om reglering av priserna på fisk m. m.
Regeringens proposition
1979/80: 169
om reglering av priserna på fisk m. m.;
beslutad den 10 april 1980.
Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.
På regeringens vägnar
THORBJÖRN FÄLLDIN
ANDERS DAHLGREN
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen läggs fram förslag beträffande reglering av priserna på
fisk under budgetåret 1980/81. I anslutning härtill behandlas frågor rörande
den praktiska tillämpningen av de nya riktlinjer för reglering av priserna på fisk som riksdagen tidigare har beslutat om.
I propositionen föreslås vidare vissa ändringar i lagen (1974: 226) om
prisreglering på fiskets område.
I Riksdagen 1979/80. I saml. Nr 169
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1974: 226) om prisreglering på fiskets område
Härigenom föreskrivs i fråga om I agen (1974: 226) om prisreglering på fiskets område
dels att i 9, 19-21 och 2388! ordet ”förordningen” i olika böjnings-
former skall bytas ut mot ”lagen” i motsvarande form,
dels att 10 och 15§§ samt rubriken närmast före 18 skall ha nedan
angivna lydelse, dels att i lagen skall införas två nya paragrafer, I a och 23 a §§, av nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse
Inledande bestämmelse Inledande bestämmelser
&
Enligt de närmare föreskrifter som beslutas av regeringen eller. efter regeringens bestämmande, av statens jordbruksnämnd får regleringsföreningen Svensk fisk. ekonomisk förening, inom ramen för prisregleringen på fiskets område pröva frågor om bidrag eller annat stöd i marknadsreglerande syfte.
10. $
Prisregleringsavgift skall utöver Prisregleringsavgift skall utöver för vara som anges i 7 8 erläggas för för varor som anges i 78 erläggas vara som anges i bilaga till denna för sådana varor som anges i bilaga lag och som införes till landet och ej till denna lag och som förs in till utgör svenskfångad fisk (import- landet och inte utgör svenskfångad
fisk), om sådan avgift utgår för fisk (importfisk), om sådan avgift svenskfångad fisk. utgår för svenskfångad fisk.
Avgift som avses i första stycket Avgift som avses i första stycket utgår ej för importfisk, om denna utgår inte för importfisk, om denna
införes under sådana omständighe- förs in under sådana omständigheter som för tillståndspliktig vara ter som för tillståndspliktiga varor medför rätt till införsel utan till- medför rätt till införsel! utan tillstånd enligt 3 §. stånd enligt 3 §. Sådan avgift utgår inte heller om
en vara förs in under sådana om-
ständigheter som medför befrielse från tull enligt 5 a§ tullförordning-
en (1973:979).
! Senaste lydelse av 23 § 1974: 866.
15 8
Avgiftsskyldig skall erlägga ränta Den som är avgiftsskyldig skall
på oguldet avgiftsbelopp avseende erlägga ränta på oguldet avgiftsbe-
avgift som uppbäres av statens lopp avseende avgift som uppbärs jordbruksnämnd efter sju procent av statens jordbruksnämnd efter en om året, dock minst tio kronor. räntefot som för år motsvarar det Räntan skall beräknas från den dag av riksbanken fastställda vid varje avgiftsbeloppet enligt bestut av tid gällande diskontor med tillägg jordbruksnämnden senast bort be- av fyra procentenheter, dock minst
talas. Ränta utgår till och med den tio kronor. Räntan skall beräknas dag då betalning sker, dock längst från den dag avgiftsbeloppet enligt till och med den dag då fordringen beslut av jordbruksnämnden senast överlämnas till indrivning. Upp- bort betalas. Ränta utgår till och kommer öretal vid beräkning av med den dag då betalning sker, ränta, skall räntebeloppet jämnas dock längst till och med den dag då
till närmast högre hela krontal. fordringen överlämnas till indriv-
ning. Uppkommer öretal vid beräk-
ning av ränta, skall räntebeloppet
jämnas till närmast högre hela kron-
tal.
Jordbruksnämnden får avstå från Jordbruksnämnden får avstå från ränta, om dröjsmålet med betal- ränta, om dröjsmålet med betal-
ningen är obetydligt eller särskilda ningen är obetydligt eller särskilda skäl annars föranleder till det. skäl annars föranleder det.
På framställning av jordbruks- På framställning av jordbruksnämnden skall avgift eller ränta, nämnden skall avgift eller ränta,
som ej erlagts inom den utsatta ti- som inte har erlagts inom den utsatden, indrivas i den ordning som fö- ta tiden, indrivas i den ordning som
reskrives i uppbördslagen föreskrivs i uppbördslagen
(1953: 272) om indrivning av rest- (1953: 272) om indrivning av rest-
förd skatt. Därvid utgår restavgift förd skatt. Därvid utgår restavgift enligt 58§ I mom. första stycket enligt 58§ I mom. första stycket
lagen. lagen.
23 a 8
Regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer får
meddela föreskrifter om skyldighet
för den som vrkesmässigt köper el-
ler säljer varor som anges i bilaga
till denna lag att lämna de upp-
gifter som behövs för prisreglering-
en på fiskets område.
Denna lag träder i kraft den 1 juti 1980.
> Senaste lydelse 1974: 866.
Utdrag
JORDBRUKSDEPARTEMENTET PROTOKOLL |
vid regeringssammanträde
1980-04-10
Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Mundebo,
Wikström, Friggebo, Dahlgren, Äsling. Söder, Krönmark. Burenstam Linder, Johansson, Wirtén, Holm, Andersson, Boo, Winberg, Adelsohn, Danell, Petri
Föredragande: statsrådet Dahlgren
Proposition om reglering av priserna på fisk m. m.
1¶Inledning
Regeringen uppdrog den 13 december 1979 åt statens jordbruksnämnd att, efter överläggningar med fiskets förhandlingsdelegation och nämndens konsumentdelegation, avge förslag beträffande prisregleringen på fisk un-
der budgetåret 1980/81. Förslaget skulle utformas med utgångspunkt i de av riksdagen år 1978 beslutade allmänna riktlinjerna för fiskeripolitiken
och riktlinjerna för prisregleringen på fisk samt med beaktande av det förslag som framlagts av arbetsgruppen för prisreglering på fisk m. m. Om nämnden efter överläggningar med de båda delegationerna skulle finna det lämpligt, kunde nämnden enligt uppdraget föreslå att de hittills tillämpade formerna för prisregleringen övergångsvis fick tillämpas längst t. o. m. den 31 december 1980. Om nämnden efter överläggningar skulle finna att pristillägg borde utgå under övergångsperioden, borde förslaget även avse storleken av dessa. Nämnden borde även avge förslag till disposition av
medel ur prisregleringskassan för fisk för att bestrida kostnaderna för utsättning av laxfisk och ål. Jordbruksnämnden har i skrivelse den 27 februari 1980 inkommit med
sina förslag med anledning av uppdraget. Nämndens skrivelse bör fogas till
protokollet i detta ärende som bilaga. Arbetsgruppen för prisreglering på fisk m. m. överlämnade den 5 decem-
ber 1979 till regeringen rapporten (Ds Jo 1979: 14) Prisregleringen på fisk — normprissystemets tekniska utformning.
I prop. 1979/80: 100 (bil. 13 s. 75) har regeringen föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1980/81 beräkna
till Prisreglerande åtgärder på fiskets område ett förslagsanslag av 1000 kr. Jag anhåller att nu få ta upp denna fråga.
'n
2¶Föredragandens överväganden
2.1¶Reglering av priserna på fisk m. m.
De nuvarande formerna för prisregleringen på fisk innebär att regleringsföreningen Svensk fisk, ekonomisk förening, fastställer minimipriser på
viktigare fiskslag. Den fisk som inte kan säljas till lägst minimipris övertas av föreningen. För fisk som övertagits betalar föreningen ett garantipris
som normalt är något lägre än minimipriset.
Förutom genom minimi- och garantipriser kan prisstöd lämnas i form av
pristillägg, prisutjämningsbidrag och regionalt fraktstöd.
Prisregleringen finansieras med medel ur prisregleringskassan för fisk. Till prisregleringskassan förs prisreglerings- samt införsel- och utförselav-
gifter på fisk m. m. Prisregleringsavgift tas ut på svenskfångad saltvattensfisk och på importfisk av motsvarande slag med stöd av lagen (1974: 226) om prisreglering på fiskets område. Avgiften är i regel 3 76 av inköpspriset resp. av importvärdet. Vidare utgår f. n. särskilda pristillägg på fisk. De särskilda pristilläggen
har bekostats med budgetmedel. Enligt särskilt regeringsbeslut får under
innevarande budgetår dessutom medel ur Svensk fisks konjunkturutjämningsfond användas för att bekosta de särskilda pristilläggen. Pristilläggens
storlek fastställs av regeringen.
Riksdagen beslöt år 1978 om nya riktlinjer för prisregleringen på fisk (prop. 1977/78: 112, JoU 1977/78:23, rskr 1977/78: 272). Enligt riksdagens
beslut skulle de nya riktlinjerna för prisregleringen kunna tillämpas tidigast fr.o.m. budgetåret 1979/80. En särskild arbetsgrupp (Arbetsgruppen för prisreglering på fisk m. m.) har avgett förslag till den närmare tekniska utformningen av det nya prisregleringssystemet. Jag återkommer senare till arbetsgruppens förslag.
Efter överläggningar med berörda parter i enlighet med regeringsuppdra-
get har nu statens jordbruksnämnd lagt fram förslag om reglering av
priserna på fisk m. m. under budgetåret 1980/81.
Det internationella marknadsläget för fisk försämrades något under är 1979 jämfört med året innan. Priserna på framför allt sill visade en vikande tendens till följd av i första hand ökade fångster. För de fiskslag som har
den största betydelsen för det svenska fiskets ckonomi, nämligen sill och torsk, sjönk priserna under föregående år med ca 1074 under perioden
januari-oktober jämfört med motsvarande period året innan. Det totala fångstvärdet ökade dock på grund av ökad fångstmängd av främst sill och torsk.
De senaste årens goda priser på sill är främst en följd av det sillfiskeförbud i Nordsjön som infördes den I januari 1977. Detta förbud kvarstär under år 1980 men kan komma att upphävas år 1981 då fiske i mycket
begränsad omfattning kan bli tillåtet. Ett ökat utbud av sill på curopamark-
naden från vissa länder har skett, vilket kan komma att påverka sillpriserna. Vad gäller torskfisk tyder förhållandena på en något stabilare marknad. De svenska torskfångsterna har dock hittills under år 1980 varit ovanligt
stora. vilket inneburit vikande priser och ökande överskott. För foderfisken är marknadsutsikterna osäkra. Regleringsekonomin är f. n. god. Behållningen i prisregleringskassan för fisk kan beräknas uppgå till ca 42 milj. kr. vid utgången av innevarande budgetår. Konjunkturutjämningsfondens behållning kan vid samma tidpunkt beräknas uppgå till ca 48 milj. kr. Totalt tillgängliga medel vid
utgången av innevarande budgetår skulle således komma att uppgå till ca
90 milj. kr. Jordbruksnämnden föreslår att de hittills tillämpade grunderna för pris-
reglering övergångsvis får tillämpas t. o. m. den 31 december 1980 samt att särskilda pristillägg får utgå även under denna period. Detta innebär således att tillämpningen av normprissystemet föreslås anstå till den I januari
1981. Nämnden avser att under hösten 1980 efter förnyade överläggningar med de båda delegationerna inkomma med förslag angående storleken av
normpriser och normkvantiteter m. m. för perioden den 1 januari—den 30
juni 1981.
Jag biträder de förslag i fråga om prisregleringen på fisk under första
hälften av budgetåret 1980/81 som jordbruksnämnden har lagt fram efter
överläggningar med parterna. Det innebär att prisstöd bör få lämnas i form av minimi- och garantipriser, pristillägg. prisutjämningsbidrag och regio-
nalt fraktstöd. Härutöver bör särskilda pristillägg få lämnas. För den löpande verksamheten i form av minimi- och garantiprisreglering m. m. bör Svensk fisk, ekonomisk förening, tillföras 8,5 milj. kr. ur prisregleringskassan för fisk. Härav får högst I milj. kr. lämnas som bidrag till förstahandsmottagare av fisk för att bestrida engångskostnader som uppkommer i samband med övergång till det nya prisregleringssystemet.
Jag återkommer i det följande till denna fråga.
Vid särskilda behov bör föreningen liksom hittills få disponera högst en fjärdedel av behållningen i konjunkturutjämningsfonden för den löpande verksamheten. Fondens behållning bör dock inte utan regeringens särskil-
da medgivande få understiga 20 milj. kr. mot f. n. 10 milj. kr. Detta är helt i linje med vad arbetsgruppen föreslagit och motiveras bl. a. av en anpass-
ning till penningvärdets förändring. De medel som anslås för den löpande
verksamheten bör föreningen få använda även för marknadsfrämjande
åtgärder och upplysningsverksamhet under regleringsåret.
Jordbruksnämnden föreslår att ett totalbelopp av 13,5 milj. kr. får an-
, vändas för särskilda pristillägg för perioden den 1 juli-den 3t december 1980. Av beloppet föreslås att 10.5 milj. kr. utgår ur prisregleringskassan för fisk och högst 3 milj. kr. ur Svensk fisks konjunkturutjämningsfond. Jag biträder också jordbruksnämndens förslag om att de särskilda pris-
tilläggen finansieras med medet ur prisregleringskassan för fisk och kon-
junkturutjämningsfonden.
Det ankommer på Svensk fisk att inom ramen för direktiv som ges av
jordbruksnämnden fastställa minimi- och garantipriser för fisk liksom att
besluta om övriga stödätgärder inom ramen för den löpande verksamhe-
ten. Det bör ankomma på jordbruksnämnden att efter överläggningar med parterna fastställa storleken av de särskilda pristilläggen. Regeringen, eller efter dess bemyndigande jordbruksnämnden, bör få meddela de övriga bestämmelser som behövs.
Medel som anslagits ur prisregleringskassan för fisk till minimi- och garantiprisregleringen samt till särskilda pristillägg och som inte tas i anspråk under perioden bör få tillföras Svensk fisks koniunkturutjämningsfond.
