Om lokalisering av institutet för metodutveckling, forskning och personalutbildning inom den yrkesinriktade rehabiliteringen
. Prop. 1978/79: 216 Regeringens proposition
1978/79: 216
Om lokalisering av institutet för metodutveckling, forskning och personalutbildning inom den yrkesinriktade rehabiliteringen.
Beslutad den 26 april 1979.
Regeringen föreslär riksdagen att antaga det förslag, som har upptagits i
bifogande utdrag av regeringsprotokoll denna dag.
På regeringens vägnar
SVEN ROMANUS
ROLE WIRTÉN
Propositionens innehåll
Genom beslut den 15 mars 1979 har riksdagen som sin mening givit rege-
ringen till känna att frågan om lokalisering av ett institut för metodutveck-
ling, forskning och personalutbildning inom den yrkesinriktade rehabiliteringen bör utredas närmare. Resultatet av utredningen bör föreläggas riks-
dagen för dess ställningstagande.
Sedan regeringen utvidgat det utredningsuppdrag som den nya utredningen (1978:04) om yrkesinriktad rehabilitering m.m. (NYR) tidigare er-
hållit att även omfatta lokaliseringsfrågan har NYR efter utredning inkom-
mit med en skrivelse vari Stockholm förordas som lokaliseringsort.
I denna proposition föreslås, att medtodutvecklingsinstitutet förläggs till Stockholmsregionen.
I Riksdagen 1978/79. I samt. Nr 216
Utdrag ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1979-04-26
Närvarande: statsråden Sven Romanus. Mundebo, Wikström, Wirtén.
Huss, Rodhe, Wahlberg, Enlund, Lindahl, De Geer, Gabriel Romanus,
Tham, Bondestam.
Föredragande: statsrädet Wirtén
Proposition om lokalisering av institutet för metodutveckling, forskning och personalutbildning inom den yrkesinriktade rehabiliteringen
Bakgrund
De handikappades arbetsmarknadssituation och olika åtgärder för att bereda sysselsättning åt svårplacerade arbetssökande har utretts i flera sammanhang under främst 1970-talet. Genom beslut den 22 mars 1974 bemyndigade regeringen dåvarande statsrådet Anna-Greta Leijon att tillkalla sakkunniga för översyn av den yrkesinriktade rehabiliteringen med uppgift
att finna former för en samordnad organisation av denna verksamhet. Utredningen avlämnade i juli 1976 sitt betänkande (SOU 1976:38) Yrkesinrik-
tad rehabilitering.
På grundval av bl.a. denna utredning och däröver angivna remissyttranden lade regeringen i proposition 1977/78:30 fram förslag om ny organisation för skyddat arbete och yrkesinriktad rehabilitering m.m... som sedan antogs av riksdagen den 13 december 1977 (AU 1977/78:16. rskr 1977/78:74).
I fråga om den yrkesinriktade rehabiliteringen föreslogs i propositionen en samordning av verksamheten under statligt huvudmannaskap och kostnadsansvar. Starka skäl talade ocksä för att delar av den arbetspsykologiska verksamheten samordnades under statligt huvudmannaskap. Hur en
samordnad organisation för den yrkesinriktade rehabiliteringen i princip
skulle byggas upp och administreras skulle prövas närmare av sysselsäti-
ningsutredningen. För att möjliggöra en tidsmässig samordning med det
förändrade huvudmannaskap som föreslogs för det skyddade arbetet borde en särskild organisationskommitté tillsättas och få påbörja sitt arbete utan att behöva avvakta sysselsättningsutredningens delbetänkande rörande de arbetshandikappade.
Sysselsättningsutredningen fick ocksä i uppdrag att pröva frågan om utformning av forskningen och metodutvecklingen gällande den yrkesinrik-
tade rehabiliteringen. Utredningen avgav i januari 1978 delbetänkandet (SOU 1978:14) Arbete åt handikappade med förslag bl.a. om framtida organisation av den yrkesinriktade rehabiliteringen liksom av forskning och
metodutveckling inom området. På grundval av sysselsättningsutred-
ningens förslag framlade den organisationskommitté som arbetar med den
yrkesinriktade rehabiliteringen - nya utredningen (A 1978:04) om-yrkesin-
riktad rehabilitering m.m. (NYR) - i en rapport (DsSA 1978:3) Arbetsmarknadsinstitutet den 2 oktober 1978 sitt förslag i fråga om utformningen av dessa verksamheter.
Förslagen från sysselsättningsutredningen och NYR har sedan legat till
grund för förslag i regeringens proposition (1978/79:73) om åtgärder för arbetshandikappade. Riksdagen beslutade (AU 1978/79:20, rskr 1978/79:186) att godkänna de i propositionen förordade grunderna för inrättande av arbetsmarknadsinstitut inom arbetsmarknadsverket liksom av ett institut för
metodutveckling och forskning. I fråga om institutet för metodutveckling och forskning innebär riksda-
gens beslut att ett sådant institut skall inrättas genom att delar av statens arbetsklinik och det till Stockholms universitet knutna Psykotekniska institutet slås samman.
I ett pår motioner med anledning av propositionen 1978/79:73 har yrkats all riksdagen skall uttala sig för alt metodutvecklingsinstitutet förläggs till Göteborg.
I arbetsmarknadsutskottets betänkande (AU 1978/79:20) har påpekats, att frågan om lokalisering av institutet inte har behandlats i propositionen, men att det har underförståtts att det skall ligga I Stockholm.
Utskottet har erinrat om att statsmakterna är 1973 i samband med beslutet om den andra etappen av omlokaliseringen av statlig verksamhet (prop. 1973:55. InU 1973:22) gjorde bestämda uttalanden om den framtida omlokaliseringen av statlig verksamhet. Därvid uttalades att någon ytterligare omlokalisering av centrala statliga myndigheter i de former som skedde i de två utlokaliseringsetapperna inte skulle ske. Det ansägs dock naturligt att lokaliseringen av nytillkommande statlig verksamhet från fall till fall skulle prövas mot bakgrund av statsmakternas regionalpolitiska mälsättningar. Vidare uttalades att ytterligare tillväxt av centrala myndigheter.
om så bedömdes lämpligt borde kunna förläggas utanför Stockholmsområ-
det.
Utskottet konstaterar att som skäl för att placera institutet i Stockholm
har angetts alt institutet kommer att byggas upp av arbetsenheter vilka re-
dan är belägna i Stockholm. och att institutet organisatoriskt skall utgöra
del av AMS. Dokumentationsverksamheten, som kommer att bli en viktig
uppgift för institutet, är möjlig att samordna med dokumentationen vid ar-
betslivscentrum i Stockholm. Motionärerna har å andra sidan pekat på
goda samordningsmöjligheter med olika verksamheter i Göteborgsområ-
det, bl.a. lärarhögskolan i Mölndal som är landets enda utbildningsanstalt
för personal vid arbetsvårdsinstituten. Det är enligt utskottet emellertid
också tänkbart att insututet kan förläggas till annan ort utanför Stockholm än Göteborg. Utskottet anser det inte möjligt att på grundval av föreliggande material ha en bestämd uppfattning i lokaliseringsfrågan. På grund här-
av och med hänvisning till statsmakternas ovan återgivna uttalanden I sam-
band med 1973 ars omlokaliseringsbeslut föreslår utskottet att lokaliseringsfrågan närmare utreds. Utredningen bör klargöra möjligheterna att
förlägga institutet utanför Stockholm och. om så visar sig möjligt, undersö-
ka vilken ort eller vilka orter som är tänkbara med hänsyn till institutets uppgifter och kontaktbehov. Om utredningsarbetet leder fram till att en
Resultatet av utredningen bör enligt utskottets mening föreläggas riksdagen för ställningstagande i lokaliseringsfrågan. Arbetet bör bedrivas skyndsamt. Utskottet är medvetet om att uppskover med lokaliseringsfrågan kan medföra att institutet träder i verksamhet senare än som beräknas
i propositionen. Regeringen far i så fall äterkomma beträffande övergangs-
anordningar m.m.
Riksdagen har i skrivelse den 15 mars 1979 som sin mening givit tillkänna vad utskottet har anfört. Regeringen har mot denna bakgrund utvidgat NYR:s utredningsuppdrag att även avse att i samråd med AMS utreda de berörda frågorna.
NYR har i skrivelse till chefen för arbetsmarknadsdepartementet överlämnat förslag om lokalisering av metodutvecklingsinstitutet. NYR:s skri-
velse bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1.
Till NYR har inkommit sex skrivelser med synpunkter i lokaliseringstrågan vilka bör fogas till protokollet i detta ärende som hilaga 2.
Föredragandens överväganden
Institurets uppgifter. I propositionen 1977/78:30 om skyddat arbete och yrkesinriktad rehabilitering m.m. förordade föredraganden at ett fristäende instilut för metodutveckling och forskning skulle upprättas. Institutet
borde ha en fast anknytning till den yrkesinriktade rehabiliteringen på sä-
väl arbetsförmedlingen som på arbetsplatsen. Särskilt viktigt var att metodutvecklingsarbetet kunde ske i direkt anknytning till den praktiska verksamheten inom organisationen för den yrkesinriktade rehabilitering-
en.
Eftersom frågan om forskning och metodutveckling inom den yrkesinriktade rehabiliteringen är direkt avhängig av vilken organisation den yrkesinriktade rehabiliteringen ges i sin helhet, fick det ankomma på sysselsättningsutredningen att pröva denna fråga.
Sedan sysselsättningsutredningen och NYR avgivit sina förslag har riks-
dagen, med anledning av propositionen (1978/79:73) om åtgärder för arbetshandikappade beslutat. (AU 1978/79:20, rskr 1978/79:186) att ett institut för metodutveckling. forskning och personalutbildning inom området
yrkesinriktad rehabilitering skall inrättas.
Inrättandet skall ske genom en sammanläggning av de delar av verksam-
heten vid statens arbetsklinik resp. vid Psykotekniska institutet. som är in-
riktade på forskning och metodutveckling.
Arbetsprövning, anlagsundersökningar och annan klientinriktadverksamhet hos de bäda institutionerna skall föras till den regionala organisa-
tionen i Stockholms län.
I NYR:s förslag till organisation och inriktning av metodutvecklingen markeras den decentraliserade metodutvecklingen och forskningen. medan det centrala institutet tilldelas en sammanhållande och samordnande roll.
NYR framhäller behovet av en sådan samlande instans som verkar för
en rehabiliteringsforskning utifrån ett arbetsmarknadsperspekuv. Man pekar också på behovet av att bättre följa upp den praktiska verksamheten. Tidigare har sysselsättningsutredningen och RRV betonat behovet av ett
bättre informationssystem vad gäller resultaten av arbetsvärdens insatser.
Som jag framhallit i propositionen (1978/79:73) om åtgärder för arbetshandikappade är ökade kunskaper om effekter för individ och samhälle av olika ärbetsmarknadspolitiska atgärder väsentliga för planeringen av älgärder för arbetshandikappade och andra vägledningssökande. Likaså är sådana kunskaper nödvändiga för metodutvecklingen inom väglednings- och rehabiliteringsområdena. Hittills har resurserna för en sådan uppföljning varit ovllräckliga. Att följa upp de sökande och se vilka faktiska effekter insatta åtgärder haft, att analysera orsakerna till- misslyckanden och hinder för att den önskade effekten kunnat uppnäs bör vara en viktig uppgift för ett centralt institut med metodutvecklingsuppgifter. NYR har också framhällit att verksamhetens inriktning skall ha sin tyngdpunkt i metodutvecklingen. Denna förutsätts i hög grad äga rum i form av försöksverksamhet och uppföljningar vid arbetsmarknadsinstituten.
Som NYR har föreslagit skall de olika projekten för metodutveckling och forskning bedrivas decentraliserat på arbetsmarknadsinstituten. Det förekommer nu att man inom fältorganisationen initierar försök med nya metoder eller särskilda arbetsformer. En brist i det nuvarande systemet är
att sådana försök inte alltid kan utvärderas och dokumenteras och kunska-
pen om dem spridas till andra som verkar inom området. Därför är det angeläget att metodutvecklingsinstitutet också tar till vara och hjälper till med att utveckla och genomföra sädana initiativ inom fältverksamheten
och sedan svarar för dokumentation och informationsspridning. Institutet
bör därför vara den instans som har den samlade överblicken över utvecklingen på området.
Enligt NYR:s förslag skall institutets verksamhetsområde avse problem
för individen I svåra val-, omställnings- och anpassningssituationer på arbetsmarknaden och metoder att lösa sådana problem. Tillämpningen bör
innefatta arbetsmarknadsverkets interna väglednings- och rehabiliterings-
insatser. dess externa sumverkansformer I dessa frågor och förhållanden på arbetsmarknaden med tydlig relevans för rehabiliterings- och vägledningsarbetet.
Som jag framhållit i propositionen 1978/79:73 bör tyngdpunkten ligga på den praktiska metodutvecklingen inom arbetsmarknadsverkets område.
Detta innefattar också samverkan med andra organ som berörs av vägled-
nings- och rehabiliteringsinsatser för enskilda individer. Institutet bör också arbeta med frågor som gäller individens förhällanden på arbetsplatsen och åtgärder där för att underlätta för den enskilde sökanden att få eller behålla ett arbete eller förbereda sig inför ett utträde på arbetsmarknaden. Anpassningsverksamheten är följaktligen ett område som institutet bör ägna uppmärksamhet.
Metodutvecklingsinstitutet har också tilldelats viktiga och omfattande
utbildningsuppgifter genom att det föreslås svara för vidareutbildning inom området yrkesinriktad rehabilitering av personal, främst vid arbetsmark-
nadsinstituten. men även för förmedlingspersonalen.
En viktig del i arbetet med att sprida kunskap om och dra nytta av erfarenheterna från metodutveckling och forskning är en väl fungerande infor-
mations- och dokumentationsverksamhet. I propositionen 1978/79:73 erinras om att regeringen har bemyndigat arbetslivscentrum att överta och
vidareutveckla den dokumentationscentral (PADOC) som tidigare funnits på PA-rådet. Arbetslivscentrum avser bl.a. alt inrätta en funktion mellan dokumentationscentralen och dess nyttjare. Personalen där skall bl.a. hjälpa praktikerna att dra nytta av forskningen inom området. Som jag framhållit i proposiuonen 1978/79:73 talar mycket för att knyta det nya institutets dokumentationsverksamhet till arbetslivscentrums dokumentationssystem. Arbetslivsinformation och dokumentation (AID).
