med 1982 års redogörelse för de statliga företagen

Skr. 1982/83: 20

Regeringens skrivelse

1982/83: 20

med 1982 års redogörelse för de statliga företagen

beslutad den 30 september 1982.

Regeringen överlämnar till riksdagen, enligt bifogade utdrag av regeringsprotokoll, 1982 års redogörelse för de statliga företagen. På regeringens vägnar

THORBJÖRN FÄLLDIN

NILS G ÅSLING

I Riksdagen 1982/83. I saml. Nr 20

Skr. 1982/83: 20 [NS

Utdrag INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1982-09-30

Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Ullsten, Wikström, Friggebo, Dahlgren, Åsling, Johansson, Wirtén, Andersson. Boo, Petri, Eliasson, Gustafsson, Elmstedt, Tillander, Ahrland, Molin

Föredragande: statsrådet Åsling

Skrivelse med 1982 års redogörelse för de statliga företagen.

Efter beslut av riksdagen i februari 1981 (prop. 1980/81:22, NU 1980/ 81:29, rskr 1980/81: 147) lämnar regeringen årligen en redogörelse till riksdagen för de statliga företagens verksamhet.

Inom industridepartementet har upprättats en redogörelse för de statliga företagens verksamhet under år 1981 eller motsvarande verksamhetsår.

Redogörelsen bygger främst på de olika verkens och företagens årsredovisningar för år 1981 eller motsvarande verksamhetsår, men även på material som företagen överlämnat direkt till departementet.

Företagen svarar själva för innehållet i uppgifterna.

Efter en inledande översikt följer en beskrivning av verk och företag med text och vissa sifferuppgifter. Dessutom finns ett register över styrelser m.m., ett organisatoriskt register och ett alfabetiskt register.

Skr. 1982/83: 20

Redogörelsen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga.

Jag hemställer att regeringen överlämnar redogörelsen till riksdagen.

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

Skr. 1982/83: 20 4

. .

Den statliga företagssektorn

Riksdagen Bilaga

Sveriges Riksbank Industridepartementet

Statsföretag AB Svenska

Varv AB

AB Tumba AC-In- ABAB Norrbottens Sweden Calor Bruk vest AB Allmänna Järnverk AB Center Celsius AB

AB ASEA- = |Bevaknings (NJA) Japan AB. dEriksbergs

ATOM = (50) |AB Nyckelhus AB > €E3lMek. Verk

Cementa AB (5) Abene AB Pullmax AB SvEdiST stads AB Kockums Beijer Bygg- Regioninves | Finnboda oe

. ” ; gioninvest Development Air AB material AB a i Norr AB Corporation Vart AB Lu (SID) Götaverken

uxor AB Berol Kemi Rockwool AB - Arendal AB

Norrlands AB Sajo Maskin AB Thörns Skogsägares B AB AB (40) Mekaniska Götaverken

Cellulosa eroxo | erksta ityvarvet AB AB (73) | Bilfragmen- SARA AB Uddcomb Götaverken AB Stat tering AB (25) Serva Sweden AB Företags- Anläggnings- BSK BS Promotion AB (75) | hälsovård AB

provning Konsult AB SMT Ma- Götaverken

Studsvik AB Carbox Gline Motor AB

Energi- - mpany Götaverken

teknik AB AB ICEA AB Ängteknik AB

Svensk knisk |AB Eiser Skogs nn Karlskrona-

nergiteknis - - varvet AB Utveckling AB |Finsli- Octönier Kockums AB

AB Svensk parna i (ASSD pc sums

Exportkredit Klemens- SSAB Kockums (SEK) (60) |näs AB Svenskt Computer Svensk Miljö- Holmsund Stål AB (50) Systems AB teknikutveck- Industri- Statsföretag Kockums ling AB center AB International Energi-

Svensk Trans- — |AB ID-kort (30) AB system AB

portsystemut- Investment AB Svensk Projekt 80

veckling AB Procordia Industriell AB

Bioteknik AB SVD

SEMKO KabiVitrum Svenska po OR

venska AB a Elektrisk Industri-

Materielkon- — | Kalmar etablerings Svenska

trollanstal- Kockum AB — AB(SVETAB) Utveckling

ten AB (51) | Kockumation Svenska AB

Svenska AB Lagerhus AB

rymd- Kockums Svenska

aktiebolaget Industri Petroleum

SSAB AB AB (50) Svenskt Liber Grafiska — Svenska Stål AB (25) | AB Skifferolje

Sveriges Luossavaara- AB

geologiska AB | Kiirunavaara — Svenska

san AB (LKAB) Utvecklings Sveriges Investerings- AB (SU) bank AB Södra Skogsägarna AB (40) Z-Invest AB

Skr. 1982/83: 20 tin

Kommunikationsdepartementet

Svenska Domän- Förenade Statens Luftfarts- Post-

Varv AB verket fabriks- vattenfallsverk |verket verket

verken (FFV)

Svenska AB Böksholms |FFV Före- 13 elproduk- Fastighets Varv | Sulfitfabrik tagen AB tionsföretag AB Certus

Yiydenergi Domän- IG Jas 8 eldistribu- Postbolagen

företagen AB AB (20) | tionsföretag AB

SWedyards Fastigh kv United Forsmarks Umeå Buss- AB Skogen nr I Stirling Kraftgrupp garage AB (45)

| AB (50) | AB (50) | AB (74)

TGB Lessebo AB AB Kärnkraft- Microdrill utbildning — (50)

AB (25) | AB Lessebo gm : "| Skogar Svensk

Uddevalla- : Energiverks-

varvet AB

grupp AB

Zenit (SEAB)

Shipping AB Svensk

Öresunds- försörjning

varvet AB AB (50)

Svenska

Petroleum

AB (50)

Svenskt

Kolkonsortium

AB (25)

Swedish

Power

Service AB

(SwedPower)

(55)

Skr. 1982/83: 20 6

Arbetsmark- Budget- Ekonomi- Kommunikationsdepartementet nadsdeparte- departe- departe-

mentet mentet mentet

Statens Televerket Järnvägar SJ

ASG AB (67,5) JELLEMTEL = | AB Aero- Stiftelsen Brygginvest Företagskapi-

sacanegas | Utvecklings transport "| Samhälls- AB tal AB (64) AB Dissousgas na

(50) AB (50) (ABA) (50) | företag Statskonsult AB Industri- '

AB Göta, . AB kredit (61) GDG Biltrafik Teleinvest AB

AB analbolag System- Lantbruks-

Gullivers Re- ÅB Svensk bolaget AB kredit (50)

sebureau AB iiprovming NE AB Vin- & Post- och

(37,5) =S Spritcentralen Kreditbanken AB Gävle PKbanken Vagnverkstad Värdepappers- (AGEVE) centralen

VPCAB (53) AB Landtransport Nora Bergslags Järnvägs AB Rimbobanans Fastighets AB Stockholms Läns Omnibus AB Svenska Lastil AB (Svelast) AB Trafikrestauranger (TR) United Tours AB 130)

Skr. 1982/83: 20 7

Försvars- Handels- Jordbruks- Social- Utbildningsdeparte- departe- departe- departe- departementet mentet mentet mentet mentet

Swedair AB = (69) | AB Oljetransit Svensk Apoteksbolaget | Nya Kungliga

Svenska Avfalls- AB (67) | Dramatiska

Penning- SARAS) (96) Een-Holmgren Teatern AB Lotteriet AB | Ortopediska Operan

AB Svensk i Uppsala (Kungl Swedec Inter- i . . national AB — (50) Gäng orie AB (33) | Featern AB)

än SO AB Kurorts- Svenska AB Tipstjänst Svelab (52) verksamhet Statens

Svalöf AB (50) Språkresor AB.

Den statliga företagssektorn i juli 1982. Siffror inom parentes anger statens, Statsföretag ABs resp. Svenska Varv ABs andel i procent av aktiekapitalet i de bolag som inte är helägda. Företagens aktieinnehav redovisas i ett organisatoriskt register på sid 233.

Skr. 1982/83: 20

De statliga företagen

Organisationstablån på sid. 4—7 omfattar 7 affärsverk, 7 kreditinstitut

och 160 aktiebolag. Av dessa 174 företag har 109 fått ett eget textavsnitt. För att ett företag skall redovisas med textavsnitt krävs att statens andel av

aktiekapitalet uppgår till minst 5096 samt att företaget bedriver verksam-

het av viss omfattning eller är av allmänt intresse av särskilda skäl. De 7 affärsverken och de 167 bolagen äger helt, delvis eller innehar minoritetsandelar i 1049 bolag som — tillsammans med de 174 företagen i organisationstablån (totalt 1223 företag) — redovisas i de organisatoriska och alfabetiska registren. |

De 174 olika företagen, som ingår bland de statliga företagen, varierar

avsevärt i storlek och representerar en mångfald olika verksamhetsinrikt-

ningar. Här finns affärsverk, kreditinstitut, industriföretag och bolag som

ålagts speciella uppgifter av staten, t.ex. Systembolaget AB och Penning-

lotteriet AB. Tabellen nedan är en sammanställning över de företag som är represen-

terade med företagsbeskrivningar. Nedan presenteras de tio största företa-

gen inom den statliga sektorn sorterade efter olika mått. Omsättningen/utlåningen i den statliga företagsgruppen uppgick under år

1981 (eller motsvarande) till 208 miljarder kronor. Motsvarande siffra för

föregående år var 177 miljarder kronor. Resultatet före dispositioner och skatt förbättrades från år 1980 till år

1981 med 590 milj. kr. eller 1192. oo

Investeringarna ökade under samma tid med 2399 milj. kr. eller med 18276 och faller på affärsverken och övriga aktiebolag.

Antalet anställda minskade med ca 2000 personer motsvarande knappt 122.

Affärs- Kredit- Statsfö- Svenska Övriga Summa

Medelantal anställda 1981 157 320 3407 46 080 24 090 81434 312331

1980 157 106 3 568 46 390 24728 82613 314405 Förändring i 20 +0 —5 —1 -3 -1 —1

! Omfattar i flera fall annat redovisningsår

2¶Avser utlåning ? Inkl. kreditinstitutens utlåning

Skr. 1982/83: 20 9

Det nystartade helstatliga bolaget Sveriges Geologiska AB (SGAB) har under sommaren 1982 övertagit huvuddelen av den uppdragsverksamhet som tidigare utfördes av Sveriges geologiska undersökning (SGU). Bolaget har ca 500 anställda och bedriver konsultverksamhet inom geologiområdet och därmed förenlig verksamhet. Verksamhet bedrivs från lokaler i Luleå, Malå och Uppsala med huvudkontor i Luleå. Dominerande verksamhetsgrenar är idag malm- och mineralprospektering samt olika typer av berggrundsundersökningar.

I proposition till riksdagen föreslår regeringen att statens andel (50 6) av aktierna i AB ASEA-ATOM överlåts till den andra aktieägaren ASEA AB. Riksdagsbeslut väntas under hösten 1982.

Under våren 1982 beslutade riksdagen att ett särskilt bolag skulle bildas för statens vägverks utlandsverksamhet, SweRoad consulting Aktiebolag. Företaget skall på affärsmässiga grunder bedriva konsultverksamhet som också kan omfatta försäljning av produkter och tjänster inom väghållningsområdet ävensom annan därmed förenlig verksamhet. Genom bildandet av ett fristående bolag kan en klarare avgränsning uppnås mellan verkets ordinarie verksamhet och exportverksamheten. Bolagets styrelse har sitt säte i Borlänge. Verksamheten startade i juli 1982.

Riksdagen har vidare beslutat att bilda ett aktiebolag med uppgift att bedriva utländsk konsultverksamhet och försäljning av tjänster inom den civila luftfartens område. Bolaget förvaltas av luftfartsverket. Bolagets namn är Swedish Aviation Development (Swedavia) Aktiebolag. Verksamheten startade den I juli 1982.

Skr. 1982/83: 20 10 De tio största företagen inom den statliga sektorn Omsättning (milj. kr.) Svenska Petroleum AB 11822,7

Investeringar (milj. kr.)

Resultat före dispositioner och skatt (milj. kr.)

Antal anställda

Skr. 1982/83: 20 12

Företagsbeskrivningar

Sifferuppgifterna i översiktstabellerna avser koncernuppgifter utom för affärsverken.

Årsredovisningar kan rekvireras direkt från resp. företag eller verk. För de bolag och verk som har bokslut per den 30 juni 1982 beräknas årsredovisningar finnas tillgängliga under november månad.

Affärsverken

Domänverket

Översikt | 1981 1980

(milj. kr.) (milj. kr.)

! Inkluderar inköp av fastigheter och fastighetsägande bolag.

Verkets uppgift och omfattning

Domänverkets huvuduppgift är att bedriva skogsbruk och därmed sammanhängande verksamhet samt att förvalta den fasta egendom och de tillgångar som hör till domänverkets fond.

Domänverket förvaltar skogar fördelade över hela riket. De representerar därigenom vitt skilda förutsättningar för såväl ekonomisk hantering som biologiska tillväxttal m.m. Av landets totala produktiva skogsmark innehar domänverket ca en femtedel eller omkring 4 milj. ha.

Domänverket är i sin organisation indelat i sex regioner och en nyttjanderättsdivision med resultat- och utvecklingsansvar.

I Domänkoncernen ingår idag ett 50-tal bolag. Alla ägs av holdingbolaget Domänföretagen AB. Dotterbolagens andel av koncernens totala omsättning är ungefär 31 70. Koncernen räknar med att andelen skall öka.

I de flesta fall kan dotterbolagens verksamhet föras tillbaka till domänverkets uppgift att förvalta statens innehav av mark. Bolagen avser att ta tillvara och vidareförädla även andra nyttigheter än den skog som växer på marken.

Dotterbolagen har grupperats i ett antal branscher: träförädling (sågverk m. m.), energi, skogstillbehör, consulting, entreprenader, turism, tomtförsäljning, miljöentreprenader, materialtäkter och betong m. m. Den dominerande branschen är träförädling.

Skr. 1982/83: 20 13

Verksamheten under år 1981

Efterfrågan på sågtimmer från domänverket sjönk under året medan efterfrågan på massaved ökade. Den totala sålda virkeskvantiteten blev i stort sett oförändrad. Prisökningen på timmer var större i norra Sverige än i södra Sverige. I genomsnitt ökade timmerpriserna med 33 kr. och massavedspriserna med 27 kr. per kubikmeter.

Virkesförsäljningen år 1981 fördelade sig i stort på följande sätt, med 1980 års tal inom parentes: Massaved och flis 3,4 (3.3) milj. m3fub, Timmer

3,2 (3,3) milj. m3fub, Virke på rot 0,2 (0,2) milj. m3fub.

I jämförelse med år 1980 minskade avverkningarna på domänverkets mark med 0,2 milj. m3fub och blev totalt 6,4 milj. m3fub. Den bakomliggande orsaken till denna minskning är åldersstrukturen på domänverkets skogar som även under kommande år gör det nödvändigt att dra ner avverkningskvantiteterna.

De direkta avverkningskostnaderna (drivning 1) ökade med ca 10776

mellan åren 1980 och 1981. SS

Under år 1981 kostade domänverkets skogsvård 205,3 milj. kr. (161,9). Det motsvarar 1376 av intäkterna. För att anlägga nya skogar användes 104,8 milj. kr. (90,8), för vård av växande skogar (huvudsakligen röjning och stamkvistning) användes 39.1 milj. kr. (28.0) och för att höja produktionen genom gödsling och dikning användes 40,4 milj. kr. (33,0).

Anläggningen av nya skogar lyckas allt bättre. Uppföljningen visar att planteringarna går bra medan självföryngringarna (huvudsakligen i norra Sverige) fortfarande visar mera ojämna resultat.

Domänkoncernens omsättning ökade under år 1981 till 2 270,7 milj. kr. från 2090,8 milj. kr. under år 1980, eller med 8,69. Ökningen beror i huvudsak på höjda virkespriser. Rörelseresultatet före avskrivningar blev 345,2 milj. kr. (343,5). Efter avdrag för avskrivningar, finansiella och extraordinära intäkter och kostnader redovisas ett resultat före bokslutsdispositioner och skatt på 189,4 milj. kr. (206,9). Efter skatter kvarstod ett överskott på 142,8 milj. kr. (112,6). Enligt regeringsbeslut för perioden 1980-1984 skall domänverket som avkastning på domänfonden för vart och ett av åren 1980—1984 till statsverket inleverera dels en fast del på 30 milj. kr., dels en rörlig del motsvarande 30 av det redovisade överskottet. Under år 1981 har dessutom regeringen vid två skilda tillfällen beslutat om en höjning av utdelningen för åren 1980 och 1981 med totalt 30 milj. kr. Av överskottet efter skatt på 180,2 milj. kr. :betalar domänverket således för år 1981 104,1 milj. kr. (80,6) i inleverans till statsverket.

Domänkoncernens investeringar uppgick till 565,9 milj. kr. (254,7). I : maskiner och inventarier investerades 189,5 milj. kr. (128,4).

Av de totala investeringarna användes 318 milj. kr. (64) till inköp av fastigheter och fastighetsägande aktiebolag. Dessa finansierades till 7070 med det förlagslån på 500 milj. kr. som riksdagen beviljade domänverket år 1979. Förlagslånet är nu fullt utnyttjat.

Skr. 1982/83: 20 14

Räntabiliteten före skatt på koncernens totala kapital blev 9,12 (11,2).

För domänverket var motsvarande räntabilitetsmått 11,0 96 (11,2). Domän-

verkets fastigheter är i balansräkningen lågt värderade. Om 1981 års taxeringsvärden används i stället blir motsvarande förräntning för koncernen 2,87.

Framtidsutsikter

Domänverket räknar med en god efterfrågan på sitt virke under år 1982. Med hänsyn till skogstillståndet planeras en fortsatt mindre sänkning av avverkningarna, samtidigt som gallringsandelen ökar. För skogsbrukets del beräknas kostnaderna stiga snabbare än virkespriserna under år 1982. .

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt beräknas bli betydligt lägre år 1982 än år 1981. Minskningen hänför sig främst till skogsbruket. De träförädlande dotterbolagen får ännu ett svagt år. Inkomsterna från försäljning av virke svarar för ungefär 65 70 av omsättningen. Det innebär att även små förändringar i virkespriserna ger stora

utslag i resultatet. Varje minskning av virkespriserna med en krona per m?

innebär en minskning av resultatet före bokslutsdispositioner och skatt i

verket med 6,8 milj. kr. |

De största kostnadsposterna är löner och sociala kostnader. Varje procents förändring innebär en förändring av resultatet före bokslutsdisposi-

tioner och skatt med 8,2 milj. kr. |

Förenade fabriksverken (FFV) Översikt 1981 1979/80”

(milj. kr.) (milj. kr.) Omsättning -1520,3 1899,.0

> Förlängt räkenskapsår 18 mån.

Verkets anor går tillbaka till år 1552 då kung Gustav Vasa grundlade - Krutbruket i Åkers Styckebruk vilket fortfarande är i. verksamhet på samma plats. Namnet FFV förekom första gången år 1943 då ett antal befintliga militära verkstäder sammanfördes till en organisation. Under 1960-talet tog FFV även hand om försvarsverkstäder för underhåll, samtidigt som koncernens kunnande vidgades mot civila marknader. Sedan år 1970 tillhör FFV industridepartementet. -

Skr. 1982/83: 20 15

Verkets uppgift och omfattning

FFV är en industrikoncern med inriktning på utveckling och tillverkning av avancerade försvarssystem och civila högteknologiska verkstadspro-' dukter samt på kvalificerat underhåll inom militära och civila produktområden, framför allt flyg. Verksamheten har fört upp koncernen till teknisk kompetens inom elektronik, teleteknik och datorteknik. Inom dessa och angränsande områden bedriver FFV även en omfattande konsultverksamhet.

Koncernen har en speciell konstruktion genom att den består av dels ett affärsverk med två sektorer och huvudkontor i Eskilstuna, dels en rad bolag vars aktier omhänderhas av förvaltningsbolaget FFV Företagen AB, också med säte i Eskilstuna. I Sverige bedriver koncernen verksamhet på ett tjugotal orter, vartill kommer mindre försäljnings- och servicekontor samt mobila enheter.

Sektor Försvarsmateriel med ca 2 200 anställda utvecklar och tillverkar försvarsmateriel, främst pansarvärnssystem, torpeder och rökammunition. Sektorn har även verkstadsprodukter för civila ändamål samt jaktoch skyttevapen på sitt program.

Sektorledningen finns i Eskilstuna. Produktion och utveckling är förlagd ' till Karlstad, Vingåker och Gällö (grovkalibrig ammunition), Karlsborg (finkalibrig ammunition), Eskilstuna (finkalibriga vapen), Motala (torpeder) och Åkers Styckebruk (krut).

Sektor Underhåll med ca 3500 anställda utför underhåll åt främst det svenska flygvapnet, men bedriver också en omfattande konsultverksamhet och har en växande andel civila tjänster. Kompetensen möjliggör underhåll av både flygplan och helikoptrar med tillhörande motorer och övrig utrustning, markbaserad elektronisk utrustning, industriutrustningar samt armé-, marin- och flygvapenmateriel.

Sektoriedningen finns 1 Arboga och verksamheten bedrivs där samt i Linköping, Östersund och Stockholm. |

Verksamheten under år 1981

FFV:s affärsverksdel är huvudsakligen dimensionerad och strukturerad för leveranser av materiel och underhållstjänster till det svenska försvaret. En successivt vikande orderingång har gjort att verket söker sig till andra verksamheter än de traditionella. Stora satsningar har gjorts för att bryta sig in på den civila marknaden, bl. a. inom områdena energi, underhåll av industrianläggningar, annat civilt underhåll samt legoproduktion. En ökande export av produkter och tjänster är också nödvändig för FFV:s utveckling mot en livskraftig industri.

Faktureringen uppgick under år 1981 till 1520 milj. kr. Exporten av försvarsmateriel minskade jämfört med år 1980. Den största enskilda kunden är även fortsättningsvis det svenska försvaret, vilket visar koncernens beroende av inhemska politiska beslut. Ansträngningarna att minska bero-

Skr. 1982/83: 20 16

endet av försvarsbeställningar har intensifierats och bl.a. har ett långsiktigt avtal tecknats med Tetra Pak om tillverkning av komponenter för samt montering av förpackningsmaskiner. Styr-, regler- och övervakningssystemet för byggnader, FFV 8000, som lanserades förra året, har rönt framgång. Marknadsföringen har startat med systemet FFV 5870 som tillvaratar sjövärme för uppvärmning av byggnader.

Som en av de fem delägarna i Industrigruppen JAS AB är FFV nu sedan regeringen beställt det s.k. JAS-planet involverat i utvecklingen av detta nya svenska stridsflygplan.

Under år 1981 har den verksamhet kring utveckling av motorer enligt Stirlingprincipen som FFV deltagit i sedan år 1968 sammanslagits under en -: enda enhet, United Stirling AB. Särskilt uppmärksammade resultat har nåtts vid användning av svenska Stirlingmotorer i solkollektorer i USA — verkningsgraden har överstigit 25 90 vilket är den överlägset största effektivitet som någonsin noterats för omvandling av solenergi.

Det förbättrade resultatet och den förbättrade avkastningsgraden (14 9c på netto sysselsatt kapital) är närmast att hänföra till strukturerings- och rationaliseringsåtgärder.

Till statsverket inlevererades 55,9 milj. kr. för år 1981.

Framtidsutsikter

All erfarenhet visar att det är mycket svårt att lönsamt bedriva civil verksamhet tillsammans med tillverkning av försvarsmateriel.

En förutsättning för en god och lönsam utveckling av FFV är möjligheter att ta fram högt kvalificerade produkter för svenskt bruk — en utvecklings- . verksamhet utan förankring i det svenska försvaret är inte möjlig. Med den : svenska marknaden som referens måste en acceptabel exportvolym upprätthållas. En exportandel är nödvändig för att styckekostnaderna inte skall bli oacceptabelt höga genom för korta serier. Delar av FFV:s verk- : samhet inom försvarsmaterielområdet skulle inte kunna drivas vidare om . drastiska nedskärningar och restriktioner skulle inträffa. En kompensation med civil produktion är i regel orealistisk — de civila affärsområdena måste utvecklas med utgångspunkt från egna och annorlunda förutsättningar.

Långsiktigt strävar FFV mot att nå en fördelning mellan militär och civil produktion på 60 26-40 Zz av faktureringen mot i dagsläget endast 2024 för civila verksamheter.

Skr. 1982/83: 20 : 17

Luftfartsverket

Översikt 1981/82 1980/81

(milj. kr.) (milj. kr.)

Omsättning : = 7511 628,7

Resultat före disp. och skatt 73.0 41.4.

Redovisat årsresultat 72,9 41,3 Balansomslutning | 2037,0 2078.6

Statskapital . 1 240,6 1312,.6

Verkets uppgift och omfattning

Regelbunden civil luftfart (linjefart) bedrivs på f.n. 36 flygplatser i Sverige. På 13 av flygplatserna förekommer endast linjefart med lätta flygplan, bl.a. linjetaxitrafik. Av de 36 trafikflygplatserna drivs 14 av

luftfartsverket, medan fem är militära flottiljflygplatser, där den civila

flygtrafiken administreras av luftfartsverket. Av övriga 17 flygplatser är sju militära övningsfält med kommunal huvudman och nio kommunala flyg-

platser. En trafikflygplats är privatägd.

Luftfartsverkets trafikflygplatser är Göteborg-Landvetter, Jönköping.

Kalmar, Karlstad, Kiruna, Malmö-Sturup. Norrköping-Kungsängen, Skellefteå, Stockholm-Arlanda, Stockholm-Bromma, Sundsvall/Härnösand, Umeå, Visby samt Örnsköldsvik. Verket förvaltar dessutom en allmän-

flygplats (Eslöv). . |

På nämnda 14 trafikflygplatser svarar verket för marktjänst, dvs. drift och underhåll av fält och byggnader, försörjningstjänst, bevakningstjänst

och flygplatsräddningstjänst. Ramp- och expeditionstjänst utförs i viss

utsträckning av luftfartsverket. Vidare svarar verket för flygtrafiktjänst (flygtrafikledning) för civil och militär luftfart. : |

Verkets driftkostnader täcks genom trafikavgifter, hyror och arrenden, m.m. Den civila luftfartens kostnadsansvar innebär bl. a. att luftfartsver-

ket skall bedriva sin verksamhet så att full kostnadstäckning erhålls och så

att ett överskott uppnås, som motsvarar räntekravet på det av stat och kommun tillskjutna investeringskapitalet.

Investeringarna finansieras dels av staten och dels, när det gäller flyg-

platsanläggningar, av staten och berörda kommuner gemensamt.

Luftfartsverket medverkar som myndighet till en tillfredsställande trans-

portförsörjning till lägsta möjliga kostnad för Konsumenterna samt bidrar

till utvecklingen av den civila luftfarten inom givna trafikpolitiska och luftfartspolitiska ramar. Myndighetsfunktionen avser bl.a. överinseende

av flygsäkerheten avseende civil luftfart, tillståndgivning, godkännande av

flygbiljettpriser samt medverkan vid planering av flygplatsnätet i landet.

2 Riksdagen 1982183. I saml. Nr 20

Skr. 1982/83: 20 18

Verksamheten under verksamhetsåret 1981/82 Flygtrafikutvecklingen .

På de statliga flygplatserna expedierades 8,8 milj. passagerare under 1981/82, en ökning med 6 44 jämfört med 1980/81. Antalet landningar uppgick till 275 000, en ökning med 2 9e.

I utrikes linjefart minskade antalet landningar och passagerare med vardera nära 196. Den negativa volymutvecklingen beror bl. a. på att SAS dragit in vissa mindre lönsamma linjer och turer. Volymminskningen torde ha motverkats av en ökning till följd av införande av Euroclass. |

I inrikes linjefart avreste 3,8 milj. passagerare, en ökning med 926. Antalet landningar ökade med 6 56. Flygföretagens lågprissatsning — bl. a. LIN:s införande av pendelrafikprogrammet, som ökat turtätheten — hade effekt även under 1981/82. .

En vändning i positiv riktning för chartertrafiken inträffade under sommaren 1981. Passagerarantalet under budgetåret 1981/82 ökade med 1 till 2,1 milj. och landningsfrekvensen med 3 4 till ca 9000 laändningar.

Antalet landningar i taxi- och allmänflyg minskade i omfattning. Antalet passagerare i taxiflyg minskade också under 1981/82 och utgjorde ca

25 000. ee

Den totala flygfrakten under 1981/82 uppgick till 64000 ton, en minskning med 67 jämfört med föregående budgetår. Under samma period befordrades 16 000 ton post, en minskning med 44.

Ekonomi

Luftfartsverkets intäkter uppgick under 1981/82 till 751,1 milj. kr., vilket är en ökning med 122,4 milj. kr. eller 1996 jämfört med 1980/81. Verkets intäkter är till största delen flygtrafikberoende och består främst av land-: nings- och passageraravgifter, undervägsavgifter samt stationstjänstavgifter. De sistnämnda utgör avgifter för service i form av incheckning, bagagehantering m.m. på verkets flygplatser. Gynnsam utveckling har under verksamhetsåret konstaterats vad gäller intäkter från den inrikes linjefarten samt chartertrafiken, medan däremot den utrikes linjefarten har minskat sin intäktsandel. Ovan nämnda trafikavgifter inklusive avgifter för hangarer och flygplansparkering utgjorde 1981/82 drygt 6076 av de totala intäkterna. Bland övriga intäkter kan främst nämnas diverse hyres- och omsättningsintäkter samt ersättning för utförd flygtrafiktjänst på de militä- ra flygplatserna. Dessutom har ökad internationell utbildning vid Flygtrafikledningsskolan på Sturup inneburit omfattande intäkter under året. Luftfartsverket har i stark konkurrens med andra länder tecknat två avtal. om utbildning av flygtrafikledare åt Saudi-Arabien. Detta har för verksamhetsåret 1981/82 inneburit intäkter på drygt 20 milj. kr. |

Kostnaderna uppgick 1981/82 till 678,2 milj. kr., en ökning med 90,8 milj. kr. eller 15920. Av de totala kostnaderna utgjorde löner (inkl. sociala avgifter) cirka hälften. Andra stora kostnadsposter är ersättningar till

Skr. 1982/83: 20 19

andra myndigheter för utnyttjade tjänster samt avskrivningar. Luftfartsverket skall också betala räntor till kommuner på tillskjutet investeringskapital. Dessa räntekostnader utgjorde 1981/82 28,4 milj. kr. och motsvarade

ca 52 7 av det fulla förräntningskravet till kommunerna. Överskottet för inleverans till staten utgör för 1981/82 72.9 milj. kr. För att klara full förräntning av statskapitalet hade krävts 142,4 milj. kr. De totala investeringsutgifterna uppgick 1981/82 till 103,6 milj. kr. Av

dessa avser ca 55 milj. kr. investeringar i flygplatser, ca 41 milj. kr. investeringar i anläggningar för flygtrafiktjänst en route och ca 8 milj. kr. i

fordon, maskiner och utrustning.

Genomsnittligt antal anställda (uttryckt som årsanställda) i luftfartsverket var 1981/82 2454 st. ”

Framtidsutsikter

Enligt luftfartsverkets prognoser förutsätts för de närmaste åren en tämligen blygsam tillväxt av flygtrafikvolymen. Mot bakgrund av dessa

prognoser samt ökade kostnader till följd av standard- och kapacitetsutbyggnader på bl. a. Arlanda flygplats bedömer verket det nödvändigt med avgiftshöjningar motsvarande ca 1076 per år de närmaste åren. Genom tillvaratagande av skilda rationaliseringsmöjligheter samt ett betydligt mer

marknadsinriktat arbetssätt, bedömer verket det möjligt att även fortsätt-

ningsvis redovisa ett resultat som utslaget över en 10-årsperiod skall med-

ge full förräntning av investeringskapitalet. Ett exempel på den ökade marknadsinriktningen utgör bl.a. bildandet av ett särskilt exportbolag, :

Swedavia, fr. o. m. den 1 juli 1982. :

Postverket

Översikt 1981/82 1980/81

| (milj. kr.) (milj. kr.)

Texten avser verksamhetsåret 1980/81.

Verkets uppgift och omfattning

Postverket är ett affärsdrivande verk, med huvuduppgift att svara för poströrelsen och postgirorörelsen, dvs. att förmedla skriven, tryckt eller på annat sätt framställd information, mindre varusändningar (lättgods)

samt betalningar. Verket driver också annan verksamhet. Postverket utför

Skr. 1982/83: 20 20

sålunda uppdrag åt staten — t.ex. skatteuppbörd och utbetalningar av

pensioner och barnbidrag — och åt PKbanken — främst insättningar och uttag på bankböcker, men också vissa andra tjänster. Postverket utför

även tjänster åt andra banker. Vidare driver verket busstrafik i Norrland,

sköter upphandling av kontorsmateriel för statsverket och bedriver indu-

striell verksamhet, i första hand för att tillgodose postverkets-eget behov:

tryckeri, mekanisk verkstad, bil- och bussverkstäder.

Postens dotterföretag Postbolagen AB har fem dotterbolag. De är bland andra: Tidningstjänst AB som sköter samdistribution av dagstidningar, Postens Transporttjänst AB som distribuerar gods med budbilar samt

Postens Värdeservice AB som utvecklar och marknadsför rationella vär- : detransportlösningar för Posten, bankväsendet och handeln.

Verksamheten under verksamhetsåret 198081

Posten införde den 1 juni 1981 ett nytt taxesystem för brevförsändelser i den inrikes trafiken. |

Det nya taxeringssystemet innebär att innehållstaxeringen helt har sto- . pats och därmed den tidigare uppdelningen på brev, postkort, trycksaker, varuprov och varukorsband. Systemet bygger i stället på en normaltaxa för

brev, som ger övernattbefordran. Normaltaxan har kompletterats med en

ekonomitaxa för brev, som medför utdelning av försändelserna tredje vardagen efter inlämningen. För ekonomitaxan gäller vidare att försändel-

serna skall lämnas in på postkontor och att minst 100 sådana försändelser

(oavsett vikt eller format) lämnas samtidigt. För ideella föreningar ges en

friare tillämpning av ekonomitaxan genom s.k. föreningsbrev.

Omläggningen till ett nytt taxesystem är en mycket genomgripande reform, både för kunderna och postverket. Postverket avser därför att ingående följa utvecklingen och anpassa reglerna ytterligare där så behövs.

Postvolymen mätt i försändelseintäkter i fast pris beräknas under verksamhetsåret 1980/81 ha ökat med ca 3 Ze (5).

Under verksamhetsåret 1980/81 ökade masskorsbanden med 452 (7) medan gruppkorsbanden minskade med 18 (+7).

Varubefordran per post sker i huvudsak genom postpaket. Konkurrensen på lättgodsmarknaden är hård men Posten har hävdat sig väl och

antalet postpaket har ökat med 746 (2) under budgetåret 1980/81.

Postutdelningsdistrikten i tätorter ökas efter hand som bebyggelsen växer ut. Den 31 december 1980 fanns 7229 brevbäringsdistrikt (7 114).

Postens kontorsnät består f.n. av nära 1900 postkontor, i huvudsak

belägna i tätorter. Vidare finns ca 2700 lantbrevbäringslinjer. Landsbygden betjänas också av ca 400 postställen. I utpräglad glesbygd förmedlas

både försändelser och betalningar via s.k. postväskor.

Antalet postkontor i tätorter har sedan flera år totalt sett ökat som en följd av den fortgående flyttningen från landsbygd till tätort.

Trots att kundunderlaget på landsbygden minskar, förbättras landsbyg-

Skr. 1982/83: 20 21

dens postservice totalt sett. Under år 1980 utökades lantbrevbäringsnätet

med ca 3000 km och den totala linjelängden vid slutet av året uppgick.

därmed till 205.000 km. Totalt betjänades vid budgetårsskiftet ca 648000 fasta hushåll och ca 190000 tillfälliga hushåll av lantbrevbärare. Postgirouppdragen i kassorna har minskat något under budgetåret medan antalet insättningar och uttag på PKbankskonton har ökat med 3.296. I december 1980 tecknade Posten kontrakt med Kungl Teatern, Sandrews och Konserthusstiftelsen i Stockholm om bokning av teaterbiljetter. Under våren 1982 kan postkunderna börja hämta biljetter på ca 400 post-

kontor över hela landet. Flera projekt pågår som syftar till att Postens ”datorer”, postkassamaskinerna, skall kunna utnyttjas i samverkan med andra intressenter än t. ex. teatrarna.

Postgirot

Postgirots huvuduppgift är att förmedla betalningar. medverka till att betalningar underlättas och i övrigt främja ändamålsenliga betalningsmetoder. Postgirots in- och utbetalningar förmedlas av postkontoren och lantbrevbärarna. Härutöver kan betalningsuppdrag mellan konton sändas

direkt till Postgirot för bokföring (s.k. gireringar).

En väsentlig del av Postgirots verksamhet är entreprenadverksamhet

som utförs åt PKbanken. . Under budgetåret har 119 539 st (106 609) nya postgirokonton öppnats. Ö

februari 1981 registrerades det miljonte kontot.

Antalet betalningar via postgirokontona ökade under budgetåret med

4923) till 330 miljoner, varav 184 miljoner var inbetalningar, 41 miljoner

utbetalningar och 105 miljoner gireringar. Gireringarna fortsatte därmed

att öka sin andel av det totala antalet betalningar. Det förmedlade beloppet steg med 1392 (15) till 3361 miljarder kronor. Postgirots andel av det

förmedlade beloppet på giromarknaden (betalningar via post- och bankgirosystemen) är nu 86.8 22 (87.1).

Under budgetåret bokfördes på personkontona 79 miljoner (71) transaktioner till ett belopp av 208 miljarder kronor (130). Under samma tid gjordes sammanlagt 20 miljoner (21) insättningar och uttag på PKbankens

sparkonton som öppnats på posten.

Personal

Postverket är ett av landets största företag med ansvar för närmare vart

hundrade arbetstillfälle i Sverige. Antalet anställda uppgick vid mitten av

budgetåret till 63 577 personer (62097). Av dessa var 40,0 52 (40,2) anställ- .

da på deltid. Uttryckt i årsarbetskrafter var personalstyrkan under budget-

året i genomsnitt 48070 (47080) vilket innebär en ökning med ca 29. Posten anlitar dessutom i begränsad omfattning entreprenörer för vissa posttransporter.

Skr. 1982/83: 20 ra LA

Ekonomi

Rörelseintäkterna i postverket uppgick under verksamhetsåret 1980/81t

till 6851,0 miljoner kronor (5 953,4). Därav utgjorde portointäkterna, inkl ersättning för tjänstepost, 3 827,8 miljoner kronor (3 518,8) och avgifterna i tidningsrörelsen 448,8 miljoner kronor (383,9). Personalkostnaderna uppgick till 5 143,5 miljoner kronor (4559,9). Efter extraordinära poster och

bokslutsdispositioner uppgick överskottet till 162,4 miljoner kronor (162,1). Enligt gällande förräntningskrav skall postverket inleverera 64,6 miljoner kronor (53,9) till statskassan, vilket motsvarar en förräntning för

året med 9,5 70 (9,25) på det av staten tillskjutna kapitalet. Resterande del av överskottet, 97,8 miljoner kronor (108,2) föreslås bli avsatt till konsoli-

deringsfonden.

Framtidsutsikter

Den snabba teletekniska utvecklingen kommer med all sannolikhet att

förändra det nuvarande kommunikationsmönstret. Konkurrensen, framför allt på brevmarknaden, skärps och effekterna på posttrafiken kan bli både

positiva och negativa. Med det nya taxesystemet räknar Posten med att nå

marknadsrmmässiga fördelar, främst genom större möjligheter att garantera snabb befordran av den viktiga posten och därmed ge kunderna en bättre service. Det nya taxesystemet har inneburit nackdelar — främst av övergångsnatur — för vissa kunder. Systemet kommer därför att ses över. Marknadens reaktioner i övrigt kommer helt naturligt att bli föremål för särskild uppmärksamhet de närmaste åren, eftersom syftet med taxeom-

läggningen är att öka konkurrensförmågan och stimulera till ökad posttra-

fik.

Efterfrågan på de traditionella betalningstjänster som idag bär upp kassaverksamheten tenderar att avta. Posten möter den utvecklingen med att söka finna nya uppdrag för postkassorna och lantbrevbäringen. Jämsides

med detta fortsätter rationaliseringen och effektiviseringen, Dessa åtgär-

der ger tillsammans goda möjligheter att också i framtiden ge kunderna en bra kassaservice via ett väl utbyggt nät av postkontor och lantbrevbäringslinjer.

Statens Järnvägar (SJ)

Skr. 1982/83: 20 23

Verkets uppgift och omfattning

SJ är ett affärsdrivande verk, som bedriver gods- och persontrafik på järnväg samt busstrafik och färjetrafik. Kompletterande verksamhet bedrivs inom ett antal dotterbolag.

SJ:s bannät omfattade vid slutet av verksamhetsåret 1980/81 drygt 11300 km järnväg i huvudspår, vilket var ca 95 20 av de svenska järnvägarna. SJs busstrafik trafikerade en väglängd av ca 20600 km.

Vagnparken för järnvägstrafiken bestod av ca 42900 godsvagnar med en lastkapacitet på 1,3 milj ton samt drygt 2000 person- och motorvagnsfordon med ca 109000 sittplatser, 6600 sovplatser och 3400 platser i liggvagnar. Busstrafiken ombesörjdes med ca 1 400 fordon.

Till den i samarbete med utländska järnvägar drivna färjetrafiken bidrog SJ med tågfärjor på lederna Trelleborg— Sassnitz och Malmö— Köpenhamn. :

Verksamheten under verksamhetsåret 1980/81

Den pågående konjunkturavmattningen under verksamhetsåret medförde en kraftig dämpning av efterfrågan på järnvägstransporter av gods. Det var framför allt exporten av den lappländska järnmalmen samt inrikestrafiken som drabbades. Bakom nedgången i inrikestrafiken låg också strukturförändringarna inom järn- och stålindustrin med bl.a. minskade transporter av mellansvensk malm samt koks som följd. En mild vinter i förening med allmän sparsamhet med energi medförde dessutom minskade oljetransporter. |

På persontrafiksidan har antalet resor sedan lågprisrabatten infördes i . juni 1979 ökat med ca 30 220. Under verksamhetsåret 1980/81 ökade antalet resande i SJ:s fjärrtåg med 474 jämfört med det första lågprisåret. Ökningen var dock större på normalprisdagarna än på lågprisdagarna. För att ytterligare öka platsutnyttjandet under lågprisdagarna infördes under perioden 2 juni—-10 december 1981 en särskild jubileumsbiljett för 125 kr. Den gav en kraftig resandeökning och bidrog till ett ökat kapacitetsutnyttjande under lågprisdagarna.

SJ:s bussar körde sammanlagt 82 milj km.

På färjelederna överfördes bl. a. 5,6 milj. ton järnvägsgods och 8,0 milj. resande. Antalet personbilar på färjorna minskade, medan antalet lastbilar

ökade. | |

SJ:s totala omsättning (exkl finansiella och extraordinära poster) ökade med 99; till 6220 milj. kr. Härav utgjorde intäkterna i gods- och persontrafik 47 resp. 2776. Statlig ersättning för olönsam järnvägstrafik m. m. 13 2. Busstrafikintäkter 82 samt övriga intäkter 5 Ze.

Kostnaderna steg med 792 till 5 849 milj. kr., varav personalkostnader

4271 milj. kr.

Beräknat avskrivningsbehov uppgick till 989 milj. kr., varav avskrivning

Skr. 1982/83: 20 24

enligt plan 448 milj. kr. I enlighet med 1979 års trafikpolitiska beslut erhölls en kostnadsavlastning för rabatter m.m. inom persontrafiken med 160 milj. kr., som användes för att minska avskrivningarna. Investeringar inom ersältningsberättigade järnvägslinjer och försvarsberedskap m.m. 110

milj. kr. har avskrivits med medel från staten. Budgetårets resultat blev ett

underskott om 437 milj. kr., vilket täcks av ett särskilt anslag enligt statsmakternas beslut. Förräntningskravet på statskapitalet uppgick till 177 milj. kr. efter nedsättning med 71 milj. kr. enligt statsmakternas beslut.

Investeringarna inom av regeringen fastställd ram uppgick till 1349 milj. kr. varav SJ självfinansierade 73 7 genom avskrivningar. De fasta anläggningarna tillfördes totalt 717 milj. kr. varav 352 milj. kr. för bangårds- och spårstandardarbeten, 74 milj. kr. för signalanläggningar och 75 milj. kr. för eldriftsanläggningar. I rullande järnvägsmateriel investerades 489 milj. kr. varav ca 262 milj. kr. i lok och motorvagnar, 84 milj. kr. i personvagnar

och 63 milj. kr. i godsvagnar.

