1981/82:207

Skr. 1981/82: 207

Regeringens skrivelse

1981/82: 207

med överlämnande av allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelses

årsredovisning;

beslutad den 1 april 1982.

Regeringen överlämnar till riksdagen enligt bifogade utdrag av regeringsprotokoll allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelses årsredovisning för år 1981. På regeringens vägnar OLA ULLSTEN

ROLF WIRTÉN

I Riksdagen 1981/82. I saml. Nr 207

Skr. 1981/82: 207 NN

Utdrag

EKONOMIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1982-04-01

Närvarande: statsrådet Ullsten, ordförande, och statsråden Wikström, Friggebo, Dahlgren, Söder, Johansson, Wirtén, Andersson, Boo, Petri, Eliasson, Gustafsson, Elmstedt, Tillander

Föredragande: statsrådet Wirtén

Skrivelse till riksdagen med överlämnande av allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelses årsredovisning

I enlighet med riksdagens beslut skall en årlig redovisning av allmänna pensionsfondens fjärde fondsstyrelses placeringar och övriga verksamhet

lämnas till riksdagen (NU 1974: 37, rskr 253). För verksamhetsåren 1976—

1980 har regeringen lämnat redovisningarna i skrivelser till riksdagen se-

dan fondstyrelsen — i enlighet med 24§ reglementet (1959: 293) angående

allmänna pensionsfondens förvaltning — har överlämnat förvaltnings- och revisionsberättelserna till regeringen. Fjärde fondstyrelsen har den 12 mars 1982 till regeringen överlämnat årsredovisning för år 1981 som innehåller verksamhetsöversikt, förvalt-

ningsberättelse med resultaträkning och balansräkning samt revisionsberättelse. I årsredovisningen har också tagits in tabeller som visar allmänna pensionsfondens innehav per den 31 december 1981 av aktier och av konvertibla skuldebrev. Av redovisningen framgår att nettoresultatet år

1981 uppgick till 91,1 milj. kr. mot 21,6 milj. kr. för år 1980. Tillgångarna

vid utgången av år 1981 uppgick till 1700 milj. kr. Därav utgjordes 1338 milj. kr. av aktier och 94 milj. kr. av konvertibla skuldebrev. Vid utgången

av 1980 uppgick tillgångarna till 1446 milj. kr., varav aktier 1187 milj. kr.

och konvertibla obligationer och skuldebrev 66 milj. kr.

Av fondens rörelseöverskott har fondstyreisen enligt numera gällande regler (prop. 1978/79: 165, NU 10, rskr 62, SFS 1979: 1056) överfört 80 7 till de övriga fondstyrelserna som bidrag till pensionsutbetalningarna. För

år 1981 utgjorde bidraget 83 milj. kr. mot 69 milj. kr. år 1980.

Den översikt av verkställande direktören som är fogad vid årsredovis-

ningen innehåller uttalanden om aktiemarknaden år 1981, fondens portfölj,

den effektiva avkastningen på dess placeringar m.m. Av översikten framgår bl.a. följande. Fondens nyplaceringar under 1981 uppgick till 477 milj.

Skr. 1981/82: 207 . 3

kr. Samtidigt har värdepapper med ett anskaffningsvärde på 298 milj. kr. sålts. Värdepappersinnehavet mätt i anskaffningsvärden har alltså under året ökat med netto 179 milj. kr., från 1252 milj. kr. till 1432 milj. kr. Jämfört med de närmast föregående åren har nettoplaceringarna 1981 varit

större och volymen köp och försäljningar väsentligt större. Nettoplaceringarna har påverkats av den livliga nyemissionsverksamheten och den ökade värdepappersomsättningen är en avspegling av kurs- och omsättningsutvecklingen på aktiemarknaden.

Av översikten framgår också att vid slutet av 1981 var marknadsvärdet på fondens värdepappersportfölj 749 milj. kr. högre än anskaffningsvärdet Gfr värdepappersförteckningen i förvaltningsberättelsen). Vid slutet av

föregående år var motsvarande övervärde 119 milj. kr. Ökningen under året av marknadsvärdet i förhållande till anskaffningsvärdet var sålunda

630 milj. kr. Om man till detta belopp lägger summa utdelningar och räntor på konverteringslån, 74 milj. kr., och netto realisationsvinster, 71 milj. kr., blir det totala ekonomiska utfallet av 1981 års portföljförvaltning 775 milj.

kr. Ställer man detta belopp i relation till marknadsvärdet på portföljen vid årets början, 1371 milj. kr. betyder detta en effektiv avkastning under 1981

på 570.