Riksdagsbeslutet om metodutvecklingsinstitutet innebär att institutet
skall ingå i AMS men ha en egen delegationsstyrelse med företrädare för arbetarskyddsstyrelsen, socialstyrelsen, kriminalvårdsstyrelsen, skolöverstyrelsen. universitets- och högskoleämbetet. riksförsäkringsverket, ländstings- och kommunförbunden. parterna på arbetsmarknaden och handikapprörelsen. AMS generaldirektör skall vara delegationens ordförande. Också personalen vid institutet skall vara företrädd i styrelsen. Institutets föreståndare skall även vara styrelseledamot.
Decentraliserat utvecklingsarbete. De beslut. som fattats om metodutveeklingsinstitutets organisation och verksamhetens inriktning. innebär att en väsentlig del av utvecklingsarbetet kommer att bedrivas decentraliserat i form av projektverksamhet och liknande som är förlagt till arbetsmark-
nadsinstitut i landets olika delar. Metodutvecklingsinstitutet skall ta initiativ till utvecklingsprojekt och även medverka till att projekt som föreslås
från fältverksamhetens sida genomförs. Institutet har i dessa sammanhang en sammanhallande roll och skall medverka med planeringshjälp. utvärde-
ring, dokumentation etc.
Med ett sådant arbetssätt kan institutets verksamhet förankras i den
praktiska klientinriktade verksamheten så som förordats bl.a. i prop. 1977/78:30 om skyddat arbete och yrkesinriktad rehabilitering m.m., liksom i prop. 1978/79:73.
Verksamheten kan inriktas på de problem, som finns ute i regionerna. Samtidigt innebär detta arbetssätt en möjlighet till samverkan med de samhällsorgan och institutioner som finns på resp. ort. Det är enligt min me-
ning av särskild betydelse, att man med en sådan organisation av verksam-
heten kan beakta de skiftande problem. som finns i landets olika delar. samtidigt som man tar tillvara de resurser. som kan finnas i regionerna för att studera problemen. Självfallet bör dock även andra samhällsorgan. forskningsinstitutioner etc... än de lokalt befintliga kunna utnyttjas i lokala projekt. Instututet har en viktig roll när det gäller att förmedla sådana kontakter.
Jag ser därför institutets sammanhållande och informationsspridande roll som central för dess verksamhet. Problemen på arbetsmarknaden skit-
tar I hög grad i landets olika delar. Det är angeläget att detta avspeglas i utvecklingsarbetet.
Jag delar därför den uppfattning, som NYR framför. att samverkan med olika regionala projekt i första hand skall bedrivas inom ramen för det regionala utvecklingsarbetet. Det är det centrala institutets uppgift att svara för att resurserna för verksamheten sprids så, att olika slag av problem kan
få sin belysning. Effektivitetsaspekter. Beslutet om en samordnad organisation för den yr-
kesinriktade rehabiliteringen innebär att verksamheter som nu är splittrade på olika huvudmän den I januari 1980 skall föras samman till en ny organisatton. Personal som nu arbetar hos landsting och kommuner skall, tillsammans med lärare och annan personal vid omställnings- och träningskurser och s.k. ALU-kurser inom arbetsmarknadsutbildningen, bilda arbetslag där det också skall ingå psykologer som idag är anställda hos fristaende arbetspsykologiska institut. Dessa arbetslag har ull uppgift att vägleda. pröva och träna sökande med olika slag av svårigheter på arbetsmark-
naden. Det finns. enligt min mening. mycket att vinna genom att människor med olika bakgrund och erfarenheter på detta sätt bringas att arbeta tillsammans, Det bör ge möjligheter till erfarenhetsutbyte och utveckling för
all personal. Syftet med den nya organisationen med arbetsmarknadsinstiwt är att skapa en organisation som på ett bällre sätt kan stödja sökande
med en svag ställning på arbetsmarknaden, vilket jag närmare redogjort för i propositionen (1978/79:73) om åtgärder för arbetshandikappade. Tillskapandet av arbetsmarknadsinstitut innebär emellertid en stor omorganisa-
tion och man mäste räkna med att svårigheter kommer att uppstå i ett in-
ledningsskede innan alla olika berörda personalkategorier har hunnit lära
känna varandra och innan arbetssätt och samverkansformer stabiliserats i heta den regionala organisationen.
Mot denna bakgrund har därför NYR i sina överväganden i lokalise-
ringsfrågan särskilt betonat funktions- och effektivitetsaspekterna. NYR
framhåller att det är angeläget ur effektivitetlssynpunkt att de erfarenheter
som idag finns hös personalen vid statens arbetskltinik och Psykotekniska institutet kan bibehållas i den nya organisationen. NYR bedömer att en omlokalisering kan medföra att verksamheten förlorar denna speciella kompetens, vilket skulle få menliga effekter på effektiviteten. Av särskild
vikt är också att metodutvecklingsinstitutet vid en eventuell uttokalisering
inte kan få den sammanhållande roll som förutsatts vid uppbyggnaden av
de nya arbetsmarknadsinstituten, eftersom institutets start i sådant fall
maste skjutas på framtiden.
NYR:s utredning ger också vid handen att personalen vid metodutveck-
lingsinstitutet kommer att ägna en betydande det av arbetstiden åt samverkan med i första hand övriga enheter inom AMS, men också med andra för verksamheten centrala organ i Stockholmsomradet. Omkring en tredje-
del av institutets verksamhet kommer enligt NYR:s beräkningar att vara
direkt riktad mot den regionala organisationen.
Vid en lokalisering utanför Stockholmsregionen skulle enligt NYR personalen få tillbringa en orimligt stor del av sin tid med resor dels till Stockholm. dels ull arbetsmarknadsinstituten. NYR uppskattar att ca 70 2 av
personalens arbetstid vid en eventuell utlokalisering skulle komma att till-
bringas på andra orter än institutets förläggningsort. För en lokalisering till
Stockholmsregionen talar förutom det stora kontaktflödet med övriga en-
heter inom AMS och andra centrala organ i Stockholmsomraådet det förhål- Jandet att inget annat lokaliseringsalternativ kan erbjuda likvärdiga kommunikationsmöjligheter mellan det centrala institutet och de regionala arbetsmarknadsinstituten.
Mot bakgrund av dessa omständigheter beräknar NYR att vissa kostnadsökningar torde bli ofrånkomliga om man efter en omlokalisering vill
bibehålla den av riksdagen antagna ambitionsnivån. Så beräknas t.ex.
kostnaderna för personal och resor öka med ca 50 2 1 förhållande till vad söm föreslagits i den av riksdagen antagna budgetpropositionen.
För egen del vill jag anföra att syftet med institutens verksamhet är att främja och stödja såväl den klientinriktade verksamheten vid arbetsmarknadsinstituten som det regionala metodutvecklingsarbetet. Syftet är att
den nya organisationen så effektivt som möjligt skall kunna stödja de ar-
betssökande. Metodutvecklingsinstitutets verksamhet kan därför lika litet som arbetsmarknadsinstiutens särskiljas från arbetsmarknadspolitiken i
övrigt. Verksamheten måste bedrivas integrerad i AMS övriga verksam-
het. Jag vill i sammanhanget erinra om att riksdagen bl.a. med hänsyn till
den nya organisationen för yrkesinriktad rehabilitering fattat beslut om en
översyn av AMS organisation.
Som arbetsmarknadsutskottet anfört bör metodutvecklingsinstitutets uppgifter och komtaktbehov utgöra utgångspunkter för en bedömning av lämplig lokalisering. Att en viss ort har behov av nya sysselsättningstillfäl-
glonalpolitiska motiv som förs fram i stället talar för en decentraliserad organisation med stark regional utvecklingsverksamhet. En sådan organisa-
tion bör mot bakgrund av den arbetsmarknad som finns inom regionen ha
goda förutsättningar att belysa och arbeta med de problem som föreligger
för bl.a. svårplacerad arbetskraft att få och behålla anställning. Man kan härigenom också ta till vara det betydande intresse för metodutveckling m.m. som redan idag finns i länen.
Som NYR framhållit. finns nu personal vid statens arbetsklinik och Psy-
kotekniska institutet med erfarenheter av sådan verksamhet som metodutvecklingsinstitutet skall bedriva. Statens arbetsklinik bedriver utbildnings-
verksamhet inom området yrkesinriktad rehabilitering, främst av personal vid de nuvarande arbetsvårdsinstituten. Denna utbildningsverksamhet bedrivs i huvudsak regionalt och lokalt. Också personal vid Psykotekniska
institutet medverkar i personalutbildning, främst i centrala, av AMS anordnade kurser men också i regional utbildningsverksamhet i Stock-
holms län. Även personal vid andra arbetspsykologiska institut, främst PA-rädet och Psykotekniska institutet i Göteborg AB. har anlitats för med-
verkan i av AMS anordnade kurser.
Om institutet lokaliseras utanför Stockholmsregionen torde få av de
forskare och utbildningsledare som idag finns vid Psykotekniska institutet och statens arbetsklinik följa med. Detta innebär att det kan ta lång tid innan metodutvecklingsinstitutet, som jag tidigare nämnt. kan ges den roll
som samordnande organ som förutsatts vid riksdagens tidigare bestut. Det-
ta kan dels ställa krav på utökade resurser hos andra enheter centralt inom
AMS för ledning av arbetsmarknadsinstitutens verksamhet dels innebära alt svårigheter uppkommer att bereda all personal vid statens arbetsklinik. Psykotekniska institutet samt i viss mån PA-rådet fortsatt anställning, detta bl.a. på grund av att den regionala organisationen med arbetsmarknadsinstitut i Stockholms län inte har behov av all den personal som idag finns
hos berörda institutioner. Avslutningsvis vill jag framhålla att jag härvid också har tillmätt den starkt decentraliserade organisationen och riksdagens tidigare beslut om bl.a. regional metodutveckling, stor vikt.
+l| Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 216
Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att
dels godkänna det förslag om lokalisering till Stockholmsregionen
av institutet för metodutveckling, forskning och personalutbild-
ning inom den vrkesinriktade rehabiliteringen. som jag förordat.
dels bemyndiga regeringen att besluta om den närmare lokalisering-
en av institutet.
Beslut
Regeringen ansluter sig tull föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.
Bilaga I
Skrivelse från nya utredningen om yrkesinriktad rehabilitering m.m.
(NYR)
Nya utredningen om yrkesinriktad rehabilitering m.m. (NYR) har genom tilläggsdirektiv (regeringsbeslut 1979-04-20) fätt i uppdrag att I samråd
med arbetsmarknadsstyrelsen utreda frågan om lokalisering av det centrala institutet för metodutveckling. forskning och personalutbildning inom den yrkesinriktade rehabiliteringen. Institutet skall enligt riksdagsbeslut
1979-03-15 organisatoriskt vara en del av AMS.
Utredningen skall enligt tilläggsdirektiven klargöra möjligheterna att förlägga institutet utanför Stockholm och. om så visar sig möjligt, undersöka
vilken ort eller vilka orter som är tänkbara med hänsyn till institutets uppgifter och kontaktbehov. Om utredningsarbetet leder fram till att förlägg-
ning till Stockholmsomrädet är nödvändig bör skälen härför anges.
Utredningsarbetet inleddes omedelbart efter riksdagens beslut 1979-03-
15 för att om möjligt en ogynnsam försening av det centrala institutet efter
beräknad igångsättning den I januari 1980 skulle kunna undvikas.
F.xperten i utredningen docent Oswald Bratfisch har svarat för utform-
ningen av föreliggande rapport. Utredningsarbetet har bedrivits i förtlöpande kontakt och samråd med arbetsmarknadsstyrelsen.
Utredningen har vid sammanträde idag beslutat att förorda lokalisering av institutet till Stockholm. Ledamoten Maj Pehrsson har lämnat reserva-
ton mot utredningens beslut.
Med överlämnande av rapporten Utredning rörande lokalisering av institutet för metodutveckling och forskning knutet till arbetsmarknadsver-
ket (1979-04-18) har kommittén slutfört sitt uppdrag enhet tilläggsdirekti-
ven.
Stockholm den I8 april 1979
Lars Arvidsson Göran Borg
Lars Ettarp Bertil Gräberg Margot Häkansson
Rune Jonsson Charles Lindholm Horst Norrlund
Bengt Nyberg Maj Pehrsson "Tommy Rosén
Calle Waller
/Åke Nordin
Reservation av ledamoten Maj Pehrsson
Majoriteten 1 föreliggande utredning om den yrkesinriktade rehabilite-
ringen m.m. föreslär en lokalisering av det centrala institutet för metodutveckling och forskning inom den nya organisationen för den yrkesinriktade rehabiliteringen till Stockholmsområdet. Det huvudsakliga skälet härför är enligt utredningens majoritet det behov av fysiska kontakter mellan olika
befattningshavare som föreligger för institutets personal med personer vid andra myndigheter och institutioner förlagda till Stockholmsområdet. Man
anför att en annan lokaliseringort skulle medföra betydande ökning i per-
sonal- och reskostnader.
Enligt min mening bör emellertid andra skäl vara vägledande för val av
lokaliseringsort. Behovet av fysiska kontakter är av utredningens majoritet
sannolikt överdrivet. Sker lokaliseringen i ort med goda kommunikationer torde de resor som behövs för verksamhetens bedrivande ej vara alltför tidskrävande.
Forskning och utveckling inom den yrkesinriktade rehabiliteringen kan med fördel ske även på andra orter än Stockholm. Bla. har i annat sammanhang påtalats den befintliga verksamhet som finns i Göteborg. Andra
universitetsorter är emellertid tänkbara utifrån dessa utgångspunkter.
Institutet bör vidare kunna repliera på verksamheter ute i länen. Det är enligt min mening den fält mässiga verksamheten som är mest väsentlig och mindre behovet av kontakter med AMS centralt.
Jag vill vidare understryka att sysselsättningsutredningen betonat dels att nytillkommande statliga verksamheter bör förläggas utanför Stockholmsområdet. dels att statliga myndigheter prövar vilka befintliga funktioner som kan decentraliseras ut i länen. Institutet övertar visserligen vissa delar av den verksamhet som bedrivits inom Statens arbetsklinik och Psykotekniska institutet. Institutet måste emellertid enligt min mening secs
som en nytillkommande verksamhet. Lokaliseringen måste därför även
bedömas utifrån regionalpolitiska utgångspunkter.