Televerket

Översikt | 1981/82" 1980/81

(koncernen) (milj. kr.) (milj. kr.)

+ preliminära uppgifter

Verkets uppgift och omfattning

(Textavsnittet avser moderbolaget Televerket.)

Televerket skall tillgodose samhällets behov av moderna telekommuni-

kationer. Verksamheten innefattar marknadsföring, anläggning, drift och

underhåll av utrustning för rörelsegrenarna telefon, textkommunikation,

datakommunikation, kommersiell radio och larm (t. o. m. 1982-06-30). Televerkets uppgift är att aktivt följa utvecklingen på teleområdet och omsätta den till ett marknadsanpassat utbud av produkter och tjänster. Telefon-

rörelsen är den största verksamhetsgrenen. Den svarar för ca 8596 av de :

totala intäkterna. . . Televerket ombesörjer även distribution av ljudradio- och televisions-

program samt uppbörd av avgifter för televisionsmottagare.

Skr. 1982/83: 20 25

Verksamheten under verksamhetsåret 19811/82

Televerkets expansion har fortsatt inom flertalet rörelsegrenar under

budgetåret 1981/82.

Antalet beställningar av nya telefonapparater uppgick till 523800 (519400). Antalet telefonapparater i televerkets nät var 7015 000 den 30 juni 1982. Detta innebär en ökning av telefontätheten under budgetåret

från 812 till 842 apparater per 1000 invånare och Sverige är därmed för första gången det telefontätaste landet i världen. Den inländska telefontrafiken — såväl lokal- och närtrafiken som rikstrafiken — är sedan år 1972 fullständigt automatiserad. Möjligheterna till automatisk telefontrafik med utlandet fortsätter att öka och under budgetåret har mer än 9596 av utlandstrafiken kopplats automatiskt.

Datakommunikationsrörelsen fortsätter att öka i omfattning. Televerket

tillhandahåller sedan år 1962 modemutrustningar på abonnemangsbasis för dataöverföring över såväl det allmänna telefonnätet som över förhyrda

ledningar. I samarbete med teleförvaltningarna i Danmark, Finland och

Norge har arbete pågått med att bygga upp ett nordiskt allmänt datanät,

Datexnätet. Datexnätet togs i kommersiell drift den 1 september 1981. Vid

utgången av budgetåret 1981/82 uppgick antalet abonnenter till ca 1300. Expansionen av telexrörelsen har fortsatt. Antalet telexanslutningar i televerkets nät ökade från 15900 vid budgetårets början till 16 500 vid dess slut, en ökning med 4,1 22.

Larmverksamhetens omsättning uppgick under budgetåret 1981/82 till ca 125 milj. kr., en ökning med ca 8 milj. kr. jämfört med föregående budgetår.

Under budgetåret 1981/82 har 18 TV2-sändare och 16 TV1-sändare samt

2 FM-sändare för P1, P2 och P3 jämte lokalradio tagits. i bruk, alla vid mindre stationer. Vid utgången av budgetåret var mottagningsmöjligheterna för landets befolkning för ljudradions tre program praktiskt taget

100 22, för TV1 99,6 70 och för TV2 99,5 26. För att öka TV 1/TV2-täckning-

en kommer under de närmaste åren ytterligare ca 10-15 TV-stationer att uppföras per år. Diskussioner pågår om anläggning och utformning av ett fjärde FM-nät.

Televerkets industridivision, Teli, med televerkstäder i Nynäshamn, Vänersborg, Sundsvall, Kristinehamn och Skellefteå. har till uppgift att

tillverka och förse i första hand televerket med modern telemateriel, såsom automatstationer, abonnentväxlar, telefonapparater m.m. Den totala faktureringen uppgick under verksamhetsåret 1981/82 till 1260 milj. kr. varav ca 1212 milj. kr. avsåg materielleveranser till televerket.

Rörelseintäkterna under budgetåret 1981/82 för televerket uppgick till 10441 milj. kr., en ökning med 12,37 jämfört med föregående budgetår.

Drift-, tillverknings- och administrationskostnader ökade med ca 19 6 och

uppgick till ca 6 327 milj. kr. "

Efter bokslutsdispositioner, i huvudsak avskrivningar utöver plan redovisar televerket ett nettoresultat på 208,3 milj. kr.. vilket motsvarar förräntningskravet på det i medeltal disponerade statskapitalet.

Skr. 1982/83: 20

Beträffande rundradioverksamheten gäller att de löpande kostnaderna för produktion och distribution av programmen liksom utgifter för investeringar bestrids med avgiftsmedel. Eventuella överskott tillförs en för ljudradion och televisionen gemensam fond, som sedan den 1 juli 1977 förvaltas av riksgäldskontoret.

Rundradions intäkter för budgetåret 1981/82 var 2108 milj. kr., kostnaderna ca 2003 milj. kr. och resultatet följaktligen ett överskott med ca 105 milj. kr. | |

Televerkets investeringar (inkl. rundradio) uppgick till 4224 milj. kr., varav 1600 milj. kr. över statsbudgeten. Enligt statistik från Veckans Affärer är televerket det företag som investerar mest i Sverige.

Televerkets personal uppgick vid ingången av år 1981 till 43607. Vid slutet av året hade antalet anställda ökat med 219 personer till 43 826.

Statens Vattenfallsverk

+ avser kraftverksrörelsen. ++ fr.o.m. 1981/82 ingår även arbeten åt utomstående som under budgetåret upp-

gick till 1904 milj. kr. Under året har ändrade redovisningsprinciper införts och

som en följd därav har jämförelsesiffrorna för bå 1980/81 justerats.

Historik

Vattenfall grundades år 1909 genom att Trollhätte kanal- och vattenverk, som haft till uppgift att utnyttja vattenkraften m.m. i Trollhättefallen, ombildades till ett nytt statligt verk, Kungliga Vattenfallsstyrelsen seder-

mera Statens Vattenfallsverk, med hela riket såsom verksamhetsområde. Vattenfall fick till uppgift att bl.a. främja utbyggnaden och tillgodogörandet av vattenkraften i riket, ombesörja utbyggnaden och driften vid elektriska kraftverk samt handha anförtrodda delar av statens kanalrö-

relse. |

Under perioden från bildandet fram till år 1919 uppbyggdes verksamheten genom utbyggnad av de, för den tiden, stora vattenkraftstationerna Trollhättan, Älvkarleby och Porjus. Elförbrukningen ökade snabbt, myc-

ket beroende på högkonjunkturen under första världskriget.

Under tiden 1920-1939 fortsatte elförbrukningen att öka om än i något långsammare takt. Under första delen av denna tid stabiliserades verksamheten genom utbyggnad av vattenkraftstationer i södra och mellersta Sve-

rige. Under den senare delen inleddes utbyggnaden i mellersta Norrland.

Skr. 1982/83: 20 27

Under 1920-talet påbörjades även utbyggnad av ledningsnät för överfö-

ring vid 200 (kV) kilovolts spänning i landets södra och mellersta delar. Genom utbyggnad av vattenkraftstationer i Norrland erfordrades så små-

ningom förstärkning av överföringsnätet från dessa produktionscentra i norr till konsumtionscentra i söder.

År 1938 var hela landet sammankopplat via storkraftnätet (200 kV).

Det andra världskriget innebar en kraftig ökning av elförbrukningen.

Ökningen har sedan fortsatt under hela efterkrigstiden för att först mot

mitten av 1970-talet visa en stagnerande tendens.

Den stora ökningen i förbrukningen har medfört stora utbyggnader av

vattenkraften främst i de norrländska älvarna under 1950- och 1960-talen.

Fr.o.m. 1970-talets början har Vattenfall varit engagerat i ubyggnad av

två kärnkraftsanläggningar i större format efter en försöksperiod under 1950- och 1960-talen. På grund av debatt om det svenska kärnkraftsprogrammet kom idrifttagningen av delar av de nu aktuella kärnkraftsanläggningarna att fördröjas till början av 1980-talet. |

Under 1970-talet byggde Vattenfall dessutom nio oljedrivna värmekraftstationer varav sju gasturbinstationer.

Under efterkrigstiden har det svenska storkraftnätet byggts ut väsentligt innebärande bl. a. överföring med upp till 400 kV spänning.

Statsmakterna beslutade år 1946 att Vattenfall skulle bygga ut och driva

storkraftnätet men att andra kraftföretag efter överenskommelse skulle få

överföra ström på detta.

De delar av storkraftnätet som genom avtal står öppna för andra stora

kraftproducenter kallas stamnätet.

Genom utbyggnad av storkraftnätet blev det möjligt för alla stora kraftproducenter att genom utbyte av kraft erhålla bästa möjliga användande av

såväl produktions- som distributionsapparaten. Sådan samkörning inled-

des bland de svenska kraftföretagen under 1940-talet och har successivt förbättrats samt utbyggts till att omfatta även de nordiska grannländerna.

Verkets uppgifter

Vattenfall skall enligt sin instruktion handha statens kraftverksrörelse och kanalrörelsen vid Trollhätte kanalverk samt verka för en rationell

elförsörjning inom riket. Kraftverksrörelsen omfattar produktion, distribution och försäljning av

elenergi samt överföring av elenergi på storkraftnätet.

I ekonomiska termer uttryckt är målet att i konkurrens med andra företag i branschen framställa företagets produkter och tjänster till lägsta

möjliga kostnad. Vattenfalls intäkter skall — förutom att täcka löpande

kostnader — medge tillfredsställande avskrivningar och därutöver kunna lämna ett överskott som utgör skälig förränting av disponerat statskapital.

Utvecklingen under senare år inom energiförsörjningen har motiverat att '

Vattenfall engagerat sig på nya områden inom energiverksamheten såsom

Skr. 1982/83: 20 28

anskaffning av olja, kol, naturgas och torv samt utveckling av solvärme-, värmepump- och vindkraftteknik. or

Vattenfall ombesörjer också i samverkan med totalförsvarets övriga myndigheter beredskapsplanläggning av rikets elförsörjning.

Verkets omfattning

Produktionen av den elektriska kraften sker dels i ett sjuttiotal egna och delägda vattenkraftstationer, dels i hel- och delägda värmekraftstationer.

Vattenkraftstationerna ligger till största delen i de norrländska älvarna. Dessutom finns vattenkraftstationer i Dalälven, Göta älv och Motala ström. Lule älv är landets mest kraftproducerande älv. I denna älv ligger Harsprånget som är den största vattenkraftstationen på 940 MW (megawatt — 1000 kilowatt) installerad effekt. :

Vattenfalls konventionella värmekraftanläggningar utgörs av fyra egna oljekondensstationer samt elva gasturbinstationer i Svealand och Götaland inkl. Gotland. Vattenfall driver Ringhals kärnkraftstation vid Varberg på västkusten där tre block med en sammanlagd effekt om 2465 MW har tagits i drift. Det fjärde blocket beräknas tagas i drift under andra halvåret 1982. . .

På ostkusten i norra Uppland ligger Forsmarks kärnkraftstation som ägs av Forsmarks Kraftgrupp AB med Vattenfall som majoritetsdelägare. Två av stationens tre block är tagna i drift och det tredje är under byggnad med beräknad idrifttagning under år 1985.

Det svenska storkraftnätet består nu av kraftledningar. med 220- och 400 kilovolts spänning med en sammanlagd längd av 14273 km varav 12 526 ägs av staten. :

Den elenergi som produceras i Vattenfalls egna och delägda anläggningar säljs direkt engros till större industrier, SJ samt kommunala energiverk och andra återdistributörer. Vattenfall har dessutom en egen detaljdistribution med ca 270000 abonnenter samt driver även detaljdistributionsverksamhet tillsammans med kommuner och enskilda företag.

Samarbetet i delägda produktions- och distributionsanläggningar tillsammans med kommuner och andra intressenter sker i bolagsform där Vattenfall i regel har majoritetsställning i bolagen.

Samverkan i bolagsform sker även inom andra verksamhetsområden som berör energisektorn.

"Vid årsskiftet 1979/80 bildade Vattenfall efter statsmakternas godkän-' nande ett förvaltningsbolag, Svensk Energiverksgrupp AB (SEAB) med -. uppgift att bl.a. administrera statens aktieinnehav i eldistributions- och energiverksbolag. År 1981 omsatte SEAB-koncernen en halv miljard kronor. : : oe |

Vattenfall förvaltar aktier i tretton produktionsbolag bland vilka Forsmarks Kraftgrupp AB är det största. Dessutom förvaltar Vattenfall aktierna i åtta distributionsbolag utöver de sexton som förvaltas av SEAB. :

Skr. 1982/83: 20 29

Vattenfall förvaltar aktier i sex bolag med andra uppgifter inom energiområdet bland vilka Svenska Petroleum AB är det största.

Vattenfall deltar dessutom i ett viktigt samarbete tillsammans med andra kraftföretag i Sverige och de nordiska grannländerna för att genom kraftutbyte uppnå bästa utnyttjande av de berörda företagens produktions- och

distributionsanläggningar. Kraftutbytet sker via ett tiotal samkörningsförbindelser mellan Sverige, Danmark, Norge och Finland. Det nordiska elkraftsamarbetet sker till stor del inom organisationen Nordell. |

En viktig del av Vattenfalls verksamhet är att projektera och uppföra de anläggningar som behövs I kraftverks- och kanalrörelserna.

Verksamheten under verksamhetsåret 1981/82

Produktion och försäljning .

Vattenfalls elproduktion inkl. andels- och ersättningskraft från andra

företags kraftstationer uppgick under 1981/82 till 47810 GWh (miljoner

kilowattimmar) motsvarande ca 48 Zz av landets totala elproduktion. Detta innebär en ökning med 3757 GWh.

Ökningen hänför sig med 2 117 GWh eller 13 § till kärnkraften och med 1760 GWh eller 6 4 till vattenkraften jämfört med föregående års värden.

Kärnkraften svarade för 3896 av Vattenfalls elproduktion. I kärn-

kraftproduktionen inräknas 8367 GWh från Forsmarksverket som ägs till knappt 75 20 av Vattenfall genom Forsmarks Kraftgrupp AB.

Produktionen i Ringhalsverket blev 9959 GWh. Denna blev 2631 GWh

lägre än beräknat på grund av fel på ånggeneratorerna i Ringhals 3. Dessa fel gjorde att driften stoppades vid detta block den 21 oktober 1981 för att åter tas i drift med reducerad effekt på våren 1982 efter tillstånd från Statens Kärnkraftinspektion.

Produktionsbortfallet i Ringhals har kompenserats genom dels högre produktion än beräknat i Forsmarksverket, dels ökade inköp av tillfällig kraft.

Vattenkraftproduktionen ökade till 28940 GWh. Föregående år producerades 27 180 Gwh. Årets produktion översteg beräknad produktion men understeg normalårsproduktion. Produktionen blev mindre än tillrinningen som uppgick till 104 26 av normalårsvärdet. .

Produktionen i konventionella värmekraftverk blev den lägsta sedan år

1965 med 544 GWh. oo Vattenfalls försäljning av fast kraft ökade med 2836 GWh celler knappt

79c medan försäljningen av tillfällig kraft ökade med 1135 GWh eller 28 22.

Försäljningen av fast kraft ökade till återdistributörer, egen detaljdistri-

bution och samkörningsgruppen -samt industrin. Leveranserna till industrin ökade med nästan 676 jämfört med en minskning på 3,42 under föregående budgetår. Den markanta uppgången beror på att Vattenfall under budgetåret, genom förvärv av Gränges AB:s kraftrörelse, har över-

tagit betydande leveranser till gruvor, stålverk och andra metallverk. Bort-

Skr. 1982/83: 20 30

räknas dessa övertagna abonnenter begränsar sig ökningen i industrileveranserna till drygt 190. Leveranserna till cement- och tegelindustrin minskade betydligt även under budgetåret 1981/82.

Ökningen av de tillfälliga leveranserna har möjliggjorts genom idriftiagningen av den utbyggda produktionsapparaten. Av ökningen på 1135 GWh beror 752 GWh på ökade leveranser till samkörningsgruppen.

Den totala exporten minskade med nästan 8 26 beroende till största delen på minskningen av den fasta exporten med 293 GWh. Den tillfälliga exporten ökade med 9 GWh eller mindre än en halv procent.

Kraftverksrörelsen Resultat

Intäkterna från den fasta kraftförsäljningen ökade med 11792 på grund av den högre försäljningsvolymen. Intäkterna från den tillfälliga kraftförsäljningen ökade med 672. Samtliga rörelseintäkter ökade från 6636 milj. kr. 1980/81 till 9227 milj. kr. år 1981/82.

Den relativt stora ökningen beror på att Vattenfalls entreprenadverksamhet, dvs. arbeten som verket utför åt utomstående såsom byggnadsoch driftverksamhet från och med 1981/82 redovisas brutto. Detta innebär att intäkter och kostnader för denna verksamhet redovisas för sig i resultaträkningen. Vattenfall betingar sig ingen vinst på denna verksamhet varför intäkter och kostnader härvidlag kommer att uppgå till samma belopp som 1981/82 eller 1904 milj. kr.

Rörelsekostnaderna ökade från 3761 milj. kr. till 6704 milj. kr. inkl. nämnda kostnader för arbeten åt utomstående. :

Kostnaderna för kraftproduktionen blev 1093 milj. kr. högre än föregående år och översteg de beräknade med ca 500 milj. kr. Kostnadsökningen hänför sig till produktionsbortfallet i Ringhals med 170 milj. 'kr. och till högre kostnader för kraftinköp från Forsmarks Kraftgrupp AB på grund av dels merkostnader beroende på kursförändringar för svenska kronan och dels högre produktion i Forsmarksverket. Retroaktiva avsättningar för kärnkraftens restkostnader har också skett.

Rörelseresultatet före planenliga avskrivningar blev 2523 milj. kr., en försämring med 352 milj. kr. jämfört med år 1980/81.

Årets avskrivningar enligt plan uppgick till 703 milj. kr. mot 634 milj. kr. år 1980/81. Årets kalkylmässiga avskrivningar är 1502 milj. kr. mot 1622 milj. kr. år 1980/81.

Skillnaden mellan planenliga och kalkylmässiga avskrivningar redovisas bland bokslutsdispositionerna.

De finansiella intäkterna och kostnaderna redovisar ett netto som med 63 milj. kr. överstiger föregående års värden.

Nettot av extraordinära intäkter och kostnader uppgår till 280 milj. kr. och är 195 milj. kr. större än föregående budgetår. I detta belopp ingår realisationsvinst på 53 milj. kr. avseende avyttring av krafttillgångar till Sydkraft i samband med uppgörelsen om Sölvbackaströmmar.

Skr. 1982/83: 20 31

Till de kommuner, där Vattenfall har verksamhet, betalas 250 milj. kr. i skatt, en minskning med 25 milj. kr. jämfört med 1980/81. Den ränta som inlevereras till statsverket på det disponerade statskapitalet placerat i idrifttagna anläggningar uppgår till I 428 milj. kr. eller 10,75 Z jämfört med 1475 milj. kr. eller 11,1 92 för år 1980/81. Överskott efter fastställd ränta utgör 146 milj. kr. och har avsatts till disponibla medel såsom bokslutsdisposition. .

Det totala förräntningspliktiga kapitalet uppgick vid slutet av budgetåret 1981/82 till 16615 milj. kr. jämfört med 15760 milj. kr. vid slutet av budgetåret 1980/81.

Kanalrörelsen

Sedan de särskilda kanalavgifterna slopades 1978/79 har Trollhätte kanalverk för detta intäktsbortfall kompenserats med bidrag från statsverket. För budgetåret 1981/82 har erhållits ett anslag beräknat som skillnad mellan uppburna avgifter och totalt budgeterade kostnader.

Den transporterade godsvolymen på kanalen har varit i stort sett oförändrad jämfört med föregående budgetår dvs ca 3,5 milj. ton.

Rörelseintäkterna uppgick till 35,6 milj. kr. och fördelade sig på kanaltrafikintäkter 5,8 milj. kr., driftbidrag 28,1 milj. kr. och övrigt 1,7 milj. kr. inklusive arbeten åt utomstående med 0,4 milj. kr. De sammanlagda rörelseintäkterna uppgick till'29,8 milj. kr. budgetåret 1980/81 men fördelade sig då med 4,5 milj. kr. i kanaltrafikintäkter, driftbidrag 24,3 milj. kr. och övrigt 1,0 milj. kr. |

Ökningen i kanaltrafikintäkter beror på högre taxor för fritidsbåtar och för lotsning.

Rörelsekostnaderna uppgick till 35,0 milj. kr. inklusive arbeten åt utomstående med 1,0 milj. kr., vilket med 5,1 milj. kr. översteg föregående budgetårs värden. Avskrivningar gjordes med 165 000 kr. mot 40000 kr. 1980/ 81.

Investeringar och personalutveckling Investeringar

Under budgetåret 1981/82 investerade Vattenfall 2533 milj. kr. i olika slag av anläggningstillgångar jämfört med 2 185 milj. kr. under 1980/81. Till detta kommer förvärv av Gränges Kraftrörelse med 19033 milj. kr.

I vattenkraftanläggningar har investerats 687 milj. kr., en ökning med 6 milj. kr. i förhållande till 1980/81. Dessa investeringar har väsentligen avsett fortsättning på tidigare påbörjad utbyggnad samt effektutbyggnader och tunnelarbeten i redan befintliga kraftstationer.

I kärnkraftanläggningar har investerats 592 milj. kr. Härvidlag föreligger en ökning från 364 milj. kr. under 1980/81. De under budgetåret 1981/82 utförda investeringarna avser färdigställande av block 4 i Ringhals och kapitaltillskott till Forsmarks Kraftgrupp AB för arbeten på block 3 i

Skr. 1982/83: 20 32

Forsmark samt byggande av serviceanläggningar vid båda kärnkraftverken.

I konventionella värmekraftanläggningar inklusive kol- och torvkraftanläggningar har investerats 9 milj. kr. Budgetåret 1980/81 uppgick investeringarna i motsvarande anläggningar till 30 milj. kr. varför en minskning har ägt rum. . | .

I distributionsanläggningar har investerats 1057 milj. kr. jämfört med 816 milj. kr. under 1980/81. Dessa investeringar avser utbyggnad av såväl stamnätet som de regionala överföringsnäten samt detaljdistributionsnäten.

Investeringarna för övriga ändamål uppgick till 188 milj. kr. under budgetåret 1981/82, en minskning från 294 milj. kr. 1980/81. Av årets investeringar avser 113 milj. kr. kapitaltillskott till Svenska Petroleum AB. Bolaget har härutöver av statsmedel via Vattenfall tillförts 335 milj. kr. som . statsbidrag. Eldistributionsrörelser har förvärvats för 25 milj. kr. och i kanalrörelsen har investerats 3 milj. kr.

Personal

Antalet anställda inom Vattenfall har varierat mellan 11700 och 12150 under åren 1975-1981. I dessa siffror ligger även en förändrad sammansättning av Vattenfalls personal. Medan antalet inom de byggande enheterna har minskat med ca 1500 under den aktuella tidsperioden har driftor-' ganisationerna vid kärnkraftanläggningarna byggts upp med ca 1300 perso- . ner.

Vid slutet av budgetåret 1981/82 uppgick personalen vid byggande avdelningar till 4265 och vid drift- och administrationsavdelningar till 6985.

Framtidsutsikter

Riksdagens energipolitiska beslut våren 1981 anger som centralt mål att Sveriges oljeberoende skall minskas kraftigt. Utvecklingen skall successivt drivas mot ett energisystem som i huvudsak baseras på varaktiga, helst förnyelsebara och inhemska energikällor med minsta möjliga negativa miljöpåverkan. Tillgänglig energikapacitet skall, då svårersättliga behov inom industrin, transport- och bostadssektorerna tillgodosetts, i görligaste mån användas för att ersätta olja vid uppvärmning av bostäder och lokaler.

En av CDL (Centrala DriftLedningen, numera KRAETSAM) under hösten 1981 utarbetad prognos över elkonsumtionen under 1980-talet pekar på en genomsnittlig ökning av den totala elkonsumtionen på 3 å 496 per år fram till år 1990. Användandet av elvärme väntas öka kraftigt under perioden, vilket främst beror på att-uppvärmningskostnaderna med el- . värme numera. är lägre än vid användning av lätt eldningsolja och skillnaden förväntas öka under 1980-talet.

För industrins elförbrukning förväntas en måttlig ökning med drygt 296

Skr. 1982/83: 20 33

per år fram till år 1990. Det väntade elbehovet under 1980-talet kan i stort sett tillgodoses med befintliga och redan beslutade produktionsanläggningar.

Enligt en av regeringen i år fastställd instruktion har Vattenfall till uppgift att bl.a. självt, eller i samverkan med andra, uppföra och driva anläggningar för värmeförsörjning.

En nedgång förväntas bland antalet anställda inom Vattenfall. Antalet anställda behöver på grund av minskad byggnadsverksamhet minskas med ca 2000 under 1980-talet. Endast en mindre del härav torde kunna klaras med naturlig avgång.

3 Riksdagen 1982/83. I saml. Nr 20

Skr. 1982/83: 20

Kreditinstitut

Företagskapital AB Översikt 1981 1980

Bolaget startade sin verksamhet år 1973. Dess uppgift är att tillhandahålla riskvilligt kapital till mindre och medelstora företag och på så sätt bidra till företagens fortsatta utveckling med bibehållande av företagens självständighet. Detta sker genom att Företagskapital går in med minoritetsposter i form av aktier eller konvertibla lån. Normalt kompletteras dessa tillskott med förlagslån.

Bolaget begränsar sina insatser till minoritetsposter och ger möjlighet för huvuddelägarna till återlösen.

Företagskapital ägs till hälften av staten och hälften av affärsbankerna. Som särskild säkerhet för bolagets förpliktelser skall ägarna ställa garantiförbindelser på sammanlagt högst tre gånger aktiekapitalet (20 milj. kr.)

De intresseföretag i vilka Företagskapital AB f.n. medverkar med riskkapital är i regel starkt expansiva företag med god lönsamhet. Vid utgången av år 1981 hade Företagskapital AB engagemang uppgående till totalt ca 26 milj. kr. i tolv intresseföretag. Dessa företag sysselsätter 2 113 personer och redovisar en omsättning år 1981 av 820 milj. kr. med ett resultat före skatt och dispositioner av ca 60 milj. kr.

Utöver de tolv intresseföretagen har bolaget lån i ytterligare tre företag med ca 1,7 milj. kr., varav 0,5 milj. kr. med säkerhet.

Bolagets totala kapitalengagemang i utomstående företag uppgick till 27,9 milj. kr., varav 82 Z utgjorde riskkapital. Engagemangen fördelade sig på aktier (5,8 milj. kr.), konvertibla lån (6,2 milj. kr.), övrig utlåning (15.6 milj. kr.) och garantiförbindelser (0,3 milj. kr.).

Räntenettot för år 1981 var 4,8 milj. kr. För år 1981 redovisas ett resultat före dispositioner och skatt av 4,2 milj. kr. jämfört med 2,7 milj. kr. för år 1980.

Skr. 1982/83: 20 35 AB Industrikredit (inkl. AB Företagskredit) Översikt 1981 1980

(milj. kr.) (milj. kr.)

AB Industrikredit bildades år 1934 och ägs till lika delar av olika banker

och staten. Fr.o.m. år 1962 drevs verksamheten i de två parallellt ägda

bolagen AB Industrikredit och AB Företagskredit. Krediterna med den bästa säkerheten beviljades i AB Industrikredit och övriga krediter i AB

Företagskredit. Vid årsskiftet 1979/80 sammanfördes all verksamhet i AB

Industrikredit. AB Företagskredit är från samma tidpunkt ett vilande dotterbolag till AB Industrikredit.

AB Industrikredits uppgift är att lämna långfristiga krediter till mindre och medelstora företag inom alla branscher. Undantagna är företag/organi-

sationer, som ej driver näringsverksamhet såsom offentliga institutioner,

ideella organisationer, bostadsföretag m.fl. Undantaget är även sådan

finansiering för vilken det har bildats särskilda kreditinstitut. Ändamålet

med krediterna är vanligtvis fastighets- eller maskinfinansiering men kan även vara t.ex. en långsiktig förstärkning av rörelsekapital. Företagsformen inverkar ej på lånemöjligheterna. Kreditgivningen sker på företagsekonomiska grunder.

Till tryggande av upplåningen ligger, förutom de egna utlåningsreverserna med tillhörande säkerheter, det redovisade egna kapitalet (f.n. 95,6 milj. kr.), värderegleringskontot (f.n. 194.0 milj. kr.), garantikapitalet (f.n. 250,0: max. belopp 400,0 milj. kr.) samt upptagna förlagslån (f.n. 197.7 milj. kr.). Förutsättningar finns att successivt öka utlåningsvolymen till maximalt 27 miljarder vid fullt utnyttjande av garantikapital, förlagslån och . värderegleringskonto. |

Maximal amorteringstid utgjorde tidigare 15 år men f.n. erbjuds en

begränsad del av utlåningen på 20 år. För mycket långsiktiga investeringar kan Industrikredit sedan våren 1982 därutöver ställa till kundkretsens

förfogande 15-åriga krediter baserade på en 30-årig amorteringsplan

(3 1/3 96 per år): vid en fungerande kapitalmarknad bör det vara möjligt att efter den första 15-årsperiodens slut erbjuda en ny kredit på 10 eller 15 år på oamorterad del av lånet.

Industrikredit kan numera också bevilja lån med amorteringsfrihet under

de första åren av lånetiden. Dessa lån kan även erhållas med ränteomför-

Skr. 1982/83: 20 36

delning — en kontinuerligt stigande ränta — under den amorteringsfria perioden.

För att möta framförallt industrins behov av medelfristiga krediter har under senare tid i större omfattning än tidigare erbjudits löptider på 5 resp. 10 år. Industrikredit har även i högre utsträckning än tidigare beviljat lån med enbart företagsinteckningar som realsäkerhet.

Industrikredit har under år 1981 beviljat lån på sammanlagt 1964 milj. kr., en minskning med 761 milj. kr. jämfört med år 1980. Även utbetalade lån har minskat men i betydligt långsammare takt, från 2 156 milj. kr. till 1965 milj. kr. |

Under år 1981 föll 62 Ze av antalet beviljade lån på företag med mindre än 20 anställda. Beloppsmässigt uppgick nybeviljningen till denna företagsgrupp till 920 milj. kr. eller 47 2 av den totala nybeviljningen.

Vid utgången av år 1981 uppgick utestående lån till 10904 milj. kr. Beviljade ej utbetalda lån (summa lånelöften) var vid samma tillfälle 1637 . milj. kr.

AP-fonden har under senare år svarat för den helt dominerande delen av Industrikredits upplåning. :

Industrikredits överskott före dispositioner och skatt uppgick till 54,5 milj. kr., en ökning med 16,3 milj. kr. eller 42,7 22 jämfört med år 1980. Överskottet i relation till vid årets slut utelöpande lån och beviljade ej utbetalda lån utgjorde 0,43 26 (1980 0,33 20). Räntenettot uppgick år 1981 till 77,3 milj. kr., en ökning med 18,5 milj. kr. från år 1980. Överskott före dispositioner och skatt i relation till eget kapital och värderegleringskonto uppgick till 18,8 90 (1980 15,8 90). .

Ingången av nya låneansökningar var under år 1981 relativt svag, särskilt under slutet av året. Även under första delen av år 1982 har, liksom i banksystemet, efterfrågan på nya krediter varit fortsatt svag.

Lantbrukskredit Aktiebolag Översikt 1981 1980

(milj. kr.) (milj. kr.) Utlåning 2393,9 2268 Resultat före disp. och skatt : 16,5 13, Redovisat årsresultat 0,6 0 Balansomslutning 2490,1 2321, Redovisat eget kapital mö :26,1 25 Investeringar . 0,0 0,0 Antal anställda : . 1981 1980

Lantbrukskredit började sin verksamhet år 1965. Bolaget skall genom. utlämnande av lån, huvudsakligen av långfristig karaktär, medverka vid finansieringen av näringsföretag, vilkas verksamhet företrädesvis avser förädling eller distribution av produkter från jordbruket-eller skogsbruket :

Skr. 1982/83: 20 37

eller binäringar till dessa eller också distribution av förnödenheter till samma näringsgrenar. Genom upplåning på kapitalmarknaden anskaffas medel för finansieringsverksamheten. Bolagets aktier ägs till hälften av staten och i övrigt av jordbrukets föreningsrörelse, enskild handel och industri samt Kooperativa Förbundet. Såväl staten som övriga aktieägare har ställt garantifonder till bolagets förfogande.

Upplåningen vid utgången av år 1981 uppgick till 2 342,7 milj. kr. Nyupplåningen under året blev 350,0 milj. kr. och amorteringarna 191,9 milj. kr. Utlåningen utgjorde vid årets slut 2393,9 milj. kr. Nya lån utlämnades under året med 336,8 milj. kr. och amorteringar på lån inflöt med 211,2 milj. kr. De största grupperna av låntagare utgörs av företag som driver handel med spannmål och lantbruksmaskiner samt därmed sammanhängande verksamhet, livsmedelsindustrier och distributionsföretag. Av årets överskott — 16,5 milj. kr. — har 14,9 milj. kr. avsatts till värdeminskningskontot för fordringar, som därefter uppgår till sammanlagt 69,6 milj. kr. och utgör 2,9 70 av utlåningen. Till aktieägarna har utdelats 0,6 milj. kr.

Bolagets kontorsadministration ombesörjs av Sveriges allmänna hypoteksbank, som ställt erforderlig personal och lokaler till förfogande mot särskild ersättning. |

Den minskade benägenheten att investera i anläggningar hos Lantbrukskredits kundkrets och det lätta kreditmarknadsläget har gjort att antalet låneansökningar gått ned, vilket medför en sjunkande nyutlåning.

Post- och Kreditbanken, PKbanken Översikt 1981 1980

(milj. kr.) (milj. kr.)

Historik

PKbanken bildades år 1974 genom att Postbanken (utom Postgirot) och Sveriges Kreditbank slogs samman. Den arbetar på samma villkor som andra affärsbanker. :

Av aktiekapitalet, 633,6 milj. kr., äger staten 99,9676. Återstoden ägs främst av privatpersoner. PKbanken samverkar tekniskt med de andra affärsbankerna i Svenska Bankföreningen och är ansluten till Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation, BAO. De anställdas fackliga organisation är Svenska Bankmannaförbundet. |

Skr. 1982/83: 20 38

Bolagets omfattning

PKbanken har 129 egna kontor, organiserade i fyra regioner och spridda över samtliga län. Kontoren och regioncentralerna har stora befogenheter då det gäller att bevilja krediter. PKbanken har betydligt större inlånirig från allmänheten än någon annan svensk bank.

Genom sitt omfattande samarbete med postverket har PKbanken tillgång till ca 1900 postkontor och 2700 lantbrevbärarlinjer som kan utföra de vanligaste transaktionerna, t.ex. insättningar och uttag. Med direkt koppling till postgiro tillhandahåller banken speciella lönekonton, räntebärande konton och krediter, utöver det vanliga bänksortimentet. För kassatjänst och bokföring m. m. betalar PKbanken till postverket en ersättning, som år 1981 uppgick till 667 milj. kr. Postgirorörelsens inlåningsmedel förvaltas av PKbanken. Förräntningen är densamma som den avkastning banken får på sina egna placeringar, minus hanteringskostnader. Ett ' avtal mellan postverket och banken reglerar både hanterings- och ränteersättning.

PKbankskoncernen domineras storleksmässigt av banken, som svarar för över 9076 av koncernomslutningen. Vidare ingår PKfinansgruppen: Företagsfinansiering i form av factoring, leasing, kontraktslager- och importfinansiering. Rutiner för likvidbearbetning och hantering av kundreskontror. PKbanken International (Luxembourg): Upplåning på curovalutamarknaden huvudsakligen för svenska företags räkning. PKkredit AB: Fastighetsbelåning, huvudsakligen av villor i samband med ägarbyten och ombyggnader. PKfonder Administration AB: Administration av bankens aktiefonder. AB Pundet: Fastighetsförvaltning och fastighetsvärdering.

Koncernen omfattar dessutom vissa smärre bolag bl.a. för att administrera en del utlandsaktiviteter. Under år 1981 ingick också det ursprungli-: gen helägda PKB Investments Ltd i London i koncernen. Bolaget har huvudsakligen arbetat med företagsfinansieringar i olika valutor, delvis baserat på inlåning från allmänheten. I samband med att PKbanken under år 1981 inledde ett omfattande samarbete på utlandsområdet med Christiania Bank og Kreditkasse har den norska banken förvärvat hälften av aktiekapitalet i PKB Investments, som därefter bytt namn till PK Christiania (UK) Ltd.

Verksamheten under år 1981

Rörelseresultatet inom PKbankskoncernen förbättrades under år 1981 med 65 § till 977 milj. kr. Resultatet för banken uppgick till 873 milj. kr. (+ 60 96) medan överskottet för övriga koncernbolag blev 104 milj. kr.

PK finans förbättrade sitt resultat med 84 til 64 milj. kr. PKbanken International (Luxembourg) återhämtade sig efter nedgången år 1980 och dess resultat blev 23 milj. kr. (11). För PKkredit gav det första hela verksamhetsåret ett resultat om 14 milj. kr.

Inlåningsutvecklingen i PKbanken var tillfredställande under år -1981.

Skr. 1982/83: 20 39

Inlåningen från hushållen ökade med 1296 (medelsaldo), vilket var något

snabbare än året innan. Därmed ökade bankens andel av den totala hus-

hållsinlåningen svagt efter en mindre nedgång föregående år. Likviditetslä-

get var sådant att beroendet av specialinlåning kunde minskas. Bankens andel av all bankinlåning, inklusive bankcertifikat emitterade utanför bankerna, var i genomsnitt.21,1 72 mot 21,2 90 föregående år. Samarbetet med postverket har avgörande betydelse för inlåningsutvecklingen. Konton

som öppnats på Posten samt postverkets egen inlåning utgjorde tillsammans 65,2 Ze (64,2) av medelinlåningen.

Bankens utlåning till annat än bostadsbyggande ökade förhållandevis snabbt under senare delen av året. Räknat på decembersiffror steg den

s.k. övrigutlåningen med 1696 (10). Utlåningen i svenska kronor ökade

med 6 52 medan utlåningen i utländsk valuta mer än fördubblades och nu är 172 (10) av hela övrigutlåningen. I de andra: storbankerna är dock den utomlands refinansierade utlåningens andel mer än dubbelt så stor. De prioriterade bostadsbyggnadskrediterna sjönk med 1194 på grund av ovanligt stora avlyft mot slutet av året. då stora volymer bostadsobligationer placerades på marknaden. PKbankens' andel av hela bankutlåningen var i genomsnitt under året fortfarande 17,7 X

Kreditgivningen var den mest expansiva delen av utlandsrörelsens försäljning på den svenska marknaden. Den kortfristiga utlåningen i utländsk

valuta fördubblades under året. Även medel- och långfristiga valutalån till

den svenska marknaden ökade krattigt. Exportfinansieringen skedde i

ökad utsträckning genom medverkan av Svensk Exportkredit, vilket med-

förde ökade provisionsintäkter. Inom betalningsförmedling blev volymut-: vecklingen mera måttlig, men intäktsökningen var tillfredställande och -

blev särskilt kraftig för exportremburser. : |

Rörelseresultatet i banken (moderbolaget) ökade med 328 milj. kr. eller 6026 till 873 milj. kr. Räntenettot steg med inte mindre än 30 7£ beroende

på förbättrad placeringsmarginal — trots höjt medeldiskonto — och volym-

ökning. Även övriga intäkter visade en gynnsam utveckling (+ 209).

Totala rörelseintäkterna steg med 28 § till 2416 milj. kr. Även köstnadsökningen blev betydande, vilket till viss del beror på ökade kreditförluster

och kursförluster. Totalt steg kostnaderna med 16 6 till 1542 milj. kr.

Den gynnsamma utvecklingen av räntenettot sammanhängde både med ökad volym och förbättrade marginaler. Balansomslutningen steg i medel-

tal under året med 12 Zz och placeringsmarginalen. dvs. räntenettot i procent av omslutningen, ökade med 0,34 procentenhet till 2,49 Z. Den två-

procentiga diskontohöjningen i januari utgjorde en negativ faktor i sam-

manhanget men tvingade fram en sänkning av flertalet inlåningsräntor med

0,5 procentenhet. som i stort sett neutraliserade diskontoeffekten. Vidare

förbättrades obligationsavkastningen genom att ny- och omplaceringar

kunde göras i ett högre ränteläge än tidigare. Även utlåningsräntorna steg i förhållande till diskontot och avkastningen på den korta marknaden —

skattkammarväxlar och dagslån — förbättrades.

Skr. 1982/83: 20 40

Provisionerna ökade med 2496 (1196) främst tack vare en gynnsam utveckling för fondprovisioner och utlåningsprovisioner. Även utlandsprovisionerna exklusive valutahandelsvinsterna ökade betydligt. För lönesystem och övrig inhemsk betalningsförmedling blev provisionsutvecklingen däremot svagare.

Bankens totala kostnader steg under året med 16726 (19). Jämförelsen med föregående år påverkas av den kraftiga ökningen av kalkylmässiga kreditförluster och orealiserade kursförluster på valutor. Exklusive dessa poster blev kostnadsökningen 1290 mot 2076 år 1980. Kostnaderna för bankens egen organisation uppgick till 767 milj. kr. vilket innebar en ökning med 1676 (13). Kostnadsstegringen var sålunda snabbare än under föregående år, vilket främst beror på ökade personalkostnader och kostnader för det nya bankautomatsystemet. Personalkostnaderna steg med 15 Zz (9) till 407 milj. kr. Utfallet har påverkats av ökade pensionskostnader. Ökningen av personalvolymen var däremot obetydlig under året. Ersättningen till postverket för arbetet med bankens transaktioner i postorganisationen ökade 897 (28) till 667 milj. kr. Såväl transaktionsvolymen som kostnadsnivån inom verket ökade långsammare än tidigare.

Den snabba ökningen av rörelseresultatet innebar att räntabiliteten före skatt förbättrades väsentligt, dock utan att nå upp till 1979 års nivå. Vinsten i relation till eget kapital och värderegleringskonton uppgick nämligen till 18,4 76 mot 12,996 föregående år. Därmed har två tredjedelar av fjolårets räntabilitetsförsämring återhämtats. Detta innebar en något svagare utveckling än för övriga banker.

Räntabilitetsförbättringen var inte tillräckligt stor för att behålla konsolideringsgraden oförändrad. Eget kapital inklusive värderegleringskonton uppgick vid slutet av år 1981 till 5,8 20 av balansomslutningen mot 6,0 36 ett år tidigare. Utvecklingen är typisk för bankerna i allmänhet och är ett uttryck för inflationens inverkan. En snabb tillväxt av balansomslutningen ställer nämligen mycket stora krav på räntabilitetsutvecklingen för att soliditeten skall kunna bibehållas. Det legala soliditetskravet är uttryckt i banklagens regler om kapitaltäckning. Vid slutet av år 1981 redovisade banken ett överskott på 402 milj. kr. gentemot kapitalkravet mot 381 milj. kr. ett år tidigare.

Framtidsutsikter

Kreditpolitiken kommer även under år 1982 att vara inriktad på att neutralisera konsekvenserna av det stora statliga budgetunderskottet. Under senare delen av året finns det risk för ökad restriktivitet från Riksbankens sida ifråga om utlåningsökningen i bankerna. Räntenivån kommer att ligga lägre än föregående år. Resultatförbättringen i banken kan mot denna bakgrund antas ligga kring 2092. En fortsatt- förbättring av räntabiliteten skulle därvid uppnås.

Skr. 1982/83: 20 41

Svensk Bostadsfinansiering Aktiebolag BOFAB

Översikt 1981 1980

. (milj. kr.) (milj. kr.)

Utlåning 7101,0 3949,0 Resultat före disp. och skatt - 68,5 58,8 Redovisat årsresultat . 6,5 6,1 Balansomslutning 35 378,6 27 163,3

Historik

BOFAPB är ett kreditaktiebolag som fått sin bolagsordning fastställd av regeringen och vars verksamhet enligt lagen om kreditaktiebolag står under tillsyn av bankinspektionen. Det anskaffar medel genom att ge ut obligationer. BOFAB bildades år 1971 av dåvarande Postbanken och Sveriges Kreditbank som ägde hälften vardera. År 1973 utvidgades ägarkretsen till att omfatta alla de privata affärsbankerna utom Sparbankernas Bank. I samband därmed ökades aktiekapitalet och fördelades så att hälf-

ten innehas av den statliga PKbanken och andra hälften av affärsbankerna

i övrigt.