Till prisregleringskassan för fisk bör liksom under innevarande år föras över högst I milj. kr. av de fettvaruavgifter som tas ut vid härdning av sillolja av inhemsk råvara, med avdrag för vad som beräknas restitueras vid export. Medel ur prisregleringskassan för fisk bör även under nästa budgetår få
användas för andra ändamål än som förut angetts, om regeringen anser det
påkallat vid akuta svårigheter inom fisket. Jordbruksnämnden föreslår att 2,5 milj. kr. ur prisregleringskassan för fisk, i likhet med vad som skett under budgetåret 1979/80. ansläs för
utsättning av laxfisk och ål under budgetåret 1980/81. Jag biträder försla-
get. Den närmare användningen av medlen bör få beslutas av regeringen
efter förslag av fiskeristyrelsen.
De förslag som jag här fört fram innebär att 19 milj. kr. tas i anspråk ur prisregleringskassan för prisreglering under andra halvåret 1980 samt under budgetåret 1980/81 2,5 milj. kr. för utsättning av laxfisk och ål. Med den nuvarande avvägningen av prisregleringsavgiften kan inkomsterna av
avgiftsmedel och räntor på kassans medel beräknas uppgå till högst 25 milj. kr. under ett helt budgetår. Mot denna bakgrund föreslår nämnden i
samförstånd med delegationerna en höjning av prisregleringsavgiften motsvarande I 6, vilket kan beräknas ge en inkomstförstärkning till prisregle-
ringskassan med ca 7 milj. kr. per år. Prisregleringsavgiften skulle således
enligt förslaget öka från högst 39 till högst 496 av inköpspriset resp. importvärdet eller till belopp i öre per kg som i stort sett svarar mot procentavgiften.
Det ankommer på regeringen att besluta i sistnämnda fråga. För riks-
dagens information vill jag emellertid nämna att jag biträder förslaget om
en höjning av prisregleringsavgiften till högst 494 och avser att föreslå
regeringen att besluta i enlighet härmed.
2.2¶Nytt system för prisreglering på fisk
Som jag tidigare nämnt beslöt riksdagen år 1978 om nya riktlinjer för
prisregleringen på fisk (prop. 1977/78: 112. JoU 1977/78:23, rskr 1977/ 78: 272).
Jag vill särskilt erinra om riksdagens beslut om ett inkomstmål som innebär att man med statliga insatser skall eftersträva sådana villkor för fisket att de som är sysselsatta i ett rationellt bedrivet yrkesfiske kan uppnå en med jämförbara grupper likvärdig ekonomisk och social standard.
Riksdagsbeslutet innebär att fiskets organisationer ges möjlighet att delta i överläggningar med statens jordbruksnämnd och dess konsument-
delegation om en prisnivå för fisk så avvägd att den i princip ger fisket kompensation för kostnadsstegringar och fiskarna en rimlig ersättning för sitt arbete. Härigenom skulle fisket få en ställning motsvarande den som Jordbruket har haft sedan läng tid. Det nya prisregleringssystemet — normprissystemet — innebär att normpriser och normkvantiteter för olika fiskslag fastställs av statsmakterna efter överläggningar mellan jordbruks-
nämnden och dess konsumentdelegation samt fiskets förhandlingsdelega-
tion. Om marknadspriset till producent understiger normpriset skall pristillägg kunna utgå. Normkvantiteten anger för hur stora kvantiteter av
resp. fiskslag pristillägg kan utgå men innebär ingen begränsning i fisket. Normkvantitetens syfte är att förhindra att prisstödet leder till en sädan
expansion av fisket att avsättningsproblem uppstår. För att stödja prisbild-
ningen på marknaden skall liksom f. n. upprätthållas ett lägsta pris. vilket
fastställs av regleringstöreningen Svensk fisk. Fisk som inte kan säljas till
detta pris skall övertas av Svensk fisk till ett i förväg fastställt s.k.
överskottspris. Om marknadspriset överstiger normpriset för ett visst fiskslag skall med hänsyn till konsumentintresset prisdämpande åtgärder kunna vidtas.
Den närmare tekniska utformningen av regleringen skulle enligt riksdagsbeslutet utarbetas av en av regeringen särskilt tillsatt arbetsgrupp. Arbetsgruppen har avgett rapporten (Ds Jo 1979:14) Prisregleringen på fisk — normprissystemets tekniska utformning.
Innan jag går närmare in på det nya prisregleringssystemet vill jag erinra
om att man ännu inte nått fram till någon överenskommelse inom ramen för det nya prisregleringssystemet. Överläggningarna kommer att återupptas till hösten. Jag räknar således med att återkomma till riksdagen med en
redovisning av utfallet av överläggningarna. I det följande redovisas ar-
betsgruppens förslag och de ställningstaganden som nu kan göras med
utgångspunkt i riksdagens principbeslut år 1978.
Arbetsgruppen föreslår att regleringen av främst principiella skäl bör förläggas till avräkningsprisledet, dvs. det led där fiskarens egen försälj-
ning sker. För att ett korrekt pristillägg skall kunna beräknas mäste bl.a. förstahandsmottagarna av fisk tillämpa avräkningspriser som är jämför-
bara sinsemellan och dessutom med normpriset.
Arbetsgruppen konstaterar att de prisdefinitioner som nu tillämpas av förstahandsmottagarna i hög grad skiljer sig åt och därför inte är direkt användbara inom normprissystemet. Normprissystemet förutsätter säle-
des att förstahandsmottagarna av fisk ändrar sina nuvarande avräkningsru-
tiner. Som jag tidigare har nämnt föreslår jordbruksnämnden att högst 1
milj. kr. av de medel som föreslås bli ullförda Svensk fisk för den löpande
regleringen under perioden den I julisden 31 december 1980 skall kunna
utgå som bidrag till förstahandsmottagare för att bestrida engångskost-
nader som uppstär vid övergången till ett nytt prisregleringssystem.
För egen del har jag inget att erinra mot dessa förslag. Jag utgår självfallet från att förstahandsmottagarna kommer att medverka till att normprissystemet kan genomföras och att övergången kan ske så smidigt som möjligt. Vissa författningsändringar blir nödvändiga bl.a. för att ett kor-
rekt underlagsmaterial skall kunna samlas in. Jag återkommer till denna
fråga i det följande. Vid tillämpningen av normprissystemet anser jag
liksom arbetsgruppen att jordbruksnämnden bör få göra vissa mindre
tekniska justeringar som kan befinnas vara behövliga. Om större modifieringar av systemet skulle visa sig bli nödvändiga bör jordbruksnämnden efter överläggningar inkomma med förslag till regeringen.
Arbetsgruppen föreslår att normprissystemet skall kunna omfatta vikti-
gare slag av saltvattensfisk för konsumtionsändamål, dvs. i princip sådan
fisk som ingår i den nuvarande minimi- och garantiprisregleringen. Utanför
regleringen skulle därmed i huvudsak falla i utlandet direktlandad svensk-
fångad fisk, fisk för annat än konsumtionsändamål samt sötvattensfisk. För fisk som landas utomlands skulle en tillämpning av regleringen enligt arbetsgruppen vara tekniskt svårbemästrad.
Jag biträder arbetsgruppens förslag om normprisregleringens omfattning. Jordbruksnämnden bör följa utvecklingen och inkomma med förslag till eventuella stödåtgärder också för de fiskslag som inte omfattas av normprisregleringen samt till finansieringen av dessa. Prisstöd till sötvattensfiskeri bör kunna utgå i samma former som hittills. Jag utgår vidare från att jordbruksnämnden bevakar utlandslandningarnas eventuella inverkan
på den svenska fiskprisregleringen liksom på försörjningen av fisk inom
landet.
Avvägningen av normpriser och normkvantiteter skall enligt riksdagsbeslutet fastställas av statsmakterna efter överläggningar mellan jordbruks-
nämnden och dess konsumentdelegation samt fiskets förhandlingsdelegation. I såväl propositionen som i riksdagens beslut har särskilt framhållits
att en avgörande fördel med ett normprissystem för fisk är att det ger fisket
möjligheter att delta i överläggningar om en prisnivå för fisk så avvägd att den i princip ger fisket kompensation för kostnadsstegringar och fiskaren
en rimlig ersättning för sitt arbete. Arbetsgruppen preciserar inte grunderna för avvägning av normprisernas nivå, utan anser att denna fråga bör tas
upp i samband med överläggningarna. Jag vill ansluta mig till arbetsgrup-
pens uppfattning att det bör ankomma på parterna att göra en närmare precisering av grunderna för avvägningen av normpriser. Däri ingär bl. a. frågan om vilka övriga grupper i samhället som bör utgöra jämförelsenorm vad beträffar ekonomisk och social standard.
Pristilläggets storlek bör enligt arbetsgruppen beslutas av jordbruksnämnden för en regleringsperiod om fyra till fem veckor. Vid sitt beslut har nämnden att ta hänsyn till uppnått avräkningspris (s.k. jämförelsepris), som utgör ett genomsnitt för hela landet. samt prisrörelser kring normpriset och de pristillägg som utgått under tidigare regleringsperioder. Jag vill ansluta mig till denna uppläggning, som bl. a. innebär att mindre prisförändringar inte automatiskt bör leda till ändrat pristillägg.
Enligt riksdagens beslut skall pristillägget till producent inte motsvara
hela skillnaden mellan marknadspris och normpris. Arbetsgruppen anser att frågan om storleken av den andel av skillnaden mellan normpris och
jämförelsepris som bör utgå i pristillägg skall tas upp i överläggningarna. Jag ansluter mig till detta förslag.
Normkvantitet skall enligt 1978 års riksdagsbeslut kunna fastställas i syfte att hindra att prisstödet leder till en alltför stor ökning av fisket efter vissa fiskslag. Arbetsgruppen anser för sin del att en normkvantitet f.n. endast bör fastställas för sill/strömming. Arbetsgruppen åberopar i detta sammanhang den fiskeplan som utarbetats av fiskeristyrelsen i nära samar-
bete med jordbruksnämnden och Sveriges fiskares riksförbund. Av planen framgår att avsättningsutrymmet på längre sikt för sill/strömming bedöms
uppgå till 65 000—70 000 ton per år. Fångsterna uppgår f.n. till ca 120000
ton per är. Planen revideras f.n. och fiskeristyrelsen avser dessutom att under äret redovisa en fiskeplan för den kommande femårsperioden.
Jag vill i detta sammanhang erinra om att det i 1978 ärs riksdagsbeslut framhölls att den framtida produktionsplaneringen beträffande sillfisket
borde ske med försiktighet eftersom avsättningsmöjligheterna på exportmarknaden på längre sikt ingav vissa farhågor. Utvecklingen sedan dess
visar dock att fisket i Nordsjön under de närmaste åren sannolikt blir av mindre omfattning eftersom återhämtningen av fiskbestånden kommer att ta längre tid än vad man tidigare förutsatt. Det är därför viktigt att den
planering som fiskeristyrelsen nu igångsatt fortsätter. Arbetsgruppen har också behandlat frågan om hur fördelningen av
normkvantiteten i tid och rum bör göras för att uppnå största möjliga
rättvisa mellan olika fiskare/fiskelag. Jag anser liksom arbetsgruppen att det bör ankomma på parterna att ta upp dessa frågor vid överläggningarna. Även frågan om överskotten och eventuella pristillägg för dessa har arbetsgruppen hänvisat till parternas överläggningar. Arbetsgruppen re-
duvvisar två metoder för hur pristillägg skall kunna utgå för överskott.
Enligt den första metoden skall pristillägg kunna utgå löpande under året för överskott som ryms inom regleringsperiodens normkvantitet. Enligt
den andra metoden skall pristillägg för överskott endast kunna utgå om det
Prop. 1979/80: 169 | ou 1
konstateras att överskott ryms inom den normkvantitet som fastställs för
hela året. Sistnämnda pristillägg skulle således utgå efter regleringsårets slut. Storleken av pristillägget skulle i båda fallen fastställas efter överlägg-
ningar.
För egen del anser jag att prisstödet till fisket i normprissystemet i första
hand skall utgå genom att normpriser fastställs för den kvantitet fisk som
kan avsättas på marknaden. I den mån normpriser löpande skulle kunna innefatta överskottskvantiteter går syftet med normkvantiteten delvis förlorat. Däremot anser jag att pristillägg bör kunna utgå på lämpligt sätt för de överskott som ryms inom normkvantiteten. På motsvarande sätt anser
jag att pristillägg bör kunna utgå för överskott för fiskslag utan normkvan-
titet.
Frågan om omfattningen av pristillägg för överskott fär tas upp vid
överläggningarna mellan parterna. En strävan vid tillämpningen av normprissystemet måste dock vara att avsättningen av fisk på marknaden i
största möjliga utsträckning främjas och att kostnaderna för prisreglering-
en blir så låga som möjligt. Normkvantitet skall i enlighet med riksdagens
beslut år 1978 inte fastställas så snävt att den inte täcker de normala variationerna i fisket. Jag vill också understryka att normkvantiteten i sig inte innebär någon begränsning i fisket utan endast anger för vilka kvanti-
teter prisstöd kan utgå.
Arbetsgruppen föreslär vidare att beräkning av jämförelsepris och utbetalning av pristillägg bör göras av Svensk fisk. Beslut om pristillägg bör fattas av jordbruksnämnden för en regleringsperiod (4-5 veckor) i sänder. Arbetsgruppen föreslår vidare att uppgifter om avräkningspriser samlas in
från större förstahandsmottagare och att ett vägt genomsnittligt avräk-
ningspris för varje normprisreglerat fiskslag eller grupp av fiskslag beräknas för varje regleringsperiod. Pristillägg fastställs efter varje reglerings-
period och utbetalas direkt till fiskaren/fiskelaget för pristilläggsberätti-
gade kvantiteter under regleringsperioden.
Jag ansluter mig i stort till arbetsgruppens förslag tll rutiner för beräkning och utbetalning av pristilläggen. Jag vill samtidigt framhålla att det nya prisregleringssystemet måste tillämpas på ett sådant sätt att det inte blir administrativt betungande. En övergång till ett nytt prisregleringssystem är av naturliga skäl förenad med svårigheter. Förberedande åtgärder
bör därför vidtas i god tid för att möjliggöra en smidig övergång. Jordbruksnämnden framhåller i sin skrivelse att ett införande av normprissystemet kräver en omfattande statistik. Nämnden genomför f. n. i samarbe-
te med statistiska centralbyrån, fiskeristyrelsen, Svensk fisk och Sveriges
fiskares riksförbund en utredning om ett informationssystem för fiskprisregleringen. Detta avses bli utformat på ett sådant sätt att olika statistikbehov tillgodoses.
