om ändring i lagen (1976:206) om felparkeringsavgift
Regeringens proposition
1980/81: 21
om ändring i lagen (1976: 206) om felparkeringsavgift; beslutad den 23 oktober 1980.
Regeringen föreslår riksdagen att antaga det förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll. På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN
ULF ADELSOHN
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen framläggs bl.a. förslag om en förhöjd avgift när felparkeringsavgifter inte betalas inom föreskriven tid.
I Riksdagen 1980/81. I saml. Nr 21
Förslag till
Lag om ändring i lagen (1976: 206) om felparkeringsavgift
Härigenom föreskrivs att 1. 3, 6 och 16 §§ lagen (1976: 206) om felparkeringsavgift skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse
Regeringen får förordna att den- Regeringen får förordna att den-
na lag skall tillämpas i fråga om na lag skall tillämpas i fråga om
överträdelse av föreskrift rörande överträdelser av föreskrifter som parkering eller stannande av fordon rör parkering eller stannande av som är upptaget i bilregistret eller 1. fordon som är upptagna i bilremotsvarande utländska register om gistret eller motsvarande utländska
överträdelsen ej är belagd med register. straff. 2. fordon som är upptagna i det
militära fordonsregistret. eller
3, fordon som brukas med stöd
av saluvagns-, turistvagns-, export-
vagns- eller interimslicens.
om överträdelsen inte är belagd
med straff.
Vad som sägs i lagen om ägare
av fordon gäller, i fråga om fordon
som brukas med stöd av licens som
unges i 3, licensinnehavaren.
35!
Regeringen får ange det högsta Regeringen får ange det högsta och det lägsta belopp som felpar- och det lägsta belopp som felpar-
keringsavgifter får fastställas till. keringsavgifter får fastställas till.
Beloppen får därvid varieras med Beloppen fär därvid varieras med hänsyn till skilda slag av parke- hänsyn till skilda slag av parkeringsöverträdelser. ringsöverträdelser. Att beloppet
höjs i vissa fall framgår av 6§ and-
ra stycket.
I de kommuner som svarar för träftkövervakning enligt lagen 11964: 321) om kommunal trafikövervakning fastställer kommunfullmäktige felparkeringsavgiftens belopp. I andra kommuner fastställs beloppet av länsstyrel-
sen.
65 Betalas ej felparkeringsavgift Betalas inte en felparkeringsavinom föreskriven tid, skall fordo- gift inom föreskriven tid. skall fornets ägare erinras om betalnings- donets ägare erinras om betalnings-
ansvaret och uppmanas att inom ansvaret och uppmanas att inom
viss tid betala avgiften. viss tid betala avgiften.
! Eydelse enligt förslag i prop. 1979/80: 178.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Betalas ej avgiften efter uppma- Betalas inte avgiften efter upp-
ning som avses i första stycket, ut- maning, skall ett åläggande utfärdas
färdas åläggande för fordonets för fordonets ägare att inom viss tid ägare att betala avgiften inom viss betala en förhöjd avgift. Det belopp tid. Efterkommes cj åläggandet, med vilket avgiften skall höjas fastskall avgiften indrivas. ställs av regeringen. Följs inte åläg-
gandet. skall avgiften indrivas. Re-
geringen får föreskriva om ytterli-
gare avgiftsförhöjning i samband
med indrivning.
168 Har parkeringsanmärkning med- Har er parkeringsanmärkning delats i kommun som svarar för meddelats i est kommun som svarar
trafikövervakning — enligt — lagen för trafikövervakning enligt lagen
(1964:321) om kommunal trafik- (1964:321) om kommunal trafikövervakning tillfaller felparkerings- övervakning tillfaller felparkeringsavgiften kommunen. I annat fall till- avgiften kommunen. faller avgiften statsverket.
Vid utbetalning till kommun av Vid utbetalning till ex kommun erlagd felparkeringsavgift avdrages av betalda felparkeringsavgifter statsverkets kostnader med belopp avdrages statsverkets kostnader som fastställes av regeringen eller med belopp som fustställs av regemyndighet som regeringen bestäm- ringen eller myndighet som regemer. ringen bestämmer. Om avgiften har
höjts enligt 68 andra stycket skall
dessutom hälften av det belopp
som svarar mot höjningen tillfalla
statsverket.
I annat fall tillfaller avgiften
statsverket.
Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
Utdrag
KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1980-10-23
Närvarande: statsministern Fälldin. ordförande. och statsråden Ullsten. Bohman, Friggebo, Mogård, Dahleren. Åsling. Söder, Krönmark. Burenstam Linder. Johansson. Wirtén. Holm. Andersson. Boo. Winberg. Adelsöohn, Danell, Petri.
Föredragande: statsrådet Adelsohn.