Bolagets syfte

Bolaget skall medverka till finansiering av bostads-, kontors- och affärs-

byggnader. Långivningen skall bestå av långfristiga krediter mot säkerhet

av pantbrev i fastigheter och tomträtter. Vidare kan lån lämnas i objekt, som får statligt lån för ordnande av allmän samlingslokal, ävensom — utan inteckningssäkerhet — i vissa gemensamhetsanläggningar enligt lagen (1974: 172) om samfällighetsföreningar. Dessutom kan lån lämnas utan inteckningssäkerhet till kommun upp till statslånets nedre gräns för bebyggelse som finansieras med stöd av statligt bostadslån eller statligt lån för

anordnande av allmän samlingslokal. Medel till utlåningen anskaffas ge-

nom emission av obligationer eller upplåning mot reverser eller förlagsbevis.

Verksamhet under år 1981

Bolagets balansomslutning utgjorde vid 1981 års utgång 35 378,6 milj..kr. (27 163,3). |

Förutom att emittera prioriterade obligationer började bolaget under året uppta lån på kapitalmarknaden enbart avsedda för finansiering av oprioriterad utlåning. Den prioriterade upplåningen — exklusive konverteringsobligationer — uppgick till 5821 milj. kr. (3485). Den oprioriterade upplåningen skedde genom dels försäljning av kapitalmarknadsreverser till ett belopp av 317 milj. kr., dels emission av två obligationslån på samman-

Skr. 1982/83: 20 42

lagt 175 milj. kr. Bolagets upplåning (obligations-, förlags- och reverslån) utgjorde vid årsskiftet 33249 milj. kr. (26281). Under året lämnade BO- FAB 21406 st (11591) lån till ett sammanlagt belopp av 7101 milj. kr. (3 949) varefter utestående lån vid årets utgång uppgick till 33427 milj. kr. (26 394). Intäktsräntorna uppgick år [981 till 2915.9 milj. kr. (2265,7) och kostnadsräntorna till 2816.2 milj. kr. (2 188,3). Räntenettot utgjorde sålunda 99,7 milj. kr. (77,4). Resultat före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till 68,5 milj. kr. (58,8). Till värderegleringsreserv för utlåning har avsatts 33,4 milj. kr. (44,0) varefter reserven uppgår till 198,2 milj. kr. Bolaget visar en nettovinst på 6,5 milj. kr. (6,1).

AB Svensk Exportkredit

Översikt . 1981 1980

: (milj. kr.) (milj. kr.) Utlåning 11 541.0 6497,0 Resultat före disp. och skatt | 98,9 91,2 Redovisat årsresultat . 2701 oo. 25.4

AB Svensk Exportkredit (SEK) bildades år 1962 med staten och affärsbankerna som hälftendelägare. Bolagets ändamål är att genom kreditgiv- ning medverka vid finansieringen av svensk export av varor och tjänster. Till övervägande del finansieras export av kapitalvaror på kredittider från lägst två till vanligen högst åtta å tio år.

Från den 1 juli 1978 lämnas såväl krediter med statligt stöd som krediter till marknadsmässiga villkor.

Krediter med statligt stöd ges för att utjämna skillnader i konkurrensvillkor vid kreditgivning i förhållande till utländska kreditgivare. Krediter med statsstöd avser i första hand export till u-länder och statshandelsländer. Vid export till industriland åligger det exportören, för att statsstöd skall utgå, att i någon form styrka att utländsk kreditkonkurrens föreligger. Fast ränta tillämpas och i maj 1982 låg räntesatserna för statsstödda krediter mellan 10,00 och 11,75 per år. beroende på kredittid, importland och valuta.

Den treåriga försöksperioden. för det direkta statliga kreditstödet via SEK utlöpte den 30 juni 1981. Genom den av riksdagen i juni 1981 antagna regeringspropositionen om industripolitikens inriktning m.m. (prop. 1980/ 81: 130) förlängs det statliga stödet för SEK:s kreditgivning t.o.m. den 30 juni 1983 med i vissa avseenden ändrade villkor från den 1 juli 1981. Den tidigare begränsningen av kreditstockens storlek genom en till 18 miljarder kronor fixerad ram har upphävts.

Skr. 1982/83: 20 43

Krediter till marknadsmässiga villkor lämnas då exportör inte avser att

alls utnyttja statligt stöd eller då han önskar ta i anspråk statligt kreditstöd enligt lagen om exportkreditstöd (1978:401). Rämtesatsen för SEK:s krediter till marknadsvillkor i kronor var i maj 1982 14,75 Ge.

För båda slagen av krediter gäller återbetalning efter fastställd plan,

vanligen halvårsvis amortering. För lämnade lån skall enligt SEK:s bolags-

ordning ställas betryggande säkerhet. Ofta ingår i säkerheten en exportkreditgaranti från exportkreditnämnden (EKN).

Vid utgången av år 1981 uppgick bolagets utlåning till 11541 milj. kr.

varav 8 560 milj. kr. med statsstöd.

Vid samma tidpunkt utestod bolaget med kreditofferter och kreditavtal

på tillsammans drygt 85 000 milj. kr. avseende kreditgivning med statsstöd.

Statens kostnad för den statsstödda kreditgivningen har fram till utgång-

en av år 1981 uppgått till drygt 482 milj. kr. | SEK:s kostnadsmarginal på 0.252, som avser täcka bolagets hante-

ringskostnader samt vissa kreditrisker vid statsstödd kreditgivning, lades tidigare till de räntor som utgår enligt consensusöverenskommelsen. Under år 1981 beslöts att denna kostnadsmarginal skall inkluderas i det

statliga åtagandet medan den löftesprovision SEK uttar för lämnade kreditofferter höjdes från 0,17 till 0,5 % per år.

Bolagets upplåning har i växande grad skett i utlandet. Av totala upplåningen under år 1981 på 5255 milj. kr. genomfördes 350 milj. kr. (796) i

Sverige och 4905 milj. kr. (934) i utlandet. Motsvarande relationstal var är 1980 27 respektive 73 56. oo Rörelseöverskottet före bokslutsdispositioner och skatter uppgick för år

1981 till 98,9 milj. kr. (1980 91.2 milj. kr.). Förbättringen beror huvudsakligen på rörelsevolymens successiva ökning under året. Efter skatteavsätt-

ning och avsättning av 55 milj. kr. till värderegleringskonto för utlåning

uppgick nettovinsten till 27,1 milj. kr. Av till 1982 års bolagsstämmas

förfogande stående medel 29,6 milj. kr. beslöts en utdelning av 60 kr. per

aktie (1980 55 kr.) vilket tog i anspråk 24 milj.-kr. samt en avsättning till reservfonden med 2,8 milj. kr. I ny räkning överfördes 2,8 milj. kr.

Sveriges Investeringsbank AB

Översikt | | 1981 1980"

(mill. kr.) (milj. kr.) Utlåning 5048.6 5085.2 Resultat före disp. och skatt 2,0 ...230,0

+ 1980 års siffror inkluderar dotterbolaget Luftkonditionering AB. vilket såldes -

under år 1981.

Skr. 1982/83: 20 44

Historik

Sveriges Investeringsbank AB bildades år 1967. Staten tillsköt i tre olika poster sammanlagt 1000 milj. kr. i eget kapital. Sedermera ökades detta år 1978 med 300 milj. kr., varefter det insatta kapitalet uppgår till 1300 milj. kr. Vid sidan härav har staten ställt en generell garanti om 5000 milj. kr. för bankens förbindelser. Under de gångna åren har bankens reservfond tillförts 40 milj. kr. av egna vinstmedel och reserverna för risker i samband

med utlåning höjts till ca 400 milj. kr. |

Bolagets syfte

Investeringsbanken har till uppgift att medverka vid finansieringen av lönsamma investeringar inom näringslivet inriktade på rationalisering, strukturanpassning och utveckling. Bankens verksamhet omfattar även exportfinansiering.

Verksamhetens inriktning

Kreditgivningen skall i första hand gälla finansiering av investeringsprojekt och exportaffärer, som inte kan tillgodoses av övriga kreditinstitut.

Verksamheten under år 1981

Under år 1981 har banken beviljat ca 3 miljarder kronor i nya lån. I betydande utsträckning har beviljningarna avsett s.k. leveranskrediter dvs. kreditlöften i samband med svenska företags offertgivning inom landet. Eftersom många av dessa offerter inte blivit antagna, har en del av besluten kommit att förfalla. Nybeviljade lån netto har rört sig om ca 1,8 miljarder kronor. På beviljade lån har under året betalats ut ca 1700 milj. kr. Återbetalningar på äldre lån har under år 1981 uppgått till ca 1600 milj.

kr. Efter avdrag för osäkra fordringar och för kundförluster kvarstår en

volym av utestånde lån på ca 5 miljarder kronor vid 1981 års utgång.

Efter avdrag för löpande kostnader och kalkylmässiga kundförluster redovisar banken ett rörelseresultat före kursdifferenser på 151 milj. kr. Bankens redovisade kalkylmässiga kundförluster blev under år 1981 större än något tidigare år bl.a. beroende på engagemang inom skogsindustrin. Tillsammans med förluster i andra företag i konjunkturkänsliga branscher, t.ex. byggbranschen, har siffran för kalkylerade kundförluster, beräknad som ett vägt femårsgenomsnitt av de senaste årens förluster, stigit till 102 milj. kr. jämfört med 70 milj. kr. året innan. Ökningen beror till allra största delen på reserveringar för osäkra fordringar. De realiserade förlusterna har under år 1981 varit obetydliga, -

Efter kursförluster redovisas för år 1981 ett rörelseresultat på 2 milj. kr.

Samarbetet med utvecklingsfonderna har fortsatt och utvidgats. Regeringen har bemyndigat fonderna att lämna lån på upp till I milj. kr. i det enskilda fallet. Banken ställer samma belopp till förfogande och beloppet kan även avse garantier.

Skr. 1982/83: 20 45

Skandinaviska Enskilda Banken och Investeringsbanken har under året träffat avtal om att bilda ett finansbolag med uppgift att förse mindre och medelstora företag med riskvilligt kapital. Aktiekapitalet skall till en början uppgå till 40 milj. kr., varav Investeringsbanken satsar 15 milj. kr. Verksamheten inom bolaget har ännu inte kommit igång då detta förutsätter ändrad lagstiftning. Denna fråga prövas av banklagsutredningen.

Bankens samlade åtaganden i form av beviljade krediter och garantier uppgick vid utgången av år 1981 till 6990 milj. kr., vilket var ca 400 milj. kr. mindre än vid utgången av år 1980. |

Statligt räntestöd för vissa krediter

Som ett komplement till de åtgärder i exportfrämjande syfte, som stats- . makterna beslutade år 1978, öppnades möjligheter för företag med tillverkning i Sverige att komma i åtnjutande av räntestöd även vid leveranser inom landet. En grundläggande förutsättning är att utländsk statsstödd kreditkonkurrens påvisas. Låneformen går under begreppet hemmamatching. Vid 1981 års översyn av de exportfrämjande insatserna beslutade riksdagen om förlängd giltighetstid för hemmamatching, dock med en viss skärpning i förhållande till den praxis som tillämpats tidigare. Sålunda: föreskrevs bl.a. att order som underskrider 50 milj. kr. skall uppgå till minst 1076 av det säljande företagets årsomsättning för att kunna bli föremål för statligt kreditstöd. Ansökan om stöd ställs till Investeringsbanken. Efter beslut i lånefrågan överlämnar banken ärendet till regeringen, som beslutar i frågan om räntestödet.

Under år 1981 har krediter till ett sammanlagt belopp av 1050 milj. kr. beviljats sådant räntestöd. Sedan hemmamatchingsystemet infördes år 1978 har krediter beviljats med totalt 2411 milj. kr. Genom bortfall på grund av förlorade order, kontantaffärer m.m. kommer en stor del av de beviljade krediterna aldrig att tas i anspråk. Hittills har av beviljade krediter totalt 546 milj. kr. utbetalats, varav under år 1981 424 milj. kr.

Tillsammans med övriga delägare har banken under året överlåtit sina aktier i Carrago Transportsystem AB till Euroc-koncernen. Carrago., vars främsta produkt är mikrodatorbaserade system med slingstyrda truckar, har under de knappt två år banken varit delägare haft en god utveckling.

Under året har aktier tecknats i Brgyt A/S, Norge, för 3 MNOK, motsvarande 14,7 70 av aktiekapitalet. Bröyt, som ligger i Stavanger-området, tillverkar gräv- och lastmaskiner.

Aktierna i Luftkonditionering AB har under året sålts.

Räntenettot steg år 1981 med 19 milj. kr. till 266 milj. kr. De senaste årens starka ökningstakt i ett uppåtgående ränteläge har därmed mattats något. Under år 1981 sänktes den långa räntan. Sänkningen får genomslag på bankens räntenetto först år 1982. Förutom den allmänna räntenivån påverkas räntenettot av de utländska valutakurserna. De under slutet av år 1981 förändrade valutakurserna ökar bankens räntekostnader för den ut-

Skr. 1982/83: 20 46

ländska upplåningen. Fullt genomslag får även denna kostnadsökning först år 1982.

År 1981 blev de kalkylmässiga kundförlusterna 102,5milj. kr. Årets faktiska kreditförluster uppgick till 4 milj. kr. Reserven:för osäkra fordringar har ökats med 164 milj. kr. Denna ökning påverkar tillsammans med de faktiska förlusterna siffran för årets kalkylmässiga Kkundförluster. Vid årsskiftet uppgick reserven för osäkra fordringar till 248 milj. kr. Den har avräknats från utestående lån, 5297 milj. kr.

Rörelseresultatet före kursförändringar minskade i förhållande till år 1980 med 12 milj. kr. till 151 milj. kr. Efter kursförändringar minskade resultatet med 225 milj. kr. till 2,0 milj. kr. |

Banken har stora lån i utländsk valuta. Förändringar i valutakurserna påverkar därför låneskuld och resultat. Den kraftiga förändringen av resultatet efter kursdifferenser år 1981 har sin orsak -i devalveringen av den svenska kronan, revalveringen av ett antal västeuropeiska valutor i oktober och dollarkursens uppgång under år 1981. Totalt uppgick kursförlusterna under år 1981 till netto 149 milj. kr. att jämföras med kursvinster om netto 64 milj. kr. året innan. :

Någon nettovinst redovisas inte för verksamhetsåret 1981.

Vid årsskiftet 1980/81 överfördes dotterbolaget Sibtecs verksamhet till banken. Banken övertog därmed de tre personer som var anställda i Sibtec. Under år 1981 var medeltalet anställda i banken 50.

Skr. 1982/83: 20 47

Statsföretag AB

Statsföretag AB

Statsföretag bildades den 1 januari 1970 med syfte att organisatoriskt

samordna det stora flertalet av de statliga aktiebolagen. Företagsgruppen

omfattade den I juli 1981 34 direktägda bolag. Dotterbolagen verkar i ett flertal olika branscher. Bolagens storlek varierar betydligt till både omsättning och antal anställda. Tyngdpunkten ligger dock i basnäringarna med

företag i gruv-, stål-, skogs- och petrokemiska branscherna. Statsföretag

har också en avgörande betydelse för sysselsättningen i de norrländska

länen. Statsföretag har under 1970-talet investerat ca 5 miljarder kronor i

Norrland. Av de anställda i Statsföretagsgruppen är ca 12000 sysselsatta i

Norrland med koncentration till Norrbottens län.

Statsföretagsgruppens verksamhet har under de senaste åren påverkats

av lågkonjunkturen inom basindustrin. Det är framför allt för järn- och

stålindustrin, den petrokemiska industrin samt för skogsindustrin som

konjunkturavmattningen medfört stora förluster. Här har de långsiktiga : betingelserna så starkt förändrats att väsentliga nedskrivningar i anlägg-

ningstillgångarna i LKAB och av moderbolagets aktier i LKAB samt ASSI, SP och SSAB ansetts lämpliga.

Investeringsnivån i Statsföretagsgruppen har alltsedan dess tillkomst

legat på en, i förhållande till industrin 'i övrigt, myckt hög nivå. Den omfattande investeringsverksamheten nådde under år 1980 sin kulmen. År

1981 innebar emellertid en vändpunkt. Investeringsvolymen avseende an-

läggningsinvesteringar har minskats från 2334 milj. kr. 1980 till 1844 milj:

kr. 1981. 70Z av 1981 års investeringsvolym föll på ASSI och LKAB.

Försäljning och resultat

Gruppens fakturerade försäljning har, trots en positiv utveckling i många dotterbolag, ökat med endast 1090. till 15401 milj. kr. (13990). Stål- och

petrokemikonjunkturen samt den kraftigt minskade byggverksamheten så-

väli Sverige som i utlandet är en viktig förklaring. Den låga efterfrågan har

vidare inneburit att flertalet av gruppens företag har haft svårt att höja sina

priser i planerad omfattning.

Skr. 1982/83: 20 48

Försäljningen på utlandet har ökat något i förhållande till år 1980. Av gruppens fakturerade försäljning avsåg ungefär 5396 (50) de utländska marknaderna.

Av utlandsförsäljningen om 8102 milj. kr. (6937) avsåg 6545 milj. kr. (5854) kunder i Europa, vilket motsvarar drygt 8096 (84).

Rörelseresultatet före avskrivningar har ökat till 1234 milj. kr. (1158). vilket dock är otillräckligt för att täcka gruppens kapitalkostnader. De planenliga avskrivningarna har ökat till 855 milj. kr. (664), och räntenettot försämrats till —902 milj. kr. (—475). Den kraftiga kursstegringen på USdollarn samt devalveringen av den svenska kronan medför dessutom att gruppen redovisar finansiella kursdifferenser, netto, med —513 milj. kr. jämfört med —4 milj. kr. 1980. Gruppens resultat efter finansiella intäkter och kostnader sjönk därmed till —578 milj. kr. (261).

Utvecklingen inom ASSI har varit starkt negativ. Avslutandet av ett omfattande investeringsprogram under året sammanföll med en stark försämring av viktiga marknader. Av företagets tre verksamhetsområden — Byggmaterial, Papper och Förpackning — är det endast det sistnämnda som visar ett överskott efter finansiella intäkter och kostnader. För koncernen som helhet redovisas. ett motsvarande resultat om —526 milj. kr. (11). Däri ingår kursförluster på lån med drygt 160 milj. kr.

Den fakturerade försäljningen ökade med 5 92 till 3 656 milj. kr. (3471).

Berol Kemi redovisade för år 1981 en försäljningsökning med 9 92 till 558 milj. kr. (511). Resultatet efter finansiella intäkter och kostnader uppgick till —46 milj. kr. (—20), en försämring som förklaras dels av volym- och prissänkningar inom standardkemin och dels av höga initialkostnader inom det lovande prestationskemiområdet. | :

Utvecklingen i Ceaverken har klart överträffat förväntningarna. Försäljningen har ökat med 31776 till 156 milj. kr. (119) och resultatet efter finansiella intäkter och kostnader från 4 till 20 milj. kr.

Procordia redovisar åter ett gynnsamt år. Försäljningen har ökat med 32 90 till 1744 milj. kr. (1318) och resultatet efter finansiella intäkter och kostnader med 8 90 till 332 milj. kr. (308). Resultatförbättringen kan hänföras till lagervinster inom Tobaksbolaget, som är koncernens helt dominerande dotterbolag. |

Kockums Industri kan för år 1981 redovisa en betydande förbättring. Resultatet efter finansiella intäkter och kostnader uppgick för året till 9 milj. kr. (—37). Det är i första hand division Skogsbruk som är förklaringen till denna positiva utveckling.

Utvecklingen i Liber som helhet har under året visat sig svagare än tidigare år. Företaget redovisar en viss försäljningsökning med 427 till 541 milj. kr. (519) men resultatet efter finansiella intäkter och kostnader har minskat från 18 milj. kr. till —7 milj. kr. Företaget har drabbats av de statliga och kommunala besparingsåtgärderna i synnerhet på läromedelssidan. Överkapacitetsproblemen inom tryckeribranschen bidrog också till. den negativa resultatutvecklingen.

Skr. 1982/83: 20 49

För Nyckelhus är den negativa försäljnings- och resultatutvecklingen mycket allvarlig. Försäljningen har minskat med över 30 24 till 120 milj. kr. (178) och resultatet efter finansnetto uppgår till —20 milj. kr. (—3).

Rockwool har också allvarligt påverkats av den svaga byggkonjunkturen. Företaget har haft en mycket svag lönsamhetsutveckling, från 1 milj. kr. 1980 till —24 milj. kr: 1981 efter finansiella intäkter och kostnader.

SARA uppvisar ytterligare ett år med positiv utveckling. Försäljningen har ökat med 1372 från. 844 till 949 milj. kr. Resultatet efter finansiella poster har förbättrats från 10 till-23 milj. kr. |

Statsföretag hänför de företag som: enligt riksdagsbeslut fått stöd eller ersättning för näringspolitiskt motiverade insatser till verksamhet under . särskilda program. Till dessa bolag hörde år 1981 Beroxo, Eiser, LKAB, Regioninvest, Svetabs regionalinvestverksamhet och Uddcomb. Denna grupp av företag uppvisar för år 1981 ett resultat efter finansiella intäkter och kostnader på —995 milj. kr. exkl. statlig ersättning.

Följande statliga tillskott har under år 1981 påverkat Statsföretagsgruppens resultaträkning (innefattar inte generella stöd av typ AMS-bidrag,

äldrestöd, ÖEF-ersättningar etc.) ne

— upplösning av beskattad. reserv. för marknadsföringsåtgärder i i Kalmar

Kockum med 11 milj. kr. — upplösning av beskattad reserv i Kockums Chemical med 3 milj. kr.; för

förlusttäckning — upplösning av beskattad reserv i Eiser med 3 milj. kr. upplagd för

täckande av kostnader för vidmakthållande av sysselsättning i Norrland — upplösning av beskattad reserv i Kockums Industri med 10 milj. kr. — tillskott till LKAB med 700 milj. kr. för finansiell rekonstruktion (totalt

erhölls 1500 milj. kr., varav 800 milj. kr. avsatts till beskattad reserv) — tillskott för förlusttäckning i LKAB 750 milj. kr. — upplösning av beskattad reserv i Regioninvest i Norr AB med 54 milj.

kr. . | — upplösning av beskattad reserv i Uddcomb för förlusttäckning i sam-

band med avveckling av den nukleära verksamheten med 16 milj. kr. — upplösning av beskattad reserv i Statsföretag med 3 milj. kr. Reserven

har avsatts till ny verksamhet för Eiser-anställda i Norrland och för marknadsföringsåtgärder. Den svaga marknaden för Beroxos produkter har medfört cn mycket

pressad priskonkurrens. Prisökning på viktiga råvaror har inte kunnat kompenseras med högre försäljningspriser. Resultatet efter finansiella poster har försämrats till — 173 milj. kr. (— 127). Företagets långsiktiga lönsamhetsproblem väntas bestå, men i avvaktan på en eventuell mer vittgående lösning avseende den petrokemiska strukturen i Stenungsund, sker fortlöpande ansträngningar att förbättra bolagets kostnadseffektivitet.

I Eiser fortsätter ansträngningarna att anpassa verksamheten till marknadsförutsättningarna. Detta, i kombination med en ökad importkonkur- . : 4 Riksdagen 1982/83. 1 saml. Nr 20

Skr. 1982/83: 20 50

rens, har också medfört att företaget för år 1981 redovisar dels en minskning av försäljningen med cirka 8 97 till 706 milj. kr. (765), dels en försämring av resultatet efter finansiella poster från —36 1980 till —76 milj. kr. 1981. Rationaliseringsarbetet fortsätter under år 1982 inom ramen för ett beslutat omstruktureringsprogram.

År 1981 var ett mycket svagt år för den västeuropeiska stålindustrin och därmed för LKAB. Volymbortfallet av den levererade kvantiteten uppgick till nästan 1572 i förhållande till föregående år. Leveranserna uppgick därmed till 18 Mt (21 Mt). Malmpriserna försämrades också under året. Tack vare en gynnsam kursutveckling på dollarn kom försäljningsintäkterna dock inte att påverkas i samma grad. Resultatet efter finansiella intäkter och kostnader försämrades till —663 milj. kr. (—352). Inför år 1982 kan fortsatta problem förutses för LKAB.

För Regioninvest har verksamhetsåret 1981 präglats av en mycket kraftig expansion. Den fakturerade försäljningen har fördubblats till 169 milj. kr. (84), vilket i allt väsentligt förklaras av att företagsgruppen utökats genom företagsförvärv. Resultatet efter finansiella poster uppvisar emellertid en kraftig försämring från 22 milj. kr. föregående år till —66 milj. kr. 1981. Detta resultat belastas dock av vissa kostnader av engångskaraktär i samband med företagsförvärven. Ett svagt kapacitetsutnyttjande till följd av brist på lämpliga produkter samt en otillfredsställande låg produktivitet anges vara de väsentliga orsakerna till detta. Diskussioner om Regioninvests framtida inriktning, omfattning och finansiering pågår.

Strukturförändringar

Per den 1 januari 1981 förvärvade domänverket, genom sitt helägda dotterbolag Domänföretagen AB, samtliga aktier i Svenska Torv.

Verksamheten i Kockums Chemical har avvecklats under året.

Beslut om försäljning av Carbox'” produkter och patent till ASEA har tagits under maj månad av företagets styrelse.

Från den 1 januari 1982 drivs verksamheten i tidigare SMT-Pullmax i tre separata enheter direkt under Statsföretag. I samband härmed sker en nyemittering i det nya Pullmax med 50 milj. kr., vilket möjliggör en offensiv satsning på företagets numeriskt styrda plåtbearbetningsmaskiner.

Inom dotterbolagen kan följande nya företagsbildningar, förvärv och försäljningar av bolag noteras.

I ASSI genomfördes under år 1981 en betydande omstrukturering. Tillsammans med Swedish Match och Södra Skogsägarna träffades avtal om förändringar inom byggmaterialområdet. I september 1981 bildade ASSI, Södra Skogsägarna och Swedish Match ett självständigt spånskiveföretag, Swedspan AB. Swedspan övertog ASSIs spånskivefabrik i Laxå samt ASSIs två spånskiveförädlande företag Bendbox och Tiplan. ASSI äger 4996 av aktierna i Swedspan. ASSI sålde vidare Kalmar Interiör med

Skr. 1982/83: 20 51

dotterbolag till Swedish Match. Dörrfabriken i Horndal avvecklades och ASSIs del i försäljningsbolaget Royal Dörren AB avyttrades. Från Swedish Match köpte ASSI 9026 av aktierna i det kartongtillverkande tyska företaget FS Karton. Den slutliga avräkningen av köpeskillingarna för de verksamheter som omfattas av avtalet pågår.

Etri Fönster avvecklade under hösten 1981 fönstertillverkningen i Ryssby. Produktionen av fönsterbågar koncentrerades till Uddevalla där en ny rationell fabrik färdigställts år 1981. Vid årsskiftet 1981/82 upphörde Örebro Pappersbruk med sin plastsäckstillverkning. Under slutet av år 1981 påbörjade Förenade Well förhandling om nedläggning av plasttillverkningen vid Modefa i Svalöv.

Berol Kemi har under hösten startat ett skandinaviskt försäljningsbolag, Berol Skandinavia AB. Berol Kemis ledningsansvar-för Beroxo upphörde under året då detta bolag fick egen styrelse och verkställande ledning.

Kalmar Kockum har genom sitt dotterbolag Kalmar Verkstad övertagit AB Bofors Nohabs loktillverkning, som flyttats till Kalmar. Affären innebär en strukturering av den svenska järnvägsindustrin och ger Kalmar Kockum ytterligare ett produktområde. Samtidigt lämnar Kalmar Verkstad ifrån sig reparations- och ombyggnadsarbeten på rullande järnvägsmaterial, som koncentrerats till ett nybildat företag Kalmar Nohab AB, som Kalmar Kockum äger till 46 4.

Skogsindustridivisionen inom Kockums Industri har under året förvärvat Aktiv Doroverkens skogsmaskinverksamhet.

Liber har förvärvat samtliga aktier i AB Skolelektro.

I LKAB har förberedelserna för att öppna kopparfyndigheten Viscaria utanför Kiruna fortsatt och under år 1981 har anläggningsarbeten vid gruvan påbörjats.

Beslut om avveckling av LKABs engagemang inom kolområdet togs under året av bolagets styrelse. Vidare beslutades att avveckla huvuddelen av intressebolaget Ranstad Skiffer ABs verksamhet av styrelsen för detta bolag.

LKABs huvudkontor har flyttats till Luleå.

Investment AB Procordia förvärvade den 31 december 1980 PK-bankens aktiepost i Svenska AB Navigator. Fr.o.m. år 1981 konsolideras härigenom Navigator-koncernen i Procordias och Statsföretags koncernbokslut.

Under år 1981 har Rockwool tillsammans med Vänerskog bildat Delax Fiber AB. Bolaget ägs till 6096 av Rockwool AB och har som uppgift att utveckla, producera och marknadsföra nya fiberprodukter. Via Ecomax Ltd har Rockwool även förvärvat aktiemajoriteten i det brittiska entreprenadföretaget Heatmax Insulations Ltd.

I Regioninvest konsolideras fr. o. m. år 1981 ett stort antal nya rörelsedrivande företag.

Sara förvärvade vid årsskiftet 1980/81 aktierna i Denco AB.

Skr. 1982/83: 20 An LIN

Finansiering och soliditet

Den svaga resultatutvecklingen har inneburit en försvagning av gruppens finansiella ställning. Soliditeten, dvs. andelen eget kapital i förhållande till totalt redovisat kapital, minskade till 26,0 26 (28,6).

Statsföretagsgruppens investeringar i anläggningstillgångar och aktier har under år 1981 uppgått till drygt 2760 milj. kr. Den kapitalkrävande basindustrin svarade här för närmare 75 Zz av kapitalbehovet. Bland investeringar i aktier ingår 750 milj. kr. med vilka Statsföretag via tillskott från staten tecknat aktier i SSAB Svenskt Stål AB. Dessutom har 275 milj. kr. tillskjutits intresseföretaget Svenska Petroleum AB.

Gruppens kapitalbehov har i allt väsentligt täckts via statliga tillskott och extern upplåning. Den kortfristiga liksom den långfristiga upplåningen har varit betydande och uppgår till ca 2300 milj. kr. varav långfristig upplåning utgör 1615 milj. kr. Det är främst ASSI med en ökad långfristig upplåning motsvarande närmare 900 milj. kr. som tillsammans med LKAB och moderbolaget svarat för upplåningen.

Utsikter för år 1982 |

Industriministern har tillsatt en arbetsgrupp för att studera Statsföretags fortsatta verksamhet och finansiering. Till ordförande har utsetts statssekreteraren i industridepartementet. Utredningsarbetet beräknas vara avslutat under hösten 1982. Vid en extra bolagsstämma den 23 mars och vid styrelsemöte i anslutning till denna har vidare ny styrelseordförande respektive ny VD för Statsföretag AB utsetts.

Lågkonjunkturen förväntas bestå under hela år 1982, även om en viss återhämtning i slutet av året eventuellt kan komma till stånd. Därmed torde Statsföretagsgruppens försäljning inte komma att öka med mer än drygt 1096. |

Situationen inom basnäringarna samt den höga räntebördan kommer att återspeglas i resultatet. Som en följd av minskade kursförluster och LKABSs fraktstöd kan dock en väsentlig resultatförbättring förväntas.

ABAB, Allmänna Bevaknings AB

Översikt . 1981 1980

milj. kr. milj. kr.

Bolaget bildades år 1964 med syfte att samordna och effektivisera bevakningen vid särskilt viktiga skyddsföremål och även skapa en balanserad svensk bevakningsmarknad.

Skr. 1982/83: 20 in ww

Totalmarknaden för bevakningstjänster i Sverige har inte ökat nämnvärt under det gångna året. Marknaden präglas dock av snabb utveckling på flera områden liksom av en intensifierad konkurrens.

ABABs verksamhetsområde utvecklas mot allt större specialisering och mot ökat användande av tekniska hjälpmedel. Dessa utvecklas i sin tur kvalitativt och en datorisering noteras både beträffande större och mindre anläggningar.

Effekten av den snabba tekniska utvecklingen beräknas få fullt genomslag under 1980-talet. Mot denna bakgrund har ABABSs strategi och verksamhetsformer noggrant genomlysts under år 1981. Under slutet av år 1981 påbörjades en omstrukturering av företagsgruppen och implementering av det utvecklingsprogram som skall göra ABAB bättre skickat att möta 1980talet.

Ett omfattande organisationsarbete har nedlagts inom Svenska Vakt som mot slutet av året även expanderat kraftigt. ABAB Svenska Vakt AB drivs fr.o.m. den 1 januari 1981 i kommission för moderbolaget. Koncernens fakturerade försäljning ökade från 221,5 milj. kr. 1980 till 250,3 milj. kr. 1981.

Inom ABAB har speciellt värdetransporttjänsterna ägnats betydande satsningar och utvecklingsarbete. Dels har verksamheten expanderat kraftigt och dels har risksituationen förvärrats mot slutet av året. Detta har medfört kostsamma omläggningar av rutiner och förstärkning av säkerhetssystemet. : :

Medeltalet helårsanställda har ökat från 2081 till 2132. Betydande utbildningsverksamhet har drivits på olika nivåer i företaget. -

Trots betydande extra organisationskostnader, utvecklingskostnader och marknadsföringsinsatser har det totala resultatet väl motsvarat förväntningarna.

Under år 1982 genomfördes ett antal rationaliserings- och struktureringsprogram inom företaget med syfte att öka lönsamhet, flexibilitet och anpassning till förändrade marknadskrav. Även om dessa insatser kommer att dra betydande kostnader under år 1982 förutses dock detta år ge ett bättre resultat än år 1981.

Berol Kemi AB

Översikt 1981 1980

(milj. kr.) (milj. kr.)

Skr. 1982/83: 20 54

Den europeiska petrokemiindustrin har under det gångna året upplevt såväl en djupgående strukturkris som en djup lågkonjunktur. Branschen präglas nu av en betydande överkapacitet, som kan väntas bestå under

hela 1980-talet.

Råvaran är nu den helt dominerande kostnadskomponenten. Sedan år

1973 har priset på nafta mer än tiodubblats. Tillgång till billig råvara har blivit ett överlevnadsvillkor.

Antalet tillverkare är stort inom många produktområden. Detta har

medverkat till att priserna på dessa basprodukter pressats ner mot margi-

nalkostnaderna. Följden har blivit starkt försämrad lönsamhet.

Sedan år 1978 har Berol Kemi ABs engagemang inom petrokemin mins-

kats. Bl.a. har Oxoprojektet samt tillverkningen av ftalsyra (Katalys) avskiljts till ett särskilt bolag, Beroxo. Berol Kemi AB petrokemi har begränsats till etylenoxid (EO) och glykol, etylenaminer och standardetoxylat, främst tvättmedelsråvaror. Etenoxid är Berol:s basprodukt. Råvarorna svarar för nära 90960 av

tillverkningskostnaden. Ett program med syfte att öka råvaruutbytet och minska energikostnaderna har i huvudsak genomförts. Därmed kommer

EO-fabrikens kostnadseffektivitet att vara i nivå med de mest effektiva

anläggningarna i Europa.

Tillverkningen av etylenaminer sker enligt en av Berol utvecklad och patenterad process, som jämfört med den traditionella EDC-teknologin

innebär väsentligt högre kostnadseffektivitet. Vid nuvarande marknadspriser är Berol Kemi ABs kostnadsfördel betydande. Då produktområdet präglas av en viss överkapacitet har priserna under året dock varit pres-

sade. Men en förbättring har skett mot slutet av året.

Eten är Berol Kemi ABs viktigaste råvara. Under det gångna året köptes eten för nära 100 milj. kr. Genom att Berol Kemi AB saknar tillgång till en etenterminal har det nuvarande globala överskottet på eten inte kunnat utnyttjas. Däremot har detta överskott medfört att priserna på primära etenderivat, t. ex. glykol, tidvis pressats ned till en nivå som inte medgivit täckning ens för råvarukostnaderna. Formerna för Berol Kemi ABs framti-

da råvaruförsörjning håller därför på att omprövas. Det amerikanska konsultföretaget Kline har under år 1981 genomfört en

studie av kemiindustrin i Sverige. Kline rekommenderar den svenska kemiindustrin att koncentrera ansträngningarna till specialkemin.

Sedan hösten 1978, då Berols inriktning radikalt förändrades, har Berol

Kemi AB följt denna utvecklingslinje. Berol Kemi ABs syfte är att med utgångspunkt från Berols grundteknologi inom ytkemi och kolloidkemi, där Berol har mer än 40 års erfarenhet, finna lösningar på utvalda kund-

problem främst inom följande branscher.

Cellulosa och papper,

Verkstadsindustri,

Gruvor,

Byggmateriel.

Skr. 1982/83: 20 . 55

Inom denna ram håller många nya produkter och tillämpningar på att utvecklas. Flera av de projekt som genomförts visar redan nu tillfredsställande lönsamhet. Väsentligt förbättrade resultat kan förväntas de närmaste

åren.

Under året har Berol Kemi ABs internationella marknadsföring ytterligare förstärkts och organiserats i fyra regioner: Norden, Europa, Nordamerika och Overseas. Ett särskilt försäljningsbolag har bildats för den skandinaviska marknaden.

Resultat år 1981

Berol Kemi AB redovisar för år 1981 en stor förlust. Huvudorsaken är de tidigare berörda mycket ogynnsamma marknadsförutsättningarna för Berol Kemi ABs traditionella standardprodukter.

Lönsamheten inom Division Ytkemi har under året ytterligare förbättrats.

Framtidsutsikter

Den affärsmässiga rekonstruktionen av Berol har nu i väsentliga delar avslutats. Därmed har förutsättningar skapats för att lägga en finansiell grund för Berol Kemi ABs fortsatta utveckling. Denna fråga bereds för närvarande i nära samverkan med Statsföretag AB. |

Beroxo AB

Översikt 1981 1980

(milj. kr.) (milj. kr.)

Beroxo AB bildades i december 1978. Verksamheten i Beroxo innefattar försäljning och produktion av oxoprodukter, lösningsmedel och mjukningsmedel. Produktion av butyraldehyd, oktanol och mjukningsmedel sker vid oxoprojektets nya anläggningar på Sandenområdet i Stenungsund. Lösningsmedel och oktansyra produceras vid Domsjöanläggningarna som företaget arrenderar av Berol Kemi. .

Beroxo som tidigare var delägt av Berol Kemi övertogs år 1979 direkt av Statsföretag. Under år 1980 påbörjades en överföring av operativa funktioner från Berol till Beroxo. Under år 1981 har styrelse och verkställande ledning som tidigare var gemensamma för Berol och Beroxo ersatts med en ny styrelse och egen verkställande ledning.

Skr. 1982/83: 20 56

Den konjunkturnedgång som den petrokemiska branschen upplevde under år 1980 har bestått och ytterligare kraftigt fördjupats under slutet av år 1981.

Överkapacitet på petrokemiska mellanprodukter efter oljekrisåren och kraftigt försämrad lönsamhet i branschen har medfört att ett betydande behov av strukturella förändringar föreligger.

Efterfrågan på oxoprodukter låg: dock globalt på en jämförelsevis hög nivå, 80—85 72 av tillgängliga produktionskapaciteter.

Anläggningarna på Sandenområdet som togs i bruk under år 1980 har fungerat väl. Under år 1981 har tillgängligheten successivt ökats samtidigt som väsentliga förbättringar i produktutbytena har uppnåtts.

Det har konstaterats att endast marginella investeringar krävs för att öka den installerade kapaciteten på nominellt 75 kton upp till 95 kton normalbutyraldehyd. :

Under året har produktionen av normalbutyraldehyd vid de nya Sandenanläggningarna uppgått till 60 kton.

Produktionen av ftalsyra i Nol har uppgått till 12 kton. Försäljningen av slutprodukter var 78 kton.. Koncernens försäljning blev 322 milj. kr. (167 milj. kr.). Ökningen I beror

främst på att Sandenanläggningarna togs i drift först mot slutet av år 1980.:

År 1981 var det första hela verksamhetsåret efter det att de nya anläggningarna på Sanden tagits i bruk. Detta har medfört att arbetet att trimma in anläggningarna har prioriterats och medfört att produktionen successivt under året förbättrats dels med allt färre avbrott dels med allt bättre utbyten. Mot slutet av året har anläggningarna under längre perioder körts betydligt över nominell kapacitet.

Parallellt har arbetet på marknadssidan inriktats mot att avsätta en ökad volym i takt med att de nya produktionsanläggningarna tagits i bruk. Detta har medfört inbrytningar på nya marknader. I stort sett har budgeterade leveransplaner kunnat hållas.

Ökade priser på råvaror under slutet av året har endast delvis kunnat kompenseras.

Rörelseresultatet före avskrivningar blev —40,4 milj. kr. c —74,8 milj. kr.). Mot slutet av året har uppnådd prisnivå inte medgivit att omkostnaderna täckts. - es

Koncernens resultat efter finansiella intäkter och kostnader blev — 172,5 milj. kr. (— 127,3 milj. kr.). : .

Årets resultat innebär en förbättring jämfört med budget främst med hänsyn till att rörelsen väl följt uppgjorda planer samt ett bättre utfall av det finansiella nettot.

I samband med bokslutet har från Statsföretag erhållits aktieägartillskott med 173,3 milj. kr. för förlusttäckning. Det redovisade nettoresultatet för året uppgick till 0,0 milj. kr.

Beroxos personal, som tidigare varit anställd i Berol.Kemi AB, har i

Skr. 1982/83: 20 57

samband med att bolaget fått egen styrelse och verkställande ledning överförts och anställts i Beroxo under år 1981.

Genomsnittligt sysselsattes 301 personer inklusive den personal i

Domsjö som hyrs från Mo och Domsjö. ne |

I rådande mycket svaga konjunkturläge synes möjligheterna att uppnå

ett positivt rörelseresultat under år 1982 vara små. Mot denna bakgrund

förs diskussioner med Statsföretag i syfte att skapa finansiella förutsättningar för en tryggad fortsatt drift på företagsekonomiskt acceptabla villkor.

BSK BS Konsult AB

Översikt 1981 1980

: (milj. kr.) (milj. kr Omsättning STI 59, Resultat före disp. och skatt Ne 0,8 2 Redovisat årsresultat 0.0 - 0 Balansomslutning 16.1 14 NSU Redovisat eget kapital 1.4 I Investeringar 0,5 1 RR Antal anställda | : 1981 198

204 19 AS!

BSK BS Konsult AB är ett konsultföretag inom byggnadsområdet.

Bolaget startades år 1966 med syfte dels att ge ett kvalitetsmässigt tillskott till konsultverksamheten i landet, dels tillhandahålla speciella

projekteringstjänster åt byggnadsstyrelsen.

Bolagets omfattning.

BSK-gruppen består av moderbolaget BSK BS Konsult AB i'Stockholm

med avdelningar för arkitektur, byggnadskonstruktion, VVS och inredning samt de helägda dotterbolagen Fojab Arkitektkontor AB i Lund, Klem-

mings Arkitektkontor AB i Eskilstuna, Energo, Energi- och VVS-konsulter AB i Göteborg och Karlstad, Skandinaviska Projektlednings AB,

Skandinavprojekt, i Stockholm och Göteborg med avdelningar för projektledning, kostnadsstyrning och planering samt Innovent AB i Stockholm

med specialinriktning på området arbetsmiljö och luftföroreningar. Viss '

utlandsverksamhet bedrivs genom AB SACCOS, State and Cooperative

Consultants of Sweden, i Stockholm. Fr. o. m. den 1 juni 1982 tillkommer ett delägt dotterbolag i Oslo, Skandinavprojekt AS. Tjänsterna omfattar projekterings- och utredningsverksamhet, projekt-

och byggledning samt kostnadsstyrning — hantering av kompletta bygg-

projekt eller specialistinsatser.

Skr. 1982/83: 20 58

Verksamheten under år 1981

Efter den korta toppen åren 1979—1981 har byggkonjunkturen drastiskt försämrats under år 1981. Byggkonsultbranschen har därmed drabbats kraftigt, i synnerhet de delar som ligger tidigt i processen och den rena husbyggnadssidan. Detta har medfört en svag orderingång till BSK-gruppen, främst avseende projektledningstjänster åt industri och kommuner, vilket normalt utgör Skandinavprojekts huvudsakliga verksamhetsområde. Därutöver har flera större uppdrag avbeställts under första hälften av året.

Trots svårigheterna har den totala produktionsvolymen varit något större än den planerade.

Lönsamheten har kunnat bibehållas i BSK moderbolaget men försämrats i dotterbolagen, främst i Skandinavprojekt.

Uppdragsgivare har bestått av byggnadsstyrelsen, diverse andra statliga och kommunala organisationer samt industrier inom och utom Statsföretagsgruppen.

Drygt hälften av Energos uppdragsvolym avser energiområdet. Flera uppdrag har under året handlagts för Byggforskningsrådet och SIDA. På utlandssidan har bl. a. handlagts fabriksprojekt för några svenska industrier samt ny ambassad i Lagos.