Konsumentintresset i normprissystemet tas till vara främst genom att konsumentdelegationen deltar i överläggningarna. Prisdämpande åtgärder
skall enligt riksdagsbeslutet år 1978 kunna sättas in om priserna överstiger
fastställt normpris. Arbetsgruppen anser att uttag av exportavgift samt
sänkning eller borttagande av prisreglerings- och införselavgifterna är de metoder som har störst praktisk betydelse vid sidan av kvantitativ reglering. I vissa lägen bör också en produktionsavgift på fiskfiléer kunna tas ut. En sådan avgift sänker inte konsumentpriserna men skulle kunna ge en förstärkning av regleringsekonomin. vilket på sikt bör gynna konsumenterna. Ett uttag av produktionsavgift fordrar ändring i lagen om prisreglering på fiskets område. Jordbruksnämnden har i sin framställning lämnat
förslag till sådan ändring. Jag anser det värdefullt att Konsumenterna genom normprissystemet får
ökade möjligheter att påverka prisnivån. Vid sidan av det självklara konsumentintresset att det på marknaden utbjuds fisk av hög kvalitet och att i goda marknadslägen motverka prisstegringar över vissa niväer mäste kon-
sumentintresset tillgodoses även i mera normala marknadslägen och i överskottssituationer. Prisstödet till fisket finansieras i första hand genom
uttag av en prisregleringsavgift, som bidrar till att höja konsumentpriserna. Avgiftens storlek tas upp vid de överläggningar som föregår varje regle-
ringsår och avvägs bl.a. med hänsyn till viss kostnadsram för prisregleringen. Utöver denna kostnadsram kan fonderade medel disponeras för
prisstöd under regleringsåret. Det ankommer på Svensk fisk att sätta
lägstapriserna på en sådan nivå att kostnaderna för prisregleringen blir så låga som möjligt. Konsumentintressena har sålunda anledning att aktivt
delta i arbetet med prisregleringen under löpande regleringsär. Hikhet med arbetsgruppen anser jag att uttag av exportavgifter samt sänkning eller
borttagande av prisreglerings- och införselavgifterna är de metoder för
prisdämpande åtgärder som har störst praktisk betydelse vid sidan av kvantitativ reglering. Även en produktionsavgift på fiskfiléer anser jag i vissa lägen vara befogad. Jag avser att I ett annat sammanhang senare återkomma till de författningsändringar som krävs härför.
När det gälter dispositionen av de medel som ställs till Svensk fisks förtogande föreslår arbetsgruppen följande ordning. Statsmakterna bör. med ledning av den kostnadsberäkning som jordbruksnämnden skall redo-
visa i samband med sina förslag beträffande grunderna för prisregleringen under ett regleringsår, fastställa en medelsram för prisregleringen under budgetåret. Jordbruksnämndens förslag till medelsram bör utöver ramens
totala storlek innefatta förslag om uttag av prisregleringsavgift samt till-
delning av medel ur prisregleringskassan och konjunkturutjämningsfonden. Inom medelsramen bör Svensk fisk täcka de totala kostnaderna för regleringen, dvs. för pristillägg, inlösen av överskott samt för administra-
tion och upplysningsverksamhet. Utöver den angivna medelsramen bör
föreningen för att täcka de totala kostnaderna för prisregleringen även få
fondens medel. I den mån de medel som på angivet sätt ställts till förening-
Prop. 1979/80: 169 ee 13
ens förfogande inte förslär för att täcka kostnaderna för prisregleringen under ett regleringsår bör föreningen vid oförutsedda behov få ta i anspråk
medel ur konjunkturutjämningsfonden intill högst en fjärdedel av fondens behållning. Jordbruksnämnden bör få medge at mer än en frärdedel förbrukas.
Enligt arbetsgruppen bör vissa medel utöver marknadsintäkterna få disponeras av Svensk fisk för inlösen av överskott. Ifrågavarande medel bör anges som en delram inom den totala medelsramen och bör utgöra grund för föreningens överväganden om överskottspriser under det kom-
mande regleringsåret.
För egen del anser jag att arbetsgruppens förslag vad gäller ramarna för Svensk fisks medelsanvändning är i linje med det tidigare riksdagsbeslutet.
Liksom vad som f.n. gäller bör de medel som ställts till förfogande för prisregleringen under ett regleringsår och som inte tas i anspråk få tillföras
konjunkturutjämningsfonden. Som jag tidigare nämnt bör fondens behållning i fortsättningen inte utan regeringens medgivande få understiga 20
milj. kr.
Sammanfattningsvis anser jag således att arbetsgruppens förslag till
teknisk utformning, av normprissystemet i stort bör kunna ligga till grund
för den framtida prisregleringen på fiskets område.
Som jag inledningsvis har nämnt får den närmare utformningen av norm-
prissystemet anstå i avvaktan på ytterligare överläggningar mellan parterna avseende tiden efter den 31 december 1980. Regeringen bör bemyndigas att besluta om prisregleringen för fisk under första halvåret 1981 sedan jordbruksnämnden avgivit förslag härom efter överläggningar hös-
ten 1980. Jag har för avsikt att ge riksdagen en redovisning av detta beslut i den proposition om prisregleringen under regleringsåret 1981/82 som kom-
mer att föreläggas riksdagen våren 1981.
2.3 Förslag till ändring i lagen (1974: 226) om prisreglering på fiskets
område
Jag har i det föregående redovisat arbetsgruppens förslag till teknisk lösning av normprissystemets uppbyggnad. I detta sammanhang vill jag i
fråga om lagen om prisreglering på fiskets område även ta upp vissa ändringsförslag som har aktualiserats av jordbruksnämnden.
Nämnden framhåller att vissa av de uppgifter som har anförtrotts regleringsföreningen Svensk fisk, ekonomisk förening, innebär myndighetsutövning. Enligt 11 kap. 6§ regeringsformen krävs det stöd av lag för att
överlämna förvaltningsuppgift som innefattar myndighetsutövning till
bl.a. förening. De bemyndiganden till myndighetsutövning som Svensk fisk har i dag är enligt övergångsbestämmelserna till regeringsformen alltjämt gällande trots att de inte har beslutats i lag. Däremot kan inte några nya uppgifter av myndighetsnatur läggas på föreningen. Mot bakgrund
härav förordar jag i likhet med nämnden att i inledningen till tagen om
prisreglering på fiskets område införs en ny paragraf, I a $, med ett bemyn-
digande för Svensk fisk att enligt de närmare föreskrifter som beslutas av regeringen eller, efter regeringens bestämmande. jordbruksnämnden inom ramen för prisregleringen på fiskets område pröva frågor om bidrag eller
annat stöd i marknadsreglerande syfte. Införandet av den nya paragrafen
kräver en justering av rubriken närmast före 18. Enligt nu gällande bestämmelser tas någon införselavgift inte ut för
postförsändelser, om den sammanlagda tullen och införselavgifterna för
varan understiger visst belopp. f.n. 50 kr. I likhet med jordbruksnämnden förordar jag att 108 lagen om prisreglering på fiskets område tillförs ett nytt stycke som innebär att inte heller någon prisregleringsavgift tas ut för importfisk i sådana försändelser. Därutöver förordar jag vissa redaktionel-
la ändringar i paragrafen.
Vidare ansluter jag mig till jordbruksnämndens förslag om att räntebestämmelserna i 15 § lagen om prisreglering på fiskets område bör i fråga om tillämplig räntefot för dröjsmålsränta bringas i överensstämmelse med 6 &
räntelagen (1975: 635).
För att genomföra det nya prisregleringssystemet behövs en ändrad
insamling av prisuppgifter m.m. Skyldighet att lämna uppgifter bör åvila
den som yrkesmässigt köper och säljer varor som anges i bilagan till lagen om prisreglering på fiskets område. På grund av reglerna i regeringsformen
8 kap. 3§ behövs som jordbruksnämnden anför riksdagens bemyndigande för att en förordning i ämnet skall kunna utfärdas. Jag förordar att ewt
sådant bemyndigande införs som en ny paragraf, 23 a §, i lagen om prisreglering på fiskets område. Med uttrycket ”den som yrkesmässigt köper eller säljer” avses givetvis också den som köper eller säljer fisk för annans räkning som t. ex. är fallet med den som svarar för fiskauktioner. Den tidigare förordningen (1959:92) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning har transformerats tll lag. Detta medför att ordet förordning bör bytas ut mot lag i 9, 19—21 och 23 §8.
I enlighet med vad jag nu har anfört har inom jordbruksdepartementet
upprättats förslag till lag om ändring i lagen (1974: 226) om prisreglering på
fiskets område.
Med hänsyn till att de föreslagna lagändringarna är okomplicerade till sin
utformning och i viss utsträckning av redaktionell natur är det enligt min mening inte motiverat att inhämta lagrådets yttrande.
3 Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jug att regeringen föreslår riksdagen dels att antaga förslaget till I. lag om ändring i lagen (1974: 226) om prisreglering på fiskets område, dels att 2. medge att för tiden intill den 1 januari 1981 reglering av priserna på fisk m. m. jämte vad därmed hänger samman samt användningen av medel får ske enligt de grunder som jag har förordat i det föregående, a godkänna vad jag har förordat i fråga om prisregleringen på fisk efter den 31 december 1980.
Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte.
4¶Anslagsfråga för budgetåret 1980/81
TIONDE HUVUDTITELN
E. Fiske E 16. Prisreglerande åtgärder på fiskets område
1978/79 Utgift 22 601 718 1979/80 Anslag 20 000 000 1980/81 Förslag 1000
I det föregående har jag redovisat mina ställningstaganden till prisregleringen på fisk under budgetäret 1980/81. Dessa innebär att regleringen i sin helhet finansieras med medel ur prisregleringskassan för fisk och ur Svensk fisks konjunkturutjämningsfond. Anslaget bör föras upp med I 000 kr. | Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att till Prisreglerande åtgärder på fiskets område för budgetåret 1980/81 anvisa ett förslagsanslag av 1000 kr.
5 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.
Bilaga
STATENS JORDBRUKSNÄMND
1980-02-27 301-1885/79
Regeringen Jordbruksdepartementet
Statens jordbruksnämnd med förslag till reglering av priserna på fisk under budgetåret 1980/81 m m
3 bilagor
1 Nuvarande reglering
Prisregleringen på fiskets område liksom regleringen av importen och exporten av fisk m m grundas på beslut av 1968 års riksdag (prop 1968:59, JoU 1968:27, rskr 1968:216) och på därefter meddelade årliga beslut (senast prop 1978/79:146, JoU 1978/79:31, rskr 1978/79:353). Inom ramen för härvid meddelade allmänna riktlinjer har statens jordbruksnämnd utfärdat direktiv för prisregleringsföreningen Svensk fisk, ekonomisk förening. Föreningen har hand om genomförandet av marknadsreglerande åtgärder för i Sverige ilandförd fisk.
Prisregleringen innebär att Svensk fisk fastställer minimipriser på viktigare slag av saltvattensfisk, Minimipriser är de lägsta priser till vilka fisken får säljas till konsumtion inom landet eller för export till sådana länder där införseln inte är centraliserad. Den fisk, som inte kan säljas till fastställda minimipriser, övertas av Svensk fisk. Den övertagna fisken säljs i huvudsak för export till länder med centraliserad införsel samt inom landet till djurföda eller beredning av fiskmjöl. Förentngen får dessutom under vissa förutsättningar till priser Som understiger minimipriset avsätta överskottskvantiteter även till andra länder än sådana som har centraliserad införsel. Om särskitda skäl föreligger, kan detta också tillfälligtvis ske vid avsättning på den inhemska marknaden. För fisk som övertagits av Svensk fisk utbetalas ett garantipris till fiskaren. Minimipriset skall normalt överstiga garantipriset. Föreningen har dock möjlighet att påverka marknadsutvecklingen genom att i vissa fall fastställa ett minimipris som understiger garantipriset. - :
Förutom genom minimi- och garantipriser kan arisstöd lämnas genom pristilläag, prisutjämningsbidrag eller regionalt fraktstöd. Inom ramen av den ordinarie orisregleringen har under innevarande budgetår utgått pristillägg för räka, prisutjämningsbidrag för torsk som avsätts för beredning av frysta filéer samt regionalt fraktstöd för ostkustströmming.
För att förbättra lönsamheten inom fisket beslöt regeringen den 23 juni 1976, efter förslag av fiskerikommittén, att införa särskilda pristillägg på svenskfångad fisk för konsumtion eller beredning inom landet. Genom regeringsbeslut den 2 september 1976 bemyndigades jordbruksnämnden att besluta om pristillägg även för fisk som exporteras. Systemet med särskilda pristillägg började tillämpas i september 1976. Som ett provisorium i avvaktan på mera långsiktiga lösningar har tillämpningen av pristilläggssystemet förlängts att gälla under budgetåren 1977/78, 1978/79 och 1979/80. Pristilläggen, vars storlek för innevarande budgetår bestämts av regeringen, utgår enligt närmare bestämmelser som fastställts av jordbruksnämnden.
Enligt beslut av regeringen den 14 juni 1979 utgår under budgetåret 1979/80 särskilt oristillägg även på viss sötvattensfisk i samma omfattning som gällt för budgetåret 1978/79. :
Prisregleringen finansieras med medel ur prisregleringskassan för fisk. Till kassan förs prisreglerings-, införsel- och utförselavgifter samt ränta på innestående medel och - i förekommande fall - vissa fettvaruavgifter. För att möjliggöra ökat prisstöd har under vissa regleringsår anvisats även budgetmedel.
Prisreglerinasavgift tas ut på såväl svenskfånaad saltvattensfisk som imbortfisk av motsvarande slag. På västkusten utgår avgift på flertalet fiskslag samt på räka. För fisk som ilandförs på sydkusten tas avgift ut på sill, torsk, horngädda, skrubba och rödspätta. På ostkusten tas prisreglerinasavgift ut på strömming och torsk. I princip utgår inte avgift för fisk som säljs för annat ändamål än förbrukning till människoföda. På svenskfångad fisk utom sill/strömming och torsk utgår avgiften med 3 3 av inköpspriset - lägst minimipriset - och på importerad fisk med 3 2 på importvärdet. För saltad, sockersaltad eller kryddad sill som importeras eller bereds ombord på svensk fiskebåt är dock avgiften 0,2 3 och för importerade beredda filéar od 2 > av värdet. För större sill/strömming (storlekarna 00, 0 och 1) tas prisregleringsavgift ut med 7 öre ber kg och för övrig sill/strömming med 5 öre per kg. För torsk är avgiften 8 öre per kg. För svenskfångad fisk som beretts före första försäljningen utgör avgiften 1 2 på värdet vid denna försäljning. För råräkor med skal utgår avgift ned 20 öre per kg, för kokta räkor med skal med 40 öre per kg och för räkor utan skal med 66 öre per kg.