Regeringen har tidigare denna dag på föredragning av chefen för socialdepartementet fastställt balansräkningen och förordnat ledamöter i fondstyrelsen för en period av tre år.

Jag hemställer att regeringen överlämnar årsredovisningen till riksda-

gen.

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

tl Riksdagen 1981/82. 1 saml. Nr 207

Skr. 1981/82: 207 5

Bilaga

ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN

Fjärde fondstyrelsen

ÅRSREDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 1981

Skr. 1981/82: 207 6

Allmänna Pensionsfonden

Första, andra och tredje AP-fonderna

Allmänna Pensionsfonden (AP-fonden) tillkom i samband med att ATPsystemet infördes fr. o. m. 1960. AP-fonden har till uppgift att förvalta de avgifter som erläggs för att finansiera ATP-pensionerna. Förvaltningen delades upp på tre fondstyrelser (med ett gemensamt kansli), beroende på varifrån avgifterna kom (avgifter för anställda i offentlig tjänst, för anställda i större privatägda företag resp. övriga avgifter).

Första, andra och tredje fondstyrelsernas kapitalförvaltning avser enbart obligationer och vissa andra typer av fordringsbevis. Det sammanlagda belopp som förvaltas av de tre första fondstyrelserna uppgick vid årsskiftet 1981/82 till 176 miljarder kronor. Två tredjedelar av detta belopp har gått till staten, kommunerna och bostadssektorn, en fjärdedel till det industriella näringslivet och återstoden till kraftverksbyggande och till lantbruket. .

På initiativ av en statlig utredning, Kapitalmarknadsutredningen, beslöt riksdagen 1973 att AP-fondens verksamhet skulle utsträckas till att omfatta även tillförsel av riskkapital till näringslivet. För att handha denna del av verksamheten inrättades en fjärde fondstyrelse med eget kansli, som trädde i funktion fr. o. m. 1974.

Fjärde AP-fonden

Syftet med fjärde AP-fonden är ”att tillföra företagen mera eget kapital till gagn för industriell expansion och ökad sysselsättning”. De medel som enligt riksdagsbeslut tillförs fjärde AP-fonden — och som överförs från första—-tredje delfonderna — skall placeras i aktier, i konvertibla skuldebrev (dvs. skuldebrev som på vissa villkor kan bytas ut mot aktier) eller skuldebrev med optionsrätt att teckna aktier. Placeringarna skall tillgodose kraven på god avkastning, riskbegränsning och tillfredsställande betalningsberedskap.

Fonden får enbart köpa svenska aktier (och skuldebrev utfärdade av svenska aktiebolag). Vidare gäller den begränsningen, att fonden inte får äga bank- och försäkringsaktier. I reglementet för AP-fondens verksamhet har fastställts en övre gräns för hur stort fondens engagemang får vara i ett enskilt företag — fonden får inte äga aktier motsvarande mer än 1096 av röstvärdet för samtliga aktier i ett bolag. Samma typ av regel — med begränsning till 52 — gäller fö för försäkringsbolag.

Fjärde AP-fonden tillför näringslivet riskvilligt kapital direkt, dvs. i samband med nyemissioner. Lika viktigt är emellertid det stöd för aktiemarknaden som fondens nettoplaceringar i övrigt utgör.

Skr. 1981/82: 207 7

Fondstyrelsen fattade 1980 ett principbeslut att fonden skall kunna enga-

gera sig också i icke börsnoterade företag, i första hand företag som inom ett antal år kan bli aktuella för börsintroduktion. Sådana företag är ofta

mer expansiva än företag som nått längre i tillväxtprocessen. Samtidigt är möjligheterna begränsade för onoterade företag att med bibehållen själv-

ständighet få tillskott av riskkapital utifrån. Sedan fjärde AP-fonden tillkom har riksdagen beslutat att sammanlagt

1850 mkr. skall överföras till fonden från de övriga delfonderna. Av detta belopp har hittills lyfts 1400 mkr. enligt följande:

1974 300 mkr.

1975 200 mkr.

1976 300 mkr.

1977 200 mkr. 1978 250 mkr. 1981 150 mkr.

Återstående 450 mkr. kommer att lyftas under de närmaste 3—4 åren.

