om medelstillskott till Datasaab AB

Prop. 1978/79: 189

Regeringens proposition

1978/79: 189

om medelstillskott till Datasaab AB beslutad den 29 mars 1979.

Regeringen föreslär riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i

bifogade utdrag av regeringsprotokoll. På regeringens vägnar

OLA ULLSTEN

ERIK HUSS

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att ett tilläggsanslag av 57 milj. kr. anvisas på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetäret 1978/79 för att finansiellt

rekonstruera Datasaab AB. Medlen är avsedda att täcka statens del uv 1978 års förlust. Vidare föreslås att högst 100 milj. kr. av statens borgensåtagande om högst 350 milj. kr. för lån eller annan förpliktelse avseende Datasaab AB skall gälla för uppläning även utomlands.

1 Riksdagen 1978179. 1 saml. Nr 189

Prop. 1978/79: 189 12

Utdrag

INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid reperingssammanträde

1979-03-29

Närvarande: statsministern Ullsten, ordförande och statsråden Sven Romanus, Mundebo, Wikström, Friggebo, Huss, Rodhe, Hansson. Enlund. Lindahl. Winther, De Geer, Gabriel Romanus, Tham, Bondestam

Föredragande: statsrådet Huss

Proposition om medelstillskott till Datasaab AB

1 Inledning

Riksdagen fattade i december 1977 beslut (prop. 1977/78: 17. NU 1977/

78:31. rskr 1977/78:98) om de ekonomiska förpliktelser som staten iklädde sig genom ett mellan staten och Saab-Scania den 21 september 1977 ingänget huvudavtal om samarbete på dataomrädet. Samarbetet avsåg alt Datasaabdivisionen i Saab-Scania AB (Saab-Scania) och Stansaab Flektronik AB (Stansaab) skulle gå samman i ett av staten och Saab-Scania gemensamt ägt bolag. Det nya bolaget, med namnet Datasaab AB (Datasaab), startade sin verksamhet vid årsskiftet 1977 — 1978.

Huvudavtalet innebär bl. a. att staten och Saab-Scania under ären 1978— 1981 var för sig ärligen skall tillskjuta 37,5 milj. kr. till Datasaab samt att förluster som uppkommer under dessa år och som inte täcks av tillskotten

skall ersättas av parterna till lika stora delar. Enligt avtalet skall staten under samma period dessutom årligen skjuta till 32,5 milj. kr. för datatekniskt forsknings- och utvecklingsarbete.

Ett preliminärt bokslut för Datasaabs verksamhet under år 1978 visar ett sämre resultat än väntat. Den uppkomna förlusten är av en sädan storlek att den inte kan täckas av de årliga medelstillskotten från ägarna. Det ankommer därvid enligt huvudavtalet på staten och Saab-Scania att till lika stora delar ersätta den uppkomna förlusten.

De fackliga organisationerna vid Datasaab AB har inkommit med vissa

skrivelser rörande bolagets framtida verksamhet.

Prop. 1978/79: 189 3

2 Verksamheten vid Datasaab AB

Datasaab med tull verksamheten hänförliga försäljningsbolag sysselsätter ca 3300 personer. Av dessa är ca 2000 anställda vid anläggningar belägna I Stockholmsomrädet (huvudsakligen Järtälla), Linköping och Malmö. Omsättningen år 1978 var 692 milj. kr.

Datasaab marknadsför sitt produktprogram genom 13 försäljningsbolag, varav 12 är helägda dotterbolag. huvudsakligen i Europa. Försäljningsbolagen tillhandahåller programvara samt marknadsför och ger service åt Datasaabs produkter. Det i Sverige verksamma dotterbolaget Närdata AB marknadsför datatjänster.

Produktutveckling och ledning av marknadsföring sker genom fyra produktorienterade divisioner. Division Affärssystem utvecklar och marknadsför mini- och mikrodatorbaserade affärsdatorsystem och dataterminalen Alfaskop. Datasaab är med Alfaskop marknadsledare för datatermi-

naler i Skandinavien med över 507 av marknaden.

Inom division BanAsystem utvecklas bankterminaler. Datasaab har sålt

ett stort antal bankterminaler bl. a. till sparbankerna i Norden. Bolaget har

genom sitt amerikanska dotterbolag även erhållit order från Förenta staternas näst största affärsbank. I Europa har man utöver Skandinavien haft framgångar med bankterminaler i Frankrike, Österrike, Spanien och Sovjetunionen.

Inom division Interaktiva datasystem utvecklar Datasaab datorstyrda flygtrafikledningssystem och system med militära tillämpningar samt simulatorer för dessa. Datasaab kommer under är 1979 att slutleverera ett antal större flygtrafikledningsanläggningar i Sovjetunionen. På den internationella marknaden är Datasaab en av de största leverantörerna av denna typ

av system.