Prisregleringsavgift erläggs av förstahandsköpare resp importör. För viss import av filead färsk, kyld eller fryst torsk, kolja, gråsej, vitling och kungsfisk utgår dessutom införsalavgift. Under viss del av budgetåret 1978/79 utgick även utförselavgift på färsk torsk. Avgifterna tas ut med stöd av lagen (1974:226) om prisreglering på fiskets område.
2 Riksdagen 1979/80. I saml. Nr 169
2¶Regleringsekonomin m m 1978/79 och 1979/80
För att bestrida kostnaderna för prisregleringsverksamheten
1978/79 tillfördes Svensk fisk enligt riksdagens beslut
12 milj kr ur prisregleringskassan för fisk. Föreningen fick dessutom använda de ränteinkomster som under budget-
året uppkom hos föreningen eller dess konjunkturutjämnings-
fond. Dessa kom att uppgå till 4 milj kr. För budgetåret 1978/79 disponerade Svensk fisk således för den ordinarie
prisregleringsverksamheten 16 milj kr. Föreningens kostnader
uppgick till 14,4 milj kr.
För täckande av kostnaderna för de särskilda pristilläggen anslogs enligt riksdagens beslut 25 milj kr av budgetmedel. Kostnaderna för pristilläggen på saltvattensfisk kom att uppgå till 22,1 milj kr. I enlighet med regeringens beslut den 29 juni 1978 har vidare kostnaderna för pristillägg på sötvattensfisk bestridits med medel ur detta anslag. Dessa kostnader uppgick till 350 000 kr.
Svensk fisks kostnader för samtliga regleringsåtgärder under
budgetåret 1978/79 har således uppgått till 36,8 milj kr.
Medel som anslagits för den löpande prisregleringsverksamheten och som inte tagits i anspråk skall tillföras Svensk fisks konjunkturutjämningsfond. Däremot tillförs fonden ej de medel som anslagits för särskilda pristillägg under bud-
getåret 1978/79 och som ej tagits i anspråk. Efter att
överskottet på årets verksamhet överförts till fonden ut-
gjorde behållningen i fonden vid utgången av budgetåret 1978/79 57,2 milj kr.
Under verksamhetsåret 1978/79 övertog Svensk fisk ett överskott på ca 10 300 ton, vilket var en fördubbling jämfört
med året innan. Ökningen hänför sig i huvudsak till öster-
sjösill på syd- och ostkusten. Av överskottet utgjorde
sill/strömming 6 900 ton. I den totala överskottskvantiteten ingår även makrill på 2 000 ton som till största delen över-
tagits enligt särskilda regler från ringnotsfartyg.
Särskilda pristillägg på saltvattersfisk utbetalades under
budgetåret 1978/79 för 106,2 milj kg mot 90,5 milj kg under 1977/78, På sötvattensfisk utgick pristillägg under 1978/79
för 0,9 milj kg mot 1 milj kg under 1977/78.
För den löpande prisregleringen budgetåret 1979/80 tillförs enligt riksdagens beslut Svensk fisk 12 milj kr från prisregleringskassan för fisk. Dessutom får föreningen för den löpande verksamheten använda de ränteinkomster som under budgetåret uppkommer hos föreningen eller konjunkturutjäm-
ningsfonden, vilka f n beräknas till ca 5 milj kr. Enligt gällande direktiv får Svensk fisk vidare för den löpande
verksamheten vid särskilda behov disponera upp till en fjärdedel av behållningen i fonden eller 14,3 milj kr.
Slutligen har för särskilda pristillägg på fisk under budgetåret 1979/80 anvisats 20 milj kr av budgetmedel. Sedermera har emellertid regeringen genom beslut den 22 november
1979 medgett att även medel ur Svensk fisks konjunktur-
utjämningsfond i mån av behov får tas i anspråk för att täcka kostnaderna för särskilda pristillägg på fisk.
Prop. 1979/80: 169 | 19
Svensk fisks Kostnader under andra halvåret 1979 för den löpande prisregleringen uppgick till 8 milj kr och för de särskilda pristilläggen till 11 milj kr. Med beaktande av Svensk fisks kostnader under andra halvåret 1979 samt den förväntade marknadsutvecklingen under första halvåret 1980 kan kostnaderna för den löpande prisregleringen under dudgetåret 1979/80 beräknas till ca 20 milj kr och kosinaderna för de särskilda pristilläggen till ca 26 milj kr. Detta innebär i så fall att Svensk fisk skulle förbruka ca 3 milj kr utöver medelsanslaget och upplupna ränteinkomster för den löpande arisregleringen och ca 6 milj kr utöver anslagna budgetmedel för särskilda pristillägg. Behållningen i konjunkturutjämningsfonden kan således beräknas vid utgången av innevarande budgetår komma att uppgå till ca 48 milj kr.
Budgetåret 1978/79 uppgick inkomsterna i prisregleringskassan för fisk till totalt 22,9 milj kr. Åv detta belopp svarade prisregleringsavgifter för 20,5 milj kr, varav 13,4 milj kr hänför sig till importen. I införsel- och utförselavgifter har influtit 0,2 milj kr och i ränteinkomster på medel innestående i kassan 2,2 milj kr. Behållningen i kassan var vid budgetårets utgång 34,6 milj kr. Inkomsterna i form av prisreglerings- och införselavgifter samt räntor under innevarande budgetår kan beräknas till ca 25 milj kr. Som tidigare nämnts skall Svensk fisk under innevarande regleringsår tillföras 12 milj kr ur kassan. Dessutom har enligt beslut av regeringen ställts 2,5 milj kr till fiskeristyrelsens förfogande för utsättning av laxfisk och ål, 2,0 milj kr överförts till Sveriges fiskares erkända arbetslöshetskassa samt 0,3 milj kr utbetalats till Sveriges fiskares riksförbund för kostnader i samband med förbundets verksamhet. Av prisregleringsmedel finansieras vidare vissa kostnader för uppbörd och kontroll av regleringsavgifter, som kan beräknas till ca 0,5 nilj kr. Sehållningen i kassan vid utgången av innevarande budgetår kan därför beräknas till ca 42 mili kr.
3 Marknads läget
Det internationella marknadsläget för fisk försämrades något under 1979 jämfört med året innan. Priserna på framför allt sill visade en vikande tendens till följd av i första hand ökade fångster. För svenskt vidkommande sjönk priserna under föregående år för sill och torsk, de fiskslag som har den avgörande betydelsen för det svenska fiskets ekonomi, med ca 10 2 under perioden januari-oktober jämfört med motsvarande period året innan. Däremot ökade det totala fångstvärdet p g a ökad fångstmängd framför allt av sill och torsk.
De senaste årens goda priser på sill är främst en följd av det sillfiskeförbud i Nordsjön som infördes aen 1 januari 1977. Detta fördud kvarstår under 1980, vilket borde tala för en fortsatt relativt hög nivå för sillpriserna. Man bör dock kunna räkna med att sillfisket i Nordsjön kommer att tillåtas från den 1 januari 1981 om än i mycket begränsad omfattning. EN annan negativ faktor som man bör räkna med är påverkan av det allt mer ökande utbudet av sill från
Kanada och Finland på europamarknaden. Genom internationella överenskommelser har möjligheterna till ökade fångstuttag på sill för det svenska och danska fisket begränsats. Det ökade utbudet på sill som trots detta kan ske kan påverka priserna i nedåtgående riktning.
Vad gäller torskfiskar tyder förhållandena på en något mer stabil marknad. Dock kan konstateras att de svenska torskfångsterna hittills i år varit ovanligt stora, vilket kan komma att innebära ett rikligt torskfiske även under fortsättningen av året med vikande priser och överskott som följd, åtminstone under första halvåret 1980.
Förhandlingsuppdraget
Regeringen har i beslut den 13 december 1979 uppdragit åt jordbruksnämnden att efter överläggningar med fiskets förhandlingsdelegation och nämndens konsumentdelegation avge förslag beträffande prisregleringen på fisk under budgetåret 1980/81. Förslaget skall utformas med utgångspunkt i de av riksdagen år 1978 beslutade allmänna riktlinjerna för fiskeripolitiken och riktlinjerna för prisregleringen på fisk samt med beaktande av det förslag som framlagts av arbetsgruppen för prisreglering på fisk m m (Ds Jo 1979:14).
Im nämnden efter överläggningar med de båda delegationerna finner det lämpligt kan nämnden i enlighet med nyssnämnda regerinasdirektiv föreslå att hittills tillämpade former för prisregleringen övergångsvis tillämpas längst t a m den 31 december 1980. Om nämnden efter överläggningar med de båda delegationerna finner att pristillägg bör utgå även under övergångsperioden bör förslaget även avse storleken av dessa.
Nämnden bör även avge förslag till disposition av medel ur prisregleringskassan för fisk för att bestrida kostnaderna för utsättning av laxfisk och ål.
[EL Jordbruksnämndens förslag beträffande parisregleringen 1 juli - 31 december 1986, mm m
Uverläggningar med de båda delegationerna beträffande prisregleringen på fisk under budgetåret 1980/81 har nu ägt rum. Nämnden föreslår i samförstånd med de båda detegationerna att hittills tillämpade former för prisregleringen övergångsvis tillämpas t.o m den 31 december 1980 samt att särskilda pristillägg på fisk utgår även under denna period. Detta innedär således att tillämpningen av normprissystemet föreslås anstå till den.1 januari 1981. Nämnden avser att under hösten 1980 efter överläggningar med de båda delegationerna inkomma med förslag angående storleken av normpriser och normkvantiteter m m för perioden 1 januari - 30 juni 1981.
Svensk fisk föreslås för den löpande prisregleringsverksamheten under tiden I juli - 31 december 1980 tillföras
8,5 milj kr ur prisregleringskassan.
Vidare har föreningen i enlighet med gällande direktiv rätt
att vid särskilda behov använda en fjärdedel av behållningen
i Kkonjunkturutjämningsfonden. De medel som anslås för den
löpande verksamheten bör föreningen få använda även för
marknadsfrämjande åtgärder och uppiysningsverksamhet.
Svensk fisk bör av de föreslagna medlen få lämna bidrag
med sammanlagt högst I milj kr för att bestrida engånas-
kostnader som uppkommer hos berörda förstahandsmottagare
av fisk inför och i samband med övergången till ett nytt
prisregleringssystem.
Särskilda pristillägg på fisk föreslås få utgå även under perioden I juli - 31 december 1980. För finansiering av
de särskilda pristilläggen bör Svensk fisk tillföras 10,5
milj kr ur prisregleringskassan för fisk. Föreningen bör
dessutom för detta ändamål få förfoga över högst 3 milj kr ur föreningens konjunkturutjämningsfond, vilket beräknas
i det närmaste motsvara ränteintäkterna från fonden under
ovannämnda period. De sammanlagda kostnaderna för de särskilda pristilläggen under perioden bör således ej få överstiga 13,5 milj kr. Det bör ankomma på jordbruksnämnden att efter överläggningar med delegationerna besluta om pristillläggsbeloppen i öre per kg.
Till den del de anvisade medlen inte behöver tas i anspråk
överförs överskottet till föreningens konjunkturutjämnings-
fond,
Fiskets förhand ingsdelegation har upplyst att fiskarna är överens om att en mindre del av pristillägget bör utbetalas till Sveriges fiskares riksförbund (SFR) för täckning av förbundets förhandlingskostnader. Delegationen
anser det praktiskt att regleringsföreningen Svensk fisk får jordbruksnämndens bemyndigande att medverka vid av-
giftsuppbörden genom att göra avdrag av pristillägget
innan det utbetalas till medlemmen och inbetala det direkt till SFR. i sådant fall kommer fiskets organisationer att
utverka de fullmakter som Sehövs som legal grund för ifrågavarande avdrag. s
Jordbruksnämnden föreslår att ett anslag av 2,5 milj kr ur prisregleringskassan för fisk utgår för finansieringen av kostnader för utsättning av laxfisk och å1 under budgetåret
1980/81.
Jordbruksnämndens kostnad för uppbörd och kontroll av av-
gifter uppgår årligen till ca 0,35 milj kr, som tas från
prisregleringskassan.
Nämnden föreslår att i likhet med vad som tidigare fast-
ställts högst 1 milj kr av de fettvaruavgifter som tas ut vid härdning av sillolja av inhemskt ursprung med avdrag
för vad som kan beräknas återbetalas vid export skall äöverföras till prisregleringskassan för fisk.
Jordbruksnämndens ovannämnda förslag innebär att av medel uf prisregleringskassan tas i anspråk 19 milj kr för prisreglering enbart under andra halvåret 1980. Därutöver föreslås att under budgetåret 1980/81 2,5 milj kr får användas för finansiering av kostnader för utsättning av laxfisk och ål. Som ovan nämnts finansieras kostnad för uppbörd och kontroll av avgifter av medel ur prisregleringskassan och kan för budgetåret beräknas till ca 0,5 milj kr. Med den nuvarande avvägningen av prisregieringsavgiften kan inkomsterna av avgiftsmedel och räntor på kassans medel beräknas till ca 25 milj kr på ett helt budgetår. Mot denna bakgrund finner nämnden att det föreligger behov av en inkomstförstärkning av prisregleringsmedel. Jordbruksnämnden föreslår därför i samförstånd med delecationernå en höjning av prisregleringsavgiften motsvarande en procentenhet, vilket kan beräknas medföra en inkomstförstärkning till prisregleringskassan på ca 7 milj kr per år. Prisregieringsavgift på svenskfångaa och importerad fisk bör således få uttas med fyra procent av inköpspriset resp importvärdet eller till belopp som i stort sett svarar mot procentavgiften. Jordbruksnämnden vill i detta sammanhang erinra om att förslag om en höjning av regleringsavgiften till fyra procent framlades redan av fiskerikommittén. Med af ledning härav uttalade föredragande departementschefen i prop 1977/78:112 (sid 85) att beslut om ändrat uttag av prisregleringsavgift borde i princip anstå till dess frågan har tagits upp i överläggningar mellan jordbruksnämnden, konsumentdelegationen och fiskets förhandlingsdelegation. Under överläggningarna diskuterades även ett eventuellt införande av avgift på laxfisk och ål. Fiskets förhandlingsdelegation kommer åter att aktualisera denna fråga vid överläggningar hösten 1980.