Fjärde fondstyrelsen har tolv ledamöter (med lika många suppleanter) som förordnas av regeringen. Av ledamöterna utses två som företrädare

för kommunerna, tre för arbetsgivare och fem för arbetstagare. Mandatperioden är tre år. Fondens kansli, som sköter den löpande fondförvaltningen, består f.n. av sex personer. Det ekonomiska resultatet av fjärde AP-fondens verksamhet är samman-

satt av aktieutdelningar, räntor på konverteringslån och likvida medel samt

kursvinster och kursförluster på sålda värdepapper, allt minskat med förvaltningskostnader. Värdeförändringarna i portföljen på grund av utvecklingen på aktiemarknaden kommer inte fram i resultaträkningen. Av rörel-

seresultatet (aktieutdelningar och ränteintäkter minskade med förvaltningskostnader) återgår 80 § till första—tredje delfonderna.

Den aktuella bilden av fjärde AP-fonden och dess verksamhet förmedlas

av verkställande direktörens översikt och årsredovisningen på följande sidor.

Fjärde AP-fonden

Styrelse

Ledamöter Bengt Lyberg, f. d. landshövding, ordförande Gunnar Söder, generaldirektör, vice ordförande Erik Svensson, kommunalråd Roland Agius, direktör Hans Werthén, tekn. doktor Nils Landqvist, docent

Skr. 1981/82: 207 8

Ingemar Essén, direktör Stig Malm, LO:s andre ordförande

Enar Ågren, förbundsordförande

Lars Ljung, ekonom Kurt Lanneberg, ekonomichef Hans Hellers, förbundsordförande

Suppleanter

Bengt Westerberg, statssekreterare

Thorsten Larsson, riksdagsledamot

Gunnar Olsson, försäljningschef Sven Järdler, förbundsdirektör

Karl Erik Önnesjö, disponent

Stig Lundahl, ekonomidirektör

Robert Alderin, direktör Lage Andréasson, förbundsordförande

Sven Wehlin, andre förbundsordförande Bertil Jonsson, förbundsordförande Christer Wretborn, utredningssekreterare Tobias Lund, direktör

Verkställande direktör Sten Wikander

Revisorer Gösta Renlund, bankdirektör, ordförande Arne Henrikson, direktör

Anders Larsson, ekonomichef

Gösta Telestam. direktör

VDs översikt

Aktiemarknaden 1981

Trots en successivt försvagad konjunktur visade den svenska aktiemark-

naden under 1981 en starkt positiv utveckling. Med undantag för en för-

svagning under augusti-september steg kurserna praktiskt taget oavbrutet. Från årsskifte till årsskifte höjdes kursnivån (mätt med tidskriften

Affärsvärldens generalindex) med 56,9 96. Sedan oktober 1980, då kurs-

uppgången satte in efter ett par års stagnation, har ökningen varit drygt

85.

Skr. 1981/82: 207 9

Stockholmsbörsen utvecklades 1981 väsentligt gynnsammare än börserna i andra länder. I Tokyo var uppgången 1596, i London 1092 och i " Amsterdam och Bryssel några få procent. I Frankfurt, Paris och New York sjönk kurserna. Eftersom de fundamentala faktorerna bakom aktiekursutvecklingen (konjunkturer och penning- och kreditpolitik) varit i stort sett desamma i hela västvärlden måste utvecklingen av den svenska aktiemarknaden förklaras av tekniska/marknadsmässiga faktorer, som varit specifika för Sverige.

Den faktor av detta slag som sannolikt haft den största betydelsen är skattefondsparandet, som fick starkt ökad omfattning under 1981 och som byggdes ut genom systemet med företagsanknutna aktiefonder. Mellan en och en halv miljard kronor torde ha tillförts aktiemarknaden via skattefondsparandet under 1981. En annan faktor som stimulerat den svenska börsen har varit ett starkt intresse — för första gången på flera år — för svenska aktier från utländska placerare. I första hand har detta gällt några få företag inom områdena läkemedel och bioteknik men i viss mån också andra företag, som med internationell måttstock tett sig undervärderade. Att premieobligationsmarknaden på grund av ändrade skatteregler fick en starkt minskad betydelse har troligen medfört att en del pengar strömmat över till aktiemarknaden. Slutligen torde devalveringen i september (som också möjliggjorde mer påtagliga lättnader i penningpolitiken) med förbättrade utsikter för exportföretagen framför allt under 1982 ha haft en positiv aktiemarknadseffekt under senhösten.

De starkt stigande börskurserna 1981 är inte uttryck för någon lönsamhetsförbättring i företagen genomsnittligt sett. I nedanstående tabell illustreras utvecklingen av avkastningen på eget kapital i börsföretagen! sedan mitten av 1970-talet. Även om tillgängliga uppgifter beträffande 1981 är osäkra torde räntabiliteten ha sjunkit jämfört med 1980, framför allt beroende på effekterna av ändrade valutakurser.