Division Nya områden arbetar med idéer till nya bärkraftiga områden för framtida verksamhet. Den vidare exploateringen avses ske inom någon av här nämnda divisioner eller försäljningsbolag. Exempel på ett verksam-

hetsomräde som f.n. studeras är datasystem för förebyggande hälsovård.

Tillverkningen av Datasaabs produkter sker vid fabriker i Järfälla och Linköping. Ett flertal underleverantörer såväl i Sverige som 1 utlandet utnyttjas.

3 Bakgrund till 1978 års resultat

Det preliminära bokslutet för moderbolaget för är 1978 visar en förlust av 114,4 milj. kr. efter avtalsenliga bidrag från ägarna om sammanlagt 107.5 milj. kr. Den totala förlusten beräknas således uppgå till 221,9 milj. kr. De preliminära resultat- och balansräkningarna för moderbolaget för år 1978 bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga.

Prop. 1978/79: 189 4

Svett med bildandet av Datasaab var att förbättra konkurrenssituationen för svensk dataindusiri och ta till vara de rationaliseringsvinster som var möjliga genom sammanslagningen av de två ursprungliga verksamheterna. För att uppnä detta mål ullskjuter Datasaabs ägare vissa bidrag under bolagets fyra första är. Från ägarnas sida har man säledes räknat med att verksamheten inte kan bedrivas helt utan förluster under Senna period. Dessa förluster har dock blivit större än vud som tidigare Srutsåes. Fn orsak härtill är att sammanslagningen inte har gätt så snabbt som min hade hoppats och att rationaliseringsvinster därmed ännu inte har kunnat tuillgodogöras I nämnvärd utsträckning. Jag skall här peka på några faktorer som har varit bidragande härvidlag.

Enligt huvudavtalet mellan staten och Saab-Scania om samgäende meljan Datasaab-divisionen och Stansaab skulle det nya företaget bedriva sin verksamhet genom tva divisioner. den ena med huvuddelen av sin verksamhet och sin divistonsledning förlagd ull Linköping och den andra med huvuddelen av sin verksamhet och sin divisrönsledning förlagd till Järfälla. Det visade ste snart att eo sådan organisation försvårade möjligheterna till rationaliseringar och nödvändiga minskningar av kostnaderna. Med hjälp av utomstående konsulter analvsorades företaget med särskild inriktning på alt kartlägga förlustbringande verksamheter. Denna studie ledde till en omorganisation av företaget. där inrättandet av de fyra tidigare nämnda produktorienterade divisionerna blev den största förändringen. Införandet

av den nva organisationen påbörjades 1 september 1978 och var i allt väsentligt genomförd före årsskiftet. Den nya organisationen möjliggjorde

en viss besparing av personal, vilket av nödvändigt för att kunna minska de förluster företaget gjorde.

Bildandet av det nya företapet och den därefter följande omorganisavonen har inneburit omfattande förhandlingar mellan Datasaabs ledning och de fackliga organisationerna vid företaget. Förändringarna i organisationen och i personalens sammansättning har tagit avsevärd tid i anspråk. vilket innebär att de resultatförbättrande effekterna inte kommer att kunna avläsas förrän under innevarande år.

4 Finansiell rekonstruktion

Som jag nyss har redovisat förutsåg ägarna vid bildandet av Datasaab att ekonomiska bidrag var nödvändiga under de första fyra ären. Bidragen bestämdes ull lika stora belopp under vart och ett av åren. Förlusterna under ar 1978 har dock överstigit vad som kunde förutses vid bolagets bildande. Enligt huvudavtalet skall förluster utöver bidragen täckas av ägarna ull lika stora delar. Saab-Scanias styrelse har i ett preliminärt bakslut tör är 1978 utöver avtalat bidrag reserverat 57 milj. kr. för bidrag till Datasaab.

Prop. 1978/79: 189 5

De grundfäöggande motiven för staten att satsa på svensk dataindustri har min företrädare redovisat I prop. 1977/78:17. Dessa motiv äger alltjämt giltighet. Jag vill därför nu endast peka på några viktiga förhållanden och får I Övrigt hänvisa tll vad som har sagts i nämnda proposition.

Utvecklingen inom dataomradet fortskrider alltjämt i snabb takt. Detta gäller säväl den renodlat tekniska utvecklingen som olika tillämpningar av tekniken. Avgörande för denna utveckling är de möjligheter som den

integrerade kretstekniken ger genom bl. a. mikrodatorer.

Den internationella datamarknaden kännetecknas av härd kockurrens och domineras av stora multinationella företag. Flertalet industriländer har blivit medvetna om datatekmkens stora betydelse för näringslivets frortsatta konkurrenskraft och genomför som en följd av detta omfattande statliga program med betvdande inslag av subventioner.

Den svenska dataindustrin är internationellt sett mycket Hen och dess konkurrenssituation är svår. För att undvika onödig inhemsk konkurrens och samtidigt skapa en större företapsenhet som har möjlighet att verka på den internationella marknaden bildades Datasaab. Dess verksamhet är ett väsentligt inslag + svensk dataindustri genom den unika kompetens som bolaget har 1 fråga om uppbyggnad av datasystem för olika speciella

tillämpningar.

