om Nordiska ministerrådets allmänna budget för år 1984, m.m.

Prop. 1982/83: 169

Regeringens proposition

1982/83: 169

om Nordiska ministerrådets allmänna budget för år 1984, m.m.;

beslutad den 7 april 1983.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll. På regeringens vägnar INGVAR CARLSSON

SVANTE LUNDKVIST

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att Nordiska ministerrådets allmänna budget för år 1984 godkänns och att medel anvisas för Sveriges andel av kostnaderna för den verksamhet som finansieras över denna budget. Vidare föreslås att regeringen bemyndigas medge att vissa åtaganden görs av Nordiska industrifonden. Nordiska ministerrådets allmänna budget omfattar inte det nordiska kultursamarbetet. För detta finns en särskild budget.

1 Riksdagen 19821/83. I saml. Nr 169

Prop. 1982/83: 169 [Ne

Utdrag UTRIKESDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1983-04-07

Närvarande: statsrådet I. Carlsson, ordförande, och statsråden Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Peterson, Boström, Bodström, Göransson, Gradin, R. Carlsson, Holmberg, Thunborg

Föredragande: statsrådet Lundkvist

Proposition om Nordiska ministerrådets allmänna budget för år 1984, m.m.

I prop. 1982/83:100 (bil. 5, s. 23) har regeringen föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till Nordiska ministerrådets allmänna budget för budgetåret 1983/84 beräkna ett förslagsanslag av 59 200000 kr. Jag avser nu att ta upp denna fråga.

1 Inledning

Nordiska ministerrådet inrättades år 1971 genom en revision av den år 1962 ingångna samarbetsöverenskommelse mellan de nordiska länderna (Helsingfors- avtalet). Den 12 april 1973 ingicks ett avtal mellan de nordiska länderna om upprättande av Nordiska ministerrådets sekretariat i Oslo. Upprättandet av ministerrådssekretariatet godkändes för Sveriges del av riksdagen den 25 maj 1973 (prop. 1973: 121, UU 13, rskr 245). Verksamheten vid sekretariatet inleddes den 1 juli 1973.

I samband med upprättandet av sekretariatet skapades en budget för den del av ministerrådets verksamhet som administreras av sekretariatet. Denna budget, Nordiska ministerrådets allmänna budget, omfattar inte det nordiska kultursamarbetet, för vilket Nordiska ministerrådet i sammansättningen kultur- och undervisningsministrarna fastställer en särskild budget. Den omfattar inte heller de gemensamma nordiska biståndsprojekt i u-länder som finansieras över de nordiska ländernas biståndsbudgetar och inte heller medel till Nordiska investeringsbanken. Beträffande samarbetet genom Nordiska investeringsbanken kommer regeringen senare i år att lämna särskilt förslag om utökning av bankens grundkapital i enlighet med rekommendation från Nordiska rådet.

Prop. 1982/83: 169 3

Fr.o.m. år 1975 omfattar Nordiska ministerrådets allmänna budget ett kalenderår. Medel för verksamheten under år 1983 anvisades av riksdagen den 27 maj 1982 (prop. 1981/82:208, UU 24, rskr 348).

Enligt reglementet för Nordiska ministerrådets budgetar (den allmänna budgeten och kulturbudgeten), beslutat av Nordiska ministerrådet den 18 februari 1979 (samarbetsministrarna) och den 15 januari 1979 (kultur- och undervisningsministrarna), fastställer Nordiska ministerrådet budgeten i mars under förbehåll av de nationella parlamentens godkännande. Reglementet gäller från den 1 januari 1979.

På initiativ av Nordiska rådet har en ny ordning fastställts på försök för behandlingen av den allmänna budgeten. Nordiska ministerrådet (samarbetsministrarna) och Nordiska rådets budgetkommitté hade ett möte den 30 november 1982, varvid man diskuterade anslag, prioriteringar och nivåer för 1984 års budget. Som underlag för denna diskussion hade ansökningar från ämbetsmannakommittéer och institutioner m.m. tillställts Nordiska rådets organ. På basis av bl.a. denna diskussion utarbetade Nordiska ministerrådet den 4 februari 1983 ett budgetförslag som överlämnades till Nordiska rådet. Efter behandling i rådets organ blev budgetförslaget föremål för debatt under Nordiska rådets 31:a session i Oslo i februari 1983. Med beaktande av de önskemål som framkom under debatten fastställde Nordiska ministerrådet (samarbetsministrarna) den 15 mars 1983 den allmänna budgeten för år 1984.

Genom denna nya ordning som i huvudsak gäller även för Nordiska ministerrådets kulturbudget, har önskemålet att bereda Nordiska rådet förbättrade möjligheter att delta i budgetarbetet tillgodosetts och att ge rådets medlemmar tillfälle att debattera budgeten under Nordiska rådets session. Härigenom uppnås också syftet att ge de nordiska samarbetsaktiviteterna en bättre parlamentarisk förankring och att göra den nordiska budgetbehandlingen mer lik den nationella.

Den budgetprocedur som sålunda tillämpas innebär att förslag inte kan föreläggas riksdagen inom den tid under vilken anslagspropositioner normalt ska lämnas. Motsvarande gäller för Nordiska ministerrådets kulturbudget. " I det följande redogör jag närmare för Nordiska ministerrådets allmänna budget för år 1984 och vissa frågor i anslutning härtill. |

Chefen för utbildningsdepartementet kommer senare denna dag att anmäla frågan om Nordiska ministerrådets kulturbudget för år 1984.

En utförlig redogörelse för det nordiska arbetet har lämnats i den berättelse rörande det nordiska samarbetet som ministerrådet har överlämnat till Nordiska rådet i december 1982 (dokument C 1/1983 i det nordiska trycket). En sammanfattning av denna redogörelse bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga I.

En översikt över Nordiska ministerrådets budget för år 1984 bör fogas till protokollet i detta ärende som biluga 2.

Prop. 1982/83: 169 | 4

2 Föredragandens överväganden

2.1 Allmänt

I rådande statsfinansiella läge i de nordiska länderna, vilket i hög grad beror på oljeprisutvecklingen, inflationen och andra förhållanden på det internationella ekonomiska planet, har det varit nödvändigt att göra besparingar i de nationella statsutgifterna. Detta påverkar även det nordiska samarbetet. En gemensam uppfattning är emellertid att det finns skäl att betrakta den nordiska budgetbehandlingen på annat sätt än den nationella. : Genom att söka gemensamma lösningar i stället för att lägga ner resurser i varje enskilt land för att lösa likartade problem, kan en samhällsekonomisk nytta uppnås genom det nordiska samarbetet. Möjligheterna att åstadkomma nationella besparingar genom nordiska samarbetslösningar bör därför tas tillvara.

Dominerande i det nordiska samarbetet f.n. är frågorna om det ekonomiska läget och sysselsättningen. Medel har avsatts för gemensamma åtgärder, som förbereds under ledning av de nordiska ländernas finansoch arbetsmarknadsministrar.

Under senare år har det ekonomiska, industripolitiska, handelsmässiga och energipolitiska samarbetet fått en allt större betydelse. Nordiska ministerrådet har ställt upp mål för detta samarbete under rubrikerna ”Norden som hemmamarknad” och ”Tekniken och framtiden”. Det är min uppfattning att de samarbetsprogram, som de nordiska ländernas samarbetsministrar utvecklat och de arbetsplaner som industri- och energiministrarna har antagit, skall genomföras i kontakt med arbetsmarknadens parter och med näringslivet. På så sätt öppnas möjligheter för samarbete inom olika sektorer och branscher i samhällsekonomin som är av särskilt intresse från tillväxtsynpunkt.

På många områden är de nordiska länderna hänvisade till att samarbeta för att kunna hålla jämna steg med de större industriländerna. De nordiska länderna är vart och ett för litet för att få fram t.ex. forskare och teknisk utrustning på viktiga områden såsom energiforskning, datateknologi och teknisk utveckling. Den arbetsfördelning som åstadkommits och de gemensamma satsningar som gjorts i det nordiska samarbetet i detta sammanhang bör föras vidare och fördjupas.

Betydelsefulia för det nordiska samarbetet är de nordiska kontakterna genom folkrörelserna och Föreningen Nordens verksamhet som väsentligt har bidragit till att stärka medborgarnas känsla av nordisk samhörighet. Jag anser det viktigt att våra folk hålls underrättade om det nordiska samarbetets syften och praktiska resultat genom en effektiv information. Jag återkommer till detta i det följande.

Prop. 1982/83: 169 5

2.2¶Översyn av formerna för det nordiska samarbetet m.m.

Det nordiska samarbetet har genomgått en snabb och omfattande förändring under de senaste tio åren. De former för det nordiska samarbetet som etablerades i början av 1970-talet kan därför behöva ses över. Sam-

spelet mellan Nordiska rådet och Nordiska ministerrådet kan behöva en

ändrad utformning bl.a. för att säkerställa parlamentarikernas inflytande

och aktiva medverkan i det nordiska samarbetet. Behovet av kontakter med arbetsmarknadens parter och med representanter för näringslivet har

ökat som ett resultat av de senaste årens satsningar på ekonomiskt och industriellt samarbete. Mot denna bakgrund tillsatte de nordiska ländernas statsministrar och Nordiska rådets presidium den 30 november 1982 ett parlamentariskt utskott med uppgift att göra en översyn av dessa frågor.

Färöarna och Åland har tidigare som självstyrande områden utsett medlemmar i Danmarks resp. Finlands nationella delegation till Nordiska rådet

och har även haft möjlighet att medverka i Nordiska ministerrådets arbete.

I samband med att Grönland år 1979 fick en autonom ställning aktualisera-

des frågan om en utökad representation för de självstyrande områdena i Nordiska rådet. En kommitté bestående av parlamentariker och regerings-

medlemmar lämnade hösten 1982 ett förslag om en ökning av Nordiska

rådets medlemsantal och om representationen för de självstyrande områ-

dena i olika samarbetsorgan (NU 1982:6).

