angående godkännande av avtal mellan Sverige och FinIand för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet

Kungl. Maj:ts proposition nr 179 år 1973 Prop. 1973: 179

Nr 179

Kungl. Maj:ts proposition angående godkännande av avtal mellan Sverige och Finland för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skat-

ter på inkomst och förmögenhet, m. m.; given den 2 november 1973.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden, föreslå riksdagen att bifalla de förslag om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

CARL GUSTAF

G. E. STRÄNG

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner ett mellan Sverige och Finland ingånget avtal för undvikande av dubbelbeskattning be-

träffande skatter på inkomst och förmögenhet samt ett till avtalet fogat

protokoll.

Efter ratifikation avses avtalet och protokollet träda i kraft sedan de båda staterna underrättat varandra om att ratifikation skett och bli tillämpat första gången, såvitt avser skatt som uttas vid källan, på inkomst som uppbärs den 1 januari närmast efter ikraftträdandet och, såvitt avser annan skatt på inkomst och skatt på förmögenhet, på sådan skatt som utgår på grund av taxering andra kalenderåret efter ikraftträdandet.

1 Riksdagen 1973. I saml. Nr 179

Prop. 1973: 179

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 2 november 1973.

Närvarande: statsministern PALME, statsråden STRÄNG, ANDERS- SON, HOLMQVIST, ASPLING, LUNDKVIST, GEIJER, ODHNOFF, MOBERG, BENGTSSON, NORLING, LÖFBERG, LIDBOM, CARLS- SON, FELDT.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om godkännande av avtal mellan konungariket Sveriges regering och republiken Finlands regering för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet jämte ett till avtalet fogat protokoll och anför. Sedan Kungl. Maj:t den 25 maj 1973 beslutat att avtalet mellan Sverige och Finland för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet jämte ett till avtalet fogat protokoll skulle undertecknas, har dessa den 27 juni 1973 undertecknats för Sveriges del av beskickningschefen i Helsingfors. Den 21 december 1949 slöts mellan Sverige och Finland ett avtal för undvikande av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och förmögenhet. Avtalet godkändes av riksdagen (prop. 1950:19, BeU 1950: 5, rskr 1950: 20) och tillämpades första gången vid 1950 års taxering (SFS 1950: 198 och 199). Avtalet ändrades genom tilläggsavtal den 19 juni 1958 (prop. 1958: B 43, BeU 1958: B 20, rskr 1958: B 104; SFS 1959: 20) och genom skriftväxling den 9 september 1968 (SFS 1968: 517). Genom överenskommelse den 25 september 1952 har fastställts regler om tillämpningen av vissa bestämmelser i avtalet (SFS 1952: 716). Under de senaste åren har mellan samtliga nordiska länder pågått arbete med revision av de äldre dubbelbeskattningsavtalen i syfte att anpassa dessa till de principer som rekommenderats av Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD) och som kommit till

uttryck i det modellavtal som denna organisation färdigställde år 1963.

Inom ramen för detta arbete slöts ett nytt avtal med Norge den 1 november 1971, som godkändes av riksdagen samma år (prop. 1971: 172, SFS 1972: 35). Förhandlingar om nya avtal med Danmark och Island

har nyligen avslutats. Med Finland inleddes avtalsförhandlingar i Stock-

holm under hösten 1971 och den 19 december 1972 paraferades ett på svenska språket avfattat förslag till nytt avtal samt ett till avtalet fogat protokoll. Texter på finska språket har sedermera utarbetats. Förslaget

Prop. 1973: 179 3

till avtal och protokoll torde få fogas till statsrådsprotokollet i detta ärende som bilaga. Förslagen till avtal och protokoll remitterades till kammarrätten i Stockholm och riksskatteverket. Sistnämnda myndighet har framfört vissa synpunkter på bl. a. de föreslagna bestämmelserna i art. 18 punkt 2 i avtalet vilka jag avser att ta upp i samband med redogörelsen för innehållet i denna artikel. Den finska inkomstbeskattningen företer i sina grunddrag stora likheter med den svenska. Beskattningen grundas sålunda på två allmänna inkomstskatter, nämligen den statliga inkomstskatten och den kommunala inkomstskatten. Härtill kommer, liksom i Sverige, en allmän förmögenhetsskatt till staten. Den statliga inkomstskatten och förmögenhetsskatten regleras i cen gemensam lag om statlig inkomst- och förmögenhetsskatt av år 1943. Sjöman som arbetar ombord på finskt handelsfartyg erlägger en särskild sjömansskatt som påminner om den svenska och som infördes samtidigt med denna år 1958. Slutligen uttas, enligt i stort sett samma grunder som den kommunala inkomstskatten, en kyrkoskatt till förmån för de lokala församlingarna av den evangelisklutherska kyrkan och det ortodoxa kyrkosamfundet. Fysiska personer bosatta i Finland samt finska bolag och andra sammanslutningar är i princip oinskränkt skattskyldiga, dvs. all inkomst som förvärvas av och all förmögenhet som innehas av sådana rättssubjekt är skattepliktig. Fysiska personer bosatta utanför Finland samt utländska bolag och andra sammanslutningar är begränsat skattskyldiga, dvs. skattskyldiga för inkomster — med vissa undantag — som härrör från Finland och för tillgångar som är belägna där. Fysisk person anses bosatt i Finland om han eller hans familj har sin huvudsakliga bostad där eller om han utan avbrott vistas i Finland under minst sex månader. Statlig inkomstskatt utgår för fysiska personer efter progressiva skiktskalor. De skattskyldiga indelas i tre skatteklasser, beroende på civilstånd och underhåll av barn. Skatteklass III omfattar personer, som under inkomståret eller under minst 10 år dessförinnan underbållit barn under 17 års ålder, samt alla gifta skattskyldiga under äktenskapets tre första år. Skattesatsen varierar från 13 26 för inkomst mellan 4 400 och 6 000 finska mark (FM) till 51 2 för den del av inkomsten som överstiger 200 000 FM (en FM f.n. ca 1:16 svenska kronor). Skatteklass II omfattar gifta skattskyldiga, som ej tillhör skatteklass III, samt ensamstående som är under 24 år och inte tillhör skatteklass III. Skatten utgår med 13 § för inkomst mellan 3 400 och 4400 FM och med 52 20 för den del av inkomsten som överstiger 200 000 FM. Skatteklass I omfattar ensamstående skattskyldiga som ej tillhör annan skatteklass. Skatten utgår med 13 20 för inkomst mellan 2 500 och 3 400 FM och med 53 Z för den del av inkomsten som överstiger 200 000 FM. Den

Prop. 1973: 179 4

kommunala inkomstskatten är proportionell och varierar mellan ca 12 och ca 19 96 beroende på kommunal utdebitering. Äkta makar sambeskattas vid taxeringen till statlig inkomst- och förmögenhetsskatt medan särtaxering gäller vid kommunalbeskattningen. Om båda makarna har inkomst av anställning, fritt yrke celler rörelse eller pension, erhåller den make som har den lägsta inkomsten ctt särskilt avdrag med 1500 FM jämte 50 26 av den del av inkomsten som överstiger 1 500 FM, sammanlagt dock högst 3 000 FM. Personer tillhörande skatteklass III får från den statliga inkomstskatten avräkna 60 FM för varje barn under 16 år. Allmänna avdrag medges vid inkomstbeskattningen för bl. a. ränta och periodiskt understöd. Vid beräkning av statlig inkomstskatt medges dessutom ett särskilt avdrag med 20 26 på de första 10 000 FM av inkomst av anställning eller pension och 15 96 på därnäst följande belopp om 10000 FM av inkomsten, sammanlagt således högst 3 500 FM. Liknande avdrag, men med lägre belopp, medges personer med inkomst av fritt yrke eller rörelse. Aktiebolag är i princip underkastat s. k. ekonomisk dubbelbeskattning, dvs. den del av bolagets vinst som utdelas till aktieägare beskattas både hos bolaget och aktieägaren. Den ekonomiska dubbelbeskattningen mildras dock i flera avseenden. Sålunda är finskt aktiebolag och även finsk ekonomisk förening i allmänhet fritagna från både statlig och kommunal inkomstskatt på utdelning från annat finskt aktiebolag eller annan finsk ekonomisk förening. I de fall skattefrihet för utdelning enligt nyssnämnda regler inte föreligger, får utdelningsmottagaren i stället från den statliga inkomst- och förmögenhetsskatten på utdelningen avräkna ett belopp motsvarande 15 20 av utdelningen. Denna avräkningsrätt är dock tillfälligt upphävd för inkomståren 1972 och 1973. Slutligen äger aktiebolag och ekonomisk förening rätt att vid beräkning av till statlig inkomstskatt beskattningsbar inkomst avdraga ett belopp motsvarande 40 90 av utdelad vinst. I den mån bolagets inkomst utgörs av utdelning, som enligt tidigare nämnda bestämmelser är skattefri hos bolaget, får avdraget beräknas endast på den del av den utdelade vinsten som överstiger mottagen skattefri utdelning. Den statliga bolagsskatten är proportionell med en skattesats av 43 90. Härtill kommer kommunal inkomstskatt med i genomsnitt 15 96 samt kyrkoskatt med 1 20, sammanlagt således i genomsnitt 59 2. Effekten av de skatteregler jag här redogjort för kan illustreras med följande exempel:

Prop. 1973: 179 5

Statlig inkomstskatt:

Den effektiva skattesatsen på rörelsevinsten blir således i exemplet 50,4 Go.

Intill utgången av år 1972 gällde, att såväl i Finland bosatta skattskyldiga som skattskyldiga bosatta utanför Finland beskattades — med vissa undantag i fråga om utdelning — efter taxering. Fr. o. m. år 1973 sker emellertid beskattning beträffande vissa slag av inkomster, som uppbärs från Finland av person bosatt utomlands, i form av källskatt, dvs. skatt som dras av vid utbetalning av inkomsten. De inkomstslag som här avses är utdelning, ränta, vissa slag av royalty, inkomst av anställning samt pension. Skattesatsen är 25 20 för utdelning och 30 för övriga inkomstslag. Skatten tas ut på inkomstens bruttobelopp utom i fråga om lön och liknande ersättning. I sistnämnda fall medges schablonavdrag med 15 20 av bruttoinkomsten för artister och liknande yrkesutövare samt med 10 § för andra skattskyldiga. Övriga inkomster, som förvärvas av skattskyldiga bosatta utanför Finland, beskattas fortfarande på nettobasis efter taxering. Detsamma gäller sådan utdelning, ränta eller royalty som förvärvas av ett utländskt företag genom ett fast driftställe som företaget bar i Finland.

Den statliga förmögenhetsskatten utgår efter en progressiv skiktskala med 0,5 26 för nettoförmögenhet som överstiger 25 000 FM men inte 50 000 FM och med 2 9 för sådan förmögenhet som överstiger 500 000 FM. .

Slutligen bör nämnas, att finsk lagstiftning innehåller regler om skattelättnader vid investering i de s.k. utvecklingsområdena, huvudsakligen i norra och mellersta Finland. Lagstiftningen är temporär och tillämpas på skattskyldig som under åren 1966—1975 grundar ny produktionsanläggning inom utvecklingsområde eller utvidgar där befintlig produktionsanläggning eller förnyar sin maskinpark m. m. så att anläggningens produktionsförmåga eller produktionens förädlingsgrad väsentligt höjs. Skattelättnaderna utgörs av fri avskrivningsrätt på anläggningstillgångarna, 3 90 extra avskrivningsavdrag, förbud mot s. k. prövningsbeskattning vid kommunaltaxeringen samt frihet från förmögenhetsskatt. il Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 179

Prop. 1973: 179 6

De viktigaste sakliga skillnaderna mellan det nya avtalet och nu gällande avtalsreglering avser utformningen av bestämmelserna om utdelningsbeskattningen, beskattningen av personer anställda i allmän tjänst och metoden för undvikande av dubbelbeskattning.

Angående det huvudsakliga innehållet i avtalet får jag anföra följande.

Art. 1 och 2 anger de personer och de skatter som omfattas av avtalet. Avtalet avses i princip skola omfatta alla de skatter som nu eller i framtiden tas ut i de båda staterna på inkomst och förmögenhet. Enligt art. 2 punkt 5 är skatter på lotteri- och vadhållningsvinster samt arvs- och gåvoskatter uttryckligen undantagna från avtalets tillämplighetsområde. Art. 3—5 innchåller definitioner av vissa uttryck som används i avtalet och har utformats i huvudsaklig överensstämmelse med OECD:s modellavtal. I art. 3 förekommer dock en definition av ”internationell trafik” som inte återfinns i modellavtalet. Definitionen bar betydelse för tillämpningen av art. 8, art. 13 punkt 2, art. 15 punkt 3 b och art. 22 punkt 3. I art. 3 har vidare klargjorts, att uttrycken ”Finland” resp. ”Sverige” även innefattar den del av kontinentalsockeln till vilken resp. stat har rättigheter enligt 1958 års konvention om kontinentalsockeln. Art. 4 och 5 kan i förhållande till nuvarande avtal i vissa fall innebära sakliga skillnader. Enligt nuvarande avtal är t. ex. i fall av s.k. dubbelt hemvist för juridisk person nationaliteten avgörande för hemvistet enligt avtalet men enligt art. 4 punkt 3 i det nya avtalet avgörs en sådan konflikt till förmån för den stat där den verkliga ledningen finns.

Art. 6-—-21 innehåller bestämmelser om beskattningen av särskilda. inkomstslag.

Enligt art. 6 får inkomst av fastighet beskattas i den stat där fastigheten är belägen. Denna princip gäller även i nuvarande avtal enligt vilket fastighetsinkomst beskattas endast i den stat där fastigheten finns. Genom att för svensk del i det nya avtalet införts den s.k. credit of tax-metoden (avräkning av skatt) för undanröjande av dubbelbeskattning gäller dock allmänt beträffande inkomst som enligt avtalet får beskattas i Finland att svensk skatt får tas ut om inkomsttagaren har hemvist i Sverige. Därvid skall emellertid från den svenska skatten på inkomsten avräknas den finska skatt som uttagits på samma inkomst. Bestämmelserna härom finns i art. 24 punkt 3, som jag senare skall återkomma till. I fråga om inkomst av fastighet innebär dessa regler, att inkomst av fastighet i Finland, som uppbärs av person med hemvist. i Sverige, får beskattas i Sverige med avräkning för den skatt som tagits. ut i Finland enligt art. 6. Bestämmelserna i art. 6 punkt 3 tar särskilt, sikte på en i Finland vanlig form för dispositionsrätt till bostadslägenhet, nämligen innehav av aktie i bostadsaktiebolag. Inkomst på grund av upplåtelse av sådan rätt får beskattas i den stat där bolagets fastighet. är belägen.

Prop. 1973:179 = 7

Inkomst av rörelse får enligt art, 7 beskattas i den stat där rörelsen bedrivs från fast driftställe. Uttrycket ”fast driftställe” är definierat i art. 5. Om person med hemvist i Sverige driver rörelse från fast driftställe i Finland får inkomsten av rörelsen beskattas även i Sverige men finsk skatt på rörelseinkomsten skall enligt art. 24 punkt 3 avräknas från den svenska skatten. Det bör i detta sammanhang påpekas, att de särskilda regler om beskattning av vinst vid försäljning, förädling eller transport av virke, vilka återfinns i punkt 4 av slutprotokollet till art. 5 i nuvarande avtal, inte har någon motsvarighet i det nya avtalet.

Art. 8 innehåller särskilda regler om beskattning av inkomst av sjöfart och Juftfart i internationell trafik. Sådan inkomst beskattas endast i den stat där företaget har sin verkliga ledning. I art. 8 punkt 3 har tagits in speciella regler om beskattning av inkomst av Iuftfart, som förvärvas av Scandinavian Airlines System (SAS).

Enligt art. 9 kan omräkning av inkomst av rörelse ske vid obehörig vinstöverflyttning till utlandet, exempelvis i förhållande mellan moderföretag i en stat och dotterföretag i den andra. Artikelns första stycke samt första meningen i andra stycket överensstämmer med OECD:s modellavtal. De två sista meningarna i andra stycket däremot har i sak oförändrade överförts från gällande avtal. Sistnämnda bestämmelser innebär cn förpliktelse för en stat att underrätta den andra statens behöriga myndighet när fråga om omräkning uppkommer. Artikelns bestämmelser har för svensk del betydelse vid tillämpning av 43 83 1 mom. kommunalskattelagen (1928: 370) (43 § 1 mom. ändrad senast 1965: 573). |

Regler om beskattning av utdelning har intagits i art. 10. Enligt nuvarande avtal får den stat varifrån utdelningen betalas (källstaten) innehålla skatt vid källan med 10 260. Denna procentsats har i princip bibehållits i det nya avtalet (art. 10 punkt 2 första stycket b). Om mottagaren av utdelningen är ett bolag som direkt celler indirekt behärskar minst 25 0 av röstetalet för aktierna i det utdelande bolaget, får emellertid skatten i källstaten inte överstiga 5 20. Skatt som tagits ut i källstaten avräknas enligt art. 24 från den skatt som uttagits i mottagarens hemviststat. Sådana bolag som enligt bestämmelsen i art. 10 punkt 4, vilken jag strax skall återkomma till, åtnjuter skattefrihet i hemviststaten för mottagen utdelning kan givetvis inte få någon skatteavräkning. För sådana bolag, vilka i regel behärskar minst 25 26 av röstetalet för aktierna i det utdelande bolaget, innebär således det nya avtalet en reduktion av skatten på utdelningen från 10 till 5 0.

