om reglering av priserna på fisk, m.m.
Regeringens proposition
1980/81: 198
om reglering av priserna på fisk, m. m.; beslutad den 30 april 1981.
Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll. På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN
ANDERS DAHLGREN
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen läggs fram förslag om reglering av priserna på fisk under budgetåret 1981/82. Vidare lämnas en redogörelse för regleringen under andra hälften av budgetåret 1980/81. Dessutom läggs fram förslag om fraktstöd för foderfisk från Östersjön. |
1 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 198
Utdrag
JORDBRUKSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1980-04-30
Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Ullsten,
Bohman, Wikström, Friggebo, Mogård, Dahlgren, Åsling. Söder, Krönmark, Burenstam Linder, Johansson, Wirtén, Holm, Andersson, Boo,
Winberg, Adelsohn, Danell, Petri, Eliasson
Föredragande: statsrådet Dahlgren
Proposition om reglering av priserna på fisk, m. m.
1¶Inledning
Enligt riksdagens bemyndigande beslöt regeringen den 18 december 1980 om prisregleringen på fisk under första halvåret 1981. Statens jord-
bruksnämnd hade dessförinnan i skrivelse den 19 november 1980 inkommit med förslag angående regleringen. Nämndens skrivelse bör fogas till proto-
kollet i detta ärende som bilaga 1.
Regeringen uppdrog den 23 december 1980 åt jordbruksnämnden att, efter överläggningar med fiskets förhandlingsdelegation och nämndens konsumentdelegation, avge förslag beträffande prisregleringen på fisk under budgetåret 1981/82. Förslaget skulle utformas med utgångspunkt i de av riksdagen år 1978 beslutade allmänna riktlinjerna för fiskeripolittken och riktlinjerna för prisregleringen på fisk samt med beaktande av det förslag som lagts fram av Arbetsgruppen för prisreglering på fisk m. m. i rapporten (Ds Jo 1979:14) Prisregleringen på fisk — normprissystemets
tekniska utformning. Nämnden borde även avge förslag till disposition av medel ur prisregleringskassan för fisk för att bestrida kostnader för utsättning av laxfisk och ål.
Jordbruksnämnden har i skrivelse den 8 april 1981 inkommit med sina förslag med anledning av uppdraget. Nämndens skrivelse bör fogas till
protokollet i detta ärende som bilaga 2. Sveriges fiskares riksförbund har i skrivelse den 29 juni 1979 anhållit om
att ett fraktstöd införs för foderfisk från Östersjön. Efter remiss har yttrande över förbundets skrivelse avgetts av statens jordbruksnämnd efter samråd med fiskeristyrelsen. Förbundet har därefter inkommit med ytterligare en skrivelse.
I prop. 1980/81: 100 (bil. 13 s. 72) har regeringen föreslagit riksdagen att,
i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1981/82 beräkna
till Prisreglerande åtgärder på fiskets område ett förslagsanslag av 1000 kr. Jag anhåller att nu få ta upp denna fråga.
2¶Föredragandens överväganden
2.1 Reglering av priserna på fisk m. m.
2.1.1 Reglering av priserna på fisk t.o.m. den 30 juni 1981
De nuvarande formerna för prisregleringen på fisk innebär att reglerings-
föreningen Svensk fisk, ekonomisk förening, fastställer minimipriser på viktigare fiskslag. Den fisk som inte kan säljas till lägst minimipris övertas
av föreningen. För fisk som övertagits betalar föreningen ett garantipris
som normalt är något lägre än minimipriset.
Förutom genom minimi- och garantipriser kan prisstöd lämnas i form av pristillägg. prisutjämningsbidrag och regionalt fraktstöd.
Prisregleringen finansieras med medel ur prisregleringskassan för fisk. Till prisregleringskassan förs prisreglerings- samt införsel- och utförselav-
gifter på fisk m. m. Prisregleringsavgift tas ut på svenskfångad saltvattens-
fisk och på importfisk av motsvarande slag med stöd av lagen (1974: 226)
om prisreglering på fiskets område. Avgiften är fr. o. m. år 1981 högst 676
av inköpspriset resp. av importvärdet.
Vidare utgår f.n. särskilda pristillägg på fisk. De särskilda pristilläggen
bekostas under innevarande budgetår med medel ur prisregleringskassan. Dessutom får under budgetåret medel ur Svensk fisks konjunkturutjäm-
ningsfond användas för att bekosta de särskilda pristilläggen.
Riksdagen beslöt år 1978 om nya riktlinjer för prisregleringen på fisk (prop. 1977/78:4112, JoU 1977/78:23, rskr 1977/78: 272). Enligt riksdagens beslut skulle de nya riktlinjerna för prisregleringen kunna tillämpas tidigast fr.o.m. budgetäret 1979/80. På förslag från Sveriges fiskares riksförbund uppsköts dock införandet. En särskild arbetsgrupp, Arbetsgruppen för
prisreglering på fisk m. m., avgav i december 1979 förslag till den tekniska
utformningen av det nya prisregleringssystemet. I prop. 1979/80: 169 om reglering av priserna på fisk m. m. redovisades arbetsgruppens förslag och de ställningstaganden som då kunde göras med utgångspunkt i riksdagens
principbeslut år 1978. För första hälften av budgetåret 1980/81 föreslog jordbruksnämnden
efter överläggningar med parterna att de dittills tillämpade grunderna för prisreglering övergångsvis skulle få tillämpas. Riksdagen beslutade i enlig-
het härmed (prop. 1979/80: 169, JoU 1979/80: 46, rskr 1979/80: 365). Samtidigt bemyndigades regeringen att besluta om prisregleringen på fisk under andra hälften av budgetåret 1980/81 sedan jordbruksnämnden avgivit förslag härom efter överläggningar hösten 1980.
Överläggningarna ledde inte till sådant resultat att det nya prisregleringssystemet (normprissystemet) kunde träda i kraft den I januari 1981. Rege-
gällande prisregleringssystem. Regeringens beslut. som avser perioden den I januari — den 30 juni
1981. innebär att Svensk fisk från prisregleringskassan för fisk tillförs 17 milj. kr. för att bestrida kostnaderna för prisregleringen på fisk m.m. Vad gäller särskilda pristillägg har regeringen beslutat att sammanlagt 20 milj.
kr. får användas för detta ändamäl. Härav skall [5,5 milj. kr. avse medel ur
prisregleringskassan för fisk och högst 4,5 milj. kr. medel ur stiftelsen Svensk fisks konjunkturutjämningsfond. Jordbruksnämnden har att fast-
ställa storleken av de särskilda pristilläggen.
Det ankommer på Svensk fisk att inom ramen för direktiv som ges av jordbruksnämnden fastställa minimi- och garantipriser på fisk liksom att besluta om övriga stödåtgärder inom ramen för den löpande verksamheten.
2.1.2 Reglering uv priserna på fisk regleringsåret 1981182
Statens jordbruksnämnd har efter överläggningar med fiskets förhandlingsdelegation och konsumentidelegationen nått en överenskommelse om prisregleringen på fisk under perioden den I juli 1981—den 30 juni 1982.
Regleringen föreslås ske i enlighet med det nya system för prisreglering på
fisk, det s.k. normprissystemet. som antagits genom 1978 och 1980 års riksdagsbeslut.
Jag vill erinra om vissa huvuddrag i riksdagens beslut år 1978 om allmänna riktlinjer för fiskeripolitiken och för prisregleringen på fisk (prop. 1977/78:112, JoU 1977/78:23, rskr 1977/78:272). I beslutet anges som målsättning bl.a. att de som är sysselsatta i ett rationellt bedrivet yrkesfiske kan uppnå en med jämförbara grupper likvärdig ekonomisk och social standard liksom trygghet i arbetet samtidigt som konsumenterna erbjuds
fisk av god kvalitet till rimliga priser. Riksdagsbeslutet innebär också att fiskets organisationer ges möjlighet att överlägga med statens jordbruksnämnd och konsumentdelegationen om en prisnivå för fisk så avvägd att den i princip ger fisket kompensation för
ökade kostnader och fiskarna en rimlig ersättning för sitt arbete. Härige-
nom får fisket också en i princip motsvarande ställning som jordbruket har haft sedan lång tid.
Formerna för det nya prisregleringssystemet innebär i huvudsak att normpriser och normkvantiteter för olika fiskslag fastställs av statsmak-
terna efter förslag av jordbruksnämnden. Nämndens förslag föregås av de
överläggningar som jag nyss har berört.
Regleringen sker bl. a. genom utbetalande av pristillägg och överskottspriser. Riksdagen beslutade år 1980 om de allmänna riktlinjerna rörande den
tekniska utformningen av normprissystemet i huvudsaklig överensstämmelse med den tidigare nämnda arbetsgruppens förslag (prop. 1979/80: 169,
JoU 1979/80:46, rskr 1979/80: 365). Jag vill också erinra om huvuddragen i
detta beslut.
Prisregleringen läggs på avräkningsprisledet, dvs. det led där fiskarens
egen försäljning sker. För att ett korrekt pristillägg skall kunna beräknas
mäste bl. a. förstahandsmottagarna av fisk tillämpa avräkningspriser som är jämförbara sinsemellan och dessutom med normpriset. Detta medför att förstahandsmottagarna av fisk måste ändra nu tillämpade avräkningsru-
tiner. Arbete har pågått med att ändra avräkningsrutinerna och man kan räkna med att samtliga berörda förstahandsmottagare kommer att ha fungerande avräkningssystem när normprissystemet börjar tillämpas.
Pristilläggets storlek beslutas av jordbruksnämnden för en regleringsperiod om fyra till fem veckor. Vid sitt beslut har nämnden att ta hänsyn till uppnått avräkningspris (s. k. jämförelsepris). som utgör ett genomsnitt för hela landet, samt prisrörelser kring normpriset och de pristillägg som utgått under tidigare regleringsperioder.
Pristillägget skall inte motsvara hela skillnaden mellan jämförelsepris och normpris. Frågan om storleken av den andel av skillnaden mellan
normpris och jämförelsepris som bör utgå i pristillägg tas upp i överlägg-
ningar mellan parterna. Beräkningen av jämförelsepris och utbetalning av
pristillägg görs av Svensk fisk. Uppgifter om avräkningspriser samlas in från större förstahandsmotta-
gare och för varje regleringsperiod beräknas ett vägt genomsnittligt avräkningspris för varje normprisreglerat fiskslag eller grupp av fiskslag. Pristilllägg fastställs efter varje regleringsperiod och utbetalas direkt till fiskaren/ fiskelaget för pristilläggsberättigade kvantiteter under regleringsperioden.
En lägsta prisnivå skall som hittills upprätthållas för den fisk som säljs på marknaden. Fisk som inte kan säljas till lägstapris skall övertas av
Svensk fisk. För dessa överskott betalar föreningen ett s.k. överskottspris.
För att tillgodose konsumentintresset skall prisdämpande åtgärder kun-
na vidtas om priserna överstiger fastställt normpris. Uttag av exportavgift samt sänkning eller borttagande av prisreglerings- och införselavgifterna är därvid de metoder som har störst praktisk betydelse vid sidan av kvantita-
tiv reglering av exporten. När det gäller dispositionen av de medel som ställs till Svensk fisks
förfogande innebär riksdagens beslut följande. Statsmakterna fastställer på förslag av jordbruksnämnden en medelsram för prisregleringen under budgetåret. Jordbruksnämndens förslag till medelsram skall utöver ramens
totala storlek innefatta förslag om uttag av prisregleringsavgift samt till-
delning av medel ur prisregleringskassan och konjunkturutjämningsfonden. Inom medelsramen får Svensk fisk täcka de totala kostnaderna för regleringen. dvs. för pristillägg. inlösen av överskott samt för administra-
tion och upplysningsverksamhet. Utöver den angivna medelsramen får
föreningen för att täcka de totala kostnaderna för prisregleringen även använda de räntor som flyter in på föreningens och konjunkturutjämningsfondens medel. I den mån de medel som på angivet sätt ställts till föreningens förfogande inte förslår för att täcka kostnaderna för prisregleringen
under ett regleringsår får föreningen vid oförutsedda behov ta i anspråk medel ur konjunkturutjämningsfonden intill högst en fjärdedel av fondens
behållning. Jordbruksnämnden får medge att mer än en fjärdedel förbrukas.
Fisk som övertas av Svensk fisk som överskott försäljs av föreningen.
Vissa medel utöver marknadsintäkterna kan disponeras av föreningen för inlösen av överskotten från fiskaren/fiskelaget. Ifrågavarande medel anges som en delram inom den totala medelsramen och skall utgöra grund för föreningens överväganden om överskottspriser under det kommande reg-
leringsäret.
Jag övergår nu till att behandla jordbruksnämndens förslag till prisregle-
ring för budgetåret 1981/82.
Sillpriserna har under senare år påverkats framför allt av den bristsitua-
tion som uppstod utomlands i och med att sillfisket i Nordsjön först starkt
begränsades och sedan i det närmaste upphörde. De höga sillpriserna
tillsammans med brist på sill har medfört att konsumtionen i Västeuropa
delvis inriktats mot andra fiskslag, vilket i sin tur har medfört fallande sillpriser. En annan orsak till prisnedgången på sill är att Canada har exporterat mycket betydande kvantiteter sill till den europeiska marknaden. Genom att sillfisket har stor betydeise inom det svenska fisket och f.n. över två tredjedelar av den svenska sillfångsten exporteras, bestämmer den internationella marknaden i hög grad priserna till svenska fiskare.
Marknadsbilden våren 1981 för sill är osäker. Priserna på exportmarknaderna är låga och nägon prishöjning kan knappast förväntas innevarande budgetår. I sin prognos för marknadspriserna för budgetäret 1981/82 har jordbruksnämnden antagit att marknadsläget kommer att förbättras och att marknadspriserna sannolikt kommer att vara högre än genomsnittet för år 1980. Ett betydande fiske i Nordsjön av sill och/eller ökad export från Canada skulle dock enligt nämnden sannolikt medföra lägre marknadspriser än de prognostiserade.