I enlighet med förslaget och de rekommendationer som med anledning därav antogs vid Nordiska rådets session i februari blir det nödvändigt att

göra ändringar i bl.a. Helsingforsavtalet och vissa andra samarbetsavtal.

Regeringen avser att senare i år underställa riksdagen denna fråga.

2.3¶Nordiska ministerrådets allmänna budget för år 1984

2.3.1¶Allmänt

Nordiska ministerrådets allmänna budget omfattar kostnader för 15 nordiska institutioner och ca 250 särskilda projekt. Nya samarbetsområden har tillkommit successivt. Budgetens omslutning uppgår till 150,2 milj.

norska kronor för år 1983. Det nordiska samarbetet består i stor utsträckning av att samordna nationella aktiviteter som alla nordiska länder har intresse av. Den nordiska budgeten skall ses som ett viktigt instrument för att gemensamt utföra för de nordiska länderna angelägna arbetsuppgifter.

Syftet med den nordiska budgeten är inte att totalfinansiera det nordiska

samarbetet. De egentliga resurserna för det nordiska samarbetet är mång-

dubbelt större, eftersom många projekt finansieras även med nationella

anslag. Jag ser de gemensamma nordiska medlen som ett sätt att initiera

och hålla samman nordiska samarbetsprojekt. En betydande del av finan-

Prop. 1982/83: 169 i 6

sieringen bör ske genom att nationella myndigheter tillskjuter egna medel. Villigheten att anslå nationella medel blir då ett slags test på att den nordiska prioriteringen överenstämmer med nationella prioriteringar och att projekten verkligen är relaterade till de faktiska behoven. För svensk del kan detta också ske genom att avräkning i vissa fall sker på nationella anslag.

2.3.2 Budget för år 1984

Mot bakgrund av bl.a. den behandling av budgeten som skett i enlighet med den nya budgetproceduren har Nordiska ministerrådet den 15 mars 1983 enats om en budget för år 1984 på 169,5 milj. norska kronor. Detta är en ökning i förhållande till år 1983 med 19,3 milj. norska kronor, eller med 12,8 20. Den reella ökningen är 6,1 Zz.

Av utgifterna avses en del täckas genom Nordiska ministerrådets inkomster under år 1984. Dessa inkomster består av räntor och avgifter som de anställda vid Nordiska ministerrådets sekretariat har att erlägga i stället för inkomstskatt i Norge. Bland inkomsterna har även upptagits ett belopp som avser kostnaderna för Nordiska hälsovårdshögskolan i Göteborg. Dessa kostnader förskotteras av Nordiska ministerrådet och fördelas året efter mellan medlemsländerna i förhållande till andelen utnyttjade elevplatser. Nordiska ministerrådets totala intäkter beräknas till 15,3 milj. norska kronor. Återstoden 154,2 milj. norska kronor avses finansieras genom bidrag från de nordiska länderna.

Jag skall nu redogöra för de allmänna prioriteringar som gjorts vid fastställandet av 1984 års budget.

Det nordiska samarbetet bedrivs på en mycket bred front. Även om vissa teman som ”Tekniken och framtiden” och ”Norden som hemmamarknad” står centralt i samarbetet motsvaras inte dessa av några enstaka projekt utan av ett stort antal olika verksamheter. Den ökade arbetslösheten i de nordiska länderna har gjort att frågor om sysselsättningen och möjliga åtgärder på det arbetsmarknadspolitiska och det ekonomiskpolitiska området blivit alltmer centrala. Detta medför behov av satsningar över en bredare front för att samarbetets fördelar skall kunna utnyttjas.

De nordiska länderna har på det nationella planet olika budgetår. Av detta skäl måste de nordiska budgetarna förberedas mer än ett och ett halvt år före det nordiska budgetårets början. För att skapa en flexibilitet i budgeten och göra det möjligt att under löpande verksamhetsår ta hänsyn till verksamheter som inte helt kan förutses vid budgeteringstillfället, eller vilka det är svårt att lång tid i förväg kostnadsberäkna, har ministerrådet valt att lägga en stor del av projektbudgetens realökning till Nordiska ministerrådets reserv. Denna reserv är inte avsedd att användas för förstärkning av löpande verksamhet. Bland de områden som skall beaktas genom ökningen av reserven är bl.a. handlingsplanen på datateknologiom-

Prop. 1982/83: 169 7

rådet, samarbetsprogrammet på miljövårdsområdet samt en satsning på information om det nordiska samarbetet:

Projektmedel på institutionsbudgeten och projektbudgeten prioriteras genom den realökning som Nordiska ministerrådet fastställt för år 1984. Budgeten innefattar bl.a. ökade anslag till Nordiska industrifonden och Nordiska projektexportfonden på tillsammans 4 milj. norska kronor.

Jag övergår nu till att redovisa utgifternas fördelning i stort på de olika verksamhetsområdena. Av de totala utgifterna på 169,5 milj. norska kronor utgör 24,7 milj. norska kronor medel för administration och andra utgifter, 83,5 milj. norska kronor medel för institutioner och 61,3 milj. norska kronor medel för projekt.

Anslagen för administration och andra utgifter upptas till 24,7 mot 23,3 milj. norska kronor för år 1983. För det nordiska tjänstemannautbytet som fortsätter att utvecklas (prop. 1981/82:100 bil. 3 s. 17) har avsatts 820 000 norska kronor. De medel som upptagits för administration och andra utgifter avser främst kostnaderna för Nordiska ministerrådets sekretariat i Oslo. Dessa kostnader beräknas öka från 17,9 till 19,9 milj. norska kronor. Ökningen beror främst på beräknade löneökningar för personalen och vissa andra kostnadshöjningar. Sekretariatets personal uppgår till sammanlagt 46 personer. | Anslagen på institutionsbudgeten upptas till 83,5 mot 75,7 milj. norska kronor år 1983. Anslagen finansierar gemensamma nordiska institutioner. Antalet sådana institutioner uppgår f.n. till 15. De största anslagen beräknas för Nordiska industrifonden (33,8 milj. norska kronor), Nordiska hälsovårdshögskolan (8,2 milj. norska kronor), Nordiska institutet för odontologisk materialprovning (7,5 milj. norska kronor) och Nordiska projektexportfonden (6,3 milj. norska kronor). Utöver de direkta anslagen har även beräknats en reserv på 1,3 milj. norska kronor.

Beträffande Nordiska industrifonden innebär tidigare beslutad budget ett bemyndigande för fonden att ingå förpliktelser utöver tillgängliga medel för det innevarande budgetåret. För år 1985 krävs sådant bemyndigande upp till ett belopp av 17.8 milj. svenska kronor och för år 1986 upp till ett belopp av 11,9 milj. svenska kronor.

Anslagen på projektbudgeten upptas till 61,3 mot 51,2 milj. norska kronor år 1983. Medlen är avsedda för såväl pågående projekt som nya projekt under år 1984. Anslaget fördelas på ca 250 st. särskilda projekt inom 24 olika projektområden. De största anslagen beräknas för regionalpolitik (totalt 10,2 milj. norska kronor), säkerhetsforskning inom energiproduktionsområdet (totalt 9,1 milj. norska kronor), arbetsmarknad (4 milj. norska kronor) och miljövård (3,4 milj. norska kronor). Utöver de direkta anslagen har, som jag tidigare nämnt, även beräknats en reserv till Nordiska ministerrådets förfogande på 5,1 milj. norska. kronor.

Jag tillstyrker för egen del Nordiska ministerrådets förslag till allmän | budget för år 1984. Jag föreslår att regeringen underställer riksdagen förslaget för godkännande.

Prop. 1982/83: 169 8

2.3.3 Sveriges andel av budgeten

Ländernas bidrag till ministerrådets budgetar beräknas enligt en särskild fördelningsnyckel. Tidigare har fördelningen grundats på förhållandet mellan ländernas bruttonationalprodukter. Sveriges andel av budgeten uppgår enligt denna metod för år 1983 till 41,4 26. Denna har beräknats motsvara 61 021 000 norska kronor, eller 59 200 000 svenska kronor.

Nordiska ministerrådet (samarbetsministrarna) fastställde den 10 november 1982, efter en teknisk utredning av olika beräkningsgrunder, nya principer för beräkningen av den nordiska fördelningsnyckeln. De nya reglerna innebär att fördelningsnyckeln fastställs som resp. lands andel av den samlade nordiska bruttonationalinkomsten (BNI) till faktorpris. Som bas skall användas de kända värdena från de två senaste åren. För det senaste året används preliminära tal. Fördelningsnyckeln skall hädanefter fastställas för varje år. För att underlätta övergången mellan den gamla och den nya beräkningsmetoden har som en övergångsordning följande fördelningsnyckel fastställts för år 1984, nämligen Danmark 21,36, Finland 17,06, Island 1,1 720, Norge 19,27 och Sverige 41,470. Sveriges andel av budgeten för år 1984 är således oförändrad i förhållande till innevarande år, medan andelarna för de övriga länderna förändrats något.

Den svenska andelen av de nationella bidragen till Nordiska ministerrådets allmänna budget för år 1984 föreslås därmed beräknad till 63 838 800 norska kronor, vilket motsvarar ca 66 500 000 svenska kronor.

Härtill kommer den svenska andelen av kostnaderna för Nordiska hälsovårdshögskolan under år 1983 som har förskotterats av Nordiska ministerrådet. Andelen beräknas efter utnyttjade elevplatser och är ännu inte känd. Jag beräknar därför schablonmässigt ett belopp som svarat mot den svenska andelen av Nordiska ministerrådets allmänna budget, dvs. 41,490 av kostnaden som är 8207 000 norska kronor. Detta motsvarar ca 3 540000 svenska kronor.

Den svenska andelen av budgeten för år 1984 föreslås därmed beräknad till sammanlagt 70 040000 svenska kronor. Detta innebär en ökning med 10 840 000 svenska kronor i förhållande till år 1983.

Medlen bör anvisas i statsbudgeten för budgetåret 1983/84. Eftersom Nordiska ministerrrådets budget avser kalenderåret 1984, kan det svenska bidraget delvis komma att behöva betalas ut efter det svenska budgetårets utgång.