Satsning på utveckling av nya tjänster och kunder har fortsatts. Verksamheten inom ombyggnadsområdet har ökat liksom inom energiområdet. Inom miljöområdet sker en snabb utveckling beträffande hälsorisker vid luftföroreningar i nära samarbete med KTH. Satsning sker även inom kostnadsstyrning och kalkyl.

Genom utökningen av gruppen med Energo och Fojab under åren 1980—- 1981 har nya tjänster och tjänstekombinationer skapats, bl. a. inom området stadsförnyelse — kompletteringar, förändringar och ombyggnad i befintliga bostadsområden liksom inom områdena energi samt drift och underhåll. För år 1982 förutses en fortsatt låg orderingång. Efter gjorda reduktioner förväntas produktionskapaciteten i huvudsak motsvara uppdragsvolymen.

Inom VVS-området med tillhörande specialområde, föroreningsspridning i luft, väntas verksamheten fortsätta att växa. Den I januari 1982 har ett nytt bolag, Innovent AB, startats med uppgift att utveckla system och produkter inom detta specialområde.

AB Carbox

Skr. 1982/83: 20 59

AB Carbox har sedan början av 1970-talet tillverkat och marknadsfört kompletta pressystem för formning av material. Överenskommelse har nyligen träffats om överlåtelse av Carbox” pressprogram och varumärke till ASEA AB.

Bolagets verksamhet kommer därmed från årsskiftet 1982/83 att vara inriktad på tillverkning av hydraulikutrustningar och pressade detaljer.

Ceaverken AB (CEA)

Bolagets syfte

Ceaverken grundades år 1939. Ändamålet var tillverkning av fotopap-

per. Redan efter ett par år började staten intressera sig för företaget, i vilket de såg en möjlighet att tillförsäkra landet inhemsk tillverkning av olika fotoprodukter, bl.a. röntgenfilm och något senare, år 1943, gick staten in som ägare av företaget. Under det då pågående kriget i Europa

tillgodosågs en hel del av landets behov av bl.a. röntgenfilm just från Ceaverken. Ceaverken ingick i Statsföretagsgruppen från starten. Ungefär samtidigt

i slutet av 1960-talet installerades en ny gjutmaskin i företaget, vilket ökade kapaciteten avsevärt och företaget startade en omfattande export runt om i världen, bl.a. till USA.

År 1973 förvärvades Scanfors AB, som tillverkade fotokemikalier och

bedrev silveråtervinning från fotografiskt material.

Fram till år 1977 var röntgenfilm företagets huvudsakliga produkt. Då lanserades en ny produkt, fotosättningspapper, för den grafiska industrin,

vilken liksom röntgenfilmen numera exporteras över stora delar av värl-

den. |

Samhällets intresse för företaget såsom en inhemsk garant för tillförsel

av olika fotografiska material kvarstår. Under år 1980 har sålunda avtal träffats med överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF) om försörjningsberedskapsersättning till företaget mot att företaget lämnar garanti för att bibehålla produktionskapacitet för röntgenfilm, fotosättningspapper och fotopapper. På detta sätt tillförs bolaget under åren 1980, 1981 och 1982 10

milj. kr. per år. Syftet med denna kapitaltillförsel är att förstärka företagets

Skr. 1982/83: 20 60

finansiella ställning och därmed företagets möjlighet att klara tillfälliga störningar inom det starkt konkurrensutsatta område företaget är verksamt inom.

Företagets syfte är alltjämt att tillverka olika fotografiskt material. Målsättningen är att inom den närmaste framtiden kunna täcka de primära behovsområdena inom medicinsk röntgen och inom den grafiska industrin för tillverkning av tidningar.

Verksamheten under år 1981

Ceaverken tillsammans med dotterföretagen Scanfors AB, Cea America Corp. samt Ceaverken (Deutschland) GmbH utgör tillsammans Ceagruppen. Den sammanlagda försäljningen i gruppen uppgick år 1981 till ca 166 milj. kr. Det totala antalet anställda var 206. All tillverkning i gruppen bedrivs i Strängnäs. Företaget marknadsför sina produkter över hela världen. Huvudmarknader är de skandinaviska länderna och de stora länderna på kontinenten, såsom England, Tyskland, Frankrike och Italien. Iran utgör sedan länge en viktig marknad för företagets medicinska röntgenfilm.

Under år 1981 har försäljning åter upptagits på USA.

Resultatet år 1981 före dispositioner och skatter i företagsgruppen uppgick till 19,7 milj. kr. I detta ingår den ovannämnda ersättningen enligt avtal med ÖEF. Med verkan från den 1 januari 1982 har dotterföretaget Scanfors sålts till Stena Metall AB. |

Ceaverken är praktiskt taget det enda företag i sin storlek i världen som på världsmarknaden säljer röntgenfilm i konkurrens med de stora multinationella fototekniska företagen. Företagsledningens bedömning är att ett litet och flexibelt företag som Ceaverken även i framtiden kan hävda sig i denna konkurrens.

AB Eiser Översikt 1981 1980

(milj. kr.) (milj. kr.)

Omsättning "706,1 765.4

Resultat före disp. och skatt ne : -84,2 —32.2 Redovisat ärsresultat | —85,4 -1.2 Balansomslutning 504,9 539.6 Redovisat eget kapital : : 53,7 - 79,6 Investeringar 21.4 : 23,5 Antal anställda : : 1981 1980

4440 S110

Bolagets omfattning

Eiserkoncernen är Skandinaviens största tekoföretag med 4440 anställda varav ca 900 i Finland. Koncernen som ingår i Statsföretagsgruppen, bildades år 1978 genom ett samgående mellan all statsägd textil- och

Skr. 1982/83: 20 61

konfektionsindustri (AB Eiser, Algots AB, Nyland Mattor AB, SweTeco- '-:

gruppen, Trivab Konfektions AB samt Stigtex' AB) med AB Eiser som :

moderbolag. Huvudkontoret ligger i Borås.

Produktprogrammet omfattar hela tekoområdet från grundtextil tillverk-

ning vid spinnerier och väverier till färdigsydda produkter.

Verksamheten under år 1981

Verksamheten under år 1981 har sammanfattningsvis präglats av följande: | — Otillfredsställande konjunkturförutsättningar för flertalet av koncer- :

nens dotterbolag. — Ökande import av de produkter koncernen tillverkar. — Fortsatt anpassning av koncernens verksamhet och sysselsättning till

marknadsförutsättningarna. För att stärka marknadsinriktningen samt erhålla en effektivare styrning av koncernen slopades fr. o. m. den I januari 1981 den tidigare tillämpade ' uppdelningen av koncernen i divisioner. I samband härmed renodlades

moderbolaget till att såsom ett förvaltningsbolag omfatta enbart koncern-

ledning, koncernstab och serviceenheter. Genom slopandet av divisioner möjliggjordes en fortsatt decentralisering av koncernens organisation. vilket ger förbättrade möjligheter för dotterbolagen att tillvarataga sina af-

färsförutsättningar samt möjligheter till ökad marknadsinriktning.

Den fakturerade försäljningen uppgick år 1981 till 706,1 milj. kr. (765:4 föregående år). Försäljningen till kunder i utlandet motsvarade 43,02

(37,0) av den totala försäljningen. Resultatet efter finansiella intäkter och kostnader uppgick till —75.7 milj. kr. (-36,4) motsvarande — 10.7 7 (-4,8) av fakturerad försäljning. Mot bakgrund av koncernens försämrade ekonomiska läge inleddes under hösten diskussioner med Statsföretag AB om koncernens organisa-

tion, inriktning och finansiering för perioden 1981—1983. Kapitalbehovet åren 1981—1983 för soliditetshöjning, rationaliseringar, utveckling och för-

lusttäckning uppgår till 275 milj. kr.

Koncernens investeringar i anläggningar uppgick till 21,5 milj. kr. (23,5). Investeringarna avsåg i första hand ersättnings- och rationaliseringsinvesteringar. |

Medelantalet anställda i koncernen var under året 4440 personer, vilket innebär en minskning med 670 jämfört med föregående år. Minskningen i

antalet anställda faller främst på Algots AB, Nord-Konfektion AB samt det

avyttrade Nylands Mattor AB. . | Under året genomfördes följande strukturförändringar i koncernen: = Den inom moderbolaget AB Eiser bedrivna trikåverksamheten uppdelades på Eiser Trikå AB, Eiser Trikå i Halmstad AB. Eiser Trikå i

Malmö AB, Eiser Mode AB samt AB Jersey-Modeller.

— Verksamheten i Algots AB uppdelades i Eiser Konfektion AB. Eiser

Skr. 1982/83: 20 : 62

Sport & Fritid AB samt Eiser Barn & Ungdom AB. — Verksamheten i Stigtex AB överfördes till Saxylle-Kilsund AB. —- Cewilko AB övertog verksamheten i Hettemarks Konfektions AB.

Utöver ovannämnda strukturförändringar har under året avveckling skett av Nord-Konfektion AB i Skellefteå, Dals-Ed-fabriken inom Tiger- Rang AB, Lycksele-fabriken inom Trivab Konfektions AB samt Sollefteåfabriken inom Eiser Trikå i Malmö AB.

För att anpassa kapacitet och kostnader till marknadsförutsättningarna inom koncernens svenska trikåenheter samt f. d. Algotsenheterna har under hösten varsel om uppsägning utfärdats för 660 anställda varav 105 tjänstemän och arbetsledare. I samband med dessa neddragningar kommer under år 1982 Eiser Trikå AB, Eiser Mode AB, Eiser Konfektion AB samt Eiser Barn & Ungdom AB att avvecklas.

Den inom Eiser Trikå AB bedrivna färgeri- och beredningsverksamheten har i början av år 1982 försålts till Just Textilförädling AB.

Med anledning av styrelsens beslut i december 1981 om decentralisering av Eiserkoncernens organisation har i början av år 1982 beslut fattats om uppsägning av 75 anställda i AB Eiser, varav 55 tjänstemän.

Framtidsutsikter

Under år 1982 kommer förlusterna att uppgå till samma storleksordning som år 1981. Större delen av förlusterna faller emellertid på kostnader för att genomföra beslutade och planerade rationaliseringar. Under förutsättning av en normal konjunktur beräknas koncernen under år 1983 kunna visa ett väsentligt förbättrat resultat.

Investment AB Procordia

Procordia bildades år 1980 i samband med en omstrukturering av den

koncern inom Statsföretagsgruppen där Tobaksbolaget utgjorde moderbolag. Bakgrunden till detta var att den under 1970-talet uppbyggda

diversifieringsverksamheten för att möta den stagnerande tobakskonsum-

tionen ställde allt större krav på koncernledningen. Samtidigt var det angeläget att Tobaksbolaget fick en egen företagsledning, som helt kunde

koncentrera sig på tobaksrörelsen både i Sverige och utomlands. Procordia

Skr. 1982/83: 20 63

fick genom nyemission ett aktiekapital på 400 milj. kr. Samtliga aktier ägs

av Statsföretag AB.

Procordia är sålunda en logisk utveckling av den verksamhet, som

påbörjades på 1960-talet med att Tobaksbolaget efter monopolets upphä-

vande framgångsrikt mötte internationell konkurrens på lika villkor och

som på 1970-talet kompletterades med diversifiering för att kompensera den på sikt krympande tobaksbranschen. Under 1980-talet gäller det för Procordiakoncernen att expandera med fortsatt god lönsamhet och därmed

försöka trygga sysselsättningen särskilt inom en vikande tobakstillverkning.

Det nya bolaget handlägger gemensamma uppgifter för koncernen såsom övergripande organisationsfrågor, diversifierings- och utvecklingsfrågor,

långsiktig finansförvaltning och juridisk rådgivning. Svenska Tobaks AB fick år 1981 känning av en sjunkande privatkonsumtion. Alla produkthuvudgrupper utom den rökfria visade lägre försäljningsvolymer än året innan. Tobaksbolaget har upprätthållit en i branschen internationellt sett god lönsamhet.

Procordiagruppens övriga livsmedelsföretag — Ekströms Livsmedels- Produkter AB, AB Hugo Österberg och Jede-Automater AB — var likaledes framgångsrika. Marknadskännedom och försäljningsresurser var en starkt bidragande orsak.

Ekströms och Jede-Automater kunde också registrera ökade försälj-

ningsvolymer utomlands. I bägge dessa bolag satsas betydande belopp för

att bygga ut verksamheten och skapa förutsättningar för en fortsatt expan-

sion. :

Dotterbolagen utanför konsument- och livsmedelssektorn — Sinjet AB,

Vilhelmina Plast AB och Svenska AB Navigator — hade genomgående

otillfredsställande resultat år 1981. I samtliga tre bolag pågår en omorientering av verksamheterna kombinerad med olika saneringsåtgärder. Dessa insatser innebar ökade kostnader år 1981 men skall under de närmaste åren ge avkastning i form av en snabb och för den existerande verksamheten nödvändig lönsamhetsförbättring.

Investeringar i anläggningar uppgick för gruppen totalt till 121,2 milj. kr. varav 30,8 milj. kr. är hänförligt till fastigheter och 90,4 milj. kr. till maskiner. De största investeringsbeloppen avser nya fabriksanläggningar

hos Tobaksbolaget och Ekströms. Antalet anställda var vid årsskiftet 3 860. Det innebär en nedgång under

året med ca 340, vilken huvudsakligen är hänförlig till avvecklingar i

Navigatorgruppen.

Koncernens resultat efter finansiella poster ökade till 332 milj. kr. (308 milj. kr.). Under senare år har en växande andel av överskotten skapats av

inflationen, främst vinster på råtobak inköpt till ett lägre pris för ett å två år sedan. Ett inflationsrensat resultat ligger på nivån 220 milj. kr. Med nu föreliggande planer och budgetar skall också år 1982 kunna ge en

Skr. 1982/83: 20 64

tillfredsställande koncernvinst. Bolagen utanför tobaks- och livsmedelssektorn bör kunna bidra till en resultatförbättring.

Resultaten av Procordias ansträngningar att skapa ny sysselsättning i de

tobaksfabriker som i takt med sjunkande volymer tvingas reducera sin

personalstyrka har hittills haft begränsad effekt. Ett antal projekt har

emellertid nu utvecklats så långt att det under år 1982 borde finnas förutsättningar att i någon av fabrikerna starta ny verksamhet, som också kan

ha en koppling med andra inom koncernen existerande rörelser.

KabiVitrum AB

Översikt 1981 1980

(milj. kr.) > (milj. kr.) Omsättning | 883.0 787.0 Resultat före disp. och skatt 4,0 1.0 Redovisat årsresultat 2,0. => 0,0

Koncernen bildades år 1972 sedan Statsföretag AB under år 1971 förvär-

vat samtliga aktier i AB Kabi med dotterföretag. AB Kabi förvärvade samma år Vitrum AB och ACO Läkemedel AB under medverkan av Statsföretag AB. I KabiVitrum AB ingår sedan år 1978 SweDrug Consulting AB och KabiGen AB. SweDrug Consulting AB har som uppgift att

marknadsföra läkemedelsteknik främst i utvecklingsländer. KabiGen AB, som till hälften ägs av KabiVitrum AB och till hälften av Svenska Sockerfabriks AB och Hilleshög AB, bedriver forskning och utveckling inom

hybrid-DNA-området.. KabiVitrum AB utvecklar och marknadsför internationellt en grupp

läkemedelsprodukter av främst bioteknologisk natur samt erbjuder härutöver ett något bredare sortiment av läkemedel och närbesläktade pro-

dukter på den svenska marknaden. Intravenös näringstillförsel, produkter framställda ur blodplasma samt tillväxthormon är koncernens viktigaste områden. :

Försäljningen under år 1981 uppgick till 874 milj. kr. (exkl. övriga rörelseintäkter). Försäljningsökningen uppgick till 1192, varav prisökning-

en på bolagets produkter uppgick till ca 692. Försäljningens utlandsandel

uppgick till 54 7Z. Försäljningen har följt uppgjorda budgets och planer.

Koncernens resultat efter avskrivningar enligt plan uppgick till 89 milj. kr.. vilket överensstämmer med uppgjord budget. I samband med att koncernens stora investeringsprogram slutförts under året har en bedömning gjorts av anläggningarnas värde. Beroende på ändrade marknadsför-

Skr. 1982/83: 20 65

utsättningar och behovet av en successiv förändring av koncernens produktionsstruktur har i årsbokslutet en minskning av anläggningarnas bokförda värde skett med 100 milj. kr., dels genom en överföring från ackumulerade avskrivningar över plan med 81 milj. kr., dels genom en extra avskrivning på maskiner och inventarier med 19 milj. kr.

Koncernens investeringar i anläggningar har uppgått till 49 milj. kr., att jämföra med 124 milj. kr. under år 1980. Antalet anställda, som under år 1980 till följd av den då inledda omorganisationen av koncernen minskade med ca 50 årsanställda, har under år 1981 minskat med ytterligare ca 100 årsanställda.

Statsföretag AB har omvandlat 100 milj. kr. av sitt engagemang till ett långfristigt förlagslån. Lånet löper under år 1981 och år 1982 utan ränta. KabiVitrums verksamhet förväntas även år 1982 utvecklas positivt och medföra en ytterligare resultatförbättring. |

Kalmar Kockum AB

Kalmar Kockum AB tillverkar och marknadsför rälsfordon, gaffeltruckar, lastbärarsystem och dumpers.

År 1981 var första verksamhetsåret för den nybildade Kalmar Kockumkoncernen. Den består av den tidigare Kalmar Verkstads-koncernen samt

vissa enheter från Kockums Industri AB och då speciellt det problemtyngda Kockum Landsverk. Året var besvärligt för alla koncernens enheter utom för Kalmar Verkstad. Totalmarknaderna sjönk kraftigt — speciellt

i Sverige och Västeuropa. I stort sett gick trots detta den gamla Kalmar

Verkstads-koncernen bra eller mycket bra medan Kockum Landsverk och

dess nya säljorganisationer gick dåligt eller mycket dåligt med Norge som

lysande undantag. Koncernresultatet före bokslutsdispositioner och skatter uppgick till 11 milj. kr. (26). Den fakturerade försäljningen däremot till

800 milj. kr. (665). Koncernens starka exportinriktning accentuerades.

Exportvolymen steg från 381 milj. kr.(57 20) till 477 milj. kr. (6096).

Kalmar Verkstad

Faktureringen ökade till 130 milj. kr. (92) och resultatet fyrdubblades till 16 milj. kr. (4). Resultatökningen berodde huvudsakligen på att inkörnings- 5 Riksdagen 1982/83.1 saml. Nr 20

Skr. 1982/83: 20 66

kostnaderna i sin helhet tagits under tidigare år för den order på fjärrtrafikvagnar typ A7/B7 för SJ som sträcker sig in i år 1984, samt att den

olönsamma FIAT-motorvagnen gick ur produktion. Företagets marknads-

utsikter är goda med stora möjligheter till beställningar på bl. a. snabbtåg och järnvägsvagnar till Afrika. Under året övertogs dessutom Bofors Nohabs loktillverkning, som flyttas till Kalmar.

Kalmar LMV

I den mycket dåliga marknaden, där dock USA blev ett undantag. stannade faktureringen vid 323 milj. kr. (342). Trots detta sjönk inte resul-

tatet mer än till 16 milj. kr. (20). Med modernt produktprogram och god försäljningsorganisation ger minsta konjunkturförbättring högre kapaci-

tetsutnyttjande. De senaste årens investeringar i produktion och admini-

stration kommer då att förbättra resultatet. Den alltmer ökande konkurrensen på en överetablerad marknad är emellertid ett hot.

Kalmar Lagab

Fakturering, 38 milj. kr., och resultat, I milj. kr., stannade i stort sett kvar vid förra årets nivå. Med tanke på påbyggnadsbranschens problem får detta anses som tillfredsställande. SJ/Svelasts planerade övergång till Mi-

nicontainers för styckegodstrafiken ger Miniflak-systemet goda marknadsutsikter.

Kockum Landsverk

Faktureringen ökade till 192 milj. kr. (141) men resultatet försämrades ytterligare till —28 milj. kr. (—24). Den mycket pressade marknadssituationen för entreprenadmaskiner i Sverige och Västtyskland gjorde att bolaget inte kunde skörda frukterna av omstruktureringen med nya produkter och etableringen av säljbolag i Europa. Åtgärderna var kostsamma

och då förlusttäckningsgarantin nu är helt förbrukad, blir år 1982 avgöran-

de för Kockum Landsverks framtid. Kockum Landsverks stora svårigheter har intensifierat sökandet efter en partner. I juni 1982 träffades en

överenskommelse med Volvo BM, världens ledande tillverkare av midjestyrda dumprar, att överta 50 72 av aktierna i Kockum Landsverk från den "1 januari 1982, resterande aktier avses övertas inom 2—3 år. Avtalet

innebär vidare att Volvo BM successivt övertar marknadsföringen under

år 1982 av Kockum Landsverks produkter, varav stela dumprar blir en komplettering till Volvo BMs midjestyrda. Kalmar Kockum kommer i fortsättningen att koncentrera sig på sin

ursprungliga affärsidé: rullande järnvägsmateriel och utrustningar för enhetslasthantering.

Skr. 1982/83: 20 67

Kockumation AB

Historik

Den nuvarande verksamheten för Kockumation AB, f.d. Kockums Automation AB, startade år 1975 genom att avdelningar för marina instrument och akustiska sändare bröts ut från Kockums Varv. Samtidigt tillfördes externt sågverksautomatik, produktionsanläggning för elektronik samt lyftarmen, Muskeln.

Kockumation marknadsför produkter och system för processövervakning och processtyrning för industri, sågverk och fartyg. Bolaget säljer också akustisk signalutrustning för fartyg och för civilförsvarslarm m. m. på land. .

Företaget utvecklar och tillverkar huvuddelen av sina produkter vid anläggningar i Malmö och Västerås. Antalet anställda under år 1981 var i genomsnitt 235 personer, varav ca 5596 ingenjörer.

Faktureringen uppgick år 1981 till 92 milj. kr. (69) medan orderingången blev 93 milj. kr. (89). Orderstocken fortsatte att öka och var vid årets utgång 49 milj. kr.

Resultatet efter finansiella intäkter och kostnader år 1981 uppgick till 2,8 milj. kr. (2,6). Denna resultatnivå är inte tillräcklig för att ge en acceptabel avkastning på totalt arbetande kapital 9,0 70 (7,9). Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgår till 3,3 milj. kr. (3.2).

Under år 1982 bedöms dock resultatnivån kunna höjas, framför allt pga gynnsamma utsikter för marindivisionen. Konjunkturen för de båda andra divisionerna är däremot osäker.

Marknadsdivisionens huvudprodukter är lastfördelningsinstrument (LOADMASTER?). nivåmätsystem, autopiloter och akustiska signalapparater (TYFON2?).

Orderingången år 1981 blev 62 milj. kr. (58) och faktureringen 61 milj. kr. (42). Den kraftiga faktureringsökningen har medfört en betydande resultatförbättring för divisionen till 5,4 milj. kr. före dispositioner och skatt.

Utsikterna för år 1982 bedöms som gynnsamma. Den lågkonjunktur som rått inom sjöfartsnäringen sedan mitten på 1970-talet har nu brutits. Visserligen är antalet fartyg som byggs per år fortfarande lågt, men antalet fartyg

Skr. 1982/83: 20 68

av komplicerade typer har ökat, vilket har breddat marknaden för en del av divisionens produkter.

Remadivisionen marknadsför elektroniksystem för sågverk. såsom timmerinmätning, timmersortering, sågstyrning, brädsortering och ADB-system för produktionsplanering m. m.

Orderingången år 1981 blev 25 milj. kr. (25) och faktureringen 25 milj. kr. (26), Den minskade faktureringen har medfört en sänkning av resultatet till en mindre förlust.

Utsikterna till en resultatförbättring under är 1982 är svårbedömda. Sågverken såväl i Sverige som utomlands befinner sig i en djup och utdragen lågkonjunktur, bl. a. till följd av den låga nivån på bostadsbyggandet i världen. Investeringsviljan bland sågverken bedöms inte förbättras väsentligt under år 1982. Divisionen försöker kompensera marknadsnedgången genom produktförbättringar och en hårdare försäljning på exportmarknaderna.

Industridivisionen marknadsför automatiska mät-. regler- och övervakningssystem för industriella ändamål samt utrustning för akustisk sotning av pannor.

Orderingången år 1981 blev 6 milj. kr. (6) och faktureringen 6 milj. kr. (6). Den låga faktureringen i kombination med planerade stora satsningar på utveckling av produktprogrammet har gett förlust.

Konjunkturutvecklingen för Kockumation AB:s kunder under år 1982 är mycket osäker. Sannolikt kommer investeringsviljan att vara fortsatt låg. Försäljningen av divisionens produkter bedöms dock kunna öka något. men resultatet beräknas även år 1982 bli negativt.

Kockums Industri AB Översikt [981 1980

(milj. kr.) (milj. kr.)

Bolagets omfattning

Kockums Industri AB är sedan år 1979 helägt dotterbolag till Statsföre-

tag AB.

Transportdivisionen inom moderbolaget har fr.o.m. år 1980 överförts till Kalmar Kockum AB tillsammans med bolagen i Norge och England.

I koncernen ingår moderbolaget Kockums Industri AB med två rörelse-

Skr. 1982/83: 20 69

drivande divisioner, dotterbolaget Waco Jonsereds AB. säljande och tillverkande dotterbolag i USA, Canada och Australien samt försäljningsbo-

lag i Finland och Schweiz. Genomsnittligt antal anställda år 1981 var 1 810, därav 657 i utlandet.

Koncernens fakturerade försäljning uppgick under år 1981 till 819 milj. kr. (650), en ökning med 26 20. Exporten från Sverige samt de utländska dotterbolagens försäljning motsvarade 65 Z av den totala faktureringen.

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter uppgick till 9,6 milj. kr. (—33,2).

Moderbolaget

Moderbolagets fakturerade försäljning var 413 milj. kr. (382) och resulta-

tet före bokslutsdispositioner och skatter 14,5 milj. kr. (—30). Resultatför-

bättringen är en följd av rationaliseringar och omstruktureringar inom moderbolaget samt ett gynnsamt konjunkturläge beträffande försäljningen av skogsmaskiner. Moderbolagets resultat har påverkats av ränteeftergifter till dotterbolaget i Canada med 3,4 milj. kr.

Division Skogsbruk

Divisionen har under året väl hävdat sin ställning som marknadsledande i Norden inom området skogsbruksmaskiner. Den fakturerade försäljningen var 262 milj. kr. (213), en ökning med 23 Z£. Exportandelen är 50 26. Försäljningen har resulterat i ökade marknadsandelar, främst på den finska marknaden. Orderingången var 257 milj. kr. (237).

I slutet av året förvärvades Aktiv Doroverkens skogsmaskinsverksamhet. Detta påverkade endast obetydligt årets fakturering. Divisionen har också genomfört ett omfattande rationaliseringsprogram. Ett nytt skotar-

program — transportmaskiner för skogen — har presenterats och fått ett

positivt mottagande på marknaden.

Divisionen, som tidigare varit starkt förlustbringande, uppvisar nu ett positivt resultat. Resultatutvecklingen väntas bli fortsatt positiv.

Division Skogsindustri

Divisionens fakturerade försäljning av sågverksmaskiner och anläggningar uppgick till 152 milj. kr. (144). Exportandelen av försäljningen utgjorde 48 4. :

Försäljningen under året har starkt påverkats av den rådande lågkon-

junkturen inom sågverksbranschen. Orderingången var 114 milj. kr. (145).'

Resultatet är otillfredsställande. Lågkonjunkturen väntas påverka divi-

sionen även under år 1982 och motverka de resultatförbättringar som uppnås genom anpassningsätgärder.

Waco Jonsereds AB

Verksamheten i Waco och Jonsereds träteknikdivision har under år 1981

Skr. 1982/83: 20 | 70

lagts samman i Waco Jonsereds AB. Bolagets fakturering uppgick år 1981 till 61 milj. kr. (66). Exportandelen var 60 46. Den internationellt låga byggnadsaktiviteten har inneburit att efterfrågan på hyvelmaskiner varit starkt begränsad och resultatutvecklingen otillfredsställande. Ett omfattande rationaliseringsprogram har startats. Konjunkturläget för bolaget bedöms var fortsatt kärvt under år 1982.

Utlandsbolagen

Dotterbolagen utomlands svarade år 1981 för 53 70 eller 433 milj. kr. av koncernens omsättning.

Den fakturerade försäljningen för bolagen i USA och Canada uppgick till 246 milj. kr. (212). På grund av den fortsatta lågkonjunkturen i Nordamerika har den förväntade resultatförbättringen uteblivit. Bolaget i Canada redovisar en kraftig förlust, bl. a. som följd av lagernedskrivningar motsvarande ca 6 milj. kr.

Den fakturerade försäljningen vid bolaget i Australien steg 141 6 till 65 milj. kr. (27). Bolagets lönsamhetsutveckling är god. Bolaget i Finland ökade faktureringen 25 92 till 122 milj. kr. (98). Företaget har god lönsamhet och resultatet beräknas bli fortsatt positivt.

Sammanfattning

Koncernens skogsmaskinverksamhet har varit mycket framgångsrik under år 1981. Verksamheten inom sågverks- och hyvelområdet har drabbats hårt av den internationella lågkonjunkturen. Sammantaget visar koncernen ett positivt resultat år 1981. Den internationellt fortsatt svaga konjunkturen inom den trävarubearbetande industrin ger dock anledning till stor försiktighet i bedömningarna av koncernens möjligheter att nå motsvarande: resultat år 1982.

Liber Grafiska AB

Bolagets omfattning

Liber Grafiska AB bildades i januari 1973 genom beslut i Statsföretag ABs styrelse att samordna de grafiska företagsenheterna inom Statsföretagsgruppen. Till Liber överfördes vid denna tidpunkt dels Svenska Repro-

Skr. 1982/83: 20 7

duktions AB med dess dotterbolag huvudsakligen verksamma inom grafisk produktion, dels AB Allmänna Förlaget med dess dotterbolag som företrädesvis är verksamma inom förlagsbranschen. Hösten 1973 förvärvades samtliga aktier i AB C E Fritzes Kungl. Hovbokhandel. Under år 1975 tillfördes Liber två betydande enheter. Genom ett särskilt avtal med staten övertogs den korrespondenskurs- och läromedelsverksamhet som under

nära ett sekel bedrivits av Hermods Stiftelse. För att erbjuda även förbrukningsmateriel till skolor köptes samtliga aktier i Skrivab Skol- och Kon-

torsmateriel AB. För förstärkning av Libers utbud av elektronikmateriel

förvärvades år 1981 aktierna i AB Skolelektro.

Liber har under de senaste åren varit organiserat i divisioner. De olika

enheterna har utvecklats självständigt och i de flesta fall nått goda resultat.

Utvecklingen inom bolagets verksamheter, information och kommuni-

samlats till ett mera koncentrerat företag. Affärsidén är att insamla, lagra, bearbeta, presentera, trycka och distribuera information. En trolig utveck-

ling är att Liber i ökad utsträckning kommer att sälja härd- och mjukvara

tillsammans samt att delta i systemlösning och utbildning hos kunderna.

Liber satsar på följande områden: Myndighets- och företagsservice, Förlagsverksamhet, Utbildning. Informationsbehandling — bildbehand-

ling, Förbrukningsmateriel. Från årsskiftet 1981/82 har Liber en koncernledning på fyra personer

som svarar för den totala verksamheten. Till sin hjälp har koncernledningen en ekonomistab och en personalstab. Verksamheten under koncernled-

ningen är indelad i tre produktområden med tyngdpunkt på förlagsverksamhet, mediaproduktion samt utbildning. Härtill kommer Skrivab och

Fritzes som självständiga dotterbolag. Inom produktområdena är verk-

samheten indelad i produktlinjer, som är de nya redovisningsenheterna.

Ett väsentligt mål i den nya organisationen är att nå samverkan i ett gemensamt företag.

Det under år 1981 påbörjade utvecklingsarbetet för att inom den grafiska

branschen kommersiellt utnyttja den bildbehandlingsteknik som Statsföretag AB satsat på intensifieras under år 1982.

Under de närmaste åren skall ett integrerat system för text- och bildbehandling för i första hand dagstidningstryckerier presenteras. Satsningarna

på projektet är omfattande och möjligheterna är goda att nå en stor interna-

tionell marknad. Samarbetsavtal har tecknats mellan Liber System AB, ett

helägt dotterbolag till Liber, och Oy Typlan Ab, ett delägt dotterbolag till Oy Nokia Ab. Projektet stöds med villkorslån från Nordisk Industrifond. Liber System kommer att från år 1983 representera Oy Typlan Ab i

Sverige och börja sälja Oy Typlan Ab:s textbehandlingssystem på den svenska marknaden.

För utveckling av bildprocessorn i det integrerade systemet svarar IM-

Skr. 1982/83: 20 NN

TEC. som från den 19 maj 1982 till 91 Zz ägs av Liber System AB och till resterande del av Svenska Utvecklings AB. Liber finns i Stockholm, Malmö, Lund, Växjö, Göteborg och Linköping.

Verksamheten under år 1981

Libers fakturerade försäljning uppgick år 1981 till 540,6 milj. kr., vilket

är 476 över föregående års 519,0 milj. kr.

De resultatförbättringar som noterats under flera år bröts år 1981. Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgår år 1981 till 1.1 milj. kr. mot 18.5 milj. kr. året innan. Resultatförsämringen är till övervägande del beroende på kraftig efterfrågeminskning på flertalet av Libers marknader. De statliga och kommunala sparprogrammen har särskilt inverkat på LiberFörlag, LiberLäromedel och Skrivab. Tryckerimarknaden har varit

mer pressad än på flera år och kraftiga prisdumpningar har förekommit. Resultatet har nåtts efter att extraordinära intäkter från två fastighetsför-

säljningar om sammanlagt 8.0 milj. kr. inräknats. Under året har tagits

extraordinära kostnader i samband med omflyttningar av LiberTryck, LiberDistribution och Skrivab. Dessa kostnader redovisas bland rörelse-

kostnaderna. Libers ägare, Statsföretag AB, har år 1981 ökat aktiekapitalet i Liber

från 15 milj. kr. till 50 milj. kr. Detta gör det möjligt för Liber att fullfölja

utvecklingen av Liber till ett företag inom området information och kommunikation.

I augusti 1981 invigde Skrivab sin nya anläggning för produktion, lager och kontor i Växjö. Totalt innehåller byggnaden 9000 kvadratmeter, varav ett höglager med 12 m takhöjd. Vid Skrivabs försäljning av sin gamla lager- och kontorsbyggnad uppkom en realisationsvinst. Vinsten har delvis utnyttjats för höjning av

aktiekapitalet i Skrivab från 0,2 milj. kr. till 4,0 milj. kr. och en samtidig

ökning av reservfonden till 0.8 milj. kr. Libers förlagsdistribution i Stockholm har de senaste ären bedrivits från fem olika lagerplatser. Sedan den 1 april 1981 hyr Eiber en tomträttsfastighet med en lagerbyggnad om ca 13000 kvadratmeter. Liber har option

på att inom 10 år köpa fastigheten. Byggnaden är till hälften uthyrd till fyra externa hyresgäster. Till resterande ca 7000 kvadratmeter med 9 m takhöjd

kommer under vintern år 1982 all förlagsdistribution i Stockholm att samlas. Investeringar i koncernen uppgick totalt till 43,4 milj. kr. och översteg

kraftigt föregående års nivå.

I september 1981 sålde Liber en industribyggnad samt ett plasttält för

lagerverksamhet i Fosie Industriby utanför Malmö. Industribyggnaden har varit uthyrd till köparen sedan år 1979.

Det totala antalet anställda i koncernen uppgick den 31 december 1981

Skr. 1982/83: 20 73

till 1239 personer. Omräknat till fulitidsarbetande uppgick antalet anställda under år 1981 till i genomsnitt 1206 (1201).

Den tekniska utvecklingen inom såväl tryckeri- som förlagsbranschen

har gått mycket snabbt. Libers traditionella verksamhetsområden förlag, tryckeri och bokhandel ändrar successivt karaktär i takt med att såväl

samhället i stort som enskilda kunder efterfrågar produkter och tjänster där den nya datortekniken utnyttjas i allt större omfattning. Libers framti-

da verksamhetsområde kommer att finnas inom information och kommunikation, där den nya organisationen är en viktig del att nå framgång. Även

utveckling och försäljning av hårdvara, i första hand tillsammans med Libers mjukvara, ligger inom det nya verksamhetsområdet. Möjligheter

finns att genom utveckling av bildbehandlingstekniken öppna helt nya verksamhetsområden för Liber.

Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB)

Översikt 1981 1980

(milj. kr.) (milj. kr.)

Historik

Bolaget startade sin verksamhet år 1890 men malmbrytning förekom i Malmberget redan år 1887. Från Kiruna gick det första malmtåget mot Narvik i slutet av år 1902. LKAB var fram till slutet av 1960-talet världens ledande järnmalmsexportör. Under 1960-talet ändrades strukturen på handeln med järnmalm genom att dets nya gruvor började brytas i bl.a. Australien, Brasilien och Afrika, dels stora hamnar och fartyg byggdes och dels nya stålprocesser genomfördes som ledde fram till minskad efterfrågan på fosforrik malm, vilket i sin tur innebar att LKAB, som från starten levt högt på just den fosforrika malmen, förlorade marknadsandelar.

Fram till början av 1970-talet var LKAB ett renodlat järnmalmsföretag. Bolaget började då diversifiera sin verksamhet såsom ”statens mineralföretag” med sitt mineraltekniska kunnande som bakgrund.

EKAB tog initiativet till bildandet av oljeprospekteringsbolagen OPAB och Petroswede, senare också till Svenska Petroleum AB. Oljeintressena överläts emellertid år 1978 till Statsföretag AB.

Under 1970-talet vidgades verksamheten till att omfatta bl.a. uran, sulfidmalmer, kvarts och kvartsit, sprängämnen, internationell konsult-

Skr. 1982/83: 20 74

verksamhet, prospektering i större skala samt i början av 1980-talet även fasta energiråvaror och koppar. De flesta av dessa verksamheter drivs i dotterbolag.

Strukturförändringarna inom främst den europeiska stålindustrin och den svåra konjukturnedgången, som började vid mitten av 1970-talet, påverkade LKABs leveransmöjligheter och därmed dess ekonomi. Det förr så vinstgivande företaget har sedan år 1977 gått med förlust — järnmalmen svarar för 9026 av LKAB-koncernens intäkter.

Verksamheten under år 1981

Världens råstålsproduktion sjönk under år 1981 till 708 Mt (717). Den internationella malmhandeln följde stålet och sjönk ytterligare. Förhandlingarna om 1981 års priser på Europa-marknaden resulterade i oförändrade finespriser och kraftigt sänkta pelletspriser. Tack vare den kraftiga stegringen av dollar-kursen har LKABs priser dock stigit med ca 119 i svenska kronor.

LKABs leveranser minskade från 21,1 Mt år 1980 till 18,2 Mt. de lägsta sedan år 1963. Fosformalmsleveranserna gick ned med 177: pga den fortgående processomställningen inom den europeiska stålindustrin. Pelletsmarknaden är fortsatt svag världen över.

För att förhindra en alltför kraftig lagerökning begränsades produktionen genom ett stopp under åtta veckor. Dessutom tillämpades fyradagarsvecka i Kiruna under hösten. Totalt producerades 20.6 Mt (24.1) färdiga produkter.

Koncernens rörelseintäkter minskade med 74 milj. kr. till 2242 milj. kr. Av förändringen kan —289 milj. kr. hänföras till kvantitetsminskningar

för +215 milj. kr. Kostnaderna för järnvägstransporterna blev 687 milj. kr. (697), trots minskad transportvolym.

Resultatet efter finansiella intäkter och kostnader blev —663 milj. kr. (—352). Förlusten inkl. kostnader för förtidspensionering (71 milj. kr.) och skatt (16 milj. kr.) täcks med ett statligt tillskott om 750 milj. kr.

EKABs styrelse antog i juni ett handlingsprogram för att återföra företaget till lönsamhet. Riksdagen gick i december med på regeringens förslag att LKAB via Statsföretag AB skulle tillföras I 500 milj. kr. för finansiell rekonstruktion. I december beslutade riksdagen även tillföra SJ 350 milj. kr. för att möjliggöra för SJ att under år 1982 lämna LKAB en samhällsekonomiskt motiverad fraktnedsättning.

Koncernens investeringar uppgick till 470 milj. kr. (602).

För att öka effektiviteten inom företaget genomfördes under hösten en ny organisation inom moderbolaget syftande till att samla all verksamhet vid gruvorna och hamnarna till en organisatorisk enhet — Produktion Järnmalm — med säte i Kiruna. Samtidigt fastställdes nya bemanningsplaner. Övertalig personal överförs successivt till en särskild organisation i vilken personalen sysselsätts med projektarbeten, utbildning m. m.

Skr. 1982/83: 20 75

Från utgången av år 1982 kommer huvuddelen av den nuvarande mark-

nadsföringsorganisationen att ingå som integrerad del i LKAB sedan för-

säljningssamarbetet med Gränges AB i Malmexport AB vid samma tid-

punkt upphör.

Det omfattande arbete som under senare år lagts ned på att frigöra företaget från beroendet av järnmalmsverksamheten omprövas. Den lö-

pande verksamhet som inte bedöms kunna ge lönsamhet med utgången av

år 1982 skall avvecklades genom försäljning eller nedläggning. All verk-

samhet inom kolområdet avvecklades under början av år 1982.

Ranstad Skiffer AB, vari LKAB äger 5072, beslutade avveckla större delen av sin verksamhet med undantag för vissa forsknings- och utveck-

lingsinsatser. Samma är förhållandet i Pleutajokk. LKABSs koncernkontor har omlokaliserats från Stockholm till Luleå. Antalet anställda i koncernen minskade från 7511 vid årets början till

7 170 vid årets slut. Vid årsskiftet avgick 130 tjänstemän, vilka accepterat

ett erbjudande om förtidspensionering riktat till tjänstemän äldre än 57 år.

Medelantalet anställda uppgick till 7 387 (7 628).

Framtidsutsikter

Mot bakgrund av stålindustrins svåra situation är förutsättningarna för en prognos för år 1982 osäkra. F.n. finns ingen anledning anta att leveran-

serna år 1982 kommer att överstiga 1981 års. Prisförhandlingarna för år

1982 har medfört att priserna i dollar justerats upp med ca 542. Detta

tillsammans med dollarkursens utveckling innebär dock att intäkterna

även vid oförändrad volym kommer att öka markant.

Den finansiella rekonstruktionen kommer att medföra såväl lägre av-

skrivningar som ett väsentligt förbättrat finansnetto. Tillsammans med 350 milj. kr. i sänkta järnvägsfrakter bör detta leda till resultatförbättring under

år 1982.

Norrbottens Järnverk Aktiebolag (NJA)

Norrbottens Järnverk AB (NJA) är ett helägt dotterbolag till Statsföre-

tag AB. År 1978 överlät NJA stålrörelsen till SSAB Svenskt Stål AB.

Skr. 1982/83: 20 76

Sedan bolaget under år 1979 överlåtit samtliga aktier i Regioninvest i Norr AB till Statsföretag AB har bolaget inga aktier eller andelar i andra företag.

Årets fakturerade försäljning uppgick till 48,6 milj. kr. och bestod av försäljning av kol till SSAB.

Rörelseresultatet före avskrivningar uppgick till 2,8 milj. kr. varav 3,4 milj. kr. utgjorde upplösning av i tidigare bokslut gjorda avsättningar för framtida kostnader.

Efter finansiellt netto om 80.4 milj. kr. uppgick resultatet efter finansiella intäkter och kostnader till 83.2 milj. kr.

Inga extraordinära poster förekom under perioden och årets vinst blev 83,2 milj. kr.

NIA hade inga anställda under år 1981. Inga arvoden utgick till styrelse och verkställande direktör. |

Från årets verksamhet internt tillförda medel 3,2 milj. kr. har huvudsakligen använts till att öka rörelsekapitalet och då främst kortfristig fordran på Statsföretag AB.

Nyckelhus AB

Översikt 1981 1980

(milj. kr.) (milj. kr.

Nyckelhus AB startade år 1962 som ctt privatägt företag och övergick år

1969 i statlig ägo. Företaget är sedan år 1970 dotterbolag till Statsföretag

AB. All rörelse bedrivs i moderbolaget Nyckelhus AB medan dotterbolaget Nyckelhus i Skyttorp AB enbart är fastighetsförvaltande bolag.

Nyckelhus marknadsför småhus allt från materialsatser till nyckelfär-

diga volymhus. Målsättningen är att saluföra energisnåla hus av hög kvalitet.

Nyckelhus omsatte år 1981 ca 120,6 milj. kr. på ca 415 leveranser,

resultatet utgjorde — 10,9 milj. kr. Antalet anställda vid årsskiftet var 338

personer.