Även avräkningspriserna på torsk ökade under senare delen av 1970-
talet. Torskpriserna är beroende av bl. a. priserna för frysta torskfiléer på
den internationella marknaden. Härvid har USA-marknaden stor betydelse för prisbildningen. Liksom för sill har tillgången på torsk minskat i
Nordsjön och Atlanten. Denna bristsituation har pressat priserna uppåt.
men samtidigt har det kanadensiska torskfisket ökat och förser numera
USA med en betydande del av dess behov. Detta har fått en prissänkande effekt på den europeiska marknaden. I jordbruksnämndens prisprognos antas att marknadspriset 1981/82 kommer att ligga något högre än såväl år 1979 som år 1980.
En viss ökning av avsättningen av fisk på den inhemska marknaden kan antas uppstå som en följd av minskade livsmedelssubventioner. För sill där exporten är helt dominerande för avsättningen torde dock en ökad inhemsk konsumtion endast få margineli betydelse för den totala avsättningen.
Regleringsekonomin är f. n. god. Behållningen i prisregleringskassan för fisk kan beräknas uppgå till ca 39 milj. kr. vid utgången av innevarande regleringsår. Konjunkturutjämningsfondens behållning kan vid samma tidpunkt beräknas uppgå till ca 47 milj. kr. Sistnämnda prognos är dock osäker och kan behöva justeras om marknadsläget för sill och torsk ytterliigare skulle försämras.
Jordbruksnämnden föreslår att normprissystemet börjar tillämpas fr.o.m. den 1 juli 1981. Med hänsyn bl.a. till att normprissystemet inte prövats i praktiken kan enligt nämnden oförutsedda problem uppstå. Nämnden har därför utgått från att det förslag som lagts fram får ses som ett försök som inte behöver vara bindande för framtiden. Nämnden anför vidare att parterna har enats om en kontrollstation i slutet av år 1981. Vid denna bör dock inga principiella ändringar av uppgörelsens innebörd göras.
Jordbruksnämnden föreslår att följande normpriser fastställs.
| Fiskslag/normprisgrupp | Normpris (kr./kg) |
| Sill/strömming. stor | 2:70 |
| Sill/strömming, liten | 1:95 |
| Torsk | 3: S1 |
| Kokräka | 27:00 |
| Övriggrupp I' | 4:65 |
| Övriggrupp II” | 5:75 |
| Övriggrupp II: | It: 55 |
| Övriggrupp IV? | 2:35 |
! 1 övriggrupp I ingår gråsej, vitling, sandskädda och pigghaj. " Tövriggrupp II ingår kolja. rödspotta, havskatt och lyrtorsk. 3 [ övriggrupp IH ingår kummel, rödtunga och bergtunga. > IL övriggrupp IV ingår lubb. skrubba och horngädda.
För det fall ett svenskt storbackefiske efter långa kommer till stånd under säsongen 1981 innebär överenskommelsen att normpriserna för övriggrupperna sänks med belopp i kr. per kg motsvarande ett totalbelopp på
0,3 milj. kr. För sill/strömming föreslås att normkvantiteten sätts till 88000 ton för regleringsåret. Någon normkvantitet föreslås inte för andra fiskslag. Pris-
tillägg bör utgå med belopp motsvarande 75 2 av skillnaden mellan normpris och jämförelsepris. Tillägg bör utgå endast för de kvantiteter som sålts
till minst lägstapris. Övriga kvantiteter övertas av Svensk fisk till överskottspris. Detta pris föreslås utgöra för sill/strömming högst 60 Z& och för torsk högst 707 av resp. lägstapris i den s.k. lägre serien. För övriga fiskslag föreslås överskottspriset på motsvarande sätt utgöra högst 80 Z- av
lägstapriset.
För fiskslag för vilka normpris nu inte fastställs föreslås särskilda stödät-
gärder i likhet med vad som nu gäller. För råräka, makrill, storbackelånga och viss sötvattensfisk föreslås således ett system med fasta pristillägg.
För makrill bör dessutom gälla ett minimi- och garantiprissystem. I fråga om sötvattensfisk innebär förslaget en kraftig uppräkning av stödet. Nämnden föreslår vidare att det regionala fraktstödet på ostkusten bibehålls och ökas. För att klara ej förutsebara tillfälliga problem bör Svensk fisk efter nämndens bemyndigande få genomföra lämpliga åtgärder.
För den löpande verksamheten föreslås Svensk fisk tillföras 60,9 milj.
kr. ur prisregleringskassan för fisk, varav beräknas för pristillägg 50,5 milj. kr.. för överskottshantering 6 milj. kr. och för övriga åtgärder 4,4 milj. kr. Kostnaderna för Svensk fisks administration inkl. marknadsfrämjande åtgärder och upplysningsverksamhet bör få täckas genom de ränteintäkter
som uppkommer hos föreningen eller konjunkturutjämningsfonden. I den mån dessa medel inte räcker till bör erforderligt medelsbehov få täckas
genom särskilt uttag ur tonden.
Jag biträder de förslag i fråga om prisregleringen på fisk under budget-
året 1981/82 och den tekniska tillämpningen av systemet som jordbruksnämnden har lagt fram efter överläggningar med parterna. Detta innebär säledes att normprissystemet kan börja tillämpas fr.o.m. den I juli 1981 och att de föreslagna normpriserna fastställs att gälla regleringsåret 1981/ 82. Vad gäller den kontrollstation i slutet av är 1981 som parterna enats om bör inga principiella ändringar av uppgörelsens innebörd få göras.
Vid särskilda behov bör Svensk fisk liksom hittills få disponera högst en fjärdedel av behållningen i konjunkturutjämningsfonden för den löpande verksamheten. Liksom hittills bör jordbruksnämnden få medge att mer än en fjärdedel av fonden får förbrukas. Fondens behållning bör dock inte utan regeringens särskilda medgivande få understiga 20 milj. kr.
Det ankommer på Svensk fisk att inom ramen för direktiv som ges av jordbruksnämnden fastställa lägstapriser och överskottspriser för normprissatta fiskslag liksom att besluta om övriga stödåtgärder inom ramen för den löpande verksamheten. Jordbruksnämnden bör få meddela närmare bestämmelser om pristilläggen och om hur utbetalning av pristilläggen
skall ske.
Medel som anslagits ur prisregleringskassan för fisk till prisregleringen
och som inte tas i anspråk under perioden bör få tillföras Svensk fisks
konjunkturutjämningsfond. .
Till prisregleringskassan för fisk bör liksom under innevarande år föras över högst I milj. kr. av de fettvaruavgifter som tas ut vid härdning av
sillolja av inhemsk råvara, med avdrag för vad som beräknas restitueras vid export.
Medel ur prisregleringskassan för fisk bör även under nästa budgetår få användas för andra ändamål än som förut angetts, om regeringen anser det påkallat vid akuta svårigheter inom fisket.
Jordbruksnämnden föreslår att 2,5 milj. kr. ur prisregleringskassan för fisk, i likhet med vad som skett under tidigare budgetår, anslås för utsättning av laxfisk och ål under budgetåret 1981/82. Jag biträder förslaget. Den närmare användningen av medlen bör få beslutas av regeringen efter förslag av fiskeristyrelsen.
De förslag som jag här fört fram innebär att 60,9 milj. kr. tas i anspråk ur prisregleringskassan för prisreglering under budgetåret 1981/82 samt 2,5 milj. kr. för utsättning av laxfisk och ål. Med den höjning av prisregleringsavgiften som regeringen beslutade den 18 december 1980 kan inkomsterna av avgiftsmedel och räntor på kassans medel beräknas uppgå till ca 55 milj. kr. under ett helt budgetår. Detta skulle innebära att ca 9 milj. kr. av fonderade medel får tas i anspråk ur prisregleringskassan för fisk.
2.2¶Fraktstöd för foderfisk från Östersjön
Vid möte i Warszawa hösten 1979 med fiskerikommissionen för Östersjön föreslog Sverige ett förbud mot dumpning av sill/strömming i Östersjön. Bakgrunden till förslaget var att en hel del kvantiteter sill/strömming kastas överbord i samband med det ökade fisket i Östersjön. Detta innebär ett slöseri med en naturresurs. Dumpningen genomförs huvudsakligen av fiskare som inriktar sig på att tillvarata främst fångster av större storlekar, som betingar ett högt pris.
Förslaget om dumpningsförbud antogs i kommissionen. För Sveriges del avser fiskeristyrelsen att sätta förbudet i kraft den 1 juli 1981.
I skrivelse till regeringen den 29 juni 1979 har Sveriges fiskares riksförbund tagit upp frågan om ett fraktstöd för foderfisk från Östersjön. Förbundet anför att bl.a. den mindre sill som fångats inte har gett önskvärd lönsamhet. Utöver avsättning till konsumtion kan avsättning också ske för produktion av fiskmjöl och olja. Inte heller denna avsättning har enligt förbundet varit lönsam under senare år.
En stor del av vårt behov av fiskmjöl och olja täcks genom import. I Sverige finns endast en fabrik för framställning av dessa produkter. Denna är belägen på Ängholmen i Tjörns kommun och ägs av Svenska västkustfiskarnas centralförbund. I fråga om marknadssituationen har förbundet anfört att liten tillförsel av råvaror och låga försäljningspriser på produkterna har lett till en bekymmersam ekonomisk situation för företaget. En nedläggning skulle innebära att det svenska fisket blir helt beroende av dansk industri när dumpningsförbudet införs samt att hela behovet av fiskmjöl och olja måste importeras. Det betyder även sysselsättningsproblem i en bygd, där det är svårt att finna ersättningsindustri.
Förbundet föreslår därför att ett fraktstöd för foderfisk från Östersjön införs. Fraktstödet bör enligt förbundet utgå med minst 15 öre per kg.
Förbundet har i en senare skrivelse föreslagit 17 öre per kg, dvs. hela den beräknade fraktkostnaden. Man kan förvänta att avsättningen till konsumtion av de mindre storlekarna som fiskas i Östersjön minskar och att en
större del av framtida kvoter måste användas för foder och oljeframställning. Enligt förbundet finns anledning förmoda att marknadsläget för fo-
derfisk kan förbättras och att fraktstödet så småningom kan avvecklas.
Jordbruksnämnden har efter samråd med fiskeristyrelsen avgett yttran-
de över skrivelsen samt bifogat en skrivelse från regleringsföreningen
Svensk fisk, ekonomisk förening.
Jordbruksnämnden finner det motiverat att införa ett dumpningsförbud
eftersom det måste anses vara angeläget att de resurser som tas upp ur
havet tas tillvara. Jordbruksnämnden anser också att det är angeläget att fiskmjölsfabriken på Ängholmen kan fortsätta sin verksamhet, inte minst med tanke på fiskets framtida avsättningsbehov, då marknadssituationen för konsumtionssill kan bli besvärlig. Fiskmjölsfabriken baserar sin råvarutillförsel praktiskt taget helt på leveranser av skrapfisk från västkustfartyg. Skrapfiskfångster från fartyg hemmahörande på ost- och sydkusten avsätts i allt väsentligt till djurföda m. m. på resp. kuststräcka.
Enligt nämnden är det svårt att bedöma hur stora kvantiteter som skulle kunna bli aktuella för ett eventuellt fraktstöd vid införandet av ett dumpningsförbud. Nämnden uppskattar att inslaget av sill/strömming av de minsta storlekarna utgör upp emot ca 35 Zz av de fångster som tas i berörda delar av Östersjön. Det torde emellertid enligt nämnden inte vara realistiskt att räkna med att all fångst av dessa storlekar som förs iland av
västkustbåtar på ostkusten kommer att gå som råvara till Ängholmsfabri-
ken.
Om stöd införs bör det enligt jordbruksnämndens mening tidsbegränsas. Stödet bör enligt nämnden endast omfatta de fångster som har en direkt anknytning till ett dumpningsförbud i Östersjön. Ett riktat fiske efter
foderfisk bör således undantas. Förbud mot riktat fiske efter industrifisk råder för övrigt i Östersjön. Stöd bör utgå endast för den sill/strömming som fångats i och förts iland vid kusten av Östersjön och som levererats till fiskmjölsfabriken på Ängholmen. Systemets tillämpning underlättas av att
endast en fångstmottagare är aktuell. Denna skulle lämna de fångstupp-
gifter som Svensk fisk behöver för att betala ut prisstödet direkt till
stödberättigade fiskare. Föreningen har under hand accepterat en sådan uppläggning.
Jordbruksnämnden har inte tagit ställning till frågan om storleken av ett
eventuellt stödbelopp i öre per kg.
I fråga om finansieringen av ett fraktstöd erinrar nämnden om att enligt de nuvarande av statsmakterna fastställda riktlinjerna är fiskprisregle-
ringen begränsad till att avse konsumtionsfisk. Därvid har också i princip
gällt att stödåtgärder ansetts kunna omfatta endast sådana fiskslag som
belagts med prisregleringsavgift. För foderfisk utgår ej någon regleringsavgift.
Svensk fisk är i princip positiv till att någon form av stöd lämnas till
fiskare för vissa råvaror som bearbetas av den svenska fiskmjölsfabriken.
Förutsättningar för ett sådant stöd bör enligt Svensk fisk vara dels att stödet maximeras genom ett tidsbegränsat totalbelopp och genom en maximerad ersättning i öre per kg, dels att stödet ges för sill, strömming och
skarpsill som erhålls som bifångster, dels slutligen att stödet inte sätts så att handelns och industrins möjligheter att erhålla råvara hindras, försvå-
ras eller fördyras. |
För egen del anser jag att ett fraktstöd för foderfisk från Östersjön i nuvarande läge är motiverat. Det dumpningsförbud som fiskeristyrelsen avser att införa fr.o.m. den 1 juli 1981, och som har sin grund i en internationell överenskommelse, syftar till att ta tillvara en naturresurs.
Det bör dock undvikas att yrkesfisket genom förbudet åsamkas påtagliga
ekonomiska förluster.