Under hänvisning till vad som nu anförts anhåller nämnden om bemyndigande att i enlighet med vad ovan föreslagits besluta om att utbetala medel ur prisregleringskassan för att bestrida kostnaderna för fiskorisregleringen samt för särskilda pristillägg under perioden 1 juli - 31 december 1980. De allmänna riktlinjerna för prisregleringen som fastställts av statsmakterna för innevarande budgetår bör gälla oförändrade under första hälften av budgetåret 1980/81. Nämnden Sör således bemyndigas medge att orisstöd får utgå förutom genom minimi- och garantiprisregleringen även genom pristillägg, prisutjämningsbidrag och regionalt fraktstöd. Nämnden anhåller vidare om bemyndigande att under budgetåret 1980/81 i enlighet med vad ovan föreslagits ta upp prisregleringsavgifter på fisk.
Kungl Maj:t har den 7 juni 1974 bemyndigat jordbruksnämnden att fr o m den 1 juli 1974 tills vidare för varor av de slag som anges i bidagan till lagen (1974:226) om prisreglering på fiskets område tillämpa licenstvång vid inoch utförsel. Vidare har jordbruksnämnden för samma tid bemyndigats medge Svensk fisk rätt att på villkor som jordbruksnämnden bestämmer ensam föra ut varor av de slag, som anges i bilagan till lagen, till länder med centraliserad import. Enligt Kungl Maj:ts beslut den 19 december 1969
| 23 Prop. 1979/80: 169
gäller vidare importminimipriser vid införsel av fryst
filead torsk och kolja. I enlighet med hittills gällande
grunder skall importen av fisk - inom ramen för gällande internationella åtaganden- regleras i den omfattning, som
är nödvändig för att upprätthålla prisregleringssystemet. Jordbruksnämnden föreslår att regleringen av importen och
exporten under budgetåret 1980/81 får ske i huvudsak på
samma sätt som under innevarande budgetår.
Normprissystemet
Riksdagsbeslutet
1 1978 års riksdagsbeslut om nya riktlinjer för fiskeripolitiken (prop 1977/78:112, JoU 1977/78:23, rskr 1977/78:272) ingår som en viktig del ett nytt prisregle-
ringssystem för fisk, benämnt normprissystemet. Det av riksdagen antagna prisregleringssystemet innebär att s k
normpriser och normkvantiteter för olika fiskslag skall fastställas av statsmakterna efter överläggningar mellan jordbruksnämnden och dess konsumentdelegation samt fiskets förhandlingsdelegation. Om marknadspriset till producent understiger normpriset, skall pristillägg kunna utgå. Pris-
tillägget skall dock inte motsvara hela skillnaden mellan marknadspris och normpris. Normkvantiteten anger för hur
stora kvantiteter av resp fiskslag pristillägg kan utgå
och innebär således ingen begränsning i fisket. För att
stödja arisbildningen skall som i den nuvarande regle-
ringen ett lägsta pris upprätthållas på marknaden. Detta
s k lägstapris skall fastställas av regleringsföreningen Svensk fisk. Fisk som inte kan säljas till minst lägsta-
pris skall övertas av regleringsföreningen till ett i förväg fastställt s k överskottspris. Om marknadspriset överstiger normpriset för ett visst fiskslag skall med hänsyn till konsumentintresset prisdämpande åtgärder kunna vidtas. Exempel aå sådana åtgärder är exportavgifter och uppmjukning av kvantitativa begränsningar för importen.
Normprissystemet ställer ökade krav då statistiskt underlag för fisket. I propositicnen förutsätts att statens jordbruksnämnd i samarbeta med SFR kan ta fram erforderligt underlagsmaterial! för överläggningarna om normpriser.
Riksdagsbeslutet angav huvudlinjerna för ett nytt pris-
regleringssystem för fisk. Den närmare tekniska utform-
ningen av systemet skulle utarbetas av en av regeringen tillsatt särskild arbetsgrupp. Arbetsgruppen överlämnade till regeringen sitt förslag den 5 december 1979 kallat
Prisregleringen på fisk - normprissystemets tekniska utformning (Ds Jo 12979:14). I följande avsnitt lämnas en
sammanfattning av arbetsgruppens förslag.
6.2¶Arbetsgruppens förslag till teknisk lösning
6.2.1¶Arbetsgruppen har övervägt frågan i vilket försäljningsled regleringen enligt normprissystemet bör förläggas. I första hand avses härmed i vilket led normpriset skall fastställas. Insamlingen av marknadspriser som skall jämföras med norm-
priset för att avgöra om pristillägg bör utgå, måste givet-
vis ske i det led i vilket normpriset fastställs. Valet av
prisregleringsled är således avgörande för den närmare
tekniska utformningen av normprissystemet, Arbetsgruppen har övervägt två försäljningsled för regleringen, nämligen fiskelagets försäljning av fisken till förstahandsmottagare (avräkningsprisledet) resp förstahandsmottagarens försälj-
ning av oberedd fisk till grossister etc (partiprisledet).
Vid arbetsgruppens genomgång av förstahandsmottagarnas av-
räkningsmetoder har framkommit att de nuvarande avräkningspriserna inte är jämförbara mellan olika förstahandsmottagare.
Ofta lämnar mottagarna en viss service till sina fiskare
utöver själva omhändertagandet av fångsterna. Eftersom om-
fattningen av denna service varierar mellan olika mottagare och påverkar kostnaderna för mottagningen, blir de priser
som avräknas fiskelagen inte jämförbara. I de flesta producentkooperativa föreningar förekommer vidare efterlikvider
av varierande storlek, vilket innebär att det avräknade
priset inte är ett definitivt pris.
Eftersom avräkningspriserna inte är beräknade enligt enhet-
liga grunder kan de avräkningsprisar som f n insamlas av
statistiska centralbyrån i samband med fångststatistiken inte läggas till grund för jämförelse med normpris.
Att förlägga regleringen till aartiprisledet skulle enligt
arbetsgruppen arbjuda vissa fördelar. De priser som samlas in blir definitiva priser och i stort jämförbara mellan olika mottagare. Att förlägga regleringen till partipris-
ledet innebär dock även vissa svårigheter. Uppgifterna om
mottagarnas utförsäljningspriser kan endast avse oberedd fisk, trots att en inte obetydlig del av försäljningen från vissa mottagare utgörs av på olika sätt beredd eller
vidareförädlad fisk. Härigenom blir underlaget för prisregleringen mera begränsad än om regleringen förläggs i avräkningsprisledet, där all fisk är oberedd. Som en annan
nackdel nämns bl a att prisregleringen i partiprisledet innebär att en ny typ av statistik måste samlas in. Som ovan nämnts samlar statistiska centralbyrån f n in uppgifter endast om försäljningen i avräkningsprisledet.
Arbetsgruppen har funnit att regleringen blir svårhanterlig vilket prisregleringsled som än väljs men har förordat avräkningsprisiedet bl a med hänsyn till att starka principiella skäl talar för att regleringen förläggs så nära fiskaren som möjligt. En rad villkor måste dock uppställas för att regle-
ringen i avräkningsprisledet skall fungera på avsett sätt.
on 25 Prop. 1979/80: 169
6.2.2¶Enligt arbetsgruppen bör för varje s k regleringsperiod,
vilken omfattar fyra till fem veckor, ett sammanvägt av-
räkningspris beräknas. Detta pris kallar arbetsgruppen för jämförelsepris och skall jämföras med fastställt norm-
pris för beräkning av pristillägg under regleringsperioden. De villkor för prisreglering i avräkningsprisledet, som arbetsgruppen angett, berör främst förstahandsmottagarna
av fisk. Dessa måste åta sig att tillämpa enhetliga avräk-
ningsmetoder m m i enlighet med givna föreskrifter.
De villkor som arbetsgruppen uppställt kan sammanfattas
enligt följande.
1) Avräkningspriset måste anges enligt enhetliga grunder.
Arbetsgruppen anser att jordbruksnämnden etter, efter dess bemyndigande Svensk fisk, bör fastställa följande definition av avräkningspris:
"Med avräkningspris avses priset för varan fritt uppställd på förstahandsmottagarens mottagningsplats, vilken skall vara godkänd av jordbruksnämnden eller Svensk fisk. Priset för varan skall inkludera täckning för vissa klart definie-
rade kostnadsposter som uppkommer eller skall anses uppkomma för fiskaren före den första försäljningen, oavsett
vem som i verkligheten svarar för dessa kostnader. Till de
kostnader som anses uppkomma för fiskaren före första för-
säljningen hör kostnader för emballage, erforderlig isning,
lossning, fartygets hamnavgifter och i förekommande fall
transport av fisken till godkänd mottagningsplats."
2) Berörda förstahandsmottagare måste tillämpa jämförbara avräkningsperioder.
3) Berörda förstahandsmottagare måste åta sig att tillämpa avräkningspriser som står i rimlig proportion till partipriserna och andra i sammanhanget relevanta faktorer. Uppföljningen av partipriser samt kostnader och marginaler i förstanandsledet bör fortlöpande ske genom statens pris-
och kartellnämnds försorg.
4) Särskild av jordbruksnämnden eller Svensk fisk fastställd
avräkningsnota skall användas av förstahandsmottagarna. Om-
fattningen av olika serviceåtaganden gentemot fiskaren lik-
som kostnaderna härför skall av förstahandsmottagaren i
särskild ordning redovisas till jordbruksnämnden eller Svensk fisk.
5) Overskottskvantiteter och likvid för dessa skall särredovisas på avräkningsnotan.
6) Efterlikvider aller andra gottgörelser vid sidan av avräkningspris skall beaktas vid framräkning av jämförelsepriset.
7) Avsättning av råvara för intern deredning hos förstahandsmottagarna skall baseras på ett pris som motsvarar minst tillämpligt lägstapris.
8) För att inte dominerande företag på resp kuststräcka skall få avgörande inflytande på avräkningsprisnivån bör jämförelse-
pris beräknas för hela landet.
Vid fördelning av likvid för fisk såld till otika avsättningsändamål används ofta metoder som är till fördel för mindre leverantörer. Enligt arbetsgruppens mening bör inte få till-
lämpas metoder som försvårar för vissa fiskelag att uppnå
avsedd inkomstutveckling. Förstahandsmottagarna får dock
aldrig tillämpa sådana fördelningsmetoder som påverkar beräkningen av det genomsnittliga avräkningspriset och där-
med pristillägget. Mottagare som inte använder proportionell metod för fördelning av fångst mellan olika avsättningsända-
mål bör underställa fördelningsmetoden jordbruksnämnden för
godkännande.
Arbetsgruppen föreslår vidare att jordbruksnämnden efter överläggningar med konsumentdelegationen och fiskets för-
hand! ingsdelegation bör föreslå de ytterligare villkor
eller modifieringar av normprissystemet som kan finnas behövliga. Eftersom normprissystemet är nytt, bör nämnden vid tillämpningen av systemet få göra vissa tekniska juste-
ringar.
6.2.3¶Prisregleringen på fisk omfattar f n endast fisk som av
svenska fiskefartyg förts i land här i landet. Detta gäller
i princip oberoende av om fisken är avsedd att efter förstahandsförsäljningen avsättas på den svenska marknaden eller exporteras.
Fisk som av svenska fiskare direktlandas utomlands ( i huvudsak sker direktlandningarna i Danmark) omfattas inte av
nuvarande prisreglering, vare sig försäljning sker på auktion eller fisken säljs direkt till köpare i utlandet. Som allmän
regel gäller vidare att prisstödet endast kan avse fisk som
förts i land för avsättning till människoföda (konsumtionsfisk) och för vilken prisregleringsavgift erläggs.
Arbetsgruppen har inte föreslagit att omfattningen av regle-
ringen skall förändras jämfört med nuvarande förhållanden,
åtminstone inte i inledningsskedet. Prisregleringen enligt
normprissystemet skulle således i princip kunna omfatta
viktigare slag av saltvattensfisk som förs i land i Sverige
och säljs till svensk förstahandsmottagare för konsumtions-
ändamål.
Vad beträffar direktlandningar i utlandet har arbetsgruppen
konstaterat att fiskelagens möjligheter att genom val av
landningsplats och försäljningssätt "välja" att låta sin fångst omfattas eller inte omfattas av prisregleringen påverkar denna reglering. För vissa fartyg hemmahörande främst
på västkusten är det ekonomiska utbytet av ett visst land-
nings- och försäljningsalternativ avgörande för valet av
landningsplats. I tider av goda priser i Danmark stimuleras
således fiskelagen att landa sina fångster där varvid man även har fördelen av att fångsten ej belastas med regleringsavgift. Detta kan leda till snedvridning av tillförseln till den svenska marknaden. Arbetsgruppen anser att prisregleringen i vissa situationer skulle underlättas om regleringsåtgärder kunde vidtas också för fisk som landas utomlands. Samtidigt har emellertid arbetsgruppen funnit att regleringsåtgärder för utlandslandad fisk är tekniskt mycket svårbe-
mästrade. Mot denna bakgrund har arbetsgruppen stannat för
att föreslå att prisregleringen t v inte utvidgas till att omfatta fisk som av svenska fiskare landas utomlands.
6.2.4¶Normpris är den prisnivå som förutsätts ge fisket den med inkomstmålet avsedda lönsamheten och konsumenterna rimliga priser. Normpriser skall enligt riksdagsbeslutet fastställas av statsmakterna efter överläggningar. Enligt arbetsgruppens
bedömning är det för de flesta fiskslag inte nödvändigt att fastställa särskilda normpriser för de olika storlekssorte-
ringarna. Åv praktiska skäl bör i stället med undantag för sill ett normpris kunna fastställas för samtliga sorteringar
av ett fiskslag. Vidare anser arbetsgruppen att för kvanti-
tetsmässigt mindre viktiga fiskslag bör, när priser och övriga marknadsförhållanden inte gör det olämpligt, ett
gemensamt normpris kunna fastställas för flera fiskslag.
Enligt arbetsgruppen bör precisering av grunderna för avvägning av normprisernas nivå tas upp av parterna i samband med överläggningarna. I överläggningarna bör också tas upp den närmare sammansättningen av grupper av olika fiskslag.