För Nordiska industrifondens bemyndigande att ingå förpliktelser för år 1985 och år 1986 utöver tillgängliga medel beräknar jag att Sverige skall svara för samma andel därav som för den svenska andelen av Nordiska ministerrådets allmänna budget, dvs. 41,4 Z av de aktuella beloppen som är 17,8 resp. 11,9 milj. svenska kronor. Detta motsvarar bemyndiganden på ca 7,4 milj. svenska kronor för år 1985 och ca 5.0 milj. svenska kronor för år 1986.

Prop. 1982/83: 169 | 9

3¶Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen

föreslår riksdagen att

1. för Sveriges del godkänna Nordiska ministerrådets förslag till

allmän budget för år 1984,

2. till Nordiska ministerrådets allmänna budget för budgetåret

1983/84 under tredje huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 70040000 kronor, 3. bemyndiga regeringen att medge att stöd lämnas av Nordiska

industrifonden vilket inräknat löpande beslut för Sveriges del

innebär åtaganden om högst 7 400 000 kronor under år 1985 och

högst 5 000 000 kronor under år 1986.

Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte.

4¶Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar

att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.

+t1 Riksdagen 19821/83.1 saml. Nr 169

Prop. 1982/83: 169 | 10

Bilaga I

Sammanfattning av det nordiska samarbetet under år

1982 inom Nordiska ministerrådets verksamhetsområde

I det följande återges sammanfattningen av den berättelse rörande det nordiska samarbetet som Nordiska ministerrådet i december 1982 över-

lämnade till Nordiska rådet (dokument C 1/1983).

1 Arbetsmarknad

Arbeidslosheten akte i Norden i 1982 samtidig som det ble utflating og

for enkelte av landene en nedgang i sysselsettingen totalt. Antall ledige plasser gikk ned. Ungdomsarbeidslgsheten gir fortsatt grunn for bekym-

ringer. I de förste årene må en vente större omstillinger på arbeidsmarkedet og

dette vil etter kjerneprosjektets analyser kreve at sysselsettingspolitiske synspunkter bygges inn i all offentlig planlegging og dessuten at arbeids-

markedets parter dras sterkere inn j planleggingsprosessen. Det vil også

kreves et utvidet nordisk samarbeide. Et viktig grunnlag for dette samarbeidet er den overenskomsten om felles nordisk arbeidsmarked som ble

undertegnet av arbeidsministrene den 6. mars 1982. Island har nå også sluttet seg til det felles nordiske arbeidsmarkedet.

Et omfattende utredningsarbeide om kapitalens mobilitet er utfört hvor en har studert forutsetningene for större kapitalmobilitet. En analyse av

dette materialet har vist at en rekke forhold som ble tatt opp i utredningen

er viderefgrt på andre samarbeidsområder.

Arbeidsmarkedssamarbeidet har fulgt opp samarbeidsprogrammet fra 1979 og en rekke utredningsprosjekter og andre nordiske fellestiltak er blitt

gjennomfört med hovedvekt på arbeidsmarkedets funksjonsmåter, ar-

beidsmarkedsforvaltningens instrumenter og metodikk samt tiltak for serlig utsatte grupper på arbeidsmarkedet. Spesiell oppmerksomhet er vict ungdomsarbeidsläsheten og en rapport om ungdomsgarantitanken i Nor-

den er lagt fram. Kontakten med arbeidslivets parter er utvidet.

Et bredt engasjement på nasjonalt, nordisk og internasjonalt plan er

nadvendig for å oppnå gunstigere gkonomisk utvikling og héöyere sysselsettingsnivå.

Diskusjonen mellom arbeids og finansministrene har innledet et bredt anlagt analyseprosjekt om arbeidslgshetens samfunnsgkonomiske kostnader hvor også de sosiale og menneskelige konsekvenser etter hvert vil bli studert. Samarbeidet har også irkludert mulighetene for sterkere felles nordiske initiativ i debatten om sammmenhengen mellom gkonomisk poli-

tikk og arbeidsloashet. De begrensede budsjettmidler som avsettes til arbeidsmarkedssamarbeidet på nordisk plan har fortsatt fört til reduserte muligheter for å ta opp nye prioriterte samarbeidsoppgaver.

Prop. 1982/83: 169 11

2 Arbetsmiljö

Till grund för det nordiska samarbetet på arbetsmiljöområdet ligger ett samarbetsprogram som reviderades år 1981. Revideringen företogs i samråd med arbetsmarknadens parter.

Den första nordiska institutionen på arbetsmiljöområdet har iniett sin verksamhet år 1982. Verksamheten gällande vidareutbildning av specialister inom arbetsmedicin, yrkeshygien och förtagshälsovård har under åren 1978-1981 drivits som ett projekt. Genom beslut av ministerrådet (samarbetsministrarna) den 28 februari 1982 upprättades Nordiska institutionen för vidareutbildning inom arbetsmiljöområdet.

Forskningen inom området arbetsmedicin och yrkeshygien har även år 1982 utgjort det största samarbetsområdet. Dokumentation av yrkeshygieniska gränsvärden, samarbete mellan de yrkeshygieniska enheterna, forskning angående arbetsförhållandenas betydelse för fosterskador samt arbetsrelaterade sjukdomar i stöd- och rörelseorganen samt dessa sjukdomars prevention har utgjort centrala projekt på området.

Samarbetet mellan myndigheterna har gällt främst dokumentationsverksamhet, koordinering av föreskriftsarbetet, samordning av produktkontroll samt granskning av tryckkärlsstål. Samarbete gällande personsäkerhet vid automation samt riskanalyser har utgjort nya insatsområden år 1982. Förberedelserna för en omorganisering och utvidgning av dokumentationsverksamheten på arbetsmiljöområdet har pågått år 1982 för att genomföra en försöksverksamhet, där även arbetsmarknadens parter utgör en målgrupp. Ett projekt gällande arbetstids- och ledighetslagstiftningens effekter har inletts år 1982.

3¶Bistånd till utvecklingsländerna

Arbeidet med oppfalgingen av anbefalingene i betenkningen ” Framtida nordiskt samarbete rörande utvecklingsbiståndet” NUA 1979:20 er fortsatt i 1982.

Arbeidsgrupper under Embetsmannskomitéen for bistandsspörsmål har hgsten 1982 avgitt rapporter vedr. ”Bistand og miljö” og ”Bistandspolitikkens grenseområder”.

Den Rådgivende Komité for bistandsspgrsmål har siden sin start i 1981 avholdt 3 mäter. I forbindelse hermed er gennomfört temadiskussjoner om aktuelle, sentrale bistandspolitiske spgrsmål.

De felles nordiske bistandsprosjekter er fortsatt etter planene, om enn den globale gkonomiske utvikling, som i serlig grad har vert til ugunst for utviklingslandene, har medfört visse vanskeligheter for enkelte prosjekter.

Ministerrådet har i 1982 truffet beslutning om forlengelse av landbruks-

Prop. 1982/83: 169 2

prosjektet i Mbeya, Tanzania fra I. juli 1982 — 30. juni 1985 samt forlen-

gelse av samvirkeprosjektet i Tanzania for perioden 1983—1988.

I kapitlet er det tatt med en redegjgrelse for det mere uformelle bistandssamarbeid i form av samrådsmgter, konsultasjoner og fellesopptreden i internasjonale fora, f.eks. Verdensbanken og FN's Utviklingsorganisationer.

4¶Byggsektorn

I det nordiska bostadsministermötet i augusti 1982 i Uleåborg i Finland

uppnåddes enighet om ett nytt handlingsprogram för bostads- och byggom-

rådet. Det förra handlingsprogrammet var från år 1977 och enligt det skulle

samarbetet främst omfatta byggnadstekniska frågor. Det nya programmet

är mindre tekniskt inriktat och samarbete kring bostadspolitiska frågor har fått ökad betydelse.

Till följd av allmän konjunkturnedgång har man i de nordiska länderna kunnat konstatera en betydande nedgång i byggaktiviteten med en ökad arbetslöshet inom byggsektorn som följd. Nedgång i byggnadsverksamheten i hemlandet har man sökt kompensera genom ökade insatser inom bygg- och byggmaterialexport. Detta har lett till ett ökat intresse för internationellt samarbete bl a för att undanröja tekniska handelshinder och

underlätta användningen av produkter som har godkänts och kontrollerats

i tillverkningslandet. Ett nordiskt system för ömsesidigt accepterande av cetralt godkända byggprodukter är under utveckling. Ett avtal härom — i vilket må beaktas Danmarks speciella förpliktelser till EG — är ett viktigt led på vägen mot integrerad nordisk byggmarknad.

Inflationen, energikostnaderna samt kraven på bättre kvalitet har medfört att produktionskostnaderna liksom boendekostnaderna har ökat. Samhällets stöd till byggsektorn bör utvecklas för att boendekostnaderna, speciellt för låginkomstgrupper, skall kunna hållas på en rimlig nivå. Nordiskt samarbete inom bostadspolitik har förekommit sedan länge och skall

enligt det nya handlingsprogrammet i fortsättningen få allt större betydelse.

Huvudvikten i det nordiska byggsamarbetet har hittills legat i harmonisering av byggbestämmelser, -normer och -standarder. Denna verksamhet

kommer också i fortsättningen att vara viktig. Detta arbete har ofta nära

anknytning till motsvarande internationella harmoniseringsverksamhet, som t ex inom ECE, där Nordens insats har varit'av tämligen stor betydel-

se. | .

Högt prioriterat är energisamarbetet. Inom området pågår flera projekt inom NKB:s energiutskott, NBS-Energi och INSTA-Bygg.

Betydelsen av att mera rationellt och ekonomiskt utnyttja det befintliga byggnadsbeståndet ökar i framtiden. Samarbetet bör därför omfatta, förutom drifts-, beständighets- och underhållsfrågor, också frågor om om-

Prop. 1982/83: 169 13

byggnad och förbättring av det befintliga byggnadsbeståndet. Nordiskt samarbete på detta område pågår för närvarande både byggmyndigheter och byggforskare emellan.

