om ändring i brottsskadelagen (1978:413)

Regeringens proposition

1979/80:64

om ändring i brottsskadelagen (1978:413);

beslutad den 15 november 1979.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll. På regeringens vägnar

THORBJÖRN FÄLLDIN HÅKAN WINBERG

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att brottsskadenämnden fr. o. m. den 1 januari

1980 skall ha två i stället för som nu en vice ordförande. Samtidigt föreslås att

brottsskadeersättning som understiger tio kronor inte skall betalas ut.

I Riksdagen 1979/80. I saml. Nr 64

Förslag till Lag om ändring i brottsskadelagen (1978:413)

Härigenom föreskrivs att 11 och 13 §§ brottsskadelagen (1978:413) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11§

Brottsskadeersättning med anledning av personskada som fastställs i form av engångsbelopp utgår med högst tjugo gånger det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gäller då crsättningen bestäms. Ersättning som fastställs i form av livränta utgår för varje år med högst tre gånger det basbelopp som gäller då ersättningen bestäms.

Brottsskadeersättning med anledning av sakskada och ren förmögenhetsskada utgår med högst tio gånger det basbelopp som gäller då ersättningen bestäms.

Om den sammanlagda brottsskade-

ersättningen efter avräkning av själv-

riskbelopp enligt 10§ första stycket

understiger tio kronor, utbetalas ingen

ersättning.

13§

Brottsskadenämnden består av Brottsskadenämnden består av en " ordförande, vice ordförande och tre ordförande, två vice ordförande och andra ledamöter. Ordföranden och tre andra' ledamöter. Ordföranden vice ordföranden skall vara lagfarna och vice ordförandena skall vara lagoch erfarna i domarvärv. farna och erfarna i domarvärv.

Brottsskadenämnden är beslutför med fyra ledamöter.

I den utsträckning som regeringen I den utsträckning som regeringen

föreskriver får ordföranden, vice föreskriver får ordföranden, vice

ordföranden eller tjänsteman vid ordförandena eller tjänsteman vid

brottsskadenämnden på nämndens brottsskadenämnden på nämndens vägnar avgöra ärende om brottsska- vägnar avgöra ärende om brottsskadeersättning som ej är av principiell deersättning som ej är av principiell

betydelse eller annars av större betydelse eller annars av större

vikt. vikt.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1980 i fråga om 13 § och i övrigt den 1 februari 1980.

Utdrag

JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1979-11-15

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Ullsten,

Bohman, Mundebo, Wikström, Friggebo, Mogård, Åsling, Söder, Krönmark,

Burenstam Linder, Wirtén, Holm, Andersson, Boo, Winberg, Adelsohn, Danell, Petri

Föredragande: statsrådet Winberg

Proposition om ändring i brottsskadelagen (1978:413)

Föredraganden

Den som tillfogas skada genom brott har sedan länge haft vissa möjligheter att få ersättning av allmänna medel. Före den 1 oktober 1978 lämnades sådan ersättning från särskilda anslag på justitiedepartementets resp. socialdepartementets huvudtitel. Fr. o. m. nämnda dag prövas ansökningar om ersättning av statliga medel för brottsskador (brottsskadeersättning) av en ny

myndighet, brottsskadenämnden. Samtidigt har möjligheterna att få statlig ersättning för brottsskador ökats i förhållande till vad som gällde dessförinnan. Reglerna om brottsskadeersättning och om prövningen av ärenden om

sådan ersättning har tagits in i brottsskadelagen (1978:413). Instruktionen

(1978:655) för brottsskadenämnden innehåller vissa kompletterande före-

skrifter om nämndens verksamhet.