Sammantaget innebär detta att en lokalisering av institutet till Stockholm ej är det enda alternativ som står till buds. En annan lämplig lokaliseringsort med goda möjligheter till forskning, utbildning och kontakter med
den praktiska verksamheten är enligt min mening Göteborg. Jag förordar
därför att det centrala institutet för metodutveckling, forskning och perso-
nalutbildning förläggs till Göteborg.
Sammanfattning
Uppdraget
Nya utredningen om yrkesinriktad rehabilitering m.m. (NYR) har ge-
nom tilläggsdirektiv fått regeringens uppdrag att i samräd med arbetsmark-
nadsstyrelsen utreda frägan om lokalisering av det centrala institutet för
metodutveckling och forskning inom den nya organisationen för den yrkesinriktade rehabiliteringen.
Utredningen skall enligt direktiven klargöra möjligheterna att förlägga institutet utanför Stockholm och. om sä visar sig möjligt. undersöka vilken
ort eller vilka orter som är tänkbara med hänsyn till institutets uppgifter
och kontaktbehov. Om utredningsarbetet leder fram till att förläggning till
Stockholmsområdet är nödvändig bör skälen härför anges.
Institutets ställning och organisation
Det centrala institutet för metodutveckling. forskning och personalutbildning bygger på en sammanslagning av delar av statens arbetsklinik och Psykotekniska institutet vid Stockholms universitet (PTD samt motsva-
rande resurser I övrigt inom de nuvarande verksamheterna. Institutet skall
vara knutet till arbetsmarknadsverket men skall i vissa avseenden ha en
fristående ställning. Institutets löpande verksamhet avseende metod- och
forskningsfrågor skall ledas av en delegationsstyrelse med bred samhällelig representation, där AMS generaldirektör är ordförande. och en föreståndare.
Förutom föreståndare och kansli om 8 personer skall institutet bestå av två enheter, en för personalutbildning och en för metodutveckling och
forskning, som var och en leds av en enhetschef. Det skall finnas 6 utbildningshandläggare och 2 sekreterare inom personalutbildningsenheten samt 15 projektledare och 4 sekreterare inom enheten för metodutveckling och forskning.
Institutets uppgifter
Institutet skall ha till upppgift att i vid bemärkelse följa och stödja den yrkesinriktade rehabiliterings- och vägledningsverksamhet som bedrivs inom arbetsmarknadsverket. Detta kan ske genom utveckling av arbetsmetoder och hjälpmedel inom rehabiliteringen och
vägledningen samt uppföljning och utvärdering av verksamheten — forskning om orsaker till att uppkomst av arbetshandikapp uppstår. ef-
fekter av bl.a. yrkesrehabiliterunde ätgärder och andra för verksamhe-
ten relevanta frågeställningar
— utbildning av personal vid de nya arbetsmarknadsinstituten och perso-
nal inom angränsande verksamhetsområden samt genom medverkan i
viss universitets- och högskoleutbildning
= information och dokumentation av det utvecklings- och forskningsarbe-
te som bedrivs inom och i anknytning till verksamhetsområdet.
Inriktningen av verksamheten avses få en markerat tillämpad profil och är upplagd så att det praktiska metodutvecklingsarbetet bedrivs decentraliserat vid de regionala arbetsmarknadsinstituten. medan det centrala institu-
tet svarar för initiering. samordning, utvärdering, uppföljning och informa-
tion.
Institutets kontaktbehov De samverkans- och kontaktbehov som betingas av verksamhetens innehåll är i huvudsak relaterade till — Övriga instanser inom AAT7S: arbetsförmedlings-, arbetsvärds-, yrkesväglednings-. försäkrings-. utbildnings- och metodenheterna. personalutbildningssektionen, beredningsorgan tmed fackliga företrädare). verksledningen samt samarbetsgrupper som styrelsen etablerar med andra myndigheter och organisationer
= arbetsmarknadsinstituten tA MIN: ansvariga för utvecklings- och utbildningsfrågor inom länsorganisationen (chefer och särskilda handläggare).
beredningsgrupperna simt all personal inom AMI som berörs av det praktiska utvecklingsarbetet och utbildningsaktiviteterna - olika wvvecklings-, forsknings- och utbildningsorgan: universitet och högskolor, arbetslivseentrum. arbetarskyddsstyrelsens arbetsmedicinska avdelning, vissa forskningsråd. -stiftelser och -fonder, HandikappinstHutet. Rygginstitutet, miljölaboratoriet inom styrelsen för teknisk utveckling, stresslaboratoriet. olika byråer inom skolöverstyrelsen, soctalstyrelsen och kriminalvårdsstyrelsen. vissa instanser inom de fackliga organisationerna m.fl. = olika myndigheter och organisattoner, arbetsmarknadens parter och näringslivet: arbetarskyddsstyrelsen. socialstyrelsen. kriminalvårdsstyrel-
sen, skolöverstyrelsen, universitets- och högskoleämbetet. riksförsäk-
ringsverket. Landstungstörbundet. Svenska Kommunförbundet. LO, TCO. SACO/SR. SAF. handikapprörelsen samt enskilda företag eller organisationer.
Övervåganden och förslag Samarbetet med övriga instanser inom AMS med säte i Stockholmsreglonen. mäste bygga på täta och fortlöpande kontakter, som kräver per-
sonliga sammanträffanden.
Detta samarbete uppskattas ta va 2022 av institutets resurser I anspråk. övrig samverkan med myndigheter och andra organ i Stockholmsområdet ytterligare ca 1074. Säledes torde ca en tredjedel av institutets totalresurser komma att avse
aktiviteter som kräver fysisk närvaro i Stockholm. Ingen annan ort eter re-
gion I landet uppvisar tillnärmelsevis samma bredd vad gäller samverkans
omfattning.
Samverkan med arbetsmarknadsinstituten är den andra dominerande aktiviteten för institutets personal. Den beräknas ta ca 25 "4 av tidsresurserna I anspråk. samverkan med andra organ på andra orter än Stockholm ytterligare ca 1052. Totalt torde säledes åtgå ca 35 7 av institutets resurser
Prop. 1978/79: 216 | in
till samverkan med olika organ som är geografiskt spridda över hela landet.
Samverkan med AMI kommer att kräva en relativt omfattande rese verksamhet för institutets personal. En lokalisering som minimerar behovet av ytterligare reseaktiviteter är därför påkallad ur effektivitetssynpunkt. Vid annan lokaliserirgsort än Stockholm torde institutets personal beroende
på ort komma att behöva ändå tillbringa upp till 7044 av sin arbetstid på
andra orter än institutets förläggningsort.
Annan lokaliseringsort än Stockholm skulle — under förutsättning att ambitionsnivån för verksamheten bibe hälls -— komma att högst väsentligt öka personalkostnaderna och kostnaderna för resor.
Institutet bygger på en sammanslagning av delar av den verksamhet som f.n. bedrivs vid statens arbetsklinik och Psykotekniska institutet vid Stockholms universitet, bäda med säte i Stockholm. Att tillvarata de samlade erfarenheterna hos personalen vid dessa två institutioner skulle få sär-
skilt stor betydelse i initialskedet av omorganisationen.
Mot bakgrund av ovanstående överväganden finner utredningen att en lokalisering av det centrala institutet för metodutveckling och forskning till
Stockholm är nödvändig.
1¶Utgångspunkter
Nya utredningen om yrkesinriktad rehabilitering m.m. (NYR) har genom tilläggsdirektiv fätt regeringens uppdrag att i samråd med AMS utreda frågan om lokalisering av ett institut för metodutveckling och forskning inom den nya organisationen för den yrkesinriktade rehabiliteringen.
Till grund för utredningens överväganden i denna fråga ligger riksdagsbeslutet 1979-03-15 med anledning av prop. (1978/79:73) om åtgärder för
arbetshandikappade. (AU 1978/79:20, rskr 1978/79:186).
I propositionen föreslås — i enlighet med förslag av sysselsätltningsutredningen och NYR — ett institut för metodutveckling. forskning och personalutbildning. knutet till arbetsmarknadsverket. I AU:s betänkande konstateras att propositionen visserligen ej berör frägan om lokaliseringen av det centrala institutet, men att det är underförstått att institutet skall ligga I Stockholm.
Med anledning av motionerna 1033 av Bengt Bengtsson m.fl. (c) och 2043
av Kurt Hugosson m.fl. (s) och med hänvisning till statsmakternas uttalanden i samband med 1973 års omlokaliseringsbeslut föreslår utskottet att lo-
kaliseringsfrågan närmare utreds. Utredningen bör klargöra möjligheterna att förlägga institutet utanför Stockholm och. om så visar sig möjligt. undersöka vilken ort eller vilka orter som är tänkbara med hänsyn till institutets uppgifter och kontaktbehov. Om utredningsarbetet leder fram till att
förläggning till Stockholmsområdet är nödvändig, bör skälen härför anges.
Utredningen tar säledes insututets uppgifter och kontaktbehov som ut-
gångspunkt för att belysa lokaliseringsfrägan.
2¶Institutets ställning och organisation
Det centrala institutet för metodutveckling. forskning och personalut-
bildning är tänkt att I vissa frågor få en fristående ställning inom arbetsmarknadsverket. Det avses ledas av en delegationsstyrelse och en föreständare.
Institutets anknytning till arbetsmarknadsverket innebär att AMS skall svara för bl.a. ärenden i viktigare författningsfrägor och förslag till anslags-
framställning som berör institutet och dess verksamhet.
Delegationsstyrelsen svarar för driften av institutets verksamhet.
I institutets styrelse är AMS generaldirektör ordförande. föreståndaren
är ledamot. I styrelsen ingår företrädare för följande myndigheter och organisationer: arbetarskyddsstyrelsen. socialstyrelsen, kriminalvårdssty-
relsen. riksförsäkringsverket. skolöverstyrelsen, universitets- och högskoleämbetet. Landstingsförbundet, Svenska Kommunförbundet. LO. TCO,
Centralorganisationen SACO/SR, SAF och handikapprörelsen. Till sitt förfogande har föreståndaren ett kansli för kontorsadministra-
tion. budget- och anslagstrågor, personalfrågor och information omfattande 8 personer. Institutet består av två enheter: en personalutbildningsenhet och en enhet för metodutveckling och forskning. Enheterna leds av enhetschefer som tillsammans med föreståndaren utgör institutets interna ledningsfunktion. Det finns 6 utbildningshandläggare och 2 sekreterare inom utbildningsenheten och 15 projektledare samt 4 sekreterare inom enheten för metodutveckling och forskning. Till denna basorganisation om totalt 38 personer kan knytas gästforskare och andra medarbetare för särskilda uppdrag och projekt.
Samverken med AMS avses ske I samband med planering, genomförande och uppföljning av olika projekt och utbildningsinsatser. Därtill skall
samverkan ske kring metodanvisningar för arbetet vid arbetsmarknadsin-
stituten och därmed sammanhängande anvisningar och föreskrifter för arbetsförmedlingen.
För att reglera samarbetet kring institutets huvuduppgifter inrättas beredningsgrupper för personalutbildnings- och metodutvecklingsfrågor. I
dessa beredningsgrupper avses finnas företrädare för AMS, det centrala institutet och personalorganisationerna.
3¶Institutets verksamhet
3.1 Övergripande formuleringar 3.1.1 Sysselsättningsutredningen
I delbetänkandet från sysselsättningsutredningen (SOU 1978:14) Arbete åt handikappade, sägs följande: Ett centralt metodutvecklingsinstitut bör ha till uppgift att i vid bemärkelse följa och stödja den yrkesmässiga rehabilitering som bedrivs inom arbetsmarknadsverket. Det kan ske genom forskning om anledningar till uppkomsten av arbetshandikapp. genom forskning och utveckling av arbetsmetoder och hjälpmedel i den yrkesmässiga rehabiliteringen och genom en kontinuerhg uppföljning och utvärdering av verksamheten. "På annat ställe konstateras att "uppgifterna kommer att omfatta hela frågan om den ömsesidiga anpassningen på arbetsmarknaden, utslagningen. anpassningsgruppernas roll etc.” samt att ”institutet skall ägna sig åt dokumentation av och information om resultaten av det utvecklingsarbete som bedrivs, t.ex. i form av egna skritftserier. Vidare kan institutet delta i planering av och medverka vid utbildning av personal vid de nya arbetsmarknadsinstituten.”
3.1.2 Nva utredningen om yrkesinriktad rehabilitering m.m.
NYR har i sin rapport (Ds A 1978:3) Arbetsmarknadsinstitut framhållit att syftet med institutets verksamhet skall vara ”att den skall utgöra ett stöd för den praktiska rehabiliterings- och vägledningsverksamhet som bedrivs inom arbetsmarknadsverket”.
Huvuduppgifter inom det centrala institutet anges med — metodutveckling och forskning — personalutbildning — information och dokumentation
Inriktningen av metodutvecklingen och forskningsverksamheten (MOoF) bör ha en markerat tillämpad profil. I enlighet därmed bör man söka uppnå en kontinuitet mellan de kunskapsproducerande funktionerna, som utvecklings- och forskningsarbete, och de kunskapsspridande. som utbildning och information. Dessa bägge senare delar bör ses som ett integrerat led i MoF-verksamheten.
NYR understryker i sitt organisationsförslag den decentraliserade me-
todutvecklingen och forskningen inom hela fältverksamheten. medan det
centrala institutet tilldelas en sammanhållande och samordnande roll.
3.1.3 Propositionen 1978/79:73 om åtgärder för arbetshandikappade
Föredraganden ansluter sig i propositionen till NYR:s förslag beträffan-
de institutets uppgifter. Det betonas särskilt att ”ökade kunskaper om ef-
fekter för individ och samhälle av olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder
är väsentliga för planering av åtgärder för arbetshandikappade och andra +2 Riksdagen 1978/79. I saml. Nr 216
vägledningssökande. Likaså är sådana kunskaper nödvändiga för metodut-
vecklingen inom väglednings- och rehabiliteringsområdena. Att följa upp
de sökande och se vilka faktiska effekter insatta åtgärder haft. analysera
orsakerna till misslyckanden och hinder för att den önskade effekten kunnat uppnås bör vara en viktig uppgift för ett centralt institut med metodut-
vecklingsuppgifter. Metodutvecklingen förutsättes i hög grad äga rum I
form av försöksverksamhet och uppföljning vid arbetsmarknadsinstituten”.
