om ändring av Iån till Uddeholms AB
Regeringens proposition
1978/79:194
om ändring av län till Uddeholms AB; beshutad den 29 mars 1979.
Regeringen föreslår riksdagen att antaga det förslag som har upptagits I bifogade utdrag av regeringsprotokoll. På regeringens vägnar
OLA ULLSTEN
ERIK HUSS
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att 250 milj. kr. av det villkorslån på numera 400 milj. kr. som lämnats till Uddeholms AB får överföras till ett nytt bolag som bildas genom samgående mellan Gränges Nyby AB och sektorn för rostfritt stäl inom Uddeholms AB.
I Riksdagen 1978/79. 1 saml. Nr 194
Utdrag INDUSTRIDEPARVEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1979-03-29
Närvarande: statsministern Ullsten, ordförande. och statsråden Sven Romanus, Mundebo. Wikström. Friggebo, Huss, Rodhe, Hansson, Enlund. Lindahl. Winther. De Geer, Gabriel Romanus. Tham, Bondestam.
Föredragande: statsrådet Huss
Proposition om ändring av lån till Uddeholms AB
I Inledning
I enlighet med riksdagens beslut i december 1977 (prop. 1977/78:25 bil.
II. AU 1977/78:18, rskr 1977/78:86) beviljades Uddeholms AB (Udde-
holm) ett lån på 600 milj. kr. med villkorlig återbetalningsskyldighet. Bakgrunden till beslutet var bolagets ogynnsamma utveckling de närmast föregående aren. Omfattande ratonaliseringar och strukturförändringar var nödvändiga. Lånet beviljades för att göra det möjligt för bolaget att genomföra förändringarna i en balanserad takt.
Länet har ställts till bolagets förfogande i form av en räntelös fordran på staten. Regeringen beslutar om utbetalning av länebeloppet efter framställan från bolaget. Någon utbetalning till Uddeholm har hittills inte skett.
Uddeholm har år 1978 överlåtit sina skogs-. skogsindustri- och kemirö-
relser till Billeruds AB. Regeringen medgav att Uddeholm även efter över-
låtelse fick ätnjuta lånet på villkor att Uddeholm senast den 31 december
1978 skulle sätta ned sin nyssnämnda fordran på staten med lägst 200 milj. kr.
Uddeholm har per den 31 decernber 1978 nedsatt sin fordran på staten
till 400 milj. kr.
Billeruds AB — som efter överlåtelsen har ändrat sitt namn till Billerud
Uddeholm AB — begärde att av bl. a. sysselsättningsskäl få överta statens lån till Uddeholm till den del det motsvarades av en lika stor nedsättning av
Uddeholms fordran på staten. |
Genom riksdagens beslut i decernber 1978 (prop. 1978/79:25 bil. I 1, AU
1978/79: 16, rskr 1978/79: 123) bemyndigades regeringen att besluta om överförande till Billerud Uddeholm av del av förutnämnda län till Udde-
holm. Regeringen har den 21 december 1978 beslutat att det belopp med vilket Uddeholm sätter ned sin fordran på staten får disponeras för ett lån på 200 milj. kr. till Billerud Uddeholm på i huvudsak oförändrade villkor. Regeringen beslutar om utbetalning av länebeloppet. Någon utbetalning till Billerud Uddeholm har ännu inte skett.
Långt framskridna planer på att föra samman Uddeholms rostfria sektor och Gränges Nyby AB, dotterbolag till Gränges AB, tull ett nytt bolag har redovisats för regeringen. I samband härmed har frågan om att återta statens kvarvarande län tull Uddeholm på 400 milj. kr. och att överföra en del av detsamma till det nya bolaget aktualiserats.
2 Föredragandens överväganden
2.1 Statliga ätgärder rörande specialstålindustrin
Den svenska specialstälindustrins utveckling har under de senaste ären kännetecknats av en starkt försämrad lönsamhet och en minskad konkurrenskraft såväl på hemmamarknaden som internationellt. Branschens situation i dag är delvis en följd av konjunkturutvecklingen. Till stor del
nella planet, vilka päverkar den svenska specialstålindustrins konkurrensläge. Betydande strukturförändringar är ofrankomliga om branschen skall kunna hävda sig även i framtiden.
