om ändring i dnbbelbeskattningsavtalet mellan Sverige och Finland
Prop. 1979/80: 70 Regeringens proposition
1979/80: 70
om ändring i dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige och Finland
beslutad den 7 februari 1980.
Regeringen föreslår riksdagen att antaga det förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.
På regeringens vägnar
THORBJÖRN FÄLLDIN
INGEMAR MUNDEBO
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att riksdagen godkänner ett tilläggsavtal mellan Sverige och Finland om ändring i dubbelbeskattningsavtalet den 27 juni 1973.
Ändringen innebär att belopp som utbetalas enligt sociallagstiftningen i den ena staten till mottagare i den andra staten skall vara undantaget från beskattning i sistnämnda stat, om beloppet på grund av sin art inte utgör skattepliktig inkomst i den förstnämnda staten.
Sedan tilläggsavtalet trätt i kraft avses dess bestämmelser bli tillämpliga första gången på inkomstskatt som utgår på grund av taxering år 1978, dvs. från och med det år då avtalet i sin helhet började tillämpas.
1 Riksdagen 1979/80. I saml. Nr 70
Utdrag BUDGETDEPARTEMENTET PROTOKOLLI.
vid regeringssammanträde
1980-02-07
Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Ullsten, Bohman, Mundebo, Wikström, Friggebo, Mogård, Dahlgren, Åsling, Söder, Krönmark, Burenstam Linder, Johansson, Wirtén, Holm, Boo, Winberg, Adelsohn, Danell, Petri
Föredragande: statsrådet Mundebo
Proposition om ändring i dubbelbeskattningsavtalet mellan Sverige och Fin-
land
Den 27 juni 1973 undertecknades det nu gällande avtalet mellan Sverige och Finland för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på
inkomst och förmögenhet. Samtidigt undertecknades ett protokoll som utgör en integrerande del av avtalet. Enligt ett tilläggsavtal, som undertecknades den 9 november 1976, gjordes vissa ändringar i avtalet och
protokollet. Avtalet och protokollet i den ändrade lydelse de erhållit ge-
nom tilläggsavtalet godkändes av riksdagen (prop. 1973: 179 och 1976/ 77:29, SkU 1973: 73 och 1976/77: 17, rskr 1973: 361 och 1976/77: 108) och
tillämpades första gången vid 1978 års taxering (SFS 1977:812). Avtalet
och protokollet ersatte ett tidigare gällande avtal från år 1949.
Enligt art. 18 punkt I i avtalet beskattas pension på grund av enskild tjänst och andra liknande ersättningar samt livränta endast i den avtalsslutande stat där mottagaren har hemvist. Från denna regel gäller emellertid
ett viktigt undantag. Enligt art. 18 punkt 2 får nämligen utbetalning enligt
socialförsäkringslagstiftningen i en avtalsslutande stat beskattas i denna stat. Utbetalning enligt finsk socialförsäkringslagstiftning till mottagare
med hemvist i Sverige får således beskattas i Finland. Eftersom Sverige enligt avtalet tillämpar den s.k. credit of tax-metoden för att undanröja dubbelbeskattning, får emellertid det utbetalade beloppet beskattas även i Sverige, varvid dock den finska skatten på beloppet avräknas från svensk skatt enligt bestämmelserna i art. 24 punkt 3 i avtalet.
De nu angivna beskattningsreglerna har för en del skattskyldiga med hemvist i Sverige lett till en inte avsedd skatteskärpning i jämförelse med det tidigare gällande avtalet. Enligt den finska lagstiftningen om skada i militärtjänst äger invalid från krigen under åren 1939—1945 och person som annars ådragit sig skada under värnpliktstid samt anhörig till dem och till
person som stupat eller försvunnit i krig rätt till ersättning för kroppsskada eller sjukdom som förorsakats av krig eller tjänstgöring under värnpliktstid (invalidersättning). Invalidersättning utgår till skadad eller insjuknad i form av sjukvård, dagpenning, livränta jämte förhöjning och tilläggsdel och tilläggsränta samt vid dödsfall till anhörig i form av begravningshjälp. försörjningspension, tilläggsförsörjningspension och engångsersättning. Storleken av ersättningsbeloppet är beroende av den skadades eller insjuknades invaliditetsgrad samt ersättningstagarens årsinkomst och antalet personer som denna har att försörja. Invalidersättning utgår f.n. till er-
sättningstagare i utlandet i regel med ett årligt belopp om minst 1300 mark
och högst 35 000 mark. Enligt 22 § I mom. 19 punkten i den finska lagen om skatt på inkomst och förmögenhet utgör invalidersättning inte skattepliktig inkomst i Finland. Art. 18 första stycket i avtalet den 21 december 1949 mellan Sverige och Finland för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter å inkomst och förmögenhet föreskrev. att avlöning, pension eller annan för-
mån, som på grund av anställning. tjänst eller stadigvarande uppdrag åtnjöts från någon av staterna, svensk eller finsk kommun eller annan
offentligrättslig svensk eller finsk juridisk person, skulle beskattas endast i den av de båda staterna, från vilken avlöningen eller förmånen utgick. Eftersom den som tilldelats ersättning enligt den nyss angivna finska
lagstiftningen på grund av skada ådragen under krigen åren 1939—1945
med hänsyn till de då rådande särskilda förhållandena ansetts likställd med person anställd hos finska staten, har bestämmelsen i praxis tolkats så att finsk invalidersättning, som betalats till person med hemvist i Sverige, undantagits från beskattning i Sverige. Sådan invalidersättning utgör emellertid skattepliktig inkomst enligt svensk skattetagstiftning, om mottagaren är bosatt i Sverige. Ersättningen torde rent formellt utgöra sådan utbetalning enligt finsk socialförsäkringslagstiftning som, om den inte utgår till tidigare fast anställda vid finska försvarsmakten, enligt art. 18 punkt 2 i 1973 års dubbelbeskattningsavtal kan beskattas i Sverige om mottagaren har hemvist här.
