Kungl. Maj:ts proposition angående tullpreferenser för Bulgarien, Rumänien och MaIta, m.m.
Kungl. Maj:ts proposition nr 176 år 1974 Prop: 1974: 176
Nr 176
Kungl. Maj:ts proposition angående tullpreferenser för Bulgarien, Rumänien och Malta, m. m.; given den 25 oktober 1974.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden, föreslå riksdagen att bifalla de förslag om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt. | | |
CARL GUSTAF
G.E. STRÄNG
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att tullpreferenser införs för Bulgarien, Rumänien och Malta. Samtidigt förordas att utjiämningsskatten för öl av typ B (mellanöl) och starköl liksom under innevarande år inte skall tas ut under år 1975.
1 Riksdagen 1974. 1 saml. Nr 176
Förslag till
Lag om ändring i förordningen (1960: 258) om utjämningsskatt å vissa
varor
Härigenom förordnas i fråga om förordningen (1960: 258) om utjämningsskatt å vissa varor,
dels att rubriken till förordningen skall ha följande lydelse: ”Lag om utjämningsskatt på vissa varor”,
dels att i 12 8 orden ”Kungl. Maj:t” skall bytas ut mot ”regeringen”,
dels att i 1, 6 och 12 88 ordet ”förordning” skall bytas ut mot ”lag”,
dels att utjämningsskatt för öl av typ B och för starköl ej skall utgå under år 1975.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1975.
Förekommer i lag eller annan författning ordet ”förordning” i olika böjningsformer och avses därmed förordningen om utjämningsskatt å vissa varor skall detta vid ikraftträdandet av denna lag bytas ut mot ”lag” i motsvarande form.
Utdrag av protokollet över finansärenden hållet intör Hans Maj:t Konungen den 25 oktober 1974.
Närvarande: statsministern PALME, ministern för utrikes ärendena ANDERSSON, statsråden STRÄNG, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, CARLSSON, ZACHRISSON, LEIJON, HJELM-WALLÉN.:
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om tullpreferenser för Bulgarien, Rumänien och Malta, m, m. och anför.
Inledning
Bulgarien, Rumänien och Malta har vid flera tillfällen framfört önskemål om att få åtnjuta tullfrihet inom ramen för systemet med tullpreferenser för varor från utvecklingsländerna. Yttranden i frågån har avgetts av generaltullstyreisen och kommerskollegium. Kollegiet har inhämtat yttranden från statens jordbruksnämnd och närmast berörda näringslivsorganisationer, nämligen Sveriges industriförbund, Sveriges grossistförbund, Sveriges kemiska industrikontor, Svenska garveriidkareföreningen, Svenska pälsbranschens centralkommitté, Svenska plywoodföreningen, Textilrådet, Konfektionsindustriföreningen, Jernkontoret, Sveriges mekanförbund och Sveriges möbelindustriförbund.
I två den 23 september och den 15 oktober 1974 till finansdepartementet inkomna skrivelser har Industrins livsmedelsgrupp hemställt om en sänkning av utjämningsskatten för choklad- och konfektyrvaror, biscuits och wafers. Sveriges bageriförbund har för egen del i skrivelse till finansdepartementet den 11 oktober 1974 anslutit sig till framställningen. Vidare har Svenska bryggareföreningen i skrivelse den 14 augusti 1974 hemställt att utjämningsskatten liksom under innevarande år inte skall tas ut under år 1975 för mellanöl och starköl. Skrivelserna har remissbehandlats och yttranden har avgetts av gencraltullstyrelsen, kommerskollegium, statens jordbruksnämnd och riksskatteverket.
Tullpreferenser
Förslag och yttranden
Det svenska preferenssystemet, som trädde i kraft den 1 januari 1972, innebär tullfrihet vid import från utvecklingsländerna av flertalet varor utanför jordbruks- och livsmedelssektorn. Liksom i praktiskt taget alla andra industriländer har undantag gjorts för varor som erfarenhetsmäs- It Riksdagen 1974. I saml. Nr 176
sigt är särskilt utsatta för lågpriskonkurrens. För Sveriges del omfattar dessa bl. a. väv av bomull och konstfibrer samt vissa trikåvaror, kläder, handskar och skor. Inom jordbruksvaruområdet medges tullfrihet för bl. a. fiskkonserver, vissa oljor och fetter, frukt- och köksväxtberedningar, tobaksvaror samt drycker av olika slag.
Det svenska preferenssystemet innefattar en skyddsklausul som gör det möjligt att vidta åtgärder för att hindra eller. motverka marknadsstörning. Åtgärderna skall normalt föregås av konsultationer med det exporterande u-landet. Skyddsåtgärder i form av tullar eller importbegränsningar kan införas selektivt mot det land eller de länder vars export orsakar eller hotar att orsaka marknadsstörning.
Tullfrihet i Sverige åtnjutes av ett stort antal utomeuropeiska länder samt av Jugoslavien.