Småhusmarknaden har de senaste åren drastiskt minskat och branschutsikterna är inte gynnsamma. Kapacitetsutnyttjandet är lågt och lönsamhe-

ten dålig. Någon förbättring i dessa avseenden förväntas inte under de närmaste åren. Som en anpassning till den minskande marknaden har Nyckelhus AB

beslutat avveckla en av sina fabriker.

Skr. 1982/83: 20 77

Regioninvest i Norr AB

Historik

Bolaget bildades i juni 1977 som ett dotterbolag till Norrbottens Järnverk AB under namnet NJA-Invest. När NJA gick in som en del av SSAB Svenskt Stål AB övergick NJA-Invest till att bli ett direkt dotterbolag till Statsföretag. I samband med att ytterligare medel av riksdagen beviljades för en utökning av bolagets verksamhet ändrades bolagets namn till Regioninvest i Norr AB.

Bolagets syfte

Regioninvest har som uppgift att på affärsmässiga grunder driva industriföretag och att som investmentbolag medverka i utvecklingsbara projekt. I begränsad omfattning kan bolaget även medverka i infrastrukturella projekt.

Målsättningen för bolaget är enligt riksdagsbeslut att främja sysselsättningen i Norrbottens län där den industriella verksamheten i huvudsak är baserad på basindustrin (malm, stål, trä och papper). Regioninvest skall söka utöka och förstärka de industrisektorer i Norrbotten som ligger utanför basindustrins verksamhet.

Regioninvest kan på uppdrag av Statsföretag och industridepartementet mot särskild offert åtaga sig rekonstruktionsuppdrag. Bolaget här i ett antal fall accepterat sådana uppdrag.

Bolagets omfattning Bolaget är organiserat i fem producerande och säljande bolag, ett antal utvecklings-/säljbolag samt två servicebolag.

De producerande och säljande bolagen:

Mekinor AB. I bolaget har huvuddelen av Regioninvests mekaniska resurser samlats. De ingående tillverkningsenheterna är: — Suna Verkstads AB, Luleå — Norrbit AB, Haparanda — Gällivare Mekaniska AB, Gällivare — Pajala Mekaniska Verkstad AB, Pajala

Skr. 1982/83: 20 78

— Mekinor Metall AB, Kalix — Alfa Therm AB, Kiruna Produktprogrammet omfattar bl.a. kabelstegar, fordonsvärmare, VSarmatur, slangbrottsventiler, fordonshytter. bromsskivor, verktyg för pressning och stansning, precisionsgjutna detaljer i zinkaluminiumlegeringar, varmluftpanna för fasta bränslen, torvpelletiseringsanläggningar, silos och stålkonstruktioner. Omsättningen beräknas år 1982 uppgå till 70 milj. kr. Antalet anställda är 225 personer. Elenorr AB. Bolagets verksamhet är huvudsakligen inriktad på produkter där elektronik ingår samt på legoproduktion vad gäller elektronikoch apparatmontage. Bland de produkter som tillverkas kan nämnas laboratorieprodukter för sjukhusens kliniska laboratorier och utrustning för automatisk materialhantering huvudsakligen för verkstadsindustrin. Omsättningen beräknas år 1982 uppgå till 7 milj. kr. Antalet anställda är ca 20 personer. | Isolamin AB. Bolaget har sin produktionsenhet i Överkalix. Det har specialiserat sig på inredningar, väggar, tak och dörrar m.m. för marina projekt och offshore-marknaden. Produkterna ingår i ett integrerat inredningssystem och kännetecknas av hög brandhärdighet och god ljuddämpningsförmåga. Årsomsättningen är ca 65 milj. kr. Huvuddelen av produkterna går på export. Antalet anställda är 140 personer. Kryotherm AB i Piteå. Bolaget utvecklar, tillverkar och marknadsför produkter baserade på värmepumpteknik. Här kan nämnas återvinningsaggregat för uppvärmning av tappvarmvatten samt aggregat för återvinning av kondensvärme i livsmedelsbutiker. Anläggningarna baserar sig både på luftburen och vattenburen värme. Omsättningen uppgår till 20 -milj. kr. och antalet anställda till ca 60 personer. Mining Transportation Co AB i Kiruna. Bolaget tillverkar truckar för tunga transporter inom gruv-, entreprenad- och stålindustrin. Det utmärkande för truckarna är den höga lastförmågan, låga lastprofilen och snäva kurvradien. Omsättningen uppgick år 1981 till 45 milj. kr. Huvuddelen av produktionen avsätts på export. Antalet anställda är ca 95 personer. Utvecklings- och säljbolag: Isohousing International AB: internationell byggnadsverksamhet. Steel Building Contractors AB: stålkonstruktioner för byggnader. HTM Teknik & Miljö AB: avfallshantering. Miljöförbättring Stig Henrikson AB: reningsverk — kalkdoserare. Pertinex AB: värmepumpar. Mobergs Meck. Silo AB: materialhanteringsanläggningar för jordbruk och industri.

Skr. 1982/83:20 79

Servicebolag: Remarko AB: reklam. Ekonomisystem i Norrbotten AB: dataservice.

Intresset för utvecklingsbara projekt har medfört att minoritetsintressen, 25-494 av aktierna, har förvärvats i fem bolag med skiftande verksamhet.

Regioninvests omsättning för år 1982 beräknas komma att uppgå till 220 milj. kr. Hälften av bolagets produkter avsätts på exportmarknaden.

Antalet anställda i moderbolaget och i dotterbolagen uppgick den I juni 1982 till 650 personer. I intressebolagen är ca 100 personer anställda.

Verksamheten under år 1981

Under året har samtliga aktier förvärvats i ett tiotal bolag.

Regioninvests intäkter uppgick under året till 175,2 milj. kr. Koncernens resultat var — 1,9 milj. kr.

Investeringar under år 1981 uppgick till 27,6 milj. kr. Därtill kommer anläggningar genom förändring av koncernsammansättning med 26,3 milj. kr.

Antalet anställda var 572 i medeltal under året, varav i moderbolaget 20.

Framtidsutsikter

Under den gångna verksamhetstiden har konstaterats att svårigheterna att få till stånd en industriell utveckling ej baserad på basindustrin i Norrbotten till stor del beror på bristen på lämpliga produktprogram och marknadsföringskanaler. Moderbolagets verksamhet har därför alltmer kommit

förvärvats. Marknadsföringskanalerna förstärks successivt. Insatser görs vad gäller utveckling av nya produkter.

Rockwool AB Översikt 1981 1980

(milj. kr.) (milj. kr.)

Historik

Rockwool AB bildades år 1937 i Skövde. Bolaget tillverkade och mark-

nadsförde isoleringsmaterial. Under 1950- och 1960-talen växte företaget

snabbt. Fabriker för tillverkning av isoleringsmaterial startades i Gimo och Hässleholm. I slutet av 1960-talet köpte Rockwool Laxå Bruks AB. tillver-

Skr. 1982/83: 20 80

kare av bl.a. isoleringsmaterial. Vid samma tid bidrog bolaget till en strukturrationalisering av den svenska marknaden för entreprenader inom området isolering. Det skedde genom en sammanslagning, under Rockwools ledning, av en rad mindre företag inom branschen. År 1975 övertogs bolaget helt av Statsföretag AB. Den starka tillväxten i efterfrågan på företagets isoleringsprodukter under 1970-talets senare del tillgodosågs genom starten av en ny fabrik i Hällekis år 1978.

Bolagets omfattning

Rockwoolkoncernen omfattar moderbolaget Rockwool AB och dotterbolagen Isenta AB, Örebro, Ecomax (UK) Ltd, Maidenhead, England, Ecomax Dämmstoffhandels GmbH, Laxå Bruks AB, Skövde, Heatmax Insulations Ltd. Manchester samt Delax Fiber AB. Deje.

Verksamheten under år 1981

Rockwoolkoncernen utvecklar, tillverkar och säljer produkter och tjänster inom områdena energibesparing, arbetsmiljö, boendemiljö samt ventilation. .

Koncernen bedriver sin verksamhet i fem divisioner:

Division Isolerprodukter (isoleringsprodukter,) Division Laxå Bruk (mineralfiberprodukter, formpressad stenull), Division Delax (Delax Fiber AB: mineralfiberbaserade bärarmaterial och fyllmedelbaserade pappersprodukter), Division Isenta (Isenta AB) (entreprenader inom områdena isolering och ventilation) samt Division Akustik/Marin Komponenter, som utvecklar, tillverkar och marknadsför produkter för ljudreglering och bullerdämpning samt för isolering och inredning inom marinsektorn.

Vid sidan om divisionerna arbetar en för koncernen gemensam division för forskning och utveckling. Dessutom finns gemensamma enheter (staber), vilka arbetar med att utveckla koncernen på längre sikt.

Försäljningen i Rockwool AB (inkl. dotterbolag) uppgick år 1981 till 923 milj. kr. Föregående år sålde koncernen för 850 milj. kr. Jämfört med planerna avviker dock försäljningsresultatet negativt.

Försäljningsutvecklingen under året påverkades främst av följande förhållanden: — utvecklingen på koncernens huvudmarknad — den svenska byggmark-

naden var kraftigt negativ. Efterfrågan på koncernens huvudprodukter

och tjänster föll härigenom, — utvecklingen på för koncernen viktiga exportmarknader präglades av

svag efterfrågan, — konkurrenstrycket skärptes på såväl den inhemska som de utländska

marknaderna.

Det ckonomiska resultatet efter finansiella intäkter och kostnader

uppgick till —24.4 milj. kr. Föregående år uppgick motsvarande resultat

till 1,3 milj. kr. .

Skr. 1982/83: 20 81

Bakgrunden till den negativa resultatutvecklingen för koncernen ut-

görs av bl.a. följande förhållanden: — minskande efterfrågan medförde låg grad av utnyttjande av anläggning-

arna inom Division Isolerprodukter och pressad lönsamhetsnivå inom

entreprenadverksamheten, - — högre kostnader för utveckling och produktion inom Division Laxå

Bruk och Delax Fiber AB, — kostnader i samband med genomförande av förändringsprogram inom

främst divisionerna Isolerprodukter och Laxå Bruk samt det engelska

dotterbolaget Heatmax Insulations Ltd.

År 1981 var för Rockwoolkoncernens vidkommande ett år präglat av starka förändringar i verksamheten.

Den låga efterfrågan gav upphov till ett lågt utnyttjande av kapaciteten inom divisionerna Isolerprodukter och Laxå Bruk. I syfte att möta efterfrågenedgången tvingades man tillgripa permitteringar och uppsägningar av personal inom de båda enheterna. Denna anpassning av verksamheten till den svåra marknadssituationen var i stort genomförd vid årsskiftet.

Inom Division Isolerprodukter igångsattes under våren 1981 ett stort förändrings- och omstruktureringsarbete. Detta projekt syftar bl. a. till att väsentligt effektivisera administration och produktion, införa produktion i långa serier, specialisera divisionens fabriker, satsa på produkt- och processutveckling.

Projektet, som löper även åren 1981-1983, möjliggör en mycket stark förbättring av lönsamheten inom divisionen.

Under året genomfördes den tidigare beslutade koncentrationen av Division Laxå Bruks verksamhet till Laxå.

Divisionen genomförde också en produktmässig koncentration, då stålsandsverksamheten avvecklades. Dessa åtgärder bidrar till en höjning av effektiviteten och en sänkning av kostnaderna inom divisionen.

I början av år 1981 startades verksamheten inom det av Rockwool och Vänerskog samägda utvecklingsföretaget Delax Fiber AB. Bolaget är tillsammans med Division Laxå Bruk koncernens främsta instrument i den pågående diversifieringen av Rockwools verksamhet. Delax Fiber tillverkar bl. a. mattbärarprodukter och olika typer av pappersprodukter. Bolaget övertogs i början av år 1982 helt av Rockwool.

Ledningsformerna i koncernens olika delar förändrades. De rörelsedrivande divisionerna och verksamheten för forskning och utveckling utrus-

självständighet och bidra till en snabbare beslutsgång.

Investeringarna i koncernen var riktade mot områdena effektivisering och produkt- och processutveckling. I Skövde togs ett nytt huvudkontor i bruk och i Laxå sattes den nya mineralfiberlinjen igång.

6 Riksdagen 1982183. 1 saml. Nr 20

Skr. 1982/83: 20 82

Framtidsutsikter

Utvecklingen under år 1982 på de för koncernen viktiga marknaderna

förväntas försämras. Nedgången på koncernens huvudmarknad, den

svenska byggmarknaden, fortsätter innebärande att såväl byggandet av

bostäder som byggandet av lokaler och anläggningar för industriellt bruk kommer att minska. Även de internationella marknaderna kommer att kännetecknas av fortsatt nedgång i byggandet.

Denna förväntade nedgång i byggandet får återverkningar i efterfrågan

på koncernens varor och tjänster under året. En ytterligare minskad efterfrågan kräver en fortsatt anpassning av verksamheten i kombination med

effektivitets- och produktivitetshöjande åtgärder inom samtliga koncernenheter.

Inom Division Isolerprodukter drivs det under år 1981 påbörjade ”För-

ändringsprogrammet”” vidare. Redan under år 1981 medförde detta pro-

gram cen förbättrad lönsamhetsnivå inom divisionen. Planerna inom ”Förändringsprogrammet” för 1982 innebär att ytterligare åtgärder genomförs i riktning mot god, varaktig lönsamhet. Även inom koncernens övriga enheter kommer åtgärder att vidtas i syfte att skapa en förbättrad lönsamhet. Den ckonomiska situationen för koncernen medför återhållsamhet i

investeringarna och kommer under året att ligga på en jämfört med de

närmast föregående åren låg nivå. Investeringarna kommer i huvudsak att

inriktas mot områdena effektivisering, utveckling och underhåll.

Koncernen kommer även för år 1982 att uppvisa ett negativt resultat men kommer att överstiga 1981 års resultat.

SARA AB

Historik SARA AB representerade i början av 1970-talet ett i hög grad traditio-

nellt hotell- och restaurangtänkande med de begränsningar den starka förankringen i alkoholpolitiska traditioner innebar. Företaget hade i detta skede en mycket svag lönsamhet och hade sannolikt ej överlevt utan snabba och omfattande ingrepp i verksamheten. Under decenniets första år genomförde därför företaget en produktmässig sanering och genomgri-

Skr. 1982/83: 20 83

pande omorganisation. En vägledande princip vid omstruktureringen var att låta saneringsfasen i möjligaste mån slutföras innan nyutvecklingen tog vid, varigenom det risktagande som nysatsningarna innebar lättare kunde begränsas och företagets ledningskapacitet utnyttjas rationellt. Antalet anställda i bolaget minskade väsentligt med åtföljande ökning av produktiviteten.

SARA-gruppens breddade verksamhetsinriktning under den senaste tioårsperioden innebär att nya produkter år 1981 svarade för drygt hälften av koncernens omsättning och för ca 75 46 av rörelseresultatet. Diversificringen av verksamheten har också medfört att SARA idag är mindre känsligt för konjunktursvängningar.

Koncernens omsättning ökade med 12,5 96 till 975 milj. kr. Dotterbolaget Denco AB. som förvärvades vid årsskiftet 1980/81, svarade för 41 milj. kr. av omsättningsökningen. Räknat på jämförbara rörelser — alltså även korrigerat för avyttringar — blev omsättningsökningen 1696 eller 132 milj. kr.

Trots en svag konjunktur och den negativa effekten av förändrade representätionsregler från den 1 januari 1981 uppgår årets resultat efter finansiella poster till 23,4 milj. kr. Detta innebär en resultatförbättring med drygt 1307 jämfört med föregående år (10.0).

Årets resultatförbättring på 13,4 milj. kr. kan i huvudsak hänföras till hotellverksamheten samt förvärvet av Denco AB.

Under året avyttrade rörelser och fastigheter har förbättrat resultatet med 4,1 milj. kr. Årets resultat före bokslutsdispositioner och skatter blev sålunda 27,5 milj. kr. (23,9). vilket innebär 26,47 avkastning på justerat eget kapital före skatt.

Den breddade verksamhetsinriktningen har sin förklaring i en sedan flera år konsekvent förverkligad filosofi, nämligen att marknadens behov skall ge de avgörande impulserna för beslut om utvecklingen av SARAgruppen. I denna grundsyn ligger också fackets och företagsledningens gemensamma övertygelse om att anpassning och flexibilitet ger långsiktig trygghet.

Lyhördheten för SARA ABs kunders behov har påskyndat anpassningen av produkterna och organisationen. På hotellmarknaden tillhandahåller SARA fullservice-enheter, exempelvis storstadshotell som Hotell Amaranten, Hotell Europa m. fl., ekonomialternativ genom Winn-hotellen och fritids- och rekreationspaket genom anläggningar av typen Hotell Billingehus.

Restaurangmarknaden innebär för SARA aktiviteter inom en allt snävare profilrestaurangsektor, där bl. a. restaurang Aurora i Stockholm och Rådhusrestaurangen i Malmö återfinns, vidare ökade satsningar inom omrädet evenemangsrestauranger med anläggningar inom Kolmårdens Djurpark, Skansen och ett stort antal travbanor. Restaurangmarknaden rymmer dessutom hamburgerrestaurangkedjan CLOCK.

Skr. 1982/83: 20 84

Industri- och förvaltningsmarknaden tillgodoser framförallt de mycket skiftande servicebehov som återfinns hos industri- och förvaltningsbolag samt mindre och medelstora kommuner. Det finns hos denna kundkategori ett ökat behov av hjälp med personalmältider, mellanmålsservice, receptionstjänst, drift av fritidsanläggningar, städning m. m.

Den offentliga marknaden rymmer aktiviteter inom det med en amerikansk partner delägda företaget SARA ServiceMaster AB. som i första hand är inriktat på städ-, tvätt- och fastighetsservice etc. inom sjukhussektorn samt även flertalet restauranger vid landets universitet och högskolor.

Framtidsutsikter

År 1982 innebär en fortsatt hög investeringstakt. Bland aktuella investeringsobjekt kan nämnas tillbyggnader av Hotell Europa i Göteborg och Hotell Billingehus i Skövde med 80 respektive 100 rum.

Bland övriga investerings- och marknadsobjekt kan nämnas uppbyggnaden av ett i Norge baserat serviceföretag med inriktning på offshoreindustrins behov samt två nya Winn-hotell på uppdragsbasis (i Umeå och i Gävle). Dessa investeringar kommer, liksom investeringarna under år 1981. att kunna finansieras med egna medel. Förnyelsen av SARA kommer att fortsätta inom samtliga marknadsavsnitt och som ett led i denna förnyelse kommer stora satsningar att göras på personalutveckling och managementutbildning inom ramen för det sedan våren 1981 integrerade medbestämmandesystemet inom företaget. Satsningar på personalen utgör en nödvändig förutsättning för att SARA även i framtiden skall kunna tillförsäkras högkompetenta medarbetare.

Beträffande framtiden, uttryckt i ekonomiska måltal, kan sägas att SARA för år 1982 räknar med oförändrad vinstnivå.

Serva Promotion AB

Serva bildades på 1930-talet och var fram till år 1972 ett dotterföretag till Alfa-Laval. Detta år förvärvades bolaget av IFÖ AB. som är en division inom Euroc-koncernen. Från år 1979 tillhör Serva Statsföretag AB och fungerar nu som tidigare såsom ett handelsföretag med egna agenturer,

Skr. 1982/83: 20 85

som man marknadsför på exklusiv basis i Sverige och de övriga skandinaviska länderna.

Servas verksamhet bedrivs i egen fastighet med kontor och centrallager i Segeltorp utanför Stockholm.

Sortimentet består av såväl konsumentprodukter som förnödenheter till industrin. I försäljningsarbetet finns två separata säljorganisationer för att nå fram till återförsäljare och slutkund på industrisidan.

När det gäller konsumentprodukter har företaget föjande intresseområden, hushåll, trädgård, sport samt verktyg av gör-det-själv karaktär. Industrisortimentet består av produkter för materialhantering samt apparatur i miljöförbättrande syfte. Under år 1981 representerade konsumentsidan närmare 38 milj. kr. och industriförsäljningen ungefärligen 5 milj. kr. Marknadsorganisationen studerar årligen ett stort antal nya produkter för att såväl ersätta som öka ut programmet.

Resultatet före bokslutsdisposition och skatter uppgick till 0,1 milj. kr. Arbetsmarknadskonflikten i maj påverkade fakturering och resultat negativt.

Företaget förvärvade den 1 februari 1982 ett antal agenturer som avser sport och fritidskläder samt vintersportprodukter från Arvid Nordquist under samlingsnamnet MacArvid. Detta beräknas ge Serva en merförsäljning på ca 25 milj. kr. per år.

SMT-Pullmax AB

SMT-Pullmax AB bildades år 1974 i samband med att Statsföretag AB övertog samtliga aktier i den s.k. Pullmaxgruppen. Företagen sammanfördes med det tidigare ägda SMT Machine Compay AB och dess dotterbolag i ett nybildat bolag — SMT-Pullmax AB — vars huvudkontor förlades i Göteborg.

Den nya koncernbildningen blev genom fusionen en av de större tillverkarna av verktygsmaskiner i Europa med ett mycket brett produktprogram. Den internaltionella marknadsföringen byggdes upp kring egna försäljningsbolag i sju länder.

Koncernens verksamhet avser utveckling, tillverkning och marknadsfö-

Skr. 1982/83: 20 86

ring av olika typer av verktygsmaskiner. Verksamhetsgrenarna är följande: numeriskt styra svarvar, plåtbearbetningsmaskiner, specialverktyg/ maskiner.

Svarvverksamheten är den mest betydelsefulla inom koncernen och svarar för över halva koncernomsättningen och har samtidigt varit den stora vinstgeneratorn. Kring de i egen regi utvecklade och producerade CNC-styrutrustningssystemen har företaget byggt upp ett brett modernt program av svarvar som täcker större delen av förekommande svarvoperationer.

Plåtmaskinrörelsen svarar för ca en tredjedel av koncernomsättningen. Verksamheten bedrivs vid produktionsenheter i Göteborg, Kumla och Skellefteå. Efter några inledningsår efter förvärvet år 1974 med tillfredsställande resultat, har verksamheten under senare år uppvisat förluster. En av orsakerna härtill är att de satsningar som gjorts i denna verksamhetsgren i investeringar i byggnader, maskiner, produktutveckling ännu ej givit tillräcklig volym och därmed lönsamhet.

Programmet specialverktyg/maskiner tillverkas av tre självständiga företag inom koncernen, Thörns Mek. Verkstad, Abene och Finsliparna, och har få beröringspunkter med verksamheten i övrigt. De svarar för knappt 1096 av koncernomsättningen och har under åren sammanlagt givit ett positivt tillskott till rörelsen.

SMT-Pullmax koncernen gick in i år 1981 med ett modernt och konkurrenskraftigt maskinprogram. Inom svarvdivisionen hade de första svarvarna med automatisk hanteringsutrustning av arbetsstycken framtagits och levererats till kunder i Sverige. Inom plåtmaskindivisionen hade barnsjukdomarna i Pullmatic-programmet klarats av och ett nytt program av gradsaxar och kantpressar konstruerats.

De produktmässiga förutsättningarna var således goda för att år 1981 skulle bli ett bättre år än 1980.

De konjunkturmässiga bedömningarna inför är 1981 talade om en relativt tidig uppgång i USA med ett efterföljande uppsving på Europa-marknaderna. Detta inträffade emellertid inte. Framför allt i Västtyskland och England har en mycket hård priskamp utspelats om de få order som placerats. I USA har koncernens svarvprodukter åter haft stora framgångar inom oljeindustrin i Texas, medan övriga marknadssegment och produktgrupper haft en svag utveckling.

Marknaden i Sverige och Finland har under äret räddat samtliga produktgrupper från ett allvarligt försäljningsras. De särskilda statliga åtgärderna för att stimulera nyinvesteringar i Sverige påskyndade säkerligen många investeringsbeslut.

Verktygsmaskinbranschen i hela världen. med undantag av den japanska, har under år 1981 haft stora avsättnings- och lönsamhetsproblem. Samtidigt finns det ute hos kunderna ett betydande förnyelsebehov. Med SMT-Pullmax” moderna och tekniska avancerade produktprogram och

Skr. 1982/83: 20 87

genom den senaste devalveringen av kronan bör möjligheterna vara stora att ta ökade marknadsandelar.

Resultat år 1981

Förra året förutsågs en resultatförbättring under förutsättning att konjunkturen förbättrades för investeringsvaror i USA och Västeuropa och att plåtmaskingruppens kvarvarande problem snabbt övervanns. Den internationella draghjälpen har helt uteblivit och plåtmaskingruppens resultat har endast marginellt förbättrats. Dessutom har svaryverksamheten utvecklats sämre på grund av volymbortfall på den europeiska marknaden. Devalveringen och det höga ränteläget under året har också bidragit till att koncernen visar ett sämre resultat än år 1980.

Den fakturerade försäljningen ökade med 15.5 4 till 440 milj. kr., medan resultatet före bokslutsdispositioner och skatter blev —8 milj. kr. (—6). I resultatet ingår en realisationsvinst på 8 milj. kr. från försäljning av fastighet.

Koncernen delas i tre enheter år 1982

Statsföretags styrelse har beslutat att fr.o.m. den I januari 1982 dela upp koncernen i tre enheter, som alla fortfarande tillhör Statsföretagsgruppen. De nya enheterna är: — SMT Machine Company AB. Västerås (numeriskt styrda svarvar) —- Pullmax AB, Göteborg (plåtbearbetningsmaskiner med tillverkning i

Göteborg, Kumla och Skellefteå) — Gruppen för specialverktyg/-maskiner (Abene AB, Stockholm, Finsli-

parna AB, Skellefteå, AB Thörns Mekaniska Verkstad, Stockholm)

Pullmax rekonstrueras finansiellt genom att Statsföretag tillskjuter 50 milj. kr. I nytt eget kapital.

Motivet för uppdelningen är framför allt att de tre verksamhetsgrenarna med sina olika problem skall få en koncentrerad och direkt uppmärksamhet från en egen styrelse och från Statsföretag med möjlighet för Statsföretag att ställa klart uppföljbara krav på företagens lönsamhetsutveckling.

AB Statens Skogsindustrier (ASS) Översikt 1981 1980

(milj. kr.) (milj. kr.)

Skr. 1982/83: 20 88

ASSI, Aktiebolaget Statens Skogsindustrier, som bildades år 1941, är idag ett av Sveriges större skogsindustriföretag med produktionsanläggningar I olika delar av landet och utomlands.

Koncernen består av tre produktområden — Byggmaterial, Papper och Förpackningar.

ASSI-koncernens nettoleveransvärde är 1981 blev 3656 milj. kr.. en ökning från år 1980 med 596. Moderbolagets nettoleveransvärde ökade från år 1980 till år 1981 med 105 och uppgick till 2083 milj. kr.

År 1981 medförde en stark resultatförsämring. Rörelscresultatet före avskrivningar och räntor sjönk med ca 200 milj. kr. jämfört med år 1980. Koncernens räntenetto försämrades med 155 milj. kr. till följd av höjda räntenivåer och ökad kapitalbindning i bl. a. lager. Den kraftiga rörelseresultatförsämringen och de ökade räntekostnaderna har tillsammans med kursförlusten på utländska lån. som uppgår till 142 milj. kr., samverkat till koncernens stora förlust år 1981.

Hösten 1981 påbörjades en diskussion med ägarna (Statsföretag AB och industridepartementet) om en finansiell rekonstruktion. I likhet med andra företag i branschen utan anknytning till egen skog befinner sig koncernen i ett utsatt läge. Den låga avverkningsnivån i svenskt skogsbruk medförde merkostnader på 50 milj. kr. för import av massaved.

För produktområde Byggmaterial sjönk försäljningen med 21 till 1019 milj. kr. Antalet anställda var 2794, en minskning med 992. Under året investerades 100 milj. kr. Sågverksrörelsen redovisade en konjunkturbetingad stor förlust. Boardindustrins stora överkapacitet medförde förluster för ASSIs boardfabriker. Under året såldes kökssnickerirörelsen med fabriker i Kalmar och Kramfors. Dörrproduktionen i Horndal och fönstertillverkningen i Ryssby (Ljungby) upphörde. Spånskivefabriken i Laxå överfördes till ett nybildat bolag Swedspan AB där ASSI äger 49 Z. Förädlingsföretagen Bendbox och Tiplan Component övertogs av Swedspan AB.

För produktområde Papper blev försäljningsvärdet 1733 milj. kr., en ökning med 306. Antalet anställda var 3135. Kraftlinerbruket i Piteå redovisade god lönsamhet. Inkörningen av nya cellulosalinjen Karlsborg, Kalix har slutförts enligt ursprungliga planer. Det pågående investeringsprogrammet avslutades under året. År 1981 uppgick det till 674 milj. kr. Under året togs. planenligt. den nya kartongmaskinen i Frövifors (Örebro län) i teknisk drift. Marknaden för maskinens produkter, främst dryckeskartong, utvecklas positivt.

FS-Kartong i Tyskland förvärvades under år 1981. Detta var en del av det omfattande avtalet på byggmaterialområdet med Swedish Match.

Försäljningsvärdet för produktområdet Förpackning blev 1169 milj. kr. (+2196). Antalet anställda var 2888. Investeringarna uppgick till 75 milj. kr. Lönsamheten var god. Förpackningsföretagen finns i Sverige, England, Danmark, Tyskland och Schweiz. De använder papper som tillverkas av ASSI Kraftliner i Piteå.

Skr. 1982/83: 20 89

Statsföretag International AB Översikt 1981 1980

(milj. kr.) (milj. kr.)

Bolaget har till uppgift att starta och utveckla export- och importverk-

samhet på marknader utanför Västeuropa och Nordamerika.

Under år 1981 har största delen av verksamheten varit riktad på SIDA-

länder och Statshandelsländerna, främst Sovjetunionen, där eget representationskontor finns i Moskva sedan juni 1982.

Svenska Industrietablerings AB (SVETAB)

Svetab är ett investmentbolag som arbetar enligt s.k. venture-capitalmodell med inriktning på små och medelstora företag. Denna verksamhet bedrivs i fyra regionala investmentbolag. Svetab Nord AB, Svetab Bergslagen AB, Svetab Småland AB och Svetab Öst AB. Dessa fyra regionala bolag utgör den centrala delen av Svetabs totala verksamhet, som dessutom bestått av majoritetsengagemang samt konsultverksamhet.

Under åren 1980 och 1981 har den regionalt bedrivna investeringsverk-

samheten med inriktning på minoritetsengagemang stått i centrum för

Svetabs aktiviteter. Affärsidén för denna investeringsverksamhet är att

med riskkapital och kunnande medverka i expansiva och utvecklingsbara småföretag genom tidsbegränsat delägarskap i minoritetsställning kombinerat med fortlöpande affärsutveckling främst genom aktiv styrelseinsats.

Detta affärsutvecklingsarbete påbörjas redan under sökprocessen med tankeutbyte med Svetabs tilltänkta partners om deras affärsplan och dess utveckling, vilket ytterligare fördjupas innan Svetab går in som delägare. Riskkapitalet i de regionala bolagen utgör tillsammans 70 milj. kr., som har

finansierats genom anslag från riksdagen under åren 1977 och 1978.

Skr. 1982/83: 20 90

Verksamheten röner ett fortsatt positivt intresse såväl hos företag som

hos finansieringsinstilut. F.n. är Svetab genom de regionala investmentbolagen delägare i tjugo företag och för år 1982 budgeteras ytterligare 12 engagemang. Tack vare en aktiv marknadsbearbetning och ett stigande

positivt intresse från bl.a. bankerna är inströmningen av nya projekt

tillfredsställande.

Eftersom de regionala investmentbolagens affärsidé bygger på att gå in

som minoritetspartner med riskkapital — kapital som inte kräver säkerhet

— gäller det att på speciellt sätt hantera risktagandet. Detta görs genom en särskild utvärderingsprocess, som innebär att utöver en analys av företa-

gets framtida möjligheter, bedömningen starkt inriktas på kompetens och

förutsättningar hos företagaren själv och ledningsgruppen.

Den process som ligger till grund för utvärderingen av riskerna i de minoritetsengagemang som de regionala investmentbolagen överväger.

hanteras av Investkontakt som svarar för Svetabs konsultverksamhet. Investkontakts instrument för sådana bedömningar av investeringsalterna-

tiv är de s.k. investeringsprogrammen som ger underlag för bedömning av styrkan hos företagaren, ledningsgruppen och affärsidén.

Investkontakt har vidareutvecklat sina metoder att skapa kontakt med

och finna driftiga och dynamiska företagare med den motivation och lägg-

ning som krävs för att bygga upp och utveckla expansiva företag. Invest-

kontakt arbetar med detta för bl. a. Svetabs regionala investmentbolag. Utöver nämnda program har Investkontakt arbetat med utvecklings- och

träningsprogram för företagsstartare, en insats som syftar till att underlätta för deltagarna att komma igång med sina företag och att göra etableringen snabbare och mindre problemfylld.

Investkontakts verksamhet bygger på ett samlat kunnande och insikter om entreprenörskap och det viktiga samspelet mellan företagare/lednings-

grupp och affärsidé. Investkontakt arbetar också med program kring krea-

tivitet, kommunikation, ledar- och personalutveckling — ett verksamhets-

område som-under år 1982 kommer att utökas.

Utöver den regionala investeringsverksamheten som bedrivs genom de

fyra dotterbolagen och konsultverksamheten som bedrivs genom Investkontakt har Svetab under år 1981 också varit majoritetsägare av två företag.

Datamönster AB som arbetar med utveckling och implementering av datorbaserade mönsterhanteringssystem för konfektionsindustrin har under året tillhört Svetabgruppen. I denna grupp ingår också Förbandsmate-

rial AB som i sitt ordinarie sortiment har material för företagshälsovård och åldringsvård.

Under år 1982 kommer Svetab att starta ett nytt investbolag med syfte att medverka i riskfinansiering av expansioner i mer mogna företag med

omsättning i intervallet 20-100 milj. kr.

Skr. 1982/83: 20 kål

För Svetabgruppen uppgick fakturerad försäljning under år 1981 till 50,5 milj. kr. (57.9). Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter uppgår till 4.7 milj. kr. (3,8). Balansomslutningen uppgår till 142,6 milj. kr. varav 70

milj. kr. utgör riskkapital i de regionala investmentbolagen och 100 milj.

kr. i den samlade koncernen.

Svenska Lagerhus AB

Lagerhusbolaget äger och förvaltar lagerhus och ombesörjer lagring av

spannmål, frö och fodermedel för bl.a. Svensk Spannmälshandel ek. för-

ening.

Bolaget åtager sig också beredskapslagring av livsmedel på uppdrag av

statens jordbruksnämnd.

Dotterbolaget Svenska Spannmålsaktiebolaget bedriver inte någon verk-

samhet.

Svenska Skifferolje AB

Under år 1981 har avvecklingen av verksamheten inom Svenska Skifferolje AB fortgått.

Resultatet före bokslutsdisposition och skatt blev 3,0 milj. kr.

Skr. 1982/83: 20 92

Svenska Utvecklings AB (SU)

Historik

Svenska Utvecklings AB bildades år 1968 som ctt led i den ökade

satsningen på forskning och utveckling. Genom beslut av riksdagen skedde

en rekonstruktion av SU under år 1976. I samband härmed överfördes

aktierna i SU från fonden för statens aktier till Statsföretag AB.

Bolagets syfte

SU är en utvecklingsresurs åt Statsföretagsgruppen. Härjämte skall SU

bedriva tekniskt-kommersiellt utvecklingsarbete i övrigt, främst på områ-

den som är angelägna för samhället. Slutligen är bolaget också en kanal för utveckling av innovationer från enskilda uppfinnare eller företag.

Verksamheten under år 1981

SUs verksamhet bedrivs inom två avdelningar: Avdelningen för teknisk och kommersiell utveckling, belägen i Stock-

holm. Den är främst inriktad på projektverksamhet, dvs. teknik- och

produktförmedling och sökande efter nya produkter samt på kommersiell

utveckling, dvs. sökande av nya produkter och branschområden, bl. a. inom området bioteknik, av intresse för Statsföretag och samhället.

Avdelningen för energi- och miljöteknik i Äkersberga. Den huvudsakliga inriktningen är utveckling av nya produkter och processer av intresse för - Statsföretag och samhället inom framför allt clektrokemi, heterogen kata-

lys, membraner och materialteknik. I Åkersberga har bolaget verkstad och

laboratorium.

Bolaget hade under år 1981 en fakturerad försäljning av 21.5 milj. kr. och i medeltal 53 anställda. Ökningen av försäljningen sammanhänger främst med att SU avyttrat

sitt batteriprojekt. Under en följd av år har SU utvecklat ett batteri för

bl.a. eldrivna fordon. Det av SU i samarbete med ett amerikanskt företag framtagna järn-nickelbatteriet har vid tester i det amerikanska elbilsprogrammet visat sig överlägset däri ingående batterier. Ett betydelsefullt steg

togs under år 1981, då det svenska företaget SAB NIFE AB av SU

förvärvade rätten att exploatera SUs batteriprojekt.

Skr. 1982/83: 20 93

Bolaget har också under år 1981 sålt sitt projekt angående avvattning av torv till domänverket. Det är nu domänverket som inom den statliga sektorn ansvarar för användandet av torv som energiråvara.

SUs försäljning av elektrokemiska celler för organisk syntes, vilka ut- ' vecklats inom bolaget, har under året fortsatt i snabbare takt än beräknat.

Bolagets verksamhet inom området bildbehandling intensifierades under år 1981. Bolaget har här haft nära samarbete med Tekniska Högskolan i Linköping och under hösten inrättades en avdelning inom SU för bildbehandling i Linköping. Inom Statsföretagsgruppen har bildats ett särskilt bolag för exploatering av resultat inom bildbehandlingsområdet — IMTEC Image Technology AB -— till vilket SU i början av år 1982 avyttrat verksamheten vid sin avdelning i Linköping.

Även inom det biotekniska området har bolagets verksamhet intensifierats under året. SU har sålunda tillsammans med Statens Bakteriologiska Eaboratorium undersökt möjligheterna till ett närmare samarbete i syfte att tillverka och marknadsföra produkter och processer inom det biotekniska området.

SUs funktion för projektsamordning har under året tillfört Statsföretagsgruppen och företag på orter med vikande sysselsättning nya produkter. På uppdrag av industridepartementet har bolaget forsatt att förmedla licenser från utlandet, främst från USA och Japan, på produkter som kan tillverkas hos mindre och medelstora företag i Sverige inom regioner med syssclsättningsproblem.

Bolagets resultat för år 1981 visar en vinst på 4,8 milj. kr. efter avskrivningar men före finansiella intäkter och kostnader. Större delen av vinsten härrör från försäljningen av projekt. Efter finansiella intäkter och kostnader men före bokslutsdispositioner redovisar bolaget ett resultat av 6,6 milj. kr. Sedan bolaget lämnat ett koncernbidrag på 1,1 milj. kr. uppgår årets vinst till 5,5 milj. kr.

Framtidsutsikter

Sedan vissa projekt avyttrats under år 1981 kommer bolagets verksamhet nu att inriktas mot delvis nya områden inom bl.a. elektrokemi och bioteknik. Forskning och utveckling kommer att få en allt större betydelse för industrins konkurrenskraft. SU strävar efter att medverka till en industriell förnyelse inom svenskt näringsliv.

Skr. 1982/83: 20 94 SSAB Svenskt Stål Aktiebolag Översikt 1981 1980

Historik

Mot bakgrund av den sedan 1960-talet allt sämre lönsamheten inom svensk handelsstålsindustri beslutade Stålbranschrådet i februari 1976 att låta göra en utredning om branschens framtida utveckling och struktur.

I mars 1977 blev handelsstålsutredningen klar och samtidigt startade förhandlingar om bildandet av ett gemensamt handelsstålsbolag för Sveriges tre största handelsstålverk, Gränges Oxelösunds Järnverk, Norrbottens Järnverk och Domnarvets Järnverk. Förhandlingarna slutfördes i november samma år och i april 1978 antog riksdagen regeringens proposition om statligt engagemang inom handelsstålsindustrin. Därmed kunde avtalet om samgåendet fullföljas och SSAB övertog rörelserna med retroaktiv verkan från den 1 januari 1978.

Verksamheten under år 1981

Den svenska efterfrågan på handelsstål minskade med ytterligare ca 896 från 1980 års låga leveransnivå beroende av framförallt inskränkningar i verkstadsindustri, byggnadsverksamhet och kundernas lager. Stålmarknaden uppvisade dessutom mycket stora svängningar under året. Från en förhållandevis hög orderingång i början av året sjönk den till ca 60 56 under tredje kvartalet. Uppgången under fjärde kvartalet betingades åtminstone delvis av förväntningar om prisökningar.

De totala leveranserna av handelsstål kunde i stort sett upprätthållas på 1980 års nivå genom att exporten ökade ungefär lika mycket som bortfallet på hemmamarknaden.

Importen av handelsstål fortsatte att sjunka. Nedgången blev ca 970, dvs. lika mycket som marknadens nedgång. De svenska verken hävdade säledes sin andel av den svenska marknaden.

SSAB-koncernens fakturerade försäljning uppgick år 1981 till 7 176 milj. kr. (exkl. övriga rörelseintäkter) (7303). Den genomsnittliga prisökningen för sålda produkter uppgick till ca 476 (7) medan volymen minskade ca —-676 (—-2). Exklusive Tibnor var motsvarande förändringar +7& respektive —7 Ze.

Skr. 1982/83: 20 95

Exportandelen uppgick till 27 2 (25).

Rörelseresultatet före avskrivningar uppgick för koncernen till — 324,3 milj. kr. (211,9). Moderbolagets motsvarande resultat uppgick till —487.0 milj. kr. (--358,5). Koncernens resultatförsämring, — 112,4 milj. kr., berodde främst av den minskade volymefterfrågan och att kostnadsökningarna

inte kunde kompenseras av prishöjningar på färdigprodukter.

Den ogynnsamma resultatutvecklingen under slutet av år 1980 fortsatte

under år 1981. Under hösten 1981 skedde dock viss återhämtning i resultatutvecklingen. Anledningen var framförallt de prisökningar som kunde

genomföras tack vare EGs krisåtgärder.

Resultatet efter finansiella poster uppgick till —-773.,6 milj. kr. (—584,3). Det finansiella nettot uppgick till — 167,5 milj. kr. (— 120,2). Försämringen av räntenettot om 47,3 milj. kr. berodde framförallt på ökad skuldsättning.

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till —799,2 milj.

kr. (23,6) efter extraordinärt netto om —25,6 milj. kr. Nettoresultatet för koncernen uppgick till 721,3 milj. kr. (— 148,0) efter skatter om 9.7 milj. kr. (—-7,3). Bland bokslutsdispositioner ingick upplös-

ning av beskattad reserv för avskrivning utöver plan med 57,2 milj. kr. Beloppet motsvarar avskrivning enligt plan av uppskrivning av maskiner.

skatteskuld i samband med upplösning av förvärvade obeskattade reserver gav positiv skatt med 9,7 milj. kr. (—7,3). SSAB-koncernens investeringar år 1981 uppgick till 840,1 milj. kr.

(1160.4), varav 668,5 milj. kr. (948,0) utgjordes av investeringar inom

SSABs strukturprogram. Övriga investeringar om 171,6 milj. kr. (212,4)

utgjordes av ersättnings-, miljö- och rationaliseringsinvesteringar.

I september 1981 gjorde ägarna Statsföretag, Gränges och Stora Kopparberg upp om kapitaltillskott till SSAB. Uppgörelsen innebar att staten

övertog Stora Kopparbergs aktiepost i SSAB. Därmed ägs SSAB till 50 av Statsföretag, 257 av staten och 25 Z av Gränges. Enligt överenskommelsen mellan ägarna ökades SSABs egna kapital med sammanlagt 1500 milj. kr. 500 milj. kr. tillfördes I form av nytt aktickapital, som härefter uppgår till 2500 milj. kr. Reservfonden ökades med 1000 milj. kr.

Medelantalet anställda uppgick i koncernen till 17 017 (17 573), varav 429

(448) avsåg anställda i utländska dotterbolag. Koncernen hade vid årets

utgång anställningsansvar för 16927 personer vid de svenska arbetsplatser-

na — en minskning med 1197.

Framtidsutsikter Den låga efterfrågan på stål under år 1981 väntas bestå år 1982. EGs krisåtgärder medförde en betydande prisuppgång under slutet av år 1981 och början av år 1982, förstärkt av den svenska kronans devalvering. Om

denna prisförbättring består kommer SSAB med de produktivitetsökningar och fortsatta rattonaliseringar som Handlingsprogram 82 medför att vä-

sentligt förbättra resultatet under år 1982. det år då omstruktureringen

skall börja ge effekt.

Skr. 1982/83: 20 96

Uddcomb Sweden AB

Uddcomb Sweden AB är dotterbolag till Statsföretag AB, som äger 75 §e av aktierna, medan 2592 ägs av det amerikanska företaget Combustion

Engineering, Inc.

