, advokat

Ljungberg, Göte, ingenjör, Uddcomb Wärnberg, Karl, direktör, Svenska Tobaks Sweden AB AB (VD)

Uddevallavarvet AB

SVETAB — Svenska Industrietabierings AB

Ordinarie ledamöter

Ordinarie ledamöter Ljungerantz, Sigurd, direktör (ordf.) Olsson, Bertil, f. d. generaldirektör (ordf.)

Danielsson, Bertil, bankdirektör, Sveriges

Sjöborg, Lars, advokat (v. ordf.)

Kreditbank (v. ordf.) Bostedt, Hans, direktör Andrén, Sven G., direktör, Statsföretag AB Mäkinen, Matti, direktör, Norrlandsfonden

Berndtsson, Einar, plåtslagare, Uddevalla-

Nilsson, Åke, f. d. förbundsordförande, varvet AB Svenska Metallindustriarbetareförbundet Bäcklin, Bengt, direktör, Statsföretag AB Olofgörs, Gunnar, direktör, SVETAB (VD) Cox, Arne, direktör, Statsföretag AB

Spendrup, Aksel, avdelningschef, Arbets-

Edström, John Olof, disponent, Norrbottens marknadsstyrelsen Järnverk AB

Svanberg, Ingvar, riksdagsman Kindstrand, Nils, ingenjör, Uddevaliavarvet AB

Suppleanter Schreil, Johan, direktör, Uddevallavarvet

Dahlström, Kjell-Åke, direktörsassistent, AB (VD) Statsföretag AB Sundberg, Nore, departementsråd, Industri- Persson, Ernst, jägmästare, Statsföretag AB

departementet

Suppleanter

Uddcomb Sweden AB Gustafsson, Gunnar, riksdagsman

Ordinarie ledamöter Lind, Kurt, svarvare, Uddevallavarvet AB

Söderström, Olof, direktör (ordf.) Skandiaverken

Bencher, Walter S., vice president, Com- Olausson, Astor, verkmästare, Uddevallabustion Engineering, Inc., USA varvet AB

Gray. Leon E., director, Combustion En- Trogen, Ingvar, direktör, Uddevallavarvet

cineering, Inc., USA AB (vVD)

Skr. 1974: 126 61

Innehållsförteckning

Koncernen Verksamheten i sammandrag 3 Statsföretagsgruppen 4 Dotterbolagen

Forskning och marknadssatsning ger internationell expansion för

Statsföretag AB Förvaltningsberättelse 32 Revisionsberättelse 35 Resultat- och balansräkningar m m

MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 1974 740268