De östeuropeiska statshandelsländerna åtnjuter på tullområdet mestgynnad-nationsbehandling, oavsett om de är anslutna till det allmänna tull- och handelsavtalet (GATT) eller inte.. Det system som gäller för öststaternas utrikeshandel har emellertid skapat ett behov att reglera handeln med dessa länder i bilaterala avtal. För import av vissa varor från de östeuropeiska länderna erfordras sålunda importlicens. För övervägande delen av de icke frilistade varorna kan införseln begränsas till överenskomna nivåer för att undvika akuta risker för marknadsstörning i Sverige. Till denna varugrupp bör bl. a. vissa kemiska produkter, textilvaror, skor och porslinsvaror samt järn och stål. Räknat på 1973 års importvärde utgör den icke frilistade importen av industrivaror ca 15 96 av den totala importen av dessa varor från:de östeuropeiska länderna. : |
Av andra industriländer har Finland, Österrike, Canada, Japan, Australien och Nya Zceland vid olika tidpunkter infört tullpreferenser för varor från Bulgarien och Rumänien. Dessa tillämpas på samma villkor som gäller för u-landsvaror. Det är dock att märka att vissa av de angivna länderna inte medger tullfrihet för alla preferensberättigade varor från u-länderna utan endast en större eller mindre sänkning av tullarna. I EG-länderna är den preferensberättigade importen av känsliga varor maximerad. Sedan den 1 januari 1974 medges tullpreferenser för varor från Rumänien, varvid särskilda undantag dock gjorts.
I handeln med Bulgarien och Rumänien föreligger för Sveriges del exportöverskott, vilket är särskilt markant i fråga om Bulgarien. Sveriges import från Bulgarien uppgick år 1973 till ca 20 milj. kr. Införseln utgörs traditionellt till övervägande del av varor inom livsmedelssektorn, som svarar för drygt 70 3a av totalimporten. Sveriges export var samma år ca 100 milj. kr., varav huvuddelen utgjorde varor inom verkstads-
sektorn. | | | : |
Importen från Rumänien uppgick till ca 130 milj. kr. varav 20 milj. utgjorde livsmedel och närmare 50 milj. kr. eldningsoljor. Av hel- och:
halvfabrikat importerades för 60 milj. kr. varav drygt hälften avsåg möbler. Sveriges export till Rumänien uppgick till ca 165 milj. kr. varav drygt 85 90 utgjorde hel- och halvfabrikat, främst varor inom verkstadssektorn samt järn och stål. |
Omslutningen i handeln med Malta var drygt 16 milj. kr., varav 6 milj. utgjorde export.
Bland remissinstanserna pekar kommerskollegium på att preferenser för Rumänien skulle bryta den likabehandling i handelspolitiskt avseende som hittills har tillämpats av Sverige i förhållande till statshandelsländerna. Enligt kollegiets bedömning måste för övrigt särskilda undantag övervägas mot Rumänien, varigenom den generella karaktären hos preferenssystemet för u-landsvaror delvis skulle gå förlorad. De tullförhandlingar på världsvid bas som nu inleds inom GATT bör kunna ge Rumänien möjlighet att öka avsättningen på bl. a. den svenska marknaden, Enligt kollegiets uppfattning bör därför inga ändringar nu göras i det svenska preferenssystemet när det gäller mottagarlandskretsen, '
Flera av näringslivets organisationer framhåller att cxporten från statshandelsländerna kan ske till priser som skapar allvarliga störningar på den svenska marknaden. Om man genom tullpreferenser vill stimulera exporten bör det enligt industriförbundets och kemikontorets uppfattning krävas att dessa länder inte tillämpar en marknadsstörande prissättning. Jernkontoret och industriförbundet anför att alla länder inom COMECON bör behandlas lika i handelspolitiskt avseende. Mekanförbundet förutsätter att Sverige snabbt och effektivt kan ingripa vid marknadsstörning genom den i det svenska preferenssystemet ingående skyddsklausulen. Grossistförbundet menar att det från allmänna utgångspunkter finns skäl att från svensk sida välvilligt överväga de av: Bulgarien och Rumänien framförda önskemålen. Samtidigt kan emellertid enligt förbundet ifrågasättas värdet av att ge statshandelsländer pre- . ferenser. Dessa bedöms inte få någon större praktisk betydelse eftcersom åtskilliga andra faktorer som varukvaliteter och leveransförhållanden i högre grad än tullar påverkar avsättningsmöjligheterna på den svenska marknaden.
Flertalet remissinstanser anser att eventuella tullpreferenser till Rumänien inte bör få samma varumässiga omfattning som preferenserna till de egentliga utvecklingsländerna. Detta sammanhänger med att risken för marknadsstörningar anses vara särskilt stor vid import från östländerna. Kommerskollegiet, kemikontoret och mekanförbundet förutsätter att undantag görs för de varor som nu är undantagna i det svenska preferenssystemet och förordar att licensbelagda varor och andra varor som är särskilt känsliga för marknadsstörning undantas. Grossistförbundet ifrågasätter dock starkt lämpligheten av att göra särskilda undantag för enskilda länder. Undantagen bör begränsas till de varuslag s som redan är upptagna i nu gällande preferenssystem.