Vidare poängteras att den praktiska metodutvecklingen inom arbets-
marknadsverkets område också innefattar samverkan med andra organ som berörs av väglednings- och rehabiliteringsinsatser för enskilda individer Institutet bör också arbeta med frågor som gäller individens förhållanden på arbetsplatsen och åtgärder där för att underlätta för den enskilde
sökanden att få eller behälla ett arbete, eller förbereda sig inför ett utträde på arbetsmarknaden. Anpassningsverksamheten är följaktligen ett område
som Institutet bör ägna uppmärksamhet.”
3.2 Metodutveckling
Metodutvecklingen skall. som framgår av punkterna 3.1.1 t.o.m. 3.1.3 ha en markerat tillämpad profil. Det praktiska metodutvecklingsarbetet skall bedrivas decentraliserat vid de regionala arbetsmarknadsinstituten
(AMD, medan det centrala institutet svarar för initiering, samordning, utvärdering, uppföljning och information. Metodutvecklingens inriktning av-
gränsas till att gälla problem för individen i svåra val-. omställnings- och anpassningssituationer på arbetsmarknaden och kunskaper och metoder för att lösa sädana problem. NYR gör en grov uppdelning av tillämpningsområdet i tre huvudaspekter: — arbetsmarknadsverkets interna väglednings- och rehabiliteringsinsatser. - dess externa samverkansformer i dessa frågor samt — förhällanden på arbetsmarknaden med tydlig relevans för väglednings-
och rehabiliteringsarbetet.
3.2.1 Väglednings- och rehabiliteringsinsatser
Hit hör frågor som sammanhänger med
vägledningsmetodik: utveckling av metoder och program för arbets-
marknadsorientering och arbetsvägledning samt för social, psykologisk
och medicinsk utredning inför val eller omval av arbete och/eller utbild-
ning.
rehabiliteringsmetodik: utveckling av metoder och program för funktionell prövning och träning i arbetssituationer såväl inom institutet som på
arbetsplatser. Här ingår även olika former av social. psykisk och fysisk
träning,
anpassningsmetodik: utveckling av metoder och program för introduktion. inskolning och stöd i arbete (i en ny arbetsmiljö). Här ingär vidare utarbetande av informationsmetoder för att påverka attityder såväl hos de sökande som inom arbetsorganisattonen (ansvariga för personalpolitiken personalanställare, arbetsledare. arbetskamrater) samt utarbetande av meloder som underlättar anpassningsverksamhetens integrering med förmed-
lingens och AMI:s arbete.
metodik för handikappgrupper: utveckling av metoder och program. som är specifika för olika handikappegrupper. såsom nödvändigt komple-
ment till de ovan skisserade mera generella metoderna då erfarenheter från
dessa ofta ej äger giltighet för olika handikappgruppers problematik.
metodik för invandrargrupper: liknande syfte som för handikappgrupper. invandrargruppers problematik är relaterad till språksvårigheter och andra kulturelta olikheter, som komplicerar vägledningen och rehabiliteringen,
uppföljningsmetodik: utveckling av metoder och program för systematisk uppföljning av effekter av olika hjälpmedel och åtgärder för arbetshandikappade samt metoder för individuell uppföljning och återinformation
från såväl arbetsförmedlingstjänstemåän, som sökande.
Enhgt utredningens mening bör institutets metodutvecklingsverksamhet
(tillsammans med utbildningsaktiviteterna) även vara inriktad på att be-
främja och underlätta samarbetet mellan AMI och arbetsförmedlingen. Detta arbete bör prioriteras I initialskedet av omorganisationen.
3.2.2 Samverkan med vårdorgan, skola och arbetstiv.
Hit hör utveckling av metodik som syftar till att underlätta och effektivi-
sera kontakterna och samarbetet med olika vardorgan, skolan och arbetsli-
vet. Häri ingar utveckling av samverkansformer med sjukvård, främst med
den medicinska rehabiliteringen, soctalvård. kriminalvård samt försäkringskassa. Vidare ingår bl.a. utveckling av metoder för kartläggning av hinder på arbetsplatserna för inplacering av svärsysselsatta. utveckling av samarbetsformer med skolans olika organ. företagens personaladministration, arbetarskydd och företagshälsoväård.
3.2.3 Förhållanden på arbetsmarknaden av betydelse för vägledning och
rehabilitering
Metodutveckling i detta avseende ses som stödfunktion för utarbetande av lämplig arbetsmetodik enligt de tva föregående punkterna 3.2.1 samt 3.2.2. och kan närmast karakteriseras som utredningsarbete eller tillämp-
ningsförskning. Exempel på problem att belysa är hinder för nytillträde på arbetsmarknaden, effekter av felaktiga arbetsval och arbetsbyten, av miss-
lyckanden i utbildning m.m. Även studier av förändringar i yrkesstruktur och arbetsorganisation måste ägnas uppmärksamhet. Samarbete med andra MoF-organ blir här ett naturligt inslag.
3.3 Forskning
Gränsdragningen mot utvecklings- och utredningsarbete är flytande. Huvuduppgiften är att följa forskning (såväl grund- som tillämpningsforskning) med relevans för verksamhetsområdet, ta initiativ till och även genomföra egna projekt. Dessa kan komma till stånd genom att forskare och annan expertis för visst projekt knyts till institutet under vissa perioder. I
övrigt bör institutet stimulera andra forsknings- och utvecklingsinstanser (FOU) till att genomföra för institutets verksamhet relevanta projekt, vilket
självfallet förutsätter ett fungerande kontaktnät med dessa organ och välstrukturerade samarbetsformer.
3.4¶Utbildning
NYR har i sin rapport betonat att det är en väsentlig uppgift för institutet att på olika sätt planera och delta i utbildningsverksamhet. Till denna uppfattning ansluter sig föredraganden i propositionen. Av primärt intresse är = utbildning av personalen vid AMI - utbildning av arbetsförmedlingspersonal (med tonvikt på avsnitt som rör
väglednings- och rehabiliteringsfragor). - utbildning av personalgrupper inom angränsande verksamhetsområden
— medverkan i universitets- och högskolcutbildning ti första hand genom
handledning och praktikantutbildning. men även genom kursverksam-
het, föreläsningar. seminarier etc).
Institutet avses ha det sammanhållande ansvaret för utbildningsplaneringen inom den regionala organisationen.
En annan viktig uppgift är att utarbeta utbildnings- och informationsma-
terial, som vänder sig till olika vårdorgan. skolan och arbetslivet i syfte att underlätta de uppgifter som redovisas under punkten 3.2.2.
3.5 Information och dokumentation
En väl fungerande informations- och dokumentationsverksamhet är en förutsättning för att sprida kunskap och dra nytta av erfarenheterna från metodutveckling och forskning. NYR föreslär att institutet bör utge en c2en rapportserie och lättillgängliga sammanställningar, anordna konferenser. seminarier m.m. I propositionen sägs att det förefaller lämpligt att knyta institutets dokumentationsverksamhet till arbetslivscentrums dokumentationssystem. Arbetslivsinformation och dokumentation (AID).
4 Verksamhetens kontaktbehov
4.1 Samarbets- och kontaktbehov med olika instanser inom AMS
Inom samtliga enheter tillhörande AMS avdelning för arbetsmarknadsservice ägnas metodfrågor som berörts under punkterna 3.2.1 t.o.m 3.2.3 kontinuerlig uppmärksamhet. Tillkomsten av institutet ses härvidlag som en välkommen och nödvändig resursförstärkning. I synnerhet gäller detta metodik rörande anpassningsgruppernas verksamhet, utrednings- och vägledningsmetodik inom arbetsförmedlingen och utveckling av arbetsmetodik avseende sökandegrupper med särskilda problem säsom invandrare, ungdomar. sökande med olika handikapp m.fl.
Personalenhetens utbildningssektion är en annan viktig samarbetsin-
stans inom AMS för institutet. Utbildningssektionens verksamhet. vars innehåll i många stycken planeras i samverkan med fackenheterna och som
är nära knuten till den totala metodutvecklingen inom verket. har starka beröringspunkter med institutets utbildningsverksamhet innehållsmissigt och delvis även med avseende på målgrupper (t.ex. arbetsförmedlingspersonal). Ett nära samarbete vad gäller planering, samordning, administration. materialframställning m.m. är därför nödvändigt.
Inom yrkesvägledningsenheten har den arbetspsykologiska sektionen fungerat som AMS kansli för arbetspsykologiska frågor. Sektionen har också varit kansli för ett samarbetsorgan mellan AMS och de arbetspsykologiska instituten där samtliga enheter inom avdelningen och samtliga arbetspsykologiska institut. med vilka verket samarbetet. har varit represen-
terade och där avdelningschefen varit ordförande. För att kunna fullgöra
dessa samordningsuppgifter effektivt har sektionen dessutom bildat en särskild samarbetsgrupp inom AMS med representanter för berörda enheter. Denna grupp har ägnat särskild uppmärksamhet ät utveckling av ALUmetodik. Ett givet samarbetsbehov med det centrala institutet föreligger framöver I och med att institutet kommer att inta de arbetspsykologiska institutens roll i dessa sammanhang.
Avdelningens enheter m.fl. instanser inom verket har också ett etablerat samarbete med andra myndigheter och organisationer i metodfrägor. Som exempel kan nämnas den s.k. FAMU-gruppen (som belyser forskningsoch utvecklingsproblem inom arbetsmarknadsutbildningen), i vilken. utöver AMS personal, representanter för skolöverstyrelsen och Stockholms skoldirektions pedagogiska centrum ingår. den s.k. urbetsvårdsdelegattonen (som bl.a. belyser forsknings- och utvecklingsproblem inom arbetsvärden) med företrädare för handikapporganisationerna m.fl. samt de s.k. "Nola bene ”-grupperna (som belyser bl.a. synskadades, hörselskadades och dövas problematik) med företrädare för myndigheter, handikapporganisationer och andra berörda organisationer.
Det centrala institutet bör även I dessa sammanhang medverka I arbetet.
Utredningen bedömer att samarbetet med AMS kommer att ta va 205: av Institutets totalresurser i anspråk.
4.2 Samarbets- och kontaktbehov med arbetsmarknadsinstituten
Det praktiska metodutvecklingsarbetet bedrivs decentraliserat vid de regionala arbetsmarknadsinstituten medan det centrala institutet svarar för
initiering. samordning, utvärdering och information. Institutet har således I många avseenden en servicefunktion gentemot AMli-organisationen vilket innebär krav på fortlöpande personliga kontakter. Detta omfattar utvecklingsansvariga, AME:s beredningsorgan och personal i övrigt som vid
ett givet tillfälle berörs av metodutvecklingen.
Kontaktbehov och krav på samarbete föreligger på samma sätt vad gäl-
ler utbildnings- och informationsaktiviteterna, som i initialskedet av omorganisallionen kommer att kräva särskilt stora insatser från institutets sida.
Utredningen uppskattar att ca 25 7 av institutets tidsresurser kommer att tas I anspråk för samarbets- och kontaktaktiviteter med arbetsmarknadsinstituten. som är spridda över hela landet.
4,3 Samarbets- och kontaktbehov med utvecklings-, forsknings- och
utbildningsorgan
Behoven är i första hand relaterade till institutets verksamhet enligt
punkterna 3.2 t.o.m. 3.4 men även till informations- och dokumentations-
aktiviteterna. Kontakter bör etableras med sådana organ som bedriver för instilutet institutrelevant forsknings- och utvecklingsarbete samt utbildnings- och fortbildningsverksamhet.
Vid sidan av landets universitet och högskolor är härvidlag flera andra organ aktuella: arbetslivseentrum (bl.a. forskning kring demokratisering av arbetslivet. dokumentations- och informationssystemet AID som nämnts under punkt 3.3). arbetarskyddsstyrelsens arbetsmedicinska avdelning (bl.a. forskning kring fystska och psykiska arbetsmiljörisker. utbildning i miljöfrägor m.m). somliga forskningsrad. -stiftelser och -fonder
(med forskningsaktiviteter som spänner över hela det aktuella fältet. inte minst också på handikappområdet). miljölaboratoriet inom styrelsen för
teknisk utveckling (bl.a. forskning kring stress i arbetslivet). rygginstitutet och Handikappinstitutet (forskning kring specteHa handikappfrågor). olika
byråer inom skolöverstyrelsen. socialstyrelsen och kriminalvårdsstyrel-
sen. som svarar för respektive organisations forsknings-. utvecklings- och utbildningsverksamhet med relevans för institutet, vissa instanser inom de fackliga organisationerna som handlägger frågor rörande forskning inom arbetslivets område m.fl. organ.
Inom universitet- och högskolesidan är i första hand de beteendevetenskapliga och medicinska disciplinerna samt vissa samhällsvetenskaper och
vissa grenar inom teknisk och ekonomisk forskning och utbildning aktuella.
Institutets dimensionering kommer inte att medge mera omfattande kon-
takter med universitets- och högskoleforskningen. In lägsta ambitionsnivå
för kontakter och samarbete härvidlag bör emellertid ej underskrida 10 av tnstitutets tidsresurser med tanke på att samarbetet kring forskning och utbildning oftast maste vara kontinuerligt och bygga på personkontakter för att vara fruktbart. Härda prioriteringar med avseende på tids-. perso-
nal-. effektivitets- och innehållsuspekter kommer att bli nödvändiga. För institutet relevant forskning och utbildning bedrivs på flera häll i lan-
det. Tyngdpunkten och framför allt bredden. som svarar mot de mångfasetterade problemområden. som institutet har att bevaka. återfinns I Stockholmsomraådet.
4.4 Övriga kontaktbehov
Institutets övriga kontaktbehov är relaterade till olika myndigheter. arbetsmarknadens parter och näringlivet, som direkt eller indirekt berörs av
institutets verksamhet. I första hand gäller detta för institutets ledningsfunktioner, men även för utbildnings- och utvecklingspersonalen föreligger vit kontaktbehov. Den breda samhälleliga representationen I institutets de-
Iegationsstyrelse. med företrädare för urbetarskyddsstyrelsen, socialsty-
relsen. kriminalvårdsstyrelsen, riksförsäkringsverket. skolöverstyrelsen. universitets- och högskoleämbetet. Landstingsförbundet, Svenska Kommunförbundet. LÖ, TCO. Centralorganisationen SACO/SR. SAF och
handikapprörelsen. återspeglar komtakternas mångfald. Den övervägande
delen av dessa organ har sina huvudkontor i Stockholmsområdet.