Lönsamheten i börsföretagen Procent

1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 Avkastning på eget kapital 10,3 6,6 23 4,2 10;2 10.8 ca 9 Nyemissionsränta för industriobligationslån 8,5—9,5 9,25—10 9,75—10 9,75-10,5 10-11 = 11,75—-13,5 14,75—15

Som en jämförelse återges i tabellen nyemissionsräntan resp. år för 15åriga industriobligationslån. Endast ett år, 1975, har avkastningen på riskkapitalet överstigit den aktuella räntan på långfristigt främmande kapital för företagen.

! Exkl. banker, försäkringsbolag och investmentbolag. Avkastningen efter 5096 schablonskatt på justerat eget kapital vid resp. års ingång. |

Skr. 1981/82: 207 10

Samtidigt som aktiemarknaden tillfördes nya pengar ökade också företagens efterfrågan på tillskott av riskkapital. Aktiemarknadsutvecklingen

gav utrymme för en kraftigt ökad nyemissions- och nyintroduktionsverksamhet. Summa kontantemissioner av aktier och konverteringslån samt nyintroduktioner riktade till den svenska marknaden steg från ca 125 mkr.

1980 till ca 1800 mkr. 1981. Härtill kommer närmare 800 mkr. i emissioner

av svenska företag, riktade till utlandet. Diagrammet belyser också sambandet mellan aktiekurser och nyemissionsvolymer och därmed andrahandsmarknadens betydelse för näringsli-

vets riskkapitalförsörjning.

Marknaden tillfördes nio nya företag under året, medan sex bolag upp-

hörde att vara börsbolag. Av de nytillkomna företagen var inte mindre än sex fastighetsbolag och ett investmentbolag. Av de avförda bolagen var fyra rörelsedrivande.

Med stigande kurser och en starkt ökad nyemissionsverksamhet har följt

en starkt ökad aktieomsättning. På fondbörsens AI-lista omsattes under året 17,9 mdr kronor jämfört med 7,5 mdr kronor 1980. På All-listan, för vilken jämförelsetal för: 1980 saknas, omsattes 1981 0,7 mdr kronor.

Som framgår av diagram 1 var skillnaderna i kursutveckling ganska små

mellan de viktigaste delbranscherna, ca + 5 procentenheter över året som helhet i förhållande till generalindex. Kurvorna har följt varandra mycket

nära med ett undantag, skogsaktierna, som under sommarmånaderna visade en betydligt starkare uppgång och därefter en starkare nedgång än

övriga aktier. Förklaringen till denna avvikelse är sannolikt marknadens föreställningar om effekterna på kort sikt av valutakursutvecklingen, särskilt då en allt starkare US-dollar. Mot bakgrund av iakttagelsen i föregå-

ende årsberättelse att verkstadsaktierna under femårsperioden 1976—80

utvecklats väsentligt sämre än generalindex bör det påpekas att index för verkstadsaktier 1981 stigit snabbare (62,3 26) än generalindex. Utvecklingen av ett branschindex är emellertid i hög grad beroende av avgränsningen av branschen. I ett annat indexsystem (tidskriften Veckans Affärers) har

verkstadsaktierna utvecklats sämre än totalindex. Verkstadsbranschen

omfattar där ytterligare några företag, för vilka kursutvecklingen i flertalet

fall varit svag. Osäkerheten i fråga om delindexserierna gäller naturligtvis i

än högre grad branscher med ganska få företag.

Av de branscher som inte illustreras i diagrammet har två utvecklats

väsentligt sämre än generalindex (metall- och stålmanufaktur + 35,4 76 och

handelsföretag + 42,8 96) och två väsentligt bättre (rena investmentbolag + 69,4 70 och banker + 81,9 76). I fråga om investmentbolagen innebär detta att den s. k. investmentbolagsrabatten minskat under 1981. Föreställningen att fastighets- och byggbolagen som grupp utvecklats speciellt

gynnsamt håller inte streck — branschindex steg med 48,1 4. Frågan om de mindre och medelstora företagens riskkapitalförsörjning

har under året ägnats särskild uppmärksamhet. I november publicerade en

Skr. 1981/82: 207 11

statlig utredning ett delbetänkande, ”Tillväxtkapital” (SOU 1981:95) med förslag om åtgärder syftande till en breddning av aktiemarknaden. Styrelsen för Teknisk Utveckling lade i december fram ett förslag om bl. a. bildande av en ny typ av minoritetsinvestmentbolag efter amerikanskt mönster.

Fondens portfölj

Fondens nyplaceringar under 1981 uppgick till 477 mkr. (170 mkr).