Statens jordbruksnämnd framhåller att man vid ett eventuellt utsträckande av preferenserna till europeiska statshandelsländer måste beakta de risker för störning på den svenska marknaden som tullpreferenser åt dessa länder kan ge upphov till på grund av ländernas ekonomiska system. |
Departecmentschefen
De svenska tullpreferenserna för utvecklingsländerna, som innebär tullfrihet för flertalet industriella hel- och halvfabrikat och för vissa livsmedel, har fastställts bl. a. med. hänsynstagande till åtgärderna i andra länder. Tullfriheten medges för varor från ett stort antal länder och områden. Av östeuropeiska länder ingår endast Jugoslavien i det svenska preferenssystemot.
I vissa andra industriländer — Finland, Österrike, Canada, Japan, Australien och Nya Zeeland — omfattar tullpreferenserna även varor från Bulgarien och Rumänien. I EG-ländernas preferenssystem ingår Rumänien. Inom detta system, som i flera hänseenden är mer restriktivt än det svenska, har dock särskilda undantag gjorts för åtskilliga rumänska varor. |
I likhet med flertalet utvecklingsländer har Bulgarien och Rumänien ännu ett förhållandevis starkt inslag av jordbruksprodukter och råvaror i exporten. Med hänsyn härtill och då andra större handelsnationer numera medger Bulgarien och Rumänien tullättnader finner jag skäl tala för att dessa länder får preferenser i Sverige. I likhet med flertalet remissinstanser anser jag dock att särskilda undantag bör göras för vissa varor, utöver dem som är undantagna i nu gällande preferenssystem för u-länder. Dessa undantag bör lämpligen bestämmas med beaktande av de undantag som andra länder gjort för varor från Rumänien. Preferensmedgivandet bör i princip inte omfatta licensbelagda varor. Förteckning över de varor som bör undantas samt över preferensberättigade varor på jordbrukets område torde få fogas som - -: bilaga 1 och 2 till statsrådsprotokollet i detta ärende. I den mån konkonkurrensförhållandena ger anledning härtill bör Kungl. Maj:t i likhet med vad som gäller i fråga om de nu preferensberättigade länderna ha rätt att slopa undantag i bilaga 1.
I likhet med flera remissinstanser finner jag att preferenserna för Bulgarien och Rumänien bör utformas så att Sverige — på sätt som redan gäller för nu medgivna preferenser — har rätt att vid behov vidta åtgärder för att hindra eller motverka marknadsstörning.
I fråga om villkoren i övrigt för import av preferensberättigade varor från Bulgarien och Rumänien torde de allmänna bestämmelserna i gällande preferenssystem få tillämpas. |
Då det gäller Malta föreslår jag att detta land inkluderas bland de preferensberättigade länderna i det svenska systemet angående tullpreferenser till förmån för utvecklingsländerna.
Formellt bemyndigande för Kungl. Maj:t att medge tullpreferenser för utvecklingsländer finns i 4 § 3 tullförordningen (1973: 979). Av prop. 1971: 93 framgår att bemyndigandet får utnyttjas för vissa särskilt angivna länder och gäller med vissa begränsningar beträffande varuområdet. Riksdagen bör därför beredas tillfälle att avge yttrande i frågan om tullpreferenser för de nu aktuella länderna.
Tullpreferenserna för Bulgarien, Rumänien och Malta bör införas fr. o. m. den 1 januari 1975.
Utjämningsskatt
Förslag och yttranden
Utjämningsskatt utgår enligt förordningen (1960:258) om utjämningsskatt å vissa varor för choklad- och konfektyrvaror (med vissa undantag), vissa biscuits och wafers samt öl av typ B (mellanöl) och starköl när varorna tillverkas yrkesmässigt för försäljning eller införs till landet. Utjämningsskatten har till syfte att täcka kostnaderna för den interna prisutjämning för vissa livsmedelsprodukter, som infördes i anslutning till upprättandet av den Europeiska frihandelssammanslutningen (EFTA) år 1960. Genom prisutjämningen ges de inhemska producenterna möjlighet att få tillgång till råvaror för sin tillverkning till världsmarknadspris. Utjämningsskatten utgick från början med 50 öre, höjdes den 1 juli 1966 till 60 öre samt sänktes den 1 april 1973 till 50 öre, den 1 januari 1974 till 40 öre och den 1 juli: 1974 till 25 öre per kilogram. Ändringarna har varit betingade av utvecklingen vad beträffar kostnaderna för utjämningsbidragen.