Tillgången till en inhemsk dataindustri är enligt min mening av ventral betydelse för vår Industris konkurrenskraft + fråga om utveckling och leveranser av avancerade produkter och system. Jag vill särskilt peka på det väsentliga I att vi inom landet har och vidareutvecklar datatekniska systemkunskaper. En försämring eller tillbakagång på detta omräde skulle påverka ett flertal av våra tekniskt avancerade industrier negativt.

Vid sidan av de mer traditionella tillämpningarna inom den administrati-

va databehandlingen har datatekniken även fått en allt större användning

inom industrin. Exempelvis används datorer vid processkontroll inom bl. a. pappers- och massaindustri och kemisk industri. De utnyttjas också i samband med numeriskt styrda verktygsmaskiner och utgör en viktig grundkomponent i industrirobotsystem.

Det finns f. n. inte någon grund för att gå ifrån de bedömningar beträffande Datasaabs långsiktiga utvecklingsmöjligheter, som gjordes då företaget bildades. Företaget har på flera områden en etablerad marknadsposttion och produkter som utvecklas positivt. Det är dock uppenbart att företaget

måste genomföra en rad åtgärder för att nedbringa förlusterna under den

nivå som förutsågs då företaget bildades och för att på längre sikt göra verksamheten lönsam.

För att på kort sikt minska förlusterna har ett analysarbete satts igång.

Det är enligt min mening angeläget utt detta arbete sker med största skyndsamhet och effektivitet så att Datasaabs självständiga framtid kan tryggas och kundernas och långivarnas förtroende vidmakthållas. Jag anser det vidare vara väsentligt att beslut om erforderliga åtgärder kan tas

med utgångspunkt i en i huvudsak orubbad finansiell situation i bolaget.

Prop. 1978/79: 189 6

Mot bakgrund av vad jag nu har framfört förordar jag att ett tilläggsan-

slag av 57 milj. kr. för innevarande budgetår anvisas för att täcka statens

andel av den uppkomna förlusten. Medlen bör utbetalas till Datasaab

samtidigt som Saab-Scania tillskjuter sin del av förlusten.

5 Borgensåtagande

Riksdagens beslut i anledning av den tidigare nämnda propositionen om samarbete mellan staten och Saab-Scania på dataomrädet (prop. 1977/

78:17, NU 1977/78:31, rskr 1977/78:98) innebar även att staten åren 1977-1981 har iklätt sig borgen för lån eller annan förpliktelse avseende

Datasaab med sammanlagt högst 350 milj. kr. Det framgår inte klart om beslutet medger borgensätaganden i de fall då upplåning sker utomlands. Datasaab har dock behov av att kunna ta upp Jån i utlandet. Jag förordar därför att riksdagens godkännande inhämtas att högst 100 milj. kr. av det nämnda borgensätagandet får innefatta även upplåning i utlandet eller annan ekonomisk förpliktelse gent2mot utlandet.

6 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1. medge att. av det åt fullmäktige i riksgäldskontoret lämnade

uppdraget att under åren 1977-1981 ikläda staten borgen för lån

eller annan förpliktelse avseende Datasaab AB med sammanlagt

högst 350 000 000 kr... högst 100.000 000 kr. får gälla även lån eller

annan ekonomisk förpliktelse i utländsk valuta,

Ne ull Medelstillskott till Datasaab AB på tillåggsbudget HI til

statsbudgeten för budgetåret 1978/79 under fjortonde huvudtiteln

anvisa ett reservationsanslag av 57000 000 kr.

7 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.

Prop. 1978/79: 189 7

Datasaab AB Bilaga Preliminär resultaträkning för är 1978 (1 milj. kr.) Fakturering SAB.O

Kostnader för tillverkning, försäljning

Finansiella intäkter och kostnader

Resultat efter finansiella intäkter

och kostnader —217,5

Extraordinära intäkter och kostnader

Avtalat akticägartillskott 107,5

Extraordinära kostnader -3,8 Resultat före bokslutsdispositioner

Datasaab AB

Preliminär balansräkning för år 1978 (i milj. kr.)

TILLGÅNGAR

Omsättningstillgångar

Prop. 1978/79: 189

Anläggningstillgängar

Anläggningar

Anskaffningsvärden 166,0

Ackumulerade avskrivningar enligt plan - 48.0 Summa anläggningstillgångar Summa tillgångar

SKULDER OCH EGET KAPITAL Kortfristiga skulder

AR YT

Andra skulder

Förskott från kunder 17,5 Summa kortfristiga skulder 397,5 Längfristiga skulder

Obheskattade reserver

Ackumulerade avskrivningar utöver plan 0.4 Summa obeskattade reserver 0.4

Bundet eget kapital

Akuekapital 360.0

Reservfond 1,0 Ansamlad förlust

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1979