Den nyssnämnda bestämmelsen i art. 10 punkt 4 om skattefrihet för utdelning har till syfte att förhindra kedjebeskattning av bolagsvinst och ansluter till de regler om befrielse från skattskyldighet som gäller i fråga om utdelning mellan svenska bolag enligt 54 § kommunalskattelagen (54 § ändrad senast 1970: 915) och 7 § förordningen (1947: 576)

Prop. 1973: 179 8

om statlig inkomstskatt. Bestämmelsen har i sak oförändrad överförts från gällande avtal. I art. 10 punkt 5 behandlas fall då utdelning har verkligt samband med fast driftställe som mottagaren har i källstaten. I sådana fall gäller inte den begränsning av skattesatsen på utdelningen i källstaten som föreskrivs i art. 10 punkt 2. I stället tillämpas bestämmelserna i art. 7 om beskattning av inkomst av rörelse.

Beskattningen av ränta regleras inte uttryckligen i gällande avtal, vilket med den teknik enligt vilken avtalet är uppbyggt innebär, att beskattning får ske endast i den stat där räntemottagaren har hemvist. Denna princip har bibehållits i det nya avtalet och en uttrycklig regel därom har intagits i art. 11 punkt 1.

Den skattemässiga behandlingen av ränta enligt gällande avtal har i vissa fall vållat särskilda problem. På grund av bestämmelser i den finska Jagen om inkomst- och förmögenhetsskatt betraktas i vissa fall lån från svenskt moderbolag till dotterbolag i Finland helt eller delvis som kapitalplacering. Vid förmögenhetsbeskattningen av dotterbolaget i Finland medges inte avdrag för låneskulden i den mån den anses som kapitalplacering, Som en följd härav medges inte heller vid inkomstbeskattningen av dotterbolaget avdrag för ränta på den del av lånet som anses såsom kapitalplacering. Genom en överenskommelse mellan de båda staterna den 25 september 1952 har särskilda, delvis mycket komplicerade regler fastställts för beräkning av den del av moderbolagets fordran som högst får anses som kapitalplacering (art. 2 i överenskommelsen, intagen i SFS 1952: 716). Genom att räntan beskattats som inkomst hos det svenska moderbolaget har ekonomisk dubbelbeskattning uppstått inom koncernen i den mån räntan inte fått dras av vid inkomstbeskattningen av dotterbolaget i Finland. Problemet har i vissa fall kunnat lösas genom överenskommelse mellan de båda staternas behöriga myndigheter (på svensk sida riksskatteverket, tidigare riksskattenämnden). Överenskommelserna har inneburit, att räntan i moderbolagets hand betraktats som utdelning som är skattefri enligt de särskilda avtalsregler om skattefrihet för utdelning mellan bolag som jag tidigare berört. De finska reglerna gäller endast de fall då Jångivaren är ett utländskt moderbolag men inte om lånet ges av ett finskt bolag. Genom en särskild bestämmelse i punkt II av det till det nya avtalet fogade protokollet innebär de nya avtalsbestämmelserna om förbud mot diskriminering (art. 25), att avdrag för ränta från finsk utbetalare till mottagare i Sverige skall medges vid finsk beskattning i samma utsträckning som skulle ha skett, om både utbetalaren och mottagaren haft hemvist i Finland.

I art. 12 föreskrivs, att royalty i regel skall beskattas endast i mottagarens hemviststat. Bestämmelsen överensstämmer med motsvarande regel i OECD:s modellavtal och innebär ingen förändring av vad som nu gäller. Nuvarande avtal innehåller emellertid vissa bestämmelser, som

Prop. 1973: 179 9

begränsar rätten för utbetalaren av royaltyn att vid beskattningen erhålla avdrag för utbetalningen (se punkt 2 av slutprotokollet till art. 6 i avtalet samt art. 1 i den tidigare nämnda överenskommelsen den 25 september 1952, intagen i SFS 1952: 716). Bestämmelser av direkt motsvarande innehåll finns inte i det nya avtalet men reglerna i art. 12 punkt 4 om den skattemässiga behandlingen av för höga royaltybetalningar mellan personer med intressegemenskap kan dock i viss mån anses fylla samma funktion som de nuvarande bestämmelserna.

Beskattningen av realisationsvinst regleras i art. 13. Punkterna 1—3 i artikeln motsvarar OECD:s modellavtal. Hänvisningen i art. 13 punkt 2 till art. 22 punkt 3 innebär, att vinst vid överlåtelse av fartyg eller luftfartyg i internationell trafik får beskattas endast i den stat där företaget har sin verkliga ledning. Punkt 4 av art. 13 innehåller ctt undantag från punkt 3 och innebär, att en stat i vissa fall kan tillämpa sin egen lagstiftning vid beskattning av vinst vid överlåtelse av aktie eller andel i bolag vars väsentliga tillgång utgörs av fastighet. För svensk del får bestämmelsen betydelse för tillämpningen av 35 § 3 mom. sjunde stycket kommunalskattelagen (35 § 3 mom. ändrad senast 1972: 273). Motsvarande regel har även intagits i det tidigare nämnda nya dubbelbeskattningsavtalet med Norge (SFS 1972: 35).

Art. 14 behandlar inkomst av fritt yrke och föreskriver liksom OECD:s modellavtal, att sådan inkomst som regel beskattas endast i inkomsttagarens hemviststat. Om yrket utövas från en stadigvarande anordning i den andra staten, får inkomsten emellertid beskattas i denna stat till den del inkomsten är hänförlig till verksamhet vid denna anordning. Sker dubbelbeskattning undanröjs denna med tillämpning av bestämmelserna i art. 24.

Beskattningen av inkomst av enskild tjänst regleras i art. 15. Som huvudregel gäller, att sådan inkomst skall beskattas endast i inkomsttagarens hemviststat. Om arbetet utförs i den andra staten, får dock beskattning ske där enligt bestämmelsen i art. 15 punkt 1. Även i sistnämnda fall sker dock beskattning endast i inkomsttagarens hemviststat under de förutsättningar som anges i art. 15 punkt 2.

Riksskatteverket har anmärkt, att art. 15 enligt sin rubrik endast behandlar enskild tjänst. Verket menar, att den i punkt 1 gjorda hänvisningen till art. 19, som avser offentligt uppdrag (allmän tjänst), därför är oegentlig och bör utgå. Jag vill med anledning av detta framhålla, att rubriken till art. 15, liksom rubrikerna till övriga artiklar i avtalet, endast avser att ge en kort upplysning om artikelns innehåll. I punkt 1 av artikeln föreskrivs sedan, att löner, arvoden och andra Jiknande ersättningar som uppbärs av en person med hemvist i cn stat skall beskattas endast i denna stat, om inte arbetet utförts i den andra staten. Uttrycket ”enskild tjänst” förekommer alltså inte i avtalstexten. Eftersom beskattningen av löner, arvoden och andra liknande ersätt-

Prop. 1973: 179 10

ningar, som utbetalas på grund av allmän tjänst, regleras genom särskilda, från art. 15 avvikande bestämmelser i art. 19, är det alltså helt korrekt att i avtalstexten hänvisa till undantagsbestämmelserna i denna artikel. Jag föreslår därför, att bestämmelsen i art. 15 punkt 1 antas i föreliggande utformning.

Särskilda beskattningsregler gäller för anställda ombord på fartyg samt på luftfartyg i internationell trafik. Art. 15 punkt 3 a föreskriver, att inkomst av anställning ombord på fartyg liksom enligt gällande avtal skall beskattas endast i den stat vars nationalitet fartyget har. Denna regel, som avviker från OECD:s rekommendation, har utformats mot bakgrund av de regler för skattskyldighet till sjömansskatt som gäller enligt såväl svensk som finsk lagstiftning på området. En i Finland bosatt sjöman erlägger svensk sjömansskatt enligt de regler som gäller för sjöman bosatt i Sverige (SFS 1958: 542). Inkomst av anställning ombord på luftfartyg i internationell trafik beskattas enligt art. 15 punkt 3 b endast där inkomsttagaren har hemvist.

Art. 15 punkt 4 innehåller regler om beskattning av inkomst som förvärvas av s.k. gränsgångare. Bestämmelsen i denna punkt kompletteras med ett förtydligande i punkt I av det till avtalet fogade protokollet. Motsvarande bestämmelser finns intagna i art. 15 § 4 i det nya dubbelbeskattningsavtalet med Norge och jag får beträffande bestämmelsernas bakgrund och innebörd hänvisa till vad jag anförde i samband med att sistnämnda avtal förelades riksdagen för godkännande (prop. 1971: 172, s. 46—47).

Styrelsearvoden och liknande ersättningar får enligt art. 16 beskattas i den stat där det utbetalande bolaget har hemvist. Sker beskattning även i betalningsmottagarens hemviststat, undanröjs dubbelbeskattningen med tillämpning av art. 24. De nya reglerna överensstämmer med OECD:s modellavtal men har ingen direkt motsvarighet i nuvarande avtal.

I art. 17 punkt 1 föreskrivs, att inkomst som förvärvas av professionella artister och idrottsmän får beskattas i den stat där verksamheten utövas. Bestämmelsen utgör ett undantag från reglerna om beskattning av fritt yrke (art. 14) och av enskild tjänst (art. 15). Art. 17 punkt 2 har tillkommit för att förhindra, att beskattningsregeln i punkt 1 kringgås genom att ersättningen för artistuppträdandet etc. utbetalas till annan än artisten själv, t. ex. till ett för ändamålet tillskapat s. k. artistbolag i vilket artisten bar ett avgörande inflytande. Motsvarande bestämmelser finns i en rad tidigare svenska dubbelbeskattningsavtal (se t. ex. art. 18 8 2 i det tidigare omnämnda avtalet med Norge; SFS 1972: 35).

I gällande avtal (art. 8) beskattas pension på grund av allmän tjänst endast i den stat varifrån pensionen utbetalas medan pension som förvärvas på grund av annan tjänst får beskattas endast i den stat där den verksamhet, på vilken pensionen grundas, utövats. I det nya avtalet före-

Prop. 1973: 179 11

skrivs i art. 18 punkt 1 att pension, som inte utgår på grund av allmän tjänst, samt livränta beskattas endast i mottagarens hemviststat. Som ett undantag från denna regel gäller enligt art. 18 punkt 2, att utbetalningar enligt socialförsäkringslagstiftningen i en stat får beskattas i denna stat. På grund av denna bestämmelse får sålunda svensk skatt tas ut på pensioner som utgår enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring, t. ex. folkpension och allmän tilläggspension (ATP), till person med hemvist i Finland.

Riksskatteverket har i sitt yttrande ifrågasatt om inte en precisering av uttrycket ”socialförsäkringslagstiftningen” är erforderlig. Enligt vad verket inhämtat är det visserligen klart, att ”allmän pension”, dvs. folkpension och ATP, samt utbetalningar på grund av yrkesskade-, arbetslöshets- och sjukförsäkringarna innefattas i uttrycket men att osäkerhet kan råda i fråga om t. ex. omställningsbidrag enligt arbetsmarknadskungörelsen (1966: 368). Verket påpekar också, att bedömningen kan vara tveksam beträffande vissa offentligt sanktionerade ersättningar, t. ex. särskild tilläggspension (STP) och förmån av fri gruppförsäkring enligt överenskommelse mellan Svenska arbetsgivareföreningen och Landsorganisationen i Sverige. Riksskatteverket påpekar vidare, att vissa problem kan uppkomma genom att många personer bosatta i utlandet kommer att uppbära t. ex. ATP med små belopp med hänsyn till att de arbetat endast kort tid i Sverige. I de flesta fall kommer enligt verkets mening utbetalningar som avses i art. 18 punkt,2 att ske till personer som fyllt 67 år. Verket anser, att beskattningen i den utbetalande staten i dessa fall medför en onödig belastning både för myndigheter i denna stat och för de skattskyldiga. Verket ifrågasätter därför om inte bestämmelsen i art. 18 punkt 2 bör kompletteras med en beloppsgräns, innebärande att årlig utbetalning, exempelvis lika med grundavdraget, skulle beskattas endast i hemviststaten. Därmed skulle man dessutom, påpekar verket, i fall då den skattskyldige inte har annan inkomst än denna utbetalning undvika skatteskärpning genom att den skattskyldige i hemviststaten — till skillnad från utbetalarstaten — får personliga ' avdrag. Riksskatteverket pekar slutligen på möjligheten att ändra svensk lagstiftning så att bagatellbelopp undantas från beskattning.

Förevarande regel, att beskattning av utbetalningar enligt socialförsäkringslagstiftningen i en stat får ske i denna stat, har sin motsvarighet i samtliga under senare år ingångna svenska dubbelbeskattningsavtal. Det är uppenbart att den sakliga innebörden av uttrycket ”socialförsäkringslagstiftning” måste växla från tid till annan beroende på den interna utvecklingen på detta område. Det synes därför mindre lämpligt att i ett dubbelbeskattningsavtal ge en närmare definition av uttrycket, utan frågan torde få lösas från fall till fall. Genom bestämningen att förmånerna skall ha sin grund i lagstiftning faller förmåner av typen STP och andra förmåner grundade på kollektivavtal utanför området för

Prop. 1973: 179 12

art. 18 punkt 2. Enligt gängse definition omfattar socialförsäkringslagstiftningen allmän sjukförsäkring och pensionering (folkpension och ATP), yrkesskadeförsäkring, arbetslöshetsförsäkring och annat kontant stöd vid arbetslöshet samt familjeförmåner (barnbidrag). När det gäller förmåner av typen omställningsbidrag enligt arbetsmarknadskungörelsen eller det kontanta arbetsmarknadsstödet som kommer att ersätta detta bidrag (SFS 1973: 371, 734) blir det emellertid, frånsett gränsgångarfall, med hänsyn till bidragsvillkoren sällan aktuellt att betala ut bidraget utomlands. Motsvarande gäller barnbidrag. Riksskatteverket ifrågasätter vidare om inte visst mindre belopp bör undantas från utbetalarstatens beskattningsrätt. Något sådant undantag har emellertid inte gjorts i andra svenska dubbelbeskattningsavtal och det synes olämpligt att i förevarande sammanhang införa en sådan begränsning. Frågan huruvida de av riksskatteverket påtalade olägenheterna med en obegränsad beskattningsrätt för utbetalarstaten bör lösas genom ändring i intern svensk skattelagstiftning är jag inte beredd att nu ta ställning till. Jag tillstyrker sålunda, att art. 18 punkt 2 godtas i förevarande lydelse.

Enligt gällande avtal beskattas lön och liknande ersättning på grund av allmän tjänst endast i den stat varifrån ersättningen utbetalas. Motsvarande gäller som jag tidigare nämnt i fråga om pension på grund av allmän tjänst. Denna princip har i huvudsak bibehållits i art. 19 punkterna 1 a och 2 a i det nya avtalet. Undantag från denna regel föreskrivs i art. 19 punkterna 1 b och 2 b. I de fall som där avses sker beskattning endast i den stat där den som uppbär ersättningen har hemvist. De nya reglerna avviker från OECD:s modellavtal från år 1963 men står i överensstämmelse med den lydelse av OECD-bestimmelsen som man enats om i samband med pågående revision av modellavtalet. Slutligen gäller enligt art. 19 punkt 3 bestämmelserna om beskattning av ersättning på grund av enskild tjänst samt av enskild pension i de fall då ersättningen eller pensionen utgår på grund av arbete som utövats i samband med rörelse som den utbetalande staten eller kommunen bedrivit.

Art. 20 innehåller bestämmelser om skattebefrielse eller skattelindring för studerande och praktikanter. Art. 20 punkt 1 överensstämmer med OECD:s modellavtal. Enligt art. 20 punkt 2 ges vissa skatteförmåner för studerande i en stat som under tillfällig vistelse i den andra staten har anställning där under kortare tid. Motsvarande bestämmelse finns i gällande avtal i den lydelse detta fick genom noteväxling den 9 september 1968 (SFS 1968: 517). I de nya bestämmelserna har dock skattefriheten begränsats till vissa inkomstbelopp, som på svensk sida anknyter till de f.n. fastställda grundavdragen för i Sverige bosatta personer. Bestämmelserna är utformade så att endast inkomstbelopp som överstiger de i avtalet angivna får beskattas. Dessa belopp kan ändras efter överenskommelse mellan de båda staternas behöriga myndigheter.

Prop. 1973: 179 13

Avtalet innehåller exempel på omständigheter som kan föranleda sådan ändring.

Inkomstslag som inte behandlas i föregående artiklar i avtalet beskattas enligt art. 21 endast i inkomsttagarens hemviststat.

Beskattningen av förmögenhetstillgångar behandlas i art. 22. Be stämmelserna överensstämmer i sak med OECD:s rekommendation.

Art. 23 avser att förhindra, att inkomst eller förmögenhet som beskattas hos oskiftat dödsbo också beskattas hos dödsbodelägare. Bestämmelsen har i sak oförändrad överförts från gällande avtal.