Spectalstålindustrin omfattar enligt gängse definitioner f.n. nio företag
med 24 anläggningar. Med sina ca 34 000 anställda svarade specialstålindustrin år 1976 för större delen av sysselsättningen inom stålbranschen och
för ca 34 av den totala industrisysselsättningen. Omsättningen uppgick samma år till 7 180 milj. kr. Av produktionen uppgår exportandelen värdemässigt till tre fjärdedelar. Specialstålindustrin är koncentrerad utt Mellansverige. På de orter där specialstålverken är belägna är stälverken i regel den helt dominerande arbetsgivaren. I elva kommuner stär specialstålverken för mer än hälften av den samlade industrisysselsättningen. Strukturförändringar får därför genomgripande regionalpolitiska effekter.
Den svenska specialstålindustrins problem är väl kända. Branschen har under flera år präglats av en betydande överkapacitet. I rapporten (Ds I 1977: 3) 1977 års specialstälutredning konstaterades att kraftiga förändringar I fräga om struktur samt marknads- och produktionsinriktning krävs för att den svenska specialstålindustrin skall kunna överleva.
För att underlätta strukturomvandlingen inom specialstålindustrin —
och även stålgjuteriindustrin — beslutade riksdagen hösten 1977 om vissa tidsbegränsade åtgärder (prop. 1977/78:47,. NU 1977/78:30. rskr 1977/
78:84).
Bakgrunden till riksdagens beslut var bl. a. följande. Fortsatta och intensifierade forsknings- och utvecklingsinsatser är viktiga. På sikt har huvud-
15 Riksdagen 1978179. I saml. Nr 194
delen av den svenska specialstålindustrin möjligheter att hävda sig på världsmarknaden. Branschen har alltjämt en stark ställning på många marknader, bl.a. genom sin höga tekniska kompetens och vil utbyggda försäljningsorganisation. En fortsatt svensk konkurrenskraft är i hög grad beroende av I vilken utsträckning branschen kan genomföra effektuviseringsätgärder såväl inom de enskilda företagen som över företagsgränserna. De omställningar som är nödvändiga kommer att ställa stora krav på
berörda företag bl. a. I fråga om produktionsteknik och produktionsinrikt-
ning. Stora investeringar kan bli nödvändiga, vilket ställer krav på finan-
siella resurser.
De statliga åtgärderna syftar till att stärka industrins konkurrenskraft och därmed skapa en ökad trygghet i sysselsättningen för de anställda. Syftet är i första hand att tillgodose företagens behov av kapital för sådana investeringar som är en förutsättning för eller en följd av strukturella förändringar. För sådana investeringar kan enligt förordningen (1977: 1123)
om statligt stöd till strukturåtgärder inom specialstålindustrin m. m. läm-
nas dels statliga lån — investeringslän — dels statliga garantier för företagens upplåning på kapitalmarknaden. Vidare kan lån utgå ull företagen även för att likviditetsmässigt överbrygga de inledande förlustär som kan följa på en strukturomvandling, s.k. likviditetslån. Vidare får s.k. marknadsföringslån lämnas för angelägna åtgärder som syftar till att främja försäljning av kunnande inom tekxnik- och marknadsområdena och som
annars inte skulle komma till ständ. Det statliga stödet — lån och lånegarantier — är tidsbegränsat till en
tväärsperiod, åren 1978 och 1979. För dessa insatser finns sammanlagt 1300 milj. kr., varav 700 milj. kr. för lån och 600 milj. kr. för lånegaranter. Av lånesumman avser 450 milj. kr. investeringslån. T. o. m. februari 1979 har totalt 370 milj. kr. tagits i anspråk för lån och garantier.
För att pröva frågor om nyssnämnda lån och länegarantier och för att ta initiativ till. följa och stödja strukturomvandlingen inom specialstålindustrin har inrättats en delegation för strukturfrågor inom vissa branscher
(strukturdelegationen). Delegationen skall enligt riksdagens beslut ge hög prioritet ål området rostfria produkter.