Vad gäller kontakterna med näringslivet. kanske främst i samband med speciella utvecklings/-forskningsproiekt och/eller utbildnings-/informatonsaktiviteter. vid enskilda företag eller organisationer, är instiiutets ar-
betsfält riket i dess helhet.
Utredningen bedömer tidsåtgången i dessa avseenden till ca 30 27 av tidsresurserna för Iedningsfunktionerna och till ca 10-77 för övrig utvecklings- och utbildningspersonal.
5¶Från vissa parter inkomna synpunkter i lokaliseringsfrågan
Utredningen har studerat remissvaren till utredningens rörande viss yr-
kesinriktad rehabilitering betänkande (SOU 1976:38). Yrkesinriktad reha-
bilitering samt till sysselsättningsutredningens delbetänkande (SOU
1978:14) Arbete ät handikappade.
Utredningen har inte ur remissvaren kunnat utläsa några direkta eller definitiva synpunkter på lokaliseringen av ett centralt institut för metodutveckling och forskning knutet till arbetsmarknadsverket. I och med riks-
dagsbeslutet 1979-03-15 om inrättande av ett metodutvecklingsinstitut, an-
ser utredningen lokaliseringssynpunkter, som väsentligen bygger på andra premisser, nämligen en decentraliserad organisation (som framförs i en del av remissvaren), ej vara relevanta för utredningsarbetet och kommer därför ej heller att närmare på in på dessa.
Skriftliga synpunkter på lokaliseringsfrågan har spontant lämnats till utredningen av Göteborgs kommuns näringspolitiska delegation och Skövde kommun. Följande institutioner som tidigare utfört metodutvecklingsuppdrag för arbetsmarknadsverkets räkning har av utredningen beretts tillfälle att lämna synpunkter: Psykologiska utvecklingsgruppen. Psykotekniska instilutet i Göteborg AB. Institutet för psykologisk-pedagogisk konsultverksamhet AB samt Psykotekniska institutet vid Stockholms universitet. Synpunkterna finns redovisade som bilaga. Därutöver har muntliga synpunkter framförts av Rådet för personal- och arbetslivsfrågor (PA-rädet). statens arbetsklinik, Malmö psykologbyrå AB. Psykologisk yrkesrådgivning AB samt SACO/SR. TCO-S och LO. Utredningen har även tagit del
av riksdagsmannen Sven-Gösta Signells (s) fråga till arbetsmarknadsministern angående instuvtets lokalisering. Av nämnda instanser pläderar statens arbetsklinik, Psykotekniska insti-
tutet vid Stockholms universitet. PA-rådet. Psykologisk yrkesrådgivning AB. SACO/SR, TCO-S och LO för en lokalisering av institutet till Stockholm.
Göteborgs Kommuns näringspolitiska delegation och Psykotekniska in-
stitutet i Göteborg AB förordar Göteborg som lokaliseringsort.
Institutet för pedagogisk-psykologisk konsultverksamhet AB, Uppsala. finner Uppsala vara den lämpligaste lokaliseringsorten.
Riksdagsmannen Sven-Gösta Signell anser att institutet bör lokaliseras
till Skövde.
Malmö psykologbyrå AB anser Malmö/Lund-regionen vara en lämplig
lokaliseringsort för institutet.
Arbetspsykolopgiska utvecklingsgruppen AB framför att lokaliseringen av institutet är av underordnad betydelse i och med att det praktiska metodutvecklingsarbetet kommer att bedrivas decentraliserat, vilket anses vara mest väsentligt I sammanhanget.
Följande sammandrag av anförda skäl för lokalisering tll viss ort kan göras: |
Götehors
— stort antal institutioner och organ som driver elter planerar forskningsin-
satser med direkt anknytning till problemområden inom AMI:s verk-
samhetstält.
— vid lärarhögskolan i Mölndal befintlig utbildning av personal vid arbets-
värdsinstitut — I sammanhanget relevant utbildning som bedrivs vid psykologiska insti-
tutionen och socialhögskolan i Göteborg, — erfarenhetsresurser som finns vid Psykotekniska institutet 1 Göteborg
AB och PA-rådet där, — projektet Lindholmen AB. som syftar till en samverkan "på lika villkor”
mellan utbildning. forskning och produktion
Uppsala
— handikappforskning (speciellt syn- och hörselskadade samt rörelsehind-
rade) har sedan länge haft ett centrum i Uppsala,
— Ulleråkers sjukhus behandlingsforskning rörande alkohol och narkoti-
kaberoende.
— den pågående utbyggnaden av arbetspsykologin i Uppsala.
— närheten till Stockholm
Malmö/Lund
— universitets- och högskoleaktiviteter med relevans för institutets verk-
samhet förekommer i stor utsträckning. — erfarenheterna hos personalen vid Malmö psykologbyrå AB kan tillvara-
tas
Skörde
— borde ha alla förutsättningar att bli en bra lokaliseringsort
— Skaraborgs län har förbigåtts vid tidigare utlokaliseringar av statliga
verk
Stockholm .
— sammanslagningen av statens arbetsklinik (STAK) och Psykotekniska
institutet vid Stockholms universitet (PT1) är en omorganisation av två i
Stockholm befintliga statliga institutioner, ej någon nytillkommen statlig
verksamhet
— nära samarbete med AMS
— samarbete bl.a. i dokumentationsfrågor med arbetslivscentrum, Stock-
holm
—- samverkan med en rad myndigheter i Stockholm
— samverkan med forskning, utveckling och utbildning för institutetsverk-
samhet som bedrivs hos ett stort antal organ i Stockholmsregionen — ändamålsenliga lokaler för institutet finns tillgängliga
—- den samlade erfarenheten hos personalen vid PTI och STAK måste till-
varatas. Personalen är bosatt i Stockholmsregionen.
Utredningens bedömning av olika intressens synpunkter kommer att ges
nedan under punkt 6. Utredningens slutsatser är förankrade i NYR:s ar-
betsgrupp för det centrala institutet med företrädare för SACO/SR, TCO-
S. Psykotekniska institutet vid Stockholms universitet och statens arbets-
klinik. Arbetsgruppen och därmed representanterna för de berörda fackliga organisationerna står bakom här redovisade slutsatser och rekommen-
dationer.
6 Slutsatser
Utredningen finner mot bakgrund av vad som tidigare anförts angående institutets uppgifter och kontaktbehov att i huvudsak följande aspekter bör
ligga till grund för ett ställningstagande i lokaliseringsfrågan.
I Samarbete med AMS
Samarbete med AMS är. jämsides med samverkan med arbetsmarknadsinstituten. institutets dominerande kontaktaktivitet. Detta gäller säväl
institutets ledningsgrupp som utbildnings- och utvecklingspersonal och
kan tidsmässigt uppskattas till ca 207 av institutets tidsresurser. Samar-
betet mäste bygga på täta och fortlöpande kontakter (som till mycket stor del kräver personliga sammanträffanden). Det omfattar samtliga steg i ut-
vecklings- och utbildningsverksamheten från planering över genomförande till att omsätta resultaten av institutets verksamhet i praktiska samman-
hang. Samarbetet I dessa avseenden är ett ofränkomligt krav. inte enbart
ur innehållssynpunkt. utan även med hänsyn ull administrativa spörsmäl. eftersom AMS utfärdar anvisningar till fältorganisationen. Ur dessa aspekter är Stockholm den av bästa lokaliseringsorten för det centrala in-
stitutet.
HI Samverkan med arbetsmarknadsinstituten
Ur denna aspekt torde lokaliseringen av det centrala institutet ej ha nå-
gon avgörande betydelse. Av institutets totala tidsresurser kommer sam-
verkan med AMI uppskattningsvis att ta ca 254 1 anspråk. Kontakterna med fältorganisationen förutsätter dock tillgång till snabba och täta riksomfattande kommunikationsmedel. Ur denna synpunkt skulle ett flertal större orter I hela landet vara tänkbara.
HI Samverkan med övriga instanser
Samverkan med andra instanser är AMS och arbetsmarknadsinstituten har av utredningen bedömts ta drygt 20 4 av institutets tidsresurser i an-
språk (se punkterna 4.3 och 4.4): minst hälften därav kan hänföras till kon-
takter i Stockholmsregionen. resterande del till landet i övrigt. utan klar
adress till någon speciell ort. Ur denna aspekt är det en klar fördel med en lokalisering av institutet till Stockholm.
IV Effektivetetsaspekter
"Tidsåtgangen för samverkan med olika instanser med säte i Stockholmsregionen har av utredningen uppskattats till ca en tredjedel av institutets
totala tidsresurser. Vid annan lokaliseringsort än Stockholm minskar an-
tingen tidsutrymmet för sådan samverkan eller för samverkan med AMI el-
ler bådadera beroende på tidsäåtgången för resor m.m. Till bilden hör också att samverkan med arbetsmarknadsinstituten. som är spridda över hela landet, i sig kommer att kräva en relativt omfattande reseverksamhet. En lokalisering av institutet som minimerar behovet av ytterligare reseaktivi-
teter är därför väsentlig ur effektivitetssynpunkt. Vid annan lokaliserings-
ort än Stockholm kan institutets personal komma att tillbringa upp till 70 av sin arbetstid på andra orter än institutets förläggningsort vilket betänkligt skulle begränsa effektiviteten.
Institutet skall, som tidigare sagts, bygga på en sammanslagning av delar
av den verksamhet som nu bedrivs vid statens arbetsklinik och Psykotek-
niska Institutet vid Stockholms universitet. Det är alltså inte frågan om någon ny statlig inrättning utan ett till namnet nytt institut tillkommet genom
sammanslagning av redan existerande verksamhet. Om institutet skall kunna fungera effektivt från starten, vilket är en nödvändighet, inte minst
med tanke på utbildningsverksamheten, som i sin tur är intimt förknippad
med utvecklingsverksamheten, mäste de samlade erfarenheterna hos personalen vid dessa institutioner kunna tillvaratas. En eventuell utlokalise-
ring skulle väsentligt minska effektiviteten särskilt i starten. Personalen vid de båda institutionerna är bosatta i stockholmsregionen och kommer knappast alt ha reella möjligheter att flytta. Den troliga utvecklingen vid en eventuell utlokalisering är att denna personal antingen söker sig till något lokalt arbetsmarknadsinstitut eller övergår tull annan verksamhet inom Stockholmsområdet.
Den försvagning av verksamheten som därigenom skulle uppstä talar också mot en lokalisering utanför Stockholmsområdet.
V Ekonomiska aspekter
ltt av de skäl som framförts för utt sammanföra delar av verksamheten
vid statens arbetsklinik och Psykotekniska institutet vid Stockholms Universitet till ett centralt institut. har varit en önskan att med bibehaållen kostnadsram få till stånd en eftektivitetshöjning. Enligt utredningens mening
torde det ej vara möjligt att utan kostnadsökningar upprätthålla ambitions-
nivå ”effektivitetshöjning ” — och heller inte en i förhållande till nuläget oförändrad effektivitet -- vid en lokalisering av institutet långt utanför
Stockholmsområdet.
tionsnivå ligger, enligt utredningens bedömning. i närheten av 5077. Kostnadsökningen är it huvudsak hänförlig till personalkostnader och utgifter
för resor och traktamenten. Utredningen finner således att Stockholm ur ckonomisk synpunkt har stora fördelar som lokaliseringsort.
VI Lokaliseringspolitiska aspekter
Statsmakterna anför i samband med 1973 års omlokaliseringsbeslut
(prop. 1973:55, InU 1973:22) beträffande den framtida omlokaliseringen av
statlig verksamhet att man "genom föreliggande förslag har nätt gränsen
för vad som är möjligt att utlokalisera från Stockholmsområdet. Nägon ytterligare omlokalisering av centrala statliga myndigheter i de former som har föreslagits i de två utlokaliseringsetapperna bör därför inte ske. Det är
dock naturligt att lokaliseringen av nytillkommande statlig verksamhet från fall till fall prövas mot bakgrund av statsmakternas övergripande regionalpolitiska målsättningar. Om så bedöms lämpligt bör också ytterligare
tillväxt av centrala myndigheter kunna förläggas utanför Stockholmsomrä-
det.” Utredningen anser, som tidigare nämnts, att det centrala institutet ej är
att betrakta som nytillkommen statlig verksamhet, utan som en samordning och utveckling av den verksamhet som bedrivs vid statens arbetsklinik och Psykotekniska Institutet vid Stockholms universitet, bada med säte i Stockholm och med staten som huvudman. Att ta ställning till specifika aktuella lokaliseringspolitiska förslag har ej varit utredningens uppgift. Uppdraget gäller. enligt tilläggsdirektiven. att belysa lokaliseringsfrågan med hänsyn tagen till institutets uppgifter och kontaktbehov.
VII Specifika forsknings-, utvecklings- och utbildningsaktiviteter
Det centrala institutet tilldelas en problemövergripande, samordnande funktion vad gäller utveckling och utbildning. Det praktiska metodutveck-
lingsarbetet och merparten av utbildningsaktiviteterna förutsättes äga rum
vid arbetsmarknadsinstituten. Utvecklings-. forsknings- och utbildnings-
aktiviteter som f.n. bedrivs på någon ort. kan enligt utredningens mening
ej äberopas som skäl för en lokalisering av institutet till dessa orter. Ej heller är behovet av utrednings- och/eller forskningsprojekt som belyser en
speciell regions problem rörande t.ex. sysselsättningsfrämjande åtgärder någon godtagbar motivering i detta sammanhang. Sådana problem bör sna-
rare belysas inom ramen för resp. länsorganisation.
Utredningen finner sålunda att specifika forsknings-, utvecklings- och utbildningsaktiviteter ej kan åberopas som skäl för lokalisering till någon spectell ort 1 landet.
7 Rekommendation och motivering
Mot bakgrund av det anförda finner utredningen sammanfaltningsvis att
en lokalisering av det centrala institutet till Stockholm är nödvändig. Moutiveringen härför ligger i att institutets samarbete med AMS måste
bygga på täta och fortlöpande kontakter. som kräver personliga sammanträffanden och som uppskattningsvis kommer att ta ca 20 ££ av institutets totalresurser i anspråk.