Företagets omorientering mot nya affärsområden fortsatte under år

1981. I maj beslöt riksdagen att ge Uddcomb ett tillskott för att täcka

förluster, personalavveckling och insatser för att ge företaget den nya

inriktningen. Beslutet innebär att Uddcomb under åren 1981 och 1982 avslutar de inneliggande nukleära orderna och successivt bygger upp en ny

verksamhet inriktad på tillverkning av tunga konstruktioner, legotillverkning samt engineering och fältservice. Den nya verksamheten organiseras

kring de två divisionerna Uddcomb Heavy Manufacturing (UHM) och

Uddcomb Engineering (UE). |

Behov av tunga och medeltunga svetsade konstruktioner finns inom ett flertal marknader i det för företaget naturliga geografiska området, Nordeuropa. Marknadsbearbetning sker nu av Uddcomb Heavy Manufacturing

mot processindustri, transportindustri och allmän tung maskinindustri.

Sedan en tid tillbaka bearbetas även offshore-marknaden.

Ansträngningarna att arbeta upp en ny marknad har försvårats av låg-

konjunkturen. Speciellt har marknaden för legoproduktion varit mycket svår inom Sverige.

Konsultverksamheten, Uddcomb Engincering, har under är 1981 genomfört ett stort och komplicerat reparationsarbete i Ringhals kärnkraftverk, varvid även fältservicestyrkan engagerades. Marknadsföringen har

inriktats på att följa upp framgången.

Arbetet med de inneliggande nukleära orderna har dominerat verkstads-

produktionen under år 1981. Arbeten har pågått med komponenttillverk-

ning för svenska och tyska kärnkraftverk samt för tillverkning av trans-

portbehållare för använt kärnbränsle. Färdigställandet av ovan nämnda

order kommer även under år 1982 att dominera verksamheten. Resultatet

kommer härvid att belastas med stora kostnader av omställningskaraktär. Årets resultat efter finansiella intäkter och kostnader är — 12,7 milj. kr.

(153,3). Den stora skillnaden mot föregående är är till största delen en följd av den mycket stora förlustreservering som gjordes för färdigställandet av

Skr. 1982/83: 20 | 97

den nukleära orderstocken. Ywuerligare förlustreserveringar i årets bokslut har inte erfordrats, eftersom verksamheten påtagligt förbättrats.

Förutsättningarna för det nya Uddcomb är i flera avseenden mycket goda. Svårigheterna är förbundna med omställningen från den hårt bundna

nukleära framställningens krav på omsorgsfull kontroll och dokumentation

till betydligt mindre bunda tillverkningskrav på korta ställtider och enkla arbetsmetoder.

7 Riksdagen 1982183. I saml. Nr 20

Skr. 1982/83: 20 98 Svenska Varv AB Svenska Varv AB

Historik

Svenska Varv AB bildades år 1977 i samband med att staten övertog Salén-invests aktier i AB Götaverken som tillsammans med tidigare hel-

statliga Karlskronavarvet AB och Uddevallavarvet AB kom att ingå i den nya koncernen. Från år 1979 ingår också Kockums varvs- och rederirö-

relse i koncernen.

Omstrukturering av koncernen

Utgångspunkt för arbetet att omstrukturera koncernen har varit den

strukturplan som fastställdes av styrelsen i januari 1980. Koncernens företag grupperades där i tre sektorer som under året haft följande utseende.

Kommersiella Omstrukture- Sysselsättsektorn ringssektorn ningspolitiska

sektorn Calor-Celsius Götaverken Arendal Öresundsvarvet Götaverken Motor Kockums Götaverken ÅAngteknik Uddevallavarvet Götaverken Aluminium Karlskronavarvet

Götaverken Sölvesborg

Götaverken Cityvarvet

Finnboda Varf

Götaverken Arendal bedöms nu ha goda förutsättningar för långsiktig lönsam verksamhet och kommer därför att från årsskiftet 1981/82 överföras till den kommersiella sektorn.

Karlskronavarvets tillverkning av civila fartyg upphörde i och med

leveranserna av två produktfartyg vid årsskiftet 1981/82. Vidare flyttades

under hösten 1981 ansvaret för vindkraftsproduktionen från Karlskronavarvet till Svenska Varv Vindenergi, vilket inneburit att verksamhetsvo-

lymen vid varvet bantats till en nivå som motsvarar beställningar från den svenska marinen.

Skr. 1982/83: 20 99

Verksamheten vid Götaverken Sölvesborg upphörde under hösten 1981. Nybyggnad av fartyg upphörde vid Finnboda Varf i och med leveransen av ett ro/ro-fartyg i mitten av år 1981. Verksamhetsvolymen halverades därmed och företaget är nu ett renodlat reparationsvarv med kompletterande industriverksamhet.

Omstruktureringssektorn

Koncernens storvarv skulle enligt strukturplanen inriktas mot följande affärsområden: | — Offshore (Götaverken Arendal) — Bulk-/Tank-/Enhetslastfartyg (Uddevallavarvet och under en över-

gångsperiod Kockums) — Gas-/Kemikaliefartyg (Kockums) — Prefabricerade fabriksanläggningar (Kockums och Götaverken Aren-

dal).

Götaverken Arendal har inriktat sin verksamhet mot tillverkning av riggar för bostäder och borrning vid prospektering av nya oljefyndigheter. Stigande oljepriser och därav ökande intresse att utvinna olja har skapat en mycket expansiv marknad för dessa produkter. Götaverken Arendal har nu nått en etablerad marknadsposition och har fått beställning på fyra riggar av egen konstruktion för leverans år 1982—1983. Merparten av investeringarna inom offshore-området sker cmellertid i själva produktionsfasen när olja utvinns från fyndigheterna. I och med förvärvet av ett engelskt offshoreföretag som arbetar inom denna sektor får Götaverken Arendal ökade förutsättningar att bredda sin bearbetning av offshoremarknaden.

Fartygsmarknaden har varit fortsatt dålig och tonnageöverskottet i världen är nu så stort att några beställningar av tank- och bulkfartyg knappast behöver göras de närmaste åren. Såväl Uddevallavarvet som Kockums lyckades emellertid under året teckna ett flertal kontrakt på fartyg.

Uddevallavarvet har sålunda kunnat sälja ytterligare fartyg i sin serie bränslesnåla 55 000 dwt OBO-fartyg. Varvet tecknade dessutom kontrakt avseende en s.k. shuttle-tanker speciellt avpassad för operation på Nordsjön. | .

Kockums tecknade i internationell konkurrens en mycket uppmärksammad order på 4 st ro/ro-fartyg till Saudi-arabien.

Samtliga order till storvarven av riggar, bulk-, tank- och enhetslastfartyg kunde tecknas till priser som täcker varvens självkostnader. Detta är en avsevärd förbättring mot föregående år och mot senare delen av 1970-talet då priserna endast täckte ca 70-80 90 av varvens självkostnader.

Marknaden för gas- och kemikaliefartyg har varit dålig under hela året. Några order på sådana fartyg bedöms inte kunna tecknas under den närmaste framtiden.

Inte heller har något kontrakt tecknats avseende en prefabricerad am-

Skr. 1982/83: 20 100

moniak-/urea- eller metanolfabrik. Marknadsbearbetningen har emellertid varit intensiv och förhandlingar förs för närvarande avseende ammoniak-/

ureafabriker till "Thailand, Bangladesh och Tanzania. Hög prioritet kommer år 1982 att ges arbetet att nå ett definitivt kontrakt på en första

anläggning av någon prefabricerad fabrik.

För att nå framgång i omstruktureringsarbetet av storvarven måste den förbättrade marknadsinriktningen kombineras med kraftiga förbättringar av effektiviteten. Detta effektivitetskrav i strukturplanen har nu omsatts i

ökad projektorientering av storvarvens organisationer kombinerat med ctt

ökat resultatmedvetande.

Ansträngningarna har år 1981 medfört betydande förbättringar av Götaverken Arendails effektivitet. Vidare har serieeffekterna i Uddevallavarvets produktion kunnat tillgodogöras. Effektiviteten i Kockums förbättra-

des avsevärt mot slutet av året sedan order tecknats på fyra ro/ro-fartyg. Karlskronavarvet visade fortsatt stora förluster under år 1981. Förlus-

terna var koncentrerade till den civila fartygsproduktionen och till utvecklingsarbetet i anslutning till framtagande av två vindkraftsprototyper. Som en konsekvens härav fattades beslut om att avveckla den civila fartygsproduktionen samt flytta ansvaret för vindkraftsutvecklingen till det nybildade systerföretaget Svenska Varv Vindenergi. Verksamhetsvolymen har nu

anpassats till en nivå som motsvarar de beställningar svenska marinen

väntas göra t. o. m. mitten av 1980-talet.

Verksamheten vid Götaverken Sölvesborg avvecklades under år 1981. Varvets anläggningar överfördes till ett kommunalt industribolag för att stödja de regionala insatser som gjordes för att skapa annan sysselsättning

på orten.

Den försämrade fraktmarknaden gjorde att Götaverken Cityvarvet fick svårigheter att belägga varvskapaciteten under hösten 1981. Varvet började därför som en konsekvens härav mer aktivt att bearbeta marknaden för större ombyggnader. Götaverken Cityvarvet har dessutom under året

etablerat reparationsstationer i såväl Sölvesborg som Landskrona.

Finnboda Varfs markområde har avyttrats till regionala intressenter.

Den därigenom minskade kapitalbördan i kombination med en förbättrad

regional reparationsmarknad möjliggjorde en fortsatt begränsad verksamhet på Finnboda Varf. Nybyggnad av fartyg upphörde emellertid i och med leverans av det sista ro/ro-fartyget i juni 1981. Verksamhetsvolymen har därefter halverats och företaget är nu ett renodlat lokalt reparationsvarv med viss kompletterande industriverksamhet.

Strukturplanen innefattade en avveckling av verksamheten vid Öre-

sundsvarvet. Denna kunde emellertid inte påbörjas förrän riksdagen i juni

1981 korrigerat sitt beslut från år 1980 att ge Svenska Varv AB i uppdrag

att fortsätta verksamheten vid varvet. Riksdagen anvisade drygt 1000 milj.

kr. för detta ändamål. Avvecklingen beräknas vara slutförd i början av år 1983.

Skr. 1982/83: 20 101

Kommersiella sektorn

Den kommersiella sektorn omfattade under året koncernens industriföretag. Dessa arbetade liksom tidigare med inriktning mot branscherna energi, cellulosa, petrokemi och rörinstallationer. Den påbörjade internationaliseringen av verksamheten fortsatte och orderingången kännetecknades liksom år 1980 av ett stort inslag av paketleveranser.

Calor-Celsius avvecklade år 1980 sina sidoaktiviteter och är nu ett renodlat rörföretag. Byggmarknaden försämrades mot slutet av året men Calor-Celsius kunde hävda sin position som ledande rörentreprenadföretag i Sverige.

Investeringsbenägenheten hos Götaverken Ångtekniks traditionella kunder, de skandinaviska cellulosaföretagen, har varit fortsatt mycket låg. Detta har nödvändiggjort en förändring av företagets produktprogram mot energiområdet, där företaget sålt pannor för eldning med alternativa bränslen typ kol, bark etc. Bortfallet av de traditionella kunderna har även nödvändiggjort en ökad internationell satsning främst i Nordamerika. Denna utveckling kommer att göra Götaverken Ångteknik till ett mer engineeringbetonat företag, vilket nödvändiggör en minskning av den egna tillverkningskapaciteten. Beslut fattades därför våren 1981 att avveckla verkstadsenheten i Gävle.

Götaverken Ångtekniks brasilienverksamhet har givit fortsatt mycket stora förluster på grund av den låga investeringsbenägenheten i Brasilien. Beslut har därför tagits i början av år 1982 att i huvudsak avveckla verk-

samheten. |

Götaverken Motor har fortsatt sin satsning på dieselkraftverk och under året kunde sålunda order tecknas på tre sådana kraftverk. Den traditionella tillverkningen av motorer för koncernens nyproduktion av fartyg har emellertid minskat kraftigt som en följd av storvarvens omorientering. Någon extern marknad för sådana motorer är dessutom svår att nå i rådande dåliga sjöfartskonjunkturer i kombination med en betydande global överkapacitet hos motortillverkarna. Verksamheten kommer därför, efter beslut våren 1982, att koncentreras till reservdelar och dieselkraftverk. Detta medför även en väsentligt minskning av verksamheten, vilken kommer att genomföras under hösten 1982.

Av strukturplanen framgår att Götaverken Aluminium saknar strategiskt värde för koncernen. Företagets framtida utveckling borde därför bättre kunna tillgodoses i en annan ägargrupp. Ett preliminärt avtal träffades i början av år 1982 med Swedefront om försäljning av Götaverken Aluminium vid halvårsskiftet år 1982.

Frakt- och fartygsmarknaden

Koncernen är i stor utsträckning beroende av utvecklingen på fraktmarknaden för fartyg. Denna påverkar direkt driftsresultatet för koncernens fartygsengagemang men även indirekt redarnas benägenhet att såväl

Skr. 1982/83: 20 102

beställa nya fartyg som att reparera äldre tonnage. Dessutom påverkar fraktmarknaden andrahandsmarknaden för fartyg och därigenom värderingen av koncernens egna fartyg och kundfordringsrisker.

Fraktmarknaden för såväl tank-, OBO- som produkttankfartyg försämrades under året. De fraktnivåer som uppnåddes i slutet av år 1981 för OBO- och tankfartyg täckte inte driftskostnaderna och kunde därigenom inte lämna något bidrag till räntor och avskrivningar. Den försämrade fraktmarknaden fick även effekt på priserna för andrahandstonnage. Andrahandsmarknaden för såväl OBO- som tankfartyg försvagades. Priserna motsvarar nu i många fall de bottennoteringar som nåddes år 1977—1978.

Det försämrade prisläget i dollar motverkas emellertid till stor del av dollarkursens uppgång. Mätt i svenska kronor blir därför försämringen av prisnivån på andrahandsfartyg relativt begränsad. Prisutvecklingen i slutet av året är emellertid mycket svår att bedöma eftersom den baseras på relativt få avslut. |

Marknadsvärdet av koncernens totala fartygsengagemang (egna fartyg och kundfordringsrisker) vilket ligger till grund för värderingen av de egna fartygen och kundfordringsriskerna i bokslutet blir därmed svårt att bedöma. Någon mer omfattande försäljning av fartyg skulle i realiteten inte vara möjlig att genomföra i rådande dåliga marknad. En värdering baserad på antagandet att fartygen avvecklas under kontrollerade former visar att värdet ligger i intervallet ca 2200 till ca 2800 milj. kr.

Trots den försämrade andrahandsmarknaden för fartyg kunde emellertid avvecklingen av koncernens engagemang fortsätta i ungefär den takt som förutsattes i strukturplanen. Under året har sålunda ett tankfartyg, fem OBO-fartyg och ett produkttankfartyg försålts, vilket innebär att fartygsengagemanget nu till övervägande del består av tankfartyg.

Ägartillskott

De medelstillskott. bidrag etc. som riksdagen beviljat för koncernens omstrukturering redovisas normalt i resultaträkningen under rubriken ägartillskott.

I koncernens strukturplan förutsågs omfattande förluster under omstruktureringsperioden. För att täcka dessa samt för att höja koncernens soliditet till ca 25 72 (motsvarande ett eget kapital på ca 4500 milj. kr.) och därigenom ge koncernen möjlighet att bära framtida risker begärde styrelsen ett kontant tillskott av ägaren/staten. De ägartillskott som anvisades av riksdagen år 1980 och år 1981 innebär att bedömda förluster under omstruktureringsperioden täcktes. Däremot tillgodosågs inte kravet på soliditetsförstärkning fullt ut.

Riksdagsbesluten åren 1980 och 1981 innebar dessutom en uppdelning av tillskotten i olika anslag till moderbolaget enligt nedan:

För omstrukturering sammanlagt 2068 milj. kr. varav

Skr. 1982/83: 20 103

— 600 milj. kr. i generellt varvsstöd, vilket utbetalas successivt under åren

1981—1983. — 800 milj. kr. för koncernens utveckling. — 606 milj. kr. för nedskrivning av anläggningstillgångar åren 1980-1984.

Räntebärande skuldebrev utfärdas i takt med att nedskrivningarna görs. — 62 milj. kr. för omstrukturering av Finnboda Varf.

För övriga ändamål totalt ca 130 milj. kr., varav — ca 100 milj. kr. som avser koncernens bedömda del av det u-landsstöd

om totalt 125 milj. kr. som finns tillgängligt för svenska varvsföretag. — ca 30 milj. kr. för sysselsättningsbefrämjande åtgärder vid Karlskrona-

varvet AB. .

Dessutom har 1 004 milj. kr. erhållits för avveckling av Öresundsvarvet och 238 milj. kr. som ersättning för kostnader avseende den anställningsgaranti som riksdagen beslutade om år 1978.

Resultat

Koncernens omsättning uppgick år 1981 till 7 104 (6035) milj. kr. och resultatet före ägartillskott, bokslutsdispositioner och skatt till —1600 (—-1461) milj. kr.

Rörelseresultatet före finansiella intäkter och kostnader har förbättrats till — 546 (7-927) milj. kr. Förbättringen är emellertid i realiteten ca 500

milj. kr. större än vad som framgår av resultaträkningen eftersom effekterna av det statliga beställarstödet i stort sett upphört år 1981.

Förbättringen av rörelseresultatet beror främst på att prisnivån för storvarvens orderingång avsevärt förbättrats. Några nämnvärda reserveringar

för förluster i pågående produktion belastar därför inte — till skillnad från föregående år — resultatet.

I resultatet efter finansiella intäkter och kostnader ingår förlusterna i Öresundsvarvet med 198 milj. kr. I 1980 års bokslut gjordes en reservering för bedömda kvarvarande förluster i samband med varvets avveckling. Denna avveckling följer uppgjorda planer, vilket innebär att hela Öresundsvarvets förlust år 1981 elimineras genom motsvarande upplösning av förlustreserven redovisad som en extraordinär intäkt.

Koncernens förbättrade rörelseresultat motvägs emellertid av ett kraf-

tigt försämrat räntenetto. Detta uppgår år 1981 till —983 (—668) milj. kr. Det stora negativa räntenettot är en följd av hög kapitalbindning hänförligt

till koncernens omfattande fartygsengagemang i kombination med litet

eget kapital och ett extremt högt ränteläge under året i såväl USA som

Sverige.

Härtill kommer att vissa av riksdagen beslutade kapitaltillskott inte hade utbetalats år 1981. Dettta gällde bl. a. de värdegarantier uppgående till ca

2500 milj. kr. som staten utfärdat för att täcka tidigare gjorda reserveringar för kundfordringsrisker och för omvärdering av koncernens fartygsinnehav. Värdegarantierna har sålunda varit icke räntebärande fordringar på staten.

Skr. 1982/83: 20 104

Konstruktionen av värdegarantierna innebar därför att koncernen trots de reserveringar och omvärderingar som gjorts fortfarande måste finansiera bruttofordran resp ursprunglig kostnad för fartygen. Detta medförde en allvarlig belastning på räntenettot. Om värdegarantierna hade omvandlats

till kontanta kapitaltillskott hade ränteeffekterna av dessa medfört att årets

räntenetto förbättrats med ca 375 milj. kr.

Regeringen har genom beslut i mars 1982 infriat samtliga värdegarantier, -

vilket ger en positiv effeki på 1982 års resultat.

Valuta

Koncernen var i slutet av 1970-talet kraftigt valutaexponerad genom omfattande skuldsättning i schweizerfranc och samtidigt stora fordringar och orderstockar i dollar. Schweizerfranceengagemanget har planenligt avvecklats och koncernen är därigenom nu i stort sett endast exponerad

för förändringar i dollarkursen.

Koncernens kapitalbehov är alltför stort för att enbart finansieras i svenska kronor. Upplåning har därför till stor del fått ske i främmande valutor. För närvarande sker sådan upplåning uteslutande i dollar. Kon-

cernens valutapolitik innebär att denna skuldsättning i största möjliga

utsträckning skall balanseras av fordringar och orderstock eller terminsäkras. Detta har medfört att en stor del av koncernens fartygs- och offshoreförsäljningar gjorts i dollar, vilket givit en fordrings- och orderstock som i stort sett balanserar lånestocken. På grund av dollarflödenas storlek kan emellertid en sådan balans inte helt upprätthållas vid varje tidpunkt.

Kursen för dollarn förändrades kraftigt under år 1981. Dollarn -förstärktes successivt till en nivå som låg ca 2572 över kursen vid ärets början. Under början av år 1982 har dollarkursen ytterligare stärkts.

Om tidigare princip för värdering av fordringar och skulder i främmande valutor tillämpats hade hela förlusten hänförlig till dollarlånen belastat

årets resultat medan motsvarande vinst i orderstocken kunnat tillgodo-

göras först när fartygen resp riggarna leverats. Detta skulle ha givit en dålig bild av koncernens valutaberoende där exponeringen i lånestocken som

framgått ovan medvetet balanserats med orderstocken. I samband med årets bokslut har därför principen för värdering av fordringar och skulder i främmande valuta ändrats under inflytande av

aktuell internationell utveckling inom området (Rekommendation nr 52 från Financial Accounting Standards Board). Härigenom har bl. a. orealiserade vinster i orderstocken kvittats mot orealiserade förluster i lånestocken.

Dollarkursens utveckling och den svenska devalveringen under året i

kombination med att dollarexponceringen inte ständigt kunnat vara balan-

serad har medfört att resultatet belastats med valutaförluster uppgående till 314 milj. kr.

Skr. 1982/83: 20 105

Finansiering och likviditet

Koncernens räntebärande lånestock uppgår till 10698 (10419) milj. kr.

Härav utgör dollarlån ca 60 Ze medan resten av upplåningen i huvudsak skett i svenska kronor. Eftersom stora delar av tidigare ägartillskott inte utbetalats år 1981 uppkom en omfattande fordran på ägaren/staten. Denna fordran uppgick vid årsskiftet 1981/82 till nära 4800 milj. kr. och måste

sålunda finansieras av koncernen. I och med att ägartillskotten utbetalas

kommer koncernens skuldbörda att kunna reduceras.

Merparten av upplåningen sker mot säkerhet i statliga kreditgarantier.

Dessa garantier utfärdas för att underlätta finansieringen av fartygsproduk-

tion och kundfordringar.

Koncernens likviditet var under året tillfredsställande och i stort sett oförändrad.

Eget kapital

Koncernens egna kapital uppgår till 1 169 (1472) milj. kr., vilket motsvarar en soliditet på 6 (8) 70. Det egna kapitalet i moderbolaget har emellertid

minskat mer bl.a. beroende på att vinster balanserats i dotterföretagen Götaverken Arendal, Calor-Celsius och Zenit Shipping. Moderbolagets egna kapital har därför sjunkit till 785 (1470) milj. kr., vilket innebär att 115

milj. kr. av reservfonden måste ianspråktas för täcka årets förlust.

Koncernens omstrukturering är förenad med stora ekonomiska risker. I strukturplanen påpekades därför behovet av en kraftig soliditetshöjning till

ca 2592 för att ge koncernen förmåga att bära sådana risker. De ägartill-

skott riksdagen i olika former anvisade år 1980 bedömdes ge koncernen ett

eget kapital som under omstruktureringsperioden uppgick till ca 2 000 milj. kr. och som i slutet av perioden till följd av vinsterna vid avyttringen av fartygsengagemanget skulle öka till 2 800 milj. kr.

Förlusten har åren 1980-1981 blivit större än beräknat bl. a. beroende

på kraftigt ökade förluster i Kockums och Karlskronavarvet. Vidare har

ränte- och valutautvecklingen medfört stora förluster. Dessa negativa avvikelser har urgröpt koncernens soliditet så att denna nu uppgår till endast

67.

Utvecklingen på fraktmarknaden har vidare medfört att resultattillskottet från avvecklingen av fartygsengagemanget kommer att minska och

dessutom senareläggas. Sammantaget innebär detta att ytterligare negativa -

avvikelser från strukturplanen inte kan bäras och att koncernens möjlighe-

ter att av egen kraft stärka soliditeten avsevärt försämrats.

Framtidsutsikter

Den förbättrade lönsamheten i storvarvens orderstockar lägger grunden

för en resultatförbättring år 1982. Nuvarande överkapacitet inom världens

varvsindustri väntas emellertid bestå under de närmaste åren vilket gör

fartygsmarknaden svår och osäker. Fartygsproduktionen kan därför behö-

Skr. 1982/83: 20 106

va ytterligare minskas. För att nå en långsiktig lönsamhet i storvarven

måste därför hög prioritet ges åt de satsningar som görs för att bl. a. bredda offshoreverksamheten och nå marknadsgenombrott inom affärsområdet

prefabricerade fabriksanläggningar. Vidare måste pågående program för att höja effektiviteten drivas med all kraft. Räntenettot kommer att förbättras som en följd av att regeringen beslu-

tat utbetala stora delar av tidigare anvisade ägartillskott. Under våren 1982 har utbetalning skett av bl. a. värdegarantier om 2 500 milj. kr. Räntenettot

kommer emellertid att vara fortsatt negativt på grund av hög skuldsättning

beroende på kapitalbindningen i fartygsengagemanget i kombination med koncernens svaga egna kapital.

Fraktmarknadens utveckling kommer att ha stor betydelse för koncernens resultat. Rådande mycket dåliga frakter medför avsevärda förluster hänförliga till fartygsengagemanget samt till ingångna befraktningsavtal. Dessutom kommer fraktmarknadsutvecklingen att negativt påverka de

fartygsproducerande storvarvens orderingång. Merparten av koncernens dotterföretag torde komma att visa positiva

resultat år 1982. Den finansiella belastningen i moderbolaget och förlusterna hänförliga till fartygsengagemanget medför emellertid att koncernen

totalt sett kommer att visa förlust även år 1982. Denna bedöms emellertid bli mindre än år 1981.

Calor-Celsius AB

Översikt 1981 1980

(milj. kr.) (milj. kr.)

Historik

Calor-Celsius verksamhet kan härledas tillbaka till slutet av 1800-talet då Anderssons vattenledningsaffär startades i Umeå. Fram till andra världskriget växte företaget kontinuerligt i Norrland. Under 1950- och 1960-talen genomgick företaget en mycket kraftig tillväxtprocess. Företagsköp och sammanslagningar skedde i stor omfattning. Utöver VVS-sidan utökades verksamheten med industriinstallationer under 1950-talet. Sedan mitten av 1960-talet är företaget landets största rikstäckande installatör. Under slutet av 1960-talet etablerades även en utlandsverksamhet.

1 december 1975 förvärvades Calor-Celsius av AB Götaverken, och kom därmed sedermera att ingå i Svenska Varv AB.

Skr. 1982/83: 20 107

Bolagets verksamhetsinriktning

Calor-Celsius är Skandinaviens största och ett av Europas ledande in-

stallationsföretag med 60 filialer i Sverige och dotterbolag i Danmark,

Norge, Finland, Västtyskland och Förenade Arabemiraten. Såväl moder-

bolaget som dotterbolagen svarar dessutom för entreprenader i ett stort antal länder. Produktprogrammet omfattar främst rörinstallationer av alla slag i t. ex. bostäder, offentlig byggnation och industrianläggningar.

Celsius Vent tillverkar och marknadsför system för utsugning av bil- och

svetsgaser.

Centralsug installerar och marknadsför sop- och dammsugningssystem över hela världen.

Under de senaste två åren har en särskild verksamhet byggts upp för

förvaltning av företagets fastigheter och för inköp av objekt för renovering

och senare försäljning.

Verksamheten under år 1981

Calor-Celsius fakturerade försäljning uppgick till 1270 milj. kr. (1114). Utlandsomsättningen inklusive exporten från Sverige svarade för ca 307& (25 96) av omsättningen.

Efter genomförda saneringar och större företagsförvärv har år 1981 varit

en konsolideringsperiod. Expansionen har begränsats till fastighetssidan samt till ett återupptagande av en tidigare etablering på den norska marknaden. Genom förvärven av Vanadis Entreprenad AB och Lindéns Rör-

lednings AB uppnåddes under år 1980 ökade andelar av den svenska

rörinstallattonsmarknaden. Denna position har kunnat bibehållas.

Det danska dotterbolaget håller på att avveckla verksamheten i Förena-

de Arabemiraten. I samband med den kraftiga nedgången av den danska VVS-marknaden har en av enheterna, Ludvigsen & Hermann A/S, inlett en inbrytning på mer kvalificerat industrirörmontage inom värmekraft-,

fjärrvärme- och offshoresektorerna.

Fastighetsrörelsen har expanderat ytterligare. Detta har framför allt skett genom att tidigare inköpta fastigheter bebyggts eller renoverats.

Vid årsskiftet 1981/82 bildades Rör-Marin AB. Det är ett bolag som ägs av Calor-Celsius och Götaverken Cityvarvet och som bl.a. kommer att specialisera sig på rörtillverning. Calor-Celsius prefabverkstad i Karlstad

har överförts till Rör-Marin.

Den svenska byggmarknaden minskade något under år 1981. Detta gäller

såväl nyproduktion av bostäder som näringslivets byggnation. Som en

följd av tidigare fattade beslut har byggandet inom den offentliga sektorn

legat på en hög nivå även under år 1981. På grund av den vikande byggmarknaden har den svenska marknaden för industrirör kontinuerligt för-

sämrats under år 1981. Däremot har den svenska VVS-marknaden försvagats först mot slutet av året. Den danska byggmarknaden visade en kraftig

tillbakagång under året, medan den finska utvecklades mer gynnsamt.

Skr. 1982/83: 20 108

Orderingången ökade med 270 milj. kr. till 1270 milj. kr. exkl. vissa extraarbeten och indextillägg. Ca hälften av ökningen beror på företagsför-

värv under år 1980. : Trots en vikande marknad kunde flertalet enheter i Calor-Celsius upprätthålla tillfredsställande volymer och prisnivåer i orderingången. Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till 28 milj. kr. (3).

Årets investeringar i anläggningstillgångar uppgick till 24 milj. kr. Dessutom har företaget investerat 11 milj. kr. i omsättningsfastigheter.

Under året minskade antalet anställda med 100 och uppgick vid årsskif-

tet till 4 100. Av dessa var I 200 anställda i utlandet.

Framtidsutsikter

Konjunkturutsikterna för de branscher inom vilka Calor-Celsius verkar

är fortfarande dåliga. På den svenska marknaden väntas byggnadsinveste-

ringarna öka först under senare hälften av år 1982, varför 1981 års produk-

tionsvolym inte bedöms kunna uppnås.

I Danmark bedöms investeringsvolymen inom byggsektorn minska un-

der år 1982. Investeringarna inom cenergi- och offshoreområdena förväntas dock öka så myckt, att marknaden totalt sett ökar.

Resultatet år 1982 väntas bli sämre än år 1981.

AB Finnboda Varf Översikt 1981 1980

(milj. kr.) (milj. kr.)

Verksamheten vid Finnboda Varf är främst inriktad mot reparationer

och ombyggnader av fartyg. Företaget disponerar fem flytdockor och tre torrdockor och kan torrsätta fartyg på upp till 35000 dwt. Produktionen

omfattar även stålkonstruktioner, allmän verkstadsproduktion och lego-

bearbetning. Under år 1981 levererades företagets sista fartygsnybygge.

Verksamheten under år 1981

Den under hösten 1980 beslutade omstruktureringen av bolaget har

genomförts. Nybyggnationen av fartyg har upphört och verksamheten

inriktats mot enbart reparationer och mindre ombyggnader av fartyg samt

Skr. 1982/83: 20 109

verkstadsproduktion. Produktionskapaciteten har anpassats till den lokala reparationsmarknaden och antalet anställda har kraftigt reducerats.

Som ett led i omstruktureringen har bolagets markområde avyttrats till Stockholms och Nackas kommuner samt Stockholms läns landsting. Området upplåts till bolaget med tomträtt.

Omstruktureringen av företaget har åtföljts av åtgärdsprogram för ökad kostnadseffektivitet och minskad kapitalbindning.

Basen för reparationsverksamheten utgörs av löpande underhåll, klassningsarbete och mindre modernisteringar till en fast kundkrets med anknytning till Stockholms-regionen. Marknadsföringen inriktas i första hand på att bygga ut och förstärka denna bas samt på att fördela reparationsverksamheten jämnt över året.

Den stabila efterfrågan på fartygsreparationer som rådde under år 1980 mattades något under år 1981. En ökad efterfrågan på ombyggnader av fartyg inträdde emellertid mot slutet av året. Verkstadskonjunkturen har varit fortsatt svag.

Resultatet före dispositioner och skatt uppgick till 5 milj. kr. (—34). Resultatet har belastats med nedskrivning av anläggningstillgångar samt kostnader i samband med personalreduktionen. Dessutom har resultatet påverkats negativt av förluster på varvets sista fartygsnybygge. Avyttringen av företagets industriområde har emellertid givit en betydande realisationsvinst.

Investeringarna som under året har uppgått till 160000 kr har endast avsett mindre ersättningsinvesteringar.

Antalet anställda uppgick vid årets slut till 229. Detta innebär en reduktion med 151 personer från årets början. En viss nyrekrytering har skett under år 1981.

Framtidsutsikter

Den försämring av fraktmarknaden som kännetecknat år 1981 väntas bestå år 1982. Detta medför sannolikt en fortsatt svag efterfrågan på reparationstjänster. Även verkstadskonjunkturen bedöms bli fortsatt dålig. Trots denna marknadsbild förväntas år 1982 ge en totalt sett god beläggning vid företaget bl.a. beroende på ökad efterfrågan på ombyggnader av ro/ro-fartyg. Under år 1982 har hittills tecknats order på fyra förlängningar av sådana fartyg.

Resultatet bedöms bli i stort sett oförändrat jämfört med år 1981.

Skr. 1982/83: 20 110

Götaverken Arendal AB

Översikt 1981 1980

(milj. kr.) (milj. kr.) Omsättning 1 309,1 1334,4 Resultat före disp. och skatt 180,8 9.2 Redovisat årsresultat 178,9 0,0 Balansomslutning 2619,2 2150,2 Redovisat eget kapital "379,5 :200,5 Investeringar 96,0 . 36,0 Antal anställda os 1981 1980

4039 2893

Historik

AB Götaverken grundades år 1841. Sedan dess har i Göteborg byggts

omkring 900 fartyg. Det ursprungliga nybyggnadsvarvet vid Göta Älv har förvandlats till ett av Europas största reparationsvarv, Götaverken Cityvarvet. Fartygsbyggandet i Göteborg har istället koncentrerats till Göta-

verken Arendal, som blev klart år 1963. År 1978 påbörjade Götaverken Arendal en omorientering av verksamhe-

ten. Numera vänder sig Götaverken Arendal främst till offshore-markna-

den med produkter och tjänster för utvinning, produktion och lagring av olja och gas. :

Bolagets verksamhetsinriktning

Produktprogrammet omfattar olika typer av bostads- och borrplattformar, moduler till produktionsanläggningar, hook-ups och installations-

arbeten på offshoreanläggningar. En omfattande kompetensuppbyggnad har skett för att möta en förväntad efterfrågan på fartyg och offshoreutrustning avsedda för de arktiska delarna av Canada och Sovjetunionen.

Dessutom erbjuder Götaverken Arendal sina kunder kvalificerade projektlednings- och ingenjörstjänster.

Verksamheten under år 1981

Under år 1981 förvärvades det brittiska företaget SLP (Sea and Land

Pipelines Ltd, Great Yarmouth), som levererar moduler och stålkonstruktioner till produktionsanläggningar till havs. Företaget är det näst största i Storbritannien inom sitt marknadsområde. Förvärvet är ett led i Götaver-

ken Arendals ansträngningar att bredda sitt produktsortiment och att eta-

blera sig på nationella offshore-marknader, ofta omgivna av restriktioner

som favoriserar hemmaindustrier.

Under året tecknades order för sammanlagt 1500 milj. kr. varav 500

milj. kr. avser export. Orderingången avser offshoreleveranser och omfattar bl.a. en borrplattform av egen design (GVA 4000) till Wilh. Wilhelm-

sen, Oslo, Norge, för leverans i slutet av år 1982 samt två bostads- och

serviceplattformar av egen design (GVA 2000) till Consafe Offshore AB

Skr. 1982/83: 20 i

med Walleniusrederierna resp VBB som delägare. Leverans planeras till hösten 1982 resp. sommaren 1983.

De brittiska varvet Cammel Lairds kommer att använda Götaverken Arendals konstruktion GVA 4000 för tillverkning av borrplattform till det kanadensiska bolaget Dome Petroleum. Detta innebär ett erkännande av

Götaverken Arendal som etablerad konstruktör av semisubmersible-riggar

och innebär vidare att varvet på kort tid övergått från att vara licensköpare till att bli licensförsäljare.

I början av år 1982 tecknades ytterligare avtal på produkter för offshore-

marknaden. I januari slöts kontrakt med Wilh. Wilhelmsen om ombyggnad

av en bostadsrigg till Tender Support Vessel (produktionsstödsrigg) för

leverans under år 1983. Vidare tecknades under februari 1982 kontrakt med Uglands Rederi i Norge avseende en bostads- och serviceplattform av typ GVA 4000 för leverans under år 1983. Dessutom har avtal träffats med

Constafe Offshore AB om ombyggnad av tidigare order på en bostadsrigg, typ GVA 2000, till en dykeririgg för leverans under år 1983. Orderstocken uppgick vid årsskiftet till 2650 milj. kr.

Företagets forsknings- och utvecklingsarbete har resulterat i en egen

konstruktion av semisubmersible-borrplattform vilken idag omfattar ett

program av 4 storlekar med däckslastkapaciteter på 2000,:4000, 5000

resp. 10000 ton, utgående från en gemensam baskonstruktion.

Det är den enda plattform som redan från konstruktionsstadiet tar hän-

syn till alla kända och förutsebara krav på kvalitet och säkerhet som

stipulerats av norska och brittiska sjöfartsmyndigheter efter den allvarliga olyckan med plattformen Alexander Kjelland. Plattformen har ett omfat-

tande och flexibelt användningsområde och kan utrustas för såväl borrning som bostads-, hook-up-, underhålls- och installationsuppdrag samt anpas-

sas för extern brandbekämpning och dykerioperationer. Insatser görs nu

för att dels vidareutveckla denna plattformstyp och dels utveckla plattformar och system för andra användningsområden.

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till 181 milj. kr.

Den förbättrade marknaden har haft en positiv resultatpåverkan liksom utvecklingen av företagets inre effektivitet. Vidare har den slutliga leveransen av de tre tankfartygen till Libyen påverkat resultatet positivt.

Årets investeringar uppgick till 96 milj. kr. (36), varav huvuddelen

hänför sig till företagsförvärv och till andelar i riggar.

Genom förvärvet av Sea and Land Pipelines Ltd ökade antalet anställda

till 4600 (3 100) varav anställda i Sea and Land Pipelines Ltd utgjorde 1380

(0).

Framtidsutsikter

Oljebolagens intresse för fortsatta offshoresatsningar är stort. Investeringsviljan kan emellertid påverkas av utvecklingen av de internationella

Skr. 1982/83: 20 112

oljepriserna samt beskattningsreglerna i olika länder, vilket kan få effekter på företagets möjligheter att erhålla order.

Arbetet med att effektivisera verksamheten kommer att fortsätta, bl. a. genom decentralisering av beslut och resultatansvar till mindre enheter. Resultatet år 1982 förväntas bli oförändrat i jämförelse med år 1981.

Götaverken Cityvarvet AB

Översikt 1981 1980

(milj. kr.) (milj. kr.)

Historik Götaverken Cityvarvet var det ursprungliga nybyggnadsvarvet inom AB Götaverken, som grundades år 1941. Verksamheten utgjordes i början av mekanisk verkstadsproduktion. År 1947 byggdes det första fartyget.

Efterkrigstidens starka utveckling inom sjöfarts- och rederinäringarna skapare en stark efterfrågan på mer avancerade reparations- och underhållningsarbeten. Först under 1960-talet realiserades emellertid tankarna på att skapa varv som helt var inriktade på reparation. Det första egentliga exemplet på ett sådant internationellt specialiserat reparationsvarv var Lisnave i Portugal. Cityvarvet skapades genom en sammanläggning av Götaverkens och Eriksbergs reparationsrörelser med Lisnave som förebild för att betjäna fartyg på sjöfartsleder i norra Europa.

I mitten av 1970-talet investerades ca 350 milj. kr. och det ursprungliga nybyggnadsvarvet vid Göta Älv förvandlades till ett av norra Europas största och tekniskt mest avancerade reparationsvarv.

Verksamheten under år 1981

Götaverken Cityvarvet disponerade vid årets slut totalt fyra flytdockor och två torrdockor. I Cityvarvets strategi ingår bl. a. fortsatt och intensifierad produkt- och serviceutveckling av reparationsverksamhet, fartygsunderhåll och hamnservicc. För att möta den ökade cfterfrågan på resereparationer har utvecklingen fortsatt inom detta affärsområde (CiServ). Detta har skett bl. a. genom förvärv av Infis AB, som är ett företag som bl. a. har specialiserat sig på fartygsservice. Vidare har Cityvarvet under året etablerat cen mindre reparationsstation i Sölvesborg samt från årsskiftet 1981/82 reparationsverksamhet i Landskrona.

Skr. 1982/83: 20 113

Under året har en mottagningsstation för barlastvatten färdigställts. Stationen, som är belägen i Skarvikshamnen, har tillkommit för att möta de krav som ställs genom den s.k. Östersjökonventionen. Investeringen har finansierats med särskilda medel som anslagits av riksdagen för detta ändamål.

Vid årsskiftet 1981/82 bildades Rör-Marin AB. Företaget ägs tillsammans med Calor-Celsius och har bildats genom sammanläggning av City- . varvets röravdelning och Calor-Celsius verkstad i Karlstad. Bolaget kommer förutom den marina inriktningen att specialisera sig på rörtillverkning.

I avsikt att finna kompletterande produktion som kan öka utnyttjandet av resurserna har Götaverken Cityvarvet bildat ett dotterbolag, CIBOAT, som skall utveckla enkla, grundgående farkoster för fiske och transporter. Ett mobilt parkeringsdäck ingår också i Götaverken Cityvarvets nya produktprogram. |

Utvecklingen på fraktmarknaderna har varit svag, framför allt under senare delen av året. Statshandelsländernas valutasituation har medfört minskade reparationer i utlandet och konkurrenstrycket från utländska reparationsvarv har varit besvärande. Dessa faktorer har för Götaverken Cityvarvets del inneburit vissa svårigheter att få reparentbeläggning. Positiva faktorer har varit den ökade tankfarten i Nordsjön samt Götaverken Cityvarvets inbrytning på nya marknader t. ex. Cuba, Schweiz och Japan. Redarnas allmänna benägenhet att utnyttja tonnaget intensivare har ökat behovet av resereparationer, samtidigt som behovet av varvsreparationer minskat i motsvarande grad.

Under år 1981 reparerade Götaverken Cityvarvet omkring 350 fartyg, varav 200 anlöpte varvet. En förhållandevis stor andel utgjorde haverister. De två största var OT-Rederiernas Finneagle och Transatlantics Elgaren.

Vid halvårsskiftet utrustades det amerikanska Liberiaflaggade fartyget Navios Challenger med inertgassystem och en s.k. COW (Crude Oil Washing)-installation samtidigt som klassningsarbete genomfördes. Allt detta genomfördes på 17 dagar. Vidare har ett antal större reparationsuppdrag utförts för några av de stora oljebolagen, bl.a. Esso Cardiff och Shelltankern Ensis. Utrustningsarbetena på två produkttankfartyg för Karlskronavarvets räkning slutfördes också under året.

Reparationsrörelsen har under året tagit ca 7572 av kapaciteten i anspråk. Resterande kapacitet har utnyttjats för legoarbeten och entreprenadverksamhet. |

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till 3 milj. kr. (—71). Resultatet har påverkats positivt av att vissa tidigare nedskrivna

fordringar återbetalats. Resultatet av verksamheten var fortsatt negativt

men förbättrades i jämförelse med föregående år.

Genom förvärvet av Infis. AB samt etableringen i Sölvesborg har antalet anställda ökat med 210 till 1918 vid utgången av år 1981.

8 Riksdagen 1982183. I saml. Nr 20

Skr. 1982/83: 20 114

Framtidsutsikter

Fraktmarknaden bedöms bli fortsatt svag under år 1982, vilket väntas leda till svag reparationsefterfrågan. Samtidigt ökar efterfrågan på ombyggnader av fartyg. Under år 1982 har order erhållits på bl. a. ombyggnad av ett tankfartyg till s.k. heavy-liftfartyg.

Genom fortsatta effektiviseringsåtgärder i företaget och fortsatt affärsutveckling bedöms den successiva förbättringen av verksamhetsresultatet kunna fortsätta.