Samtidigt har värdepapper med ett anskaffningsvärde på 298 mkr. (44 mkr.) sålts. Värdepappersinnehavet mätt i anskaffningsvärden har alltså under året ökat med netto 179 mkr. (126 mkr.), från 1252 mkr. till 1432

mkr.

Jämfört med de närmast föregående åren har nettoplaceringarna 1981 varit större och volymen köp och försäljningar väsentligt större. Nettopla-

ceringarna har påverkats av den livliga nyemissionsverksamheten, och den

ökade värdepappersomsättningen är en avspegling av kurs- och omsätt-

ningsutvecklingen på aktiemarknaden. Marknaden har givit utrymme för ”arbitrageaffärer” mellan olika aktieserier, fria resp. bundna aktier, aktier med resp. utan kupong etc. Vidare ingår i köp- och försäljningssiffrorna

värdepappersbyten i samband med uppköpserbjudanden.

Vid slutet av 1981 ingick 45 (41) företag i fondens portfölj (enbart aktier i

34 företag, aktier och konverteringslån i 8 företag och enbart konverte-

ringslån i 3 företag). Dessutom har fonden icke konvertibla förlagsbevis i

ett företag (Volvo). Dessa har erhållits som dellikvid vid utbyte av aktier i

Beijerinvest mot Volvoaktier -och redovisas i balansräkningen som en

tillfällig placering utanför värdepappersportföljen.

Nya börsnoterade företag i portföljen är AEG, Gullspång, Korsnäs-

Marma, NPL, Saab-Scania, Scansped och Swedish Match. Fonden har

avyttrat sina innehav i Beijerinvest (i utbyte mot aktier i Volvo), Fläktfab-

riken, Nife Jungner, Rotor Maskiner (de två sistnämnda i samband med

uppköpserbjudande) och Uddeholm.

Nettoköp av aktier har gjorts i Electrolux, Esselte, MoDo, Prospector, SCA och SKF. Aktieinnehaven har minskats i AGA, ESAB, FABEGE, Fagersta, Fortia, Incentive, Perstorp, Pharos, Ratos och Volvo.

Portföljen av konverteringslån har fortsatt att öka. Fonden har köpt konvertibla skuldebrev i Electrolux, FABEGE (i samband med försälj-

ningar av aktier) och Promotion. Fonden har vidare förvärvat en dei av det konvertibla förlagslån, som Bahco emitterade under året i samband med sitt köp av Hiab-Foco. Två svenska företag, AGA och LM Ericsson, har under 1981 emitterat konvertibla förlagslån på den internationella kapitalmarknaden. Fonden har köpt nom. USD 500000 i vardera lånet med utnyttjande av switchvaluta. :

Skr. 1981/82: 207 Ip

Av icke börsnoterade aktier har fonden i en riktad nyemission förvärvat

drygt 1192c av aktiekapitalet i Paul Anderson Industrier AB (PAI) och lämnat företaget ett konvertibelt förlagslån på 5 mkr. Fondens totala

engagemang i PAI uppgår därmed till ca 7,5 mkr. PAI är moderbolag i en koncern med inriktning främst på byggnadsentreprenader, byggmaterial och maskinuthyrning. Koncernen har ca 1600 anställda och en omsättning

1981 på drygt 800 mkr. Vidare har fonden i en nyemission, riktad huvudsakligen till ett antal institutionella aktieplacerare, förvärvat aktier med ett

anskaffningsvärde av 1,7 mkr. i Yngve Kullenberg Byggnads AB. Detta företags rörelse omfattar väsentligen byggnadsverksamhet med fastighets-

försäljning, fastighetsförvaltning samt tomt- och fritidsverksamhet. Diskussioner pågår i januari 1982 om ett eventuellt engagemang i KF

Industrier AB.

Övriga förändringar i portföljen är marginella. Fondens deltagande i nyemissioner under året uppgick till ett sammanlagt belopp av 65 mkr. Det

innebär att en förhållandevis stor del av fondens nettoplaceringar under året gått till nyemissioner. Fondens engagemang i dessa har varit relativt

sett större än fondens andel av den totala aktiemarknaden (jfr nedan).

Under våren genomförde fonden en informationskampanj om sitt intresse för engagemang i icke börsnoterade företag. Huvudmomentet i kampan-

jen utgjordes av en folder, ”Porträtt av en företagsbyggare som vill ha sin

frihet kvar”. Foldern skickades till ca 1750 företag med mer än 100

anställda och till alla auktoriserade resp. godkända revisorer. Fondens

personal har också medverkat med föredrag i ämnet vid ett antal regionala

möten med kontorsföreståndare i de tre största affärsbankerna.