Art. 24 i det nya avtalet föreskriver skatteavräkning (credit of tax) som huvudmetod på svensk sida för undvikande av dubbelbeskattning. Skattskyldig med hemvist i Sverige skall alltså taxeras i vanlig ordning även för inkomst eller förmögenhet som enligt avtalet får beskattas i Finland. Från den svenska skatten avräknas enligt art. 24 punkt 3 inkomst- resp. förmögenhetsskatt som den skattskyldige erlagt i Finland enligt bestämmelse i avtalet. Avräkningsbeloppet är emellertid maximerat till den svenska skatt som belöper på den inkomst resp. förmögenhet som enligt avtalet får beskattas i Finland. I samband med redogörelsen för finsk skattelagstiftning nämnde jag, att skattelättnader på grund av särskilda bestämmelser med temporär giltighet i vissa fall ges vid investeringar i de s. k. utvecklingsområdena i Finland. I art. 24 punkt 4 föreskrivs, att vid beskattning i Sverige av inkomst eller förmögenhet, som i Finland varit underkastad en reducerad skatt på grund av sådana finska bestimmelser, avräkning skall ske med belopp motsvarande den finska skatt som skulle ha utgått om sådana skattelättnader inte medgivits (s. k. matching credit). Bestämmelser av detta slag förekommer allmänt i svenska dubbelbeskattningsavtal med utpräglade utvecklingsländer men finns också intagna i en del avtal med OECD-länder, t. ex. Irland (SFS 1961: 38) och Spanicn (SFS 1964: 98, ändrad genom SFS 1967: 88).

Från credit of tax-förfarandet undantas enligt art. 24 punkt 5 inkomst eller förmögenhet som uppbärs resp. innehas av person med hemvist i Sverige och som enligt avtalet skall beskattas endast i Finland. I sådana fall tillimpas, liksom i gällande avtal, den s. k. execmptmetoden, dvs. inkomsten eller förmögenheten undantas från beskattning i Sverige. Jag vill i detta sammanhang erinra om bestämmelsen i art. 10 punkt 4 enligt vilken exemptmetoden i regel skall tillämpas på utdelning från finskt till svenskt bolag. Ytterligare undantag från credit of tax-förfarandet föreskrivs i art. 24 punkt 6. Enligt art. 13 punkt 4 kan person med hemvist i Sverige i vissa fall beskattas i Finland för vinst vid försäljning av aktier i finskt bolag. I sådant fall åligger det Finland att förhindra dubbelbeskattning genom avräkning av svensk skatt enligt art. 24 punkt 6. Motsvarande skyldighet före-

12 Riksdagen 1973. 1 saml. Nr 179

Prop. 1973: 179 14

skrivs för Sverige vid beskattning här av vinst som avses i art. 13 punkt 4 och som förvärvas av person med hemvist i Finland.

På finsk sida tillämpas, liksom i gällande avtal, exemptmetoden som huvudprincip för undanröjande av dubbelbeskattning (art. 24 punkt 1). Undantag gäller, förutom för de fall som avses i art. 24 punkt 6 och som jag nyss berört, i regel i fråga om utdelning från svenskt bolag till mottagare i Finland (art. 24 punkt 2). Utdelningen kan dock i vissa fali vara undantagen från finsk skatt på grund av bestämmelserna i art. 10 punkt 4.

Art. 25 innehåller regler om förbud mot diskriminering i skattehänseende. Reglerna bygger på OECD:s rekommendation men har försetts med vissa tillägg. Motsvarande regler finns i art. 25 av det nya svensk-norska dubbelbeskattningsavtalet och jag får beträffande innehållet i och bakgrunden till dessa regler hänvisa till vad jag anförde i samband med att det svensk-norska avtalet förelades riksdagen för godkännande (prop. 1971: 172 s. 51).

Art. 26 innehåller sedvanliga regler om förfarandet vid ömsesidig överenskommelse om avtalets tolkning och tillämpning. I art. 26 punkt 3 har emellertid från gällande avtal överförts en regel som bemyndigar de behöriga myndigheterna att träffa överenskommelse i frågor som på grund av olikheter i de båda staternas lagstiftning kan uppkomma beträffande skattens beräkning. Motsvarande regel finns i dubbelbeskattningsavtalet med Norge (SFS 1972: 35).

Avtalet innehåller inte sedvanliga bestämmelser om utbyte av upplysningar för taxeringsändamål, I detta hänseende gäller i stället de mycket långtgående reglerna i det multilaterala nordiska handräckningsavtal som trädde i kraft den 1 januari 1973 (SFS 1973: 88).

Art. 27 punkt 1 innehåller en regel om diplomatiska och konsulära befattningshavare och i art. 27 punkt 2 finns bestämmelser om fastställande av sådana befattningshavares hemvist vid tillämpning av avtalet.

Enligt art. 28 skall avtalet ratificeras samt träda i kraft sedan de båda staterna meddelat varandra, att ratifikation skett. Efter ikraftträdandet kommer avtalet, såvitt avser källskattoer, att tillämpas på inkomst som uppbärs fr.o.m. den 1 januari närmast efter ikraftträdandet. I fråga om annan skatt på inkomst samt skatt på förmögenhet tillämpas avtalet på sådan skatt som utgår på grund av taxering fr. o. m. andra kalenderåret närmast efter ikraftträdandet.

Punkt III av det till avtalet fogade protokollet innehåller en hänvisning till de speciella skatteregler som finns för flottningsförening bildad för flottning i gränsälvarna mellan Sverige och Finland (SFS 1949: 183).

Art. 29 innehåller uppsägningsbestämmelser.

Sammanfattningsvis får jag anföra följande. Gällande dubbelbe-

Prop. 1973: 179 15

skattningsavtal mellan Sverige och Finland tillkom redan år 1949. Utvecklingen på beskattningsområdet i de båda staterna har medfört, att avtalet numera i stora delar är otidsenligt. En revision av avtalet har därför framstått som angelägen. Härtill kommer den utveckling som skett på dubbelbeskattningsområdet, särskilt tillkomsten av OECD:s modellavtal år 1963. Sedan flera år pågår dessutom arbete med att på grundval av OECD:s modellavtal revidera samtliga internordiska dubbelbeskattningsavtal. För svensk de! gäller sålunda fr.o.m. år 1972 ett nytt dubbelbeskattningsavtal med Norge och förhandlingar om nya avtal med Danmark och Island har nyligen avslutats. De avvikelser från OECD:s modellavtal som finns i det nya avtalet med Finland är få och flertalet av dem finns intagna i avtal med andra stater som träffats under senare år. 1 förhållande till gällande avtal med Finland innebär det nya avtalet vissa sakliga skillnader. Detta gäller särskilt utdelningsbeskattningen, där bl. a. skattesatsen i källstaten sänks från 10 till 5 90 på utdelning mellan dotter- och moderbolag, samt metoden för undvikande av dubbelbeskattning. I sistnämnda hänseende införs för Sveriges del credit of tax som generell metod för undvikande av dubbelbeskattning liksom skett i alla andra dubbelbeskattningsavtal som Sverige ingått sedan mitten av 1960-talet. Det bör även noteras, att vissa problem som tidigare uppkommit vid beskattning av ränta på lån, som svenskt moderbolag givit finskt dotterbolag, fått en tillfredsställande lösning i det nya avtalet. Avtalet och tillhörande protokoll innebär även i övrigt förbättringar och klargöranden i förhållande till gällande avtalsreglering och jag tillstyrker därför att avtalet och protokollet föreläggs riksdagen för godkännande.

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj:t föreslår riksdagen att

1. godkänna avtalet mellan Sverige och Finland för undvikande

av dubbelbeskattning beträffande skatter på inkomst och för-

mögenhet samt det till avtalet fogade protokollet,

[0 . bemyndiga Kungl. Maj:t att, i den mån det föranleds av av-

talet och protokollet, meddela föreskrifter om ändring i fråga

om taxeringar som rör statlig eller kommunal skatt och i

fråga om andra åtgärder varigenom sådan skatt påförts.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande

av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar Hans

Maj:t Konungen att till riksdagen skall avlåtas proposition av

den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

Prop. 1973: 179 16

Bilaga

Avtal mellan Konungariket Sveriges rege- Ruotsin Kuningaskunnan hallituksen ja Suoring och Republiken Finlands regering för men Tasavallan hallituksen välinen sopimus undvikande av dubbelbeskattning beträffan- tulo- ja omaisuusveroja koskevan kaksinde skatter på inkomst och förmögenhet kertaisen verotuksen välttämiseksi

Konungariket Sveriges regering och Re- Ruotsin Kuningaskunnan hallitus ja Suopubliken Finlands regering har, men Tasavallan hallitus ovat,

föranledda av önskan att ingå ett nytt haluten tehdä uuden sopimuksen tulo- ja avtal för undvikande av dubbelbeskattning omaisuusveroja koskevan kaksinkertaisen beträffande skatter på inkomst och för- verotuksen välttämiseksi, mögcenhet,

överenskommit om följande: sopineet seuraavasta:

Artikel 1 1 artikla Personer som omfattas av avtalet Sopimuksessa tarkoitetut henkilöt

Detta avtal tillämpas på personer, som Tätä sopimusta sovelletaan jommassahar hemvist i en avtalsslutande stat eller i kummassa tai kummassakin sopimusvalbåda staterna, tiossa asuviin henkilöihin.

Artikel 2 2 artikla Skatter som omfattas av avtalet Sopimuksessa tarkoitetut verot

1. Detta avtal tillämpas på skatter på 1. Tätä sopimusta sovelletaan sopimusinkomst och förmögenhet, som uttages av valtiolle, sen kunnalle tai muulle julkisoienvar av de avtalsslutande staterna, dess keudelliselle oikeushenkilölle tulon ja kommuner eller andra offentligrättsliga ju- omaisuuden perusteella suoritettaviin veroiridiska personer, oberoende av sättet på hin niiden kantotavasta riippumatta. vilket skatterna uttages.

2. Med skatter på inkomst och förmögen- 2. Tulon ja omaisuuden perusteella suohet förstås alla skatter, som utgår på in- ritettavina veroina pidetään kaikkia tulon komst eiler förmögenhet i dess helhet eller tai omaisuuden kokonaismäärän taikka på delar av inkomst eller förmögenhet, däri tulon tai omaisuuden osan perusteella suoriinbegripna skatter på vinst genom överlå- tettavia veroja, niihin luettuina irtaimen tai telse av lös eller fast egendom samt skatter kiinteän omaisuuden luovutuksesta saadun på värdestegring. voiton samoin kuin arvonnousun perusteel-

la suoritettavat verot.

3. De för närvarande utgående skatter på 3. Verot, joihin tätä sopimusta sovellevilka avtalet tillämpas är: taan, ovat tällä hetkellä:

a) Beträffande Finland: a) Suomessa:

1) inkomst- och förmögenhetsskatten; 1) tulo- ja omaisuusvero;

2) kommunalskatten; 2) kunnallisvero;

3) kyrkoskatten; 3) kirkollisvero; v

4) skogsvårdsavgiften; samt 4) metsänhoitomaksu; sekä

5) sjömansskatten; 5) merimiesvero;

(i det följande benämnda ”finsk skatt”). (jäljempänä ”Suomen vero”).

Prop. 1973: 179 17

b) Beträffande Sverige: b) Ruotsissa:

1) den statliga inkomstskatten, däri inbe- 1) valtion tulovero, siihen Iuettuina meri-

gripna sjömansskatten och kupong- miesvero ja kuponkivero; skatten;

2) bevillningsavgiften för vissa offentliga 2) eräistä julkisista esityksistä suoritet-

föreställningar; tava suostuntamaksu; 3) ersättningsskatten; 3) korvausvero; 4) utskiftningsskatten; 4) jakovero; 5) skogsvårdsavgiften; 5) metsänhoitomaksu; 6) den kommunala inkomstskatten; samt 6) kunnan tulovero; sekä 7) den statliga förmögenhetsskatten; 7) valtion omaisuusvero; (i det följande benämnda ”svensk skatt”). (jäljempänä ”Ruotsin vero”).

4, Detta avtal tillämpas likaledes på skat- 4. Tätä sopimusta sovelletaan samoin ter av samma eller i huvudsak likartat slag, kaikkiin samanlaisiin tai olennaisesti savilka efter undertecknandet av avtalet ut- manluonteisiin sopimuksen allekirjoittamitages utöver eller i stället för de för när- sen jälkeen nykyisten lisäksi tai tilalle tulevarande utgående skatterna. De behöriga viin veroihin. Sopimusvaltioiden asianomyndigheterna i de avtalsslutande staterna maisten viranomaisten on ilmoitettava toisilskall meddela varandra de väsentliga änd- leen kaikista olennaisista verolainsäädänringar som vidtagits i respektive skattelag- töönsä tehdyistä muutoksista. stiftning.

5. Avtalet tillämpas icke beträffande nå- 5. Sopimusta ei kummassakaan sopimusgondera avtalsstutande staten på särskild be- valtiossa sovelleta erityiseen arpajaisissa ja skattning av vinst på lotterier och vadbhåll- vedonlyönnissä saadun voiton verottamining eller på arvs- och gåvoskatter. scen eikä perintö- ja lahjaveroihin.

Artikel 3 3 artikla Allmänna definitioner Yleiset määritelmät

1. Om icke sammanhanget föranleder an- 1. Tässä sopimuksessa, jollei asiayhteynat, har i detta avtal följande uttryck nedan destä muuta johdu: angiven betydelse:

a) ”Finland” åsyftar Republiken Finland, a) sanonnalla ”Suomi” tarkoitetaan Suooch inbegriper varje utanför Finlands ter- men Tasavaltaa, siihen luettuina Suomen ritorialvatten beläget område, inom vilket aluevesicn ulkopuolella olevat alueet, joilla Finland enligt finsk lag och i överensstäm- Suomi lainsäädäntönsä mukaan ja kansainmelse med folkrättens allmänna regler äger välisen oikeuden yleisten sääntöjen mukaiutöva sina rättigheter till havsbottnen, dess sesti saa käyttää oikeuksiaan meren pobjaan, underlag samt dessas naturtillgångar; sen sisustaan sekä niiden luonnonvaroihin;

b) ”Sverige” åsyftar Konungariket Sve- b) sanonnalla ”Ruotsi” tarkoitetaan Ruotrige, och inbegriper varje utanför Sveriges sin Kuningaskuntaa, siihen luettuina Ruotterritorialvatten beläget område, inom vil- sin alucvesien ulkopuolella olevat alueet, ket Sverige enligt svensk lag och i överens- joilla Ruotsi lainsäädäntönsä mukaan ja stämmelse med folkrättens allmänna regler kansainvälisen oikeuden yleisten sääntöjen äger utöva sina rättigheter med avseende på mukaisesti saa käyttää oikeuksiaan meren naturtillgångar på havsbottnen eller i den- pohjan tai sen sisustan luononvaroihin; nas underlag;

c) ”person” inbegriper fysisk person, bo- c) sanonta ”henkilö” käsittää lIuonnollilag och varje annan sammanslutning; sen henkilön, yhtiön ja muun yhteenliitty-

män;

d) ”bolag” åsyftar varje juridisk person d) sanonnalla ”yhtiö” tarkoitetaan oikeusoch varje annan enhet, som i beskattnings- henkilöä ja yksikköä, jota verotuksellisesti hänseende behandlas såsom juridisk person; käsitellään oikeushenkilönä:

Prop. 1973: 179 18

e) ”företag i en avtalsslutande stat” och ec) sanonnoilla ”sopimusvaltiossa oleva ”företag i den andra avtalsslutande staten” yritys” ja ”toisessa sopimusvaltiossa oleva åsyftar företag, som bedrives av person med yritys” tarkoitetaan vastaavasti sopimushemvist i en avtalsslutande stat, respektive valtiossa asuvan henkilön ja toisessa sopiföretag, som bedrives av person med hem- musvaltiossa asuvan henkilön harjoittamaa vist i den andra avtalsslutande staten; yritystä:

f) ”behörig myndighet” åsyftar: f) sanonnalla ”asianomainen viranomai-

nen” tarkoitetaan:

1) i Finland: finansministeriet eller skat- 1) Suomessa: valtiovarainministeriötä tai

testyrcisen; verohallitusta;

2) i Sverige: finansministern eller den 2) Ruotsissa: valtiovaraministeriä tai sitä

myndighet åt vilken uppdrages att viranomaista, jolle annetaan tehtäväksi hoi-

handha frågor rörande detta avtal; taa tätä sopimusta koskevia kysymyksiä;

g) ”medborgare” åsyftar varje fysisk per- g) sanonnalla ”kansalainen” tarkoitetaan son som är medborgare i en avtalsslutande stat och varje juridisk person eller annan tion kansalaisuus, ja oikeushenkilöä tai sammanslutning som tillkommit enligt gäl- muuta yhteenliittymää, joka on syntynyt lande lag i en avtalsslutande stat; sopimusvaltion voimassa olevan lainssädän-

nön mukaan; |

h) ”internationell trafik” inbegriper varje h) sanonnalla ”kansainvälinen liikenne” resa utförd av fartyg eller luftfartyg som tarkoitetaan yrityksen, jonka tosiasiallinen användes av företag som har sin verkliga liikkeen johto on sopimusvaltiossa, käyttäledning i en avtalsslutande stat med undan- mällä aluksella tai ilma-aluksella tebtyä tag för resa som företages uteslutande mel- matkaa, lukuun ottamatta matkaa, joka lan platser i den andra avtalsslutande sta- tehdään yksinomaan toisessa sopimusvalten. tiossa olevien paikkojen välillä.