Under 1982 har byggsamarbetet omfattat ca 30 projekt av varierande storlek och varaktighet. Projekten genomförs på basis av ett projektprogram som för närvarande är under revidering på grundval av det nya handlingsprogrammet.

5 Energipolitik

En arbetsplan för det nordiska energisamarbetet har fastställts i februari 1982. Arbetsplanen är ett uttryck för ministerrådets vilja att skapa större planmässighet i arbetet och inrikta detta på sådana energipolitiska frågor där förutsättningar finns att utveckla samarbetet.

Informationsutbyte och projektsamarbete är på gång bl.a. inom områdena energihushållning, systemanalysarbete, nya och förnybara energikällor samt alternativa drivmedel. Möjligheterna till utökat samarbete inom olje- och gasområdet har utretts och ämbetsmannakommitténs rapport ”Nordiskt samarbete om olja och gas” skall lämnas till Nordiska Rådet som en bilaga til denna berättelse.

För att öka informationsutbytet om de nordiska ländernas energiforskningsprogram samt för att tillvarata koordinerings- och samarbetsmöjligheterna på energiforskningsområdet utan att skapa nya nordiska institutioner har energiministrarna beslutat nedsätta en nordisk kontaktgrupp för energiforskning. Gruppen är sammansatt huvudsakligen av ledande personer från de programstyrande organen på energiforskningsområdet i Norden, och skall verka t.v. under en provperiod på två år.

Ministerrådet (samarbetsministrarna) godkände den 29 september 1982 delningen av ämbetsmannakommittén för industri- och energipolitik med omedelbar verkan. Från detta datum finns alltså en särskild ämbetsmannakommitté för energipolitik.

6 Finans- och valutapolitiska frågor

I avsnitt 2 er gitt en meget kortfattet oversikt over den internasjonale gkonomiske situasjon som fortsatt er preget av meget svake konjunkturforhold. Utsiktene for OECD-området er vesentlig dårligere enn tidligere forutsatt, og en må regne med bare meget moderat oppgang i 1983. En isolert nordisk gkonomisk politikk som sikter mot å stimulere aktivitetsnivået i denne situasjon, begrenses av landenes valutastilling. De nordiske land er imidlertid innstilt på å sake det internasjonale samarbeid styrket med sikte på å påvirke de viktigste land til å före en mere vekstfremmende politikk.

I avsnitt 3 fölger en oversikt over den gkonomiske situasjon og utsiktene

Prop. 1982/83: 169 14

for neste år i de enkelte nordiske land og deres gkonomiske-politiske opplegg. Situasjonen er i 1982 preget av svak vekst i alle landene og en inflasjonstakt som for de flestes vedkommende ligger over OECD-gjennomsnittet. Arbeidsledigheten er gkende i alle land, men ledighetsgraden 'varierer sterkt mellom landene. Danmark, Island og Sverige har betydelige underskudd i sin utenriksgkonomi, mens Finland er n&r balanse og Norge har et moderat overskudd.

I avsnitt 4 gis en meget kort redegjörelse for det nordiske gkonomiske forskningsråds budsjett og virksomhet for 1982 og 1983. Forskningsrådet avgir selv en mere detåljert rapport om sin virksomhet.

I avsnitt 5 er det redegjort nermere for arbeidet i embetsmannskomitéen for valutaspgrsmål og finansielle spgrsmål. Det er gjort rede for uttalelser som de nordiske land har avgitt i det internasjonale valutafond og fellessynspunkter i de nordiske lands innlegg ved OECD's Ministerrådsmgte. Uttalelsene gjelder både finans-, penge- og valutapolitikk. De nordiske land har blant annet gått inn for at land som ikke har problemer med utenriksgkonomien, legger om den gkonomiske politikk i moderat etterspörsels-stimulerende retning. ENers er det avgitt uttalelser som serlig sikter mot å oppfordre hovedvalutalandene til å före en politikk som vil virke i retning av mere stabile kursforhold.

Det er dessuten gitt en oversikt over kursutviklingen mellom de nordiske valutaer siste år. Både de forskyvninger som er et resultat av egne vedtak (som det er truffet flere av i 1982) og de som er en fölge av mer markedsbestemte kursforskyvninger er illustrert. De egne vedtak dominerer i år bildet. Det er videre påpekt at kursjusteringer foretatt av et kurv-valutaland i noen grad har ulik virkning overfor de andre nordiske kurv-valuta- Jand og Danmark, som har en annen kurstilknytningsform. Det pekes på at de totale kursforskyvningene mellom danske kroner, finske mark og norske kroner er små når hele perioden 15. oktober 1981 til samme tidspunkt 1982 ses under ett. Kursutslaget mellom svenske kroner og de gvrige har derimot vert större.

Spersmålet om behovet for hyppigere dräftelser av valuta- og konjunkturproblemer er reist. Valuta- og konjunkturproblemer dröftes allerede regelmessig. Etter anmodning fra det nordiske finansministermgte i Åbo i november 1982 vil mulighetene for en videreutvikling av de valutapolitiske konsultasjoner bli utredet av embetsmannskomitéen for valuta- og finansielle spgrsmål. NS

7 Handelspolitik

Lågkonjunkturen i världsekonomin har fortsatt att återspegla sig i nordisk samhandel. Redan förra året noterade ministerrådet en negativ trend i samhandeln. Svag utveckling i världs men också i samhandeln karakteriseras av följande siffror som skildrar förändringarna mellan åren 1980 och 1981:

Prop. 1982/83: 169 15

Nordiska ländernas import R Zz

från Norden 4,8 från världen 3,6 Nordiska ländernas export

till Norden = 4,9 till världen = 10,3

Nordiska samhandelns andel under år 1981 gällande import var 20,596 (20,320 år 1980) och gällande export 20,67 (21,76 år 1980).

Utvecklingen för den första halvdelen av år 1982 tydde på en fortsatt negativ utveckling av samhandeln. |

Förra året uttryckte ministerrådet sin uppfattning att orsaken till nedgång i samhandeln "närmare bör analyseras så att förslag kan framläggas om hur utvecklingen kan påverkas i positiv riktning i framtiden”. Åtgärder

för att utföra analyser har vidtagits i samarbete med Nordiska statistiska

sekretariatet och Nordiska ekonomiska forskningsrådet.

Genom möten mellan de chefstjänstemän i de nordiska ländernas ministerier, som har ansvaret för utrikeshandelspolitiska frågor (handelschefsmöten), mötena i Ämbetsmannakommittén för handelspolitiska frågor och vid andra kontakter samråder de nordiska länderna beträffande utvecklingen på det handelspolitiska området.

Nordiskt samarbete i de europeiska fora föregår i traditionella former, närmast genom kontakter mellan EFTA och EG. Vid sidan av dessa hålles regelbundna konsultationer mellan Danmark och andra nordiska länder.

Det nära samarbete som de nordiska länderna (särskilt Finland, Island, Norge och Sverige) hade under de mångåriga MTN-förhandlingarna i GATT har sålunda fortsatt vid uppföljandet av förhandlingsresultaten och intensifierats under förberedelserna för ministermötet i GATT i november 1982. Mot bakgrund av dagens internationella ekonomiska situation framstår bevarandet och stärkandet av en öppen och liberal världshandel som en uppgift av särskild vikt för små av utrikeshandeln beroende länder som de nordiska länderna. Detta kommer även att vara ett centralt tema vid GATT:s ministermöte och det är en angelägen uppgift för de nordiska länderna att i samarbete med andra länder verka för att GATT:s ställning som ett centralt handelspolitiskt forum inte försvagas. Även i OECD:s ministermöte i maj 1982 framstod behovet av att bevara en liberal världshandel som en av de viktigaste elementen i stärkandet av OECD-ländernas ekonomi.

De nordiska länderna har enats om att sträva efter lättnader i internationell handel genom ett förbättrat samarbete med EG ifråga om gemensamma standarder och ömsesidigt erkännande av provningsresultat. På det nordiska planet sker samarbetet på detta område framför allt inom ramen för NORDTEST som bildades 1973 som ett gemensamt nordiskt organ med uppgift att främja utvecklingen inom provnings- och kontrollområdet.

I förbindelse med det internationella arbetet för förenkling av handelsdokument- och procedurer, som bl.a. pågår i regi av FN:s ekonomiska

Prop. 1982/83: 169 16

kommission för Europa (ECE), har de nordiska länderna tagit upp speciella sidor vid detta arbete i gemensamma nordiska projekt. Det nordiska projektarbetet koordineras genom ett gemensamt utskott (NORDIPRO), som är sammansatt av representanter från de nationella handelsprocedurkommittéerna i Norden.

De nordiska länderna samarbetar också på exportfrämjandets område. Detta sker i form av möten, som berör å ena sidan de nordiska handelsutsända i utlandet och å andra sidan nationella exportfrämjande organisationer. Huvudavsikten med mötena både hemma och ute är att utbyta erfarenheter, orientera varandra om nya förbättringar samt bygga ut det konkreta samarbetet om speciella uppgifter av gemensamt intresse.

Ministerrådet har tagit förslaget om att utveckla nordiskt samarbete om exportmarknadsföringsutbildning till behandling på grund av rekommendation nr 17/1982 från Nordiska rådet.

Nordiska ministerrådet har under året inlett arbetet på att följa upp beslutet rörande nordiskt samarbete om projektexport (Nordiska rådets rekommendation nr 111981).

Samarbetet omfattar en rad åtgärder på informationsområdet samt försök att harmonisera villkor för exportkrediter och garantier för dessa i de olika nordiska länderna. Vidare har en nordisk projektexportfond samt ett system med nordiska projektinvesteringslån med en utlåninsram på 350 milj. SDR f.o.m. 1.7.1982 upprättats. Länderna har före den 1.7.1982 gett garantierna till Nordiska Investeringsbanken för dess projektinvesteringslångivning.

8 Industripolitik

På det industripolitiska området har arbetet inom ministerrådet och ämbetsmannakommittén under verksamhetsåret koncentrerats till uppföljningen av arbetsplanen för översyn av det industripolitiska samarbetet. Ett antal initiativ har tagits inom ramen för planen för att se på möjligheterna att utveckla samarbetet, bl.a. ifråga om teknisk FoU och när det gäller generella villkor för industrietableringar.