Jag anser liksom jordbruksnämnden att stödet endast bör omfatta fångster som har en direkt anknytning till dumpningsförbudet av sill/strömming i Östersjön. Stöd bör således utgå endast för fodersill som utgör bifångst vid
konsumtionsfiske och som fångats i och förts iland vid den svenska östersjökusten samt levererats till fiskmjölsfabrik på västkusten. Stödet bör
lämnas i öre per kg och utbetalas av Svensk fisk direkt till stödberättigade
fiskare på samma sätt som föreningen nu utbetalar de särskilda pristilläggen.
Bidraget bör enligt min mening utgå med högst tolv öre per kg. Av
jordbruksnämndens yttrande framgår att den fångstmängd som kan bli
aktuell för fraktstöd är svår att beräkna. Av yttrandet liksom av riksförbundets framställning framgår också att det finns skäl att anta att behovet av bidrag är temporärt.
Under bugdetåret 1981/82 bör bidrag enligt min mening utgå med sammanlagt högst 1 milj. kr. från förslagsanslaget Bidrag till fiskets rationalisering m. m. under tionde huvudtiteln. Anslaget bör därför räknas upp med motsvarande belopp.
Det ankommer på regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, på
statens jordbruksnämnd att meddela de särskilda föreskrifter som behövs för bidraget. Fråga om bidrag vid frakt av foderfisk från Östersjön bör
prövas av Svensk fisk.
3 Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdågen att
1. medge att för tiden intill den 1 juli 1982 reglering av priserna på
fisk m. m. jämte vad därmed hänger samman samt användningen
av medel får ske enligt de grunder som jag har förordat i det
föregående,
2. godkänna de av mig förordade grunderna för bidrag vid frakt av
foderfisk från Östersjön.
Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte.
4¶Anslagsfrågor för budgetåret 1981/82
TIONDE HUVUDTITELN
E. Fiske
E 8. Bidrag till fiskets rationalisering m. m.
Riksdagen har under förevarande rubrik för budgetåret 1981/82 anvisat ett förslagsanslag av 6 milj. kr. (prop. 1980/81: 100 bil. 13 s. 67, JoU 1980/ 81:18, rskr 1980/81: 207).
Mot bakgrund av vad jag tidigare har anfört om ett fraktstöd för foderfisk från Östersjön bör under detta anslag tillföras 1 milj. kr. för detta stöd.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att
1. medge att under budgetåret 1981/82 statsbidrag beviljas till fis-
kets rationalisering med sammanlagt högst 6 000 000 kr..
2. till Bidrag till fiskets rationalisering m.m. för budgetåret 1981/82
utöver redan anvisat förslagsanslag anvisa ytterligare 1000000
kr.
E 16. Prisreglerande åtgärder på fiskets område 1979/80 Utgift 23951 769 1980/81 Anslag 1000 1981/82 Förslag 1000
I det föregående har jag redovisat mina ställningstaganden till prisregleringen på fisk under budgetåret 1981/82. Dessa innebär att regleringen i sin helhet finansieras med medel ur prisregleringskassan för fisk och ur
Prop. 1980/81: 198 : 13
Svensk fisks konjunkturutjämningsfond. Anslaget bör föras upp med 1000 kr.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att till Prisreglerande åtgärder på fiskets område för budgetåret
1981/82 anvisa ett förslagsanslag av 1000 kr.
5 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.
Bilaga I STATENS JORDBRUKSNAMND 1980-11-19 DnR 301-1795/80
FIRSLAG TILL PRISREGLERANDE ÅTGÄRDER PÅ FISKETS OMRÅDE 1 JANUARI - 30 JtUKNI 19217. MM
INNEHÅLL SFÖRTECKNING
AA Förhandlinasuppdraget
Fångstutvecklingen under 1970-talet
WH Nämndene utgånoespunkter PR Inkormstmål och inkomstutveckling Na Marknadsbedömning Finansieringsläoet Deiegationernas förslag Förslag till normpriser m m för perioden 1 jenuari - 30 iuni 1981 Normpriser Normkvantitet Pristillägg Särskilda medel för överskott Särskilda stödåtgärder Kkestnaderna för regleringen Bexyndigande Prisregleringen under regleringsåret
1981/82
Bilaga Fiskarnas inkomstförhållanden samt jämförelser med andra grupper Bilaga > Tabeller utvisande inkomstspridningen Bilaga Konsunentdelegationen angående fiskpristegleringen under första halvåret 1981 Bilaca Sveriges fiekares riskförbund ang prisrealeringar på fisk under första halv-
året 19821
Förelaa till normpriser för första halvåret 1981 5 Rescrvation av ledamoaten J Eriksson
STATENS JORDBRUKSNÄHND
1980-11-19 Dnr 301-1796/6C
Regeringen Jordbruksdepartementet
Statens jordbruksnamnad mea förslag till reglering av priserna på fisk m m under perioden 1 januari - 30 auni 1981
6 bilagor!
Förhandlingsuppdraoet
Regeringen har i beslut den 13 december 1979 uppäracit åt statene jordbruksnämnd att efter överläggningar med fiskets förhandlinosdelegation och jordbruksnämndens konsumentdelegation avge förslag beträffande prisregleringen på fisk under budgetåret 1980/21. fFörslaget skulle utformat mec utsångsaunkt i de av riksdagen år 1978 beslutade allmänns riktlinjerna för fiskeripolitiken och riktlinierne för prisregleringen på fisk samt med beaktande av det förslac son. franlagts av arbetsgrunpen för prisreglering på fisk m nm. Enligt uppdraget kunde nämaden föreslå - om så befanns lämpliat - att de hittills tillämpade formerna för prisregleringen övergångsvis fick tillämaas längst t c m den 31 cecemoer 1930. 1 enlishet med beslutet lämnade nämnden i skrivelse till regeringen den 27 februari 1980 förslag till prisreglerande åtgärder på fiskets område för periaden 1 juli - 31 december 1980. Förslaget innebar en förlängning av dittills tillämpade former för regleringen och att tillämpningen av normorissvstemet fick anstå i avvaktan på ytterligare överläggningar mellan parterna avseence tiden efter aer 31 december 1987.
Överläggningarna har pågått vid fem tillfällen under tiden 2 sestember
- 7 november 1930. Underlag för överläggningarna har tagits frart i en särskild förhandlingsberedning med experter från jardoruksnämnden, konsumentdelegationen, fiskets förhandiingsaelegation och regleringsföreningen Svensk fisk. Parterna har under Sverlängningarna framlagt olika bud som för tiden 1/1 - 30/6 19380 beräknades kosta ca 20 milj kr enliot konsumenidelegationens bud resp 75 milj kr eniiat budet från fiskets förhandlingsaelegation. Då det konstaterades vid Sverläggningarna att parternas ej var beredda att väsentligt mod. ”iera nämnda bud beslöt nämnden lägga ett eget forslag kostnadsberaknat till ca 37 mili kr. Detta förslag förkastades senare av de båga delegationerna., Namnden och delegationerna konstaterade i detta iöge att möjligheten till en uppgörelse ej förelåg och att fortsatta överläggningar inte var meningsfyllda.
Det förslag beträffande naormpriser och normkvantiteter m m för perioden 1 januari - 30 juni 1981 som nämnden härmed Sverlämnar har således inte biträtts vare sig av fiskets förhandlingsdeiegation eller nämndens konsumentdelegatiocn.
1 oa
Här uteslutna.
Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 198
2. - Fångstutvecklingen under 1970-talet
Sillfisket
I början av 1970-talet befann sig sillfisket på västkusten i en strukturkris. De nyetableringar som skedde under 19559- och 1962talen, med sikte på framför allt direktlandningar av sill i utlandet, hade dock till stor del avvecklats på grund av sviktande lönsamhet. Under åren 1973 - 74 steg sillpriserna och fiskets ekonomi förbättrades. Peroendet av export av sill genor direktlandningar hade mirskat men var ännu 1974 betydande med en andel på 75. Mot slutet av år 1974 ejönk priserna på flertalet fiskclag och en nv fiskekris uppkom, Särskilda statliga stödåtgärder infördes därför bl a i form av pristillaag. Krisen blev dock tämliuen kortvarig och förbyttes redan mot slutet av 1975 i en utpräslac nögkonjunktur som fortsatte innemot decenniets slut.
På de övriga kuststräckorna synes etableringarna inom fisket under 1930- och 196C-talen inte ha ökat nämnvärt utan snarare minskat.
Fångsterna förblev nämligen relativt oförändrade år från år. Framför
allt försörjde man hemmamarknaden med färsk och i viss mån beredd fisk. Den konjunkturella påverkan, stvrd av utbuds- och efterfråoeförhållandena utomlands, var därför begränsad. Under 1970-talet har dock denna bild ändrats genor. att sillfisket har ökat. På såväl ost- som sydkusten var man vid utgången av 1970-talet betydligt mer beroende av att kunna avsätta sillen/strömmingen utomlands än man var vid början av decenniet.
Minskningen av västkustfiskarnas sillfångster fortsatte fram till 1974-75 då ca 35 009 ton per år fångades. Under påverkan av den starka prisuppgången ökade härefter fåncesterna. Hot slutet av decenniet uppgick västkustfiskarnas fånastmängd tili 65 00C ton
(år 1979", vilket översteg 1970 års fångst med 5 000 ton.
De öxade fångsterna av sill på samtliga kuststräckor har delvis kunnat ske aenom att fiskeinriktningen ändrats samt att fisket fortgående har rationaliserats genom bl a förbättrad fångstteknik hos etablerade fiskeföretag. Även nyetableringar har kommit till stånd.
Att sillfisket i Sverige nå nytt ökade starkt mot slutet av 1970-talet beror främst på att prisutvecklingen internationel var gynnsam till fölid av först starka begränsningar och sena fermellt stopp för sillfiske 1 Nordsjön.
Ett ökat utbud av sill på europamarknaden från bl a Canada tillsammans med ökat intresse för andra fiskslag som ersätter sill har under senaste året medfört fallande sillpriser. Med det ökade utlandsberoende som skett inom svenskt fiske under 1973-talet kan den lägre internationella prisnivån för sill bedömas leda till svårrgheter för svenskt sillfiske. Sillfångsterna uppgick åren 1975-76 till ca 80 000 ton och ökade till 122 0060 ton år 1979. Värdet av sillfångsterna uppgick år 1979 till 230 Mkr, vilket motsvarar 535 av hela fångstvärdet namnda år. Fångstkvantiteten sill
motsvarar 645 av den totala fångstmängden fisk på 191 0060 ton.
Övriat fiske
Andra viktigare fisken är fiske efter torskfisk, räka och foderfisk. Fångstutvecklingen för särskilt torskfisk och foderfisk har visst samband med utvecklingen av sillfisket, eftersom samma fartygsbestånd i viss mån används.
Fodertiskfångsterna uppgick till mer än 100 000 ton i början av decenniet men sjönk sedan kraftigt. Är 1979 fiskades endast 27 040 ton foderfisk. En uppgång kan noteras under 1980.
Fisket efter torskfisk har varierat under 1970-talet. Den lägsta fångsten noteras för år 1978 då mindre än 20 006 ton fångades. Under 1979 och 1985 har dock skett kraftiga ökninaar av fångsterna som dock till oetvdande del fick exporteras. Enligt planer skall i framtiden en betydligt större del av torskfångsterna än hittille kunna tas omhand inom landet för beredning till fryst torskfilé.
Fisket efter räka uppgick i början av decenniet till 2 500 3 3 900 ton per år. De sista åren på 1970-taiet hade fångsterna sjunkit
till under 2 006 ton per år.
Nämndens utgångspunkter
Nämnden har vid utformningen av sitt förslag som utgångspunkt haft de alimänna fiskeripolitiska mål sor riksdagen uppställt (prop 1977/75:112, JoU 1977/78:23, rskr 1977/73:2721. Dessa omfattar ett inkomstmål, ett konsumentpolitiskt mål, ett produktionsmål, ett effektivitetskrav och ett regionalpolitiskt mål.
Inkomstmålet, som i propositionen inte närmare preciserats, innebär att med statliga insatser skall eftersträvas sådana villkor för fisket att de som är sysselsatta i ett rationellt bedrivet yrkesfiske kan uppnå en med jämförbara grupper likvärdig ekonomisk och social stangard. Enligt propositionen innebär inkomstmälet självfallet inte någon inkomstgaranti för enskilda fiskare eller fiskeföretag.
Det konsumentpolitiska målet innebär att konsumenterna har en självklar rätt att ställa krav på tillgång till fisk av god kvalitet till rimliga priser.
Praduktionsmålet innebär att inom de fångstkvoter som svenska fiskare har tillgång till - och vilka ytterst begränsar fångstens storlek - skall en lönsam och stabil avsättning vara avgörande för fånastens omfattning. Fiskets inriktning skall så lånat som möjligt anpassas till efterfrågan på fisk inom landet så att goa balans uppnås mellan tillgång och efterfrånan.
vad gäller effektivitetskravet förutsätter propositionen att fiskerinäringen arbetar så effektivt och rationellt som möjligt. Endast genom en fortlöpande effektivisering av näringen är det möjligt att förena inkomstmälet med de krav som konsumenterna och samhället kan ställa.
Vad slutligen gäller det regionalpolitiska målet påpekas i
propositionen att vid avvägningen av fiskets omfattning och inriktning hänsyn också måste tas till kravet nå sysselsättning inom fisket i de kust- och skärgårdsområden där detta fiske har stor regionalpolitisk betydelse. Genom ett lämpligt utformat statligt stöd bör den i fisket sysselsatta bofasta befolkningen kunna få rimliga möjligheter till arovete i sin hemart.
Utöver de nyssnämnda allmänna fistkeripolitiska målen måste hänsvn tas till kostnaderna för regleringen. Dessa blir en konsekvens av föreslagna normariser och bedömningen av marknadsutvecklinnen.
Nämnöen har vidare utgått från att den tekniska utformningen av prisregleringen på fisk under första nalvåret 1951 skall ske i enlighet med de grunder som godkänts av statsmakterna och 1 tvriot närmare redovisats av arbetsgruppen för normprissyetemets tekniska utformning (DsIc 1579:14).