Marknadsvärdet på fondens portfölj av börsnoterade aktier vid utgången

av 1981 utgjorde 2,5 70 av det samlade börsvä:det av samtliga börsnoterade

företag (exkl. banker och försäkringsbolag, vilkas aktier fonden inte får

förvärva) vid samma tidpunkt.

Fondens fem största placeringar 1980 och 1981 Marknadsvärden mkr.

Vid slutet Förändring netto under Vid slutet

av 1980 året genom av 1981

köp/nyemis-

sion försäljning Astra 131 (1) - 4 243 (1) L M Ericsson 90 (5) + 3 195 ( 2) AGA 116 (2) +13 136 ( 3) Volvo 93 (4) -—28 130 (4) SCA 53 (—) +32 129 (5)

Sandvik 114 (3) - = 124 (—)

Fondens fem största engagemang (aktier och konverteringslån sammantagna), mätt efter marknadsvärden, redovisas i nedanstående tabell. Astra är sedan 1978 fondens största enskilda placering. Under 1981 har den

Skr. 1981/82: 207 13

förändringen inträffat att Sandvik utgått ur gruppen och ersatts av SCA. L M Ericsson har tack vare en mycket gynnsam kursutveckling blivit fondens näst största engagemang.

Utöver de i tabellen redovisade företagen hade fonden ett engagemang

av storleksordningen 100 mkr. eller mer i ytterligare två företag, nämligen ASEA och Fortia.

De fem största innehaven svarade vid slutet av 1981 för 3822 av det

totala marknadsvärdet på fondens portfölj. Andelen har de senaste åren varit sjunkande (1979:45 92, 1980: 40 70). Fördelningen på branscher av fondens portfölj framgår av tabellen nedan. Branschindelningen är den som tidskriften Affärsvärlden tillämpar och som ligger till grund för tidskriftens indexberäkningar.

Portföljens fördelning på branscher Procent, mätt efter marknadsvärden

Förändringarna under 1981 i portföljens branschmässiga fördelning är med ett undantag små. Andelen skogsaktier har genom köp för sammanlagt ca 65 mkr. ökat från 6 till 1096 av portföljvärdet.

Sammansättningen av fondens portfölj skiljer sig på vissa punkter från aktiemarknadens fördelning på branscher. Å ena sidan har fonden väsentligt lägre andelar fastighets- och byggbolagsaktier och aktier i rena investmentbolag. Å andra sidan är andelarna för verkstadsaktier och den mycket heterogena gruppen ”Övriga” aktier väsentligt högre. I det sistnämnda fallet påverkas siffran av fondens stora engagemang inom läkemedelsindustrin (Astra och Fortia). Enbart dessa utgör närmare 1626 av portföljvärdet.

Likvida medel

Vid utgången av 1981 uppgick fondens likvida medel till 260 mkr?., vilket innebär en ökning under året med 71 mkr. Ökningen beror på att det till fonden överförda grundkapitalet under året höjts med 150 mkr.

? Exkl. banker. > Netto efter avdrag av kortfristig skuld för köpta värdepapper.

Skr. 1981/82: 207 14

Förändringen av de likvida medlen uppstod på följande sätt:

Nettoplaceringar

De likvida medlen är placerade i bankcertifikat och på specialkonto i bank. Den genomsnittliga förräntningen under året var 14,2 96 (13,3 20).

Den högre avkastningen återspeglar det genomsnittligt högre ränteläget för korta placeringar under 1981.

Fondkapital och bokföringsmässigt resultat

Fondens grundkapital — dvs. det kapital som överförts från 1—3 APfonderna till AP-fondens fjärde fondstyrelses förvaltning — utgjorde vid slutet av föregående år 1250 mkr. Uppsamlade överskottsmedel var 122:

mkr., och det totala fondkapitalet vid ingången av 1981 var alltså 1372

mkr.

Genom riksdagsbeslut i mars 1981 har det högsta belopp som får över-

föras till fjärde fondstyrelsens förvaltning från de övriga delfonderna höjts

till 1850 mkr. Av ökningen med 600 mkr. har fonden under 1981 tillförts

150 mkr. : Vid beräkningen av fondkapitalet och i fondens redovisning i övrigt skall

enligt reglementet för Allmänna Pensionsfondens förvaltning tillgångarna

tas upp till anskaffningsvärden. Det innebär att det i resultaträkningen

redovisade resultatet av verksamheten inte har påverkats av orealiserade kursvinster och kursförluster. |

Aktieutdelningarna ökade 1981 med inte fullt 10 mkr. till 66 mkr. Ök-

ningen beror till större delen på utdelningshöjningar i de företag i vilka

fonden är engagerad. Utdelningsintäkterna har påverkats negativt med drygt 3 mkr. genom att aktier sålts före avstämningsdagen för utdelning och sedermera återköpts. Ränteintäkterna uppgick till 40 mkr (34 mkr.). Av ökningen jämfört med

1980 hänför sig ca 5 mkr. till den ökade portföljen av konvertibla skuldebrev.