Projektet geologiskt samarbete på Nordkalotten har förts vidare och börjar nu komma in i en rapporteringsfas. Nordisk industrifonds verksamhet expanderar bl.a. som en följd av de ökade: resurser som ställts till fondens förfogande. Fonden har även aktivt engagerats i översynen av det nordiska tekniska FoU-samarbetet. Nordtest har på uppdrag av ämbetsmannakommittén försökt värdera effekterna av sin verksamhet när det gäller att undanröja tekniska handelshinder. Som en följd härav kommer en ökad tyngd att läggas vid denna aspekt av organets verksamhet.

Prop. 1982/83: 169 | 17

9 - Jord- och skogsbruk

Från att i början varit forskningsbetonat har åtgärder vidtagits för att utveckla nordiskt samarbete på jord- och skogssektorn till att omfatta nya områden. Under året har man beslutat påbörja en utredning om former för utvidgat nordiskt samarbete på Jantbruksområdet. Också behovet för nordisk samverkan i fiskodling och aquakultur generellt utreds på rekommen-

dation nr 6/1981 från Nordiska rådet. |

Därutöver omfattar samarbetet i dagens läge följande programområden:

Jordbruksforskning

Ministerrådet ger ökat stöd åt nordiska samarbetsprojekt på jordbruksforskningens område. Under år 1982 har NMR stött forskningssamarbete angående biologisk bekämpning av växtpatogener, bekämpning av mastitis, jordbruksmeteorologi och lantbrukskooperation.

Stödet till de två förstnämnda områdena fortsätter under år 1983 i utökad omfattning. Jordbruksmeteorologiskt forskningssamarbete fortsätts med stöd från de nationella forskningsråden. s

På jordbruksforskningsområdet samarbetar ministerrådet med Nordiska Kontaktorganet för Jordbruksforskning, som är ett samarbetsorgan för de nationella jordbruksvetenskapliga forskningsråden.

Skogsforskning

Samarbetet på programområdet leds av den nordiska institutionen Samarbetsnämnden för nordisk skogsforskning (SNS). Denna upprättades år 1972 och infördes år 1978 på ministerrådets budget. År 1982 inordnades Nordiska Skogsarbetsstudiernas Råd (NSR), som dittills varit en självständig institution på ministerrådets budget, under SNS. SNS har till uppgift att förmedla och understödja gemensam nordisk forskning inom skogsbruket samt att underlätta samverkan inom den skogliga forskarutbildningen.

SNS” styrelse består av tre representanter för vardera Danmark, Finland, Norge och Sverige, varav en representerar den skogliga administrationen, en forskningen och en det praktiska skogsbruket, samt en observatör från Island.

För år 1982 har SNS tilldelat medel till elva pågående projekt, varav fyra inom det skogstekniska området, och tre nya projekt. varav två inom det skogstekniska området. Förutom till direkta projekt har medel anslagits för en sammanställning över det befintliga kunskapsläget då det gäller förstagallringar. Fortsatt stöd har vidare getts till Nordiska Samarbetsgruppen för Högre Skogsutbildning samtidigt som det gjorts en precisering av gruppens arbetsuppgifter.

Prop. 1982/83: 169 18

Genbanksamarbete

Nordiskt genbanksamarbete omfattar i dagens läge en nordisk institution — Nordiska genbanken för jordbruks- och trädgårdsväxter — samt tre planeringsprojekt (fisk, husdjur, mikrober).

Nordiska genbanken (NGB), som har sitt säte i Lund, ersätter de motsvarande nationella aktiviteterna. NGB är ett viktigt serviceorgan för nordiska växtförädlare och växtforskare. Under år 1982 har verksamheten

varit koncentrerad till fröburna jordbruks- och trädgårdsväxter. Speciellt

bör nämnas, att arbetet med inventering och beskrivning av släkterna

Ribes (vinbär, krusbär), Rubus (hallon, björnbär, hjortron, åkerbär) och Rheum (rabarber) har fortsatt. Inventering av släktet Prunus (körsbär,

plommon) har påbörjats.

Internationella genbankstyrelsen (IBPGR) avhöll Pisum- symposium vid

Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp 23—26 mars. Råg-arbetsgruppen

inom det europeiska genbankprojektet (ECP) avhöll möte i Finland 4—6

augusti. I dessa möten spelade NGB en aktiv roll.

Ett förslag till upprättande av ett nordiskt centralregister för mikrobsam-

lingar och -kollektioner har färdigställts. Förslaget har varit till remissbe-

handling i länderna.

Växtförädling

Växtförädling i Norden omfattar många arter kulturplantor, och många

klimatiskt olika regioner, som ofta går på tvärs av de nationella gränserna.

Eftersom varje nordiskt land inte kan upprätthålla en tillräcklig aktivitetsnivå på alla relevanta ämnen inom växtförädlingens område, och eftersom resultaten av växtförädlingsaktiviteter på den europeiska kontinenten har

begränsat värde i Norden, har det varit nödvändigt att skapa en bättre

nordisk koordinering på växtförädlingens område. Detta arbete leds av en nordisk styrningsgrupp (SNP, Samnordisk Planteforedling), vari bl.a. lantbruksdepartementen är representerade.

Under året har tre större projekt varit på gång: ett om växtförädlingsforskning (Resistens mot växtsjukdommar), ett om växtförädling (Föräd-

ling av gräsmarksväxter för Nordens nordliga områden) och ett om sorts-

avprövning. Dessutom har utredningsarbete på utvalda ämnen innanför

växtförädlingsforskning och förädling utförts.

10¶Jämställdhet

Ett reviderat samarbetsprogram för jämställdhetsområdet förelades Nordiska rådet vid dess 30:e session och antogs av Ministerrådet (jämställdhetsministrarna) i augusti 1982. Programmet anger följande huvudområden för samarbetet: arbetsliv, social- och familjepolitik, utbildning, bo- och samhällsplanering samt deltagande i det politiska livet och samhäl-

let i övrigt. |

Prop. 1982/83: 169 19

Projektverksamheten har under året främst inriktats på jämställdhet i arbetslivet, t.ex. datateknologins effekt på jämställdhet mellan kvinnor och män speciellt inom kontorsområdet, produktivitetsfrämjande åtgärder och deras effekter på jämställdheten samt avslutande av projektet den tvådelade arbetsmarknaden. Dessutom är jämställdhetsutskottet representerat i styrgruppen för Nordiska arbetsmarknadsutskottets (NAUT's) projekt om ”Deltidsarbete i Norden". Övriga projekt rör sig om kvinnor i styrande organ, kvinnor i nordisk politik, daghemsverksamhetens mål och innehåll samt om samhällsplanering. Den 1 — 2 april arrangerades ett kontaktmöte mellan representanter för nationella kvinnoorganisationer, arbetsmarknadens parter, Nordiska rådets social- och miljöutskott och Ministerrådets jämställdhetsutskott.

Samarbetet på jämställdhetsområdet är förankrat i jämställdhetsutskottet. Detta upprättades av samarbetsministrarna den 30 maj 1978 genom att kontaktgruppen för jämställdhet, som hade fungerat sedan 1975, blev permanent. Hösten 1980 beslutades att sakansvaret för jämställdhetssamarbetet hädanefter skulle ligga hos jämställdhetsministrarna. Samtidigt blev jämställdhetsutskottet direkt underställt Ministerrådet (jämställdhetsministrarna) som dess beredande organ. En konsulenttjänst för i första hand ärenden som rör jämställdhet inrättades i början av 1981 på ministerrådssekretariatet.

Jämställdhetsutskottet har enligt sitt mandat till uppgift att koordinera det nordiska samarbetet på jämställdhetsområdet på grundval av det program som antogs 1978 av Ministerrådet och som reviderats under 1982.

Under 1982 har NOK 941.000 beviljats för 8 projekt.

11 Konsumentpolitik

Med utgångspunkt i det nordiska samarbetsprogrammet på konsumentområdet, en strävan efter effektivisering av nationellt arbete inom sektorn samt nyttan för största möjliga antal medborgare i de nordiska länderna har ca 30 samarbetsprojekt vidareförts eller startats under 1982 till ett sam-

manlagt anslag av ca 2,3 milj NOK. |

På varuprovningsområdet har provningar av torktumlare och frysar slutförts och en förstudie av spisar startats. Arbetet med framtagande av provningsmetoder har fortsatt, bl a i samarbete med NORDTEST. En utredning om hur det nordiska samarbetet beträffande konsumentvarustandardisering kan organiseras för att ge ökad effektivitet har slutförts.

På produktsäkerhetsområdet har arbetet med produktinriktade aktiviteter vidareförts bl a beträffande tält, beklädnadstextilier och cyklar. Vidare har användandet av inrapporteringssystem för olycksfall i hemmen och på fritiden kartlagts i syfte att få till stånd ett gemensamt nordiskt inrapporteringssystem.

Prop. 1982/83: 169 | 20

I syfte att få till stånd bättre rostskyddsgarantier för bilar har ett projekt genomförts i samarbete med de nordiska bilägarorganisattonerna.

På produktinformationsområdet har arbetet fortsatt beträffande informationssystem för hushållskapitalvaror. Det nordiska märkningssystemet för textila golvbeläggningar (NCC) har utvärderats och provning av tvättmaskiner i syfte att skapa en enhetlig definition av begreppet sparprogram har påbörjats.

På utbildningsområdet har en rapport om konsumentfrågorna i lärarutbildningen legat till grund för ett seminarium med deltagande av konsument- och skolmyndigheter i de nordiska länderna.

En utvärdering av konsumentprogram i radio och TV har slutförts. Bl a har experimentella program jämförts med "traditionella" konsumentprogram.

På det konsumenträttsliga området har bl a marknadsföring till barn och unga, användande av garantier i marknadsföringen, konsumentskyddet vid sällskapsresor samt konsumentproblem på bank- och försäkringsområdet behandlats. Vidare har effekterna av den konsumenträttsliga lagstiftningen diskuterats vid ett seminarium.