Gränges Nyby har av strukturdelegationen beviljats lån och garantier på
sammanlagt 120 milj. kr.. varav investeringslån på 40 milj. kr.. Iikviditets-
lån på 30 milj. kr. och garanti för upplåning på 50 milj. kr. Finansieringen
avser investeringar i en anläggning för framställning av sömlösa rör av
kompakterat pulver samt vissa kompletteringar i kallvalsverket och andra planerade löpande investeringar i bolagets anläggningar i Torshälla. Dess-
utom har lokaliseringlån beviljats med ca 20 milj. kr. för dessa projekt. Vidare har Björneborgs Jernverks AB, dotterbolag till Avesta Jernverks
AB, beviljats lån och garantier på sammanlagt 80 milj. kr. och Avesta Jernverk beviljats lån och garantier på sammanlagt 170 milj. kr.
Svenska Industritjänstemannaförbundet, Svenska Metallindustriarbe-
tareförbundet och Sveriges Arbetsledareförbund har den 30 januari 1979 till regeringen överlämnat en gemensam skrivelse med ett uttalande angaende behovet av åtgärder för den svenska stålindustrin. Vad gäller specialstalindustrin kräver förbunden att regeringen omedelbart tar initiativ för att samordna utvecklingen inom specialstälindustrin samt att regeringen snarast prövar frågan om bildandet av ett delstatligt strukturbolag för att möjliggöra en sådan planmässig utveckling inom specialstältindustrin.
2.2 Utvecklingen inom den rostfria sektorn
När det gäller den rostfria sektorn har denna under hela efterkrigstiden haft en god efterfrågeutveckling för sina produkter. Kapacitetsutvecklingen har emellertid gått mycket snabbt från mitten av 1960-talet, vilket under senare tid har lett till överkapacitet med pressade priser och låg lönsamhet som följd. Under 1960-talet svarade framför allt Japan — i dag världens största tillverkare av rostfritt stäl — för en snabb uppbyggnad av kapacitet för rostfritt stäl. Under 1970-talet har ytterligare kapacitet tillkommit i flera
länder I Västeuropa.
Parallellt härmed har under senare år en rad strukturåtgärder vidtagits för att begränsa de negativa verkningarna av överkapaciteten. I Västtyskland dominerar numera två stora koncerner, Thyssen AG och Fried. Krupp Höttenwerke AG. som bäda har relativt breda produktprogram. I Frankrike pägår en omstrukturering under statligt överinseende. I England
är den dominerande tillverkaren av rostfritt stål British Steel Corp., som är
statsägt. Även i Österrike och Finland är specialstälföretagen statsägda.
I Sverige har omstruktureringar traditionellt skett huvudsakligen genom produktibyten och samarbete i olika former. Under första halvåret 1978 genomfördes ett omfattande utredningsarbete rörande möjligheterna att
och Uddeholm till ett företag som vid starten skulle sysselsätta ca 18000 anställda och få en total omsättning på 4500 milj. kr. Olika former av statlig medverkan övervägdes. Av skilda skäl ledde utredningsarbetet inte fram till den tänkta fusionen.
Nya steg har därefter tagits mot en omstrukturering av svensk specialstålindustri.
Av 1977 års specialstälutredning framgår att av den svenska specialstäl-
industrins totala produktion avser mätt t volym ca 2526 rostfria platta produkter — plåt och band — och rostfria rör. Värdeandelen är ca 40. Utvecklingen inom dessa produktkategorier är därför av mycket stor bety-
delse inte minst för sysselsättningsutvecklingen inom specialstålindustrin.
De specialstålföretag som har störst betydelse inom den rostfria sektorn är Avesta Jernverk, Fagersta, Gränges Nyby, Sandvik AB och Uddeholm.