Som framgår av det följande är det inkomst- och prismaterial som framtagits inför överläggningarna behaftat mec brister. Normpriesystemet har vidare inte prövats 1 praktiken varför det inte är möjligt att förutse eventuella svagheter i systemet. Nämnaen har gärför utgått från att det förslag som nu framläggs får ses sor ett provisariur son inte är bindande för framtiden.
Inkomstmål och inkomstutvecklina
I riksdaosbeslutet om nya riktlinjer för fiskeripolitiken (proc 1977/78:112, Ice 1977776:23, rekr 1977 ”78:272: finns 5land rnålsättningarna ett inkomstmål för fisket. Innebörden av detta mål är som tidigare redovisats att man med statliga insatser skell eftersträva sådans villkor för fisket att de som är sysselsatta i ett rationellt bedrivet yrkesfiske kan uppnå en med jämförbara grupper likvärdig ekonomisk och social standarc.
Vid sina bedömningar av inkomstläget inom fisket har nämnden haft tillgång till dels deklarationsundersökningar om fiskares inkomster, dels speciella lönsamhetsundersökningar för fiskelag. vad gäller inkomstmaterial för andra orupper hänvisas till bilaga 1. Några precisa jämförelser mellan fiskarnas inkomster och inkomsterna inom andra näringar har dock inte kunnat göras eftersom dels tillasanglig irnkomststatistik endast ger en arov bild av inkomsterna inom fisket, dels att jämförelser med inkomster för andra företagararunner eller anställda ar svåra att göra med föreliggande material.
Inkomsterna inom fisket efier år 1975 har enliat jordbruksnämngen utvecklats mycket gynnsamt. För år 1979 synes dock en upnbramsnint ha skett och för vissa fiskare en viss nedzcång i inkomsterna. I stort sett torde fiskets inkomster under 1979 varit desamma som under 1978. Priserna har visserligen sjunkit men detta har kompenserats genom ökade volymer. Huruvida fångstansträngningarna därvid ökat kan ej statistiskt verifieras.
Allt inkomstmaterial visar att inkomstspridningen inom fisket är betydande såväl inom som mellan kuststräckorna. Som exempel kan nämnas ati den taxerade nettointäkten för samtliga kateaorier fiskare år 1978 för "södra" ostkusten vid den nedre kvartilen var 15 ODD kr och vid den övre 43 700 kr. Motsvarande siffror för Göteborgs och Bohus län var 34 800 kr respektive 73 300 kr. Nämnda
olikheter kan förklaras av skillnader i bl a fiskets struktur.
Jordbruksnämnden har ansett att helårsdrivet trålfiske bör kunna betraktas som rationellt bedrivet yrkesfiske enligt propositionens anda. Trälfisket svarar för den helt dominerande delen av de fångster som ingår i den nuvarande prisregleringen. Av hela fiskarkåren utgjorde år 1976 trålfiskarna dock knappt hälften. Den grova bild som inkomstmaterialet ger tyder enligt nämndens uppfattning på att trålfiskarnas inkomster nivåmässigt hävdar sig i förhållande till andra gruppers. Inom fisket redovisas i regel de högsta inkomsterna av trålfiskare. Även inom trålfisket förekommer emellertid betvdande inkometskillnader, vilket framgår av bilaga 2. Jordbruksnämnden anser att inkomstmaterialet för fisket ovillkorligen måste förbättras. Särskilt anoelaget är att den s k lönsamhetsenkäten som genomförs av jordbruksnämnden i samarbete med Sveriges fiskares riksförbund kommande år kan få en betydligt högre svarsfrekvens än vad som gällt för de tidigare undersökningarna. Vidare bör om möjligt levnadsstandarden hos fiskarna belysas även med andra mått uch medel än med inkomstdeklarationer och lönsamhetskalkyler. I bilaga 1 till denna skrivelse framgår närmare vilket inkomstmaterial som använts av jordbruksnämnden.
5. Harknadsbedömning 1 Normprissystemet bestäms pristilläggen och darmed kostnaderna för prisregleringen av skillnaden mellan nermpris och marknadspris (avräkningspris). Vid en beräkning av kostnaderna för normprissystemet för en viss period spelar sålunda marknadsbedömningen en väsentlig roll. Som underlag för bedömning av kostnaderna har framtagits prisstatistik genom bearbetning av avräkninasnotor från större förstahandsmottagare
fram t om juni månad 1980. Då emellertid avräkningssystemet därefter
färändrats föreligger viss osäkerhet orm hur det nva systemet kommer att återspeglas i avräkningspriset till fiskaren.
Sillpriserna påverkades framför allt av den bristsituation som uppstod utomlands i och med att fisket i Nordsjön först starkt begränsades och sedan i det närmaste upphört. De höga sillpriserna och bristen på sill medförde att konsumtionen inriktades mot andra
fiskslag. Denna utveckling som fortfarande pågår, har i sin tur
medfört fallande sillpriser. En annan förklaring till prisnedgången på sill är att Canada har exporterat mycket betydande kvantiteter sill till den europeiska marknaden. Genom att över två tredjedelar av den svenskfångade sillen exporteras bestämmer i hög grad den internationella marknaden priserna även till svenska fiskare. Torskpriserna har ökat under senare delen av 1970-talet. De är bl a beroende av priserna för frysta torskfiléger på den internationella marknaden. Härvid har USA mycket stor betydelse för prisbildningen. Liksom för sill har tillgången på torsk minskat i Nordsjön och Atlanten. Denna bristsituation har pressat priserna uppåt men samtidigt har under de senaste åren en laoeruppbyggnad skett i USA som verkar dämpande på priserna.
Vad gäller utvecklingen under första halvåret 1981 torde man åtminstone för svenskt vidkommande kunna räkna med något ökat fångstutrymme för sill. Samtidigt kan ett sillfiske i Nordsjön komma att tillåtas om än i begränsad utsträckning. Den billiga kanadensiska sillen kommer att finnas kvar på den europeiska
marknaden samtidiat som konkurrensen från andra fiskslag kvarstår.
Mot denna bakarund har nämnden vedömt det som föga troligt att sillpriserna kommer att återhämtas under första halvåret 1981. Snarast kan en mindre sänkning förväntas.
iäget på torskmarknaden bedöms dårem . som mera stabilt. Visserligen finns en viss press på marknaden eftersom lagren anses vara välfvilda mer: knappast någon producent bedöms kunna producera till lägre priser än de nuvarande. Om marknaderna i Västeurona fortsätter att vara gods och det viktiga vinterfisket efter torsk bl a i Norge åter blir dåligt, kan möjligen en viss uppjustering av priset bli aktuellt.
Finensieringsläget
För att bestrida kostnaderna för minimi- och garantiprisregleringer: fm m under perioden 1 juli - 31 december 1929 tillförs föreninger Svensk fisk enlig! riksdagens beslut 8,5 milj kr ur prisrealeringskassan för fisk. Härav får högst en mili kr lämnas som bidrag till färstahandsnottasare av fisk för att bestrida engånaskostnader son uppkommer i samband med övergången till det nya prisreglerinassvstemet. För särskilda pristillägg under perioden får föreningen använda ett totalbelopp av 13,5 milj kr. Härav utgår 15,5 milj; kr ur prisreglerinaskassan för fisk och höaost tre milj kr ur Svensk fisks konjunkturutjämninasfond. För utsättning av 1ax och ål under innevarande budgetår har dessutom anslacits 2,5 mili kr ut prisrealeringskassan.
Prisregleringsavgift uttas f n i princip med 47 eller motsvarande belopp i öre per kg, vilket beräknas oe en inkomst av ca 32 milj kr per regleringsår. Ränteintäkterna i prisregleringskassan under andra halvåret 1966 kan beräknas till ca 2,5 milj kr. Kassans behållning per den 1 januari 1981 beräknas till ca 42 milj kr.
Eehållningen i Svensk fisks konjunkturutjämningsfond uppgick per den 1 juli 1980 till ca 45 milj kr. Ränteirntäkterna på medel innestående i fonden beräknas till ca två milj kr under andra halvåret 19E0. Föreningens nettoutgifter för pristilläggen kan beräknas till tre milj kr. Kostnaderna för minimi- och garantiprisregleringen m m under andra halvåret 1980 beräknas uppgå till ca 6,5 milj kt varigenom två milj kr skulle komma att överföras till konjunkturutjämningsfonden. Behåliningen i fonden per den 1 januari 1981 skulle därmed komma att uppgå till ca 46 mili kr.
Den sammanlagda behållningen i iordbruksnämndens prisregleringskassa för fisk och Svensk fisks konjunkturtut jämninasfond kan därmed beräknas till omkring 88 milj kr per den 1 januari 1981.
7. Delegationernas försla
Jaordbruksnämndens konsumentdelegation och fiskets förhandlingsdelegation har under överlöggningarne inför jordbruksnämnden var för si0o lagt fram förslag till prisregleringens oenomförarde under första halvåret 1981. Förslagen skiljer sig starkt åt såväl beträffande av-
vägningen av normpriser som i fråga om normprissystemets tekniska utformning m m.
En sammanfattning av delegationernas slutliga förslag vid överläggningarna redovisas i det följande. Delegationernaos detaljerade
förslag framgår av bilagorna 3 och &,
Konsunentdelecetionen har för sin del ansett att det tillgänrliga inkomstrnisterislet inte acr en tillfredsställande grund för tilllämpning av det nya normorissystemet. Deleaatioren har bl a pekat på de strukturella ubalanser som råder inom näringen och som ytterligare hav förstärkts under 1978 och 1979. Konsymentdeleoationen har ansett att de genomsnittsoriser sor gellde under första halvåret 1980 inkl de statliga pristilliagen por den 1.7.1S80, efter uppräkning för kostnadsutvecklingen under den senast körda seymånadore-
perioden, bör kunna gälla som normpriser första halvåret 1961.
Skall KUNna tillägg för överläggni ngar räkning av jämfö
teter får Gärvid I disponeras högst
sks administration och marknads
Enligt delegationens beräkningar bedöms till SN
1 beloppet ingår inte kostnad för Svensk fisks a (2,5 milj). Finansieringen av reylerinaen kan enliot delegatio: ske utan yt RR höjning ev prisreyleringsevgiften på fisk budgetåret 198072 En sågar höjning anser delegationen olämplig ur konsument- och handelspolitisk synpunkt. Förlsaget innevär att fonderade medel behöver tas i anspråk i storieksordninaen 5-l milj kr. Härtill kommer att ränteintäker på omkring 2 milj kr tas i ansaräk.
Delegationen har förutsatt att normprissystemots detaljer skall ku omprövas allt eftersom erfarenhet av systemet vinns
1) Det bud som här redovisas framlades efter det att jordbruksnisaden lagt sitt bud mer under överläggningarnas gång. Pet bud konsunicnt elegationen framförde innan nämnden lämnade sitt kompromissförslag kan kostnagsberäknas till ca 20 milj kr (inkl kostnad för Svenck
fisks administration o dyl).
Fiskets förhandlinosdelengation!” har med hjälp av kalkylmodeller räknat fram de priser som man framlagt i sitt bud. De framräknade priserna ansågs ge fiskarna en inkomstnivå jämförbar med den genomsnittliga industriarbetarens. Som utgångsnivå för priser och in-
komster har delegationen valt år 1978. Nämnda år ansågs sillfisk-
arnas inkomster vara acceptabla medan för andra grupper av fiskare en inkorsteftersläpning med omkring 2085 ansågs föreligga. För nämnda grupper har darför ett inkomstlyvft med ca 20X gjorts. Härefter har inkomsterna skrivits fram t o m år 1990 med samma inkomstökning som ra för den genomsnittliga industriarbetaren 1978-1980. Eftersom ostnaderna 1 fisket samtidiot har ökat, har fiskpriserna justerats 0o3 även med hänsyn härtill.
Normkvantiteten för sill har föreslagits till 45 000 ton, motsvarande ca 90 090 ton för ett helt år. överskott som uppstår och som ryms inom normkvantiteten skall löpande under året kunna erhålla pristillägg. Vid beräkningarna av jämförelsepris skall aven överskott inom normkvantiteten vägas in. Som pristillagg föreslås 752 av skillnaden mellan normaris och jamförelsepris. Fördelningen av normkvantiteten skall ske enligt principen kvantitet per mar och vecka.
stödåtgärder föreslås ett totslbelopp på 3,1 milj kr
ard är pristillägg aå sötvattensfisk och råräka, ”pris-
Tur frost torsk? file. recionalt fraktstod, fraktbi-
samti bidrag till Sverises fickares riksförbund for att tacka erbundets kostnader för orisöverläggningarna. Hartill kommer kostnad för Svensk fisks administration m m. Enliaot fiskets marknadsoedämning anses kostnaden för oristillägg bli ög milj kr. Tatalkostnader enligt fiskets sätt att räkna uppgår till ca 70 milj kr.
Eftersom delegationernas sätt att beräkna förslanens kostnader grundar sig på bl a olika marknadsbedömningar gör namnden följande förtydlivanden.
Konsumentdelegationens bud har beräknats på grundval av den marknadsbedömning son nämnden 'står för meaan fiskets bud utgår från en något mer optimistisk marknadsbedömning än nämndens. Enligt nämndens beräkningar kostar därför fiskets bud totalt ca 75 milj kr varav för pristillägg 496 milj kr. Vid nämndens kostnadsberäkningar av fiskets bud hat det emellertid varit nödvändigt att bortse från den kaostnadsökning som fiskets förslag att beräkna jämföorelsepriset innebär. Som nyss nämnts anser fisket att även överskott skall ingå vid beräkning av jaämförelsepris.
1) Det but som här redovisas förelåg när jordbruksnämnden hade att ta ställning till delegationernas bud. Det har på några punkter modifierats i bilaga 4.