2. Då en avtalsslutande stat tillämpar be- 2. Sopimuksen määräyksiä sopimusvalstämmelserna i detta avtal skall, såvida icke tiossa sovellettaessa on jokaisella sanonnalla, sammanhanget föranleder annat, varje däri jota ei ole nimenomaan määritelty ja jonka förekommande uttryck, vars innebörd icke osalta asiayhteydestä ei muuta johdu, se angivits särskilt, anses ha den betydelse, som merkitys, joka sillä on tämän sopimusvaluttrycket har enligt den statens lagstiftning tion sopimuksessa tarkoitettuja veroja koskerörande sådana skatter, som omfattas av av- van lainsäädännön mukaan. talet.

Artikel 4 4 artikla Skatterättsligt hemvist Verotuksellinen kotipaikka

1. I detta avtal förstås med uttrycket 1. Tässä sopimuksessa sanonnalla ”sopi- ”person med hemvist i en avtalsslutande musvaltiossa asuva henkilö” tarkoitetaan stat” varje person, som enligt lagstiftningen henkilöa, joka tämän valtion lainsäädännön i denna stat är skattskyldig där på grund mukaan on siellä verovelvollinen kotipaikan, av hemvist, bosättning, plats för företags- asumisen, liikkeen johtopaikan tai muun ledning eller varje annan liknande omstän- sellaisen perusteen nojalla. dighet.

2. Då på grund av bestämmelserna i 2. Milloin luonnollinen henkilö 1 kohdan punkt 1 fysisk person har hemvist i båda av- määräysten mukaan on kummassakin sopitalsslutande staterna, fastställes hans hem- musvaltiossa asuva, hänen asuinpaikkansa vist enligt följande regler: vahvistetaan seuraavien sääntöjen mukaan:

a) Han anses ha hemvist i den avtalsslu- a) Hänen katsotaan asuvan siinä sopimustande stat där han har ett hem som stadig- valtiossa, jossa hänellä on käytettävänään varande står till hans förfogande. Om han vakinainen asunto. Jos hänellä on käytettähar ett sådant hem i båda avtalsslutande vänään vakinainen asunto molemmissa sopi-

Prop. 1973: 179 19

staterna, anses han ha hemvist i den stat, musvaltioissa, katsotaan hänen asuvan siinä med vilken hans personliga och ckonomiska sopimusvaltiossa, johon hänellä on kiinteimförbindelser är starkast (centrum för lev- mät henkilökohtaiset ja taloudelliset siteet nadsintressena). (elinetujen keskus).

b) Om det icke kan avgöras i vilken av- b) Milloin ei voida ratkaista, kummassa talsslutande stat centrum för hans levnadsin- sopimusvaltiossa hänen elinetujensa keskus tressen är beläget eller om han icke i nå- on, tai milloin hänellä ei ole vakinaista gondera avtalsslutande staten har ett hem usuntoa käytettävänään kummassakaan sosom stadigvarande står till hans förfogande, pimusvaltiossa, katsotaan hänen asuvan anses han ha hemvist i den stat, där han siinä sopimusvaltiossa, jossa hän pysyväistadigvarande vistas. sesti oleskelec.

c) Om han stadigvarande vistas i båda ce) Milloin hän oleskelee pysyväisesti avtalsslutande staterna eller om han icke molemmissa sopimusvaltioissa tai ei pysyvistas stadigvarande i någon av dem, anses väisesti oleskele kummassakaan niistä, kathan ha hemvist i den avtalsslutande stat där sotaan hänen asuvan siinä sopimusvaltiossa, han är medborgare. jonka kansalainen hän on.

d) Om han är medborgare i båda avtals- d) Milloin hän on molempien sopimusslutande staterna eller om han icke är med- valtioiden kansalainen tai ei ole kummanborgare i någon av dem, avgör de behö- kaan valtion kansalainen, on sopimusvaltioiriga myndigheterna i de avtalsslutande sta- den asianomaisten viranomaisten ratkaistava terna frågan genom ömsesidig överenskom- asia keskinäisin sopimuksin. melse.

3. Då på grund av bestämmelserna i 3. Milloin muu kuin luonnollinen henkilö punkt 1 person, som ej är fysisk person, on 1 kohdan määräysten mukaan molemhar hemvist i båda avtalsslutande staterna, missa sopimusvaltioissa asuva, katsotaan anses personen i fråga ha hemvist i den kysymyksessä olevan henkilön asuvan siinä avtalsslutande stat där den har sin verkliga sopimusvaltiossa, jossa sen tosiasiallinen ledning. liikkeen johto on.

4. Oskiftat dödsbo anses ha bemvist i den 4. Jakamattoman kuolinpesän katsotaan avtalsslutande stat där den avlidne enligt asuvan siinä sopimusvaltiossa, jossa vainapunkterna 1 och 2 i denna artikel anses jan katsotaan tämän artiklan 1 ja 2 kohha haft hemvist vid dödsfallet. dan mukaan asuneen kuolinhetkellään.

Artikel 5 5 artikla Fast driftställe Kiinteä toimipaikka

1. Med uttrycket ”fast driftställe” förstås 1. Fässä sopimuksessa sanonnalla ”kiinteä i detta avtal en stadigvarande plats för toimipaikka” tarkoitetaan kiinteää liikeaffärsverksamhet, där företagets verksamhet paikkaa, jossa yrityksen litiketoimintaa kokohelt eller deivis utövas. naan tai osaksi harjoitetaan.

2, Uttrycket ”fast driftställe” innefattar 2 Sanonta ”kiinteä toimipaikka” käsittää

särskilt: erityisesti:

a) plats för företagsledning; a) liikkeen johtopaikan; b) filial; b) sivuliikkeen; c) kontor: c) toimiston; d) fabrik; d) tuotantolaitoksen; e) verkstad: e) työpajan;

f) gruva, stenbrott eller annan plats för 1) kaivoksen, louhoksen tai muun luonnyttjande av naturtillgångar; nonvarojen irroittamispaikan;

g) plats för byggnads-, anläggnings- eller g) yli kahdentoista kuukauden ajan kestäinstallationsarbete, som varar över tolv må- vän rakennus- tai asennustyön suorituspainader. kan.

Prop. 1973: 179 20

3. Uttrycket ”fast driftställe” innefattar 3. Sanonta ”kiinteä toimipaikka” ei käsiicke: tä:

a) användning av anordningar, avsedda a) tilojen käyttämistä ainoastaan yrityk-

uteslutande för lagring, utställning eller ut- selle kuuluvien tavaroiden varastoimiseen, lämnande av företaget tillhöriga varor; näytteillä pitämiseen tai luovuttamiseen;

b) innehav av ett företaget tillhörigt varu- b) yritykselle kuuluvan tavaravaraston lager, avsett uteslutande för lagring, utställ- pitämistä ainoastaan varastoimista, näytning eller utlämnande; teillä pitämistä tai luovuttamista varten;

c) innehav av ett företaget tillhörigt varu- c) yritykselle kuuluvien, mutta ainoastaan lager, avsett uteslutande för bearbetning eller toisen yrityksen muokattaviksi tai jalostettaförädling genom ett annat företags försorg; viksi tarkoitettujen tavaroiden varastoimista;

d) innehav av stadigvarande plats för af- d) kiinteän Jiikepaikan pitämistä ainofärsverksamhet, avsedd uteslutande för in- astaan tavaroiden ostamista tai tietojen köp av varor eller införskaffande av upp- keräämistä varten yritykselle; lysningar för företagets räkning;

e) innehav av stadigvarande plats för e) kiinteän liikepaikan pitämistä ainoaffärsverksamhet, avsedd uteslutande för astaan mainontaa, tietojen antamista, tieteelatt ombesörja reklam, meddela upplys- listä tutkimusta tai muuta sellaista toiminningar, bedriva vetenskaplig forskning eller taa varten, joka on yrityksen muuhun toiutöva annan liknande verksamhet, som är mintaan nähden luonteeltaan valmistelevaa av förberedande eller biträdande art för tai avustavaa. företaget.

4. Person som är verksam i en avtals- 4. Henkilön, joka olematta 5 kohdassa slutande stat för ett företag i den andra tarkoitettu itsenäinen edustaja toimii soavtalsslutande staten — härunder inbegri- pimusvaltiossa toisessa sopimusvaltiossa olepes icke sådan oberoende representant som van yrityksen puolesta, katsotaan muodosavses i punkt 5 — behandlas såsom ett fast tavan kiinteän toimipaikan ensiksi mainidriftställe i den förstnämnda staten, om tussa valtiossa, mikäli hänellä on valtuus han innehar och i denna förstnämnda stat tehdä sopimuksia yrityksen nimissä ja hän regelmässigt använder cen fullmakt att sluta sitä tässä ensiksi mainitussa valtiossa taavtal i företagets namn samt verksamheten vanomaisesti käyttää, paitsi milloin hänen icke begränsas till inköp av varor för före- toimintansa rajoittuu tavaroiden ostamiseen tagets räkning. yrityksen puolesta.

5. Företag i en avtalsslutande stat anses 5. Sopimusvaltiossa olevalla yritykseHä ei icke ha fast driftställe i den andra avtals- katsota olevan kiinteää toimipaikkaa toisessa slutande staten endast på den grund att sopimusvaltiossa pelkästään sen vuoksi, että företaget utövar affärsverksamhet i denna se harjoittaa liiketoimintaa siinä valtiossa andra stat genom förmedling av mäklare, välittäjän, yleisen kaupinta-agentin tai muun kommissionär eller annan oberoende repre- itsenäisen edustajan välityksellä. milloin sentant, om dessa personer därvid utövar nämä henkilöt toimivat säännönmukaisen sin sedvanliga affärsverksamhet. liiketoimintansa rajoissa. |

6. Den omständigheten att ett bolag med 6. Se seikka, että sopimusvaltiossa asuhemvist i en avtalsslutande stat kontrollerar valla yhtiöllä on määräämisvalta yhtiössäå — eller kontrolleras av ett bolag med hemvist tai siinä on määräämisvalta yhtiöllä — joka i den andra avtalsslutande staten eller av on toisessa sopimusvaltiossa asuva taikka ett bolag som utövar affärsverksamhet i joka siellä harjoittaa liiketoimintaa (joko denna andra stat (antingen genom ett fast kiinteästä toimipaikasta tai muuten), ei itdriftställe eller annorledes) medför icke i sestään tee kumpaakaan yhtiötä toisen kiinoch för sig att någotdera bolaget betraktas teäksi toimipaikaksi. såsom ett fast driftställe för det andra bolaget.

Prop. 1973: 179 21

Artikel 6 6 artikla Inkomst av fastighet Kiinteistöstä saatu tulo

1. Inkomst av fastighet får beskattas i 1. Kiinteistöstä saadusta tulosta voidaan den avtalsslutande stat där fastigheten är verottaa siinä sopimusvaltiossa, jossa kiinbelägen. teistö on. |

2. a) Uttrycket ”fastighet” har — om 2. a) Sanonta ”kiinteistö” määräytyy, miicke bestämmelserna i punkt b föranleder käli b kohdan määräyksistä ei muuta johdu, annat — den betydelse som uttrycket har sen sopimusvaltion verolainsäädännön muenligt skattclagstiftningen i den avtalsslu- kaan, jossa kiinteistö on. tande stat där fastigheten är belägen.

b) Uttrycket ”fastighet” inbegriper dock b) Sanonta ”kiinteistö” käsittää kuitenalltid tillbehör till fastighet, levande och kin aina kiinteistön tarpeiston, maa- ja metdöda inventarier i lantbruk och skogsbruk, sätaloudessa käytetyn elävän ja elottoman rättigheter på vilka föreskrifterna i allmän irtaimiston, oikeudet, joihin sovelletaan yleilag angående fastigheter är tillämpliga, sen lain kiinteistöjä koskevia säännöksiä, nyttjanderätt till fastighet samt rätt till för- kiinteistön käyttöoikeuden samoin kuin oiänderliga eller fasta ersättningar för nytt- keudet kaivosten, lähteiden ja muiden Iuonjandet av eller rätten att nyttja gruva, källa nonvarojen hyväksikäytöstä tai oikeudesta eller annan naturtillgång. niiden hyväksikäyttöön saataviin määräl-

tään muuttuviin tai kiinteisiin korvauksiin.

3. Inkomst av upplåtelse av rätt att nyttja 3. Tulosta, joka saadaan osakkeeseen tai bolag tillhörig fastighet, vilken rätt grundar muuhun sellaiseen yhtiöosuuteen perustusig på aktie eller annan liknande andel i van, yhtiön omistamaan kiinteistöön kohbolaget, får beskattas i den avtalsslutande distuvan, käyttöoikeuden luovuttamisesta, stat där fastigheten är belägen. voidaan verottaa siinä sopimusvaltiossa,

jossa kiinteistö on.

4. Bestämmelserna i punkt 1 tillämpas 4. Tämän artiklan 1 kohdan määräyksiä på inkomst, som uppbäres genom omedel- sovelletaan sekä kiinteistön välittömästä käybart brukande, genom uthyrning av fastig- töstä että sen vuokralle antamisesta samoin het eller genom varje annan användning av kuin kaikesta muusta käytöstä saatuun tufastighet. loon.

5. Bestämmelserna i punkterna 1 och 4 5. Tämän artiklan 1 ja 4 kohdan määtillämpas även på inkomst av fastighet som räyksiä sovelletaan myös yrityksen omistatillhör företag och på inkomst av fastighet masta kiinteistöstä saatuun tuloon samoin som användes vid utövande av fritt yrke. kuin vapaan ammatin harjoittamisessa käy-

tetystä kiinteistöstä saatuun tuloon.

Artikel 7 7 artikla Inkomst av rörelse Liiketulo

1. Inkomst av rörelse, som förvärvas av 1. Sopimusvaltiossa olevan yrityksen saaföretag i en avtalsslutande stat, beskattas masta tulosta verotetaan vain siinä valtiossa, endast i denna stat, såvida icke företaget jollei yritys harjoita liiketoimintaa toisessa bedriver rörelse i den andra avtalsslutande sopimusvaltiossa siellä olevasta kiinteästä staten från ett där beläget fast driftställe. toimipaikasta. Mikäli yritys harjoittaa liike- Om företaget bedriver rörelse på nyss an- toimintaa edellä sanotuin tavoin, voidaan givet sätt, får företagets inkomst beskattas tässä toisessa valtiossa verottaa yrityksen i denna andra stat, men endast den del saamasta tulosta, mutta vain kiinteään därav, som är hänförlig till det fasta drift- toimipaikkaan kuuluvaksi luettavasta tulon stället. osasta.

2. Om företag i en avtalsslutande stat 2. Milloin sopimusvaltiossa oleva yritys bedriver rörelse i den andra avtalsslutande harjoittaa liiketoimintaa toisessa sopimus-

Prop. 1973: 179 22

staten från ett där beläget fast driftställe, valtiossa sicllä olevasta kiinteästä toimihänföres i vardera avtalsslutande staten till paikasta, on kummassakin sopimusvaltiossa det fasta driftstället den inkomst av rörel- kiinteään toimipaikkaan kuuluvaksi luettava se, som det kan antagas att driftstället se tulo, jonka toimipaikan olisi voitu olettaa skulle ha förvärvat, om det varit ett fri- tuottavan, jos se olisi ollut samaa tai samanstående företag, som bedrivit verksamhet luonteista toimintaa samojen tai samanav samma eller liknande slag under samma Iuonteisten edellytysten vallitessa harjoittava eller liknande villkor och självständigt av- erillinen yritys, joka täysin itsenäisesti slutat affärer med det företag till vilket päättää liiketoimista sen yrityksen kanssa, driftstället hör. jonka kiinteä toimipaikka sc on.

3. Vid bestämmandet av inkomst, som är 3. Kiinteän toimipaikan tuloa määrättäcshänförlig till det fasta driftstället, medges sä on vähennykseksi hyväksyttävä toimiavdrag för kostnader som uppkommit för paikasta johtuneet menot, niihin lIuettuina det fasta driftställets räkning — härunder johto- ja muut yleiset hallintometnot riipuinbegripna kostnader för företagets ledning matta siitä, ovatko ne syntynect siinä sopioch allmänna förvaltning -— cavsett om musvaltiossa, jossa kiinteä toimipaikka on, kostnaderna uppkommit i den avtalsslutan- vai muualla. Tämän kohdan määräykset de stat där det fasta driftstället är beläget eivät kuitenkaan tuota oikeutta vähentää eller annorstädes. Bestämmelserna i denna sellaisia menoja, joita ei olisi saanut vähenpunkt medför emellertid icke rätt till av- tää, jos kiinteä toimipaikka olisi ollut erildrag för kostnader som är av sådant slag linen yritys. att avdrag icke skulle ha kunnat medges om det fasta driftstället hade varit ett fristående företag.