För mellanöl och starköl infördes utjämningsskatt med 3 resp. 4 öre för liter den 1 januari 1967. Samtidigt infördes en intern råvaruprisutjämning av samma typ som hade tillämpats inom bl. a. choklad- och konfektyrområdet. Utjämningsskatten för mellanöl och starköl höjdes den 1 januari 1970 till 5 resp. 6 öre för liter, sänktes 1 april 1973 till 4 resp. 5 öre för liter och är suspenderad under år: 1974. Även dessa åtgärder sammanhängde med -ändringar i kostnaderna för prisutjäm- | ningen. i; i
Industrins livsmedelsgrupp framhåller att prisutjämningsbidraget för torrmjölk ytterligare nedgått sedan utjämningsskatten senast sänktes samt att sänkningen av förmalningsavgifterna för spannmål kommer. att -. medföra en väsentlig reduktion av prisutjämningsbidraget för mjöl. Härigenom skulle de genomsnittliga bidragen för choklad- och konfektyrva-. ror, biscuits och wafers komma att ligga betydligt under beloppet för : den nu utgående utjämningsskatten om 25 öre för kilogram. Livsmedels-
Prop. 1974: 176 . 8
gruppen hemställer att en ytterligare sänkning av utjämningsskatten för nämnda produkter snarast genomförs. Sveriges -bageriförbund ansluter sig till industrins livsmedelsgrupps framställning och understryker betydelsen av att bagerierna inte får betala högre skatt än vad som utbetalas som utjämningsbidrag. -
Statens jordbruksnämnd räknar i sitt remissyttrande med att prisut-
jämningsbeloppet för choklad- och konfektyrvaror under budgetåret
1974/75 kommer att uppgå till 26 öre för kilogram, vilket nära överensstämmer med den nu utgående utjämningsskatten. Prisutjämningsbi-
draget kan enligt nämnden antas bli oförändrat, främst med: hänsyn till"
att sänkningen för mager torrmjölk uppvägs av höjningen för glykos. Däremot förutser nämnden en viss sänkning av bidragsbeloppet för biscuits och wafers, som beräknas bli 17 öre för kilogram. Genomsnittligt skulle prisutjämningen för de båda varugrupperna tillsammans komma att uppgå till 24 öre för kilogram. Med hänsyn till att man nu inte har anledning att räkna med några nämnvärda ändringar av prisutjämningsbeloppen samt att man bör söka undvika alltför täta ändringar i skattesatsen avstyrker jordbruksnämnden förslaget att sänka utjämningsskatten för choklad- och konfektyrvaror, biscuits och wafers. .
Enligt kommerskollegium skulle ett mindre överskott visserligen uppkomma om utjämningsskatten för choklad- och konfektyrvaror, biscuits och wafers ej ändras. Kollegiet avstyrker dock en sänkning med hänsyn bl. a. till svårigheten att uttala sig om utvecklingen av världsmarknadspriser och utjämningskostnader. Det är enligt kollegiets' mening inte heller önskvärt med alltför täta ändringar av skattesatsen.
Riksskatteverket anser att skattesatsen på choklad- och konfektyrvaror får anses väl anpassad till den aktuella för varugruppen genomsnittliga prisutjämningskostnaden. Då det gäller varugruppen biscuits och wafers kan det enligt riksskatteverkets mening finnas anledning att ifrågasätta om beskattning och prisutjämning över huvud taget .bör bibehållas.
Generaltullstyrelsen framhåller 1 sitt yttrande att inga invändningar finns — från de synpunkter tullverket närmast har att bevaka — mot en justering av utjämningsskatten för choklad- och konfektyrvaror, biscuits och wafers. | |
När det gäller utjämningsskatten på maltdrycker hänvisar Svenska bryggareföreningen till att mycket höga världsmarknadspriser på spannmål väntas även under år 1975. Något utjämningsbidrag för korn och malt torde då inte komma att utgå, varför ett återinförande av utjämningsskatten för maltdrycker skulle få karaktären av en för konsumenten fördyrande produktskatt vid sidan av maltdrycksskatten. Föreningen hemställer att suspenderingen av utjämningsskatten för mellanöl och starköl får omfatta också år 1975.
De i ärendet hörda remissinstanserna har tillstyrkt a att utjämningsskatten på mellanöl och starköl suspenderas även under år 1975. .
Prop. 1974: 176 | 9
Departementschefen
Utjämningsskatten har till syfte att finansiera kostnaderna för prisutjämningen på vissa livsmedelsprodukter. För choklad- och konfektyrvaror, biscuits och wafers utgör skatten 25 öre för kilogram. För mellanöl och starköl är utjämningsskatten suspenderad under år 1974. Genom prisutjämningen undanröjs den särskilda kostnadsbelastning på grund av jordbruksregleringen som annars kunde missgynna svenska producenter i konkurrens med utländska företag.
Utjämningsskatten för choklad- och konfektyrvaror. sänktes. senast den 1 juli 1974 från 40 öre till 25 öre för kilogram. Sänkningen var be-
tingad av utvecklingen vad beträffar kostnaderna för utjämningsbidra-
gen. Under hänvisning till de stegrade världsmarknadspriserna har industrins livsmedelsgrupp och Sveriges bageriförbund hemställt att: utjämningsskatten nu ytterligare sänks. Remissmyndigheterna har emellertid avstyrkt förslaget med hänvisning till att man inte kan förutse några nämnvärda ändringar av prisutjämningsbeloppen och att utjämningsskatten får anses väl anpassad till dessa. Vidare framhålls angelägenheten av att undvika täta ändringar i skattesatsen.