8. Förslag till normoriser m m för perioden 14 januari - 30 juni 1981
8.1 Normpriser
Som inledningsvis anförts har jordbruksnämnden vid utformninacn av förslaget till normpriser som utgångspunkt haft statsmakternas beslut rörande de allmänna målen för fiskeripolitiken. Det inkomstmaterial som gått att få fram inför överläggningarna är som tidigare påpekats av den beskaffenheten att det inte tillåter att nigra preciserade slutsatser dras beträffande inkomstläoct för fiskarna jämfört med andra grupper. Vid sidan av inkomstmålet måste vidare beaktas de övriga målen för fiskeripolitiken. Kor bakorund av den inkomstnivå som förelegat under 1979 och med hänsynstagande tili övriga mål har nämnden ansett att som utgångspunkt för NOrmpriser för första halvåret 1961 kar tas de genomsmttliga avräkningsariscrn på fisk som gällde för januari - oktober 1979!! lill dessa priser Mar lagts då utgående särskilda pristillägg för annan fisk än sill medan vad gäller sill, ett påslag gjorts med ett något mindre bolopn. De så framtagna priserna har därefter beräknats unp med häunsyn till känd kostnadsutveckling (december 1979 - juni 198C:.
ce. ec nen, Av ör att inkors FI SvärTa är
Enliat statsmakternas beslut skall nornkvantitet fastatällas i syfte att hindra ati prissiödet leder till en alltför stor uksins av fisket efter vissa fiskslag och därmed till icke önskvärda ovecsskKott av konsuntionsfisk som inte: kan tas till vara Son Länmiskofeda. No vantitet skall 2ock inte fastställas så snävt att den inte täcker de normal2 variationerna i fisket. Det understryks även att nornicvantiteten inie innebar nå oränsnina > fiskel utan en anraer för vilken & antitet ariestid kan utgå,
De fiskslag örstia hand är ektur sill/stromnmninga r sill/strömmina hi fångsterna ökat mecket kra 2 ålen. Prelininari uposs fånasten 1979 till drygt 122 000 lion varav dock ca 16 OGJ ton unc landaues i utlandet och knappt 7 000 ton utjicrde överskott son
—
1) Det statistiska prismaterial som fanns tillgängligt vid det ur- Sprunglicga utformandet av asnndens oud, vilket leaet till ovuns för det nu framlagaa förslaget, omfattade endast perioden januari oktober 1979.
övertagits av Svensk fisk. Av i Sverige ilandförd sill kunde således på den svenska marknaden samt på exportmarknaden avsättas till lägst gällande minimipris sammanlagt knappt 100 000 ton sill/ strömming. Enligt fiskeristvrelsens långsiktsplan för yrkesfisket räknar man med att vid nuvarande totala fångstuttag (ca 120 000 ton) storleken av de olönsamma fångstuttagen skulle komma att uppgå till ca 40 - 50 000 ton i mitten av 1980-talet, d v s fångsterna av sill/strömming skulle behöva begränsas till ca 70 & 80 000 ton
(inkl utlandslandningar).
Även fångsterna av torsk har ökat relativt kraftigt de senaste åren. 1979 års fångst uppgick till drygt 23 000 ton medan fångsten enbart under första halvåret 1980 uppgick till knappt 22 000 ton. Härav utgjorde dock ca 4 800 ton överskott som övertagits av Svensk fisk medan ungefar 5 000 ton exporterades. På den svenska marknaden
kunde således avsättas endast dryat 12 0090 ton.
Nämnden föreslår att normkvantiteter för första halvåret 1991 fastställs endast för sill/strömminga och torsk. Norm«kvantiteten för sill/strömming bör sättas till 42 500 ton, vilket per nelår motsvarar 25 000 ton och för torsk till 20 000 ton, vilket per helår motsvarar en norinkvantitet så ca 30 000 ton.
fördelningen av normkvantiteten bör t v ske enliat principen nan och vecka. Denna fördelningsmetodik bör dock kunna omprovas senare.
[on] V
Normprissvstenet innebär att om marknadspriset till fiskaren understiger normoriset ett pristillägg skell utgå. Cetta skall dock inie motsvara hela skillnaden mellan narknadspris (jämförelsepris' och normpris. Storleken av den andel av skillnaden mellan normaris och jämförelsepris som skall utgå i pristillägg skall enligt statsmakternas beslut tas upp vid äverläggningarna mellan parterna.
Nämnden föreslår att pristillägg utoår i princip med 75 av
skillnaden mellan normpris och jämförelsepris. Jämförelsepriset utgör en sammanvägning av priser för hela landet för resp normorisorupp. Underlaget för jämförelsepris skall normalt utgöras av avräkningsoriserna för de kvantiteter som sålts till minst lägstapris.
I enlighet med statsmakternas beslut (prop 1979/80:162: skall pristillägg löpande utgå endast för de kvantiteter som sålts till minst lägstapris. frågan om prisstöd för sådant överskott som kan föreligga inom den totala normkvantiteten liksom i fråga om fiskslac utar normkvantitet får tas upp vid överläggningarna mellan partierna efter regleringsärets utgång.
Särskilda medel för överskott
1 nörmprissystemet ges stödet till fisket genom fastställandet av normpriser och normkvantiteter. De kvantiteter som inte kan säljas till minst lägstapris skall övertas av Svensk fisk till ett av föreningen fastställt överskottspris. Nivån för detta avgörs ytterst
av de medel som Svensk fisk disponerar för denna verksamhet, d v s
i första hand de marknadsintäkter som inflyter från försäljningen
av till föreningen överlämnade kvantiteter. Med hänsyn till att överskottspriset, när föreningens kostnader för transport etc fråndragits, sannolikt blir ganska lågt, föreslår nämnden att Svensk fisk får disponera ytterligare 2,5 milj kr för detta ändamål.
8.5 Särskilda stödåtgärder sell ena een
Enligt statsmakternas beslut skall prisregleringen enligt normprissystemet i princip omfatta viktigare slag av saltvattcnsfisk sam förs i land i Sverige och säljs till svensk förstahandsmottagare för konsumtionsändamål. Jardbruksnämndens förslag till normpriser omfattar samtliga fiskslag utom makrill som f n är minimiprisreglerad samt därutöver kokräka. Det innebär att, förutom fisk som av svenska fiskare direktlandas utomlands, även sötvattensfisk och olika slag av makrill, ligger utanför systemet. Nämnden föreslår att nuvarande
stöd för dessa fiskslag i form av särskilt pristillägg får utgå även
från den 1 januari 1981. De pristillägg som gällde den 1 januari 1980 bör därvid räknas upp med 705. För makrill förutsätts att Svensk fisk skall kunna fastställa lägsta- och överskottsoriser, De särskilda regler som tillämpats för övertagande av s k ringnotsmakrill bör likaledes gälla.
Enligt nu agällanae prisreglering tillämpas vid sidan av minimi- och garantiprissystemet och utöver de särskilda pristilläggen olika former av stöd, nämligen prisutjämningsbidrac för frysta fiskfiléer,
regionalt fraktstöd på ostkusten samt ett särskilt stöd till råräka.
Vad först gäller stödet till råräka, som per den 1 juli 1980 utgick ned 1:35 kr per kg, har nämnden vid utformningen av sitt förslag till normpris för kokräka tagit hänsyn till detta stöd. Således har till det enligt ovan nämnda principen uträknade normpriset för kokräka lagts 1:35 kr per kg. I det föreslagna normpriset för kokräka ingår således även stödet for råräka.
Vad gäller de två övriga stödformerna - prisutjämningsbidrag för djupfrysta torskfiléer och regionalt fraktstöd på ostkusten - är normprissystemet så utformat att dessa stödformer ersätts av pristilläggen. Något särskilt belopp skulle således inte behöva anslås för dessa stödåtgärder.
Nämnden är medveten om att i normprissystemet problem kan uppstå unger igångsättninasskedet, som inte kunnat förutses vid överläggningarna. för att systemet inte skall drabbas av oförutsedda svårigheter synes det ändamålsenligt att Svensk fisk vid behov och
efter bemyndigande av jordbruksnämnden skall kunna genomföra till-
fälliga stödåtgärder.
Svensk fisk bör för fortsatta pristillägg för sötvattensfisk och makrill samt för eventuella övriga stödåtgärder under första halvåret 1981 få disponera högst en milj kr.
8.6 Kostnaderna för regleringen
Mot bakgrund av den av jordbruksnämnden gjorda marknadsbedömninaen (se avsnitt 5) och de av nämnden föreslagna normpriserna och normkvantiteterna kan kostnaderna för pristilläogen under första halvåret 1981 beräknas uppgå till ca 31 milj kr. Härtill kommer de medel som föreslås ställas till förfoaande för Svensk fisk för att stödja överskottspriserna - 2,5 milj kr - och för särskilda stödåtgärder - en mill, kr - samt vidare kostnader för Svensk fisks administration m m - 2,5 milj kr. Den sammanlagda kostnaden för prisrealerincsverksambreten under första halvåret 1981 beräknas sålunda till ca 37 milj kr.
Nämnden föreslår att kostnaderna för Svensk fisks administration rm m 1 huvudsak får täckas genom de ränteintäkter som uppkommer hos föreningen eller konjunkturutjämninasfenden. I den mån dessz medel inte räcker till bör erforderligt medelsbehov täckas genom uttag ur fonden.
Som framgår av avsnitt 6 beräknas med nuvarande storlek av prisreglerinnsavaiften intäkterna uppgå till ca 16 milj kr per halvår medan ränteintäkterna på medel innestående i nrisrealeringskassan oeräknas till 2,5 mil; kr per halvår. (ct bakgrund härav föreslår Pämnden alt prisr eringsavgiften på fisk höjs med 2 procentenheter till 44 ejler motsvarande belopp 1 ore ser ke från den 1 januari 1981. intäkterna eskuile narmed öka med åtta milla kr till 25 miijg kr för första nalviret 1901. "ör att bestrida de beräknade kostnaderna för prisregleringen bör dessutom kunna disponeras sex milj kr från pr:sreuleringskaszan för fisk och två milj kr från Svensk fisks konjunkturutjämninusfana.
finangleringen av pristillaagen och de medel sar föreslås fil Svensk fisk för olika stödåtgärder, 0 v s sammanlagt 34,3 mil skulle därmed ske på följande sätt:
Prisregleringsavgifter 24.0 milj kr Räntor till prisregleringskassan = 2,5 " Hedel ur prisregleringskassan 6,0 "
Medel ur konjunkturut jaämningsfonden 2,9 v
35,5 mili kr
1 den mån de medel som på angivet sätt kommer att stå till föreningens förfogande för att täcka kostnaderna för prisrecleringen under perioden 1 januari - 30 juni 1981 inte räcker till bör föreningen vid oförutsedda behov få ta i anspråk medel ur konjunkturutjämninasfonden intill högst en fjärdedel av fondens behållning. Nämnden bör få medge att mer än en fjärdedel förbrukas. I likhet med vad som redan gäller bör fondens behållning inte utan regeringens särskilda medgivande få understiga 20 milj kr.
9” Bemvndiaanden
Under hänvisning till vad som nu anförts anhåller nämnden att få handlägga prisregleringen på fisk under första halvåret 1981 i enlighet med vad ovan föreslagits. Detta innebär således att normprissystemet skall börja tillämpas fr o m den 1 januari 1981. Nämnden anhåller vidare om att regeringen fastställer de av nämnden foreslagna normpriserna och normkvantiteterna.
Hot bakgrund av det av nämnden redovisade behovet av inkomstförstärkning av regleringsmedel 1 samband med införandet av normprissystemet föreslås en höjning av prisregleringsavgiften från fvra till sex procent vilket kan beräknas medföra en inkomstforstärkning av ca 16 milj kr per år. Prisregleringsavgift på svenskfångad och importerad fisk bör således få uttas med i princip högst sex procent av inkopspriset eller importvärdet eller till belopp som i stort sett svarar mot procentavgiften.
Nämnden anhåller om bemyndigande att på de grunder som ovan föreslagits besluta om att utbetala medel ur prisregleringskassan för fisk samt medge att högst två milj kr ur Svensk fisks konjunkturutjämningsfond får användas för att bestrida kostnaderna för fiskprisrealeringen under första halvåret 1981. Nämnden bör även få meddels narmare bestämmelser or pristiilaggen och hur utbetalning av pristillacgen skall ske.
Prisrealeringen under realerinasåret 1921/82
överläggningar rörande prisregleringen vå fisk för realerinasårzet
1981/82 borde normalt ha inletts under januari månad 19351 och vera avslutade färe februari månade utcång. fverläsgningarna skulle sölunda inledas om ca två månader. Emellertid skulle då föreligga mycket litet nytt statistiskt material i förhållande till de nu avslutade överläggningarna. Något nvett inkomstmaterial skulle sålunda knappast föreligga. Statistiska centralbyråns deklarationsundersökningar beträffande yrkesfiskarnas inkomster avseende inkomståret 1979 torde enligt vad nämnden inhämtat från SCB sannolikt inte publiceras förrän tidigast i februari månad 1981. En av nämnden och SFR gemensamt planerad lörsamhetsundersökning avseende inkomståret 1980 torde inte kunna redovisas förrän tidigast i april månad 1981. Tillräckliga erfarenheter av tillämpningen av normprissystemet kan ej heller föreliaga redan i början av 1981.
Hot bakgrund härav synes det mest ändamålsenligt att avvakta med överläggningarna avseende normpriser, normkvantiteter och dylict under regleringsåret 1921/82 till april - maj 1991. Nämnden skulle då med utgångspunkt i de principer som gäller för första halvåret 1951 inkomma med förslag till normpriser och normkvantiteter m m samt till finansiering av regleringen för det kommande regleringsåret. Det skulle då erfordras att reoeringen bemyndigas besluta i fråga om prisrealeringen på fisk för regleringsåret 1981/82.
Detta ärende har, på föredragning av avdelningsdirektören Holmberg, avgjorts av generaldirektören och ledamöterna Brangmo, Eriksson, Hillbom, Kristiansson, Lindfors och Tiberg. Därvid har även avdelningschefen Wenker närvarit. Mot nämndens beslut reserverade sig
Yedameten Eriksson (se bilaga 6).