En formell tolkning av 1973 års dubbelbeskattningsavtal kommer härige-
nom, jämfört med 1949 års avtal, att innebära en försämrad skattesituation i Sverige för här bosatta svenska eller finska krigsinvalider, som inte varit fast anställda vid finska försvarsmakten. Under år 1978 ägde förhandlingar rum med finsk myndighet om sådan ändring i 1973 års dubbelbeskattningsavtal att de nyss redovisade negativa effekterna av avtalet undanröjdes. Förhandlingarna har medfört att detta önskemål kunnat tillgodoses. De nya bestämmelserna har tagits in i ett på svenska och finska avfattat förslag till tilläggsavtal till 1973 års dubbelbeskattningsavtal. Tilläggsavtalet remitterades till kammarrätten i Stockholm och riksskatteverket. Remissinstanserna gjorde inte några erinringar mot förslaget. Förslaget bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga.
Sedan regeringen den 17 maj 1979 beslutat att tilläggsavtalet skulle undertecknas, har detta den 9 november 1979 undertecknats för Sveriges del av chefen för utrikesdepartementet.
De nya beskattningsreglerna föranleder ändringar i art. 18 i avtalet. Enligt art. I i tilläggsavtalet omredigeras art. 18 på följande sätt. Huvudregeln om beskattning av pension på grund av enskild tjänst — art. 19 punkt 2 reglerar beskattningen av pension på grund av allmän tjänst — och
annan liknande ersättning samt livränta kvarstår i punkt 1. Sådana utbetal-
ningar skall i princip alltjämt beskattas endast i den stat där mottagaren har hemvist. Även undantagsbestämmelsen i art. 18 punkt 2 i avtalet kvarstår i
sak oförändrad bortsett från att uttrycket ”socialförsäkringslagstiftningen”, som på finsk sida ansetts för snävt, ersatts med uttrycket ”sociallagstiftningen”. I en ny punkt 3 har införts bestämmelser som avser att förhindra bl. a. den tidigare omnämnda skatteskärpningen för vissa mottagare av finska socialförsäkringsutbetalningar. Bestämmelsen, som är utformad som ett undantag från punkt 2, innebär att sådana utbetalningar
enligt sociallagstiftningen i en stat vilka på grund av sin art inte utgör
skattepliktig inkomst för mottagare med hemvist i denna stat, inte skall
beskattas i den andra staten, om mottagaren har hemvist där. De föreslagna bestämmelserna innebär bl. a. att finska invalidpensioner som betalas
till mottagare med hemvist i Sverige skall vara undantagna från beskatt-
ning I Sverige så länge sådana pensioner inte utgör skattepliktig inkomst för mottagare med hemvist i Finland.
Enligt art. 2 i tilläggsavtalet utgör detta en integrerande del av 1973 års avtal. Sedan tilläggsavtalet trätt i kraft tillämpas dess bestämmelser första
gången beträffande inkomstskatt som utgår på grund av taxering år 1978, dvs. fr. o. m. den taxering då avtalet tillämpades första gången.
Den skärpning av beskattningen för vissa pensionstagare som inträdde med ikraftträdandet av 1973 års dubbelbeskattningsavtal var inte avsedd
och måste anses otillfredsställande. Det är från alla synpunkter rimligt att
belopp, som betalas ut enligt sociallagstiftningen i en nordisk stat och vars storlek är avpassad med hänsyn tagen till att beskattning inte skall ske, inte
blir föremål för beskattning i annan nordisk stat om mottagaren har hemvist där. Tilläggsavtalet innebär, att detta resultat uppnås i förhållandet
mellan Sverige och Finland. De nya bestämmelserna bör såsom föreslagits
i tilläggsavtalet få tillbakaverkande kraft för den tid 1973 års avtal har
tillämpats.
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen
föreslår riksdagen
att godkänna tilläggsavtalet om ändring i avtalet den 27 juni 1973 mellan
Konungariket Sveriges regering och Republiken Finlands regering för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet.
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar
att genom proposition föreslå riksdagen att antaga det förslag som föredra-
ganden har lagt fram.