För egen del kan jag ej finna skäl att nu vidta en sänkning av utjämningsskatten för choklad- och konfektyrvaror, biscuits och wafers. De beräkningar som gjorts visar att endast en obetydlig skillnad föreligger mellan skatteintäkt och utjämningskostnader. En differentiering av skattesatsen på skilda varuområden bör inte övervägas så länge världsmarknadspriserna på råvarorna inte kan sägas ha stabiliserats.
I likhet med remissinstanserna anser jag att någon utjämningsskatt på öl av typ B (mellanöl) och starköl inte bör tas ut år 1975.
I den nya regeringsformen finns en bestämmelser som innebär att vissa författningar skall betecknas som lag. Med anledning härav förordar jag att erforderliga ändringar i förordningen (1960: 258) om utjämningsskatt å vissa varor vidtas.
Hemställan
Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t
dels föreslår riksdagen att antaga inom finansdepartementet upprättat förslag till lag om ändring i förordningen (1960: 258) om utjämningsskatt å vissa varor,
dels bereder riksdagen tillfälle att avge yttrande över vad jag har anfört om tullpreferenser för Bulgarien,' Rumänien och Malta.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmandé
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans
Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av.
den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar. |
Ur protokollet:
Bilaga 1
Varor hänförliga till 25-—99 kap. tulltaxan som ej är berättigade till tullpreferens vid import från Bulgarien och Rumänien
Tulltaxenr Varuslag
28.56¶A. Kalciumkarbid
29.04¶A. och ur C. — Acykliska alkoholer med undantag av metanol
ur 29.15 B. Ftalsyraanhydrid
31.02¶A.—C. Kvävegödselmedel, mineraliska eller kemiska
31.05 A. och B.1. Andra gödselmedel; varor enligt detta kapitel i form av tabletter, pastiller e.d. eller i förpack-
ningar med en bruttovikt ej överstigande 10 kg ur 35.02 B.! Äggalbumin, otjänligt till människoföda .
35.05 Dextrin och dextrinklister; löslig stärkelse och rostad stärkelse: stärkelseklister 38.12 A.! och ur B.! Beredda gliätt-, appretur- och betmedel av sådana
slag som användes inom textil-, pappers- eller
läderindustrin eller inom liknande industrier, in-
nehållande stärkelse eller stärkelseprodukter, med
undantag av varor i detaljhandelsförpackningar, vägande per styck högst I kg netto 38.19 G.! Kärnbindemedel, innehållande «stärkelse eller stärkelseprodukter 39.01 Kondensations-, polykondensations- och polyaddi-
tionsprodukter (inbegripet linjära produkter),
även modifierade eller polymeriserade (t. ex. feno-
plaster, aminoplaster, alkyder, polyallylestrar och
andra omättade polyestrar, silikoner) 39.02 Polymerisations- och sampolymerisationsprodukter
(t.ex. polyeten, polytetrahalogeneten polyisobuten,
polystyren, polyvinylklorid, polyvinylacetat, poly-
vinylkloridacetat och andra polyvinylderivat, po-
lyakrylsyra- och polymetakrylsyraderivat, kuma-
ronindenhartser) oo
ur 39.03 Cellulosaregenerat; cellulosanitrat, cellulosaacetat och andra cellulosaestrar, cellulosaetrar och andra
kemiska cellulosaderivat, även mjukgjorda (t.ex. ' kollodium, celluloid); vulkanfiber: samtliga tull-
belagda varuslag
39.06¶A.2.1 Stärkelse, företrad, förestrad eller på annat sätt
modifierad . | : |
39.07¶Varor av material av sådana slag som är nämnda
i nr 39.01—39.06 | |
1 Jordbruksreglerade varor.
Tulltaxenr Varuslag
40.11 Ringar, däck, utbytbara slitbanor till däck samt slangar och fälgband, av mjukgummi, för alla slags hjul
42.03¶Beklädnadsartiklar och tillbehör till kläder, av
läder eller konstläder | 51.01 A.1. och B. Garn av ändlösa syntetiska eller regenererade fib-
rer, ej i detaljhandelsuppläggningar med undantag
av garn, annat än cordgarn, av syntetiska fibrer
51.03 B. Garn av ändlösa regenererade fibrer i detaljhan-
delsuppläggningar 51.04 Vävnader av ändlösa syntetiska eller regenercrade fibrer, inbegripet vävnader av enfibertråd eller remsor enligt nr 51.01 eller 51.02
53.10¶Garn av fårull, tagel eller andra djurhår (fina eller grova) i detaljhandelsuppläggningar
53.11¶Vävnader av fårull eller fina djurhår
54.03 A.1. och B. Garn av lin eller rami, ej i detaljhandelsuppläggningar med undantag av enkelt garn över nr 35
engelsk numrering
54.04¶Garn av lin eller rami i detaljhandelsuppläggningar
54.05¶Viävnader av lin eller rami
55.05¶A. och B.1. Garn av bomull, ej i detaljhandelsuppläggningar.