Ingvår Lindström
Lars Holmberg
Bilaga 2
STATENS JORDBRUKSNÄMND
1981-04-08 Dnr 301-112/81 138
Regeringen
Jordbruksdepartementet
Statens jordbruksnämnd med förslag till reglering av priserna på fisk m m under budgetåret 1981/82 3 bilagor
1. Förhandlingsuppdraget
Regeringen har i beslut den 23 december 1980 uppdragit åt statens jordbruksnämnd att efter överläggningar med Fiskets förhandlingsdelegation och jordbruksnämndens konsumentdelegation avge förslag
beträffande prisregleringen på fisk under budgetåret 1981/82. För-
slaget skulle utformas med utgångspunkt i de av riksdagen år 1976 beslutade allmänna riktlinjerna för fiskeripolitiken och riktlinjerna för prisregleringen på fisk samt med beaktande av det förslag som framlagts av arbetsaruppen för prisreglering på fisk m m. Enligt uppdraget borde nämnden även avge förslag till disposition av medel ur prisregleringskassan för fisk för att bestrida kostnader för utsättning av laxfisk och ål. Regeringen har dessutom genom beslut den 17 mars 1981 till jordbruksnämnden överlämnat en skrivelse från Sveriges fiskares riksförbvund angående räntan på fiskerilåner; för behandling i sanband
mec de pågående överläggningarna.
Jerdbruksnämnden har nu överiagt med Fiskets förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen angående prisregleringen på fisk under perioden 1 juli 1981 - 30 juni 1982. Överläggningarna har lett till en uppgörelse och i samförstånd med delegationerna lägger nämnden fram följande förslag till stödåtgärder inom fisket för nämnda perioden.
2. Utgångspunkter
Vid utformningen av sitt förslag har nämnden och delegationerna som utgångspunkt haft de allmänna fiskeripolitiska mål som riksdagen fastställt (prop 1977/78:112, JoU 1977.'78:23, rskr 1977/76:2721. Dessa omfattar ett inkomstmål, ett kcnsumentpolitiskt mål, ett produktionsmål, ett effektivitetskrav och ett regionalpolitiskt mål.
Inkomstmålet innebär enligt riksdagsbeslutet att med statliga insatser skall eftersträvas sådana villkor för fisket att de som ar sysselsatta i ett rationellt bedrivet yrkesfiske kan uppnå en med jämförbara grupper likvärdig ekonomisk och social standard. Inkomst-
målet innebär emellertid inte någon inkomstgaranti för enskilda fiskare
eller fiskeföretag.
Det konsumentpolitiska målet innebär att konsumenterna bör ha tillgång till fisk av god kvalitet till rimliga priser.
Produktionsmålet innebär att inom de gränser som ges av en ansvarsfull hushållning med fisktillgångarna en lönsam och stabil avsättning skall vara avgörande för fångstens omfattning. fiskets inriktning skall så långt som möjligt anpassas till efterfrågan på fisk inom landet så att god balans uppnås mellan tillgång och efterfrågan.
Vad oäller effektivitetskravet förutsätter propositionen att fiskerinäringen arbetar så effektivt och rationellt som möjligt. Endast genom en fortlöpande effektivisering av näringen är det möjligt att förena inkomstmålet med de krav som konsumenterna och samhället kan ställa.
Vad slutligen gäller det regionalpolitiska målet påpekas att vid avvägningen av fiskeis omfattning och inriktning hänsyn också måste tas till kravet på sysselsättning inom fisket i de kust- och skärgårdsområden där fisket har stor reaironalpolitisk betydelse. Genom ett lämpligt utformat statligt stöd bör den i fisket sysselsatta bofasta befolkningen kunna få rimliga möjligheter till arbete i sin hemort.
Kestnaderna för regleringen blir beroende på föreslagna normpriser och bedömningen av marknadsutvecklingen.
Jordoruksnämnden har vidare enligt sina direktiv utgått från att den tekniska utformningen av prisregleringen på fisk regleringsåret 1981/62 skall ske i enlighet med de arunder som godkänts av statsmakterna och i övrigt närmare redovisats av arbetsgruppen för normprissystemets
tekniska utformning (DsJo 1979:14).
Med hänsyn bl a till att normprissystemet inte prövats i praktiken är det inte möjligt att förutse alla de proplem scm kan uppstå. Nämnden och delegationerna har därför utgått från att det förslag som nu framläggs får ses som ett försök som inte behöver vara bindande för framtiden,
3, Inkomstmål och inkomstutvecklina
I riksdacsbeslutet om nya riktlinjer för fiskeripolitiken finns som nämnts ett inkomstmål för fisket. Innebörden av detta mål är att man med statliga insatser skall eftersträva sådana villkor för fisket att de som är sysselsatta i ett rationellt bedrivet vrkesfiske kan uppnå en med jämförbara grupper likvärdio ekonomisk och social standard.
För bedomning av inkomstläget bar vid överläganingarna beaktats dels deklarationsundersökningar om fiskares inkomster, dels speciella lönsamhetsundersökningar för fiskelag. Tyngdpunkten i inkomstmaterizlei har vid de nu avslutade överläggningarna legat vid deklarationsundersökningar. Några precisa jämförelser mellan fiskares inkomster och inkomsterna för andra yrkesarupper har dock inte kunnat göras ettersom tillgänglig inkomststatistik endast ger en arov bild av inkomsterna inom fisket. Vidare är jämförelser med inkomster för andra företagargrupper eller anställda svåra att göra.
De deklarerade inkomsterna inom fisket efter år 1975 har enligt nämndens
uapfattning i allmänhet utvecklats gynnsamt. För år 1979 har dock inkomstökningen stagnerat och för vissa fiskare redovisas en viss nedgång i inkomsterna. I start sett har dock fiskets inkomster under 1979 varit desamma som under 1978. Priserna har visserligen sjunkit från den höga
nivån under 1978 men detta har kompenserats genom ökade fångster. I
vilken grad fångstansträngningarna därvid ökat kan inte statistiskt verifieras.
Allt inkomstmaterial visar att inkomstspridningen bland fiskarna ar betydande såväl inom som mellan kuststräckorna. Som exempel kan nämnas att den taxerade nettointäkten av fiske för samtliga kategorier fiskare är 1979 för "södra" ostkusten vid den nedre kvartilen'” var 15 300 kr och vid den övre?! 43 200 kr. Motsvarande siffror för Cöteborgs och Bohus län var 37 000 kr resp 73 000 kr. Nämnda olikheter kan förklaras av skillnader i bl a fiskets struktur.
Trålfisket svarar för den helt dominerande delen (ca 70-805) av fångsterna av de fiskslag som ingår i den nuvarande prisregleringen. Av hela fiskarkåren i saltsjöfisket utgjorae år 1979 trålfiskarna dock mindre än hälften (ca 4095). Den grova bild som inkomstmaterialet ger tyder enligt nämndens uppfattning på att trålfiskarnas inkomster nivåmässigt hävdar sig i förhållande till ardra jämförbara gruppers. inom fisket redovisas i regel de höasta inkomsterna av trålfiskare. Även inom trålfisket förekommer emellertid betydande inkomstskillnader.
4. Prognos för fångster och avsättning 1981/82
Fiskeristyrelsen genomför i samråd med jordbruksnämnden och i samarbete med Sveriges fiskares riksförbund en fortlöpande planering av fiskets omfattning och inriktning på kortare och längre sikt. Senast framlagda plan avser det förväntade fångst- och avsättningsutrymmet budgetåret 1981/82.
Fånastutrymmesorognosen utgår dels från förutsebara biologiska faktorer,
dels från fångstkvoter som svenskt fiske förväntas komma att bli till-
försäkrat.
För sill/strömming förväntas det reella fångstutrymmet 1981/82 unpgå till ca 120 000 ton. Osäkerheten i prognosen är dock stor eftersom överenskommelse annu ej nåtts mellan Sverige och EC avseende ol a fördelningen av fångsterna i Skagerrak och Kattegatt. Fångstuttaget av sill år 1980 var enligt preliminära uppgifter 128 000 ton, varav inemot 90 000 ton fångades i Östersjön. Ett ökat fångstuttag förutses för 1981/82 i Östersjön, medan fångstuttaget i Skagerrak och Kattegatt förutses minska kraftigt. Fångstutrymmet för torsk förutses för budgetåret 1981/82 öka till ca 49 000 ton. Jämfört med fångsten år 1985 innebär detta en ökning med ca 17 000 ton. tiksom förhållandet är beträffande sill, kommer huvuddelen av fångsten av torsk att tas 1
Östersjön. Fångstkvoten i västerhaven 1981/82 uppgår enligt planen
endast till ca 9 000 ton. Utvecklingen efter 1981/82 anses komma att medföra minskade torskfångster i Östersjör.
för övriga arter förutses endast mindre ändringar i fångstutrymmet från år 1980 till 1981/82. Ett undantag utgör dock ål där kustfångsterna förutses minska med 200 ton eller med ca 205.
När det gäller avsättningsutrymmet för sill/strömming bedöms att ungefär samma kvantitet bör kunna avsättas 1981/82 som under närmast föregående år, d v s ca 110 000 tan. I planen understryks dock att de antaganden som ligger till grund för prognosen lätt kan förändras.
Utrymmet för avsättning inom landet av torskfisk, d v s förutom 'torsk även kolja, kummel, aråsej m f1 närbesläktade arter, förutses vara
1) Nedre fjärdedelens höosta inkomst 2) Övre fjärdedelens lägsta inkomst
3¶Riksdagen 1980f81. I saml. Nr 198
uppåt 25 000 ton 1981/82. I prognosen har hänsyn tagits till att ganska omfattande investeringar i torskberedningsindustrin har skett, vilket förutses innebära att ytterligare 7 3 10 000 ton torskråvara kommer att bearbetas till frysta filéer jämfört med tidigare år. Till följd av att flera betydelsefulla fiskerinationer förlorat traditionella fiskevatten på grund av att exklusiva fiskezoner har upprättats, görs vitare i fiskeplanen bedömningen att förutom på hemmamarknaden stora kvantiteter hel torsk bör kunna avsättas på exportmarknaden.
5. Marknadsbedomning
I normprissystemet bestäms pristilläggen och därmed huvuddelen av kostnaderna för prisregleringen av skillnaden mellan normpris och marknadspris (avräkningsprisj. Vid en uppskattning av kostnaderna för normprisregleringen under ett regleringsår är sålunda bedömningar av marknadspriserna väsentlica. Storleken av pristillägosberättigade kvantiteter är också av stor betydelse för regleringskostnaderna.
Sillpriserna påverkades i slutet av 1970-talet framför allt av den bristsituaticr som uppstod utomlands i och med att fisket i Nordsjön föret starkt begränsades och sedan i det närmaste upphörde. De höga sillovriserna tillsammans med brist på sill medförde att konsumtionen i Västeuropa delvis inriktades mot andra fiskslaa. Denna kunsomtionsutveckling, som delvis fortfarande pågår, har i sin tur medfört fallande silipriser. En annan orsak till prisnedgången på sill är att Canada har exporterat mycket betvjanae kvantiteter sill till Europa. Genom att f n över två tredjedelar av den svenska sillfångsten exporteras, bestämmer den internationella marknaden i hög grad priserna till svenska fiskare.
Harknadsbilden våren 19381 för sill är osäker. Priserna på exportmarknaderna är låga och någon prishoxinins kan knanpast förväntas innevarande budaoetar. Ian räknar emellertid med att marknaceläget kommer att förbättras under 1981/82 och att marknadspriserna sannolikt kommer att vara högre än
genomsnittet för år 1980. Ett betvdande fiske i Norasjön av sill och/
eller ökad export frår Canada skulle dock sannolikt medföra lägre marknadspriser än de prognostiserade.
Även priserna på torsk ökade under senare delen av 1970-talet. Torskpriserna är beroende av bl a priserna för frysta torskfiléer på den internationella marknaden. Härvid har USA-marknaden stor betydelse för
prisbildningen. Liksom för sill har tillgången på torsk minskat i
Nordsjön och Atlanten. Denna bristsituation har pressat priserna uppåt men samtidigt har det kanadensiska torskfisket ökat och förser numera USA med en betydande del av dess behov. Denna ökning har fått en nrissänknade effekt på den europeiska marknaden. Emellertid räknar man med att marknadspriset på torsk 1981/82 kommer att ligga någat höcre
än såväl 1979 som 1980.
En viss ökning av avsättningen av fisk på den inhemska marknaden kan antas som en följd av minskade livsmedelssubventioner. För sill där exporten är helt dominerande för avsättningen torde dock en ökad inhemsk konsymtion endast få marginell betydelse.
6. Finansierinaslöget
För att täcka kostnaderna för minimi- och garantiprisregleringen m nm under perioden 1 januari - 30 juni 1981 tillförs föreningen Svensk Fisk enligt regeringens beslut 17 milj kr ut prisregleringskassan för fisk. För särskilda pristillägg under perioden får föreningen använda ett totalbelopp av högst 20 milj kr. Härav utgår 15,5 milj kr ur prisrTegleringskassan för fisk och högst 4,5 milj kr ur Svensk Fisks konjunkturutjämningsfond. För utsättning av lax och ål under innevarande budgetår har dessutom anslacits 2,5 milj kr ut prisregleringskassan.
Prisregleringsavgift uttas f n i princip med 65 eller motsvarande belopp i öre per kg, vilket beräknas ge en inkomst av ca 50 milj kr per regleringsår. Ränteintäkterna i prisregleringskassan kan under budaoetåret 1981/82 beräknas till ca 5 milj kr. Kassans behållning per den 1 juli 1981 beräknas till ca 39 milj kr.