Tilläggsavtal om ändring i avtalet den 27 Suomen Tasavallan hallituksen ja Ruotsin juni 1973 mellan Republiken Finlands re- Kuningaskunnan hallituksen välillä tulogering och Konungariket Sveriges rege- ja omaisuusveroja koskevan kaksinkertairing för undvikande av dubbelbeskattning sen verotuksen välttämiseksi 27 päivänä beträffande skatter på inkomst och för- kesäkuuta 1973 tehdyn sopimuksen muutmögenhet tamista koskeva lisäsopimus
Republiken = Finlands «regering «och Suomen Tasavallan hallitus ja Ruotsin Konungariket Sveriges regering, som önskar Kuningaskunnan hallitus, haluten tehdä ingå ett tilläggsavtal om ändring i avtalet den mainittujen hallitusten välillä tulo- ja omai- 27 juni 1973 mellan nämnda regeringar för suusveroja koskevan kaksinkertaisen veroundvikande av dubbelbeskattning beträffan- tuksen välttämiseksi 27 päivänä kesäkuuta de skatter på inkomst och förmögenhet (ne- 1973 tehdyn sopimuksen (jäljempänä "sopidan benämnt ”avtalet''), har kommit överens mus”) muuttamista koskevan lisäsopimukom följande: sen, ovat sopineet seuraavasta:
Artikel I I artikla
Artikel 18 i avtalet erhåller följande ändra- Sopimuksen 18 artikla muutetaan näin kuude lydelse: luvaksi:
"1. Om icke bestämmelserna i punkt 2 eller "I. Mikäli tämän artiklan 2 tai 3 kohdan tai 3 av denna artikel eller punkt 2 av artikel 19 19 artiklan 2 kohdan määräyksistä ei muuta föranleder annat, beskattas pension och lik- johdu, verotetaan sopimusvaltiossa asuvalle nande ersättning samt livränta, som betalas henkilölle maksetusta eläkkeestä ja muusta till person med hemvist i en avtalsslutande sellaisesta hyvityksestä sekä elinkorosta vain stat, endast i denna stat. tässä valtiossa.
2. Om icke bestämmelserna i punkt 3 för- 2. Mikäli 3 kohdan määräyksistä ei muuta anleder annat, får utbetalning enligt sociallag- johdu, voidaan sopimusvaltion sosiaalilainstiftningen i en avtalsslutande stat beskattas i säädännön nojalla tapahtuneesta maksusta denna stat. verottaa tässä valtiossa.
3. Utbetalning enligt sociallagstiftningen i 3. Sopimusvaltion sosiaalilainsäädännön en avtalsslutande stat till person med hemvist nojalla tapahtunut maksu toisessa sopimusi den andra avtalsslutande staten skall vara valtiossa asuvalle henkilölle on vapaa verosta undantagen från beskattning i sistnämnda viilmeksi mainitussa valtiossa, jos maksu stat, om utbetalningen på grund av sin ärt Iuonteensa perusteella ei ole veronalaista tuicke utgör skattepliktig inkomst enligt lag- loa ensiksi mainitun sopimusvaltion lainsäästiftningen i den förstnämnda avtalsslutande dännön mukaan.” staten."
Artikel 2 2 artikla
Detta tilläggsavtal utgör en integrerande Tämä lisäsopimus on sopimuksen olendel av avtalet och träder i kraft trettio dagar nainen osa ja tulee voimaan kolmenkymefter den dag då båda regeringarna genom menen päivän kuluttua siitä päivästä, jona noteväxling i Stockholm underrättat varand- molemmat hallitukset noottienvaihdolla Tuk-
ra att de åtgärder vidtagits som erfordras för holmassa ovat ilmoittaneet toisilleen, että ikraftträdande i respektive stat. Tilläggsavta- votmaan tulemiseksi asianomaisessa valjets bestämmelser tillämpas första gången på tiossa vaadittavat toimenpiteet on suonitettu. inkomstskatt som utgår på grund av beskatt- Lisäsopimuksen määräyksiä sovelletaan enning (taxering) år 1978. simmäisen kerran tuloveroon, joka suorite-
taan vuonna 1978 toimitetun verotuksen (tak-
soituksen) perusteeella.
Till bekräftelse härav har undertecknade, Tämän vakuudeksi ovat allekirjoittaneet, därtill vederbörligen befullmäktigade, under- asianmukaisesti siihen valtuutettuina, allekirtecknat detta tilläggsavtal. Joittaneet tämän lisäsopimuksen.
Som skedde i Stockholm den 9/11 1979 i Tehty Tukholmassa 9 päivänä marrastvå exemplar på finska och svenska språken, kuuta 1979 kahtena suomen- ja ruotsinkielivilka båda texter har lika vitsord. senä kappaleena molempien tekstien ollessa
yhtä todistusvoimaiset.
För Konungariket Sveriges regering: Ruotsin Kuningaskunnan hallituksen puo-
lesta:
Ola Ullsten
För Republiken Finlands regering: Suomen Tasavallan hallituksen puolesta:
Jorma Vanamo
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980