Pristilläggets storlek skall fastställås sedan ett representativt marknadspris har beräknats. Detta pris som ar-
betsgruppen kallat jämförelsepris bör utgöra en sammanväg-
ning av priser för hela landet för resp normprisgrupp. Av praktiska skäl föreslår arbetsgruppen som tidigare nämnts att regleringsåret indelas i regleringsperioder om fyra till fem veckor och att jämförelsepris beräknas för varje sådan regleringsperiod. Underlaget för jämförelsepris bör normalt utgöras av avräkningsopriserna för de kvantiteter som sålts till minst lägstapris. I vissa fall kan avräkningspriserna behöva justeras med hänsyn till efterlikvider
m m. Om jämförelsenris för en regleringsperiod understiger motsvarande normpris, bör oristillägg i princip utgå. En-
ligt arbetsgruppens mening bör man emellertid vid tillämpningen av normprissystemet kunna bortse från mindre pris-
rörelser kring normpriset, om dessa prisrörelser bedöms
komma att i stort sett ta ut varandra, sett över hela regleringsåret. Även från tillfälliga prisrörelser kring norm-
priset under enstaka regleringsperioder bör man på samma
sätt kunna bortse, Detta innebär att pristillägg inte
automatiskt bör utgå om jämförelsepriset för enstaka regleringsperioder understiger normpriset eller om jämförelse-
priset under viss tid ligger obetydligt under normpriset.
Arbetsgruppen anser att jordbruksnämnden för varje regleringsperiod har att besluta om pristilläggets storlek i
öre per kg.
Arbetsgruppen anser att frågan om storleken av den andel av skillnaden mellan normpris och jämförelsepris som bör
utgå i pristillägg skall tas upp vid överläggningarna.
Lägstapriserna, som fastställs i partiprisledet, bör en- Tigt arbetsgruppen användas för att stödja prisbildningen. Lägstapriserna bör således i princip avvägas så att avräkningspriserna och därmed jämförelsepriset så långt som
möjligt överensstämmer med motsvarande normpris samtidigt som ävsättningen av Fisk hålls på en så hög nivå som möjligt
och de av Svensk fisk övertagna kvantiteterna begränsas.
Kostnaderna för regleringen bör med lägstaprisavvägningen söka hållas så låga som möjligt.
Beträffande avvägningen av överskottspris - som också fast-
ställs i partiprisledet - erinrar först arbetsgruppen om att stödet till fisket i normprissystemet ges i och med fastställandet av normpriser och normkvantiteter. Uverskottspriset torde mot bakgrund härav inte böra fastställas
så att det i sig innebär en form av stöd eller kompensation till fisket vid sidan av det stöd som utgår genom avvägning
av normpris. Ytterst avgörs överskottsprisernas nivå av de medel som Svensk fisk disponerar för denna verksamhet. För
att överta fisk som inte har kunnat säljas till minst iägsta-
pris bör Svensk fisk få disponera dels marknadsintäkter från försäljning av till föreningen överlämnade kvantiteter,
dels de medel som kan komma att vid överläggningarna tilldelas föreningen för detta ändamål.
Normkvantitet skall enligt riksdagsbeslutet Kunna fästställas
i syfte ätt hindra att prisstödet leder till en alltför stor
ökning av fisket efter vissa fiskslag. Arbetsgruppen har för sin del ansett att normkvantitet torde behöva fastställas
för sill/strömming men knappast för några andra fiskslag
under närmaste regleringsår. Vilka fiskslag som bör ha
normkvantitet är dock enligt riksdagsbeslutet en fråga som skall avgöras efter överläggningar.
Arbetsgruppen anser att avvägningen av normpriser och normkvantiteter har stor betydelse för den totala produktionen
inom fiskerinäringen liksom för strukturen i denna näring.
Arbetsgruppen redovisar för fiskslagen sill/strömming och
torsk bedömningar av det framtida avsättningsutrymmet till
ledning för fastställande av eventuella normkvantiteter.
6.2.5¶Normkvantitetens fördelning och behandling av överskott
Eftersom fångsterna inte är lika fördelade under året
mellan exempelvis olika fiskelag måste normkvantiteten
fördelas på ett sådant sätt att största möjliga rättvisa
uppnås. Arbetsgruppen har därför förordat att normkvantitaten fördelas efter det säsongsmässiga fångst- och av-
sättningsförhållandet. Arbetsgruppen redovisar olika metoder som lämpligen kan tillämpas vid fördelning av norm-
kvantitet mellan olika fiskelag.
Det bör ankomma på parterna att ta ställning till vilken metod för fördelning av den totala normkvantiteten som
bör tillämpas.
Frågan om hur överskotten skall behandlas ur pristilläggs-
synpunkt med hänsyn till fiskslag med eller utan normkvantitet har diskuterats av arbetsgruppen. Enligt arbetsgruppen
bör denna fråga tas upp i överläggningarna.
6.2.6¶Insamling av prisuppgifter samt beräkning och utbetalning
Som tidigare nämnts kräver normprissystemet att avräknings-
priserna anges enligt enhetliga grunder hos förstahandsmottagarna. Arbetsgruppen anser därför att en s k standardavräkningsnota i princip skall användas. Denna bör införas successivt redan under första halvåret 1980.
För beräkning av jämförelsepris anger arbetsgruppen två olika metoder. Den ena metoden går ut på att avräkningsnotor från större förstahandsmottagare samlas in kontinuerligt och när
en regleringsperiod har basserat beräknas jämförelsepris. Denna metod förutsätter datamaskinell bearbetning. Den andra
metoden innebär att de större mottagarna av fisk meddelar totala avräkningsvärden och kvantiteter, t ex per vecka. Reglaringsföreningen Svensk fisk beräknar sedan på grundval
av dessa uppgifter jämförelsepris för varje reglerat fiskslag för varje regleringsperiod. Arbetsgruppen anser att den första metoden som bygger på datamaskinell bearbetning av avräkningsnotor bör tillämpas. Under en övergångsperiod, innan de datamaskinella rutinerna hunnit intrimmas, måste emellertid den andra metoden användas.
I inledningsskedet måste dessutom - innan säkerhet vunnits om förstahandsmottagarnas rapportering - under en kortare
period pristillägg fastställas i förväg för en regleringsperiod och utbetalas av förstahandsmottagarna i samband
med likviden. I det system som bygger på datamaskinella
rutiner bör regleringsföreningen utbetala pristilläggen direkt till fiskaren efter varje regleringsperiod. Pristilläggen fastställs i efterhand för varje regleringsperiod
av jordbruksnämnden. Beräkningar av jämförelsepris handhas av Svensk fisk.
I fråga om auktionsförsäljning har arbetsgruppen endast undersökt möjligheterna att tekniskt inordna auktionsförsäljning av fisk i normprissystemet. Den tekniska lösning
som redovisas får således inte tas som ett ställningstagande
från arbetsgruppens sida för auktionsförsäljning. Priserna
vid auktionsförsäljning varierar kraftigt från dag till dag.
Det kan därför diskuteras om dessa priser bör vägas in tillsammans med andra avräkningspriser vid beräkning av jämförelsepris. Arbetsgruppen har dock föreslagit att under de närmaste regleringsåren prövas ett system som innebär att priser för fisk sålda över auktion vägs samman med
priser för fisk mottagna av fiskförsäljningsföreningar eller privata mottagare. Jordbruksnämnden bör efter regle-
ringsåret 1981/82 utvärdera den här föreslagna ordningen
och till regeringen inkomma med förslag beträffande de
fortsatta formerna för prisreglering på auktionsförsåld fisk.
6.2.7¶Konsumentintresset
Arbetsgruppen anser att uttag av exportavgifter samt sänkning eller borttagande av prisreglerings- och införselavgifterna är de metoder för prisdämpande åtgärder som har störst praktisk betydelse vid sidan av kvantitativ reglering.
Vid sidan av det självklara konsumentintresset att i goda
marknads lägen motverka prisstegringar över vissa nivåer finns att konsumentintresse att tillgodose även i mera nor-
mala marknadsliägen och i överskottssituationer. Prisstödet
till fisket finansieras i första hand genom uttag av en prisregleringsavgift, som höjer konsumentpriserna. Avgiftens storlek tas upp vid de överläggningar som föregår varje
regleringsår. Med utgångspunkt i bl a regleringsavgiftens
storlek bestäms också en total kostnadsram för prisstödet
under kommande regleringsår. Utöver denna kostnadsram kan
fonderade medel disponeras för prisstöd under regleringsåret. Det ankommer på Svensk fisk att sätta lägstapriserna på en sådan nivå att kostnaderna för prisregleringen blir
så låga som möjligt. Om lägstapriserna i normala eller
pressade marknadssituationer sätts på en alltför låg nivå,
kommer resurserna för prisstödet att urholkas tilt kommande regleringsår och krav på ytterligare höjning av reglerings-
avgiften kan komma att uppställas.
Konsumentintressena har sålunda anledning att - oavsett
vilket marknadsläge som råder - aktivt delta i arbetet med prisregleringen under löpande regleringsäår.
Arbetsgruppen utgår från att utfallet av prisregleringen
kommer att beaktas vid de överläggningar om normpriser och normkvantiteten.som hålls närmast efter utgången av
ett regleringsår.
Arbetsgruppen har utformat följande förslag beträffande administrationen av de medel som ställs till regleringsföreningen Svensk fisks förfogande.
Statsmakterna bör, med ledning av den kostnadsberäkning som jordbruksnämnden skall redovisa i samband med sina förslag beträffande grunderna för prisregleringen under ett regleringsår, fastställa en medelsram för prisregleringen under budgetåret. Jordbruksnämndens förslag till medelsram bör utöver ramens totala storlek även innefatta förslag om uttag av prisregleringsavgift samt tilldelning av medel ur prisregleringskassan och konjunkturutjämningsfonden. Från medelsramen bör Svensk fisk täcka de totala kostnaderna för regleringen, d v s för pristillägg, inlösen av överskott samt för administration och upplysningsverksamhet. Utöver den angivna medelsramen bör föreningen för att täcka de totala kostnaderna för prisregleringen även få använda de räntor som flyter in på föreningens och konjunkturutjämningsfondens medel.
Enligt arbetsgruppens förslag skall vissa medel utöver marknadsintäkterna kunna disponeras av Svensk fisk för övertagande av fisk som inte har kunnat säljas till minst lägstapris. Ifrågavarande medel bör anges som en särskild detram inom den i det föregående angivna medelsramen och bör utgöra grund för föreningens överväganden om överskottspriser under det kommande regleringsåret. Förslag om delramens storlek bör framläggas av jordbruksnämnden efter överläggningar med parterna.
1 den mån de medel som på angivet sätt ställts till föreningens förfogande inte förslår för att täcka kostnaderna för prisregleringen under ett regleringsår bör föreningen vid oförutsedda behov få ta i anspråk medel ur konjunkturutjämningsfonden intill högst en fjärdedel av fondens behållning. Nämnden bör få medge att mer än en fiärdedel förbrukas. Fondens behållning bör dock inte utan regeringens särskilda medgivande få understiga 20 milj kr (mot f n 10 milj kr). Härmed sker en anpassning till penningvärdets förändring. I den mån de medel som ställts till. förfogande för prisregleringen under ett regleringsår inte tas i anspråk, bör medlen få tillföras fonden.
Kostnaderna för Svensk fisks administration och kontrollverksamhet samt för marknadsfrämjande åtgärder och upplysningsverksamhet bör få täckas av de medel som ställs till föreningens förfogande inom den totala medelsram som statsmakterna beslutar och av föreningens eller fondens ränteinkomster.
Enligt arbetsgruppens bedömning medför normprissystemet ökade administrationskostnader för såväl jordbruksnämnden och Svensk fisk som för Sveriges fiskares riksförbund. Jordbruksnämnden bör för sin del ta upp frågan om behov av personal-
: förstärkning i särskild framställning. De kostnadsökningar som uppstår genom insamling av prisuppgifter bör enligt arbetsgruppens bedömning kunna begränsas genom samordning med statistiska centralbyråns uppgiftsinsamling.
De förslag som arbetsgruppen har lagt fram kan medföra behov av vissa författningsbestämmelser, t ex i fråga om uppgiftsskyldighet m m. Även de förslag som jordbruksnämnden lämnar efter överläggningar med parterna kan medföra behov av nya eller ändrade författningsbestämmelser. Enligt arbetsgruppens mening bör det ankomma på jordbruksnämnden att i samband med sina förslag också redovisa de författningsförslag som bör prövas av statsmakterna. Härvid bör även frågan om sanktioner tas upp vad gäller avgifts- och uppgiftsskyldighet mm.
Normprissystemet ställer ökade krav på statistiskt underlag för överläggningarna. Arbetsgruppen har redovisat exempel på visst material som bör kunna tjäna som underlag för överläggningarna. Det statistiska material som redovisas återfinns inom följande områden: inkomstutveckling enligt deklarationsundersökning för fiskare, inkomstutveckling för andra grupper, lönsamheten inom trålfisket 1978, avräkningspriser 1975-1978, kostnadsutvecklingen inom trålfisket samt fångsternas omfattning.
Fiskets representanter i arbetsgruppen har i särskilt yttrande anfört att frågan om behandling av äverskottskvantiteter ur pristilläggssynpunkt i första hand är en teknisk fråga. Arbetsgruppen borde därför ha löst denna fråga på det sätt som fiskerikommittén angav i sitt betänkande.
6.3 Jordbruksnämndens förslag beträffande normprissystemet
Jordbruksnämnden utgår från att ett normprissystem för fisk genomförs i huvudsaklig överensstämmelse med vad arbetsgruppen föreslagit. Som framgår av föregående avsnitt har arbetsgruppen i vissa frågor inte tagit ställning utan föreslagit att dessa bör tas upp i de överläggningar som skall äga rum mellan jordbruksnämnden och dess konsumentdelegation samt fiskets förhandlingsdelegation. De frågor som sålunda bör bli föremål för överläggningar är, förutom avvägningen av normpriser och normkvantiteter, främst metoderna för fördelning av normkvantitet mellan fiskelag, behandlingen av överskott i pristilläggssammanhang samt
avvägningen av andel av skillnaden mellan normpris och jämförelsepris som skall kunna utgå i pristillägg.
$om tidigare nämnts (avsnitt 3) avser nämnden att i god tid före årsskiftet 1980/81 inkomma med förslag till normpriser och normkvantiteter m m för första halvåret 1981. Nämnden kommer därvid även att redovisa förslag beträffande de övriga frågor som hänskjutits till överläggningar och förslag till de stödåtgärder vid sidan av normprissystemet som kan befinnas erforderliga samt till finansieringen av regleringen inkluderande Svensk fisks administrationskostnader.