Mellan två av dessa företag — Fagersta och Sandvik —- har nyligen en ägarsamordning skett. Investment AB Kinnevik. som redan tidigare direkt och indirekt var största aktieägare i Sandvik med ca IS ezav aktierna och ca 179: av röstvärdet. förvärvade nämligen i tvä etapper ca 1976 av aktierna med ca 4054: av röstvärdet i Fagersta från AB Industrivärden. Kinnevik är därmed helt dominerande mmoritetsägare i de båda bolagen.
En successiv omstrukturering mellan Fagersta och Sandvik kommer sannolikt att bli följden av denna ägarsamordning.
Nyligen har Sandvik och Uddeholm aviserat ett samarbete på bandståls-
området. Förslaget från företagens styrelser innebär att Sandvik går in som
delägare I Uddeholms bandståldivision. Avsikten är att Uddeholm upphör med varmvalsningen i Hagfors. Varmvalsningen övertas av Sandvik. Kall-
valsningen i Munkfors övertas av ett nybildat bolag i vilket Uddeholm
behåller 65 7 och Sandvik köper in sig med 35 54 av aktiekapitalet. Sandvik fortsätter enligt förslaget att själva tillverka och sälja kallvalsade band i konkurrens med det delägda bolaget. vars produkter även i fortsättningen
avses att säljas genom Uddeholms marknadsorganisation.
2.3 Ett nytt bolag för rostfritt stål
Den internationella utvecklingen inom specialstälindustrin har kraftigt
påverkat möjligheterna för Gränges Nyby och Uddeholm att driva företa-
gen vidare i oförändrad omfattning. Under de senaste åren har det därför skett en omfattande intern strukturering inom resp. företag. Exempel på
betydelsefulla strukturförändringar inom de rostfria sektorerna inom resp. företag är nedläggning av tryckgjutningsanläggningen och varmvalsverket i Nyby, avveckling av det svarta plåtsortimentet i Degerfors, uppbyggnad av en produktlinje i Degerfors för rostfri grovplåt med bl. a. en ny betningsanläggning, investering i ett nytt rörverk i Storfors för grova svetsade rör, satsning på sömlösa pulverrör i Nyby och köp av AB Bröderna Ekbergs Verkstäder, AB Örnsköldsviks Mekaniska Verkstad, AB Calamo och Nords Verkstads AB.
Gränges och Uddeholm har förklarat att man under förutsättning av att
statligt stöd lämnas avser att i ett bolag samordna Gränges Nyby med den rostfria verksamheten i Uddeholm. Härigenom skapas en slagkraftig enhet inom den rostfria sektorn. Det nva bolaget kommer att vara ett av de största företagen inom den rostfria sektorn i Sverige med en sammanlagd försäljning innevarande år på ca 1800 milj. kr. och med ca 4 500 anställda. Produktprogrammen i Uddeholm och Gränges Nyby kompletterar varandra så att ett brett produktprogram och en stark utländsk marknadsorganisa-
tion med i storleksordningen 1000 anställda erhålles. Genom att överlapp-
ningen i produktprogrammet är liten och då företagen redan har genomgått
en rationaliseringsprocess väntas den vidare strukturomvandlingen kunna
ske i socialt acceptabla former. En ytterligare neddragnig av personalen i
det nya bolaget beräknas med nuvarande produktprogram ske med mellan 300 och 400 anställda under de närmaste åren.
Pet nya bolaget avses komma att omfatta följande tillverkningsenheter.
Ort/Enhet Antal anställda - Huvudprodukter
per 1978-12-31 Nyby 1600 Kallvalsad rostfri plåt. (Gränges Nyby AB) sömlösa och svetsade rostfria rör Degerfors 1300 Rostfri grovplåt, verktygsstål- (Uddeholms AB) plåt, cirkelsågstålplåt, prefabri-
cerad plåt Storfors 740 Kolstälrör, rostfria rör och rör- (ULuddeholms AB) delar Munkfors 150 Svetstråd, fjädertråd, ytbearbetad (Uddeholms AB) stång Blombacka 70 Musikfjäderträd, textilträd, rost- (Uddeholms AB) fria linor Skoghall 30 Rengöringsapparatur för industrin (Uddeholms AB) Örnsköldsvik 330 Apparatur, värmeväxlare, rördelar
(AB Örnsköldsviks
Mekaniska Verkstad!. ARB Bröderna Ekbergs Verkstäder?) Molkom 300 Rördelar, spiralsvetsrör, appara- (Nords Verkstads AB", tur, plåtbearbetning AB Calamo?) Totalt ca 4500 ! Dotterbolag till Gränges Nyby AB. " Ävs till vardera 1/3 av Uddeholms AB, Gränges Nyby AB och Sandvik AB. 3 Dotterbolag till Uddeholms AB.