med undantag av garn, annat än sytråd, över nr 89 engelsk numrering | 55.06 Garn av bomull i detaljhandelsuppläggningar ur 55.07 Gasvävnader av bomull med undantag av oblekta, ej merceriserade vävnader
nn 5.08 Handduksfrotté och liknande frottévävnader, av
bomull
55.09¶Andra vävnader av bomull
56.01¶B. Korta regenererade fibrer, cj kardade, kammade eller på annat sätt beredda för spinning
56.04 B. Korta regenererade fibrer och avfall av regenererade fibrer, kardade, kammade eller på annat sätt beredda för spinning 56.05 A.2. Garn av korta regenererade fibrer eller av avfall av regenererade fibrer, ej i detaljhandelsupplägg-
ningar
56.06 Garn av korta syntetiska eller regenercrade fibrer eller av avfall av syntetiska eller regenererade fibrer, i detaljhandelsuppläggningar 56.07 Vävnader av korta syntetiska eller regenererade
fibrer eller av avfall av syntetiska eller regenere-
rade fibrer 57.10 Vävnader av jute eller av andra 'bastfibrer för
textilt ändamål enligt nr 57.03 : :
58.02 B. Andra mattor (även konfektionerade) ävensom kelim-, soumak- och karamanievävnader samt liknande vävnader (även konfektionerade) med un-
TulHltaxenr Varuslag
dantag av mattor av kokosfibrer utan” inblandning
av andra fibrer 58.04 Sammets-, ögle- och snil jvävnader (andra än hand-
duksfrotté och liknande frottévävnader av bomull,
hänförliga till nr 55.08, samt band hänförliga till nr 58:05)
58.03¶Vävda band samt band bestående av sammanklistrade parallella trådar eller fibrer, andra än varor
hänförliga till nr 58.06 58.06 Vävda etiketter, märken od., ej broderade, som
längdvara eller tillskurna :
38.08¶A Fisknät =
ur 39.01 A. Varor av vadd 59.02 Filt samt varor av filt, även med impregnering eller överdrag :
59.03¶Fiberduk, likande duk av garn samt varor av sådan duk, även med impregnering eller överdrag
59.04 Bind- och segelgarn, tågvirke och linor, även flä-
tade Nät som längdvara eller i'avpassade stycken och varor av nät, tillverkade av bind- eller segelgarn, tågvirke eller linor, ävensom avpassade fisknät och andra fiskredskap av nät tillverkade av garn,
bind- eller segelgarn, tågvirke eller linor
59.07 Textilvävnader överdragna med. gummi arabicum
e.d. eller med stärkelseprodukter, av sådana slag
som användes till bokpärmar o.d.; kalkerväv; pre-
parerad målarduk; kanfas och liknande vävnader för tillverkning av hattstommar eller- liknande ändamål
59.08 Textilvävnader, impregnerade, överdragna, belagda eller laminerade med cellulosaderivat eller andra plaster 59.13 A. Band av elastiska vävnader (andra än trikåvaror) bestående av textilmaterial i förening med gummitråd
59.1 Sn Brandslangar och liknande slangar av textilma-
terial, även med invändig beläggning, armering
eller tillbehör av annat material
ur 59.17 B. Ändlös,' vävd maskinfilt, vävd maskinfilt med s.k.
clippersöm härunder inbegripen
60.01 Trikåväv, ej elastisk och ej gummibehandlad 60.03 Strumpor, understrumpor, sockor, ankelsockor,
strumpskyddare o.d. av trikå, ej elastiska och ej gummibehandlade
60.04¶Underkläder av trikå, ej elastiska och ej gummibehandlade
60.05 Överkläder :av trikå samt andra trikåvaror, ej
elastiska och ej gummibehandlade
ur 60.06 'Trikåväv och andra trikåvaror, elastiska eller
Tulltaxenr Varuslag
gummibehandlade (inbegripet elastiska knäskydd
och elastiska strumpor) med. Undantag av äder-
bråcksstrumpor 61.01 Överkläder för män eller gossar 61.02 Överkläder för kvinnor, flickor eller småbarn 61.03 Underkläder för män eller gossar, inbegripet kra-
gar, skjortbröst och manschetter
61.04¶Underkläder för kvinnor, flickor eller småbarn
61.09 Korsetter, gördlar, höfthållare, bysthållare, hängs-
Jen, ' strumphållare, strumpeband o.d. (inbegripet
sådana artiklar av trikå), även elastiska 62.01 Res- och sängfiltar 62.02 Sänglinne och bordslinne samt toaletthanddukar,
kökshanddukar. och liknande artiklar; gardiner
och andra artiklar för rumsinredning
ur 62.04 Presenningar och markiser 64.01—464.02 Skodon med yttersulor av läder, konstläder, gum-
mi eller plast
69.11¶Bordsartiklar och andra artiklar av sådana slag
som vanligen användes för hushålls- eller toalett-
ändamål, av porslin (inbegripet biskviporslin och