Ett projekt om användande av konsumentkrediter har avslutats och ett utvecklingsprojekt för hela det hushållsekonomiska området har startats.

Ett seminarium har genomförts om lokal och regional konsumentpolitisk verksamhet. |

12 Kulturellt samarbete

I avtalet mellan de nordiska länderna om kulturellt samarbete som trädde i kraft 1972 slås fast att man vill vidareutveckla den nordiska kulturgemenskapen, samt att man vill öka den samlade effekten av ländernas insatser i utbildning, forskning och annan kulturell verksamhet — genom gemensam planering, samordning. samverkan och arbetsfördelning. Ett annat syfte med avtalet är att skapa grundval för en samordnad insats i internationellt kulturellt samarbete.

Det ligger ett egenvärde i att den nordiska kulturgemenskapen stärks. Men samarbetet skall också kunna visa påtagliga resultat där de nordiska länderna genom samverkan uppnår en ökad effekt av sina gemensamma satsningar. Slutligen skall samarbetet kunna visa på en framtid för en vidgad nordisk gemenskap på viktiga områden, inte minst det kulturella.

F den efterföljande redogörelsen beskrivs samarbetsfrågorna enligt kulturavtalets indelning. Inledningsvis skall nämnas några av de mer omfattande frågor, som under 1982 i hög grad präglat arbetet inom kulturavtalets ram.

Utgående från ministerrådsförslaget B 38/k och rek. nr 4/1982 har ministerrådet beslutat inrätta ett nordiskt forskningspolitiskt råd. Ministerrådet har beslutat om en snabb uppbyggnad av rådet. Uppbyggnadsfasen skall

Prop. 1982/83: 169 2

vara avslutad 1985, då den skall kunna disponera 3 milj. nkr. i 1981 års prisnivå. Stadgar för verksamheten har fastställts under hösten 1982. Rådets medlemmar har utnämnts, personal har anställts och rådet kan aktivt

inleda sin verksamhet den 1 januari 1983.

Den nordiska kulturframstöten i USA, Scandinavia Today, inleddes i september i Washington, DC, Minneapolis och New York och beräknas i

allt nå ut till ca 30 milj. amerikaner. Kärnan utgörs av sex samnordiska

utställningar, vilka i Norden koordinerats av kultursekretariatet. Det står redan klart att Scandinavia Today kommer att bli en utomordentlig fram-

gång både när det gäller publiktillströmning, kritikreaktioner och uppmärksamhet i massmedia. För närvarande undersöks möjligheterna att överföra några av utställningarna till Norden. Vidare diskuteras möjligheterna att göra samnordiska kulturmanifestationer i andra länder.

Utredningen om samiskt kulturliv har under året remissbehandlats och vid överläggningarna mellan kulturutskottet och ministerrådet i oktober

diskuterades vissa förslag angående stöd till samiskt kulturliv. Beredningen inom ministerrådet tar sikte på att öka detta stöd. Ministerrådet har under året intensifierat sitt arbete på området kultur

och media.

Under 1981 påbörjades uppföljningen av det stora utredningsarbetet 1976—80 kring frågan om överföring av nordisk radio och TV via satellit.

Med anledning av rek. nr 3/1982 förbereddes under 1982 inom ramen för

Helsingfors-avtalet förhandlingar om avtal mellan fyra länder beträffande

utvecklingen av radio- och TV-samarbetet samt telesamarbetet med ut-

nyttjande av satellittekniken. Det finns anledning att påpeka att det för . utredningsarbetet utvecklats en intressant samarbets- och finansierings-

form inom Helsingforsavtalets ram.

Som ett led i det fortsatta arbetet på medieområdet arrangerades i

oktober på Örenäs slott i Sverige ett väl förberett seminarium om kulturin-

dustri och kulturpolitik.

Ministerrådet tillsatte vid årsskiftet en egen mediagrupp, som är knuten till kultursekretariatet. Gruppen har till upppift att följa den snabba utveck-

lingen och lämna förslag och idéer till insatser för att öka det nordiska

samarbetet.

13¶Lagstiftning

Lovgivningssamarbeidet har det siste året vert drevet i samme former som tidligere. Det legges stadig större vekt på å utveksle opplysninger om aktueile lovgivningstiltak i de enkelte land og å etablere et samarbeid på de

enkelte rettsområdene.

Samarbeidet er blitt. intensivert de siste årene. I 1982 har justisministrene hatt mgte på Rgros, embetsmannskomitéen for lovgivningsspgrsmål har hatt möte på Marienborg ved Kgbenhavn og rettssjefene har hatt möte

Prop. 1982/83: 169 2

i Kpbenhavn. I tillegg til dette blir lovgivningsspgrsmål diskutert mellom Ministerrådet og Nordisk Råd ved fellesmptet mellom justisministrene og juridisk utvalg og under Nordisk Råds ärlige sesjon.

I sin betenkning til C1/1982 har juridisk utvalg uttalt tilfredshet med at man kan begynne å spore resultater av at lovgivningssamarbeidet er blitt intensivert.

I betenkningen har juridisk utvalg videre under henvisning til prosjektet "Norden som hjemmemarked”' sagt seg enig i den prioritering av arbeidsinnsats og ressurser som Ministerrådet har gitt lovgivningssamarbeidet på formuerettens område. Dette samarbeidet er en viktig del av det nordiske lovgivningsprogrammet og vil bli fört videre med sikte på å oppnå mest mulig ensartede regler.

Når det gjelder familieretten sorn også er en sentral del av lovgivningsprogrammet, har juridisk utvalg i betenkningen til C1/1982 forutsatt at resultatene fra Nordisk Råds konferanse i 1982 om ”Familieret i Norden” skal inngå som et ledd i de videre dröftelsene om utviklingen av lovgivningssamarbeidet på dette området. Dette er Ministerrådet innstilt på.

Juridisk utvalg har tidligere uttal tilfredshet med den måten det nordiske lovgivningsprogrammet blir presentert på i de årlige beretningene til Nordisk Råds sesjon. Beretningen i år vil fölge samme linje som de siste års beretninger. Lovgivningsprogrammet blir stadig supplert og revidert bl.a. på grunnlag av de årlige draftelsene mellom justisministrene og juridisk utvalg og i lys av de resultater som oppnås. Ministerrådet innarbeider også i beretningen de uttaielser fra Nordisk Råd som blir vedtatt på sesjonene om de enkelte punkter i lovgivningsprogrammet. På denne måten skulle beretningen kunne gi et realistisk bilde såvel av målene for lovgivningssamarbeidet som av det Igpende samarbeidet både innenfor Ministerrådet og mellom Ministerrådet og Nordisk Råds parlamentariske organer.

14 Miljövård

Miljgbeskyttelsessamarbejdet omfatter forvaltning og beskyttelse af det ydre miljö.

11982 har virksomheden omfattet fölgende delområder: forskning, vandog havforurening, luftforurening, stgj, affald og genanvendelse, produktkontrol, naturvern og friluftsliv, gkologisk planlegning og miljgdata. End- . videre er det arbejde, som i 1981 blev igangsat til at belyse miljgeffekterne ved energiproduktion fortsat efter planerne. Bevillingen til projektiarbejdet i 1982 har veret 2.570.000 NOK (kapitel 180) og 2.152.000 NOK (kapitel 181). I 1982 har EK-M udarbejdet et revideret handlingsprogram samt gennemfgrt en systematisk evaluering af den hidtidige projektvirksomhed på miljgområdet. Såvel programmet som evalueringsrapporten har ve&ret dröftet med Nordisk Råd. Programmet fremsettes for Nordisk Råd som ministerrådsforslag til behandling på sessionen 1983.

Prop. 1982/83: 169 23

1983 er förste år i det reviderede program, og vil dertor ve&re preget af

såvel afslutningen af tidligere igangsatte aktiviteter som igangszetningen af

aktiviteter efter det nye program. Et vigtigt arbejdsområde bliver luftfor-

ureningen, hvor man planlegger en större samlet projektsatsning. Luftforureningen er en af de vesentligste fölger af energioms&tningen i samfundet og skal altså ses som en intensivering af det igangv&rende arbejde med

energi- og miljgspgrgsmålene. Andre vigtige områder vil blive stojbekempelse, genanvendelse, naturvern og friluftliv samt kemiske stoffer og

produkter. Indsatsen vil blive koncentreret om de emner, som er hgjest prioriterede i miljöbeskyttelsesarbejdet i de nordiske lande og om emner,

som synes at indeholde frugtbare muligheder for samarbejde.

15¶Livsmedelsfrågor

Det permanente nordiske utvalg for neringsmiddelsspprsmål ble oppret-

tet av Nordisk Ministerråd den 15.9.1982. Utvalget erstatter den tidligere Nordiske embetsmannskomite for harmonisering av neringsmiddelslovgivning. Samtidig er samarbeidet utvidet til å omfatte alle sider av nerings-

middel- og erneringsområdet. En prosjektsekreter er engasjert på halvtid fra 1.januar 1982.

Flere tidligere uformelle nordiske samarbeidsgrupper er nå innordnet

Neringsmiddelutvalget som egne faggrupper:

1) Nordisk metodikkomite, 2) Nordisk n&ringsmiddeltoksikologisk

gruppe og 3) de nordiske sekretariater for Codex Alimentarium arbeidet. Dessuten har Neringsmiddelutvalget oppnevnt 4) Nordisk arbeidsgruppe for kost- og ern&ringsspersmål. Målsettingen for det nordiske samarbeidet på neringsmiddel — og ern&eringssektoren er å

— samordne faglige og administrative ressurser — harmonisere lovgivning og bestemmelser for å lette nordisk samhandel

med n&eringsmiddel — skape grunnlag for en enhetlig n&xringsmiddel- og ern&ringspolitikk.

Prop. 1982/83: 169 i 24

16 Organisation

Ministerrådet (sumarbeidsministrene) har i 1982 hatt fölgende sammensetning

Danmark: - Minister for kulturelle og nordiske anliggender Lise Öster-

gaard inntil 9.09.82. |

Miljgminister Christian Christensen fra 10.09.82. Finland: Handels- og industriminister '

Pirkko Työläjärvi inntil 26.02.82. Social- och hälsovårdsminister Jacob Söderman fra 26.02.82 Finansminister Mauno Forsman fra 9.07.82 Finansminister Jermu Laine fra 15.09.82.