Behållningen i Svensk Fisks konjunkturutjämninasfond den 1 januari 1981 kan beräknas ha uppgått till ca 45 milj kr. Ränteintäkterna på medel innestående i fonden beräknas till ca 2 milj kr under första halvåret 1981. För pristillägoen under första halvåret 1981 kan beräknas behöva tas i anspråk 4,5 milj kr. Kostnaderna för minimi- och garantiprisreoleringen m fr under första halvåret 19381 beräknas f n uppgå till ca 12 mili kr varigenom 5 milj kr skulle komma att överföras till konjunkturutjaämningsfonden. Behållningen i fonden den 1 juli 1981 skulle därmed komma att uppgö till ca 47 milj kr. Det bör påpekas att den arecnos som gierts vad beträffar behovet av medel för minimi- och qgarantiprisregleringer är mycket osäker och kan behöva justeras om marknadsläget skulle förandras så att betydande överskott av t ex sill och torsk hastigt skulle uppstå.
Der. sammanlagda behållningen i jordbaruksnämndens prisreulerinoskassa för fisk och Svensk Fisks konjunkturut iämningsfond kan enliot vad som sagts ovan beräknas till omkring Bå milj kr den 1 juli 1981.
7. Förelag till normpriser m m för roglerinasåret 1981/82
7.1 Normpriser
Som inledningsvis anförts har jordbruksnämnden vid utformningen av förslaget till normpriser som utgångspunkt haft statsmakternas beslut rörande de allmänna målen för fiskeripolitiken.
Jordbruksnämnden har tidigare i skrivelse till regeringen 1580-11-79 ana förslag till prisreglerande åtoärder på fiskets område 1 januari - 30 juni 1981 m m redovisat fiskarnas inkomstförhållanden samt vissa jämförelser med andra grupper. Vid de nu avslutade överläggningarna har visst ytterligare naterial bearbetats, vilket redovisas i bilaga 1. Nämndens slutsatser rörande inkomstläget i fisket redovisas i avsnitt 3. Nämnden har som utgångspunkt för förslaget till normpriser haft 1979 års avräkninaspriser, vilka räknats upp med hänsyn till känd kostnadsutveckling under tiden december 1979 - december 1980. Härutäver har gjorts vissa påslag med hänsyn till bl a inkomstutvecklingen inom andra jämförbara orupper. Förslaget till normpriser samt en jämförelse med nuvarande marknadspriser redovisas i bilaga 3,
7.2 Normkvantitet
Enligt statsmakternas beslut skall normkvantitet fastställas i syfte att hindra att prisstödet leder till alltför stor ökning av fisket efter vissa
fiskslag och därmed till inte önskvärda överskott av konsumtionsfisk som inte skulle kunna tas till vara som manniskofoda. Däremot bör enligt beslutet normkvantitet inte fastställas så snävt att den inte täcker normala variationer inom fisket. Det påpekas att normkvantiteten i sig inte innebär någon begränsning i fisket utan endast anger för vilken kvantitet prisstöd kan utgå.
De fiskslag för vilka normkvantitet i första hand är aktuell är sill/ strömning och torsk. fångsterna av båda dessa fiskslag har ökat kraftigt under de senaste åren.
Fånasten av sill uppgick under år 1980 preliminärt till 128 000 ton, varav ca 26 UOC ton landades i utlandet och 5 000 tor utgjorde överskott sor övertogs av Svensk fisk. Av i Sverige ilandförd sill såldes för konsumtion och beredning på den svenska marknaden och för export säledes sammanlagt ca 946 NOM ton. Enligt fiskeristyrelsens fiskeolan för 1981/82 räknar man med att marknadsläget för sill/strömming vad gäller såväl Sverige som utomlands inte förändras under kommande reglerinasår jämfört med 1980. Det understryks doch att marknadsläget kan ändras snabbt, t ex cenom att sillfisket i Nordsjön kommer igång i mer väsentlig omfattninsz.
Den inhemska fångsten av torsk uppgick 1980 till 32 000 ton varav 9 000 ton exporterades och 5 000 ton utgjorde överskott. Enliat fiskeplanen bör man unger 1981/52 kunna räkna med ökad avsättning på såväl den svenska som den internationella marknaden. Utvecklingen hittille i år visar att avsättningsföorhållandensa varit ovanligt goda, inte minst på exportmarknaden.
tot bakarund av den förväntade utbuds- och efterfrågesituationen under 1961/82 föreslär nämnden att normkvantiteten för sill/strömming sätts till 56 300 tan. Någon normkvantitet för torsk föreslås inte.
färgelninsen av normkvantitet bör t v ske enligt princinen mar och vecka. Denna fordelningstetodik sker på försök och bör kunna orprövas senare.
7.3 Fristilliäga
Om avräkningspriset 'jämförelsepriset) till fiskaren understiger normpriset kan pristillägg utcå. Pristillägget skall dock inte utgöra heia skillnaden mellan de båda priserna. Storleken av den andel av skillnaden mellan normoris och jamförelsepris som skall utgå i pristillägg skall enligt statsmakternas beslut tas upp vid överläggningar. Parterna har enats om att pristillagg bör utgå med i princip 755 av skillnaden mellan narmpris och jämförelseoris. Jämförelsepriset utgör en sammanvägning får hela iandet av avräkningspriser till fiskare för ett fiskslag eller gruap av fiskslag. Underlaget för beräkning av jämförelsepriset skall normalt utgöras av avräkningsoriserna för de kvantiteter som sölts till minst lägstapris. Pristilläga skall utgå endast för de kvantiteter som sålts till minst lägstapris.
7.4 Överskottspris
De kvantiteter som inte kan säljas till minst lägstapris skall övertas av Svensk Fisk till ett av föreningen fastställt överskottspris. Nivån för överskottspriserna skall enligt tidigare beslut av statsmakterna ytterst avgöras av de medel som Svensk Fisk disponerar för denna verksamhet d v s i första hand de marknadsintäkter som flyter in från försäljningen av till föreningen överlämnade kvantiteter, Sannolikt skulle överskottspriserna enligt denna konstruktion bli relativt låga och bli avhängiga av i första hand priset på foderfisk. Parterna har därför enast om att föreslå att överskottspriset kopplas till lägstapriset. för sill/strömming föreslås således att överskottspriset får utgöra högst 605 och för torsk högst 7086 av resp lägstapris i den lägre serien. För övriga fiskslag bör överskottspriset utgöra högst 808 av lägstapriset i den lägre serien,
7.5 Särskilt låginkomststöd
Som framgår av bilagda inkomstmaterial är inkomstspridninoen bland fiskarna stor. Sn kategori som uppvisar läore inkomster än flertalet övriga grupper ar vissa strömmincsfiskare på ostkusten. Denna katenori har därför ansetts böra ha ett extra inkomststöd. Parterna har därför enats om att föreslå att det regionala fraktbidraget på ostkusten bibehålls och räknas upp. Det föreslås i fortsättningen utgå direkt till fiskarna i stället för såm nu till förstahandsmottagarna.
Även i1nejöfiskarna utgör en låginkomstorupp. Priestöd utsår fn för de viktisare slagen av sötvattensfisk i forn av särskilda pristillägg vilka f n uppgår till 0:78 resp 0:52 kr per kg. Dessa pristillägg har under det senaste året räknats upp betvdaligt mer än pristilläggen för saltvattensfisk. Parterna har nu enats om att föreslå att åter kraftigt höja pristilläggen för sötvattensfisk. De föreslås under regleringsåret 1981/82 utgå med 1:55 kr per kg för gädda, gös och sik samt 1:10 kr per kg för abborre, lake och siklöja.
4 Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 198
7.6. Särskilda stödåtgärder
7.6.1. Råräka
För råräka utgår f n särskilt prietillägg med 0:69 kr per kg. Inom ramen för den ordinarie prisregleringen utgår vidare prisstöd med 0:75 kr per kg, d v s sammanlagt 1:44 kr per kg. Parterna har enats
om att föreslå att pristillägg för råräka skall utgå med sammanlagt
1:50 kr per kg under 1981/82.
7.6.2. Makrill
Fisket efter makrill är av olika skäl speciellt. Under framför allt våren förekommer ett relativt stort fiske efter garnmakrill medan vanligtvis stora fångster s k ringnotsmakrill landas under hösten. Omfattningen av de senare är helt beroende av vilka fångstkvoter Sverige kan erhålla i andra länders ekonomiska zoner. Med hänsyn till makrillfiskets speciella natur har parterna enats om att t v låta makrill ligga utanför normprissystemet. Det innebär således att minimi- och garantiprissystemet föreslås bibehållas för detta fiskslag. Även det särskilda pristillägget bibehålls och föreslås unsräknat till 0:50 kr per kg. även de specislla regler som regierinasföreningen tillämpar för ringnotsmakrillen behålls t v. Parterna har vidare varit eniga om att under 1981 utreda frågan om möjligheterna att inkludera den s k garnnrakrillen i normprissvstemet.
7.6.3 Storbackelånga
Aven fisket efter storovackelånga har ansetts vara av sadan karaktär att det svårligen kunnat inpassas i normprissystemet. Svstemet med fasta pristillägg för långa föreslås därför gälla även i fortsättningen. Parterna har enats om en uppräkning av nu utgående pristillägg till 1:39 kr per kg (långa med huvud) och 1:63 kr per ka (långa utan huvud. Kostnaden för dessa pristillägg har beräknats till 0,3 mkr. Emellertid är det för dagen osäkert om det kommer att
bli något svenskt läångafiske under förestående säsong. Långafisket
sker i EG:s fiskevatten och något definitivt avtal med EG för 1981 har ännu inte träffats. Det ovan angivna beloppet, 0,3 mkr, har således oreliminärt använts för att höja normpriserna för de s k ävriggrupperna. Parterna är eniga om att om svenskt långafiske kommer till stånd skall de överenskomna normpriserna för övriggrupperna minskas med belopp i öre per kg motsvarande 0,3 mkr i pristillägg.
7.6.4. Tillfälliga stödåtgärder
Övergången till ett nytt prisregleringssystert kan medföra att tillfällica stödåtgärder måste sättas in för att klara ej förutsebara problem. Sådana åtgärder bör få genomföras av Svensk fisk efter bemyndigande av jordbruksnämnden. Något särskilt belopp har dock inte reserverats för detta ändamål.
7.7 Kostnader för regleringen
7.7.1. Kostnader för den löpande regleringen
Mot bakgrund av den gjorda marknadsbedömningen och föreslagna norm-
priser samt normkvantitet för sill kan kostnaderna för pristillängen
under regleringsåret 1981/82 beräknas uppgå till mellan 41,5 och 59,5
milj kr (50,5 + 9 milj kr)!/, För täckande av kostnaderna för det
förslag till överskottsariser som redovisas i punkt 7.4 beräknas åtgå 6 milj kr. Av de föreslagna formerna för låginkomststöd har kostnaderna för det regionala fraktbidraget på ostkusten beräknats till 1,2 milj kr och pristilläggen på sötvattensfisk till 1,5 milj kr. Kostnaden för de ovan föreslagna särskilda stödåtgärderna har beräknats till sammanlagt 1,7 milj kr under förutsättnina att något fiske efter storbackelånga inte blir aktuellt. Skulle ett sådant fiske trots allt komma till stånd torde 0,3 mkr från det ovan ancivna beloppet för pristillägg få överföras till särskilda stödåtgärder med motsvarande minskning av det totala pristillägget.
Den sammnenlanda kostnaden för den löpande prisreolerinaen beräknas således komma att unpgå till ca 41 79 milj kr.
T7.ö. Utsättning ev ål och lax
fnlist forhandlingsuvapdraget bör nämnaen avge förslog även till disposition av medel ur brisreglerinaskassan för fisk för att bestrid2 kostnader för utsättnig av laxfisk och ål. Parterna har nu enats om att föreslå ott ett anslag av 2,5 mili kr ur orisregierinaskassan för fisk utgår för finansiering av ovunnämnda kostnader unser nudgetåret 1981/22.
7.7.3. Jordbruksnämndens uppbördskostnader
Jordbruksnämndens kostnad för unpbörd och kontroll av avgifter
beräknas uppgå till ca 1,6 milj kr för det kommande regleringsåret.
Dessa kostnader täcks med medel ur prisregleringskassan.
7.7.4. Svensk Fisks kostnader
Parterna har enats om att föreslå att kostnaderna för Svensk Fisks administration etc får täckas genom de ränteintäkter som uppkommer hos föreningen eller konjunkturutjämningsfonden. I den mån dessa medel inte räcker till bör erforderligt medelsbehov få täckas genom uttag ur fonden.
1) Med hänsyn till svårigheten att göra en marknadsbedömnina för hela
1981/82 har nämnden valt att för de fiskslag som ingår i systemet ange ett ävre och ett lägre pris mellan vilka marknadspriset sannolikt kommer att ligga. Kostnaden för pristilläggen beräknas så-
ledes bli 59,5 milj kr om marknadspriserna hamnar vid det lägre pri-
set i nämndens marknadsbedömning och 41,5 milj kr vid det höare priset.
De sammanlagda kostnaderna för regleringen under 1981/82 exkl Svensk Fisks administrationskostnader beräknas således komma
att uppgå till ca 64 milj kr i 9 milj kr.
7.8. Finansiering
Med nuvarande storlek av prisrealeringsavgiften på fisk, d vs 6& 2 av förstahandsvärdet eller motsvarande belopp i öre per ka resp importvärdet beräknas inkomsterna i orisregleringskassan under kom-
mande reglerinasår uppgå till ca 50 milj kr. Därtill kommer räntor
på medel innestående i kassan med ca 5 milj kr, d v s sammanlagt ca 55 milj kr.