Övriga samverkansbehov med myndigheter och andra organ i Stockholm som också kräver fortlöpande personkontakter, uppskattas till ca 106.
Detta innebär att ca en tredjedel av institutets totala tidsresurser upptas
av aktiviteter som, för att fungera effekuvt. kräver personalens fysiska
närvaro i Stockholmsregionen.
Ingen annan ort. eller region. i landet kan ge samma bredd i fråga om samverkans omfattning och därigenom främja institutets mångfasetterade uppgifter.
Samverkan med arbetsmarknadsinstituten är den andra dominerande aktiviteten för institutets personal. Den tar ca 25 "4 av tidsresurserna i anspråk, samverkan med andra organ på andra orter än Stockholm. vytterligare ca 10 2. Totalt åtgår således ca 35 7 av institutets totala resurser till
samverkansaktiviteter med olika organ som är geografiskt spridda över
hela landet.
Samverkan med AMI kräver en relativt omfattande reseverksamhet för institutets personal oavsett lokaliseringsorten för det centrala institutet. En lokalisering som minimerar behovet av ytterligare rescaktiviteter är påkallad ur effektivitetssynpunkt.
Vid annan lokaliseringsort än Stockholm kommer institutets personal beroende på lokaliseringsort att tillbringa ända upp till 70 7 av sin arbetsud på andra orter än institutets förläggningsort.
Annan lokaliseringsort än Stockholm kommer - under förutsättning att ambitionsnivån för verksamheten skall bibehällas — att öka personalkostnaderna och kostnaderna för resor med uppskattningsvis närmare 50 4.
Institutet bygger på en sammanslagning av delar av den verksamhet som f.n. bedrivs vid statens arbetsklinik och Psykotekniska institutet, båda
med säte i Stockholm. Att tillvarata de samlade erfarenheterna hos personalen vid dessa två institutioner är en annan effektivitetsuspekt. som är av
speciell betydelse i initialskedet av omorganisationen.
Utvecklings-, utbildnings- och forskningsaktiviteter som f.n. bedrivs på nägon ort, eller en speciell regions problem rörande t.ex. studier av sysselsättningsträmjande åtgärder, utgör inte nödvändigtvis motiv för en lokali-
sering av institutet till en speciell ort eftersom de kan beaktas inom ramen
för regionalt utvecklingsarbete.
Bilaga 2
Inkomna skrivelser till NYR
Göteborgs kommuns näringspolitiska delegationens skrivelse Bakgrund
Av riksdagens beslut, (AU 1978/79:20) regeringens proposition (prop. 1978/79:73) och NYR:s betänkande (DsA 1978:3) framgår det att det centrala institutet för metodutveckling och forskning kommer att få fyra huvuduppgifter: 1) Samordna och hälla samman verksamheten vid arbetsmarknadsinstituten (AMD. 2) Samverka med andra organ. 3) Svara för vidareutbildning. 4) Svara för dokumentation och informationsspridning.
Under rubriken samordning framhålls behovet av bättre uppföljning av den praktiska verksamheten. Som särskilt viktigt anges att institutet ver-
kar för en rehabiliteringsforskning utifrån ett arbetsmarknadsperspektiv.
Vidare poängteras behovet av ökade kunskaper om effekter för individ och samhälle av olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder. En viktig uppgift blir
därför att följa upp de sökande samt analysera orsakerna till misslyckan-
den och hinder.
Det centrala institutets verksamhet innefattar samverkan med andra organ som berörs av väglednings- och rehabiliteringsinsatser för enskilda individer. Institutet bör också arbeta med frågor som gäller individens förhållanden på arbetsplatsen och åtgärder där för att underlätta för den enskilde att få eller behålla arbete eller förbereda sig för utträde på arbetsmarknaden. Anpassningsverksamheten bör följaktligen ägnas stort intresse. Forskningsinsatserna skall vara klart inriktade på den praktiska verksamheten med vägledning och rehabilitering. Det är angeläget att verksamheten vid institutet avgränsas från den arbetsmarknadsforskning som nu utförs av andra organ.
Det centrala institutet ges viktiga och omfattande urbildningsuppgifter. Institutet skall utveckla och driva vidareutbildning inom området yrkesinriktad rehabilitering för personal, främst vid arbetsmarknadsinstuituten, men även för förmedlingspersonalen.
I fråga om dokumentation och informationsspridning konstateras att det
f.n. finns brister I utvärdering, dokumentation och informationsspridning
kring försök med nya metoder och arbetsformer som initieras i fältorganisationen. Det centrala institutet skall ta till vara/hjälpa till att utveckla och genomföra sådana initiativ samt svara för dokumentation och informa-
tionsspridning. Dokumentationsverksamheten har förutsatts bli knuten till arbetslivscentrums dokumentationssystem.
Lokaliseringsfrågor
Enligt riksdagens beslut skall genom en särskild utredning klargöras
möjligheterna att förlägga det centrala institutet utanför Stockholm och,
om så visar sig möjligt, undersöka vilken ort eller vilka orter som är tänkbara med hänsyn till institutets uppgifter och kontaktbehov. Vidare har
riksdagen uttalat att, om utredningsarbetet leder fram till att förläggning ull
Stockholmsomradet är nödvändig, bör skälen härför anges.
En lokalisering till Stockholmsområdet är nödvändig endast om det kan
visas att institutet omöjligen kan fullgöra sina uppgifter utanför Stock-
holm. Med den bakgrunden kan man slå fast att institutets uppgifter när
det gäller att hålla kontakt med och följa verksamheten vid AMI kan fullgöras från i stort sett varje ort med fungerande post-, tele-, land- och flyg-
kommunikationer. Däremot kräver initiativ-, utvecklings- och samver-
kansuppgifterna en geografisk närkontakt med forsknings- och utrednings-
institutioner samt praktisk verksamhet inom näringsliv och arbetsmark-
nad. På liknande sätt måste institutet för att fullgöra sina utbildningsuppgifter ha tillgång till personal- och lokalresurser vid eller i nära anslutning vill utbildningsinstitutioner.
Som kommer att visas i det följande kan samtliga de angivna kraven uppfyllas i Göteborgsregionen.
Metodutveckling och forskning
I Göteborg finns ett stort antal institutioner och organ som driver eller
planerar forskningsinsatser med direkt anknytning till de problemområden som ligger inom arbetsmarknadsinstitutens verksamhetsfält.
inom sektorn rehabilitering finns institutionen för medicinsk rehabilite-
ring vid Göteborgs universitet. Verksamheten vid institutionen är kopplad till såväl grundutbildning. forskarutbildning som sjukhusvärd. Institutio-
nens olika avdelningar har dessutom etablerat samarbete med olika teore-
tiska och kliniska institutioner som medicinska fakulteten, med institutio-
ner inom teknologi och beteendevetenskaper samt med skilda samhällsor-
gan och företag. Institutionens forskningsverksamhet rör sektorer som be-
handlingsmetoder inom arbetsterapi och sjukgymnastik, rehabiliteringsätgärder vid olika sjukdomstllstånd. tekniska hjälpmedel, ergonomiska pro-
blem med hänsyn till handikappade, motivationsfaktorer hos handikappade samt stress- och kärtfunktion. Inom institutionen ligger dessutom avdelningen för handikappforskning
som arbetar med att klarlägga och utreda faktorer som gäller sociala sammanhang, byggd miljö och tekniska ätgärder som påverkar handikappade
individers situation samt att förbättra förhållandena för den handikappade
med hjälp av ny teknik och lämpliga ätgärder. Forsknings- och utvecklingsarbetet är f.n. koncentrerat till frågeställningar kring funktio-
nellt — anatomiska och fysiologiska problem, miljöteknik, sociala och psykologiska problem samt arbets- och sysselsättningsproblem. I anslutning
till det sist nämnda området kan nämnas att representanter för avdelningen
medverkar i den tvärvetenskapliga gruppen vid Bräcke Östergård som bedriver forskningsverksamhet rörande rörelsehindrade elevers skolsitua-
tion.
Den psykiska rehabiliteringen ägnas stort intresse vid rehabiliterings-
verksamheten inom Lillhagens sjukhus (LS). Man har där sökt studera och
angripa de problem som ligger i bristen på kontinuitet i övergängen från vården till arbetslivet och då utgått från det förhållande att en betydande del av klienterna i prövnings/träningsverksamheten också återfinns i påtientjournalerna vid Lillhagens sjukhus. Vid LS har man med goda resultat byggt upp en förträningsverksamhet som gjort patienterna väl skickade att slussas äter ut i samhället. LS har också åtagit sig en förträningsverksamhet av patienter som avses slussas över till skyddad verkstad. Detta är en tidsödande verksamhet som normalt inte ryms vid den ordinarie pröv-
nings/träningsverksamheten.
I mån av resurser avser man att vid LS arbeta med frågor kring de problem och förutsättningar som kopplas till att få och behälla ett arbete. I detta utvecklingsarbete — liksom i övrigt arbete vid och kring rehabiliteringsverksamheten vid LS - är arbetsterapeuter mycket aktivt engagerade. Vid LS utförs dessutom forsknings- och utvecklingsarbete inriktat på personer med alkohol- och drogproblem.
Inom det medicinska området finns även i övrigt betydande FoU-resur-
ser som kan ”sparra” ett centralt metodutvecklings- och forskningsinsti-
tut.
Ett yrkesmedicinskt centrum är under uppbyggnad vid Sahlgrenska sjukhuset. Till denna verksamhet avses knytas enheter inom bl.a. yrkespsyko-
logi. yrkesallergi, yrkesaudiologi, yrkeslungmedicin, yrkestoxiologi, yr-
kesortopedi, yrkesergonomti och yrkesneurologi. Samtliga dessa enheter avses repliera på de resurser som finns vid motsvarande moderkliniker inom Sahlgrenska/Universitetet.
I detta sammanhang skall också nämnas de resurser som finns inom företugshälsovården vid bl.a. de större företagen i regionen: Volvo, SKF och Svenska Varv. På liknande sätt torde ett centralt institut kunna repliera på företagshälsovården inom Göteborgs kommun, regionens störste arbetsgivare med ca 50000 anställda. Samspelsmöjligheter föreligger också med den kommunala yrkesinspektionen — en av de bäst utbyggda i landet.
Inom det medicinska området skall slutligen nämnas Nordiska hälsovårdshögskolan. som bedriver undervisning inom bl.a. områdena social-
medicin och omgivningshygien, men som nyligen också tillförts resurser för forskning. Forskningen kommer att ske i form av tillämpad forskning
bedriven i samråd med myndigheter, organisationer och forskningsråd inom de nordiska länderna.
Den medicinska forskningen samverkar. som redan nämnts. med skilda
tekniska discipliner framför allt vid Chalmers Tekniska Högskola (CTH).
3 Riksdagen 19781/79. I saml. Nr 216
Bland de involverade ämnesområdena vid CFH kan nämnas medicinsk
elektronik. Via 1.ex. CTH kan också ett centralt institut samverka med
IVF (Instilutet för Verkstadsteknisk Forskning).
Vidare skall nämnas att den arhetsvetenskapliga forskningen vid CTH kommer att få fustare former och ökade resurser fr.o.m. I juli 1979 då CTH tillförs en professur i arbetsvetenskap.
Inom scktionen för arkitektur vid CTH studeras frågorna om hur männi-
som bl.a. behandlar samverkan bostad — arbetsplats och atgärder för att underlätta för handikappade.
Vid Göteborgs universitet finns samspelsmöjligheter för det centrala insttutet bl.a. vid de sociologiska och psykologiska institutionerna och socialhögskolan.
Vid sociologiska institutionen finns landets enda professur i arbetsmark-
nadssociologi. Kring denna professur kommer successivt att byggas upp
en enhet för arbetsvetenskap. Färets budgetproposition har medel beviljats för en Iektors- och en sekreterartjänst vid enheten. Bland ämnesomra-
den som studeras vid institutionen kan nämnas rörligheten på arbetsmark-
naden. nedläggningarnas konsekvenser för de anställda och det s.k. restar-
betslöshetsproblemet. Gruppen arbetsmarknadsinriktade sociologer. som
av sysselsättningsutredningen anges som en viktig resurs i AMI-organisationen. finns väl företrädd i Göteborg.
I sammanhanget kan också nämnas att socialantropologiska institutio-
nen studerar arbetsmarknadsfrågor sedda ur invandrarnas perspektiv.
Psykologiska institutionen vid Göteborgs universitet har koncentrerat sig på ullämpad arbetspsykologi. Under årens lopp har inom ramen för forskningsverksamheten ett flertal avhandlingar och utredningar ägnats åt rehabilitering och arbetsvård. Bland aktuella projekt som återspeglar denna forskningsinriktning märks ”Skara-projektet — rehabilitering och skyddad sysselsättning för svårplacerad arbetskraft”. Projektet skall ses mot bakgrund av de svårigheter som finns att I samordnad social och medicinsk verksamhet fullfölja planer på behandling och rehabilitering av individer. där arbetsvårdsproblem är ett betydande inslag i den totala problembilden. Syftet med projektet. som pågätt sedan 1977, är att aktivera den mest svårplacerade arbetskraften genom en kombination av arbete och stödbe-
handling. Utfallet har hittills gett över förväntan goda resultat. Bland andra
projekt och utredningar som pågår kan nämnas analys av motivationsfak-
törer för patienter remitterade till medicinsk rehabilitering, effekter i sam-
industri. psykiska, fysiska och sociala följder av sniffningsmissbruk och utslagningsfaktorer på arbetsmarknaden.
Vid socialhögskolan har sedan flera är bedrivits utrednings- och forskningsarbete inriktat på rehabilitering. Resurserna vid socialhögskolan ger
möjligheter att I försknings- och utvecklingsarbete binda samman sociala,
Prop. 1978/79: 216 pe 'n
psykologiska. juridiska och ekonomiska aspekter på skilda arbetsmarknadstråagor. Fr.o.m. innevarande år sker dessutom en resursförstärkning på detta området i och med att soctalhögskolan får landets första professur i socialt arbete besatt. Detta kommer att innebära att man först i landet kommer igång med en praktisk åtgärdsinriktad forskning på ämnesområdet.