Götaverken Motor AB

Översikt 1981 1980

| (milj. kr.) (milj. kr.)

Historik

Götaverkens Motors ursprung är motorverkstaden i AB Götaverken.

Den under 1930-talet utvecklade egna konstruktionen, GV-motorn, lades

ner i slutet av 1960-talet och ersattes med en licens från Burmeister &

Wain. Successivt har försäljningen av service och reservdelar växt till en relativt omfattande och lönsam verksamhet.

Under senare år har ansträngningarna riktats mot att minska beroendet av koncernens varvsföretag genom att utveckla nya affärsverksamheter

och genom att söka efter nya marknader för dieselmotorerna. Order avse-

ende exportförsäljning av fartygsmotorer och paketleveranser för stationära dieselkraftsanläggningar har erhållits.

Bolagets verksamhetsinriktning Motorer tillverkas på licens från B & W Diesel. Fartygsmotorer för de

egna varvens behov dominerade tidigare tillverkningen. Efter hand har motorer för stationära dieselkraftverksanläggningar fått ökad betydelse och utvidgats mot kompletta paketleveransåtaganden. Försäljning av reservdelar för dieselmotorer jämte teknisk service är andra viktiga områ-

den.

Produktprogrammet omfattar vidare processkomponenter som värmeväxlare,; värmepumpanläggningar och tryckkärl samt leveranser av kom-

ponenter till vindkraftverk.

Skr. 1982/83: 20 115

Verksamheten under år 1981

Strukturomvandlingen inom Svenska Varv-koncernen har för Götaver-

ken Motors del medfört minskade leveranser till koncernens företag. Till följd härav har en omorientering av verksamheten skett mot nya kunder,

marknader och produkter.

Efter diversifieringssatsningarna de senaste åren har resurserna nu

prioriterats mot dieselkraftverk och reservdelar. Detta medför att beslut

om en kraftig minskning av verksamhetsvolymen kommer att fattas år

1982. Efterfrågan på marina motorer har varit fortsatt låg på de marknader som Götaverken Motor har tillstånd att bearbeta. Efterfrågan på stora

tvåtaktsmotorer för dieselkraftverk har ökat. Inom företagets licensom-

råde, speciellt i Mellanamerika och Karibien, har intresset varit stort.

Marknaden för reservdelar och teknisk service var god under större delen av året, men minskade kraftigt under hösten i samband med den försämrade sjöfartskonjunkturen. Efterfrågan på utrustningar och modifieringssatser som kan sänka bränsleförbrukningen på fartyg har utveck-

lats tillfredsställande. Under år 1981 erhölls order på 4 st dieselmotorer om sammanlagt 80 '

MW (110000 BHP) för marint bruk. Under året tecknades avtal om en paketleverans av ett dieselkraftverk på Barbados. Anläggningen är på 25 MW och ordersumman, 137 milj. kr., är företagets största hittills. Ytterli-

gare två order på motorer till dieselkraftverk till Bermuda resp. Färöarna på tillsammans 24 MW tecknades år 1981.

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till —25 milj. kr.

(—18). Resultatet har påverkats av lågkonjunkturen, som medfört att order

på marina dieselmotorer tagits till priser, som inte gett full kostnadstäck-

ning. Omorienteringen av verksamheten har inneburit omställningspro-

blem och försenad marknadsintroduktion.

Investeringarna under året uppgick till I1 milj. kr. och utgjordes av fastighetsförvärv och löpande ersättningsinvesteringar.

Antalet anställda ökade något under året och uppgick vid årsskiftet till 910.

Framtidsutsikter

Den förväntade ökningen på efterfrågan på motorer för dieselbruk kan endast delvis kompensera den minskade marina marknaden. Försäljningen

av reservdelar och teknisk service beräknas minska p.g.a. försämrad fraktmarknad.

Resultatet år 1982 bedöms bli sämre än år 1981.

Skr. 1982/83: 20 [16

Götaverken Ångteknik AB Översikt 1981 1980

(milj. kr.) (milj. kr.)

Historik

Götaverken Ångteknik försörjde ursprungligen Götaverkens fartygsbyggen med ångpannor. Sedan 1930-talet har verksamheten emellertid blivit alltmer separerad från skeppsbyggandet. Specialiseringen på cellulosaindustrin och den ökande internationaliseringen har ytterligare understrukit verksamhetens särart. I början av 1970-talet ombildades Götaverken Ängteknik till ett aktiebolag.

Bolagets verksamhetsinriktning | |

Götaverken Ångtceknik är en av världens ledande leverantörer av utrustning till cellulosaindustrin med en dominerande ställning i Skandinavien och Brasilien. Även inom energiförsörjnings- och värmeåtervinningsområdet har företaget en stark position med ett brett produktprogram. Götaverken Ångteknik har under de senaste åren genomfört en ökad satsning på export, utvidgat sina åtaganden mot allt större andel kompletta paketleveranser samt breddat produktprogrammet främst mot eldning av fasta bränslen.

Götaverken Ångteknik har huvudkontor i Göteborg, verkstäder i Göteborg, Gävle och Karlshamn samti kontor för division Maskinverken i Kallhäll. Dotterbolag finns i Canada och Norge. I Brasilien bedriver företaget verksamhet genom ett delägt bolag.

I början av år 1982 startades ett helägt dotterbolag Energus Fastbränsleteknik AB med inriktning på mindre turnkey fastbränsleeldade anläggningar.

Verksamheten under år 1981 |

Efterfrågan på utrustning till den svenska industrin har kraftigt minskat under de senaste åren och väntas bli fortsatt svag. Intresset har istället inriktats på Nordamerika. Företagets satsningar där har under året varit framgångsrika. Order har erhållits för ca 270 milj. kr. avseende en soda- . panna och en barkeldad panna till Great Northern Nekoosa, USA samt en turnkey barkeldad anläggning till Nova Scotia, Canada.

Skr. 1982/83: 20 117

I Sverige finns planer på omfattande investeringar i fastbränsleeldade hetvattenanläggningar, en marknad av stor betydelse för Götaverken Ångteknik. Möjligheten för svenska företag att konkurrera försvåras dock av subventionerade krediter från finska och danska leverantörer.

Under år 1981 har företaget bl. a. erhållit en större beställning från Stora Kopparberg på en bark- och koleldad anläggning samt order på en koleldad panna till Helsingborgs kommun. Vidare har erhållits en order på en anläggning med fluidbädd för förbränning av höganäskol.

Marknaden för Sunrod marina hjälpångpannor och avgaspannor har varit fortsatt stark under år 1981. Huvuddelen av tillverkningen går på export. Orderingången har ökat kraftigt och uppgick år 1981 till 820 milj. kr. (600). Orderstocken var vid årets slut 1200 milj. kr. (800).

Under år 1982 kommer en organisationsändring att genomföras med inrättande av resultatansvariga divisioner och produktgrupper. Vidare måste företagets verkstadskapacitet minskas som följd av den ändrade marknadsstrukturen med ett minskande arbetsinnehåll i projekten.

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till —97 milj. kr. (—6). Avvecklingskostnader hänförliga till brasilianska verksamheten har belastat resultatet med 64 milj. kr. Den otillfredsställande resultatnivån år 1981 har påverkats av låg fakturering, dåliga priser samt kalkylavvikelse på en större turnkey leverans.

Årets investeringar uppgick till 37 milj. kr. (24) varav 10 milj. kr. avsåg ökning i aktiekapitalet i Gotaverken Industria e Comercio, 15 milj. kr. nedlagda kostnader i egen fluidbäddanläggning, 6 milj. kr. fastighetsförvärv samt 6 milj. kr. löpande ersättningsinvesteringar.

Antalet anställda uppgick vid årets slut till drygt 1400 (1400).

Framtidsutsikter

Götaverken Ångtekniks produktprogram innebär goda utvecklingsmöjligheter. Ökade exportsatsningar för att kompensera bortfallet av den skandinaviska cellulosaindustrin är nödvändiga.

Den svenska marknaden kommer främst att avse fastbränsleeldade anläggningar för energiproduktion och värmeåtervinning. En förutsättning för att svenska leverantörer skall kunna hävda sig är cmellertid att de kan konkurrera på samma villkor som finska och danska leverantörer. Dessa erbjuder nu subventionerade krediter.

Resultatet år 1982 väntas bli avsevärt bätte än år 1981.

Skr. 1982/83: 20 118

Karskronavarvet AB

Översikt | 1981 1980

(milj. kr.) (milj. kr.)

Historik

Det äldsta bolaget inom Svenska Varv AB är Karlskronavarvet AB som grundades år 1679 och således har byggt fartyg under 300 år. Varvet var

från början helt inriktat på att täcka den svenska örlogsflottans behov av

underhåll, reparationer, moderniseringar och. nybyggen. Efter andra

världskriget genomfördes en omorganisation på grund av marinens minskade behov av tjänster i fredstid. De produktiva enheterna inom örlogsvarvet sammanfördes till Maskinverkstäderna i Karlskrona. Samtidigt inled-

des en omstrukturering av verksamheten mot en mer civil produktion. År 1961 ombidades företaget till Karlskronavarvet AB. År 1970 överfördes

Karlskronavarvet till industridepartementet och gick upp i det då nybil-

dade Statsföretag AB. Sedan år 1977 ingår företaget i Svenska Varv AB. Omfattande investeringar har genomförts i anläggningarna framför allt under 1970-talet då i princip ett helt nytt varv byggts upp. .

Under 1970-talet har ett flertal försök gjorts att minska beroendet av den svenska marinen, vars beställningsvolym kontinuerligt har minskat. Karlskronavarvet arbetade därför som underleverantör till storvarven under högkonjunkturen i början av 1970-talet och har sedan dess försökt diversifiera sig. Diversifieringsförsöken med undantag för den marina exporten har inte varit framgångsrika och Hvilans Mekaniska Verkstad avyttrades år 1977. Produktionen av civila fartyg upphörde under år 1981 och

verksamheten koncentreras åter på örlogs- och bevakningsfartyg samt

fartygsunderhåll för svenska marinen.

Bolagets verksamhetsinriktning

Karlskronavarvet är inriktat på tillverkning och underhåll av fartyg för svenska marinen samt produktion av örlogs- och bevakningsfartyg för

export. Fortsatt utveckling sker av större specialfartyg av plast. För den svenska marinen sker nyproduktion, moderniseringar och underhåll omfattande främst minfartyg, robotfartyg, ubåtar, minröjningsfartyg och be-

vakningsfartyg. Exportsatsningarna inriktas i första hand på patrullbåtar, minröjningsfartyg och bevakningsfartyg.

Skr. 1982/83: 20 119

Tillverkningen av handelsfartyg har upphört under året. Vidare har avtal träffats om att Karlskronavarvets vindkraftsprojekt fr.o.m. år 1982 överförs till det nybildade systerföretaget Svenska Varv Vindenergi AB.

Verksamheten under år 1981

Under året har beslut fattats om att anpassa produktionskapaciteten till marknadsförutsättningarna. Orsaken till neddragningen är bortfallet av den civila fartygsproduktionen, uteblivna framgångar på exportmarknader samt den avbrutna vindkraftssatsningen.

Ett omfattande åtgärdsprogram har under året påbörjats för att öka totaleffektiviteten i företaget. Verksamheten vid dotterbolaget Götaverken Sölvesborg AB har under flera år gett stora förluster. Då något alternativ för lönsam verksamhet inte kunnat identifieras har verksamheten avvecklats.

I början av året tecknades kontrakt med Försvarets Materielverk på två minröjningsfartyg typ M 80 för leverans år 1984. Fartygen byggs i glasfiberarmerad plast enligt den av företaget utvecklade sandwich-metoden och blir därmed de största örlogsfartyg som byggts vid företaget med

denna metod. |

I slutet av året tecknades kontrakt mellan Försvarets Materielverk, Kockums AB och Karlskronavarvet på fyra ubåtar av typ A17. Kontraktet innebär att Karlskronavarvet tillverkar för- och aktersektioner. medan Kockums utför konstruktionsarbete och tillverkar mittsektioner.

Vidare har Försvarets Materielverk beställt projektering av två ytattackfartyg typ YA8I, ett bevakningsfartyg samt fem svepkatamaraner, dvs. obemannade, fjärrstyrda minsvepningsfarkoster.

Avtal träffades vidare med Försvarets Materielverk för Sjöfartsverkets räkning om underhåll av isbrytarna ”Atle”, ”Ymer” och ”Frej” för en period om ytterligare fyra år.

Karlskronavarvets totala orderingång under året uppgick till 348 milj. kr. och inneliggande orderstock vid årets slut till 526 milj. kr. Företagets kapacitet är därigenom i stort sett belagd för åren 1982—1984.

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till — 165 milj. kr. (—-112). Därav utgjorde Karlskronavarvets resultat — 130 milj. kr. (—96). Karlskronavarvets resultatet har belastats med nedskrivning av anläggningstillgångarna med 55 milj. kr. Vidare har resultatet påverkats negativt av kraftiga kostnadsöverskridanden för under året levererade handelsfartyg samt för vindkraftsprototyperna.

Götaverken Sölvesborg AB:s resultat före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till 35 milj. kr. (— 16). Resultatet har belastats med bl. a. reservering för förlustrisker knutna till borgensåtaganden för tidigare fartygsleveranser samt kostnader för avveckling av verksamheten.

Antalet anställda var vid årsskiftet I 343 vid Karlskronavarvet och 4 vid Götaverken Sölvesborg. Under året har beslut fattats om personalminsk-

Skr. 1982/83: 20 | 120

ning vid Karlskronavarvet med totalt 342 anställda, varav 278 kollektivanställda och 64 arbetsledare och tjänstemän. Personalreduktionen slutförs under våren 1982.

Framtidsutsikter

Verksamheten vid Karlskronavarvet inriktas i fortsättningen helt på nyproduktion och underhåll av örlogs- och bevakningsfartyg, ett område inom vilket bolaget har en väl utvecklad kompetens. Dessa åtgärder i kombination med den omfattande rationalisering och effektivisering av verksamheten som inleddes under år 1981 kommer att ge en kraftig resultatförbättring de kommande åren och lönsamheten bedöms åter bli tillfredsställande.

Kockums AB Översikt 1981 1980

(milj. kr.) (milj. kr.)

Historik

Kockums grundades år 1840 av Frans Henrik Kockum. Produktionen dominerades då av jordbruksredskap, hushållsutrustning och järnvaror. År

1870 påbörjades skeppsbyggnadsverksamheten, då främst i form av reparationsuppdrag. Det första nybyggda fartyget levererades år 1873. Nybygge nr 76 som levererades år 1897 var varvets första tankfaryg. Den första undervattensbåten konstruerades och levererades under första världskri-

get (1914). Kockums har sedan dess byggt ca 40 ubåtar till den svenska

marinen. År 1940 byggde Kockums världens första helsvetsade handelsfartyg. År 1966 påbörjades byggnationen av torrdockan som kan härbärgera nybyggen på upp till 700000 dwt. Den stora bockkranen som dominerar stadsbilden i Malmö togs i bruk år 1974.

Bolagets verksamhetsinriktning

Kockums marknadsför och tillverkar stora tekniskt avancerade fartyg som ro/ro-fartyg, biltransportfartyg samt gas- och kemikalietankers. Dessutom arbetar Kockums med utveckling av prefabricerade processanläggningar och undervattensteknologi. Tillverkningen av verkstadsprodukter har fr.o.m. år 1982 överförts till det nybildade dotterbolaget Kockums Verk-

2 Skr. 1982/83: 20

städer AB. Bolagets verksamhet omfattar gjuteriprodukter, kvalificerad maskinbearbetning, fartygsutrustningar och reservdelar.

Verksamheten under år 1981

Ett omfattande effektiviseringsprogram — Det Stora Lyftet — inleddes under år 1981. Under år 1981 levererades sex civila fartyg: tre ro/ro-fartyg, två biltransportfartyg samt ett av de två lagerproducerade LNG-fartygen. Till Försvarets Materielverk levererades den sista ubåten av typ Näcken i en serie av tre.

Den totala orderingången under året uppgick till 2338 milj. kr. (776) varav 2000 milj. kr. avsåg exportorder. I januari 1981 träffades överenskommelse med Götaverken Arendal om tillverkning av en bostads- och serviceplattform som beställts hos Götaverken Arendal av Consafe Offshore AB. Det första av de två 133000 m? LNG-fartygen som färdigställts vid varvet kontrakterades i februari och levererades i december till ett västtyskt kommanditbolag.

I september tecknades kontrakt på fyra 38 100 dwt ro/ro-fartyg för leverans under år 1983 till The National Shipping of Saudi Arabia. Ordern, vars värde uppgår till totalt ca I 300 milj. kr., togs i hård internationell konkurrens.

Försvarets Materielverk (FMV) beställde i december för svenska marinens räkning fyra ubåtar för leverans under åren 1987-1989. För- och aktersektioner kommer att tillverkas vid Karlskronavarvet.

Under året erhölls vidare order på en större ombyggnad av ett belgiskt LNG-fartyg.

Årets resultat före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till —801 milj. kr. (—656). Resultatet har belastats med räntekostnader på 200 milj. kr. för finansiering av de två LNG-fartyg som byggts-för egen räkning samt med kursförluster på 211 milj. kr. Dessutom har resultatet belastats med 119 milj. kr. avseende en extraordinär nedskrivning av anläggningstillgångarna. :

Årets investeringar på ca 3 milj. kr. (8) har huvudsakligen omfattat mindre ersättningsinvesteringar.

Antalet anställda uppgick vid utgången av året till 4050 personer vilket innebär en minskning under året med 414 personer.

Framtidsutsikter

Den svaga efterfrågan på kemikaliefartyg väntas bestå under de närmaste åren. Intresset för nybeställningar av stora och tekniskt avancerade ro/ro-fartyg har ökat. Denna tendens kan bli bestående ytterligare några år beroende på bl. a. ökat ersättningsbehov och etablering av nya linjer. Flera offerter på prefabricerade fabriksanläggningar har lämnats under året. Möjligheterna att nå marknadsgenombrott inom detta affärsområde kommer därför att klarläggas under år 1982.

Skr. 1982/83: 20 122

För år 1982 förutses en kraftig resultatförbättring. Detta beror på att orderingången år 1981 kunnat ske till avsevärt bättre prisnivåer än tidigare. Priserna förväntas täcka varvets produktionskostnader. Vidare bortfaller den tunga finansiella belastningen av de lagerprodudcerade LNG-fartygen. Någon ytterligare nedskrivning av anläggningstillgångarna är heller inte aktuell eftersom anläggningsvärdena nu anpassats till nuvarande verksamhetsvolym. Till detta kommer effekten av det effektiviseringsprogram som inleddes år 1981.

Svenska Varv Utveckling AB Översikt 1981 1980

(milj. kr.) (milj. kr.)

Historik och verksamhetsinriktning

Svenska Varv Utveckling AB bildades under hösten 1977. Dess uppgift var att i samarbete med övriga bolag inom koncernen bedriva kommersiellt och tekniskt utvecklingsarbete avseeende stora affärsprojekt inom för koncernen nya verksamhetsområden. Bolagets verksamhet skulle ses som ett led i ansträngningarna att omrientera koncernen mot nya produktområden. För att tillföra bolaget ökat kunnande knöts till styrelsen utomstående experter från en rad olika branscher.

I samband med att bolagets resurser under år 1979 koncentrerades på affärsområdet prefabricerade anläggningar överfördes övriga utvecklingsprojekt till andra koncernföretag och till den i moderbolaget nyinrättade koncernstaben Koncernutveckling.

Svenska Varv Utveckling. även benämnt Swedyards Development Corp. (SDC) svarar för marknadsföring och utveckling av prefabricerade petrokemiska fabriker. Produktprogrammet omfattar såväl strandbaserade som flytande anläggningar för produktion av ammoniak/urea och metanol.

Anläggningarna innebär för kunderna investeringar i flermiljardklassen.

SDC samarbetar med det danska ingenjörsföretaget Haldor Topsge A/S. som är ett av världens ledande företag på petrokemiska processer och katalyvsatorer. Vidare samarbetar SDC med det italienska ingenjörsbolaget Snamprogetti och företag specialiserade på konstruktion av betongplattformar, transportarrangemang och lokala arbeten på fabriksplatsen.

Skr. 1982/83: 20 123

Verksamheten under år 1981

Under år 1981 har tekniska och marknadsmässiga resurser vid Götaverken Arendal och Kockums integrerats i koncernens prefabsatsningar. SDC's internationella marknadsföringsarbete har resulterat i ett kontakt-

nät på hög nivå i flertalet naturgasländer. Prefabkonceptet är väl introducerat hos Världsbanken, liksom hos internationella fonder och banker. De

internationella oljebolagen har visat stort intresse för bolagets koncept för offshoreproduktion av metanol.

Marknadsaktiviteterna har under året koncentrerats till ett antal priori-

terade affärsprojekt. I samarbete med Norsk Hydro a. s. och Haldor Top-

sge A/S har SDC i internationell konkurrens vunnit en anbudstävlan avseende en anläggning i Thailand för produktion av gödselmedel. För närva-

rande förhandlar SDC med thailändska regeringen om slutlig uppgörelse

för detta projekt. I Bangladesh har SDC i samarbete med Haldor Topsge A/S skaffat sig en bra förhandlingsposition avseende ett ammoniak/urcaprojekt. Ett s.k. Promotor's Agreement undertecknades i december 1981.

Som aktiv part att anskaffa nödvändig finansiering deltar International

Finance Corporation (IFC) som är ett dotterbolag till Världsbanken.

Det amerikanska företaget Agrico Chemical Company och SDC arbetar

med ett gödselmedelprojekt för Tanzania. Agrico Chemical Company har med den tanzanianska regeringen förhandlat samtliga avtal och bidrar med anskaffning av nödvändig finansiering för projektet.

De totala kostnaderna för utvecklingsverksamheten uppgick till 56 milj. kr. Investeringarna uppgick till 2 milj. kr., varav huvuddelen avsåg aktie-

förvärv. Genom att huvuddelen av utvecklingsprojekten har slutförts

minskade personalen under året till 65.

Frumtidsutsikter

Då det tekniska utvecklingsarbetet i huvudsak slutförts, kommer en neddragning av utvecklingsresurserna att ske. Marknadsresurserna kom-

mer emellertid att behållas på i stort sett oförändrad nivå och koncentreras

i första hand mot projekten i Thailand, Bangladesh och Tanzania.

Svenska Varv Vindenergi AB

Översikt 1981

(milj. kr.)

Skr. 1982/83: 20 124

Historik

Vindkraftsteknologin är en av de utvecklingssatsningar som prioriterats

inom koncernen. Utvecklingsarbetet bedrevs tidigare vid systerföretaget Karlskronavarvet AB men överfördes under år 1981 till det nybildade

Svenska Varv Vindenergi AB.

Bolagets verksamhetsinriktning .

Vindenergis affärsidé är att utveckla och marknadsföra energiproduce-

rande system med tyngdpunkt på vindkraft. Företaget är ett renodlat

marknadsförings- och engineeringsföretag och har ingen egen tillverkning.

Inom områdena aerodynamik och bladtillverkning samarbetar Vindenergi

med det amerikanska företaget Hamilton Standard som är en division inom

United Technologies Corp.

Verksamheten under år 1981

Ansvaret för färdigställande av två vindkraftsprototyper överfördes vid

årsskiftet 1981/82 från Karlskronavarvet till Vindenergi. Leverans sker

under år 1982. Det ena aggregatet skall placeras i Maglarp vid Trelleborg och det andra i Medicine Bow, Wyoming, USA. Dessa båda vindkraftverk

på 3 resp. 4 MW är de största i världen. Utvärderingen av aggregaten kommer att få väsentlig betydelse för Svenska Varvs fortsatta satsning inom vindenergiområdet. .

Samtidigt som prototyperna färdigställts fortgår framtagning av nästa

generation av stora vindkraftverk. Detta sker i samarbete med Hamilton Standard. Dessutom pågår ett intensivt utvecklingsarbete inom området

mindre och medelstora vindkraftverk, vilka bedöms kunna bli av stort intresse för bl. a. den europeiska marknaden.

Årets resultat före bokslutsdispositioner och skatt uppgår till —31 milj. kr. Resultatet har belastats med bl.a. kostnader för färdigställande av vindkraftsprototyperna.

Framtidsutsiker

Flera europeiska kraftbolag har visat ökat intresse för vindkraftverk och ett flertal projekt bearbetas. Någon projektstart bedöms dock inte kunna ske på den europeiska marknaden under år 1982. För den närmaste framtiden bedöms den nordamerikanska marknaden som mest intressant.

Skr. 1982/83: 20 125

Uddevallavarvet AB Översikt 1981 1980

| (milj. kr.) (milj. kr.)

Historik

Uddevallavarvet AB grundades år 1946 av skeppsredare Gustaf B. Thordén. Företaget utvecklades snabbt och var efter ca 15 år ett av världens 10 största varv. År 1958 övertogs varvet av en stiftelse med representanter för staten, Uddevalla stad och fyra större affärsbanker. Bakgrunden var att företaget i samband med investeringar råkat i likviditetskris. I januari 1963 träffades en överenskommelse mellan staten och Eriksbergs Mek. Verkstads AB om att de skulle bli hälftenägare i Uddevallavarvet. Avtalet skrevs på tio år men det sades upp av staten i maj 1971. Uddevallavarvet blev då helt statsägt som dotterbolag i Statsföretag AB och övertogs år 1977 av Svenska Varv AB.

Under senare år har ett omfattande investeringsprogram genomförts vid varvet som bl.a. fått en byggdocka för fartyg på upp till 800000 dwt och : nya verkstäder.

Bolagets verksamhetsinriktning

Uddevallavarvet har resurser för tillverkning av alla slags fartygstyper i storleksklasser upp till 700 000 dwt. Under de senaste åren har varvet med framgång introducerat flera nya fartygstyper på marknaden. Produktionen är huvudsakligen inriktad mot tank-, bulk- och enhetslastfartyg.

Verksamheten under år 1981

Uddevallavarvet levererade under året fem fartyg på tillsammans ca 367 000 dwt. Bland leveranserna märks M/T Oktania som är chartrad av OK och som huvudsakligen kommer att användas för transporter av raffinerade produkter från Brofjorden till olika svenska hamnar. Fartyget har byggts så att det uppfyller såväl internationella miljökrav som den mer krävande svenska miljölagstiftningen. Fartyget här utrustats med tvärpropellrar i såväl för som akter, vilket gör att bogserbåtsassistans inte kommer att behövas vid de täta hamnanlöpen utmed Sveriges kust.

Under året har kontrakt tecknats på fyra fartyg på tillsammans 289000 dwt. I januari kontrakterade J P Roed, i juni Björge-rederierna och i november A J Mörland vardera ett 55 000 dwt OBO-fartyg. Uddevallavar-

Skr. 1982/83: 20 126

vet har därmed en jämfört med andra varv mycket lång serie av i stort sett

identiska fartyg. Detta medför att produktionskostnaderna kan pressas

genom de serieeffekter som uppkommer. Fartygen har en mycket stor flexibilitet bl. a. genom ett speciellt pumparrangemang i lastrummen, vilket medför att de kan ta ett stort antal olika laster. I maj tecknades vidare kontrakt med Rasmussensrederierna på en s.k.

shuttle-tanker om 123 000 dwt för bojlastning vid oljefälten i Nordsjön.

Orderstocken omfattar nio fartyg på sammanlagt 544000 dwt. Detta

innebär sysselsättning för varvet ett stycke in på år 1983.

Uddevaltavarvet har intressen i 13 st fartyg som byggts vid varvet. Två

fartyg är med goda villkor på långtidsavtal sysselsatta med transport av

nordsjöolja. De övriga fartygen opererar för närvarande på spotmarknaden. Fartygen opereras av huvudredaren. |

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till —135 milj. kr. (—269). Årets resultat har belastats med 137 milj. kr. (— 141) för ej erhållna

räntor på rederifordringar. Dessa fordringar härrör från mitten av 1970-

talet. Redarna har emellertid till följd av den svaga fraktmarknaden inte kunnat betala futla räntor och amorteringar. Uddevallavarvet har därigenom kommit att kontrollera fartygen och i avvaktan på förbättrad fraktmarknad behållit fordringarna/fartygen. Resultatet för den egna rederi-

rörelsen uppgår till — 13 milj. kr. (—24). Investeringar uppgick till 8 milj. kr. (5). De avser huvudsakligen miljöoch mindre ersättningsinvesteringar.

Antalet anställda ökade under året och uppgick vid årets utgång till 3 005

(2912) personer. På tjänstemannasidan har skett en viss minskning, varför kollektivanställd personal står för mer än hela nettoökningen.

Framtidsutsikter

Genom den försämring som skett på marknaden för de fartygstyper Uddevallavarvet producerar har benägenheten att beställa nya fartyg

minskat och priserna pressats. Konkurrensen ökar dessutom genom att varvsindustrin byggs ut i andra länder. Resultatet av varvsverksamheten

beräknas emellertid komma att ligga på ungefär samma nivå som år 1981.

Zenit Shipping AB

Översikt 1981 1980

(milj. kr.) (milj. kr.)

Skr. 1982/83: 20 127

Historik

Zenit Shipping AB (tidigare Rederi AB Zenit) bildades år 1932 som dotterbolag till AB Götaverken med uppgift att investera i fartyg byggda:

vid varvet. I samband med omstruktureringen av den svenska varvsindu-

strin blev Zenit dotterbolag till Svenska Varv AB och handhar sedan år 1977 huvuddelen av rederiverksamheten inom Svenska Varv AB.

Bolagets verksamhetsinriktning

Zenit Shipping ansvarar för driften av hel- och delägda fartyg som byggts vid koncernens varv samt förvaltar kundfordringsengagemang.

Zenit har intressen i ett 30-tal fartyg — tankfartyg, produkttankfartyg, '

kylfartyg och OBO-fartyg (kombinationsfartyg). Zenit förvaltar och driver fartygen i samarbete med väl etablerade rederier. Befraktning och mark-

nadsföring av fartygen sker av resp. huvudredare. Genom samseglings-

pooler deltar Zenit i inbefraktningar. Zenits organisation är därigenom mycket liten och består vid årsskiftet endast av 27 personer. För att understödja försäljningsarbetet inom koncernens varvssektor följer Zenit sjöfartens utveckling och medverkar vid utarbetandet av affärsidéer och samarbetsformer.

Verksamheten under år 1981

Den tämligen stabila fraktmarknaden under år 1980 avlöstes år 1981 av en försämring. I slutet av året gav frakterna i stort sett inget bidrag till

kapitalkostnaderna. Försämringen var speciellt kraftig för OBO-tonnage

vilket medförde en avsevärd resultatförsämring för dessa fartyg jämfört med år 1980. Förlusterna hänförliga till tankfartygen har varit fortsatt

stora. På grund av lagringsuppdrag har de dock varit marginellt lägre än .

under år 1980. Under året har sju fartyg som Zenit haft intressen i sålts. Dessa var

tankfartyget Kollskegg, OBO-fartygen Havprins, Björgholm, Sevonia Team, Britannia Team och Gothia Tcam samt produkttankfartyget Osco Stripe. Fyra av de sålda OBO-fartygen har i samband med försäljningen

inbefraktats på perioder mellan 3 och 5 år.

Den 1 juli övertog Zenit 75 procent i det från Uddevallavarvet år 1978 levererade tankfartyget Nanny om 449 000 dwt. Andelen ägdes tidigare av Munkedals AB. Resterande 25 procent ägs fortfarande av Uddevallavarvet

AB. |

Vidare övertog Zenit den I januari 1981 aktierna i MariTerm AB, tidi-

gare dotterbolag till Svenska Varv Utveckling AB. MariTerm har 14 an-

ställda och bedriver konsultverksamhet för lasthantering, terminal- och sjötransportsystem.

Zenit ägde år 1981 48 procent av aktierna i Team Ship Holding Co Ltd samt förvaltade fordringar i de OBO-fartyg som bolaget tidigare beställt

vid Götaverken. Sex av bolagets åtta fartyg såldes under åren 1979—1981.

Skr. 1982/83: 20 128

Efter årsskiftet 1981/82 avyttrades aktierna och därmed samtliga ägarintressen i bolaget. Ett av de två återstående fartygen har i samband med aktieförsäljningen inbefraktats.

Tankfartyget Kollbris har efter årsskiftet sålts. =

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till 103 milj. kr. (52). I resultatet ingår vinster från försäljning av fartyg med 177 milj. kr. Resultatet har kraftigt påverkats av den negativa utvecklingen på fraktmarknaden. |

Framtidsutsikter

Lågkonjunkturen och besparingsåtgärder har medfört att världens förbrukning av oljeprodukter blivit mindre än vad som allmänt förutsetts. Detta påverkar negativt flertalet av Zenits fartygsintressen. Ett antal faktorer, främst en förväntad internationell konjunkturuppgång, bedöms emellertid medverka till en förbättrad fraktmarknad och därmed högre andrahandspriser för fartyg. Utvecklingen av marknaden för stora tankfartyg är dock svår att prognostisera. Förlusterna hänförliga till dessa fartyg bedöms emellertid bestå.

Avvecklingen av fartygsengagemanget följer uppgjorda planer och även för år 1982 planeras vissa fartygsförsäljningar, dock i mindre omfattning än år 1981. Avvecklingen av stortanktonnaget bedöms emellertid inte kunna ske inom de närmaste två åren. Verksamheten under år 1982 bedöms medföra avsevärd förlust.

Öresundsvarvet AB

Översikt 1981 1980

(milj. kr.) (milj. kr.)

Svenska Varvs förslag till avveckling av verksamheten vid Öresundsvarvet antogs av riksdagen i juni 1981. Samtidigt beslutade riksdagen anslå en

ekonomisk ram om totalt 1004 milj. kr. för täckande av förluster under avvecklingsperioden. :

Under året levererades två fartyg på sammanlagt 7280 dwt.

Produktionsresurserna har under året koncentrerats till att färdigställa beställda passagerarfärjor samt kombinerade bulk- och lo/lo-fartyg. Dess-

utom har varvet i reducerad omfattning arbetat med fartygsreparationer.

Skr. 1982/83: 20 129

Kvarvarande orderstock som består av totalt fyra fartyg levereras under år

1982. Under året har samtliga anställda varslats om uppsägning. De först uppsagda lämnar företaget vid halvårsskiftet 1982. Trots att varsel-.och

uppsägningstidpunkterna något senarelagts har personalavgångarna i stort sett följt avvecklingsplanen.

Stora ansträngningar har under året gjorts inom Öresundsvarvets organisation för att etablera nya företag på varvsområdet och i regionen i övrigt. Som ett resultat av detta arbete har i mars 1982 drygt 20 företag etablerats. Dessa beräknas komma att sysselsätta sammanlagt ca 550 personer, av vilka ca 400 tidigare anställda vid Öresundsvarvet. Etableringarna har haft en stabiliserande effekt på Öresundsvarvets verksamhet genom att en del av de nyetablerade företagen kunnat överta produktionsansvaret för avgränsade men väsentliga arbetsuppgifter.

Öresundsvarvets anläggningstillgångar överläts i april 1982 till Lands-

krona Finans AB. Detta bolag har bildats för att åstadkomma ny verksamhet i regionen i samband med att verksamheten vid varvet avvecklas. Öresundsvarvet är en av initiativtagarna till bildandet av Landskrona

Finans.

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till — 198 milj. kr.

(—369). De betydande produktionsstörningar som kännetecknade 1980 års verksamhet har under året kunnat undvikas och verksamheten har i allt väsent-

ligt kunnat bedrivas i enlighet med avvecklingsplanen. Den ekonomiska ramen för avvecklingsperioden bedöms kunna innehållas.

Antalet anställda uppgick vid årets slut till 2009 personer, en minskning med 583 personer under året.

9 Riksdagen 1982/83. I saml. Nr 20

Skr. 1982/83: 20 130

Övriga aktiebolag

AC-Invest AB

Översikt" 1981/82'"+

(milj. kr.) Omsättning Resultat före disp. och skatt Redovisat årsresultat Balansomslutning te Redovisat eget kapital to Investeringar weSscmn NISSoenS Antal anställda 1981/1982

3 +) Avser moderbolaget. ++) Preliminära uppgifter.

AC-Invest AB är ett nybildat regionalt utvecklingsbolag. Bolaget skall

genom samarbete med eller genom delägarskap i främst industriföretag

medverka till utveckling av nya eller befintliga produkter i syfte att öka

sysselsättningen inom Västerbottens läns näringsliv. Bolaget skall i övrigt

kunna bedriva med nämnda syfte förenlig verksamhet. De ekonomiska förutsättningarna för bolagets verksamhet bygger på ett aktiekapital på 5 milj. kr. samt att ägaren staten tillskjuter 5 milj. kr. varje år t. o. m. år 1984.

Därutöver tillskjuter landstinget i Västerbottens län 1 milj. kr. årligen under samma tid. Bolaget har under sitt första verksamhetsår engagerat sig ckonomiskt i

ett femtontal företag med ca 7,5 milj. kr. Bolaget har 3 anställda.

AB Aerotransport (ABA)

Översikt 1980/81 1979/80

(milj. kr.) (milj. kr.)

ABA ägs till lika delar av staten och det privatägda Svensk Interkontinental Lufttrafik AB (SILA). Bolagets flygtrafikrörelse har sedan den I oktober 1950 handhafts av konsortiet Scandinavian Airlines System — SAS. Andelarna i konsortiet är 2/7 vartdera för Det Danske Luftfartselskab A/S (DDL) och Det Norske Luftfartselskap A/S (DNL) samt 3/7 för

ABA. Svenska statens andel i SAS är således 3/14. Gemensamt med DDL

Skr. 1982/83: 20 131

och DNL äger ABA också konsortiet Scanair som uteslutande driver charterflygrörelse. Ägarförhållandet i Scanair är samma som i SAS.

Linjeflyg AB (LIN) ägs till lika delar av ABA och SAS. Svenska statens andel utgör sålunda 5/14.

ABASsS omsättning, som huvudsakligen består av fastighetsintäkter, var 1980/81 65,2 milj. kr. Därtill kommer finansiella intäkter och kostnader på —3,8 milj. kr. I denna post ingår ABAS andel (3/7) av SAS" och Scanairs resultat. ABA redovisade en nettovinst på 23,9 milj. kr.

SAS-gruppens driftsintäkter ökade 1980/81 med 1096 till 10 172 milj. kr. Förlusten före skatt uppgick till 103 milj. kr. Flygplansflottan uppgick den 30 september 1981 till 85 plan, därav 5 Boeing 747, 5 DC-10, 4 Airbus A 300 och I 1 DC-8.

SAS befordrade 1980/81 8,4 milj. passagerare, vilket är lika med föregående år. Genomsnittligt sysselsatte bolaget totalt 16425 personer varav i Skandinavien 14320 och i övriga länder 2 105.

Scanair har under verksamhetsåret befordrat 760 300 passagerare till 25 länder utanför Skandinavien för 23 researrangörer. De vanligast förekommande mottagarländerna var Spanien inkl. Kanarieöarna samt Grekland.

Scanairs resultat för verksamhetsåret visar en vinst på 4,2 milj. kr. varav ABAs andel (3/7) utgör 1,8 milj. kr. Omsättningen har uppgått till 477 milj. kr. Scanair har under verksamhetsåret haft i medeltal 222 anställda.

Linjeflyg AB (LIN) bedriver regujärtrafik på 22 orter. Under året befordrade LIN 2404000 passagerare. Totalt uppgick driftsintäkterna till 818.8 milj. kr.

Bolagets resultat för verksamhetsåret visar ett överskott av 20,2 milj. kr.

Aktiekapitalet uppgår till 100,0 milj. kr.

Bolaget har under verksamhetsåret haft i medeltal I 263 anställda.

Flygplansflottan bestod vid verksamhetsårets utgång av 10 F28-4000 med vardera 835 platser samt 3 F28-1000 med vardera 70 platser. Inga nya flygplan har anskaffats under verksamhetsåret. 2 st F28-4000 har beställts för leverans vid årsskiftet 1982/83.

Dotterbolag

AB Bromma Kontorstryck, vars aktiekapital är 900 000 kr., hade 1980/81 en omsättning på 37,3 milj. kr. Antalet anställda uppgick i medeltal till 99 personer.

Sörmlands Grafiska AB har ett aktiekapital på 6,0 milj. kr. Omsättningen under år 1980/81 var 90,6 milj. kr. Antalet anställda uppgick i medeltal till 306 personer.

Sky Market Promotion AB är ett helägt dotterbolag till Sörmlands Grafiska AB. Aktiekapitalet är 1,0 milj. kr. Omsättningen 1980/81 var 16,7 milj. kr. Företaget producerar reklam och annonser för bl. a. SAS-koncernen och associerade företag. Antalet anställda uppgick i medeltal till 21 personer.

Skr. 1982/83: 20 122

Scantype Publishing AB är ett helägt dotterbolag till Sörmlands Grafiska

AB. Aktiekapitalet är 100000 kr. Omsättningen under år 1980/81 var 4,4 milj. kr. Företaget bedriver förlags- och annonsackvisitionsrörelse. Antalet anställda uppgick till 2 personer.

Apoteksbolaget AB

. Översikt 1981 1980

: (milj. kr.) (milj. kr.)

Apoteksbolaget AB bildades i augusti 1970 och övertog den 1 januari 1971 med ensamrätt detaljhandeln med läkemedel i landet.

Apoteksbolaget ägs till 2/3 av staten och 1/3 av: Apotekarsocietetens

stiftelse för främjande av farmaciens utveckling m.m. Ramarna för bolagets verksamhet är angivna i ett avtal med staten, vilket gäller t.o.m. den 31 december 1985. Bolaget skall utan vinstintresse svara för en god läke-

medelsförsörjning i landet.

Bolaget har fyra dotterbolag: ADA AB, som bedriver partihandel med läkemedel m. m., Basicon AB som bedriver viss konsulterande verksam-

het samt Apoteksdistribution AB och Apoteksinformation AB som är

vilande bolag.

Apoteksbolagets huvudsakliga uppgift är att upphandla och distribuera läkemedel. I rörelsen ingick vid utgången av år 1981 737 apoteksenheter med försäljning av läkemedel till allmänheten. I detaljhandelsdistributionen ingick härutöver ca I 500 apoteksombud, huvudsakligen i glesbygd.

Omsättningen år 1981 uppgick till 4,6 miljarder kronor (4,2). Omsättningsökningen var i huvudsak värdemässig.

Det ekonomiska resultatet av moderbolagets verksamhet var före bokslutsdispositioner och skatt 113,7 milj. kr. (-0,7) och det redovisade nettoresultatet 12,9 milj. kr. (0,0).

Dotterbolaget ADA AB hade under år 1981 en omsättning på 2,1 mil-

jarder kronor (2,0) och redovisade före bokslutsdispositioner och skatt ett överskott på 28,0 milj. kr. (24,1). Nettoresultatet redovisades med 0,3 milj. kr. (0,2). Investeringarna år 1981 uppgick för Apoteksbolaget till 100,6 milj. kr. (93,6) och för ADA till 4,0 milj. kr. (3.7).

Skr. 1982/83: 20 133

Medelantalet anställda uttryckt i heltidsarbetande uppgick under året till 9692 (9890) i Apoteksbolaget och till 592 (588) i ADA.

Försäljningen av läkemedel väntas volymmässigt minska något under år 1982. Övrig apoteksförsäljning, kemisk-tekniska varor, sjukvårdsartiklar m.m., beräknas däremot visa viss volymmässig ökning. Det ekonomiska utfallet år 1982 bedöms bli ungefär oförändrat för både Apoteksbolaget och ADA.

AB ASEA-ATOM

Översikt 1981 1980

- (milj. kr.) (milj. kr.)

Historik

År 1968 träffade staten avtal med ASEA om samarbete på kärnkraftområdet, varvid bildades AB ASEA-ATOM, som ägs till hälften av staten och

till hälften av ASEA.

Bolaget bedriver utveckling, konstruktion och marknadsföring av kärn-

reaktoranläggningar och kärnreaktorbränsle samt försäljning av kompletterande tjänster sammanhängande med sådant bränsle. Under år 1979

förlängdes det tidigare avtalet, varvid bl.a. överenskoms att ASEA- ATOM skall kunna utnyttja sin erfarenhet och kompetens även inom

sådana områden som fossileldade kraftverk, avsaltningsanläggningar och

speciell processindustri.

Verksamheten under år 1981

Den internationella kärnkraftmarknaden har under året. liksom under de

närmast föregående åren, varit svag och av samma skäl som angivits i

tidigare årsredovisningar. De länder som haft och har ett omfattande kärnkraftprogram har emellertid fortsatt planerad utbyggnad med korrek-

tion för de ändringar som inträffat i fråga om efterfrågan på elkraft. Exem-

pel i detta avseende är Frankrike, Japan och Sydkorea. Den nytillträdda

administrationen i USA har med kraft understrukit kärnkraftens betydan-

de roll i energiförsörjningen, men konkreta åtgärder för att stimulera och underlätta upphandlingen av kärnkraftverk för kraftföretag och Ieverantörer har ännu ej aviserats.