Proposition om ändring i lagen (1976:206) om felparkeringsavgift
Ar 1977 infördes ett nytt system för att beivra parkeringsöverträdelser (prop. 197576: 106. FU 1975/76: 14. rskr 1975/76:240). Systemet innebar att de Nesta parkeringsförseelserna avkriminaliserades och att parkeringsboten ersattes med en felparkeringsavgitft. Bestämmelserna finns i lagen (1976: 206) om felparkeringsavgilt ändrad senast 1979: 562) och i en förordning i anslutning ull lagen. Lagen tillämpas på överträdelser av föreskrifter om parkering eller stannande av fordon som är upptagna i bilregistret eller motsvarande utländska register. om överträdelsen inte är belagd med straff (18). Om en sådan föreskrift överträds skall fordonsägaren betala en felparkeringsavgift som kan variera mellan 50 och I50 kr.t3 och 488). Handläggningsordningen är följunde. En parkeringsanmärkning meddelas av en kommunal träfikövervakare etter en polisman. Kommunen resp. polismyndigheten lämnar sedan uppgifter om meddelade anmärkningar till träfiksäkerhetsverket (TSV). Om en avgift inte betalas inom den tid som anges I parkeringsanmärkningen. erinras fordonsägaren om betalningsansvaret och uppmanas att inom en viss ud betala avgiften. Om
betalning ändå inte sker. får ägaren ett äläggande att betala. Om han inte gör det går ärendet till indrivning (6 §). Har en felparkeringsavgift medde-
lats i en kommun som svarar för trafikövervakningen enligt lagen (1964:321) om kommunal trafikövervakning tillfaller avgiften kommunen
efter avdrag för statsverkets kostnader. I annat fall tillfaller avgiften sta-
ten. Det kan också nämnas att en invändning mot en parkeringsanmärkning inte inverkar på skyldigheten att betala avgiften. Avgiften aterbetalas dock om betalningsansvaret undanröjs vid den rättsliga prövning som foördonsägaren kan begära.
I en framställning till regeringen begärde Svenska kommunförbundet vissa ändringar i lagstiftningen om felparkeringsavgitt. BI a. föreslog för-
bundet att lagstiftningen ändras så att den omfattar också fordon som är
upptagna I andra register än bilregistret och att det införs bestämmelser om en förhöjd avgift vid försenad betalning av felparkeringsavgifter.
Regeringen överlämnade kommunförbundets frumställning till TSV och uppdrog äl verket att överväga de tekniska och administrativa möjligheterna att genomföra förbundets förslag. Verket skulle också undersöka andra åtgärder som kan leda till en enklare och snabbare handläggning av ärenden om felparkeringsavgifter. Bla. borde man se på möjligheterna att minska tidsätgången för förfaranden enligt 68 lagen om felparkeringsav-
tft. Verket skulle också analysera kostnadskonsekvenserna av sina för-
slag och lägga fråm förslag till hur eventuella köostnadsökningar skulle finansieras. Verket skulle samråda med berörda myndigheter och med Svenska kommunförbundet.
TSV har i juli 1980 redovisat uppdraget. Verket har samratt med rikspolisstyrelsen, försvarets materielverk. riksskatteverket. generaltullstyrelsen och Svenska kommunförbundet. Verket förestår att lagen om felparkeringsavgift ändras så att den blir tillämplig även på fordon som är upptagna i andra register än bilregistret. Vidare föreslås utt det införs bestämmelser
om en avgiftsförhöjning med 50 kr. i samband med att fordonsägare åläggs
att betala felparkeringsavgifter. Beloppet bör tillfalla stätsverket och kommunen med hälften vardera om parkeringsanmärkningen har utfärdats i en kommun som har kommunal trafikövervakning. I annat fall bör det tillfalla staten. Verket föreslår också att obetalda felparkeringsavgifter aviseras tillsammans med den ordinarie uppbörden av fordonsskatt. Eventuellt bör
obetalda avgifter utgöra hinder mot att utfärda kontrollmärken för de
berörda fordonen. Om en sådan bestämmelse införs bör den kompletteras med ett förbud att använda tordonen redan när man dröjer med betalning utöver den tidsfrist som anges i en erinran om betalningsskyldighet. Stutligen föreslär man att kommunen skall få uppbära felparkeringsavgiften i
samband med att kostnader för flyttning av fordon tas ut och att avgifter
som utfärdats för fordon vars ägare saknar adress i Sverige restförs hos kronofogdemyndigheten i Stockholm.
Av TSV:s redovisning av de faktiska förhållandena när det gäller dröjs-
mål med att betala felparkeringsavgifter framgår bl.a. följande: Under år 1979 utfärdades totalt ca 1.2 milj. parkeringsanmärkningar. I förhållande vill är 1978 har antalet anmärkningar ökat med 772. Varje månad utfärdas således omkring 100000 anmärkningar. Om man räknar bort sådana anmärkningar som har undanröjts. felskrivits etc. betalas 29927 utan påminnelse. 287 efter erinran och 1974 efter aläggande. Ungefär 244 överlämnas Gill kronofogdemyndigheten för indrivning. Nagra större förändringar i benägenheten att betala har inte skett under är 1979 jämfört med är 1978.