4. I den mån inkomst hänförlig till ett 4. Mikäli sopimusvaltiossa noudatetun fast driftställe enligt lagstiftningen i en av- käytännön mukaan kiinteään toimipaikkaan talsslutande stat brukat bestämmas på kuuluvaksi Iuettava tulo määrätään jakagrundval av en fördelning av företagets malla yrityksen kokonaistulo yrityksen eri hela inkomst på de olika delarna av företa- osien kesken, ceivät 2 kohdan mäöräykset get. skall bestämmelserna i punkt 2 icke estä tätä sopimusvaltiota määräämästä hindra att i denna avtalsslutande stat den verotettavaa tuloa tällaista käytännössä skattepliktiga inkomsten bestämmes genom olevaa jakamismenettelyä noudattaen. Mectt sådant förfarande. Förfarandet skall nettelyn on kuitenkin johdettava tässä artikdock vara sådant att resultatet överens- lassa esitettyjen periaatteiden mukaiseen stämmer med de i denna artikel angivna tulokseen. principerna. 5. Tuloa ci ole lIuettava kiinteään toimi-

5. Inkomst anses icke hänförlig till ett paikkaan kuuluvaksi pelkästään sen perusfast driftställe endast av den anledningen teella, että kiinteä toimipaikka on ostanut att varor inköpes genom det fasta driftstäl- tavaroita yrityksen lukuun. Jets försorg för företagets räkning. 6. Sovellettaessa edellä otevia kohtia on

6. Vid tillämpning av föregående punk- kiinteään toimipaikkaan kuuluvaksi luettava ter bestämmes inkomst, som är hänförlig tulo vuodesta toiseen määrättävä samaa till det fasta driftstället, genom samma för- menetelmää noudattaen, jollei erityisistä farande år från år, såvida icke särskilda seikoista muuta johdu. förhå!landen föranleder annat. 7. Milloin tuloon sisältyy tuloeriä, joita

7. Ingår i rörelseinkomsten inkomstslag, käsitellään erikseen tämän sopimuksen som behandlas särskilt i andra artiklar av detta avtal, beröres bestämmelserna i dessa set eivät vaikuta sanottujen artikloiden määartiklar icke av reglerna i förevarande ar- räyksiin. Tällöin edellytetään, että tämän tikel. Det förutsättes, att: bestimmelserna kohdan määräykset eivät estä sopimusvali denna punkt icke hindrar cen avtalsslu- tiota määräämästä kiinteään toimipaikkaan tande stat att vid bestämmandet av den in- kuuluvaksi Iuettavaa tuloa siten, että siihen komst som är hänförlig till det fasta drift- luetaan tulo osakkeista tai osuuksista, saa-

Prop. 1973: 179 23

stället medtaga inkomst av aktier eller an- misista, omaisuudesta tai muusta oikeudesta, delar, fordringar, egendom celler annan rät- joka tosiasiallisesti liittyy Kkiinteästä toitighet som äger verkligt samband med rö- mipaikasta harjoitettuun liiketoimintaan. relse vilken bedrives från det fasta driftstället.

Artikel 8 8 artikla Inkomst av sjöfart och luftfart Meri- ja ilmakuljetuksesta saatu tulo

1. Inkomst som förvärvas genom utövan- 1. Alusten tai ilma-alusten käyttämisestä de av siöfart eller luftfart i internationell kansainväliseen liikenteeseen saadusta tutrafik beskattas endast i den avtalsslutande losta verotetaan vain siinä sopimusvaltiosstat där företaget har sin verkliga ledning. sa, jossa yrityksen tosiasiallinen liikkeen

johto on.

2. Om företag, som bedriver sjöfart i 2. Milloin kansamvälisessä likenteessä internationell trafik, har sin verkliga led- merikuljetusta harjoittavan yrityksen tosining ombord på ett fartyg, anses företaget asiallinen liikkeen johto on aluksella, yriha sin verkliga ledning i den avtalsslutande tyksen tosiasiallisen liikkeen johdon katsostat där fartyget har sin hemmahamn eller, taan olevan siinä sopimusvaltiossa, jossa om någon sådan hamn icke finns, i den av- aluksen kotisatama on, tai, milloin aluksellia talsslutande stat där fartygets redare har ei ole kotisatamaa, siinä sopimusvaltiossa, hemvist. jossa laivanisäntä asuu.

3. Bestimmelserna i punkt 1 tillämpas 3. Tämän artiklan 1 kohdan määräyksiä beträffande inkomst som förvärvas av luft- sovelletaan Scandinavian Airlines System fartskonsortiet Scandinavian Airlines Sys- (SAS) nimisen ilmakuljetusyhtymän saatem (SAS) men endast i fråga om den del maan tuloon, mutta vain siihen tulon osaan, av inkomsten som motsvarar den andel i joka vastaa AB Aerotransport (ABA) nimikonsortiet vilken innehas av AB Aero- sen yhtiön osuutta yhiymiän. transport (ABA).

Artikel 9 9 artikla Företag med intressegeomenskap Etuyhteydessäå keskenään olevat yritykset

I fall då Milloin :

a) ett förctag i en avtalssiutande stat di- a) sopimusvaltiossa oleva yritys välittörekt eller indirekt deltager i ledningen eller mästi tai välillisesti osallistuu toisessa sopiövervakningen av ett förelag i den andra musvaltiossa olevan yrityksen johtoon tai avtalsslutande staten eller äger del i detta valvontaan tahi omistaa osan sen pääomasföretags kapital, eller ta, taikka

b) samma personer direkt eller indirekt b) samat henkilöt välittömästi tai välildeltager i ledningen eller övervakningen av lisesti osallistuvat sekä sopimusvaltiossa såväl ett företag i en avtalsslutande stat olevan yrityksen että toisessa sopimusvalsom ctt företag i den andra avtalsslutande tiossa olevan yrityksen johtoon tai valvonstaten eler äger del i båda dessa företags taan tahi omistavat osan niiden pääomasta, kapital. iakttages följande. noudatetaan seuraavaa.

Om mellan företagen i fråga om handel Jos jommassakummassa tapaukscssa yrieller andra ckonomiska förbindelser avtalas tysten välilä on niiden kaupallisissa tai eller föreskrives villkor, som avviker från muissa taloudellisissa suhteissa sovittu chdem som skulle ha överenskommits mellan av varandra oberoende företag, får alla in- sitä, mistä riippumattomien yritysten välilkomster, som utan sådana villkor skulle ha lä olisi sovittu, voidaan tulo, joka olisi kertillkommit det ena företaget men som på tynyt toiselle näistä yrityksistä, jollei näitä

Prop. 1973: 179 24

grund av villkoren i fråga icke tillkommit ehtoja olisi ollut, mutta näiden ehtojen detta företag, inräknas i detta företags in- vuoksi ei ole kertynyt tälle yritykselle, Jlukea komst och beskattas i överensstämmelse tämän yrityksen tuloon ja siitä verottaa därmed. Då i en avtalsslutande stat upp- tämän mukaisesti. Kun sopimusvaltiossa kommer fråga som avses i denna artikel, ilmaantuu tässä artiklassa tarkoitettu kysyskall den behöriga myndigheten i den andra mys, on toisen sopimusvaltion asianomaiavtalsslutande staten underrättas i syfte att selle viranomaiselle ilmoitettava asiasta siigenomföra nödvändig justering i fråga om nä tarkoituksessa, että tässä toisessa sopiberäkningen av inkomsten för det företag musvaltiossa asuvan yrityksen tuloa koskesom har hemvist i denna andra stat. När vaan laskelmaan tehdään tarpeellinen oianledning därtill föreligger, kan de behöri- kaisu. Milloin syytä on, asianomaiset viga myndigheterna träffa skäligt avgörande ranomaiset voivat kohtuullisella tavalla sorörande inkomstens fördelning. pia keskenään tulon jaosta. ä

Artikel 10 10 artikla Utdelning (dividend) Osinko

1. Utdelning (dividend) från ett bolag 1. Sopimusvaltiossa asuvan yhtiön toisesmed hemvist i en avtalsslutande stat till per- sa sopimusvaltiossa asuvalle henkilölle makson med hemvist i den andra avtalsslutande samasta osingosta voidaan verottaa tässä staten får beskattas i denna andra stat. toisessa valtiossa.

2. Utdelningen (dividenden) får emeller- 2. Osingosta voidaan kuitenkin verottaa tid beskattas även i den avtalsslutande stat, myös siinä sopimusvaltiossa, jonka asukas där bolaget som betalar utdelningen (divi- osingon maksava yhtiö on ja tämän valtion denden) har hemvist, enligt lagstiftningen lainsäädännön mukaan, mutta siten määräti denna stat, men den skatt som sålunda tävä vero ci saa olla suurempi kuin: påföres får icke överstiga:

a) 5 procent av utdelningens (dividen- a) 5 prosenttia osingon kokonaismäärästä, dens) bruttobelopp, om mottagaren är ett jos saajana on yhtiö (suomalaista avointa, bolag (med undantag för finska öppna bo- kommandiitti- ja laivanisännistöyhtiötä sekä lag, kommanditbolag och rederibolag samt ruotsalaista kauppayhtiötä lukuun ottamatsvenska handelsbolag) som direkt eller in- ta), joka välittömästi tai välillisesti hallitsee direkt behärskar minst 25 procent av röste- vähintään 25 prosenttia osingon maksavan talet för samtliga aktier i det utbetalande yhtiön kaikkien osakkeiden äänimäärästä; bolaget;

b) 10 procent av utdelningens (dividen- b) 10 prosenttia osingon kokonaismäädens) bruttobelopp i övriga fall. rästä kaikissa muissa tapauksissa.

De behöriga myndigheterna i de avtals- Sopimusvaltioiden asianomaiset viranslutande staterna skall träffa överenskom- omaiset sopivat keskenään, miten tätä rajoimelse om sättet för genomförandet av be- tusta sovelletaan. gränsningen enligt denna punkt.

Bestämmelserna i denna punkt berör ic-' Tämä kohta ei vaikuta yhtiön verottake bolagets beskattning för vinst av vilken miseen siitä voitosta, josta osinko makseutdelningen (dividenden) betalas. taan.

3. Med uttrycket ”utdelning (dividend)” 3. Sanonnalla ”osinko” tarkoitetaan tuloa, förstås inkomst av aktier, andelsbevis eller joka on saatu osakkeista, osuustodistuksista andra rättigheter, fordringar icke inbegrip- tai muista oikeuksista, jotka osallistuvat na, med rätt till andel i vinst, samt inkomst voittoon olematta saamisia, samoin kuin av andra andelar i bolag, som enligt skatte- muista yhtiöoikeuksista saatua tuloa, joka lagstiftningen i den stat där det utbetalan- sen valtion verolainsäädännön mukaan, de bolaget har hemvist jämställes med in- jossa asuva voiton jakava yhtiö on, rinnastekomst av aktier. taan osakkeista saatuun tuloon.

Prop. 1973: 179 25

4. Utan hinder av bestämmelserna i 4. Tämän artiklan 1 kohdan määräysten punkt 1 skall utdelning (dividend) från bo- estämättä on sopimusvaltiossa asuvan yhtiön lag med hemvist i en avtalsslutande stat till toisessa sopimusvaltiossa asuvalle yhtiölle bolag med hemvist i den andra avtalsslu- maksama osinko viimeksi mainitussa valtiostande staten i sistnämnda stat vara undan- sa vapaa verosta siinä laajuudessa kuin tagen från beskattning i den mån detta osinko tämän toisen valtion lainsäädännön skulle ha varit fallet enligt lagstiftningen i mukaan olisi ollut verosta vapaa, jos modenna andra stat, om båda bolagen hade lemmat yhtiöt olisivat olleet siellä asuvia. varit hemmahörande där.

5. Bestämmelserna i punkterna 1 och 2 5. Milloin sopimusvaltiossa asuvalla osintillämpas icke, om mottagaren av utdel- gon saajalla on toisessa sopimusvaltiossa, ningen (dividenden) har hemvist i en av- jossa asuva osingon maksava yhtiö on, talsslutande stat och har fast driftställe i kiinteä toimipaikka, johon osingon maksaden andra avtalsslutande staten, där det ut- misen perusteena olevat oikeudet tosiasiallibetalande bolaget har hemvist, samt den sesti liittyvät, ei 1 ja 2 kohdan määräyksiä andel av vilken utdelningen (dividenden) i sovelleta. Tässä tapauksessa sovelletaan 7 fråga härflyter äger verkligt samband med artiklan määräyksiä. rörelse som bedrives från det fasta driftstället. I sådant fall tillämpas bestämmelserna i artikel 7.

6. Om bolag med hemvist i en avtalsslu- 6. Milloin sopimusvaltiossa asuva yhtiö tande stat uppbär inkomst från den andra saa tuloa toisesta sopimusvaltiosta, ei tämä avtalsslutande staten, får denna andra stat toinen valtio saa määrätä veroa osingosta, icke påföra någon skatt på utdelning (di- jonka yhtiö maksaa henkilöille, jotka eivät vidend), som bolaget betalar till person ole tässä toisessa valtiossa asuvia, eikä som ej har hemvist i denna andra stat, och myöskään määrätä yhtiön jakamattomasta ej heller någon skatt på bolagets icke ut- voitosta jakamattomaan voittoon kohdistudelade vinst, även om utdelningen (divi- vaa veroa, vaikka maksettu osinko tai jakadenden) eller den icke utdelade vinsten helt mattomat voittovarat kokonaan tai osaksi eller delvis utgöres av inkomst, som upp- koostuisivatkin tässä toisessa valtiossa kerkommit i denna andra stat. tyneestä tulosta.

Artikel 11 11 artikla Ränta Korko

1. Ränta, som härrör från en avtalsslu- 1. Sopimusvaltiosta kertyneestä toisessa tande stat och som betalas till person med sopimusvaltiossa asuvalle henkilölle maksehemvist i den andra avtalsslutande staten, tusta korosta verotetaan vain tässä toisessa beskattas endast i denna andra stat. valtiossa.

2. Med uttrycket ”ränta” förstås i denna 2. Sanonnalla ”korko” tarkoitetaan tässä artikel inkomst av statsobligationer, andra artiklassa tuloa, joka on saatu valtion obliobligationer eller skuldebrev, antingen de gaatioista, muista obligaatioista tal velkakirutfärdats mot säkerhet i fastighet eller ej joista riippumatta siitä, onko niiden vakuuoch antingen de medför rätt till andel i vinst tena kiinteistökiinnitys vai ei, ja Nittyykö eller ej. Uttrycket åsyftar även inkomst av niihin oikeus osallistua voittoon vai ei, ja varje annat slags fordran liksom även all kaikenlaatuisista muista saamisista, samoin annan inkomst, som enligt skattelagstift- kuin kaikkea muuta tuloa, joka sen valtion ningen i den avtalsslutande stat från vilken verolainsäädännön mukaan, josta tulo kerinkomsten härrör jämställes med inkomst av tyy, rinnastetaan velaksiannosta saatuun tuförsträckning. Iloon.

3. Bestämmelserna i punkt 1 tillämpas 3. Milloin sopimusvaltiossa asuvalla koicke, om mottagaren av räntan har hemvist ron saajalla on toisessa sopimusvaltiossa, i cn avtalsslutande stat och innehar fast josta korko kertyy, kiinteä toimipaikka, jo-

Prop. 1973: 179 26

driftställe i den andra avtalsslutande staten hon koron perusteena oleva saaminen ftofrån vilken räntan härrör, samt den fordran siasiallisesti liittyy, ei 1 kohdan määräyksiä av vilken räntan härflyter äger verkligt sam- sovelleta. Tässä tapauksessa sovelletaan 7 band med rörelse som bedrives från det fas- artiklan määräyksiä. ta driftstället. I sådant fall tillämpas bestämmelserna i artikel 7.

4. Beträffande sådana fall då särskilda 4. Milloin maksettu korko maksajan ja förbindelser mellan utbetalaren och motta- saajan tai heidän molempien ja kolmannen garen eller mellan dem båda och annan per- henkilön välisen erityisen suhteen vuoksi son föranleder att det utbetalade räntebe- ylittää koron perusteena olevaan saamiseen loppet med hänsyn till den gäld, för vilken katsoen määrän, josta maksaja ja saaja, jolräntan erlägges, överstiger det belopp som lei olisi tällaista suhbdetta, olisivat sopineet, skulle ha avtalats mellan utbetalaren och tämän ertiklan määräykset koskevat vain mottagaren om sådana förbindelser icke förelegat, gäller bestämmelserna i denna arti- sessa verotetaan maksun liikamäärästä kumkel endast för sistnämnda belopp. I sådant mankin sopimusvaltion lainsäädännön mufall beskattas överskjutande belopp enligt kaan, ottaen asianmukaisesti huomioon tälagstiftningen i vardera avtalsslutande staten män sopimuksen muut määräykset. med iakttagande av övriga bestämmelser i detta avtal.

Artikel 12 12 artikla Royalty Rojalti

1. Royalty, som härrör från en avtals- 1. Sopimusvaltiosta kertynevstä toisessa slutande stat och som betalas till person med sopimusvaltiossa asuvalle henkilölle maksehemvist i den andra avtalsslutande staten, tusta rojaltista verotetaan vain tässä toisessa beskattas endast i denna andra stat. valtiossa.

2. Med uttrycket ”royalty” förstås i den- 2. Sanonnalla ”rojalti” tarkoitetaan tässä na artikel varje slag av belopp som betalas artiklassa kaikkia suorituksia. jotka maksesåsom ersättning för nyttjandet av eller för taan korvauksena kirjallisten, taiteellisten rätten att nyttja upphovsrätt till litterära, tai tieteellisten tceosten (niihin Iluettuina konstnärliga eller vetenskapliga verk (bio- elokuvafilmit sekä radio- ja televisiolähegraffilmer samt filmer och band för radio- tyksissä esitettävät filmit ja nauhat) tekijänoch televisionsulsändningar häri inbegrip- oikcuden samoin kuin patentlien, tavarana), patent, varumärke, mönster eller mo- merkkien, mallien tai muottien, piirustusten, dell, ritning, hemligt recept eller hemlig till- salaisten kaavojen tai valmistustapojen käytverkningsmetod samt för nyttjandet av eller tämisestä tai käyttöoikeudesta tahi teollisen, för rätten att nyttja industriell, kommersiell kaupallisen tai tieteellisen välineistön käyteller vetenskaplig utrustning eller för upp- tämisestä tai käyttöoikeudesta taikka teollysningar om crfarenhetsrön av industriell, lisia, kaupallisia tai tieteellisii kokemuksia kommersiell eller vetenskaplig natur. koskevista tiedoista.