parian) 69.12 Bordsartiklar och andra artiklar av sådana slag
som vanligen användes för hushålls- eller toalett-
ändamål, av andra keramiska material
70.05 Planglas, draget eller blåst (inbegripet överfångs-
glas), obearbetat, av kvadratisk eller rektangulär
form 70.10 Damejeanner, flaskor, burkar, krukor, tablettrör
och liknande kärl av glas, av sådana slag som van-
ligen användes för transport eller förpackning av
varor; proppar och andra tillslutningsanordningar
av glas
70.13¶Glasvaror (andra än artiklar hänförliga till nr
70.19) av sådana slag som vanligen användes som
bords-, köks-, toalett- eller kontorsartiklar, som
prydnadsartiklar inomhus eller för liknande ända-
mål 73.02 A. Kiseljärn och kiselmanganjärn, innehållande mer
än 15 Fo kisel
73.06¶B. Göt, block, oregelbundna stycken od. av järn
eller stål 73.07 Blooms, billets, siabs och platiner av järn eller
stål; ämnen, grovt tillformade genom smidning,
av järn eller stål |
73.08¶Plåtämnen i rullar, av järn eller stål
73.09¶Universaljärn och universalstål
73.10 Stång (inbegripet valstråd), annan än profilstång, av järn eller stål, varmvalsad, smidd, strängpressad eller tillformad eller färdigbehandlad (även kalibrerad) i kallt tillstånd; ihåligt bergborrstål
Tulltaxenr Varuslag
ur 73.11 Profilstång av järn eller stål, varmvalsad, smidd,
strängpressad eller tillformad eller färdigbehandlad i kallt tillstånd: samtliga tullbelagda varuslag
Band av järn eller stål, varm- eller kallvalsat, ej
pläterat med eller överdraget med aluminium, bly
eller tenn
Plåt av järn eller stål, varm- eller kallvalsad, ej
pläterad med eller överdragen med aluminium,
bly eller tenn
Tråd av järn eller stål, även med överdrag men
utan elektrisk isolering
73.15¶Legerat stål och kolrikt stål, i sådana former som
är nämnda i nr 73.06—73.14 ur 73.16 B. Banbyggnadsmateriel av järn celler stål för järn-
vägar eller spårvägar, nämligen moträler och sliprar samt valsade rälskarvjärn och valsade under-
läggsplattor 73.17 B. Rör av gjutjärn med en invändig diameter under-
stigande 510 mm |
ban [Er - [ve] Rör och rörämnen av järn (annat än gjutjärn)
eller stål, med undantag av högtrycksrör för elekt-
riska vattenkraftverk 73.20 Rördelar (t.ex. skarvrör, knärör, muffar och flän-
sar) av järn celler stål 73.40 Andra varor av järn eller stål 74.03 Stäng av koppar; tråd av koppar
76.02¶Stång av aluminium; tråd av aluminium
76.03 Plåt och band av aluminium 76.04 Folier av aluminium (även mönsterpressade, till-
skurna, perforerade, försedda med överdrag,
tryckta eller på baksidan förstärkta med papper
eller annat material) med en tjocklek (förstärk-
ningsmaterial ej inräknat) av högst 0,20 mm 76.06 Rör och rörämnen av aluminium; ihålig stång av
aluminium ur 84.61 Kranar, ventiler och liknande anordningar. för
rörledningar, ångpannor, tankar, kar e.d., inbe-
gripet reducerventiler och termostatreglerade ven-
tiler, av tack- och gjutjärn |
84.62¶Kullager, rullager och nållager
ur 85.01 Generatorer, motorer och roterande omformare 85.03 Galvaniska element och batterier 85.23 Isolerad elektrisk tråd, kabel (även koaxialkabel),
stång o.d. (inbegripet lackerade eller anodoxiderade), även med kopplingsanordningar
ur 85.24 A.1. och B.2. Grafitelektroder | 87.02 Motorfordon för person-: eller godsbefordran (in-
begripet sportfordon, andra än fordon. enligt nr
87.09)
87.03 Bilar för speciella ä ändamål (såsom bärgningsbilar,
. Prop. 1974: 176 15
Tulltaxenr Varuslag
brandbilar, stegbiiar, bilar med anordning för sop-
ning, snöplogning eller spolning, kranbilar, strål-
kastarbilar, verkstadsbilar och röntgenbilar), ej
hänförliga till nr 87.02 |
87.04¶B. Underreden försedda med motor, till motorfordon
hänförliga till nr 87.02 eller 87.03 87.05 A. och ur B. Karosserier (inbegripet förarhytter) till motorfor-
don hänförliga till nr 87.02 eller 87.03
87.10¶Cyklar (inbegripet trehjuliga transportcyklar) utan
motor
ur 87.12 Delar och tillbehör till artiklar hänförliga till nr
87.10 :
94.01 Stolar och andra sittmöbler (andra än sådana som
är hänförliga till nr 94.02), även bäddbara, samt
delar därtill |
94.03¶Andra möbler samt delar därtill
Bilaga 2 .