Island: Justitsminister Fridjön Thördarson. Norge: Handelsminister Arne Skauge. Sverige: Socialminister Karin Söder inntil 7.10.82.

Jordbruksminister Svante Lundkvist fra 8.10.82. Ministerrådet (samarbeidsministrene) har hatt fölgende meter i 1982:

16.02.82¶Stockholm

28.02.82 Helsingfors 2.03.82 Helsingfors 23.03.82 Oslo 24.03.82 Oslo 23.04.82 Kebenhavn 07.06.82 Fiergyene 29.-30.09.82 Borgarnes

9.-10.11.82 Åbo

29.-30.11.82 Osio

Ministerrådet (samarbeidsministrene) mgtte kultur- og undervisningsministrene 24.03.82 i Oslo, Nordisk Råds budsjettkomité 24.03.82 i Oslo, Nordisk Råds Presidium 23.04.82 i Kgbenhavn, Nordisk Råds budsjettkomité 29.06.82 på Kastrup. Nordisk Råds informasjonskomité 10.11.82 i

Åbo og Nordisk Råds Presidium 10.11.82 i Åbo.

Ministerrådet (samarbeidsministrene) har videre hatt mgte med de nordiske statsministre 30.11.82 i Oslo og Nordisk Råds budsjettkomité 30.11.82 i Oslo.

Ministerrådet har hatt fölgende möter i egenskap av fagministerråd i 1982: 9. februar Industri- og energirinistrene 19. februar Sosial- og justisministrene 3.-4. mars Kultur- og undervisningsministrene

Prop. 1982/83: 169 25

3. mars Kultur- og undervisningsministrene, mgte med Nordisk

Råds kulturutvalg

Industri-, kommunikasjons- og kulturministrene

6. mars Arbeidsministrene 24. mars Kultur- og undervisningsministrene 24. mars Kultur- og undervisningsministrene sammen med samar-

beidsministrene 27. mars Industri-, kommunikasjons- og kulturministrene 13. mai Jordbruksministrene innen for rammen av Nordisk kon-

taktorgan for jordbruksspersmål

1. juni Kultur- og undervisningsministrene 15. juni Energiministrene 2. august Industri-, kommunikasjon- og undervisningsministrene

per capsulam |

17.-18. august Boligministrene 19.-20. august Sosialministrene 18. oktober Kultur- og undervisningsministrene 18. oktober Kultur- og undervisningsministrene, mgte med Nordisk Råds kulturutvalg 11. november Arbeidsministrene

11. november Arbeidsministrene, kontaktmgte med arbeidsmarkedets

parter

12. november Finansministrene og arbeidsministrene

15. november = Industri-, kommunikasjon- og kulturministrene

16. november Miljgministrene

16. november Miljgministrene, mete med Nordisk Råds sosial- og mil-

jöutvalg 16. november Trafikkministrene-, mgte med Nordisk Råds trafikkutvalg 16. november Energiministrene I. desember = Kultur og undervisningsministrene

10. desember = Finansministrene, mgte med Nordisk Råds gkonomiske

utvalg | 10. desember = Regionalministrene

17¶Regionalpolitik

Under siste halvdel av 1970-tallet hadde de fleste fylker/amt/län i Norden en befolkningsgkning på minst 6 promille pr år. Bare 7 av 66 fylker

hadde en gjennomsnittlig befolkningsnedgang på mer enn 6 promille. På 1980-tallet har denne situasjon klart endret seg. Hele 21 fylker har negativ

befolkningsutvikling i 1981, spesielt i Danmark og Sverige. I Finland har man en positiv befolkningsutvikling i de fleste regioner, spesiclt fordi nettoutflyttingen til Sverige er gått over til nettoinnflytting. I Norge er situasjonen når det gjelder befolkningsutviklingen regionalt relativt stabil.

Prop. 1982/83: 169 26

De regionale forskjellene i arbeidsloshetsgraden er imidlertid fremdeles store spesielt i Finland. Gjennomsnittlig arbeids lgshet har steget markert i alle landene. Höyest er de i Danmark. Ser vi på gjennomsnittlig arbeidslgshetsgrad i 1981 pr amt/fylke/län varierer den i Norge mellom 1,8-2.87., Sverige 3,1—5.896, Finland 4,7—-10,722 og Danmark 5,6—8,82.

Det er altså fremdeles store regionale forskjeller når det gjelder befolkningutvikling og arbeidslgshet innen det enkelte land og metlom landenc. Nedgangskonjunkturen i verdensgkonomien og behovet for sturkturendringer i neringslivet inneberer stor usikkerhet når det gjelder den fremtidige regionale utvikling. Det kreves derfor okt innsats både nasjonalt og nordisk for å nå den felles målsetningen om en i regional sammenheng balansert utvikling i Norden, mellom landene og innen det enkelte land.

NERP har satset på å gjöre samarbeidet på det regionalpolitiske området så konkret og målrettet som mulig, slik at resultatene kan anvendes nasjonalt. I forsknings- og utredningssamarbeidet er det i 1982 avholdt et koordineringsseminar som et ledd i arbeidet med å prioritere og programmere det fremtidige arbeidet til NordREFO, Basprosjektet, Storbyprosjektet og Glesbygdssamarbeidet (se avsnitt 4 og 5). Det er også meget viktig å knytte forbindelsen mellom det regionalpolitiske forsknings- og utredningssamarbeidet og det grenseregionale samarbeidet som etter hvert har fått en meget dominerende plass i det nordiske regionalpolitiske samarbeidet. Dette er i samsvar med politiske prioriteringer i Nordisk Råd og Nordisk Ministerråd. Ministerrådet finansierer i 1982 helt eller delvis en grunnadministrasjon i 11 grenseregionale samarbeidsområder (avsnitt 2). Samarbeidet på Nordkalotten og i Vestnorden er spesielt prioritert. Bevilgningen på ministerrådets budsjett til konkrete regionalpolitiske tiltak (kap 244) har betydd mye for å styrke oz konkretisere samarbeidet i grenseregionene (avsnitt 3.1). Bevilgningen i 1982 er på 4,4 mill NOK og regionalministrene fastholder målsetningen fra handlingsprogrammet av 1979 om at de gkonomiske ressurser for finansiering av denne type prosjekt bör gkes til et nivå på 10 mill NOK pr år. NERP vurderer for tiden spgrsmålet om hvordan man best organisatorisk forsterker styringen og kontrollen av disse midlers anvendelse.

Som eksempler på konkrete tiltak som finansieres over kap 244 i 1982 kan nevnes handelskontor i Midtnoörden og handelskonsulent på Nordkalotten, bransjetreff for industrien i Midtnorden og Östfoid-N Bohuslän, felles turistmessig markedsföring av visse samarbeidsområder (Bornholm- SM Skåne, Nordkalotten) samt småbåtsjekart og gjesthavner i Kvarken og Skjergårdssamarbeidet. Det er viktig at planlegging, gjennomföring og oppfalging av denne type prosjekt skjer i ner kontakt med ansvarlige lokale myndigheter i respektive land. Det har også vist seg ngdvendig å ha en nordisk avlennet prosjektmedarbeider knyttet til den lokale styringsgruppen i det enkelte grenseregionale samarbeidsområde som kan sikre en forsvarlig koordinering og gjennomföring av prosjektene. For å sikre bedre

Prop. 1982/83: 169 . 27

kontinuitet og mer langsiktig planlegging av arbeidet har NERP gått inn for

at man fra 1983 skal få en slik 3-årig grunnadministrasjon i 6 prioriterte samarbeidsområder. Når man summerer midlence til grunnadministrasjon (kap 241 og 245) samt til konkrete regionalpolitiske tiltak (kap 244) går i

1982 ca 8 mill NOK eller 8072 av midlene på Nordisk Ministerråds budsjett

på den regionalpolitiske sektor til grenseregionalt samarbeid.

I handlingsprogrammet er utpekt visse regioner der det generelt be-

dämmes å vere av nordisk interesse å gjennomfåre felles regionalpolitiske tiltak. I disse regioner har Den Nordiske Investeringsbank (NIB) fått mulighet til å tilfgre kapital til bedrifter gjennom såkalte regionallån via nasjonale kredittinstitusjoner (avsnitt 3.1). Totalt er det stilt til disposisjon

325 mill NOK for en forsgksperiode som nylig er forlenget til 1/4 1984. I

1983 skal det foretas en evaluering av låneordningen.

Den andre hoveddelen av det regionalpolitiske samarbeidet omfatter forsknings- og utredningsarbeid. Forskningssamarbeidet skjer i regi av Nordisk institutt for regionalpolitisk forskning (NordREFO) som i 1982 har arbeidet videre med de 6 prosjektene som utgjér forskningsetappen 1980— 83 (avsnitt 5): 1) Den velferdsmessige og gkonomiske forankringen av

regionalpolitikken, 2) Industriens utviklingsbetingelser i svakt utbygde områder i de nordiske land, 3) Administrative betingelser for regional

planlegging, 4) Oppfelging og ”utvärdering” av effekter av regionalpoli-

tiske tiltak, 5) Regionale effekter av den offentlige sektors lokalisering. og

6) Regionale konsekvenser av strukturendringer og teknisk utvikling.

Utredningssamarbeidet er konsentrert om tre langsiktige prosjekt. Basprosjektet (avsnitt 4.1) arbeider med sammenstilling og analyse av basisdokumentasjon'om de regionale forhold i Norden. I årsrapporten 1982 analyseres befolkningsforandringen og sysselsettingsutviklingen på regionalt

nivå i femårsperioden 1976—80. Videre er det i 1982 laget en spesialutren-

ding som behandler problem i "tynande gruvsamhällen”.