3. Bestämmelserna i punkt 1 tillämpas 3. Milloin sopimusvaltiossa asuvalla rojalicke, om mottagaren av royaltyn har hem- tin saajalla on toisessa sopimusvaltiossa, vist i en avtalsslutande stat och innehar josta rojalti kertyy, kiinteä toimipaikka, fast driftställe i den andra avtalsslutande johon rojaltin perusteena oleva oikeus tai staten från vilken royaltyn härrör, samt den omaisuus tosiasiallisesti liittyy, ei 1 kohdan rättighet eller egendom av vilken royaltyn määräyksiä sovelleta. Tässä tapauksessa sohärflyter äger verkligt samband med rörel- velletaan 7 artiklan måääräyksiä. se, som bedrives från det fasta driftstället. 1 sådant fall tillämpas bestämmelserna i artikel 7.

Prop. 1973: 179 27

4. Beträffande sådana fall då särskilda 4. Milloin maksettu rojalti maksajan ja förbindelser mellan utbetalaren och motta- saajan tai heidän molempien ja kolmannen garen eller mellan dem båda och annan per- henkilön välisen erityisen suhteen vuoksi son föranleder att det utbetalade royalty- ylittää rojaltin perusteena olevaan käyttöön, beloppet med hänsyn till det nyttjande, den oikeuteen tai tietoon katsoen määrän, josta rätt eller den upplysning för vilken royal- maksaja ja saaja, jollei olisi tällaista suhtyn erlägges, överstiger det belopp, som detta, olisivat sopineet, tämän artiklan måääskulle ha avtalats mellan utbetalaren och räykset koskevat vain viimeksi mainittua mottagaren om sådana förbindelser icke fö- määrää. Tässä tapauksessa verotetaan makrelegat, gäller bestämmelserna i denna artikel endast för sistnämnda belopp. I sådant fall beskattas överskjutande belopp enligt mukaisesti huomioon tämän sopimuksen lagstiftningen i vardera avtalsslutande sta- muut määräyksct. ten med iakttagande av övriga bestämmelser i detta avtal.

Artikel 13 13 artikla Realisationsvinst Myyntivoitto

1. Vinst på grund av överlåtelse av sådan 1. Voitosta, joka saadaan 6 artiklan 2 fastighet som avses i punkt 2 av artikel 6 kohdassa tarkoitetun kiinteistön luovutukfår beskattas i den avtalsslutande stat där sesta, voidaan verottaa siinä sopimusvalfastigheten är belägen. tiossa, jossa kiinteistö on.

2, Vinst på grund av överlåtelse av lös 2. Voitosta, joka saadaan sopimusvalegendom, som är att hänföra till tillgångar tiossa olevan yrityksen toisessa sopimusnedlagda i ett fast driftställe, vilket ett fö- valtiossa olevan kiinteän toimipaikan liikeretag i en avtalsslutande stat har i den and- omaisuuteen kuuluvan irtaimen omaisuuden ra avtalsslutande staten, eller av lös egen- tai sopimusvaltiossa asuvan henkilön toidom, som är att hänföra till en stadigva- sessa sopimusvaltiossa vapaan ammatin harrande anordning för utövande av fritt yrke, joittamista varten käytettävänä olevaan kiinvilken person med hemvist i en avtalsslutan- teään paikkaan kuuluvan irtaimen omaide stat har i den andra avtalsslutande sta- suuden luovutuksesta, mukaan luettuna tälten, däri inbegripen vinst genom överlåtelse laisen kiinteän toimipaikan (joko erillisenä av sådant fast driftställe (för sig eller i sam- tai koko yrityksen mukana) tai kiinteän band med överlåtelse av hela företaget) el- paikan Iuovutuksesta saatu voitto, voidaan ler av sådan stadigvarande anordning, får verottaa tässä toisessa valtiossa. Tämän sopibeskattas i denna andra stat. Vinst på grund muksen 22 artiklan 3 kohdassa tarkoitetun av överlåtelse av lös egendom, som avses i omaisuuden luovutuksesta saadusta voitosta punkt 3 av artikel 22, beskattas dock endast verotetaan kuitenkin vain siinä sopimusvali den avtalsslutande stat där sådan egendom tiossa, jossa tästä omaisuudesta sanotun arenligt nämnda artikel får beskattas. tiklan mukaan verotetaan.

3. Vinst på grund av överlåtelse av an- 3. Muun kuin 1 ja 2 kohdassa mainitun nan än i punkterna 1 och 2 angiven egen- omaisuuden luovutuksesta saadusta voitosta dom beskattas endast i den avtalsslutande verotetaan vain siinä sopimusvaltiossa, jossa stat där överlåtaren har hemvist. luovuttaja asuu.

4, Bestämmelserna i punkt 3 påverkar icke en avtalsstutande stats rätt att enligt sin egen lagstiftning beskatta vinst som person med hemvist i den andra avtalsslu- tosta, jonka toisessa sopimusvaltiossa asuva tande staten förvärvar vid överlåtelse av ak- henkilö saa sellaisen yhtiön osakkeiden tai tier celler andelar i bolag vars väsentliga osuuksien Iluovutuksesta, jonka varoista tillgångar utgöres av fastighet, under förut- oleellisen osan muodostaa kiinteistö, edel-

Prop, 1973: 179 28

sättning att personen i fråga haft hemvist lyttäen että kysymyksessä oleva henkilö on i den förstnämnda avtalsslutande staten un- asunut ensiksi mainitussa sopimusvaltiossa der någon del av de senaste fem åren före jonakin ajanjaksona viimeisten viiden vuoöverlåtelsen. den aikana ennen luovutusta.

Artikel 14 14 artikla Fritt yrke Vapaa ammatti

1. Inkomst, som person med hemvist i 1. Sopimusvaltiossa asuvan henkilön vaen avtalsslutande stat uppbär genom utövan- paan ammatin harjoittamisesta tai muusta de av fritt yrke eller annan därmed jämför- samanluonteisesta itsenäisestä toiminnasta lig självständig verksamhet, beskattas en- saamasta tulosta verotetaan vain tässä valdast i denna stat om han icke i den andra tiossa, jollei hänellä ole toimintaansa varten avtalsslutande staten har en stadigvarande toisessa sopimusvaltiossa kiinteää paikkaa, anordning, som regelmässigt står till hans joka on säännöllisesti hänen käytettävänään förfogande för utövandet av verksamheten. toiminnan harjoittamista varten. Jos hänellä Om han har en sådan stadigvarande anord- on sellainen kinteä paikka, voidaan tähän ning får inkomsten beskattas i denna andra paikkaan kuuluvasta osasta tuloa verottaa stat men endast den del därav som är hän- tässä toisessa valtiossa. förlig till denna anordning.

2. Uttrycket ”fritt yrke” inbegriper själv- 2. Sanonta ”vapaa ammatti” käsittää itständig vetenskaplig, litterär och konstnär- senäisen tieteellisen, kirjallisen, taiteellisen, lig verksamhet, uppfostrings- och undervis- kasvatuksellisen tai opetuksellisen toiminnan ningsverksamhet samt sådan självständig sekä itsenäisen toiminnan lääkärinä, asianverksamhet som utövas av läkare, advokater, ajajana, insinöörinä, arkkitehtina, hammasingenjörer, arkitekter, tandläkare och revi- lääkärinä ja tilintarkastajana. sorer.

Artikel 15 15 artikla Enskild tjänst Yksityinen palvelus

1. Där icke bestämmelserna 1 artiklarna 1. Mikäli 16, 18, 19 ja 20 artiklan määrä- 16, 18, 19 och 20 föranleder annat, beskat- yksistä ei muuta johdu, verotetaan sopimustas löner, arvoden och andra liknande er- valtiossa asuvan henkilön henkilökohtaisesta sättningar, som person med hemvist i en av- työstä saamista palkoista, palkkioista ja talsslutande stat uppbär genom anställning, muista sellaisista hyvityksistä vain tässä valendast i denna stat, såvida icke arbetet ut- tiossa, jollei työ ole tehty toisessa sopimusföres i den andra avtalsslutande staten. Om valtiossa. Jos työ on siellä tehty, voidaan arbetet utföres i denna andra stat, får er- siitä saadusta hyvityksestä verottaa tässä sättning som uppbäres för arbetet beskattas toisessa valtiossa. där. |

2. Utan hinder av bestämmelserna i punkt 2, Tämän artiklan 1 kohdan määräysten 1 beskattas inkomst, som person med hem- estämättä verotetaan sopimusvaltiossa asuvist i en avtalsslutande stat uppbär för ar- van henkilön toisessa sopimusvaltiossa tehbete som utföres i den andra avtalsslutande dystä henkilökohtaisesta työstä saamasta staten, endast i den förstnämnda staten, un- tulosta vain ensiksi mainitussa valtiossa der förutsättning att edellyttäen, että

a) mottagaren vistas i den andra avtals- a) saaja oleskelee toisessa sopimusvalslutande staten under tidrymd eller tidrym- tiossa yhdessä tai uscammassa jaksossa yhder, som sammanlagt icke överstiger 183 teensä enintään 183 päivää kalenterivuoden dagar under kalenderåret i fråga, och aikana, ja

b) ersättningen betalas av eller på upp- b) työnantaja, joka suorittaa hyvityksen

Prop. 1973: 179 29

drag av arbetsgivare, som ej har hemvist tai jonka puolesta se suoritetaan, ei ole i denna andra stat, samt tässä toisessa valtiossa asuva, sekä

c) ersättningen ej såsom omkostnad be- c) hyvityksellä ei menona rasiteta työnlastar fast driftställe eller stadigvarande an- antajan tässä toisessa valtiossa olevaa kiinordning, som arbetsgivaren har i denna teää toimipaikkaa tai kiinteää paikkaa. andra stat.

3. Utan hinder av föregående bestäm- ysten estämättä verotetaan sellaisesta työstä melser i denna artikel beskattas inkomst av saadusta tulosta, joka tehdään arbete som utföres ombord på a) suomalaisessa tai ruotsalaisessa aluk-

a) finskt eller svenskt fartyg endast i den sessa, vain siinä sopimusvaltiossa, jonka kanavtalsslutande stat vars nationalitet farty- sallisuus aluksella on; tätä määräystä sovelget har; vid tillämpningen av denna bestäm- lettacssa sellaisen yrityksen, jonka tosimelse likställes utländskt fartyg, som be- asiallinen liikkcen johto on Suomessa tai fraktas på så kallad bareboat basis av ett Ruotsissa, niin sanotuin bareboat ehdoin företag som har sin verkliga ledning i Fin- rahtaama ulkomainen alus rinnastetaan land eller Sverige, med finskt respektive suomalaiseen tal vastaavasti ruotsalaiseen svenskt fartyg; aluksecn;

b) Juftfartyg i internationell trafik en- b) kansainvälisessä liikenteessä olevassa dast i den avtalsslutande stat där den som ilma-aluksessa, vain siinä sopimusvaltiossa, uppbär arbetsinkomsten har hemvist. jossa työtulon saaja asuu.

4. Utan hinder av bestämmelserna i punk- 4. Tämän artiklan 1 ja 2 kohdan määräterna 1 och 2 i denna artikel beskattas in- ysten estämättä verotetaan sopimusvaltiossa komst, som uppbäres av person med hem- Suomen ja Ruotsin väliseen maarajaan vävist i kommun i en avtalsslutande stat vil- littömästi rajoittuvassa kunnassa asuvan ken direkt gränsar till landgränsen mellan henkilön sellaisessa kunnassa toisessa sopi- Finland och Sverige, för personligt arbete musvaltiossa tehdystä henkilökohtaisesta som utföres i sådan kommun i den andra työstä saamasta tulosta vain ensiksi mainiavtalsslutande staten, endast i den först- tussa valtiossa edellyttäen, että kysymyknämnda staten, under förutsättning att ifrå- sessä oleva henkilö säännöllisesti oleskelee gavarande person regelmässigt uppehåller tässä valtiossa olevassa vakinaisessa asunsig i sin fasta bostad i denna stat. nossaan.

Artikel 16 16 artikla Styrelsearvoden Johtajanpalkkiot

Styrelsearvoden och liknande ersättning- Sopimusvaltiossa asuvan henkilön toisessa ar, som person med hemvist i en avtals- sopimusvaltiossa asuvan yhtiön Johtokunnan slutande stat uppbär uteslutande i egenskap tai muun sellaisen elimen jäsencnä yksinav medlem i styrelse eller annat liknande omaan tässä ominaisuudessa saamista johtaorgan i bolag med hemvist i den andra av- janpalkkioista ja muista sellaisista suorituktalsslutande staten, får beskattas i denna sista voidaan verottaa tässä toisessa valtiosandra stat. sa.

Artikel 17 17 artikla Artister och idrottsmän Taiteilijat ja urheilijat

1. Utan hinder av bestämmelserna i ar- 1]. Tämän sopimuksen 14 ja 15 artiklan tiklarna 14 och 15 får inkomst, som tcater- määräysten estämättä voidaan teatteri- tai eller filmskådespelare, radio- eller televi- elokuvanäyttelijöiden, radio- tai televisiotaisionsartister, musiker, professionella idrotts- teilijoiden, muusikkojen, ammattiurheilijoimän och liknande yrkesutövare uppbär ge- den ja muiden sellaisten ammatinharjoitnom den verksamhet de personligen utövar taiien tässä ominaisuudessa harjoittamastaan

Prop. 1973: 179 30

i denna egenskap, beskattas i den avtalsslu- henkilökohtaisesta toiminnasta saamasta tutande stat där verksamheten utövas. losta verottaa siinä sopimusvaltiossa, jossa

tätä toimintaa harjoitetaan.

2. I fall då inkomst genom personligt ar- 2. Siinä tapauksessa, cttä taitelijan tai bete. som utföres av artist eller professionell ammattiurheilijan henkilökohtaisesti tekeidrottsman, icke tillfaller artisten eller mästä työstä saatu tulo ei tule taiteilijalle idrottsmannen själv utan annan person, får tai urheilijalle itselleen, vaan toiselle henkidenna inkomst, utan hinder av bestämmel- lölle, voidaan tästä tulosta, 7, 14 ja 15 arserna i artiklarna 7, 14 och 15, beskattas i tiklan määräysten estämättä, verottaa siinä den avtalsslutande stat där artisten eller sopimusvaltiossa, jossa taiteilija tai urheilija idrottsmannen utför arbetet. tekee työn.

Artikel 18 18 artikla Pension, m.m. Eläke ym.

1. Pension (med undantag för pension 1. Sopimusvaltiossa asuvalle henkilölle som avses i punkt 2 av artikel 19) och lik- maksetusta eläkkeestä (19 artiklan 2 kohnande ersättning samt livränta, som utbeta- dassa tarkoitettua eläkettä lukuun ottamatlas till person med hemvist i en avtalsslu- ta) ja muusta sellaisesta hyvityksestä sekä tande stat, beskattas endast i denna stat. elinkorosta verotetaan vain tässä valtiossa.

2. Utbetalning enligt socialförsäkringslag- 2. Sopimusvaltion sosiaalivakuutuslainstiftningen i en avtalsslutande stat får, utan säädännön nojalla tapahtuneesta maksusta hinder av bestämmelserna 1 punkt 1, beskattas i denna stat. verottaa tässä valtiossa.

Artikel 19 19 artikla Offentligt uppdrag (allmän tjänst) Julkinen tehtävä (julkinen palvelus)

1. a) Ersättning (pension däri icke inbe- 1. a) Hyvityksestä (eläkettä lukuun ottagripen), som betalas av cen avtalsslutande matta), jonka sopimusvaltio, sen kunta tai stat, dess kommuner eller andra offentlig- muu = julkisoikeudellinen = oikeushenkilö rättsliga juridiska personer till fysisk per- maksaa luonnolliselle henkilölle tämän valson på grund av arbete, som utföres i tion, sen kunnan tai muun julkisoikeudellidenna stats, dess kommuners eller andra sen oikeushenkilön palveluksessa tehdystä offentligrättsliga juridiska personers tjänst, työstä, verotetaan vain tässä valtiossa. beskattas endast i denna stat.

b) Sådan ersättning beskattas emellertid b) Sellaisesta hyvityksestä verotetaan kuiendast i den andra avtalsslutande staten, om tenkin vain toisessa sopimusvaltiossa, jos arbetet utföres i denna andra stat och mot- työ tehdään tässä toisessa valtiossa ja saaja tagaren är en person med hemvist i denna on tässä valtiossa asuva henkilö, joka stat som

I. är medborgare i denna stat eller I. on tämän valtion kansalainen tai II. icke har hemvist där endast för att ut- II. ei asu siellä vain työn vuoksi.

föra arbetet.