För att normprissystemet skall kunna tillämpas från den 1 januari 1981 är det enligt nämndens mening en nödvändig förutsättning att det informationssystem som krävs för regleringen redan till vissa delar är igångsatt och prövat. Härmed avses bl a att enhetliga metoder för fastställande av avräkningspris måste ha tillämpats av förstahandsmottagarna av fisk under andra halvåret 1980. Nämnden genomför f n i samarbete med statistiska centralbyrån, fiskeristyrelsen, Svensk fisk och Sveriges fiskares riksförbund en utredning rörande utformningen av ett informationssystem för fiskprisregleringen. Meningen är att informationssystemet skall utformas på ett sådant sätt att fleranvändning av statistiken uppnås. Med hänsyn till att informationssystemet bör komma igång så snart som möjligt har nämnden utarbetat förslag till författningar (se avsnitt 7 och bilagor) som skall möjliggöra bl a insamlandet av nödvändiga uppgifter. Författningarna bör i tillämpliga delar sättas i kraft redan från den 1 juli 1980.
För att möjliggöra genomförandet av normprissystemet från den 1 januari 1981 erfordras att regeringen bemyndigas besluta i fråga om prisregleringen på fisk för första halvåret 1981.
3 Riksdagen 1979/80. I saml. Nr 169
7. Författningsbestämmelser
7.A Inledning
Inom jordbruksnämnden har upprättats vissa författningsförslag
(bilaga 1 - 3). Dessa är i första hand föranledda av det nya av
statsmakterna beslutade normprissystemet för fisk som kan förutses komma att tillämpas från årsskiftet 1980/81. Författningsförslagen har därvid upprättats med utgångspunkt från att de förslag som
framlagts i promemorian (Ds Jo 1979:14), Prisregleringen på fisk, blir verklighet. Hänsyn har också tagits till sådana avsnitt i
promemorian, som inte direkt har formen av förslag, men där behov av författningsändringar ändå kan förutses uppkomma. Exempel på detta är de förslag som nu läggs fram så att en avgift på fiskmjöl kan tas ut. Med hänsyn till att de nya avgifterna kan komma att behöva införas med kort varsel, t ex beroende -.på marknadsförhållan-
dena, är det angeläget att riksdagsbehandlingen av dem kan ske i
samband med behandlingen av övriga författningsförslag, även om
avgiftsbestämmelsen inte omedelbart kommer att behöva sättas i
tillämpning.
7.2¶Ändring i lagen (1974:226) om prisreglering på fiskets område
(bilaga 1)
18 I denna paragraf görs det tillägget att det ankommer på regeringen, eller efter regeringens bemyndigande jordbruksnämnden, att bestämma
om avgift för fiskmjöl m m och för fiskfiléer (13 och 13 a 39)
skall tas ut.
138 Enligt regeringsformen 11 kap 6 § tredje stycket kan förvaltningsuppgift som innefattar myndighetsutövning överlämnas till förening
endast genom lag. Regleringsföreningen Svensk fisk fullgör redan idag vissa sådana förvaltningsuppgifter med stöd av övergångsbe-
stämmelserna till regeringsformen. Nya sådana uppaifter kan emellertid inte överföras till föreningen utan lagändring. I det nya prisregleringssystemet har förutsatts att beslut om utbetalning m m av
pristillägg till fiskare skall ankomma på Svensk fisk, Behov föreligger därför att kunna överlämna rätt till myndighetsutövning till Svensk fisk. (En motsvarande ändring vidtogs i lagen (1967:340) om
prisreglering på jordbrukets område genom SFS 1978:466.)
9 §
Nuvarande 9 § avser endast prisregleringsavgift. De regler som
9 § innehåller bör emellertid gälla även för avgift på fiskmjöl
och fiskfiléer (13 och 13 a §§). Av systematiska skäl flyttas
därför 9 § och föreslås bli - något utökad - 14 a §
Kndringen i nya 9 § innebär att ett nytt stycke tillförs paragrafen. Enligt nu gällande bestämmelser uttas inte införselavgift för postförsändelser om den sammanlagda tullen och införselavgifterna för
varan understiger visst belopp, f n 50 kr. Jordbruksnämnden vill
med denna ändring få en överensstämmelse mellan införselavgiften och prisregleringsavgiften på importfisk.
in
Ny rubrik
Före de nya 13 och 13 a §§ införs en ny rubrik som anger att de nya avgifterna systematiskt skiljer sig från nu gällande avgifter.
133 Fiskerikommitt&n föreslog (SOU 1977:74) att prisregleringsavgift
bör tas ut även på foderfisk, d v s fisk som används för tillverkning av fiskmjöl. I statsmakternas beslut om riktlinjer för fiske-
ripolitiken (prop 1977/78:112, JoU 1977/78:23, rskr 1977/78:272)
har ställning inte tagits till denna fråga. Föredraganden har i propositionen anfört att beslut om ändrat avgiftsuttag bör anstå
till dess frågan har tagits upp i överläggningar mellan jordbruks-
nämnden, konsumentdelegationen och fiskets förhandlingsdelegation.
I sitt remissvar över fiskerikommittåns betänkande ansåg jordbruks-
nämnden att prisregleringsavgift inte borde tas ut på foderfisk.
I stället borde avgift kunna utgå i form av tillverkningsavgift
på svensktillverkat fiskmjöl. Motsvarande avgift borde tas ut på
importerat fiskmjöl.
Något förslag om uttagande av avgift på fiskmjöl framlägger jord-
bruksnämnden inte nu. Däremot bör - som framhållits i inledningen
till detta avsnitt - behövliga lagändringar nu göras så att en
avgift kan tas ut med kort varsel. Om avgift skall tas ut på fisk-
mjöt, bör den dock inte införas utan att överläggningar först har
ägt rum med berörda exportländer. En sådan avgift får också effek-
ter på jordbruksprisreaieringen. Avgift kan därför inte bli aktuell redan från den 1 juli 1980.
13 a 3
Enligt riksdagsbeslutet om det nya prisregleringssystemet skall vissa prisdämpande åtgärder i konsumenternas intresse kunna vidtas när så behövs av marknadsskäl.
För fiskslag som det råder underskott på kan den inhemska pris-
nivån i viss mån sänkas genom att man tar bort prisreglerings-
och införselavgifter som belastar importfisk eller såväl import-
fisk som svenskfångad fisk. Eftersom båda dessa avgifter är låga,
blir emellertid effekten av deras borttagande på prisnivån måttlig. I ett sådant läge bör därför en produktionsavgift kunna tas ut på
svenskfångad fisk. Avgiften skulle tillföras prisregleringskassan
för att i ett senare skede göra behovet av prisregleringsmedel
mindre. Detta skulle alltså komma konsumenten till godo i ett
senare sammanhang. Behov av en produktionsavgift torde dock före-
ligga endast i fråga om fiskfiléer. För övriga varor torde konsumentintresset kunna tillgodoses genom höjda prisregleringsav-
gifter på svenskfångad fisk.
Inte heller i fråga om produktionsavgiften föreligger något omedelbart behov, utan den föreslagna lagändringen får ses som en beredskapsåtgärd med sikte på ett eventuellt snabbt uppkommande behov
av avgift. |
14 a §
Till den nya 14 a § har som tidigare nämnts av systematiska skäl
överförts reglerna i nuvarande 9 §. Därvid har tillagts att reglerna skall ha tillämpningen på de nya avgifterna på fiskmjöl m m och fiskfiléger.
15 &
Enligt gällande ordning skall avgiftsskyldig erlägga ränta på oguldet avgiftsbelopp avseende avgift som uppbärs av jordbruksnämnden efter sju procent om året, dock minst tio kronor. Enligt 6 § räntelagen (1975:635) beräknas, om betalningstiden försitts för fordran vars förfallodag är bestämd i förväg, ränta för år enligt en räntefot som motsvarar det av riksbanken fastställda, vid varje tid gällande diskontot med tillägg av fyra procentenheter. Nu föreslås att prisregleringslagens bestämmelse om fast räntefot bringas i överensstämmelse med räntelagens mer flexibla föreskrift. Den föreslagna ändringen överensstämmer även med de räntebestämmelser som finns inom prisregleringen på jordbrukets område, (jfr 23 § lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets område, senaste lydelse 1978:466).
20 3
Denna paragraf innehåller hänvisning till de bestämmelser i lagen (1959:92) om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning som rör straff för den som underlåter att anmäla att han upptar avgiftspliktig verksamhet och tystnadsplikt för den som deltar i avgiftskontrollen. Hänvisningen bör gälla även för de nya avgifterna på fiskmjöl och fiskfilöer.
218 De straffbestämmelser som f n gäller för den som är avgiftsskyldig för prisregleringsavgift bör gälla även för dem som är avgiftsskyldiga för avgifterna på fiskmjöl och fiskfiléer.
24 §
I förslaget till nytt prisregleringssystem har förutsatts en ny och ändrad insamling av prisuppgifter m m som grund för prisregleringen. Skyldighet att lämna uppgifter bör åvila näringsidkare, inkluderande den som driver fiskauktion. Jordbruksnämnden lägger därför fram ett förslag till förordning i ämnet. På grund av reglerna i regeringsformen 8 kap 3 § torde regeringen emellertid behöva riksdagens bemyndigande för att kunna utfärda den föreslagna förordningen, Nämnden föreslår att det behövliga bemyndigandet ges i form av ett andra stycke i 24 §.
7.3 Ändring i kungörelsen (1974:227) om prisreglering på fiskets område (bilaga 2) .
98 Det framlagda förslaget om normprissystemet för fisk (Ds Jo 1979:14) innebär bl a ett nytt statligt prisstöd till fisket. Det har därvid förutsatts att året skall indelas i prisregleringsperioder, för vilka skall kunna gälla olika pristilläggsbelopp. Pristillägg har vidare förutsatts kunna utgå endast för vissa fastställda kvantiteter ilandförd fisk, s k normkvantiteter. Det torde få ankomma på jordbruksnämnden att bestämma såväl prisregleringsperiodernas längd och deras förläggning i tiden som pristilläggens belopp och normkvantiteternas fördelning.
Jordbruksnämnden bör därför bemyndigas att meddela föreskrifter om
statligt prisstöd till fisket. Sådant bemyndigande måste numera -
på grund av reglerna i regeringsformen 8 kap 13 § tredje stycket -
lämnas genom förordning.
7.4 Ny förordning om uppgiftsskyldighet till fiskestatistiken och
för prisregleringen på fisk (bilaga 3)
Allmänt
Som angetts i promemorian Prisreglering på fisk (Ds Jo 1979:14)
erfordras ett omfattande statistiskt material som grund för det äv statsmakterna beslutade nya normprissystemet. Uppgifter kommer därför att samlas in från dem som köper fisk direkt från fiskare, fiskauktioner samt sådana fiskare som själva bereder sin fångst för vidare försäljning eller avyttrar den direkt till konsument,
näringsställe eller liknande. Förslag till bemyndigande för reae-
ringen att samla in de behövliga uppgifterna har jordbruksnämnden
lämnat nedan (jfr 24 § lagförslaget bil 1).
De insamlade uppgifterna kommer efter bearbetning att användas dels i prisregleringssystemet, dels för statistiska centralbyråns fiskestatistik och dels för kontroll av fiskeristyrelsens loggboksuppgifter och uppgifter om yrkesmässigt fiske. Förslaget till förordning har upprättats i samråd med dessa båda myndigheter.
Inom ramen för det nya prisregleringssystemet skall de insamlade uppgifterna användas dels för beräkning av jämförelsepriser, dels för utbetalning av pristillägg. De skall också användas för viss kontroll i samband med avgiftsuppbörden.
I fråga om fiskestatistiken Kommer de uppgifter som inhämtas med stöd av den föreslagna förordningen i första hand att ersätta de
uppgifter om fiske som nu inhämtas med stöd av kungörelsen (1966:37)
om statistiska uppgifter från rörelseidkare och ägare till fler-
familjshus (ändrad 1963:548, 1970:543, 1974:592, 1975:774). Statis-
tiska centralbyrån avser att göra en särskild framställning till regeringen om de ändringar i kungörelsen som föranleds av den nya grunden för inhämtande av uppgifter till fiskestatistiken.
Trots att det nya prisregleringssystemet kan väntas träda i till-
lämpning tidigast den 1 januari 1981, måste förordningen träda i
kraft den 1 juli 1980. Så bör ske med hänsyn dels till att vissa uppgifter behöver tas fram redan till överläggningarna hösten 1980, dels till att de insamlade uppgifterna även skall tillgodose andra
ändamål än fiskprisregleringen. |
18 Uppgiftsskyldiga är de som yrkesmässigt köper fisk, kräftdjur eller
blötdjur från fiskare, i första hand kooperativa fiskförsäljningsföreningar och privata s k kustgrossister. Uppgiftsskyldiga är vidare de fiskare som själva bereder sin fisk, t ex genom rökning eller inläggning, före vidareförsäljning. Samma gäller den fiskare som avyttrar sin fångst direkt till konsument, närinasställe eller
liknande eller som själv exporterar sin fångst efter det den lan-
dats i Sverige. Uppgiftsskyldig är också den som driver fiskauktion.
Av hänsyn till behovet av statistik omfattar uppgiftsskyldiaheten
enligt förordningen såväl saltvattens- som sötvattensfisket. Det bör få ankomma på jordbruksnämnden och centralbyrån att med stöd av 2 3 andra stycket och 6 § avgöra i vilken utsträckning uppgifter
skall lämnas om sådant fiske som f n inte omfattas av prisregle-
ringen. Erinras bör härvid om att fiskerikommittén i sitt betänkande
föreslog att prisregleringen genom avgiftsbeläggning skulle ut-
vidgas till att omfatta även lax och ål. Denna fråga är ännu inte slutgiltigt avgjord.
25 Första stycket innehåller en uppräkning av de uppgifter som behövs
för beräkning av jämförelsepriser och för utbetalning av pristilllägg,
Andra stycket möjliggör viss såväl minskning som utökning av upp-
giftsskyldigheten efter beslut av jordbruksnämnden och central-
byrån. En motsvarande bestämmelse finns i förordningen (1968:111)
om uppgifter till lantbruksstatistiken, lantbrukets företagsregis-
ter och skördeskadeskyddet. Den torde vara en praktisk anordning för sådana jämkningar i uppgiftsskyldigheten som kan komma att behövas. Ett exempel på sådan jämkning utgör de undantag från uppgiftsskyldighet som kan behöva göras för sötvattensfisket.