Det nyva företaget kommer att tillverka och marknadsföra ett brett sorttment inom området för rostfritt stäl, bl. a. plåt, sömlösa och svetsade rör. träd och ytbearbetad stång.
Genom samgåendet öppnar sig enligt Gränges och Uddeholm flera möj- Higheter till omstrukturering och vidareutveckling i manufakturledet, i dag huvudsakligen tillverkning av svetsade rördelar. gängrördelar och apparater I olika specialstålkvaliteter. Produktutvecklingen underlättas genom samordning av resurserna. Det nya bolaget får genom sin storlek en starkare ställning som råvaruköpare, vilket på sikt bör vara positivt från rävarukostnadssynpunkt. Genom att samordna och rationalisera materialflödet i det nya bolaget bör det erforderliga rörelsekapitalet kunna sänkas.
Produktionsanläggningarna i det nya bolaget är till stora delar mycket moderna genom det omfattande investeringsprogrammet under senare år. Utöver redan föreliggande investeringsprogram om 200 milj. kr. för åren 1979-82 tillkommer enligt bolagen vid ett samgående kompletterande
strukturinvesteringar på ca 100 milj. kr. för att omstruktureringen skall ge full effekt. Samordningsvinsterna, efter avdrag för fusionskostnaderna, beräknas
av bolagen successivt öka från ca 10 milj. kr. år 1980 till minst 60 milj. kr. per är fr.o.m. 1983. Rörelseresultatet efter planmässiga avskrivningar men före räntenetto väntas bli positivt under omstruktureringsperioden
1979—82. Resultatet väntas därefter genomsnittligt öka. Beräkningarna är
baserade enbart på förbättrings- och utvecklingsätgärder inom nuvarande produktprogram och organisation. Mer långtgående förändringar av verksamheten, vilka enligt bolagen sannolikt blir nödvändiga på sikt, har inte inräknats I prognoserna.
Sammanslagningen av Uddeholms rostfria rörelse med Gränges Nyby avses genomföras så att Uddeholm genom köp och aktieteckning blir ägare till minst 9097 av aktierna i Gränges Nyby, som därefter övertar Uddeholms rostfria rörelse. Gränges AB blir ägare till äterstoden av aktierna i det nya bolaget. I Uddeholms AB kvarstar i huvudsak verktygsstålsektorn —- verktygsstäl och snabbstål — och kraftrörelsen.
2.4 Statligt stöd till det nya bolaget
En strukturändring med sammanslagning av två kapitaltunga företag i en
bransch med problem medför regelmässigt extraordinära kostnader och
betydande investeringar innan de pesitiva effekterna kommer fram. Ytter-
ligare tån av traditionellt slag ull redan tungt länebelastade företag under-
lättar inte strukturändringar. Varken Uddeholm eller Gränges har i dag den finansiella styrka som behövs för att ensamma genomföra den aktuella
Uddeholm har därför ansökt hos regeringen i skrivelse den 27 mars 1979 om att få en del — 250 milj. kr. — av det till Uddeholm beviljade villkorslä-
net på numera 400 milj. kr. överfört till det nya bolaget. Samtidigt har
Uddeholm förklarat sig berett att under budgetåret 1980/81 sätta ned sin fordran på staten med anledning av länet till noll.
anet på 250 milj. kr. avses bli övertaget av det nya bolaget på i huvud-
sak oförändrade villkor. En väsentlig skillnad avses dock bli att amortering och räntebetalning inte längre kopplas till utdelningen till aktieägarna i Uddeholm, utan till resultatet och den finansiella ställningen i det nya bolaget.