2. a) Pension, som betalas av — eller från 2, a) Eläkkeestä, jonka sopimusvaltio, fonder inrättade av — en avtalsslutande sen kunta tai muu julkisoikeudellinen oikeusstat, dess kommuner eller andra offentlig- henkilö maksaa — tai joka maksetaan niiden rättsliga juridiska personer till fysisk per- perustamista rahastoista — luonnolliselle son på grund av arbete som utförts i denna henkilölle tämän valtion, sen kunnan tai stats, dess kommuners eller andra offent- muun = julkisoikeudellisen oikeushenkilön Jigrättsliga juridiska personers tjänst. be- palveluksessa tehdystä työstä, verotetaan skattas endast i denna stat. vain tässä valtiossa.

Prop. 1973: 179 31

b) Sådan pension beskattas emellertid en- b) Tällaisesta eläkkeestä verotetaan kuidast i den andra avtalsslutande staten, om tenkin vain toisessa sopimusvaltiossa, jos mottagaren av pensionen är medborgare eläkkeen saaja on tämän valtion kansalaioch har hemvist i denna stat. nen ja asuu tässä valtiossa.

3. Bestämmelserna i artiklarna 15. 16 och 3. Tämän sopimuksen 15, 16 ja 18 ar- 18 tillämpas på ersättning eller pension, som tiklan määräyksiä sovelletaan hyvitykseen utbetalas på grund av arbete utfört i sam- tai eläkkeeseen, joka maksetaan toisen soband med rörelse som bedrives av en av- pimusvaltion, sen kunnan tai muun julkisoitalsslutande stat, dess kommuner eller dess keudellisen = oikeushenkilön <harjoittaman andra offentligrättsliga juridiska personer. Jiiketoiminnan yhteydessä tehdystä työstä.

Artikel 20 20 artikla Studerande och praktikanter Opiskelijat ja harjoittelijat

1. Studerande eller affärs- eller hant- 1. Opiskelijaa tahi liikealan tai teollisuuverkspraktikant, som vistas i en avtalsslu- den harjoittelijaa, joka oleskelee sopimustande stat uteslutande för sin undervisning valtiossa yksinomaan koulutuksensa tai hareller utbildning och som har eller omedel- joittelunsa vuoksi ja joka asuu tai välitbart före vistelsen hade hemvist i den and- tömästi ennen oleskelua asui toisessa sopira avtalsslutande staten, beskattas icke i musvaltiossa, ei ensiksi mainitussa valtiossa den förstnämnda staten för belopp som han veroteta rahamääristä, jotka hän saa elaerhåller för sitt uppehälle, sin undervisning tustaan, koulutustaan tai harjoitteluaan eller utbildning, under förutsättning att beloppen betalas till honom från källa utan- hänelle tämän valtion utkopuolella olevasta för denna stat. lähteestä.

2. Studerande vid universitet eller annan 2. Sopimusvaltion yliopiston tai muun undervisningsanstalt i en avtalsslutande stat, opetuslaitoksen opiskelijaa, joka tilapäisen som under tillfällig vistelse i den andra av- oleskelun aikana toisessa sopimusvaltiossa talsslutande staten innehar anställning i den- on toimessa tässä toisessa valtiossa enintään na andra stat under högst 100 dagar under 100 päivää saman kalenterivuoden aikana ett och samma kalenderår för att erhålla saadakseen opintoihin liittyvää käytinnön praktisk erfarenhet i anslutning till studier- kokemusta, verotetaan viimeksi mainitussa na, beskattas i sistnämnda stat endast för valtiossa vain toimesta saadun tulon siitä den del av inkomsten av anställningen som osasta, joka ylittää 1.500 Ruotsin kruunua överstiger 1500 svenska kronor per kalen- kalenterikuukaudessa tai sen vasta-arvon dermånad eller motvärdet i finska mark. Suomen markoissa. Tämän kohdan mukai- Från beskattning enligt denna punkt undan- sesti jätetään verottamatta kuitenkin yhtcentages dock sammanlagt högst 4 500 svenska sä enintään 4.500 Ruotsin kruunua tai sen kronor eller motvärdet i finska mark. vasta-arvo Suomen markoissa.

De behöriga myndigheterna i de avtals- Sopimusvaltioiden asianomaiset viranslutande staterna träffar överenskommelse omaiset sopivat keskenään edellisessä kappaom tillämpningen av bestämmelserna i fö- leessa olevien määräysten soveltamisesta. regående stycke. De behöriga myndigheter- Asianomaiset viranomaiset voivat myös na kan också träffa överenskommelse om sopia sellaisesta muutoksesta siinä mainitsådan ändring av där omnämnda belopp tuihin rahamääriin, joka rahan arvon muusom finnes skälig med hänsyn till föränd- tokseen, jommankumman sopimusvaltion ring i penningvärde, ändrad lagstiftning i muuttunceseen lainsäädäntöön tai muuhun någon av de avtalsslutande staterna celler sellaiseen seikkaan nähden katsotaan kohannan liknande omständighet. tuulliseksi.

Prop. 1973: 179 32

Artikel 21 21 artikla Övriga inkomster Muut tulot

Där icke bestämmelserna i föregående Mikäli tämän sopimuksen edellä olevien artiklar i detta avtal föranleder annat, be- artikloiden määräyksistä ei muuta johdu, skattas inkomst, som förvärvas av person verotetaan sopimusvaltiossa asuvan henkimed hemvist i en avtalsslutande stat, en- lön saamasta tulosta vain tässä valtiossa. dast i denna stat.

Artikel 22 22 artikla Förmögenhet Omaisuus

1. Förmögenhet bestående av sådan fas- 1. Tämän sopimuksen 6 artiklan 2 kohtighet, som avses i punkt 2 av artikel 6, dassa määritellystä kiinteistöstä voidaan vefår beskattas i den avtalsslutande stat där rottaa siinä sopimusvaltiossa, jossa kiinteistö fastigheten är belägen. on.

2. Förmögenhet bestående av lös egen- 2. Yrityksen kiinteän toimipaikan liikedom, som är hänförlig till tillgångar ned- omaisuuteen kuuluvasta irtaimesta omaisuulagda i ett företags fasta driftställe, eller av desta tai vapaan ammatin harjoittamiseen lös egendom, som ingår i en stadigvarande käytettyyn kiinteään paikkaan kuuluvasta anordning för utövande av fritt yrke, får irtal mesta omaisuudesta voidaan verottaa beskattas i den avtalsslutande stat där det siinä sopimusvaltiossa, jossa kiinteä toimifasta driftstället eller den stadigvarande an- paikka tai kiinteä paikka on. ordningen är belägen.

3. Förmögenhet bestående av fartyg eller 3. Kansainvälisen liikenteen harjoittamiluftfartyg, som användes i internationell seen käytetyistä aluksista ja ilma-aluksista trafik, samt lös egendom, som är hänförlig sekä sellaisten alusten ja ilma-alusten käyttill anvärdningen av sådana fartyg eller tämiseen littyvästä irtaimesta omaisuudesta luftfartyg, beskattas endast i den avtalsslu- verotetaan vain siinä sopimusvaltiossa. jossa tande stat där företaget har sin verkliga yrityksen tosiasiallinen liikkeen johto on. ledning.

4. Alla andra slag av förmögenhet, som 4 Muusta sopimusvaltiossa asuvan henkiinnehas av person med hemvist i cn avtals- lön omaisvudesta verotetaan vain tässä valslutande stat, beskattas endast i denna stat. tiossa.

Artikel 23 23 artikla Oskiftat dödsbo Jakamaton kuolinpesä

Inkomst eller förmögenhet, som beskattas Tulosta tai omaisuudesta, josta jakamahos oskiftat dödsbo i en avtalsslutande stat, tonta kuolinpesää verotetaan sopimusvalfår icke beskattas hos dödsbodelägare med tiossa, ei voida verottaa toisessa sopimushemvist i den andra avtalsslutande staten. valtiossa asuvaa kuolinpesän osakasta.

Artikel 24 24 artikla Metoder för undvikande av dubbel- Kaksinkertaisen verotuksen välttän:isbeskattning menetelmät

1. Om person med hemvist i Finland 1. Milloin Suomessa asuvalla henkilöllä uppbär inkomst eller innehar förmögenhet, on tuloa tai omaisuutta, josta tämän sopisom enligt bestämmelserna i detta avtal muksen määräysten mukaan voidaan verotfår beskattas i Sverige, skall Finland, så- taa Ruotsissa, Suomen on, mikäli 2 ja 6 vida icke bestimmelserna i punkterna 2 kohdan määräyksistä ei muuta johdu, vähenoch 6 föranleder annat, från den skatt som nettävä kokonaistulosta tai -omaisuudesta

Prop. 1973: 179 33

utgår på den totala inkomsten eller förmö- suoritettavasta verosta se veron osa, joka genheten medge avdrag för den del av skat- suhtcellisesti jakautuu sille tulolle tai ten som vid proportionell fördelning belö- omaisuudelle, josta voidaan verottaa Ruotper på den inkomst respektive förmögen- sissa. het som får beskattas i Sverige.

2. Om person med hemvist i Finland upp- 2. Milloin Suomessa asuvalla henkilöllä bär inkomst, som enligt bestämmelserna i on tuloa, josta 10 artiklan määräysten muartikel 10 får beskattas i Sverige, skall Fin- kaan voidaan verottaa Ruosissa, Suomen on land från ifrågavarande persons inkomst- vähennettävä kysymyksessä olevan henkilön skatt avräkna ett belopp, motsvarande den tuloverosta Ruotsissa suoritettua veroa vasskatt som erlagts i Sverige. Avräkningsbe- taava määrä. Tämän vähennyksen määrä loppet skall emellertid icke överstiga den ei kuitenkaan saa olla suurempi kuin se del av skatten, beräknad utan sådan avräk- ennen vähennyksen tekemistä lasketun ning, som belöper på den inkomst som får veron osa, joka jakautuu sille tulolle, josta beskattas i Sverige. voidaan verottaa Ruotsissa.

3. Om person med hemvist i Sverige upp- 3. Milloin Ruotsissa asuvalla henkilöllä

bär inkomst eller innehar förmögenhet, som on tuloa tai omaisuutta, josta tämän sopienligt bestämmelserna i detta avtal får be- muksen määräysten mukaan voidaan verotskattas i Finiand, skall Sverige, såvida icke taa Suomessa, Ruotsin on, mikäli 4, 5 ja 6 bestämmelserna i punkterna 4, 5 och 6 för- kohdan määräyksistä ei muuta johdu, anleder annat,

a) från vederbörande persons inkomst- a) vähennettävä asianomaisen henkilön skatt avräkna ett belopp motsvarande den tuloverosta Suomessa suoritettua tuloveroa inkomstskatt som erlagts i Finland; vastaava määrä;

b) från vederbörande persons förmögen- b) vähennettävä asianomaisen henkilön hetsskatt avräkna ett belopp motsvarande omaisuusverosta Suomessa suoritettua omaiden förmögenhetsskatt som erlagts i Finland.

Avräkningsbeloppet skall cmellertid icke Vähennyksen määrä ei kummassakaan tai något fall överstiga beloppet av den del paukscssa kuitenkaan saa olla suurempi kuin av svensk inkomstskatt celler förmögenhets- se ennen vähennyksen tekemistä lasketun skatt, beräknad utan sådan avräkning, som Ruotsin tuloveron tai omaisuusveron osa, belöper på den inkomst eller den förmö- joka jakautuu sille tuloHle tai omaisuudelle, genhet som får beskattas i Finland. josta voidaan verottaa Suomessa.

4, Vid tillämpningen av punkt 3 skall, då 4, Sovellettaessa 3 kohtaa on, kun ruotsaenligt särskild lagstiftning lättnad medgi- laisen yrityksen Suomessa olevan kiinteän vits vid finsk inkomst- eller förmögenhets- toimipaikan tulo- tai omaisuusverotuksessa beskattning av ctt svenskt företags fasta Suomessa on crityisen lainsiäädännön nojalla driftställe i Finland, från svensk skatt på myönnetty huojennus, yrityksen saaman företagets inkomst celler förmögenhet av- tulon tai omaisuuden perusteella suoriteträknas den inkomstskatt eller förmögen- tavasta Ruotsin verosta vähennettävä se tulohetsskatt som skulle ha utgått i Finland om vero tai omaisuusvero, joka olisi ollut suorisådan skattelättnad ej medgivits. tettava Suomessa, jos sellaista veronhuojen-

nusta ci olisi myönnetty.

5. Om person med hemvist i en avtalsslu- 5. Milloin sopimusvaltiossa asuvalla hentande stat uppbär inkomst eller innehar för- kilöllä on tuloa tai omaisuutta, josta tämän mögenhet som enligt bestämmelserna i detta sopimuksen määräysten mukaan verotetaan avtal beskattas endast i den andra avtalsslu- vain toisessa sopimusvaltiossa, ensiksi maitande staten, får den förstnämnda staten in- nittu sopimusvaltio voi sisällyttää tulon tai räkna inkomsten celler förmögenheten i be- omaisuuden verotusperusteeseen, mutta sen skattningsunderlaget men skall från skatten on vähennettävä tulon tai omaisuuden pepå inkomsten eller förmögenheten avräkna rustcella suoritettavasta verosta se tuloveron den del av inkomstskatten respektive för- tai omaisuusveron osa, joka jakautuu tästä

Prop. 1973: 179 34

mögenhetsskatten som belöper på den in- toisesta sopimusvaltiosta saadulle tulolle tai komst som uppburits från den andra avtals- siellä olevalle omaisuudelle. slutande staten eller den förmögenhet som innehas där.

6. Om person med hemvist i cen avtalsslu- 6. Milloin sopimusvaltiossa asuva hbenkilö tande stat uppbär vinst, som avses i punkt 4 saa 13 artiklan 4 kohdassa tarkoitettua voitav artikel 13 och som kan beskattas i den toa, josta voidaan verottaa toisessa sopimusandra avtalsslutande staten, skall denna valtiossa, tämän toisen valtion on vähennetandra stat från vederbörande persons in- tävä asianomaisen henkilön tuloverosta komstskatt avräkna ett belopp motsvarande ensiksi mainitussa sopimusvaltiossa voitosta den skatt som i den förstnämnda avtalsslu- suoritettua veroa vastaava määrä. Tämän tande staten erlagts på vinsten. Avräkningsbeloppet skall emellertid icke överstiga den suurempi kuin se toisessa sopimusvaltiossa del av skatten i den andra avtalsslutande ennen vähennyksen tekemistä lasketun vestaten, beräknad utan sådan avräkning, som rön osa, joka jakautuu kysymyksessä olevalbelöper på ifrågavarande vinst. le voitolle.

Artikel 25 25 artikla Förbud mot diskriminering Syrjintäkielto

1. Medborgare i en avtalsslutande stat 1. Sopimusvaltion kansalaiset eivät, siihen skall, oavsett om han har hemvist i en av- katsomatta, asuvatko he sopimusvaltiossa talsslutande stat celler ej, icke i den andra vai eivät, toisessa sopimusvaltiossa saa jou-

avtalsslutande staten bli föremål för någon tua sellaisen verotuksen tai siihen liittyvän

beskattning eller något därmed samman- velvoituksen kohteiksi, joka on muunlainen hängande skattekrav, som är av annat slag tai raskaampi kuin verotus tai siihen liittyvä eller mer tyngande än den beskattning och velvoitus, jonka kohtciksi tämän toisen valdärmed sammanhängande skattekrav som tion kansalaiset samoissa olosuhteissa joutumedborgare i denna andra stat är eller kan vat tai saattavat joutua. bli underkastade.

2. Beskattningen av fast driftställe eller 2. Sopimusvaltiossa olevan yrityksen tai stadigvarande anordning, som företag eller siellä asuvan henkilön toisessa sopimusvalperson med hemvist i en avtalsslutande stat tiossa olevaan kiinteään toimipaikkaan tai har i den andra avtalsslutande staten, skall i kiintcään paikkaan kohdistuva verotus ei denna andra stat icke vara mindre fördel- tässä toisessa valtiossa saa olla epäedulliaktig än beskattningen av företag eller per- sempi kuin siinä valtiossa oleviin tai siellä soner med hemvist i denna andra stat, som asuviin samaa toimintaa harjoittaviin yritykbedriver verksamhet av samma slag. siin tai henkilöihin kohdistuva verotus.

Denna bestämmelse anses icke medföra Tämän miäräyksen ei ole katsottava förpliktelse för en avtalsslutande stat att velvoittavan sopimusvaltiota myöntämään medge personer med hemvist i den andra toisessa sopimusvaltiossa asuville henkilöille avtalsslutande staten sådana personliga av- sitä oikeutta henkilökohtaisten vähennysten drag vid beskattningen, skattebefrielser eller tekemiseen taikka vapautusten tai alenskattenedsättningar på grund av civilstånd nusten saamiseen verotuksessa siviilisäädyn eller försörjningsplikt mot familj, som med- taikka perheen huoltovelvollisuuden johges personer med hemvist i den förstnämnda dosta, jotka se myöntää siellä asuville henavtalsslutande staten. Bestämmelsen medför kilöille. Tämä määräys ei myöskään tuota icke heller rätt att i en avtalsslutande stat oikeutta saada sopimusvaltiossa toimitettaerhålla avdrag vid beskattningen eller skat- vassa verotuksessa vähennystä tai vapautustebefrielse för utdelning (dividend) eller an- ta verosta toisessa sopimusvaltiossa asuvalle nan utbetalning till bolag med hemvist i den yhtiölle suoritetun osingon tai muun makandra avtalsslutande staten. sun perusteella.