Vad först gäller frågan om införandet av bestämmelser om en avgiftsför-
höjning vill jag peka på att den frågan berördes redan i prop. 1975/76: 106 med förslag till lag om felparkeringsavgift. m.m. (s. 37 och 38). Härvid
anförde föredraganden, dåvarande chefen för kommunikationsdeparte-
mentet, att skäl i och för sig talade för att införa sådana bestämmelser.
Nägot förslag lades dock inte fram, eftersom man ansåg att man först
borde se på erfarenheterna av det nya avgiftssystemet och klarlägga behovet av regler om avgiltsförhöjning. Enligt min mening visar nu vad TSV har redovisat om det stora antal felparkeringsavgifter som inte betalas inom föreskriven tid att det finns ett klart behov av att det vidtas åtgärder för att väsentligt öka benägenheten att betala utan dröjsmål. 1 likhet med TSV anser jag att en lämplig sådan åtgärd är att införa bestämmelser om en
avgiftsförhöjning för dem som dröjer med betalningen utöver den tidsfrist
som anges i erinran om betalningsskyldighet. Jag vill understryka att det enligt min uppfattning är fullt rimligt att de betalningsskyldiga i sådana fall
åläggs att betala en — med nödvändighet schabloniserad — ersättning för de extra kostnader som uppstår. Såsom TSV angett torde ersättningen f.n.
" behöva uppgå till 50 kr. Beloppet kan emellertid framdeles successivt behöva höjas. En lämplig ordning är därför att regeringen får bestämma
beloppets storlek. När det sedan gäller frågan vem beloppet skall tillfalla
anser även jag att det bör fördelas på statsverket och kommunen med hälften vardera. Kommunförbundet har invänt att statsverket redan får sina kostnader täckta genom det särskilda avdrag som görs redan i dag. Avdraget är emellertid avsett att täcka de kostnader som uppstär för staten
när systemet fungerar på ett normalt sätt. Jag avser med det bl.a. att avgifterna 1 stort sett betalas i rätt tid och att indrivning bara behöver
tillgripas i undantagsfall. Avdraget är alltså inte avsett att täcka de kostnader som uppkommer genom att indrivning måste ske i större omfattning än som är normalt. Inte heller är avdraget avsett att täcka de ränteförluster som stalsverket och kommunerna orsakas genom att avgifterna betalas för sent. Enligt min mening bör statsverket och kommunerna ha ersättning också för dessa förluster. Vad jag nu har sagt gäller sådana kommuner som har kommunal trafikövervakning. I övriga kommuner bör statsverket uppbära hela beloppet.
Utöver vad jag ovan har anfört vill jag föreslå att regeringen får möjlighet att besluta om ytterligare höjning av fetparkeringsavgifter i samband
med indrivning. Av vad jag nyss har anfört framgår att jag således tillstyrker ett genomfö-
rande av FSV:s förslag om en avgiftsförhöjning. Däremot vill jag avstyrka att det införs bestämmelser om att fordon inte får användas om den betalningsskyldige dröjer med betalningen. Sådana bestämmelser är enligt min uppfattning alltför ingripande. I de allra flesta fallen torde det nämligen röra sig om mindre belopp som är obetalda. omkring 100—300 kr.
Liksom TSV anser jag att lagen om felparkeringsavgift bör ändras så att den omfattar även fordon som är upptagna i det militära fordonsregistret och fordon som brukas med stöd av saluvagns-, turistvagns-, exportvagnseller interimslicens. Vad därefter gäller frågan om att uppbära felparke-
ringsavgiften i samband med ersättning för flyttningskostnader anser jag en lämplig ordning vara att det står kommunen fritt att göra detta. om den betalningsskyldige är beredd att medverka därtill. Såsom TSV har föreslagit bör vidare felparkeringsavgifter som hänför sig till fordon vars ägare saknar adress t Sverige indrivas av kronofogdemyndigheten i Stockholm.
Sistnämnda två förslag föranleder inte någon lagändring.
De ändringar i felparkeringsavgiftssystemet som jag ovan föreslår medför att vissa blanketter, rutiner och verkställighetsföreskrifter m.m. behöver ändras. Hur lång tid detta kan ta i anspråk är nu inte möjligt att ange exakt. Det bör därför ankomma på regeringen att besluta att de föreslagna
bestämmelserna skall träda i kraft. Ett ikraftträdande i början av år 1981 förefaller inte orealistiskt.
Enligt min mening är de ändringar som jag föreslår i lagen om felparkeringsavgift så okomplicerade och begränsade att lagrädets vitrande över dem inte behöver inhämtas.
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen
föreslår riksdagen
att antaga inom kommunikationsdepartementet upprättat förslag till
lag om ändring i lagen (1976: 206) om felparkeringsavgift.
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga det förslag som har lagts fram.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1980