Förvaltningskostnaderna har sjunkit från föregående år vilket sammanhänger med kostnader av engångsnatur 1980 på drygt I mkr.

+ Försålda värdepapper har här upptagits till försäljningsvärden, och nettoplaceringarna har alltså påverkats av realisationsvinster. . .

Skr. 1981/82: 207 5

Årets verksamhet gav ett rörelseöverskott (aktieutdelningar och ränteintäkter minskade med förvaltningskostnader) på 103 mkr. (86 mkr.).

Försäljningar av värdepapper 1981 medförde netto realisationsvinster på 71 mkr. (4 mkr.). |

Sedan 1979 betalar 4:e AP-fonden till 1-3 deifonderna 8092 av sitt:

rörelseöverskott som bidrag till pensionsutbetalningarna. För 1981 utgör

detta bidrag 83 mkr. (69 mkr.).

Nettoresultatet för året, som tillföres fondkapitalet, blev 91 mkr. (22 mkr.). Tillsammans med det förut nämnda tillskottet på 150 mkr. till

grundkapitalet ökade fondkapitalet alltså med 241 mkr. till 1613 mkr. vid årets slut.

Fondens tillgångar — upptagna till anskaffningsvärden i mkr. — förde-

lade sig vid utgången av 1981 på följande sätt:

Aktier 1338 (1187) Konvertibla skuldebrev 94 (66) Förlagsbevis 5 ( —) Likvida medel" 176 ( 120)

1613 (1372)

Effektiv avkastning

Vid slutet av 1981 var marknadsvärdet på fondens värdepappersportfölj

749 mkr. högre än anskaffningsvärdet” (jfr värdepappersförteckningen i förvaltningsberättelsen). Vid slutet av föregående år var motsvarande övervärde 119 mkr. Ökningen under året av marknadsvärdet i förhållande till anskaffningsvärdet var sålunda 630 mkr. Om man till detta belopp lägger summa utdelningar och räntor på konverteringslån, 74 mkr., och netto realisationsvinster, 71 mkr., blir det totala ekonomiska utfallet av -

1981 års portföljförvaltning 775 mkr. Ställer man detta belopp i relation till marknadsvärdet på portföljen vid årets början, 1371 mkr, betyder detta en

effektiv avkastning under 1981 på 57 Ze. Förvaltningen av en aktieportfölj är en verksamhet med långsiktiga mål,

och resultatet ett visst år måste ses i perspektivet av utfallet under en

längre tidsperiod. Också mätningar på längre sikt (t. ex. av effektivavkastning eller jämfö-

relser med utvecklingen av aktieindex) är vanskliga när det gäller en fond som tillförts medel successivt. I det följande redovisas två alternativa sätt att bedöma det långsiktiga utfallet av fondens placeringar.

5 För att få överensstämmelse mellan summa tillgångar och fondkapital har fondens konfristiga skulder (leverantörsskulder resp. skuld till 1-3 AP-fonderna för bidrag till pensionsutbetalningar) salderats mot likvida medel. På grund av avrundningar stämmer summa fondkapital inte med summan av delposterna i tabellen. 6 Icke börsnoterade värdepapper har i avsaknad av marknadsvärden tagits upp till anskaffningsvärden.

Skr. 1981/82: 207 16

Till att börja med jämförs utvecklingen av fondkapitalet (med värdepappersportföljen upptagen till marknadsvärden) sedan fondens tillkomst med en tänkt fond, som placerat pengar enbart i industriobligationer. Denna ”industriobligationsfond” har tillförts medel i samma takt och i samma omfattning som i verkligheten skett till 4:e AP-fonden. Placeringarna har gjorts till den vid varje tid gällande nyemissionsräntan för industriobligationslån. Samma skatte- och bidragsregler som gällt för 4:e AP-fonden har tillämpats. En jämförelse av detta slag kan sägas vara relevant i den meningen att placeringar i industriobligationer hade varit ett naturligt alternativ om 4:e AP-fonden inte tililskapats. Skillnader i det ekonomiska utfallet ger dessutom ett uttryck för riskkapitalets avkastning i förhållande : till långfristiga lån till i stort sett samma företag.