Uddeholm och Gränges har vidare för det nya bolagets räkning hos
strukturdelegationen begärt statligt stöd i form av lån och garantier för lån
på sammanlagt 400 milj. kr. för den aktuella omstruktureringen. Härav
avser 150 milj. kr. investeringslån, 100 milj. kr. likviditetslån och 150 milj.
kr. garanti för upplåning.
Det nu aktuella samgåendet mellan Gränges Nyby och den rostfria
rörelsen i Uddeholm är enligt min mening en från allmänna branschsyn-
punkter välmotiverad ätgärd. Enligt vad jag har erfarit anser strukturdelegationen vid en preliminär bedömning att samgåendet är intressant från strukturella utgångspunkter. Frågan om finansiellt stöd från delegationen
till det nya bolaget har dock ännu inte avgjorts. Det föreslagna samgåendet ligger också väl i linje med statsmakternas intentioner med åtgärderna för att underlätta strukturomvandlingen inom spectalstälindustrin. Det ak-
tuella samgåendet kan vidare utgöra ett första steg i en fortsatt omstruktu-
rering inom det rostfria omrädet.
Om det planerade samgäendet inte skulle komma till stånd. betyder detta att Uddeholms rostria sektor och Gränges Nyby internationellt sett kommer att ha en sämre konkurrensförmäga än de stora redan strukturerade verken. Risk finns då att vissa enheter vid nästa lågkonjunktur kommer att slås ut. I stället för en offensiv satsning och rationalisering som innebär 300--400 färre anställda skulle avsevärt flera arbetstillfällen kunna
gå förlorade.
För att möjliggöra en sammanslagning enligt vad jag har redogjort för förordar jag att 250 milj. kr. av villkorslånet ull Uddeholm på 400 milj. kr. överförs under budgetåret 1979/80 på i huvudsak oförändrade villkor till det nybildade bolaget. En förutsättning för överföringen bör dock vara att Uddeholms fordran på staten i anledning av återstående 150 milj. kr. av villkorslånet till Uddeholm sätts ned till noll senast under budgetäret 1980/ 81. Beslut om utbetalning av lånet bör fattas av regeringen. Amortering och räntebetalning bör påbörjas så snart det nya bolagets resultat och finansiella situation så medger och inte som tidigare under det år dä Uddeholm beslutar om utdelning till aktieägarna. Länet löper dock med ränta. som läggs till lånet när reglerna medger ränteanstånd. Som villkor för lånet bör gälla att staten får utse en styrelseledamot jämte suppleant samt en revisor i det nybildade bolaget. Det bör ankomma på regeringen att i övrigt besluta om den närmare utformningen av villkoren för länet.
De tidigare redovisade strukturella atgärderna inom specialstålindustrin kommer när de nätt tull effekt att stärka specialstålföretagens konkurrenskraft. Branschen tar med det nu aktuella samgåendet ytterligare ett steg mot en rationell branschstruktur. Statsmakterna tar genom att lämna erforderligt finansiellt stöd vill angelägna projekt aktivt del i strukturomvandlingsprocessen och lägger samtidigt grunden till en på sikt lönsam bransch och därigenom ökad trygghet för de anställda. Det ankommer på företagen och de anställdas företrädare att närmare utforma planerna för hur strukturomvandlingen skall genomföras. Nägon av statsmakterna utarbetad
övergripande plan för hela branschen bedömer jag sålunda inte vara moti-
verad. Jag anser det f.n. heller inte vara motiverat att öka det statliga ägandet inom den svenska stälindustrin.
3 Hemställan
Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen
föreslår riksdagen
att bemyndiga regeringen att besluta om överförande till et nytt
bolag av en del - 250 milj. kr. — av der till Uddeholms AB år 1977
beviljade lånet. 4 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar all genom proposition föreslå riksdagen att antaga det förslag som föredraganden har lagt fram.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1979