Varor hänförliga till 1—24 kap. tulltaxan (1971:920) som är berättigade till tullpreferens vid import från Bulgarien och
Rumänien
Tulltaxenr Varuslag
ur 03.02 Fisk, saltad, torkad eller rökt (även varmrökt):
samtliga tullbelagda varuslag . 03.03 A.2. Ostron, med eller utan skal, färska (levande eller
döda), kylda, frysta, saltade eller torkade, andra
än ostronyngel eller ungostron, som i minsta dia-
meter eller bredd ej håller 5 cm eller som har
större dimension men ej uppnår en vikt av 35 kg
för 1 000 st., avsedda att användas uteslutande för
odlingsändamål 04.06 Naturlig honung 05.03 B. Tagel, annat än råtagel, även anbringat på under-
lag eller mellan två skikt av annat material ur 07.01 C.A. Vitlök, färsk eller kyld, under tiden 1 juli—29 och C.2. februari ur 07.03 Oliver och kapris, tillfälligt konserverade i saltvat-
ten, svavelsyrlighetsvatten eller andra konserve-
rande lösningar men ej särskilt beredda för direkt konsumtion
ur 07.04 Torkad, dehydratiserad eller evaporerad vitlök,
hel, i bitar, skivad, krossad eller pulveriserad, men
ej vidare beredd 07.06 A. Jordärtskockor, färska eller torkade, hela eiler i
bitar 08.04 A.1l. Vindruvor, färska, under tiden 1 juli—31 oktober ur 08.06 B.1. Kvittenfrukter, färska, under tiden 16 juli—31 de-
cember 08.07 B.1. Persikor, färska, under tiden 1 juli -15 oktober ur 08.09 A.1. Honungs- och ogenmeloner, färska, under tiden
16 juni—30 september
11.09 Vetegluten, även torkat 13.03 A. Pektinämnen, pektinater och pektater
15.07¶A.2. Linolja, blekt
15.08¶A. Linolja, träolja, oiticicaolja och ricinolja
15.10 B. Fettalkoholer
ur 16.04 Fisk, beredd eller konserverad, inbegripet kaviar
och kaviarersättning: samtliga tullbelagda varuslag 16.05 A. och Kräftdjur, andra än räkor, och blötdjur, beredda ur B. eller konserverade ur 17.04 Sockerkonfektyrer, ej innehållande kakao, med
undantag av fondantmassor, mandelmassor, pas-
tor och andra liknande halvfabrikat, i bulk
Tulltaxenr Varuslag
18.03¶Kakaomassa (i bulk eller i block), även avfettad
18.04 Kakaosmör (fett eller olja) 18.05 Kakaopulver, ej sötat ur 18.06 Blockechoklad; chokladkakor, konfekt och andra
sötsaker av choklad eller överdragna med choklad, för direkt konsumtion
19.05 Livsmedelsberedningar erhållna genom svällning
eller rostning av spannmål eller spannmålsproduk-
ter (rostat ris, majsflingor och liknande produk-
ter) ur 19.08 Biscuits och wafers ur 20.01 Oliver och kapris samt frukter, beredda eller kon-
serverade med ättika eller ättiksyra, även med till-
sats av socker, salt, kryddor eller senap
20.02 D. och ur E. Oliver, tomater, kapris samt röd och grön paprika,
beredda eller konserverade på annat sätt än med
ättika eller ättiksyra 20.04 Frukter, fruktskal och andra växtdelar, kandera-
de, glaserade eller på liknande sätt beredda med
socker 20.06 B. och C. Frukter, beredda eller konserverade på annat sätt,
med eller utan tillsats av socker eller sprit
20.07 A.1.a., ur Saft av ananas och citrusfrukter, osockrad, ojäst A.L.b., A.2.a., och ej innehållande sprit; saft av tropiska frukter" A.2.b., ur A.2.c. och köksväxtsaft, osockrad eller sockrad men ojäst
och ur B. och ej innehållande sprit
21.03 Senapspulver och beredd senap
21.04 Såser; blandningar utgörande preparat för smak-
sättning 21.05 A. Soppor och buljonger i flytande eller fast form
eller i pulverform 21.06 A. och ur B. Inaktiv naturlig jäst: beredda bakpulver ur 21.07 A. Konfektyrer, ej hänförliga till annat nummer 22.03 Maltdrycker 22.04 Druvmust i jäsning, ävensom druvmust vars jäs-
ning avbrutits på annat sätt än genom tillsats av
alkohol
Vin av färska druvor; druvmust vars jäsning av-
brutits genom tillsats av alkohol
Vermut och annat vin av färska druvor, smaksatt
med aromatiska extrakter Andra jästa drycker, t.ex. äppelvin (cider), päron-
vin och mjöd
ur 22.08 B. Etanol (etylalkohol) och finsprit, odenaturerade,
med en styrka av 80? eller högre
22.09¶Sprit (etanol, etylalkohol), ej hänförlig till nr
22.08; likör och andra sprithaltiga drycker; sam- 2 Med tropiska frukter avses här mango, guava, papaya, kasjufrukter, tamarind, avocadofrukter, mangostan, litchi, fikon samt växtdelar av ingefära och angelika.
Tulltaxenr Varuslag
mansatta alkoholhaltiga beredningar (s.k. koncentrerade extrakt) för framställning av drycker
22.10¶Ättika
24.02 A.—C. Cigarrer, cigariller, cigarretter och röktobak
MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 1974 740490