Prop. 1973: 179 35

Bestämmelsen i första stycket hindrar Ensimmäisen kappaleen määräys ei myösicke heller en avtalsslutande stat att be- kään estä sopimusvaltiota verottamasta skatta inkomst, som uppbäres av fast drift- kiinteän toimipaikan saaamasta tulosta ställe, enligt reglerna i denna stats cgen oman lainsäädäntönsä mukaan, jos kiinteä lagstiftning, om det fasta driftstället tillhör toimipaikka kuuluu toisessa sopimusvaltiosaktiebolag eller därmed jämförligt bolag i sa olevalle osakeyhktiölle tai siihen verrattaden andra avtalsslutande staten. Beskatt- valle yhtiölle. Verotuksen tulee kuitenken ningen skall dock motsvara den beskattning vastata verotusta, joka kohdistuu ensiksi som tillämpas för aktiebolag och därmed mainitussa sopimusvaltiossa asuvien osajämförliga bolag med hemvist i den först- keyhtiöiden ja niihin verrattavien yhtiöiden nämnda avtalsslutande staten på deras in- ennen jaetun voiton perusteella myönnetkomst, beräknad utan avdrag för utdelad tävän vähennyksen tekemistä laskettuun tuvinst. loon.

3. Företag i en avtalsslutande stat, vilkas 3. Sopimusvaltiossa olevat yritykset, joikapital helt eller delvis äges eller kontrol- den pääoman välittömästi tai välillisesti joko leras, direkt eller indirekt, av en eller flera kokonaan tai osaksi omistaa tai joiden pääpersoner med hemvist i den andra avtals- omasta siten määrää toisessa sopimusvaltiosslutande staten, skall icke i den förstnämn- sa asuva henkilö tai henkilöt, eivät ensiksi da avtalsslutande staten bli föremål för mainitussa valtiossa saa joutua sellaisen

någon beskattning eller något därmed sam- verotuksen tai siihen liittyvän velvoituksen

manhängande skattekrav, som är av annat kohteiksi, joka on muunlainen tai raskaampi slag eller mer tyngande än den beskattning kuin verotus tai siihen liittyvä velvoitus, och därmed sammanhängande skattekrav jonka kobteiksi ensiksi mainitussa sopimussom andra liknande företag i denna först- valtiossa olevat muut samanluonteiset yrinämnda stat är eller kan bli underkastade. tykset joutuvat tai saattavat joutua.

4, I denna artikel avser uttrycket ”be- 4. Sanonnalla ”verotus” tarkoitetaan tässä skattning” skatter av varje slag och beskaf- artiklassa kaikenlaatuisia veroja. fenhet.

Artikel 26 26 artikla Förfarandet vid ömsesidig överenskommelse Keskinäinen sopimusmenettely

1. Om person med hemvist i en avtals- 1. Milloin sopimusvaltiossa asuva henkilö slutande stat gör gällande, att i en avtals- katsoo, että jommankumman tai molempien slutande stat eller i båda staterna vidtagits sopimusvaltioiden toimenpitcet ovat johtaåtgärder, som för honom medfört eller kom- neet tai johtavat hänen osaltaan verotukmer att medföra en mot detta avtal stridan- secn, joka ei ole tämän sopimuksen mukaide beskattning, kan han — utan att detta nen, hän voi näiden valtioiden sisäisissä påverkar hans rätt att använda sig av de laeissa säädetyistä oikeussuojakeinoista huorättsmedel som finns i dessa staters interna limatta kääntyä asiassaan sen sopimusvaltion rättsordning — göra framställning i saken asianomaisen viranomaisen puoleen, jossa hos den behöriga myndigheten i den av- hän asuu. talsslutande stat där han har hemvist.

2. Om denna behöriga myndighet finner 2. Jos asianomainen viranomainen haframställningen grundad men icke själv kan vaitsee huomautuksen perustelluksi, mutta åstadkomma en tillfredsställande lösning, ei itse voi saada aikaan tyydyttävää ratskall myndigheten söka lösa frågan genom kaisua, sen on pyrittävä toisen sopimusvalömsesidig överenskommelse med den be- tion asianomaisen viranomaisen kanssa höriga myndigheten i den andra avtalsslu- keskinäisin sopimuksin hoitamaan asiaa tande staten i syfte att undvika en mot siten, että verotus, joka ei ole tämän sopidetta avtal stridande beskattning. muksen mukainen, vältetään.

3. De behöriga myndigheterna i de av- 3. Sopimusvaltioiden asianomaisten vi-

Prop. 1973: 179 36

talsslutande staterna skall genom ömsesi- ranomaisten on pyrittävä keskinäisin sopidig överenskommelse söka avgöra svårig- muksin ratkaisemaan kaikki tämän sopiheter eller tvivelsmål som uppkommer muksen tulkinnassa tai soveltamisessa esiinrörande tolkningen eller tillämpningen av tyvät vaikeudet tai epätietoisuutta aiheuttadetta avtal. De kan även överlägga för att vat kysymykset. Ne voivat myös neuvotella undanröja dubbelbeskattning i sådana fall kaksinkertaisen verotuksen poistamisesta selsom ej omfattas av detta avtal. De behöriga laisissa tapauksissa, joita tässä sopimuksessa myndigheterna kan träffa skälig överens- ei ole käsitelty. Asianomaiset viranomaiset kommelse även beträffande frågor som — voivat kohtuullisella tavalla sopia keskenään utan att vara reglerade i avtalet — på myös kysymyksistä, jotka — olematta säängrund av olikhet i de båda staternas prin- neltyjä sopimuksessa — veron laskemisessa ciper för skattens beräkning eller av andra molemmissa valtioissa noudatettujen peskäl kan uppkomma i fråga om de direkta riaatteiden erilaisuuden johdosta tai muista skatterna på inkomst och förmögenhet. syistä voivat ilmaantua tulosta ja omaisuu-

desta suoritettavien välittömien verojen

osalta.

4. De behöriga myndigheterna i de av- 4. Sopimusvaltioiden asianomaiset virantalsslutande staterna kan träda i direkt för- omaiset voivat välittömästi neuvotella kesbindelse med varandra för att träffa över- kenään sopimukseen pääsemiseksi edellä enskommelse i de fall som angivits i före- olevissa kohdissa tarkoitetussa mielessä. gående punkter. Om muntliga överläggning- Milloin suullinen mielipiteiden vaihto soar anses underlätta en överenskommelse, pimukseen pääsemiseksi näyttää tarkoitukkan sådana överläggningar äga rum inom senmukaiselta, voidaan tällainen mielipiteien kommission bestående av representanter den vaihto toimeenpanna sopimusvaltioiden för de behöriga myndigheterna i de avtals- asianomaisten = viranomaisten <edustajista slutande staterna. kootussa toimikunnassa.

Attikel 27 27 artikla Diplomatiska och konsulära tjänstemän Diplomaattiset ja konsulivirkamiehet

1. Bestämmelserna i detta avtal påverkar 1. Tämä sopimus ei vaikuta kansainväliicke de privilegier i beskattningshänseende, sen oikeuden yleisten sääntöjen tai erityissom enligt folkrättens allmänna regler eller ten sopimusten määräysten mukaisiin diplobestämmelser i särskilda överenskommelser maattisten tai konsulivirkamiesten verotuktillkommer diplomatiska eller konsulära sellisiin erioikeuksiin. tjänstemän.

2. Diplomatisk eller konsulär tjänsteman 2. Diplomaattisen tai konsulivirkamiehen (med undantag för honorärkonsul) eller (kunniakonsulia lukuun ottamatta) tahi virtjänsteman vid avtalsslutande stats represen- kamiehen sellaisessa sopimusvaltion pysytation med stadigvarande uppdrag, vilken vässä edustustossa, joka sijaitsee toisessa soär belägen i den andra avtalsslutande sta- pimusvaltiossa tai kolmannessa valtiossa, ten eller i en tredje stat, anses — utan hin- katsotaan -— tämän sopimuksen 4 artiklan der av bestimmelserna i punkterna 1 och 2 av artikel 4 i detta avtal — vid tillämp- sopimusta sovellettaessa asuvan lähettäjänihgen av avtalet ha hemvist i den utsän- valtiossa, jos dande staten om

a) han icke är medborgare i mottagar- a) hän ci ole vastaanottajavaltion kansastaten, och lainen, ja

b) han enligt folkrättens allmänna regler b) häntä kansainvälisen oikeuden yleisten icke kan beskattas i sistnämnda stat för in- sääntöjen mukaan ei voida viimeksi maikomst från källa utanför denna stat. nitussa valtiossa verottaa tämän valtion

ulkopuolella olevasta lähteestä saadusta

tulosta.

Prop. 1973: 179 37

Artikel 28 28 artikla Ikraftträdande Voimaantulo

1. Detta avtal skall ratificeras. Avtalet 1. Tämä sopimus on ratifioitava. Sopimus träder i kraft när båda regeringarna genom tulee voimaan, kun molemmat hallitukset notevixling i Helsingfors underrättat var- ovat noottien vaihdolla Helsingissä ilmoitandra om att ratifikation skett. Dess be- taneet toisilleen, että ratifioiminen on tastämmelser tillämpas första gången pahtunut. Sen määräyksiä sovelletaan en-

simmäisen kerran

a) såvitt avser skatt som uttages vid käl- a) lähteellä kannettavan veron osalta, lan, på inkomst som uppbäres den 1 januari tuloon, joka saadaan voimaantuloa lähinnä närmast cfter ikraftträdandet, och seuraavan tammikuun 1 päivänä, ja

b) såvitt avser annan skatt på inkomst b) muun tulosta suoritettavan veron ja och skatt på förmögenhet, på sådan skatt omaisuudesta suoritettavan veron osalta, som utgår på grund av beskattning (taxe- sellaiseen veroon, joka suoritetaan voimaanring) andra kalenderåret närmast efter tuloa toiseksi seuraavana kalenterivuotena ikraftträdandet. toimitcettavan verotuksen (taksoituksen) pe-

rusteella.

2. Avtalet den 21 december 1949 mellan 2. Ruotsin Kuningaskunnan ja Suomen Konungariket Sverige och Republiken Fin- Tasavallan välillä tulon ja omaisuuden kakland för undvikande av dubbelbeskattning sinkertaisen verotuksen ehkäisemiscksi 21 beträffande skatter å inkomst och förmögen- pätvänä joulukuuta 1949 tehty sopimus, sahet, tilläggsavtalet till samma avtal den 19 man sopimuksen täydentämiseksi 19 päijuni 1958 och överenskommelsen den 9 vänä kesäkuuta 1958 tehty sopimus ja 9 september 1968 skall upphöra att gälla och päivänä syyskuuta 1968 tehty sopimus lakskall icke längre tillämpas såvitt avser skat- kaavat olemasta voimassa cikä niitä enää ter på inkomst eller förmögenhet på vilka sovelleta sellaisiin tulosta tai omaisuudesta förevarande avtal blir tillämpligt enligt suoritettaviin veroihin, joihin tätä sopimusta punkt 1. I kohdan mukaan sovelletaan.

Artikel 29 29 artikla Upphörande Päättyminen

1. Detta avtal förblir i kraft tills det upp- 1. Tämä sopimus on voimassa, kunnes säges av en avtalsslutande stat. jompikumpi sopimusvaltio sen irtisanoo.

2. Vardera avtalsslutande staten kan — 2. Kumpikin sopimusvaltio voi — viiscnast den 30 juni under ett kalenderår, meistään kalenterivuoden kesäkuun 30 päidock icke tidigare än fem år efter dagen för vänä, ei kuitenkaan aikaisemmin kuin viiavtalets ikraftträdande — på diplomatisk den vuoden kuluttua sopimuksen voimaanväg skriftligen uppsäga avtalet hos den and- tulopäivästä — diplomaattista tietä kirjallira avtalsslutande staten. I händelse av sådan sesti irtisanoa sopimuksen tekemällä toiselle uppsägning upphör avtalet att gälla: sopimusvaltiolle irtisanomisilmoituksen. Täs-

sä tapauksessa sopimus lakkaa olemasta voi-

massa:

a) såvitt avser skatt som uttages vid käl- a) lähteellä kannettavan veron osalta, lan, den 1 januari det år som följer närmast irtisanomista lähinnä seuraavan vuoden efter det då uppsägningen skedde eller se- tammikuun 1 päivänä tai sen jälkeen, ja nare; och

b) såvitt avser annan skatt på inkomst b) muun tulosta suoritettavan veron ja och skatt på förmögenhet, vid beskattning- omaisuudesta suoritettavan veron osalta, en (taxeringen) andra kalenderåret närmast irtisanomista toiseksi seuraavana kalenteriefter det då uppsägningen skedde eller se- vuotena tai sen jälkeen toimitettavassa veronare. tuksessa (taksoituksessa).

Prop. 1973: 179 38

Till bekräftelse härav har undertecknade, Tämän vakuudeksi ovat allekirjoittancet, därtill vederbörligen befullmäktigade, un- asianmukaisesti siihen valtuutettuina, alledertecknat detta avtal och försett detsam- kirjoittaneet tämän sopimuksen ja varustama med sina sigill. neet sen sinetcillään.

Som skedde i Helsingfors den 27 juni Tehty Helsingissä 27 päivänä kesäkuuta 1973 i två exemplar på svenska och finska 1973 kahtena ruotsin- ja suomenkielisenä språken, vilka båda texter har lika vitsord. kappaleena molempien tekstien ollessa yhti

todistusvoimaiset.

För Konungariket Sveriges regering: Suomen Tasavallan

hallituksen puolesta: Göran Ryding

Richard Tötterman

För Republiken Finlands regering: Ruotsin Kuningaskunnan

hallituksen puolesta: Richard Tötterman

Göran Ryding

Protokoll Pöytäkirja

Vid undertecknande av det i dag mellan Allekirjoittaessaan Ruotsin Kuningaskun- Konungariket Sveriges regering och Repub- nan hallituksen ja Suomen Tasavallan halliliken Finlands regering ingångna avtalet för undvikande av dubbelbeskattning beträf- tulo- ja omaisuusveroja koskevan kaksinfande skatter på inkomst och förmögenhet kertaisen verotuksen välttämiseksi ovat allehar undertecknade befullmäktigade ombud kirjoittaneet valtuutetut sopineet seuraavista överenskommit om följande bestämmelser määräyksistä, jotka ovat sopimuksen olensom utgör en integrerande del av avtalet: nainen osa:

I. Till artikel 15 punkt 4 I. 15 artiklan 4 kohtaan

Med uttrycket ”regelmässigt” avses, att Sanonnalla ”säännöllisesti” tarkoitetaan, den skattskyldige i normalfallet minst en että verovelvollinen normaalitapauksessa gång i veckan uppehåller sig i sin fasta bo- vähintään kerran viikossa oleskelec siinä stad i den avtalsslutande stat där han har sopimusvaltiossa olevassa vakinaisessa asunhemvist enligt bestämmelserna i artikel 4.

mukaan asuu.

IH. Till artikel 25 punkt 3 II. 25 artiklan 3 kohtaan

Bestämmelsen i denna punkt innebär Tämän kohdan määräys tarkoittaa muun bland annat, att avdrag för ränta som per- muassa, että Suomessa asuva henkilö saa son med hemvist i Finland erlagt till per- Suomessa toimitettavassa verotuksessa väson med hemvist i Sverige medges vid be- hentää Ruotsissa asuvalle henkilölle suoritskattningen i Finland i den utsträckning tamansa koron siinä laajuudessa kuin korko som skulle ha varit fallet enligt finsk skattelagstiftning, om både utbetalaren och mot- saatu vähentää, jos sekä koron maksaja että tagaren av räntan haft hemvist i Finland. saaja olisivat olleet Suomessa asuvia.

II. Till artikel 28 punkt 2 II. 28 artiklan 2 kohtaan

I fråga om skattefrihet för flottnings- Tornion ja Muonion rajajokien uittoväyförening, som bildats för att handha flott- lässä uittoa toimittamaan perustetun uitningen i Torne och Muonio gränsälvars toyhdistyksen verovapaudesta on voimassa,

Prop. 1973: 179 39

flottled, gäller vad därom särskilt är över- mitä sitä erikseen on sovittu tai vastedes enskommet eller framdeles överenskommes. sovitaan.

Till bekräftelse härav har undertecknade, Tämän vakuudeksi ovat allekirjoittaneet, därtill vederbörligen befullmäktigade, un- asianmukaisesti siihen valtuutettuina, alledertecknat detta protokoll och försett det- kirjoittaneet tämän pöytäkirjan ja varustasamma med sina sigill. nect sen sineteillään.

Som skedde i Helsingfors den 27 juni Tehty Helsingissä 27 päivänä kesäkuuta 1973 i två exemplar på svenska och finska 1973 kahtena ruotsin- ja suomenkielisenä språken, vilka båda texter har lika vitsord. kappalcena molempien tekstien ollessa yhtä

todistusvoimaiset.

För Konungariket Sveriges regering: Suomen Tasavallan

hallituksen puolesta: Göran Ryding

Richard Tötterman

För Republiken Finlands regering: Ruotsin Kuningaskunnan

hallituksen puolesta: Richard Tötterman

Göran Ryding

+ MARCUS BOKTR. STOCKHOLM 1973 730575