3 och 4 §§
Statistiska centralbyrån för redan i dag - med tillstånd enligt datalagen (1973:289) - ett register över fångstmottagare, vari
också ingår flera av de andra uppgifter som avses i 2 §. Uppgif-
terna till det nuvarande registret insamlas med stöd av kungörel-
sen (1966:37) om statistiska uppgifter från rörelseidkare och ägare av flerfamiljshus. Avsikten är att de uppgifter som inhämtas med
stöd av förordningen skall tillföras det redan upprättade och av
datainspektionen godkända registret.
Jordbruksnämnden (alternativt Svensk fisk, ekonomisk förening,)
avses enligt förslaget upprätta ett eget personregister i data-
lagens mening. Nämnden anhåller därför om regeringens tillstånd enligt 2 § andra stycket datalagen att upprätta sådant register.
I 3 och 4 §§ preciseras vilka myndigheter som skall ta befattning
med uppgifterna och i vilket syfte så skall ske. Utlämnandet av
sekretessbelagda uppgifter till Svensk fisk, ekonomisk förening, (1997 Sage förbehåll enligt 16 § tredje stycket sekretesslagen 1937:249).
7§
Föreskrifter och anvisningar för tillämpningen av förordningen bör meddelas av jordbruksnämnden och statistiska centralbyrån gemen-
samt. Båda myndigheterna har ett sådant vitalt intresse av utform-
ningen av tillämpningsföreskrifterna att det slutliga ansvaret härför inte bör läggas enbart på en av dem.
Detta ärende har; på föredragning av avdelningsdirektören Holmberg och byrådirektören Sten, avgjorts av generaldirektören och ledamöterna Brangmo, Eriksson, Hillbom, Kristiansson, Lindfors och Tiberg.
Därvid har även avdekningscheferna Olsson och Wenker närvarit.
Ingvar Lindström
Roland Sten
Bilaga 1 STATENS JORDBRUKSNAMND 1980-02-27 301-1885/79
Förslag till lag om ändring i lagen (1974:226) om prisreglering på fiskets område
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1974:226) om prisreglering på fiskets område
dels att i 19 och 23 85 ordet "förordningen" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "lagen" i motsvarande form,
dels att nuvarande 9 § skall betecknas 14 a § och nuvarande 10 - 13 55” betecknas 9 - 12 §§,
dels att 1, 9, 11, 13, 14 a, 15, 20, 21 och 24 §§, bilagan samt rubriken närmast före 1 § skall ha nedan angivna lydelse,
dels att i lagen skall införas nya bestämmelser, 1 a och 13 a §§, samt närmast före 13 § en ny rubrik av nedan angivna lydelse.
Inledande bestämmelser
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
18 För att reglera priserna på fiskets För att reglera priserna på fiskets produkter får regeringen eller, efter produkter får regeringen eller, efter bemyndigande av regeringen, statens regeringens bemyndigande, statens jordbruksnämnd föreskriva att bestäm- Jordbruksnämnd föreskriva att bestämmelse i 2, 7, 10, 12 eller 13 § skall melse i 2, 7, 9 eller 11 - 13 a § tillämpas i fråga om vara av visst skall tillämpas T fråga om vara av slag. visst slag.
1358 Enligt de närmare föreskrifter som beslutas av redaeringen etter, efter regeringens bestämmande, av statens Jordbruksnämnd får regleringstöreningen Svensk Tisk, ekonomisk förening, inom ramen för prisregleringen på fiskets område pröva frågor om bidrag etter annat stöd 1 mårknadsreglerande syfte.
9 5" | ON
Prisregleringsavgift skall utöver för vara som anges i 7 § erläggas för vara som anges i bilaga till denna lag och som införes till landet och ej utgör svenskfångad fisk (importfisk), om sådan avgift utgår för svenskfångad fisk.
Avgift som avses i första stycket utgår ej för importfisk, om denna införes under sådana omständigheter som för tillståndspliktig vara medför rätt till införsel utan tillstånd enligt 3 §.
u Sådan avgift utgår ej heller om vara föres in under sådana omständigheter som medför befrielse från tull enligt 5 a I tullförordningen (1973:979).
1 . Senaste lydelse av 23 § 1974:866 2 Zz ”Jenaste lydelse av 11 § 1974:866 och av 12 5 1979:983 a "Senaste lydelse 1974:866 4 c Tidigare :0 §
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
11 5?
För importfisk skall erläggas inför- = För importfisk skall erläggas införselavgift. I fråga om sådan avgift selavgift. I fråga om sådan avgift äger 11 5 motsvarande tillämpning. äger 10 § motsvarande tillämpning.
Införselavgift utgår ej, om varan införes under sådana omständigheter som för tillståndspliktig vara medför rätt till införsel utan tillstånd enligt 3 §. Sådan avgift utgår inte heller om vara föres in under sådana omständigheter som medför befrielse från tull enligt 5 a § tullförordningen (1973:979).
Uvriga avgifter
13 §
Den som yrkesmässigt tillverkar fiskmjöl och mjöl av kräftdjur eller blotdjur skall erlagga avgift 1 den ordning statens jordbruksnamnd bestämmer.
13.38¶Den som yrkesmässigt bereder fiskfiléer skall erlägga avgift 1 den ordning statens jordbruksnämnd bestämmer.
14 a gä”
Bestämmelserna i 2 - 15, 17 - 24, Bestämmelserna i 2 - 15, 17 - 24, 29 - 31, 40 och 50 §§ förordningen 29 - 31, 40 och 50 §§ lagen (1959:92) (1959:92) om förfarandet vid viss om förfarandet vid viss konsumtionskonsumtionsbeskattning gäller om av- beskattning gäller om avgift som avses gift som avses i 7 §, om ej statens i 7, 13 och 13 a §§, om ej statens jordbruksnämnd bestämmer annat. jordbruksnämnd bestämmer annat. Be- Beskattningsmyndighet är jordbruks- skattningsmyndighet är jordbruksnämnden. nämnden. Jordbruksnämnden får med- Jordbruksnämnden får meddela föreskrift dela föreskrift om anmälan enligt om anmälan enligt 3 § och om deklara- 3 5 och om deklaration enligt 5 § tion enligt 5 § nämnda lag. nämnda förordning. sk
15 §”
Avgiftsskyldig skall erlägga ränta på Avgiftsskyldig skall erlägga ränta oguldet avgiftsbelopp avseende avgift på oguldet avgiftsbelopp avseende avsom uppbäres av statens jordbruksnämnd gift som uppbäres av statens jordefter sju procent om året, dock minst bruksnämnd efter en räntefot som för tio kronor. Räntan skaTlT beräknas från år motsvarar det av riksbanken fastden dag avgiftsbeloppet enligt beslut ställda vid varje tid gällande disav jordbruksnämnden senast bort beta- kontot med tillaga av fyra procentlas. Ränta utgår till och med den dag enheter, dock minst tio kronor. Räntan då betalning sker, dock längst till skaTT beräknas från den dag avgiftsoch med den dag då fordringen över- beloppet enligt beslut av jordbrukslämnas till indrivning. Uppkommer nämnden senast bort betalas. Ränta
Fogneste lydelse 1979:983. Tidigare 12 §. 6 Tidigare 9 §.
7 senaste lydelse 1974:866.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
öretal vid beräkning av ränta, utgår till och med den dag då beskall räntebeloppet jämnas till talning sker, dock längst till och
närmast högre hela krontal. med den dag då fordringen överlämnas till indrivning. Uppkommer öretal vid beräkning av ränta, skall ränte-
beloppet jämnas till närmast högre heta krontal.
Jordbruksnämnden får avstå från ränta, om dröjsmålet med betalningen är obetydligt eller särskilda skäl annars föranleder till det.
på framställning av jordbruksnämnden skall avgift eller ränta, som ej erlagts inom den utsatta tiden, indrivas i den ordning som föreskrives i uppbördslagen (1953:272) om indrivning av restförd skatt. Därvid utgår restavgift enligt 58 § 1 mom första stycket lagen.
20 5
Bestämmelserna i 47 och 49 §§ förord- Bestämmelserna i 47 och 49 58 lagen ningen (1959:92) om förfarandet vid (1959:92) om förfarandet vid viss
viss konsumtionsbeskattning gäller konsumtionsbeskattning gäller i tilli tillämpliga delar i fråga om av- lämpliga delar i fråga om avgift som
gift som avses i 7 §. Bestämmelserna avses i 7, 13 och 13 a §§. Bestämmel-
i 49 § nämnda förordning gäller även serna i 49 Y nämnda Tag gäller även i fråga om sådan kontroTl som avses i fråga om sådan kontroll som avses
i 193 denna lag. i 19.9 denna lag.
218 Den som till ledning vid fastställande av avgift uppsåtligen eller av grov oaktsamhet avger handling med oriktig uppgift och därigenom föranleder fara
för att avgift undandrages dömes till böter eller fängelse i högst två år, om ej gärningen är belagd med straff i lagen (1960:418) om straff för varusmuggling.
Den som uppsåtligen eller av grov Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet underlåter att avge dek- oaktsamhet underlåter att avge deklaration eller annan därmed jämför- laration eller annan därmed jämför-
lig handling till ledning vid fast- lig handling till ledning vid fast-
ställande av avgift eller, såvitt ställande av avgift eller, såvitt gäller avgift enligt 7 §, bryter gäller avgift enligt 7, 13 eller
mot 4 § förordningen (1959:92) om 13 a §, bryter mot 4 § lagen (195992)
förfarandet vid viss konsumtions- om förfarandet vid viss konsumtionsbeskattning dömes till böter. beskattning dömes till böter.
I ringa fall dömes ej till ansvar enligt första eller andra stycket.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
24 §
Närmare föreskrifter för tillämpningen av denna lag meddelas av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, av statens jordbruksnämnd.
Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får även meddela föreskrifter om skyldighet för näringsidkare att lämna uppgifter för fiskestatistik.
8 Senaste lydelse 1974:966,
Bilaga
a 301-1885/79
Förteckning över varor som avses i 2 § Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Tulltaxenr ' Varuslag 03.01 Fisk, färsk (levande eller död), kyld eller fryst 03.02 Fisk, saltad, torkad eller rökt (även varmrökt) 03.03 Kräftdjur och blötdjur, med etler utan skal, färska (levande eller döda), kylda, frysta, saltade eller torkade; kräftdjur med skal, enbart kokta i vatten ur 05.15 Fisk (inbegripet lever, rom och mjölke därav), kräftdjur och blötdjur, döda, otjänliga till människoföda 16.04 Fisk, beredd eller konserverad, inbegripet kaviar och kaviarersättning 16.05 Kräftdjur och blötdjur, beredda eller konserverade ur 23.02 Fiskmjöl samt mjöl av kräftdjur och blötdjur, atjanTigt till maänniskotoda
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1980. Ränta som avser tid före ikraftträdandet utgår enligt äldre bestämmelser.
| 4S Prop. 1979/80: 169
STATENS JORDBRUKSNÄMND 1980-02-27 Bilaga 2
301-1885/79
Förslag till förordning om ändring i kungörelsen (1974:227) om prisregle-
ring på fiskets område
Härigenom föreskrivs att 9 § kungörelsen (1974:227) om prisreglering på fiskets område skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
983 9 5
Ytterligare föreskrifter för till- Ytterligare föreskrifter för tillämplämpning av lagen (1974:226) om ning av lagen (1974:226) om prisregprisreglering på fiskets område och lering på fiskets område och denna denna kungörelse meddelas av kungörelse meddelas av statens jordstatens jordbruksnämnd. bruksnämnd. Nämnden får också meddela
föreskrifter om statligt prisstöd till
fisket,
Denna. förordning träder i kraft den 1 juli 1980.
Bilaga 3 STATENS JORDBRUKSNAMND 1980-02-27 301-1885/79
Förslag till förordning om uppgiftsskyldighet till fiskestatistiken och för prisregleringen på fisk
18:
Den som inom landet driver rörelse och därvid köper fisk, kräftdjur eller blötdjur direkt från fiskare eller använder egna fångster i annan rörelse än fiske skall lämna uppgifter enligt denna förordning. Samma gäller för den som driver fiskauktion eller liknande verksamhet.
258 Rörelseidkare som avses i 1 § skall utan anmaning lämna uppgifter
om
1 benämning under vilken rörelse bedrivs, hemvist och i förekommande fall, organisationsnummer
2 fiskarens namn, personnummer och hemvist, eller för fiskelag namn, personnummer och hemvist för den som utsetts att företräda laget, samt fiskefartygets distriktsbeteckning och igenkänningssignal
3 inköpta kvantiteter med uppdelning på biologiska arter och sorteringar
4 inköpspris för fångst per art och sortering
5 mottagningsplats för inköpta fångster
6 datum för köp
Statistiska centralbyrån får i samråd med jordbruksnämnden inskränka uppgiftsskyldigheten eller bestämma att ytterligare uppgifter som behövs för fiskestatistiken och prisregleringen skall lämnas av den uppgiftsskyldige.
35 De enligt 2 § inhämtade uppgifterna skall ingå i det register över avräkningsnotor med tillhörande specifikationer som statens jordbruksnämnd eller, efter nämndens bemyndigande, Svensk fisk, ekonomisk förening, inrättar för automatisk databehandling inom ramen för prisregleringen på fiskets område. Uppgifterna skall också ingå i statistiska centralbyråns register över fångstmottagare. Fiskeristyrelsen får använda uppgifterna för kontroll av loggboksuppgifter och uppgifter om yrkesmässigt fiske.
48 Det av jordbruksnämnden eller, efter nämndens bemyndigande, av Svensk fisk inrättade registret utgör underlag för fastställande av pristillägg och för utbetalning av pristillägg till prisstödsberättigade fiskare.
STATENS JORDBRUKSNAMND 1980-02-27 301-1885/79
5§
Uppgifter enligt 2 § lämnas på blankett för vilken jordbruksnämnden
och statistiska centralbyrån i samråd fastställer formulär. I samma
ordning bestämmes tidpunkt då blankett senast skall lämnas och till
vilken myndighet den skall inges. Myndigheterna skall tillse att den uppgiftsskyldige ej betungas onödigt.
6 3
Till böter dömes den som
1 underlåter att fullgöra uppgiftsskyldighet enligt denna förord-
ning
2 uppsåtligen eller av grov oaktsamhet lämnar oriktig uppgift,
om gärningen ej är belagd med straff i brottsbalken.
7§
Närmare föreskrifter och anvisningar för tillämpningen av denna
förordning meddelas av statistiska centralbyrån i samråd med jordbruksnämnden.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980