Utbildning
I prop. 1978/79:73 konstateras att det finns en särskild utformad utbild-
ning för den personal som kommer att ingå i AMI. Denna utbildning har varit koncentrerad till Göteborgs universitet (lärarhögskolan i Mölndal). Det skall vidare noteras att merparten av lärarna vid denna utbildning rekryterats från Göteborgsregionen. Likaså har ett omfattande samarbete
etablerats med olika institutioner i regionen när det gäller studiebesök.
askultationer och annan anknytning till den praktiska verksamheten.
Vid sidan av den speciella utbildningen för personal inom arbetsvården finns även andra utbildningar som kan vara av intresse när det gäller att utveckla utbildningen inom området. Sådan utbildning drivs t.ex. vid psykologiska institutionen och socialhögskolan.
Viktiga resurser i sammanhanget utgör också de erfarenheter som finns vid Psykotekniska Institutet i Göteborg och PA-rådet. Vidare skall noteras
att SIFU. som kommer att omlokaliseras till Borås. varit engagerat i utbild-
ningsinsatser på området. OT och ALU-verksamheten anses ha fungerat bättre I Göteborg än i mänga andra delar av landet.
I Göteborgsregtonen finns följaktligen kompletta och väl intrimmade resurser för utbildning av alla de personalkategorier som ingår i AMI.
Projekt Lindholmen AB
Som nämnts inledningsvis betonas i statsmakternas beslut om AMI vikten av att metodutvecklings- och forskningsarbetet på olika sätt anknyts till den verklighet som möter personer som blivit föremal för arbetsvärdsåtgärder. Denna verklighetsförankring kan med fördel ske inom Göteborgsregionen och västsverige. Området tullhandahaltler verksamheter inom flertalet näringsgrenar och branscher. stora och små företag, samt skiftande arbetsmiljöer. Pägäende aktiviteter I regionen visar att det är
mycket lätt att finna intresserade samverkanspartners bland företag och
organisationer för praktiska studier på fältet.
Med avseende på samverkansmöjligheterna I praktisk verksamhet kan
också Göteborg erbjuda en unik resurs i Projekt Lindholmen AB. PLAB.
Verksamheten vid PLAB. som är under successiv uppbyggnad, syftar till en samverkan ”på lika villkor” mellan utbildning. forskning och produktion. Målet är att Lindholmen skall utgöra en länk mellan problem och
möjligheter för forskning genom att ge forskare tillgang till dels en realis-
tisk produktionsmiljö. dels basresurser för ett effekuvt forskningsarbete.
PLAB kommer att utgöra ett mellanled forskning — produktion. Cindhol-
men kan erbjuda fullskalelaboratorier belagda med produktion med så läng
genomloppstid att den ”tål störningar” i forsknings- och utvecklingssyfte.
PLAB etablerar successivt samarbete med forskare inom medicin, teknik och beteendevetenskap. Dessutom sker samverkan med bl.a. STU, Arbetarskyddsfonden, IVF och SIFU. Inom Lindholmenområdet sker dessutom utbildning inom gymnasieskolan, AMU och YTH.
En samverkan mellan PLAB och ett centralt metodutvecklings- och forskningsinstitut skulle med stor sannolikhet bli berikande för båda parter och även få sckundäreffekter på befintliga forskningsinstitutioner i Göteborgsregionen. Den skulle dessutom innebära en värdefull uppföljning av
de ekonomiska satsningar (60 milj. kr.) som staten gjorde i samband med att PLAB etablerades.
Dokumentation och information, personal- och lokalfrågor
Den korta tid som stått till förfogande för genomlysning av Göteborgs lokaliseringsförutsättningar har inte räckt till för ett närmare studium av dokumentations- och informationsproblemen. Med de tekniska hjälpmedel som finns tillgängliga idag torde det emellertid vara fullt möjligt att bygga
upp cen väl fungerande dokumentations- och informationsverksamhet i Gö-
teborg. Betydande resurser och kunskaper på området finns framför allt vid högskolebiblioteken i Göteborg. Eventuella behov av utredningsarbete
i frågan kan med fördel kopplas till högskolan i Borås med dess biblioteka-
rieutbildning.
Det centrala metodutvecklings- och forskningsinstitutet har förutsatts rekrytera personal från bl.a. PTI och statens arbetsklinik i Stockholm. Det skall i det sammanhanget poängteras att det även i Göteborg finns ett antal personer som berörs av omorganisationen inom arbetsvårdsverksamheten och som är kvalificerade för anställning vid det centrala institutet. Detta gäller t.ex. viss personal vid socialförvaltningens prövnings/träningsbyrå
som sysslat med metodutvecklingsarbete — detta inte minst mot bakgrund
av att man i Göteborg drivit ett målmedvetet utvecklingsarbete som verkli-
gen fungerat. Likaså finns ett antal personer vid Psykotekniska Institutet i Göteborg (GP). som varit engagerade i forsknings- och metodutvecklingsarbete till stor del finansierat med medel från olika statliga organ. Vid GPI —- liksom vid Göteborgs universitet — finns också befattningshavare med stor erfarenhet av utbildningsfrägor på det aktuella området. Slutligen skall slås fast att den omfattande forskning och metodutveckling som be-
drivs vid olika institutioner i regionen — som summariskt redovisats ovan — givetvis ger en god rekryteringsgrund för personal vid ett centralt metodutvecklings- och forskningsinstitut.
Eftersom den nya organisationen på arbetsvårdsområdet förutsätts träda I kraft redan vid kommande ärsskifte måste givetvis det centrala institu-
tets lokalfrågor lösas snabbt. Det är därför angeläget att framhålla att till-
Prop. 1978/79: 216 . 37
gången på kontorslokaler i den aktuella storleken är god i Göteborg. Det skall tilläggas att Näringslivssekretariatet genom sin lokalförmedlingsfunktion har en samlad överblick över tillgången på lokaler i kommunen. Näringslivssekretariatet är dessutom engagerat i att finna lokaler för AMI i Göteborg. Det skall också nämnas att möjligheter torde föreligga för en lokalmässig samordning mellan ett centralt institut och Projekt Lindholmen AB.
Arbetspsykologiska Utvecklingsgruppens skrivelse.
För oss är lokaliseringen av det centrala institut för forsknings- och metodutveckling av ringa betydelse dvs. om den skall ligga i Stockholm enligt NYR-utredningens förslag. eller om den skall placeras någon annanstans i landet. Den viktigaste decentraliseringsaspekten på forsknings- och utvecklingsarbetet i anslutning till det framtida AMI är i stället i vilken utsträckning man vill förändra detta arbete på de regionala- och lokala AMIenheterna.
Det utvecklingsarbete som skett inom den del av arbetspsykologin som haft arbetsmarknadsstyrelsen som uppdragsgivare, är i huvudsak ett verk av samtliga de arbetspsykologiska institut som finns i landet. Det har varit ett framgångsrikt arbete av många praktiskt arbetande psykologer. Den kontinuerliga närheten till de praktiska frågeställningarna har varit styrkan. Detta arbetssätt har lett till användbara metoder. Vi vill också betona att det finns den forskarkompetens inom de nuvarande arbetspsykologiska instituten för att driva detta utvecklingsarbete vidare. Vi anser därför att det är långt viktigare att se till att denna forsknings- och utvecklingstradition bevaras och förstärks, när vi nu skall gå in under ett nytt huvudmannaskap, än att tid och kraft ödas på frågan om var det centrala institutet för forsknings- och metodutveckling skall lokaliseras.
Psykotekniska institutets i Göteborg AB skrivelse
Näringspolitiska delegationen i Göteborgs Kommun har efter samräd med G.P.I. och andra institutioner i Göteborgsområdet, givit NYR synpunkter på förutsättningarna att lokalisera ovannämnda institut till Göteborg. Både ledningen vid G.P.I. och de fackliga representanterna ställer sig bakom delegationens skrivelse (1979-04-04/HJ/ke). Den specifika G.P.1.kompetensen, kan av lätt förklarliga skäl inte beredas utrymme i en sådan central skrivelse. Då NYR begärt att få upplysningar om G.P.1.:s förutsättningar att klara de tänkta arbetsuppgifterna, vill vi meddela följande:
G.P.1.:s metodutveckling är inriktad på de problem som urbetsmarknadsinstitutens målgrupper företer. På senare tid har metodutvecklingen blivit alltmer inriktad på pedagogisk utveckling. Det har bl.a. skrivits böcker om ämnet av G.P.I.-personal (Lars-Erik Liljeqvist: ”Samtal utan miss-
tag” och ”Kurspedagogik”. Bengt Johansson Förändringar i arbetslivet").
G.P.A. har en gedigen erfarenhet av utbildning inom urbetspsykologins och pedagogikens områden. Bl.a. har G.P.I.-personal ansvarat för utbildning av utbildare (handledare på AMS. utbildningskonsulter på Statskonsult AB). Många av G.P.I.:s kurser är rikstäckande och exempel på myn-
digheter/företag som anlitat G.P.1. är: AMS. Statskonsult AB. Riksskatte-
verket. Televerket, DAFA, Statens Personalnämnd, Försvarets Radioan-
stalt. Försvarets Materielverk. Försvarets Rationaliseringsinstitut, Pos-
ten. Statens Järnvägar. Statens Provningsanstalt. SE-banken, Statens Vägverk, Saab-Scania. IBM m.fl. Det har inte inneburit några som helst problem att sköta dessa utbildningar från Göteborgs horisont. Förutom att G.P.I. bedriver utbildning centralt frän huvudkontoret. förekommer givetvis lokal utbildning vid filialkontoren.
Beträffande kompetent personal, kan nämnas att G.P.I. under många är bedrivit vidareutbildning av personalen. En person är sedan flera år utsedd till utbildningschef för att samordning av utbildningsinsatserna skall kunna ske. Exempel på intern vidareutbildning är: Personlig utveckling i grupp.
2-årig utbildning it stödsamtalsteknik och korttidsterapi. 2-årig utbildning i
Rogers klientcentrerade terapi (riktar sig till läkare. kuratorer, m.tl. över hela landet förutom att G.P.1.:s egen personal genomgått den). psykologinsatser för individer, grupper och organisationer. socialpsykologiska utredningar och åtgärder, arbetsanalyser. gruppdynamiska metoder, ergonomi, industripsykologi. yrkesvägledning, organisationsutveckling. kurspedago-
gik, aktiverande yrkesvalsmetodik, samarbete och konflikter mellan olika grupper. utredningsmetodik och åtgärdsplanering för betingat arbetsföra.
planering och genomförande av utbildning i organisation, arbetets anpassning till människan.
Av G.P.I:s totala omsättning på omkring 10 mkr. hänför sig ungefär 20) 26 (2 mkr) till forskning. metodutveckling och utbildning.
Bifogat följer en förteckning över rapporterad och pågående forskning och metodutveckling vid G.P.I., Psykotekniska Institutet i Göteborg AB. Förteckningen begränsar sig till de senaste fem åren och till de pågående respektive avrapporterade projekt som utförs/utförts vid G.P.I.:s utveck-
lings-/utredningsavdelning i Göteborg
G.P.I., Psykotekniska Institutet i Göteborg AB
Förteckning över rapporterad och pågående forskning och metodutveckling vid G.P.I., Psykotekniska Institutet i Göteborg AB.
Under de senaste fem åren, 1974—1978. har nedan nämnda pågående re-
spektive avrapporterade projekt utförts vid G.P.1.:s utvecklings/utredningsavdelning i Göteborg.
I Pågående projekt
För Arbetarskyddstfonden (ASF) Rubricering Antal arbetsmånader för psykolog
Psykiska effekter på människor
som utsätts för infraljud
Psykosociala faktorers inverkan
på närvaro i industriarbete
Militär och civilmilitär perso-
nals arbetsförhållanden
För Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS)
Rubricering Antal arbetsmånader för psykolog
Utprovning av Kurs i psyko-
logisk yrkesvalsteknik 4
Utprovning av en rutin för
introduktion av PKS-modellen.
ett material för arbetspsyko-
logiskt samtal
I Rapporterade projekt
För Arbetarskyddsfonden (ASF) Rubricering Antal arbetsmånader för psykolog Sociala och psykologiska aspekter på arbetstidens förläggning 30
Nägra effekter av arbetstidens
förläggning 6 Uppföljning av projektet "Sociala och psykologiska aspekter på arbetstidens förläggning” Datapersonalens arbetsförhållanden Renhällningspersonalens arbetsmiljö
För Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) Rubricering Antal arbetsmånader för psykolog
Intresseartikuleringsmetodik i
psykologiska undersökningar för yrkesvalshjälp — stegvis anlagsundersökning
Om Rorschachtestet som hjälp-
medel i yrkesvalsprocessen En analys av problemrelaterade psykologiska utlåtanden Arbetskravsanalys anpassad till anpassningsgruppernas behov i samband med remittering till psykologisk utredning
Kvalitetsbedömning av psykologisk anlagsundersökning
Praktisk SAMTALSTEKNIK -- en inventering och be-
skrivning för arbetspsykologer, af-tjänstemän m.fl. Anlagsundersökningens uppläggning ur pedagogisk synvinkel
Anlagsundersökning med
instruktionsgivare Konstruktion av ett undervisningspaket I samtalsmetodik avsett att användas i lokal utbildning av arbetsförmedlingstjänstemän
Ett första steg i utvecklingen
av självbedömningsformulär för
At: som pedagogisk situation Motiveringar och förslag till ett utvecklingsprojekt av
Anlagsundersökningen som utredningsinstrument I anpassningsgruppen
ACHTNICH BILDER —personlighetspsykologi i teori
och tillämpning. En handledning Illustrerad handledning i tillämpad personlighetspsykologi vid anlagsundersökning och annan yrkesvalsutredning [Sa En yrkesvalspsykologisk modell
för utredning och redovisning i
anlagsundersökning och dylikt ra Om stödsamtalen, Lan O-län, 1973-1974 0,25 Kurs i psykologisk yrkesvalsteknik Om fortbildning i AU PKS-modellen — matenal för arbetspsykologiskt samtal. Manual
För övriga uppdragsgivare Rubricering Uppdragsgivare Antal arb.mån. för
psykolog
rar — en resurssvag
grupp i samhället Konsumentverket Attityder till ett nytt system för
flaskhantering Promah AB to
Alt arbeta i storkök = en intervjuundersökning K-Konsult ||
(anm. gemensam
avrapp. till ASE) Samåkning I privata Chalmers Tekniska
fordon Högskola 5 Projekt Kvalitativ bedömning (Assessment) Försök att ullämpa
Assessmentteknik vid
Industriavdelningen Internprojekt
G.P.. 1
Om den psykiska arbetsmiljöns betydelse — vad anser skyddsombuden”? Internprojekt
G.PJ. 3
Institutets för Psykologisk-pedagogisk Konsultverksamhet AB skrivelse
IPPK AB. som ombetts att ge synpunkter på lokaliseringen av ett centralt institut för metodutveckling. forskning och personalutbildning med inriktning på de arbetsmarknadsinstitut som enligt riksdagens beslut skall inrättas I varje län fr.o.m. 1 januari 1980 vill härmed anföra följande.