I Storbyprosjektet (avsnitt 4.2) sammenlignes bystrukturproblemer og utviklingstendenser i 13 nordiske storbyer, dvs sammenhenger mellom byenes utvikling og omstrukturering. En rapport fra prosjektets fase 1 forelå i mars 1982. Fase 2 vil omfatte perioden 1982—84 og behandler feltene a) neringsutvikling og neringspolitikk, b) boligmarked og boligpolitikk og c) offentlig skonomi i storbyene.

Den glesbygdspolitiske arbeidsgruppen (avsnitt 4.3) har i 1982 arbeidet med en sluttrapport om forsgksvirksomheten med grensekommunalt samarbeid i spredt bebodde områder. Gruppen vil i sitt videre arbeid konsen-

trere seg om informasjons- og erfaringsutveksling, og i 1982 er arbeidet med en rapport med tema "lokalt engasjement i utviklingen av glesbyg-

dene"' startet opp.

Prop. 1982/83: 169 28

18 Socialpolitik

Till grund för det nordiska samarbetet på social- och hälsovårdsområdet t.o.m. år 1982 ligger det samarbetsprogram som fastställdes år 1977. Ett reviderat program fastställdes av Nordiska ministerrådet (social- och hälsovårdsministrarna) i augusti 1982. Samarbetet inom de olika delsektorerna bedrivs dels inom de fem permanenta institutionerna — Nordiska hälsovårdshögskolan — Nordiska institutet för odontologisk materialprovning — Nordiska läkemedelsnämnden — Nordiska nämnden för alkohol- och drogforskning — Nordiska nämnden för handikappfrågor dels i form av fristående projektverksamhet. Den nya nordiska konventionen om social trygghet trädde i kraft den 1 januari 1982. Under år 1983 träder dessutom en överenskommelse mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige om godkännande av vissa yrkesgrupper för verksamhet inom hälso- och sjukvården och veterinärväsendet i kraft.

Frågor som integrering av erfarenheter från den sociala sektorn i samhällsplaneringen, utbildning av personal för dövblinda, samarbete inom klinisk kemi etc. har ägnats stor uppmärksamhet i det fristående projektarbetet. Samarbete inom medicinal- och socialstatistiken samt njurtransplantationsområdena har bedrivits under lång tid.

19 Transport, kommunikation och trafiksäkerhet

I dette kapittel er det redegjort for det samarbeid som skjer i henhold til transportavtalen av 6. november 1972 under Nordisk embetsmannskomité for transportspersmål (NET), samarbeidet under Nordisk trafikksikkerhetsråd (NTR) og samarbeidet i arbeidsgruppen for ensartede bestemmelser i Norden for fritidsbåter.

Nordisk embetsmannskomité for transportspersmål (NET)

NET's medlemmer orienterer hverandre om aktueile nasjonale transportpolitiske saker og tar opp spörsmål som behandles i internasjonalt samarbeid.

I 1982 resp. begynnelsen av 1983 ventes sluttrapporter fra fölgende prosjekter å foreligge: — taksering av eksisterende veger med tanke på opprustning for framtidig

bruk — förbättring och underhåll av grusvägar — effektmåling av mindre anleggsarbeider — glesbygd-transporter — handikapp-transporter — sykkeltrafikk-prosjektet

Prop. 1982/83: 169 29

Havneprosjektet videreföres i henhold til tidligere planer. I 1982 ble det igangsatt to nye vegforskningsprosjekter og to nye energiprosjekter. I 1983 igangsettes et nytt vegforskningsprosjekt, vintervedlikehold, samt et pro-

sjekt vedrörende transport av farlig gods. NET holdes orientert om forber-

edelsene av Nordisk trafikksikkerhetsår 1983.

For å få bedre oversikt over aktuelle samarbeidsoppgaver i 1984 og fölgende år arrangerer NET en ny ekspertkonferanse i januar 1983.

Nordisk komité for transportgkonomisk forskning (N KTF) bistår NET i dennes virksomhet. NKTF's oppgave er å samordne den transportgkonomiske forskningen i Norden. Dette skjer i hovedsak gjennom arrangering av konferanser. På oppdrag fra NET har NKTF oppdatert sin rapport om

transportarbeidet i Norden. Videre har NKTF påtatt seg å se ne&rmere på

det konkrete behov for ytterligere samnordisk transportstatistikk.

For gvrig har NET holdt seg orientert om det videre arbeid med TELE-

MEDEL-prosjektet og fulgt med utviklingen av de tvergående flyforbin-

delser i nord (Nordkalott-flyforbindelsen og Mittnorden-forbindelsen). Videre har NET fulgt utviklingen av melomriksvegene.

Til slutt redegjör NET for siutasjonen når det gjelder fast forbindelse

over Öresund og det pågående samarbeid for trafikksikkerhet i flytrafikk, sjötrafikk og jernbanetrafikk.

Nordisk trafikksikkerhetsråd (NTR)

NTR er et kontakt-, samordnings- og planleggingsorgan, som bistås i sitt

arbeid av Nordisk komité for trafikksikkerhetsforskning, Nordisk komité

for vegtrafikklovgivning og Nordisk bilteknisk komité. Ved siden av gjensidig orientering og prosjektvirksomheten har NTR

gjort en oversikt over hvorvidt NTR's forslag er blitt gjennomfjört i de

enkelte land: Spgrsmålet om trafikksikkerhetssamarbeidets målsetninger

har også vert drgftet. Videre etterstreber NTR å samordne nordiske synspunkter når det gjelder internasjonalt trafikksikkerhetssamarbeid.

De prosjekter som har vert igang under 1982 er: — foreldrenes holdning til barns trafikksikkerhet — effekten av tiltak mot promillekjégring

— metoder for vurdering av konsekvensene av forskjellige former for trafikksanering

— verneutstyr for voksne og barn i bilers bakseter — evalueringsmetoder i trafikkundervisningen — eldre fotgjengeres trafikkmoönster og ulykkesrisiko

— syklende barns trafikkrisiko og — nordisk trafikksikkerhetsår 1983. Flere av prosjektene fortsetter i 1983. Andre prosjektplaner for 1983

gjelder et prosjket om bremsekraftfordeling i vogntog samt oppfglging av MIRO-prosjektet. Forgvrig kommer NTR bl.a. til å fortsette droftelsene om målformuleringer for trafikksikkerhetssamarbeidet.

Prop. 1982/83: 169 30

Trafikksikkerhetsåret 1983 forventes å influere i hoy grad NTR's og

samarbeidsorganenes virksomhet i 1983.

Arbeidsgruppen for fritidsbåter |

I juni 1982 ble arbeidsgruppens mandat forlenget med tre år. Gruppen virker for fellesnordisk syn på båtlivsspersmål og arbeider for ensartede bestemmelser. I lgpet av 1982 har gruppen behandlet bl.a. utdannelse,

seglbretter, og internasjonal inforrmasjon.

20 Turism

Turismens betydning er stor og voksende. Den bidrar til verdifull rekreasjon og pkte kulturelle kontakter. Turismen er et viktig element i landenes samfunnsgkonomi.

Turistutvalgets virksomhet skjer i nert samarbeid med Nordisk turistråd

(NT), som er et samarbeidsorgan for de nasjonale turistrådene og tilvarende. Den hittil störste satsing for å stimulere internordisk turisme er

kampanjen Reis i Norden.

Andre prosjekter i 1982 har vert: — markedsundersgkelser (det tysktalende område)

— et seminar for turistsjefer — pensSjonistreiser — toleransenivå

— håndboken Reiseliv i Norden (oppdatering). — kapasitetsutnyttelse (oppdatering)

I sin virksomhet har turistutvalget lagt serlig vekt på gjensidig orientering om aktuelle turistpolitiske spårsmål i hvert av landene. Det gjelder informasjon om lovendringer, endringer i regelverket samt om resultatet

av viktige utredninger på turistområdet. Samråd og samarbeid i interna-

sjonale spörsmål er også et fast punkt på utvalgets dagsorden.

I 1983 planlegger turistutvalget i samråd med NT et mgte om prosjektsamarbeidet. Deltakere blir sakkyndige på turistområdet og beslekiede

områder. Såvel pågående virksomhet som aktuelle samarbeidsoppgaver i årene framover vil bli tatt opp.

Forgvrig planlegges folgende prosjektvirksomhet i 1983:

— Reis i Norden — oppfelging

— Markedsundersgkelser — viderefgring

— Håndboken Reiseliv i Norden — revidering

— Forberedelse av Åland-konferansen

— Seminarene — Utdannelsesledere — kultur/turisme

Prop. 1982/83: 169 31

Bilaga 2

Nordiska ministerrådets allmänna budget för år 1984

Sammanfattning

Nordiska ministerrådets budget för år 1984 för institutioner och projekt

1000-tal norska kronor

Institutioner 1983! 1984?

Nordiska statistiska 1 384 1493 sekretariatet Nordiska läkemedelsnämnden 1395 1409 Nordiska hälsovårdshögskolan 8 295 8 207 Nordiska institutet för odontologisk materialprovning 6 888 7 508 Nordiska nämnden för alkoholoch drogforskning 1291 1 515 Nordiska nämnden för handikapp-

Nordiska kommittén för

byggbestämmelser (NKB) 652 637?

NordREFO 1871 2049 Nordiska genbanken för jordbruksoch trädgårdsväxter 3 139 2471 Samarbetsnämnden för nordisk skogsforskning SsS 612 6 161 Nordiska ekonomiska forsknings-

! Uttryckt i 1982 års priser ? Uttryckt i 1983 års priser > Reservation för Nordiska projektexportfonden samt NKB:s projektmedel ingår i Reserv för institutioner

Prop. 1982/83: 169

Generalsekreterarens

Säkerhetsforskning inom energiproduktionsområdet

Regionalpolitiska

Regionalpolitik — konkreta

Reserv för Regionalpolitik — konkreta åtgärder 1275 - Reserv för särskilda ändamål 1407 - Allmän reserv 445 -

! Ingår t.o.m. 1983 i Allmänna utredningar ? Fr.o.m. 1984 ingår i Verksamhetsbidrag de anslag som tidigare låg inom Nordiska

träskyddsrådet och Allmänna utredningar (exkl. Generalsekreterarens disp. reserv)

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983