Som framgår av diagrammet har den faktiska utvecklingen i 4:e APfonden givit ett fondkapital som är drygt 600 mkr. högre än den tänkta obligationsfondens. Ännu större blir skillnaden om man justerar obligationsfondens portfölj till marknadsvärden, som p. g.a. stigande räntor har sjunkit. Mot detta beräkningssätt kan dock invändas att obligationerna så småningom löses in till nominella värdet.

Ett annat sätt att illustrera fondens ekonomiska utveckling är att jämföra det aktuella fondkapitalet med värdet i dag av tillskotten på sammanlagt 1400 mkr., uppräknade med konsumentprisindex. En sådan beräkning får givetvis justeras med de belopp fonden ”återbetalat” i form av skatter och bidrag till pensioneringssystemet, likaledes indexjusterade. De tillförda 1400 mkr. motsvarade vid det senaste årsskiftet 2330 mkr., och de återbetalade beloppen hade vid samma tidpunkt ett ”nuvärde” av 310 mkr. För att realvärdet på de medel som netto tillförts fonden skall ha bibehållits borde fondkapitalet den 31 december 1981 alltså ha varit minst 2020 mkr. Det faktiska fondkapitalet, baserat på marknadsvärden, var 2362 mkr.

Administration

Medelantalet anställda under året har varit oförändrat 6. Löner och ersättningar har uppgått till:

styrelse och verkställande direktör 760254 kronor övriga anställda 592259 kronor revisorer 74624 kronor

Stockholm i januari 1982 Sten Wikander Verkställande direktör.

Skr. 1981/82: 207 17

Förvaltningsberättelse

De av fondstyrelen förvaltade medlen har placerats på sätt som framgår av balansräkningen och särskilda specifikationer över styrelsens innehav av aktier och konvertibla obligationer vid årsskiftet. Enligt fondens reglemente är tillgångarna bokförda till anskaffningsvärdet.

Resultatet av årets förvaltning samt styrelsens tillgångar och skulder per

den 31 december 1981 framgår av nedanstående resultaträkning samt balansräkning.

Resultaträkning tkr.

Resultat före överföring

Balansräkning tkr.

Kortfristiga skulder

Fondkapital

Skr. 1981/82: 207 18

Stockholm den 27 januari 1982 Bengt Lyberg Gunnar Söder Erik Svensson Roland Agius Hans Werthén . Nils Landqvist Ingemar Essén Stig Malm Enar Ågren : Lars Ljung Kurt Lanneberg Hans Hellers Sten Wikander (Verkst. dir.)

Under hänvisning till revisionsberättelsen intygas, att förestående resultaträkning och balansräkning överensstämmer med räkenskaperna.

Stockholm den 29 januari 1982

Gösta Renlund Arne Henrikson Anders Larsson Gösta Telestam

Revisionsberättelse

Undertecknade, som av regeringen förordnats att såsom revisorer granska Allmänna Pensionsfondens fjärde fondstyrelses förvaltning, får härmed

avge revisionsberättelse för år 1981.

Vi har granskat förvaltningsberättelsen, tagit del av räkenskaperna, protokoll och andra handlingar, som lämnar upplysning om fondstyrelsens förvaltning. inventerat de under fondstyrelsens förvaltning stående till-

gångarna samt vidtagit de övriga granskningsåtgärder vi ansett erforder-

liga.

Räkenskaperna har detaljgranskats av REVEKO AB. Vi finner ingen anledning till erinran mot de värdepapperstransaktioner,

som fonden företagit under år 1981, eller mot det sätt på vilket desamma

genomförts.

Revisionen har icke gett anledning till anmärkning beträffande förvaltningsberättelsen, de i densamma upptagna resultat- och balansräkningarna, bokföringen eller inventeringen eller eljest beträffande fondstyrel-

sens förvaltning.

Stockholm den 29 januari 1982

Gösta Renlund

Arne Henrikson Anders Larsson Gösta Telestam

Skr. 1981/82: 207 19

Portföljförteckning

Aktieinnehav per den 31 december 1981

Skr. 1981/82: 207 20

Företag Antal Förändring" Marknads- = cav

+ Förändringarna anges netto och är i vissa fall resultatet av flera olika förändringar under året, 1. ex. emission

eller aktieuppdelning i kombination med försäljning.

Innehav av konvertibla skuldebrev per den 31 december 1981

Företag Nom. kr. Förändring Marknads-

under 1981 - värde

tkr

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982