Under det första året av brottsskadenämndens verksamhet kom det in ungefär lika många ersättningsärenden som under åren närmast dessförinnan kom in till de myndigheter som då handiade sådana ärenden (omkring 3 000). Antalet balanserade ärenden har emellertid stigit. När nämnden började sin verksamhet fanns ca 250 oavgjorda ärenden, medan motsvarande siffra vid

månadsskiftet september/oktober 1979 var nästan 750. Brottsskadenämnden består f. n. av en ordförande, en vice ordförande och

tre andra ledamöter men är beslutför med fyra ledamöter (se 13 § brottsska-

delagen). För varje ledamot utom ordföranden finns ersättare (3 § instruk-

tionen för brottsskadenämnden). Ett ärende enligt brottsskadelagen får inte avgöras utan att ordföranden eller vice ordföranden är närvarande (48 instruktionen för brottsskadenämnden). Endast dessa kan alltså tjänstgöra som ordförande vid nämndens sammanträden.

Brottsskadenämnden sammanträder normalt en gång i veckan. Dessutom håller nämnden mellan fem och tio extra sammanträden om året. Vid varje sammanträde avgörs normalt mellan 50 och 75 ärenden efter föredragning av

tjänstemännen vid nämndens kansli. I varje ärende upprättas ett motiverat

beslut, som skrivs under av den som har tjänstgjort som ordförande vid sammanträdet.

Hittills har brottsskadenämnden endast vid några tillfällen sammanträtt med både ordföranden och vice ordföranden. När vice ordföranden deltagit

har han normalt tjänstgjort som ordförande vid sammanträdet. Ungefär tre

fjärdedelar av sammanträdena har letts av nämndens ordförande. Denne är heltidsanställd vid nämnden, medan vice ordföranden har fullgjort sitt uppdrag vid sidan av sin ordinarie tjänst.

Brottsskadenämnden har i början av november 1979 hemställt hos regeringen att få ytterligare en vice ordförande. Bakgrunden till denna begäran är den stora arbetsbörda som f. n. ligger på nämndens ordförande. Enligt nämnden är det inte realistiskt att räkna med att en vice ordförande skall vid sidan av sin ordinarie tjänstgöring kunna tjänstgöra som ordförande vid nämndens sammanträden i större utsträckning än som hittills har skett. För att nämndens ordförande skall kunna avlastas en del av sin nuvarande arbetsbörda måste det därför finnas ännu en vice ordförande som kan ta över ordförandeskapet vid några av nämndens sammanträden.

Jag delar brottsskadenämndens bedömning att det behövs ytterligare en vice ordförande som kan hjälpa till med att tjänstgöra som ordförande vid nämndens sammanträden. Brottsskadelagen medger inte f. n. att nämnden består av fler än en vice ordförande. Lagen bör därför ändras så att nämnden i fortsättningen kan ha två vice ordförande. Lagförändringen bör träda i kraft så snart som möjligt, lämpligen den 1 januari 1980.

Lagändringen föranleder några ändringar i instruktionen, som senare får

anmälas för regeringen. BL a. bör föreskrivas att ett ärende inte får avgöras utan att ordföranden eller en av de båda vice ordförandena samt två andra ledamöter är närvarande.

Slutligen vill jag i detta sammanhang ta upp ett problem som gäller

utbetalning av brottsskadeersättning. Det förekommer ibland att den sammanlagda brottsskadeersättning som en skadelidande har rätt till efter

avräkning av självriskbelopp enligt 108 första stycket brottsskadelagen uppgår till helt obetydliga belopp. Med hänsyn bl. a. till de kostnader som är förenade med en utbetalning är det angeläget att inte alltför små belopp

behöver betalas ut. Jag förordar därför att brottsskadelagen ändras så att brottsskadeersättning som understiger tio kronor inte betalas. Denna lagändring bör träda i kraft den 1 februari 1980.

Upprättat lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom justitiedepartementet

upprättats förslag till lag om ändring i brottsskadelagen (1978:413).

Hemställan

Jag hemställer att regeringen förestår riksdagen att antaga det upprättade lagförslaget.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga det förslag som föredraganden har lagt fram.