Med utgångspunkt i statsmakternas tidigare ställningstagande ull lokalisering av nytillkommande statlig verksamhet. anser vi det berättigat alt förutsältningslöst granska !okaliseringsfrågan då det gäller metodforsk-
ningsinstilutet.
Vi anser att mycket talar för att förlägga ett sådant institut till en universitetsort. där det finns möjlighet att anknyta till befintlig forskning och utbildning med inriktning på arbetspsykologi och arbetsvård och där ett sådant institut kan ha en stimulerande och utvecklande effekt på den verksamhet som bedrivs inom relevanta institutioner vid universitetet. De argument som motionärerna Bengt Bengtsson m.fl. och Kurt Hugosson m.fl. anför som skäl för att institutet förläggs till Göteborg. menar vi därför har vissa fog för sig.
Man skulle dock med större fog kunna framföra liknande skäl för en för-
läggning av det planerade institutet till Uppsala, utifrån argument som i det
följunde kortfattat och punktvis redovisas.
I. Det centrala FoU institutet mäste rimligtvis ha nära kontakter med handikappforskningen eftersom det kommer att omhänderta metodutveckling rörande behandling av arbetshandikappade. Handikappforskningen med inriktning mot psykologiska. pedagogiska och sociologiska aspekter
på syn- och hörselskador samt rörelsehinder har sedan ett tiotal år haft ett centrum i Uppsala. Den har stötts av SÖ, Riksbankens Jubileumsfond,
Styrelsen för teknisk utveckling m.fl. forskningsråd och bedrivits vid psy-
kologiska. pedagogiska och sociologiska institutionerna i samarbete med handikapporganisationerna. Uppsala har AMU-center och speciallärarutbildning. Centra för CP-skadade med utbyggd forskningsinstuution finns (Bernadotte-hemmet).
2. Den kanske mest utvecklade och framgångsrika behandlingsforsk-
ningen rörande alkohol- och narkotikaberoende i Jandet finns vid Ulleråkers Sjukhus. En betydande del av de arbetshandikappade tillhör denna
kategori. Det finns alltså möjligheter att anknyta FoU-institutets verksamhet till forskningsverksamheten vid Ulleråkers fo-inst.
3. Utbyggnaden av arbetspsykologin i Uppsala. Det är fördelaktigt att
den tillämpade psykologin har kontakter åt alla tillämpningsområden så att
de studerande bereds möjligheter att välja specialisering inom varje högskoleort. Uppsala torde vara unik bland universitetsorterna genom att den
tillämpade psykologin inriktats i det närmaste fullständigt mot klinisk psykologi. Skälen till det är många men bl.a. att klinisk psykologi mycket ti-
digt fick en stark ställning inom Uppsalapsyktatrins forskningsavdelningar och Pharmacias läkemedelsutprövningar. Arbetspsykologin. framvuxen
senare och representerad genom IPPK AB och trafiksäkerhetsforskningen. kunde givetvis inte hävda sig gentemot dessa giganter. Genom att förlägga FoU-institutet till Uppsala skulle en ny och lockande
marknad öppna sig för den tillämpade psykologin i Uppsala. Betingelserna
för en omorientering vid psykologiinstitutionens forskning är idag gynn-
samma dels därför att utrymmet för forskning inom klinisk psykologi är
snävt och dels därför att man står inför en omorganisation av psykologiin-
stitutionens verksamhet i och med att en ny professur i psykologi kommer att tillsättas.
Det vore m.a.o. utomordentligt fördelaktigt för den tillämpade psykologin i Uppsala om instuutet förlades dit. Det vore ocksä fördelaktigt för de
studerande. Förläggning ull annan universitetsort skulle inte nämnvärt på-
verka den tillämpade psykologins orientering där.
4. Närheten till Stockholm. Det innebär inte någon betydande olägenhet för personal på statens arbetsklinik och PTI att erbjudas jobb i Uppsala. Vidare är närheten till de tunga verken AMS och SÖ i Stockholm fördelak-
tigt. Restiderna är korta — till Stockholm ungefär som inom delar av Stock-
holm — kostnaderna små.
Utifrån ovan redovisade punkter vill vi i första hand föreslå att det planerade centrala instilutet för metodutveckling, forskning och personatlut-
bildning förlägges till Uppsala.
Psykotekniska institutets skrivelse
I prop. 1978/79:73 föreslås i enlighet med Sysselsättningsutredningens och NYR:s förslag, att ett centralt institut inrättas för metodutveckling, re-
habiliteringsforskning i ett arbetsmarknadsperspektiv och personalutbildning.
Det centrala institutet föreslås väsentligen bygga på de statliga PT1I och STAK och knytas till AMS. även om det får en självständig ställning genom en dekgationsstyrelse. I denna föreslås generaldirektören för AMS bli ordförande. Styrelsen i övrigt föreslås få en bred samhällelig representation med företrädare för arbetsmarknadens parter, handikapprörelsen, arbetarskyddsstyrelsen. socialstyrelsen, kriminalvårdsstyrelsen, riksförsäkringsverket. skolöverstyrelsen. universitets- och högskoleämbetet, landstingsförbundet och svenska kommunförbundet.
I två motioner (nr 1033 och 2042) har föreslagits att detta centrala institut skall förläggas ull Göteborg. Mot vad som där anförs vill vi framhålla föl- Jande argument för att det centrala institutet förläggs till stockholmsregionen. — Organisationsförslaget innebär inte bildandet av ett nytt institut utan en-
dast att verksamheterna vid PTT och STAK samordnas och vidgas ut-
över nuvarande inriktning. Det är säledes viktigt att konstatera att vad
det här i första hand är fråga om är en ändring av huvudmannaskapet för
redan existerande statliga institut. = 1 enlighet med förslaget skall verksamheten vid det centrala institutet
främst ha en sammanhallande och samordnande funktion av den metod-
utveckling och den personalutbildning som skall bedrivas vid de regio-
nala AML-instituten i hela landet. Fit av motionärernas argument för en
lokalisering av det centrala institutet till Göteborg är denna regions stora
behov av sysselsättningsskapande åtgärder och av utredning och forsk-
ning för att lösa länets problem. Enligt NYR:s förslag kunde de anförda
exemplen (nedläggningshotade företag) ses just som sådana problem
som skall lösas inom ramen för länens AMI-institut. > Planläggningen för det centrala institutets arbetsuppgifter måste ske i
nära kontakt med AMS. NYR förordar att en enhet inom AMS skall
samverka med det centrala institutet i frågor som rör särskilt metodut-
veckling och personalutbildning. —- En viktig uppgift för det centrala institutet är även dokumentation av ut-
vecklings- och forskningsinsatser och övrig forskningsbevakning och
forskningsinformation. Dokumentationsfrägorna bör med fördel kunna
samordnas med den dokumentation som nu byggs upp inom Arbetslivs-
centrum och STU:s miljölaboratorium (Styrelsen för teknisk utveck-
ling). Stockholm. — Ett nära samarbete med en rad myndigheter förlagda till Stockholm lig-
ger inom det centrala institutets uppgifter. Bland dessa kan nämnas
UHÄ. SÖ. Socialstyrelsen. RFV och många handikapporganisationer. — Ett nära samarbete sker för närvarande med institutioner inom Stock-
holms universitet. Detta samarbete bör i framtiden utvidgas. I Stock-
holm är förutsättningarna särskilt goda för ett samarbete rörande bete-
endöevetenskapliga frågor då ett särskilt ”Beteendevetenskaphigt cen-
trum”” nu inrättas här. Forskningsgrupper finns för närvarande vid uni-
versitetet, t.ex. vid Psykologiska institutionen. som driver projekt av in-
tresse för förståelse av ungdomars anpassning, studie- och yrkesval.
Vidare finns bl.a. vid Pedagogiska institutionen grupper som sysslar
med forskning rörande invandrarfrågor samt handikapp-problem. — PTI:s nuvarande lokaler bör vara väl lämpade för det centrala institutet.
De är rymliga och ändamålsenhgt utrustade, bl.a. med reprocentral och arkiv. — Såväl inom PTI som STAK är personalen bosatt inom storstadsregio-
nen. En grundförutsättning i propositionen för det centrala institutet är
att verksamheten byggs upp på den samlade erfarenheten hos persona-
len vid dessa institutioner. Detta torde inte kunna bli möjligt om det centrala institutet förläggs långt utanför storstockholmsområdet. — Övergångssvårigheterna i samband med den föreslagna omorganisationen blir orimligt stora om man inte slår vakt om redan existerande kon-
takter och samverkan. framför allt i relation till AMS/CAN, genom att
ge det centrala institutet även lokal närhet till dessa administrativa enheter.
— Med hänsyn till ovanstående vill vi bestämt förorda att det centrala insti-
tutet förläggs till Stockholmsomrädet.
Skövde kommuns skrivelse
Regeringen har i prop. 1978/79:73 bl.a. föreslagit att ett centralt institut
för metodutveckling och forskning med inriktning på yrkesinriktad rehabilitering inrättas. Arbetsmarknadsutskottet har vid behandling av ärendet förordat att frågan om lokalisering av det centrala institutet bör prövas i särskild ordning vilket också riksdagen har beslutat.
Med anledning härav hemställer kommunstyrelsen att Skövde kommun prövas som lokaliseringsort för den planerade verksamheten. Som skäl härför får kommunstyrelsen anföra följande.
I. Skövde utgör huvudort och primärt centrum i Skaraborgs län enligt
gällande ortsklassificering. För att utveckla kommunen i ett regionalpolitiskt perspektiv har stora ansträngningar under åren inriktats på att erhålla utlokalisering av statlig verksamhet till kommunen. Kommunen har trots detta ej kommit i fråga vid uttokalisering av de statliga verken. 2. Ortsstrukturen i Skaraborgs län skiljer sig från andra län genom sin
flerkärnighet dvs. länets primära centrum kompletteras med regionala
centra. Dessa orter som i huvudsak finns inom en tremilsradie från Skövde
ingår inom de små avstånden I en gemensam arbetsmarknads- och bostadsregion med ett sammanlagt befolkningsunderlag om ca 120000 innevånare
vilket givetvis ger underlag för en god service. När Skövde udigare prö-
vats i lokaliseringssammanhang torde alltför stor hänsyn tagits till enbart
kommunens befolkningsunderlag och mindre vikt lagts vid den väl fungerande region I vilken Skövde utgör centrum.
3. Vid en bedömning av arbetsmarknadsläget i kommunen kan ett behov
av ökad differentiering och behov av ytterligare arbetstillfällen för lång-
tidsutbildade konstateras. Kommunens näringsliv domineras av AB Vuolvo-Skövdeverken som sedan 1974 minskat antalet anställda med ca I 000
från 4500 till 3500. Genom att företaget ingär i Volvokoncernen saknas
vissa administrativa funktioner som tillhör ett huvudkontor. Genom Volvo-Skövdeverkens dominans finns få andra industriföretag av betydelse
och kommunens beroende av företagets utveckling är stort. Ett av de övri-
ga större företagen, AB Gullhögen, har genom försäljning till Cementa förlorat sin huvudkontorsfunktion. Tekokrisen har drabbat ett annat av de
större industriföretagen, Brason Konfektion AB. där samtliga anställda fri-
ställts.
Fänsarbetsnämndens allmänna arbetsmarknadsbedömningar för det närmaste året visar inte på någon markant förbättrad arbetsmark nadssituation. I de långsiktiga bedömningarna inom länsplaneringen har länsstyrelse och kommun tvingats till drastiska nedskärningar av tidigare prognoser.
För att kunna få en fortsatt positiv utveckling av kommunens/regionens ar-
betsmarknad är det svanerligen väsentligt att kommunen får ett tillskott av arbetstillfällen. Det är också avgörande att arbetstillfällen inom den administrativa sektorn tillkommer, då det skulle medföra ökad differentiering och fler valmöjligheter på arbetsmarknaden.
4. Skövde kan genom ewu centralt läge erbjuda goda kommunikationer med övriga delar av landet. Med Stockholm och Göteborg finns i dag t.ex. en tågförbindelse per timme vilket torde vara av vikt med tanke på verksamhetens art i det planerade institutet.
Det finns också skäl att nämna att Skövde utgör en utbyggnadsort för
högskoleutbildningen. |
5. Kommunen är beredd att medverka till att erforderliga lokaler för verksamheten framtages. Det är också kommunens avsikt att medverka till en god lösning av bostadsfrågan för de anställda.
Med hänvisning till vad som ovan redovisals är det kommunens förhoppning att en positiv prövning av Skövde som lokaliseringsort för det centrala institutet för metodutveckling och forskning avseende yrkesinriktad rehabilitering kommer till stånd.
Innehåll Sid.
PrOpOSItiONeN oosseseeseeresreerrerssrssr er rr res s rr rr r rr rr rss ss ss 1 Propositionens innehåll mossoosessesssrrrsrrrsresr sr rr rr rr rr reses | Bakgrund ooososesrerreeseeeserrrerreererrrr erste rr rer rer rer oss es 2
Föredragandens ÖVervägandefl sosssseesersrseersessrsr reses stressas 4
Hemställåf oooooossseeresserreteseresr rer ers ers rs rss rer sr esse ses 10
Beslut oooreoeeeeesereerereerrer reser er ere arr rss sees reses essens 10
Bilagor Bilaga 1. Skrivelse från nya utredningen om yrkes-
inriktad rehabilitering m.m. (NYR) ooossossos roar rss 11
Bilaga 2. Inkomna skrivelser till NYR ooccssosss sosse or rn n 0 31