Svensk Fisk föreslås för den löpande prisregleringsverksamheten för 19381/82 tillföras 69,9 milj kr ur prisregleringskassan. Vidare har föreningen i enlighet med gällande direktiv rätt att vid särskilda behov använda en fjärdedel av behållningen i konjunkturutjämningsfonden. Till den del de anvisade medlen inte behöver tas i anspråk överförs överskottet till fonden. Fondens behållning beräknas uppgå till ca 48 milj kr per den 1 juli 1921.
serna för utsättning äv äl och lax samt jordbruksnänndens
sverksamhet foresiås likaledes täckas med medel ur prisr erinaskassan. Ur orisrecleringskossan för fisk skulle således användas samminlaot åå milj kr. Det innebär att av kassans fonderade medel skulle användas ca 9 milj kr. Kacsans behållning per den 1 Juli 1981 har beräknats till ca 35,5 milj kr.
a 2, kontrollstation
Den överenskommelse om normpriser m m som nu träffats för regle-
rinosårtet 1951/82 har måst grundas på ett antal ovissa faktorer
efterson svstemet ännu inte prövats i praktiken. Vidare sträcker sig den kända kostnads- och marknadsutvecklingen som påverkat de överenskomna normariserna endast framt till årsskiftet 1980/81 medan överenskommelsen omfattar tiden fram till den 30 juni 1962. Parterna har därför enats om en kontrollstation i slutet av 1981. Vic denna bör några principiella ändringar av uppgörelsens innebärd inte göras.
2. Bemyndioanden
Under hänvisning till vad som nu anförts anhåller nämnden att få hand-
lägga prisregleringen på fisk under budgetåret 1981/82 i enlighet med
vad tidigare föreslagits. Detta innebär således att normprissystemet skall börja tillämpas fr o m den 1 juli 1981. Nämnden anhåller vidare om att regeringen fastställer de av nämnden föreslagna normpriserna och normkvantiteterna.
Nämnden anhåller även om bemyndigande att på de grunder som ovan föreslagits besluta om att utbetala 60,9 milj kr till Svensk Fisk för att bestrida kostnaderna för fiskprisreglerinoen under perioden 1 juli 1981 - 30 juni 1982. Nämnden förutsätter att Svensk Fisk utöver tillförda medel och årets ränteinkomster därutöver liksom hittills vid oförutsedda behov får disponera högst en fjärgedel av behållningen i konjunkturutjämningefonden även för den löpande prisregleringsverksamheten 1 normprissystemet. Vidare bör gälla de allmänna riktlinjerna rörande den praktiska tilllämpningen av normprissycstemet som beslutades av riksdagen 1980. Namnden bör bemyndigas medge att prisstöd får utgå förutom genom NOrmprisregleringen (pristillägg och överskottspriser) aven genom fasta pris-
tillägg på vissa fiskslag - sötvattensfisk, råräka, s k storbackelånaa
och makrill - samt regionalt fraktstöd. Nämnden bör även få meddela närmare bestammelser om pristilläggen och hur utbetalning av pristilläcngen skall ske. Nämnden anhåller vidare om bemyndigande att under budgetåret 1981/82 ta ut prisreoleringsavgift på fisk enligt samma grunder som gäller under första halvåret 1981.
Jardbruksnämnden föreslår att regleringen av importen och exporten under buggetåret 1981/82 får ske i huvudsak på samma sätt som under innevarande budgetår.
Nämnden föreslår vidare att i likhet med vad cor tidioare fastställts högst en milj kr av de fettvaruavgifter som tas ut vid härdning av sillolja av inhemskt utsprung med avdrag för vad som kan beräkans återbetalas vid export skall överföas till prisregleringsakssan för fisk.
10. Framställning från Sveriges fiskares riksförbund (SFR) ang räntan
på fiskerilån
Som inledningsvis nämnts har den skrivelse som SFR avgett till jordbruksdepartementet den 17 mars 1981 angående räntan på fiskerilånen i samband med den senaste tvåprocentiga höjningen av diskortot överlämnats till jordbruksnämnden att tas upp under förhkandlingarna om prisregleringen på fisk. Från Fiskets förhandlinasdelegation har under överläganingarna i anledning härav anförts att man svårligen kunde se att denna fråga kunde lösas i prisregleringsammanhang. Delegationen har upplyst om att den avser i stället att ånvo ta upp denna fråga vid direkta kontakter med jordbruksdepartementet. Hot bakgrund härav har nämnden ej funnit anledning att i förevarande sammanhang ta upp frågan.
Detta ärende har, på föredragning av avdelningsdirektören Holmberg, avgjort av generaldirektören och ledamöterna Branamo, Eriksson, Hillbom, Kristianssor Lindfors och Tiberg. Därvid har även avdelningschefen Wenker närvarit.
Ingvar Lindstrom
Lars Holmberg
Bilaaa 1
Fiskarnas inkomster och jämförelser med andra grupper
Vid de nu avslutade överläggningarna har för bedömning av fiskarnas inkomster använts i huvudsak taxeringsstatistik sammanställd av statistiska centralbyrån. Av nedanstående sammanställning framcoår utvecklingen av samtliga taxerade nettoinkomster för trålfiskare på resp kuststräcka för åren 1976-1979. En allmän svaghet med taxeringsstatistiken är att även fiskare som inte kan betraktas som heltids-
fiskare kan ingå 1 materialet.
| Är Ostkusten Sydkusten 1976 34 000 | Västkusten Sill Räka Ovriaa 46 600 47 900 44 500 38 100 | |
| inkl egenavg 1976 39 200 | 1977 34 600 | 55 200 56 200 51 900 44 600 57 600 65 300 46 600 52 700 |
| inkl egenavg 1977 44 200 | 1978 46 700 | €9 400 79 000 55 600 62 700 380 900 73 100 51 400 57 000 |
| inkl egenava 1978 56 509 | 19791) 48 900 | 93 200 921 000 62 800 69 500 79 100 73 300 54 009 61 200 |
| inkl eaenavg 1979” 58 500 | 95 200 8å 800 77 000 72 900 |
1) Beloppen inkluderar avsättning till allmän investerinasreserv.
Av diagram 1-3 framgår inkomstutvecklingen för de olika fiskarekategorierna för tiden 1970-1975.
för jämförelse mellan fiskares inkomster och andra gruppers inkomster har tagits fram material som belyser dels genomsnittlig inkomst för industriarbetare dels genomsnittlig inkomst för vissa jordbrukarekategorier. för fiskare föreligger endast uppgifter över individinkomsten varför jämförelse med andra aruppers familjeinkomster inte kan göras. För jordbrukare är individinkomst ett mycket osäkert inkomstmått. Makarna bidrar oftast gemensamt till jordbrukets inkomster och tidioare har möjligheten att dela upp inkomsten mellan makarna varit begränsad, medan möjligheten till en tämligen fri uppdelning nu föreligger. för industriarbetare finne uppgifter för såväl mannen som familjen. Att jämföra löntagares taxerade inkomster med egna företagares är alltid vanskligt med hänsyn bl & till olika skatteregler. I nedanstående tabeller anges inkomsten för industriarbetare och jordbrukare avseende åren 1976-1979. 1 diagram 4-6 redovisas motsvarande inkomster för perioden 1970-1979.
Beräkningar av sammanräknad inkomst för industriarbetare
| År | Mannen | Familjen |
| 1976 | 51 200 | 71 900 |
| 1977 | 55 300 | 765 009 |
| 1978 | 58 900 | 84 100 |
| 1979 | 65 500 | 94 200 |
1980 prel 70 7960 101 769
Sammanräknad inkomst för jordbrukare i slättbygdsområdet
Per företag 20-30 ha 30-50 ha 50-100 ha Inkl egen- = Inkl egen- Inkl egen- Inkl egen- = Inkl egen- Inkl egenavgifter avgifter avgifter avgifter avgifter avgifter
och sär- och sär- och sär-
| skilt inv. avdrag | skilt inv. avdrag | skilt inv. avdrag | |||
| 197c 55 600 | 58 500 | 65 700 71 300 | 74 400 84 300 | ||
| 1977 62 400 | 66 000 | 69 500 76 600 | e2 800 924 600 | ||
| 1978 66 090 | 68 600 | 78 000 82 BOD | 95 900 103 800 | ||
| 1979 72 300 | 75 300 | 79 300 83 000 | 92 500 928 700 |
Per företag, exkl egenavgifter
20-30 ha 30-50 ha 50-100 ha
| 1976 | 50 300 | 58 O0D 65 500 |
| 1977 | 56 500 | 61 700 72 700 |
| 1975 | 59 700 | 68 320 84 500 |
| 1979 | 66 500 | 70 100 81 J00 |
Per brukare, inkl make/maka exkl egenavgifter
20-30 ha 30-50 ha 50-100 ha
| 1977 | 51 000 | 56 100 63 200 |
| 1978 | 54 100 | 60 300 70 000 |
| 1979 | 60 400 | 62 500 69 400 |
Per brukare exkl make/maka exkl eaenavgifter
20-30 ha 30-50 ha 50-100 ha
| 1977 | 38 200 | 39 600 45 000 |
| 1978 | 39 800 | 42 300 48 600 |
| 1979 | 43 300 | 42 700 47 500 |
Inkomstbegreppet skiljer sig något mellan här redovisat siffermaterial för fiskarens inkomster och inkomster för industriarbetare och jordbrukare. för fiskarna har exempelvis till skillnad från industriarbetare underskottsavdrag för fastighet beaktats. Nämnda skillnader har dock bedömts i praktiken vara relativt små varför jämförbarheten bara på grund av detta inte störs i någon högre grad.
Diagram 1.Samtliga taxerade nettoinkomster för trålfiskare
på syd-resp.ostkusten.
T.4r
Jo0 I A=Sydzusten inkl efenaveitt oxkl " inkl egenavcift
a +
7b 77 72 73 7 s 77 7” ” ”
Diagram 2.Samtliga taxerade inkomster för trålfiskare
på västkusten.
T.är
90:
bo”
70+
SöT
301 201
(Ul ÄT
Il w 72 73 T4 76 76 77 IB 11
Piagran 3. .Inzkomst för industrierbetare . Franskrivning från fPoR=70
resp. FfO3-75 ."Sazummanräknad inkomst"
100+
&804
bo +
30 201
| AM
2 72 73 74 75 FC PI? 78 779 BO
Diagram 4.Inkomst för jordbrukare enligt deklarationsundersökningar.
"Sammanräknad inkomst",20-306 ha åkerareal.
Tkr
A Per företag,inkl särsk invest. avdrag OCR egenavgift
[60] un Oo 5 Å men exkl särsk invest.avdrag U. - [9 oe 13) E men exkl ecenavgirft D Per brukare inkl maka/make exxl egenavsift
Lidl un Oo Cd i Do men exkl maka, make
Ä
79 Nm 3 34 dr RS 7 MW (9
Diegranm 5 .Inkomst för jordbrukare enligt däekl.undersökningar. "Sammanräknad inkomst",30-50 ha Skerareal. TA 100 + För betydelsen av A,P,C,D och E hänvisas till 20-30 ha åkerareal 9201
gol
7 7 7 73 PY 75 FH 77 73 79
Diagram ft. Inkomst för jordbrukare enligt deklarationsundersökningar.
"Jammanräknad inkonst",50-100 ha åkerareal.
Tkr
För betydelsen av A,3,3,D och E nänvisas AA 100 L till diagfgran 4. 90.
60. 50-
30 i
ID Vv fm 73 7 73 FL TP TB 179
Bilaga 2
Prisbetingad kostnadsutveckling inom fisket
I samband med prisöverläggningarna har inom jordbruksnämnden konst-
ruerats ett produktionsmedelsprisindex för fiskerinäringen. Fiskets
förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen är i stort sett ense om metoden för att mäta kostnadsutvecklingen inom fisket.
Uppgifter om prisförändringar för fiskets produktionsmedel inhämtas dels från företag som handlar med de aktuella varorna dels genom nfficiell prisstatistik från i första hand SCB. Arbete pågår med att dels utvidaa källmaterialet dels förbättra indexarnas kvalitet.
De i index använda vikterna för olika produktionsmedel har tagits från tvypkalkyler för olika fartygsgrupper (fiskeinriktning, kuststräcka). Typkalkylerna bygger på en av jordbruksnämnden och Sveriges fiskares riksförbund genomförd länsamhetsundersökning för fiskelag. De största viktandelarna har kostnadsslaaen undertåll av fartyg och drivmedel (ca 30 § vardera;. Av ett fiskefartygs totala intäkt ätgår ca 50 4 för att täcka kostnaderna och återstående ca 50 5 för inkomster och avskrivning.
Produktionsmedelsorisutvecklina, procent
dec 19279 Juni 1980 Kostnadsslag >-juni 198C -dec 1980
| Driv- och smörjmedel | +19,5 | +6,64 |
| Is | +16,6 | 0,0 |
| Emballage | +9,6 | +5,6 |
| Hamnavgifter | +0,0 | T0,0 |
| Övr lossninaskostnader | +6,3 | 24,7 |
| Ovr driftskostnader | +ö)3 | +4,7 |
| Redskap, sillfiske | +6,6 | +2,2Z |
| Redskap, fiskfiske | +3)0 | +6 ,å4 |
| Underhåll mm | +7,1 | +2,9 |
| Försäkring | 20,0 | 0,0 |
| Pärta för lånat kanital | -5,4 | +C,9 |
Tyofartva
| Silltrålare, västkusten +10,6 | +3,9 | |
| Fisktrålare, " | +10,3 | +4,64 |
| Räkträlare | +10,7 | +4,8 |
| Komb. trålare, sydkusten +1141 | +4,$ | |
| Strömmingstrålare | +10,6 | +3,9 |
Avräkningspris
inkl pristillägg
| Fiskslag/ | Normpris | mars 1981 | |
| normarisgruna | (kr/kg) | (kr/ka) | |
| Sill/strömming, stor | 2:70 | 2:35 | |
| Sill/strömming, liten | 1:95 | 1:62 | |
| Torsk | 3:51 | 3:06 | |
| Kokräka | | 27:00 | - | |
| Övrigarupp i | 4:65 | - | |
| Övriggrupp 1?) | 5:75 | - | |
| Övriggrupp 117 | 11:55 | - | |
| Övriggrupp vå) | 2:35 | : - |
Y) KH övriggrupp 1 ingår aråsej, vitling, sandskädda och pigghaj 2) RH ävriggrupp II ingår kolja, rödspotta, havskatt och lyrtorsk 3) mm övriggrupp III ingår kummel, rödtunga och bergtunga
vm övriggrupp IV ingår lubb, skrubba och horngädda
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1981