Skr. 1982/83: 20 134

Under året har överenskommelser träffats med Forsmarks Kraftgrupp AB och Oskarshamnsverkets Kraftgrupp AB om revidering av kontraktsvillkoren med anledning av den senareläggning av Forsmark 3 och Oskarshamn 3, som föranletts av politiska energibeslut. Överenskommelserna innehåller i båda fallen en s.k. bonusklausul. som ger ASEA-ATOM möjlighet till en extra intäkt i det fall anläggningarna färdigställs för kraftproduktion före avtalad leveransdag. I december nåddes principöverenskommelse med kraftföretagens gemensamma serviceorganisation, KAS. om innehållet i och omfattningen av ett 5-årigt serviceavtal för de av ASEA-ATOM i Sverige levererade kärnkraftverken.

ASEA-ATOM-koncernens fakturering uppgick till 2583,9 milj. kr. (1102,3), varav ASEA-ATOM 1893,4 milj. kr. (1096,0). Faktureringen avser till sin huvuddel leverans av Forsmark 2, TVO II, ersättningsbränsle samt service- och konsultuppdrag.

Beställningsingången för ASEA-ATOM-koncernen uppgick till 817.4 milj. kr. (964,8), varav ASEA-ATOM 620,2 milj. kr. (958,3). En väsentlig del av detta belopp är hänförbart till ovan nämnd omförhandling av kontraktsvillkoren för Forsmark 3 och Oskarshamn 3. Värdet av inneliggande order vid årets slut uppgick för ASEA-ATOM-koncernen till 4966,1 milj. kr. (6 300,4), varav ASEA-ATOM 4 966,1 milj. kr. (5 858,6). Beställningsingången anges i prisnivån vid beställningstidpunkten. medan orderstocken anges i gällande prisnivå vid bokslutstidpunkten.

I de av bolaget levererade svenska kärnkraftverken, Oskarshamn 1 och 2, Barsebäck 1 och 2, Ringhals I samt Forsmark 1 och 2, har under året producerats ca 30 (ca 21) miljarder kWh. Den genomsnittliga kapacitetsfaktorn för de nämnda kärnkraftverken var ca 7690 (ca 74Z). Totalt uppgick kärnkraftproduktionen i Sverige under år 1981 till ca 37 miljarder kWh, vilket är 1I' miljarder kWh mer än föregående år och motsvarar ca 3676 av landets totala elkraftproduktion.

TVO I i Olkiluoto i Fintand har under året producerat ca 4,7 miljarder kWh (4,5) och uppnått en kapacitetsfaktor på ca 7996 (769). I TVO II inmonterades i juli en nytillverkad generatorrotor och anläggningen har sedan dess gått i stort sett störningsfritt. Även TVO I försågs med en nytillverkad generatorrotor i oktober.

Arbetet inom bolagets samarbetsavtal med Studsvik Energiteknik AB liksom inom kollektivforskningsavtalet har gått planenligt. Bolaget har med amerikanska partners bildat ett dotterbolag i USA. AROS Corporation. med säte i King of Preussia utanför Philadelphia i staten Pennsylvania. ASEA-ATOM innehar f.n. 7096 av aktierna i AROS, vars verksamhet i första hand kommer att avse försäljning av service och konsulttjänster till amerikanska kraftföretag. Avsikten är att AROS i väsentlig utsträckning skall utnyttja resurser hos moderbolaget i Västerås. I slutet av december har bolaget med ASEA AB och det av ASEA helägda Industridata AB (IDATA) träffat en överenskommelse innebärande att ASEA-ATOM från

Skr. 1982/83: 20 135

årsskiftet övertar IDATAS Avdelning för Teknisk databehandling. Avsikten är att driva denna verksamhet vidare i ett av ASEA-ATOM helägt dotterbolag. Bolaget har med Kvaerner Engineering i Norge träffat ett avtal, som syftar till samarbete inom offshore och det petrokemiska området.

Bolaget har med verkan fr. o. m. den 1 januari 1982 genomfört en omfattande omorganisation. Verksamheten kommer att bedrivas inom fyra resultatansvariga avdelningar, Nukleära anläggningar, Bränsle. Service samt Energi- och processteknik, som betjänas av en central Teknisk avdelning. Ledningsfunktionen har dessutom förstärkts bl.a. genom utnämning av två vice verkställande direktörer.

Efter en avsättning med 110 milj. kr. till varulagerreserven, som därmed uppgår till 245 milj. kr., har årets vinst, 98 milj. kr.. disponerats så att till reservfonden avsatts 9,8 milj. kr., till aktieägarna har utdelats 20 milj. kr., i ny räkning överförts 73,2 milj. kr.

ASG AB Översikt 1981 1980

(milj. kr.) (milj. kr.)

Historik

ASG började sin verksamhet år 1935 under firma AB Svenska Godsbilcentraler. Bolaget var från början ett helägt dotterbolag till Rederi AB Svea och verksamheten omfattade enbart inrikes landsvägstrafik. I början av 1940-talet inträdde de svenska järnvägarna (SJ och de enskilda järnvägarna) som hälftendelägare i ASG och bolagets verksamhet utvidgades till att omfatta även inrikes samlastning på järnväg. Bolagets firma ändrades

samtidigt till AB Svenska Godscentraler. Efter andra världskrigets slut inledde ASG sin internationella trafik, som därefter successivt utvidgats och nu utgör en betydande del av bolagets verksamhet. Alltjämt är dock

inrikestrafiken på landsväg och järnväg den omsättnings- och resursmässigt dominerande delen av bolagets verksamhet.

Begreppet ASG hade redan tidigt kommit att såväl nationellt som internationellt helt stå för bolagets identifikation. men först år 1978 fann patent-

och registreringsverket tillräckliga skäl att godkänna begreppet ASG som

bolagets firma. Bolagets nuvarande firma, ASG AB, registrerades i slutet av är 1978.

Skr. 1982/83: 20 136

Bolagets syfte

Målet för ASGs verksamhet är att betjäna det svenska näringslivet i Sverige och i utlandet med att organisera och administrera transport. spedition och lagring, allt inom ramen för tillfredsställande lönsamhet.

Bolagets omfattning

ASG AB är moderföretag i en företagsgrupp. som omfattar ett 40-tal enheter i Sverige och utlandet. ASG-koncernens omsättning uppgick år 1981 till 5771 milj. kr.

I koncernen sysselsätts ca 4600 personer, varav nära 500 i filialer, dotterbolag och försäljningskontor i utlandet.

Verksamheten under år 1981

Verksamheten inom ASG-koncernen har under år 1981 allmänt sett kännetecknats av en fortsatt koncentration till huvudområdena transport, spedition och lagring. Ägarintressena i ett dotterbolag med verksamhet av för ASG mera perifert intresse har avyttrats.

Under inverkan av den djupa lågkonjunkturen sjönk den transporterade godsmängden i ASG trafiker under år 1981 med 82 i jämförelse med år 1980. Hårdast drabbades inrikestrafiken, som är väsentligt mer volymberoende än utrikestrafikerna.

ASG lagringsverksamhet expanderade kraftigt under år 1981, genom tillkomsten av nya, förhyrda lagringsutrymmen bl. a. i Örebro och Norrköping. Vid 1981 års utgång disponerade ASG en total lagringsyta om ca

355 000 m”.

Trots den ogynnsamma konjunkturutvecklingen blev ASG-koncernens rörelseresultat efter planenliga avskrivningar drygt 6 milj. kr. eller 3292 bättre än år 1980. Finansnettot försämrades med drygt 7 milj. kr., främst beroende på devalveringen hösten 1981. som innebar kraftigt höjda kostnader för koncernens upplåning i utländsk valuta. Efter extraordinära poster, netto + 1 milj. kr. (+ 5) blev ASG-koncernens överskott före bokslutsdispositioner och skatter 18,6 milj. kr. (23,7). Efter bokslutsdispositioner om 8.7 milj. kr. (16,2) och skatter 5,7 milj. kr. (5,1) redovisar ASG-koncernen för år 1981 en nettovinst om 5,0 milj. kr. (2.6).

ASG-koncernens investeringar i fastigheter och inventarier uppgick år 1981 till 96,9 milj. kr. Härav svarar moderbolaget för 61.9 milj. kr.

Den under år 1981 beslutade utbyggnaden av terminalanläggningen i Stockholm-Västberga har år 1981 forskridit planenligt. Totalkostnaden beräknas nu komma att uppgå till ca 130 milj. kr. Fram t. o. m. är 1981 har medelsförbrukningen uppgått till 50 milj. kr.

Framtidsutsikter

Mycket talar för att botten på lågkonjunkturen nås i början av år 1982. En konjunkturuppgång, som i Sverige synes bli exportledd, väntas komma

Skr. 1982/83: 20 ' 137

mot slutet av år 1982. De allmänekonomiska förutsättningarna för ASGkoncernens verksamhet borde därför kunna bli något gynnsammare år

1982 än under lågkonjunkturåret 1981. Även en mindre ökning av godsvolymerna borde i förening med en förhållandevis lugn kostnadsutveckling

innebära en förstärkning av rörelseresultatet.

Riksdagens beslut om senareläggning av avdragsrätten för införselmervärdeskatten innebär för ASGs vidkommande att företagets behov av

rörelsekapital ökar väsentligt.

Brygginvest AB med AB Pripps Bryggerier

"Översikt 1981/82 1980/81”

(milj. kr.) (milj. kr.)

+ 790701—-800930

Brygginvest AB är ett statligt investmentbolag med huvuduppgift att

initiera och medverka vid strukturförändringar inom bryggeribranschen.

Brygginvest bildades under våren 1979 efter riksdagsbeslut. I regeringens proposition i ärendet bedömdes aktiva statliga insatser som nödvändiga i syfte att skapa konkurrenskraftiga företagsstrukturer med långsiktiga

överlevnadsmöjligheter och för att kunna ta hänsyn till samhällets regionalpolitiska och sysselsättningspolitiska intressen.

Brygginvest förvaltar statens aktier (75 Z:) i AB Pripps Bryggerier samt

har ett minoritetsengagemang i mälteriföretaget Nord-Malt AB samt i Åbro Bryggeri KB. Enligt riksdagsbeslutet har Brygginvest framlagt en struktur-

plan för bryggeribranschen samt medverkat vid samordning av några bryg-

geriföretag. Nyligen presenterades ett handlingsprogram för regeringen

med förslag till förändringar angående bryggeriindustrins framtida struktur i Sverige. Detta handlingsprogram ligger till grund för nu pågående för-

handlingar med olika berörda parter inom branschen.

Historik

Koncernens verksamhet består till huvudsaklig del av dryckes- och mälterirörelse. I dryckesrörelsen ingår tillverkning, försäljning och distribution av maltdrycker, mineralvatten, kolsyrade läskedrycker, stilldrink-

ar, juicer, safter och pulverdryck. .

Skr. 1982/83: 20 138

Bolagets omfattning (Pripps)

Den helt dominerande delen av koncernens verksamhet utgörs av dryckes- och mälterirörelse.

Tillverkningen fördelas på sju bryggerier, av vilka Torsby endast tillverkar läskedrycker och Gällivare endast maltdrycker. Cirka hälften av moderbolagets dryckesvolym tillverkas i Bromma och en fjärdedel i Göteborg. Kapacitetsutnyttjandet av tappningslinjerna i Bromma och Göteborg har under året i genomsnitt varit cirka 65 7.

Under avsnittet Verksamheten under år 1981 redovisas nedläggning av ett antal depåer under året. Därefter uppgår antalet kvarvarande depåer till 22 vilka jämte bryggerierna svarar för försäljning och distribution till

bolagets cirka 45 000 kunder. |

Det helägda dotterbolaget Bryggeri AB Falken bedriver tillverkning endast i Falkenberg. Distributionen till Falkens kunder sker dessutom från åtta depåer i södra och mellersta Sverige.

Dotterbolaget L. G. Fredriksson Handels AB, Malmö bedriver handelsoch agenturverksamhet med tyngdpunkten förlagd till förpackningar och livsmedelsråvaror. Bolaget äger dessutom 51 Z av aktierna i Scandinavian Fertilizers AB, Malmö. Verksamheten i sistnämnda bolag har hittills i huvudsak bestått av import och försäljning av flytande konstgödsel.

En internationalisering av dryckesrörelsen har startat och ett fotfäste har erhållits i USA genom dotterbolaget Pripps Incorporated i New York.

Statens innehav av aktier i Pripps utgör 759. Återstående 2596 av aktierna innehas av Beijerinvest AB.

Verksumheten under år 1981.

Koncernens omsättning (exkl. dryckesskatter) ökade från 1528 till I 607 milj. kr. Av ökningen svarade moderbolaget för merparten eller 71 milj. kr. medan nyförvärvade företaget Scandinavian Fertilizers ingår med 22 milj. kr. Detta innebär vidare att medan Falken visade en i stort sett oförändrad omsättning, sjönk omsättningen i L. G. Fredriksson med 13 milj. kr. Omsättningen påverkades negativt av den tidigare beskrivna volymminskningen men positivt av prishöjningarna under året. Dessa uppgick till cirka 3,5Z räknat på prisläget vid årets början. Med hänsyn till att konsumentprisindex under motsvarande tid stigit med cirka 117 står det klart att prishöjningarna inte varit tillräckliga för att kompensera kostnadsstegringarna. Rationaliseringsverksamheten har inte kunnat bedrivas i full utsträckning. Produktiviteten (mätt i såld volym per anställd) i koncernen är praktiskt taget oförändrad. Resultatet efter kalkylmässiga avskrivningar och finansnetto uppgick till 43,9 milj. kr. jämfört med 19,8 milj. kr. f. år. I dessa siffror ingår prisstegringsvinst i lager med 21,8 resp. 8,8 milj. kr. Exkluderas nämnda prisstegringsvinst på 21,8 milj, kr. samt det starkt förbättrade finansnettot 22,5 milj. kr. erhålls ett rörelseresultat på -0,4 milj. kr. mot fjolårets på motsvarande sätt beräknade 9.9 milj. kr.

Skr. 1982/83: 20 139

Resultatet efter planenliga avskrivningar och finansnetto visar en för-

bättring från 67.7 milj. kr. till 97.7 milj. kr.

Dotterbolaget Falkens resultat efter kalkylmässiga avskrivningar och finansnetto visar i stort sett samma negativa resultat som f. år eller -10,5 milj. kr. (—9.8). Rationaliseringsvinsterna genom överflyttning av tillverk-

ningen från Borås till Falkenberg slår igenom först under åren 1981—1982.

Verksamheten i Pripps Inc., som befinner sig i ett uppbyggnadsskede,

visade för det gångna året en förutsedd förlust på 6.0 milj. kr.

Investeringarna uppgick under året till 59 milj. kr. (44). Strukturratio-

naliseringen av varuhanteringen fortsätter. Som ett led i denna verksamhet har depåerna i Karlskrona, Varberg, Borås, Västervik och Linköping avvecklats. I Umeå har uppförandet av en ny depå igångsatts. Av större fastighetsförsäljningar kan nämnas försäljningen av Lyckholms Bryggeri i Göteborg.

Den målmedvetna satsning som påbörjades under fjolåret med syfte att reducera rörelsekapitalet har fortsatt. vilket givit resultat i ett starkt förbättrat finansnetto. Detta arbete i förening med fastighetsförsäljningar. äterhållsamhet på investeringssidan och försäljning av stora poster av

börsnoterade aktier har medverkat till att de likvida medlen inom koncernen ökade från 331,6 milj. kr. till 361,5 milj. kr.

Framtidsutsikter

Utvecklingen inom bryggeribranschen har under senare år varit ogynnsam. beroende bl. a. på avvecklingen av mellanölet år 1977. Trots att viss kapacitetsminskning ägt rum har överkapaciteten inom näringen ytterliga-

re ökat. Denna överkapacitet i förening med anda faktorer har lett till att lönsamheten för branschens företag försämrats. För Pripps-koncernen har rörelseresultatet sjunkit väsentligt.

Mot denna bakgrund är framtidsutsikterna svårbedömda men får i dagens läge anses som dystra. En strukturrationalisering skulle kunna förbättra situationen. Vidare synes en förbättring av lönsamheten vara nöd-

vändig på kort sikt. Resultatet för 1981/82 är svårbedömt. Under vissa

förutsättningar kan dock ctt klart bättre rörelseresultat uppnås.

Domänföretagen AB

Översikt 1981 1980

(milj. kr.) (milj. kr.)

Skr. 1982/83: 20 140

Historik

Domänverket är ett affärsdrivande verk. Dess verksamhet regleras av en

instruktion, som fastställes av regeringen. Instruktionen innehåller vissa

begränsningar av handlingsfriheten, bl.a. finansiella. Domänverket får

t.ex. ej lämna lån, ej heller upptaga lån från andra än riksgäldskontoret

med undantag av normala varukrediter. Domänverket får ej ställa säker-

heter.

För att domänverket skulle kunna driva verksamhet under något friare former och kunna finansiera denna via den normala kreditmarknaden

bildade och förvärvade man aktiebolag. Toch med att moderföretaget i denna koncern var ett affärsverk kunde ej

en aktiebolagsrättslig koncern bildas. Man gick bl. a. miste om möjligheter till resultatutjämning genom koncernbidrag och om möjligheterna att utnyttja en koncerns finansiella styrka och en effektiv finansiell styrning.

För att komma till rätta med detta bildades den 31 december 1975 Domänföretagen AB, som nu äger och förvaltar aktierna och andelarna i

domänkoncernens dotterbolag samt driver viss egen rörelse. bl.a. jord-

bruk och skogsbruk. Domänföretagen AB är moderbolag i en koncern med

drygt 50 bolag.

Bolagets syfte

Domänföretagen AB och dess dotterbolag bygger alla sin verksamhet på

produkter från domänverkets marker och på det kunnande som utvecklats

i skötseln av dessa marker. Bolagen är en integrerad del av domänkoncer-

nen och ett viktigt komplement till domänverkets skogliga verksamhet.

Eftersom sysselsättningen och verksamheten I skogsbruket successivt beräknas komma att minska, är bolagens verksamhet ett sätt att minska koncernens stora beroende av skogsbruket genom att utveckla och marknadsföra andra produkter med anknytning tll naturresurserna mark och skog.

Bolagets verksamhetsinriktning

Domänföretagskoncernen omfattar virkesförädling, produkter för

skogsbruk, turism och fritid, tomtexploatering, grus- och vägentreprenader, betongvaror, miljö och energi. Koncernens omsättning för är 1981

uppgick till 731 milj. kr. vilket är en ökning med 17 milj. kr. mot föregående år. Av koncernomsättningen svarade virkesförädlingen för 481 milj. kr. cHer 6676.

Verksamheten under år 1981

Förändringar i koncernen. Domänföretagen AB har i början av år 1981 från Statsföretag AB förvärvat samtliga aktier i Svenska Torv AB, Sösdala. Bolaget skall vid sidan av sin nuvarande verksamhet inom odlings-

torvområdet verka som bas för koncernens utveckling inom bränsletorv-

området.

Skr. 1982/83: 20 141

DomänGrus AB har i början av år 1981 köpt samtliga aktier i Nykvarns Cementgjuteri AB och Grus och Singel AB, Nyköping. Bolagen har produktion och försäljning av betongvaror respektive färdig betong.

Dessutom har DomänGrus AB under perioden förvärvat samtliga aktier i Thure Luhr AB, Smedjebacken och hälften av aktierna i AB Bergslagsbetong, Ludvika. Bolagen har produktion och försäljning av färdig betong samt driver grus- och åkerirörelse.

Vilhelminasågen AB har under året förvärvat samtliga aktier i Dorotea Emballage AB som främst tillverkar och marknadsför lastpallar.

Minoritetsposten i Horndalsträ AB har under året förvärvats av Domänföretagen AB. :

Marknad och produktion. Den redan tidigare svaga marknaden för trävaror mattades ytterligare under år 1981. En av de viktigaste orsakerna var det höga ränteläget i ftämst USA, men även i Sverige och övriga Europa. Bostadsbyggandet och nyinvesteringar i industrin sjönk kraftigt.

Devalveringen av den svenska kronan i september 1981 återställde Sveriges konkurrenskraft i jämförelse med andra producentländer, men priseffekten uteblev. Först mot slutet av år 1981 kunde priserna återhämtas i viss mån.

För övriga bolag noteras en negativ marknadsutveckling för fritidstomter och fritidshus och en positiv marknadsutveckling för grus och betong, skogstillbehör och konsulttjänster inom skogsbruket.

Genom köpet av Svenska Torv AB har möjligheterna ökats till en bredare etablering på energisidan. .

Resultat. Rörelseresultatet före avskrivningar enligt plan minskade från 65,5 milj. kr. till 42,7 milj. kr.

En mycket kraftig resultatförsämring har skett för de träförädlande bolagen beroende på en minskad efterfrågan och lägre prisnivå än föregående år.

Finansnettot, skillnaden mellan finansiella intäkter och kostnader, försämrades med 24,5 milj. kr. till —37,.8 vilket främst hänför sig till de virkesförädlande bolagen. I finansnettot ingår också utvecklingskostnader för intressebolagen NyDo Energi och Forestema.

Resultatet före bokslutsdispositioner minskade med 48,8 milj. kr till — 27,9 milj. kr. 1981 års resultat har belastats med utvecklingskostnader på 8,7 milj. kr. i intressebolagen NyDo Energi, Forestema samt i Wirewoodföretagen. Koncernen redovisar sålunda exklusive dessa utvecklingskostnader ett resultat före bokslutsdispositioner och skatt på — 19,2 milj. kr.

Investeringar och personalutveckling. Årets nettoinvesteringar uppgick till 39.3 milj. kr. mot 56,5 milj. kr. föregående år. Försäljningen av anlägg-' ningstillgångar uppgick till 39,9 milj. kr. vilket är en ökning med 33,2 milj. kr. Ökningen hänför sig huvudsakligen till försäljningen av Svereks skogsfastighet till domänverket.

Koncernens planenliga avskrivningar uppgick under år 1981 till 37.5

Skr. 1982/83: 20 142

milj. kr. (29,4). Under året har medelantalet anställda i koncernen uppgått till 1553 (1535).

Framtidsutsikter

Utsikterna inför år 1982 är alltjämt oklara. I denna situation ter det sig föga meningsfullt att göra en resultatprognos. Domänföretagen har träffat avtal om fortsatt leverans av enkla trähus till Italien. Den hägrande konjunkturuppgången tycks emellertid ständigt flytta sig. Trävarulagren i Europa är dock så små att de rimligtvis måste fyllas på inom nära tid. En förstärkning av avsättningsläget för trävaror borde därför komma under senare delen av året. En sådan förbättring blir avgörande för Domänföretagens lönsamhetsutveckling under år 1982.

ELLEMTEL Utvecklings Aktiebolag

ELLEMTEL Utvecklings Aktiebolag ägs till lika delar av televerket och Telefonaktiebolaget L M Ericsson. Bolaget bildades år 1970 i syfte att sammanföra parternas utvecklings- och drifterfarenheter inom telekommunikationsområdet. Verksamheten omfattar huvudsakligen utvecklingsoch konstruktionsarbete, som beställs av delägarna. Tillverkningen är förlagd till delägarnas resp. verkstadsenheter.

Verksamheten under år 1981

Beställning av tekniskt arbete från televerket och L M Ericsson uppgick för år 1981 till 267,0 milj. kr. (164,3). Av de tidigare erhållna och under året inlagda beställningsvolymerna återstod som orderstock vid 1981 års utgång

270,6 milj. kr. (197,4).

Faktureringen uppgick till 193,8 milj. kr. (174,5).

Verksamheten år 1981 har dominerats av de tre stora produktområdena publika telefonstationer, publika datanät och privata telefonväxlar.

Inom telefonstationsområdet har konstruktionsarbetet för digitalt utbrutet abonnentsteg slutförts och en första anläggning har tagits i drift under våren 1982 i Kalmar. Utvecklingsarbetet på en ny processor för små stationer har fortsatt planenligt.

Skr. 1982/83: 20 . 143

Anläggningarna för det nordiska datanätet i Stockholm. Köpenhamn, Oslo och Helsingfors togs i kommersiell drift under hösten 1981. Utvecklingsarbetet fortsätter med funktionella tillägg.

Inom området privata telefonväxlar har utvecklingen av den digitala kontorsväxeln med stort kapacitetsområde från 100—10000 anknytningar fortsatt.

Telefonapparatfamiljen DIAVOX har kompletterats med ytterligare varianter.

FFV-Företagen AB

Översikt 1981 1979/80"

(milj. kr.) (milj. kr.)

+ avser 18 mån.

Bolaget skapades vid halvårsskiftet 1979 efter beslut av riksdagen. Bolaget är ett holdingbolag som har till uppgift att förvalta aktier i dotterbolagen och lämna en med denna verksamhet sammanhängande finansiell och administrativ service till dotterbolagen.

Telub AB, det största dotterbolaget, med drygt 1000 anställda och verksamhet främst i Växjö tillhandahåller tekniska konsulttjänster och underhåll inom främst de datatekniska och teletekniska områdena. Största enskilda kund är det svenska försvaret. Telub marknadsför också tjänster inom området teknisk information och dokumentation samt utför service av datorer och terminalsystem. Företaget är vidare leverantör och tillverkare av elektroniska vågar och vägningssystem, utrustningar för betalningsbelagd parkering och trafikstyrning samt tillverkare av styr- och reglerutrustningar på legobasis. Faktureringen år 1981 uppgick till 280,4 milj. kr. med en vinst före bokslutsdispositioner och skatt på 3,4 milj. kr. . De närmast föregående årens negativa resultatutveckling har därmed brutits. En omstrukturering har skett inom vägningsområdet och dotterbolaget Telub Comp har avvecklats.

Utbildningen av libyer vid Teknikskolan i Växjö har upphört och slutuppgörelse har träffats. Enligt överenskommelse med regeringen ska Telub hållas skadeslöst.

En klar resultatförbättring förutses för år 1982.

AB Samefa utvecklar och tillverkar främst riktbänkar för reparation av

Skr; 1982/83: 20 144

krockskadade fordon. I ett egenutvecklat datorstyrt system framställs vidare Sveriges alla registreringsskyltar för motorfordon. Två amerikanska dotterbolag saluför riktbänkarna i USA. Faktureringen uppgick år 1981 till 58.8 milj. kr. och vinsten före bokslutsdispositioner och skatt till 2.8 milj. kr. Antalet anställda är ca 180.

FFV Industriprodukter AB, som har merparten av sina 110 anställda placerade i Eskilstuna, utvecklar och tillverkar civila verkstadsprodukter som elektroniska mätinstrument (FFV Metem), transmissionselement (ETP-bussningar) och fordonselektronik. Faktureringen uppgick under verksamhetsåret 1981 till 41.4 milj. kr. Resultatet före bokslutsdisposi-

tioner och skatt var —3,0 milj. kr. |

FFV Norma AB med ca 330 anställda i Åmotfors är en av Europas största tillverkare av gevärs- och pistolammunition för jakt och skytte. Faktureringen uppgick till 70.0 milj. kr. under år 1981 och resultatet före bokslutsdispositioner och skatt blev —-0,3 milj. kr. En förbättring väntas för år 1982.

FFV Allmateriel AB med huvudkontor i Solna säljer främst övertalig och utrangerad materiel från statliga och kommunala myndigheter och enskilda företag samt nytillverkade produkter från samhällsverkstäder via varuhus på halvdussinet platser Sverige runt. Personal ca 190. Faktureringen under verksamhetsåret 1981 uppgick till 135,5 milj. kr. med en förlust före bokslutsdisposition och skatt på 13,9 milj. kr. En rekonstruktion av verksamheten har skett under året innebärande att divisionerna för försäljning av fritidshus och lagerinredningar, till vilka de största förlusterna hänför sig, har avvecklats. Fortsatta ansträngningar görs för att förbättra lönsamheten, som år 1982 beräknas bli positiv.

FFV Företagen AB förvärvade den I september 1981 aktiemajoriteten (7096) i det amerikanska bolaget Aero Systems Engineering Inc, St Paul, Minnesota. Antal anställda är ca 280.

Bolaget levererar provutrustning för jetmotorer till flygbolag, militära förband, motortillverkare och verkstäder. Genom det helägda dotterbolaget ASE Texas marknadsförs s.k. ”hush houses”, små hangarliknande byggnader som är så ljuddämpande och så specialutrustade att kompletta flygplan kan rullas in i och miljövänligt få sina motorer fullständigt provkörda utan demontering. Kontrakt finns med amerikanska flygvapnet om leverans av 24 st. sådana hus till ett värde av 47 milj. dollar. En positiv resultatutveckling förväntas.

. Skr. 1982/83: 20 145

Forsmarks Kraftgrupp AB

Översikt 1981 1980

(milj, kr.) (milj. kr.)

Forsmarks Kraftgrupp Aktiebolag, i vilket statens vatterifallsverk äger i 74,5 2 och Mellansvensk Kraftgrupp Aktiebolag 25,5 4, har till syfte att uppföra, äga och driva Forsmarks kärnkraftstation i norra Uppland för att producera och åt delägarna tillhandahålla elektrisk kraft. Utbyggnaden sker i två etapper. Den första etappen, som omfattar två kärnkraftblock om vardera 900 MW, är numera avslutad och blocken har tagits i kommersiell drift. Produktionen vid de båda blocken under år 1981 uppgick till sammanlagt 10300 GWh. Den andra utbyggnadsetappen omfattar ett kärnkraftblock om 1050 MW med ursprunglig planerad idrifttagning år 1982.

Den ovisshet om kärnkraftens användning i Sverige som har rått under ett antal år har kraftigt försenat uppförandet av det tredje blocket i stationen. Idrifttagningen planeras nu till mitten av år 1985.

Bolaget blev den 1 juli 1981 delägare i Svensk Kärnbränsleförsörjning AB (SKBF). Bolagets andel är 3096. SKBF svarar på uppdrag av kärnkraftföretagen för ett flertal uppgifter inom kärnbränslecykeln. |

Investeringarna i bolagets anläggningar under år 1981 har uppgått till 1643 milj. kr. (1980 1433). Större delen härav, 1442 milj. kr.; har investe-

rats i block 3. . -

GDG Biltrafik AB

10 Riksdagen 1982/83. I saml. Nr 20

Skr. 1982/83: 20 146

Historik

GDG Biltrafik AB, som är moderbolag i GDG-koncernen, bildades år

1932, då under namnet BJ Omnibus AB, för att bedriva den buss- och

lastbilstrafik, som Bergslagsbanans styrelse beslutat starta i anslutning till | järnvägsrörelsen.

År 1941 förenades Gävle-Dala och Södra Dalarnas järnvägars bussföretag med BJ Omnibus AB, varvid namnförändring skedde till GDG Biltrafik AB. | I samband med förstatligandet av GDG-järnvägarna år 1947 övergick aktierna i GDG Biltrafik AB i SJ ägo. Samma år startades bolagets affärs-

verksamhet med att man började bygga kiosker i anslutning till busstatio-

nerna. Påföljande år startades bilservicerörelsen. Under senare år har affärsverksamheten kompletterats med motell, cafeterior och gummiverkstäder. Bolaget bedriver också en fabrik för tillverkning av busskarosser samt en resebyråkedja.

Bolagets omfattning

Viss del av verksamheten drivs genom dotterbolag, varav de största är

GDG Transport AB, som ombesörjer större delen av koncernens lastbils-

trafik (1981 års omsättning 69,0 milj. kr.) och Alpus AB, som bedriver försäljning och regummering av bilgummi samt släpfordonstillverkning

(omsättning 55,3 milj. kr.).

Verksamheten bedrivs i Skåne, Halland, Bohuslän, Västergötland, Dalsland, Värmland, Närke, Västmanland, Dalarna och Gästrikland samt i Stockholm. Dessutom bedriver GDG gränsöverskridande linjetrafik med

buss Sverige-Tyskland med anslutning till flera andra länder i Europa

samt Turkiet och Iran. Denna trafik drivs i samarbete med Deutsche Touring GmbH, ett dotterbolag till Deutsche Bundesbahn.

Trafikrörelsen omfattade år 1981 495 bussar, 243 lastbilar och 233 släpvagnar till lastbilar. Totala körsträckan utgjorde för bussarna 31,4 milj. km och för lastbilarna 9,0 milj. km. Antalet resebyråer uppgick till 20. Affärsrörelsen omfattade 16 kiosker och cafeterior, 19 bilservicestationer, 2

motell och 20 gummiverkstäder inkl. regummeringsfabrik.

Verksamheten under år 1981

Koncernens omsättning uppgick under år 1981 till 584,1 milj. kr., innebärande en ökning i jämförelse med föregående år med 81,1 milj. kr. eller 16.1 26. Den övervägande delen av omsättningsökningen, ca 70 milj. kr.,

hänför sig till trafikrörelsen, medan ökningen för affärsrörelsen stannar vid ca 11 milj. kr. Inom trafikrörelsen har liksom under föregående år busstrafikens omsättning ökat väsentligt beroende på ökad passagerarefrekvens,

vilket i sin tur sammanhänger dels med stigande kostnader för privatbilism och dels med den taxesättning som tillämpas av huvudmännen för kollektivtrafiken — länstrafikbolagen.

Skr. 1982/83: 20 147

Utökningen av resebyrånätet har fortsatt under året liksom omfattningen av den egna researrangemangsverksamheten, vilket resulterat i en

kraftig omsättningsökning också för resebyrårörelsen.

Lastbilstrafiken påverkades negativt av den konjunkturnedgång som

inleddes år 1980 och som fortsatte och förstärktes år 1981. Följden har

blivit en sämre beläggning på fordonen och en viss nedskärning av den

tidigare verksamheten har skett. Genom övertagande av annan långlinje-

trafik har dock omsättningen kunnat upprätthållas och ökas något.

Inom affärsrörelsen faller omsättningsökningen praktiskt taget i sin hel- |

het på bilservicerörelsen, medan övriga rörelsegrenar endast uppvisar obetydliga förändringar. Ökningen för bilservicerörelsen är dock helt hänförlig till prishöjningarna. Kvantitetsmässigt noterades betydligt lägre försäljning än föregående år av såväl bensin som diesel- och eldningsoljor.

Koncernens resultat före bokslutsdispositioner och skatter uppgick till 23,2 milj. kr. en förbättring med 6,5 milj. kr. i jämförelse med år 1980.

Investeringarna utgjorde 38.1 milj. kr. mot 33,8 milj. kr. föregående år.

Antalet årsanställda i medeltal under år 1981 uppgick till 1659 personer varav 1292 kollektivanställda och 367 övrig personal.

Framtidsutsikter

I början av innevarande år har förvärv skett av två företag i Västerås, ett

i buss- och researrangörsbranschen och en gummiverkstadsrörelse. Härigenom erhålls betydligt vidgade marknader för dessa verksamheter.

Under år 1981 och i början av år 1982 har avtal om busstrafik träffats med de nya huvudmännen för länstrafiken i Skaraborgs, Värmlands, Kop-

parbergs och Gävleborgs län. De nya länstaxor som härvid införs, vilket

för övrigt redan delvis har skett. medför sannolikt ett ökat resandeantal

med därav följande krav på ökade personal- och fordonsinsatser.

För lastbilstrafiken visar de första månaderna 1982 en ytterligare nedgång av transporterade godsmängder. Om den tidigare förväntade uppgången av konjunkturen hösten 1982 uteblir, kan resultatet komma att avsevärt försämras. |

Affärsrörelsens olika verksamhetsgrenar och då framför allt bilservice-

och gummiverkstadsrörelsen är i stor utsträckning beroende av bilismens villkor och konjunkturerna. Det har dock visat sig att lönsamheten är bäst för större anläggningar som kan tillhandahålla olika typer av service åt den bilåkande allmänheten.

Koncernens totalresultat under år 1982 beräknas bli av samma storleks-

ordning som under år 1981.

Skr. 1982/83: 20 148

AB Gävle Vagnverkstad (AGEVFE) Översikt | 1981 1980

(milj. kr.) (milj. kr.)

AB Gävle Vagnverkstad, förkortat AGEVE, bildades år 1933 som ett helägt dotterbolag till statens järnvägar (SJ), genom att SJ då övertog AB Trafikförbundets Verkstäder. Detta företag bildades år 1919 av Uppsala- Gävle Järnvägsaktiebolag (UGJ) och Ostkustbanans aktiebolag (OKB) för att gemensamt driva reparationsverkstäder och förråd.

Bolagets syfte är att utföra nytillverkning av och förändringsarbeten på rutlande järnvägsmateriel samt att bedriva annat mekaniskt verkstadsarbete.

Faktureringen minskade från 174,6 milj. kr. år 1980 till 156,9 milj. kr. år 1981. Minskningen relateras till lägre produktionsvolym. Under året har för statens järnvägar, förutom slutna godsvagnar, även containervagnar tillverkats.

Under året har en ny vagntyp för stålämnestransporter konstruerats för statens järnvägar. Prototypvagnen godkändes i slutet av året för serietillverkning. |

På uppdrag av statens järnvägar har påbörjats byggandet av en prototypvagn för framtida transporter av energikol liksom en modellenhet för transport av såväl plåtpaket som plåtrullar.

Leveransåtagandena tillsammans med den tyska firman Linke-Hofmann-Busch om gemensam tillverkning av personvagnsboggier till statens järnvägar pågår planenligt.

En omorganisation har skett av produktdivision gruvutrustningar och denna verksamhet kommer att kraftigt intensifieras under kommande år.

AB Göta kanalbolag

' 149 Skr. 1982/83:20

Göta kanal har drivits och förvaltats av Göta kanalbolag enligt kungligt privilegiebrev från år 1810. Den 31 maj 1978 köpte staten samtliga aktier i

bolaget.

AB Göta kanalbolags verksamhet består av kanalrörelse, skogs- och fastighetsförvaltning samt varvs- och reparationsverksamhet.

Kanaltrafiken omfattar numera huvudsakligen fritidsbåtar och passage-

rarbåtar. Antalet fritidsbåtar som trafikerar Göta kanal har under flera år

ökat och var år 1981 6 000.

Den nya verksamheten med marknadsföring och bokning av dagturer med passagerarbåtar på kanalen och i Vättern har visat sig ge fint gensvar

hos allmänheten, som har stort intresse för kortare turer på kanalen.

Antalet resenärer med passagerarfartyg var år 1981 60000. Motsvarande

tal är för år 1980 30000 och år 1979 10000.

Skogs- och fastighetsförvaltningen omfattar dels marken utmed kanalen, dels skogs- och jordbruksegendomar. De senare är huvudsakligen belägna i Västergötland.

Varvs- och reparationsverksamheten bedrivs f.n. i första hand vid varvs- och dockanläggningen i Sjötorp.

Under år 1981 har en verksamhet startat innebärande uthyrning av fritidsbåtar för färd på kanalen. Efterfrågan har varit t god och verksamhe-

ten kommer att utökas.

Verksamheten under år 1981 har framför allt präglats av upprustningen av kanalen. Arbetena har huvudsakligen bestått i upprustning av hamnar och pirar, röjning av kanalbankar, anläggande av bryggor samt vissa

muddrings- och strandskoningsarbeten. Ekonomiskt går kanalrörelsen sedan lång tid tillbaka med underskott. Dessa underskott har tidigare täckts med överskott från skogs- och fastighetsförvaltningen och genom fastighetsförsäljning. Tillsammans med bi-

drag från landstingen har dock dessa intäkter inte räckt att täcka kanalrörelsens kostnader.

För framtiden räknas med en fortsatt ökning av fritids- och passagerarbåtstrafiken. Åtgärder vidtas för att kunna erbjuda båtägare och andra

kanalbesökare bättre möjligheter till rekreation och service.

AB ID-kort

Skr. 1982/83: 20 150

AB ID-kort bildades år 1968. Ändamålet med företaget är att på atfärs-

mässiga grunder marknadsföra, utveckla och tillverka system och utrustning för lösning av marknadens identifierings- och verifieringsproblem, i

första hand där krav ställs på hög säkerhet. Företaget ägs av Telefon AB LM Ericsson, Statsföretag AB och Sparbankernas Förvaltnings AB.

Moderbolagets produktprogram omfattar ID-kort. körkort, tjänste- och företagskort. färdtjänstkort, flygcertifikat och andra slag av behörighetskort. Dotterbolaget Identidatas produktprogram omfattar transaktions-

kort, kreditkort, patientkort med kringutrustning samt prägling, kodning

och distribution av sådana kort. Veridenta slutligen tillverkar och installerar inpasserings- och registreringssystem.

Moderbolagets resultat påverkades år 1981 gynnsamt genom ökade kort-

leveranser under året. På grund av befarad inkurans har rörelseresultatet

före avskrivningar belastats med kostnader om -857 000 kr. gällande nedskrivning av lager.

Marknaden för Identidata-Sweden AB vad gäller såväl transaktionskort

som avtrycksapparater minskade under året samtidigt som konkurrens från utlandsdominerade företag ökade kraftigt. Marknaden för AB Veridenta av såväl inpasseringssystem som OEM-

terminaler var svag och utleveranserna halverades under året med en

kraftig förlust som följd. |

Moderbolaget fick en order på 5 miljoner svenska körkort som skall tillverkas under åren 1982-1986. Detta innebär förutsättningar för en stabil kortproduktion under de närmaste åren samtidigt som körkortskontraktet är en referens vid förhandlingar avseende lokal korttillverkning i utlandet.

En annan betydelsefull händelse är Telefonaktiebolaget L M Ericssons förvärv av 2092 av aktierna i moderbolaget. ID-gruppen har många tekniska och kommersiella beröringspunkter med Ericssonkoncernen. Ägarförändringen skapar därför bättre möjligheter att i framtiden utveckla kort

och system för säkerhet, tidsregistrering och andra transaktioner. Dessut-

om kommer Ericssons väl utbyggda exportorganisation att ytterligare öka

gruppens möjligheter att nå positiva försäljningsresultat utomlands.

AB Kurortsverksamhet

Skr. 1982/83: 20 151

AB Kurortsverksamhet bildades år 1918. Bolaget bedriver sjukvårdande verksamhet. | | |

Aktiekapitalet tillsköts av dåvarande Kungl. Pensionsstyrelsen med medel från folkpensioneringsfonden. | |

Bolagets sjukvårdande verksamhet består till övervägande del i medicinsk rehabilitering och utredningsverksamhet för de allmänna försäkringskassornas behov. Verksamheten bedrivs vid sjukhus i Nynäshamn (244 platser). Genom dotterbolaget AB Tranås Kuranstalt ombesörja vården vid riksförsäkringsverkets sjukhus i Tranås med totalt 295 platser, varav 78 platser för patienter som själva betalar sin vård.

Under år 1981 var totalt 381 personer anställda i koncernen.

AB Kärnkraftutbildning (AKU)

AB Kärnkraftutbildning (AKU) bildades år 1972 av Vattenfall, Oskarshamnsverkets Kraftgrupp AB och Sydkraft AB. Vattenfall äger 5056 av aktierna och de båda övriga kontrahenterna 25 95 vardera.

AKU svarar för vidareutbildning av kärnkraftverkens driftpersonal. Det sker vid bolagets anläggning i Studsvik. strax utanför Nyköping. Här har

bolaget låtit uppföra en simulatoranläggning för att under realistiska förhål-

landen träna och utbilda personal.

AKU utarbetar även läromedelspaket för självstudier vid de olika kärnkraftverken.

Motivet till satsningen på simulator är att kärnkraftverk drivs vid full effekt under så stor del av året som möjligt, varför personalen ej kan ges

tillfälle till nämnvärd-träning under andra driftförhållanden. I simulatoranläggningen kan man på ett realistiskt sätt åskådliggöra förhällanden vid

start och stopp av ett aggregat, liksom vid olika typer av fel. vilka kan inträffa i ett kärnkraftverk. Personalen tränas till att göra riktiga ingripan-

den under onormala driftförhållanden. Simulatorutbildningen blir därige-

nom ett viktigt komplement till den utbildning som bedrivs vid kärnkratt-

verken. | |

Simulatorn består av två kompletta kontrollrum vardera anslutet till en

datoranläggning.

Skr. 1982/83: 20 152

Det ena är en kopia av kontrollrummet i Barsebäcksverkets första aggregat, vilket är en BWR (kokarreaktor) och det andra är en kopia av kontrollrummet i Ringhalsverkets tredje aggregat, en PWR (tryckvattenreaktor).

De kärnkraftverk, som nu är i drift eller under uppbyggnad i Sverige, är antingen av typen BWR eller PWR. All driftpersonal vid kärnkraftverken i

personal för det finska kärnkraftföretaget Teollisuuden Voima Oy i Olkiluoto.

Efter teoretisk utbildning och praktik vid kärnkraftstationerna ges nyanställda grundträning vid Kärnkraftskolan innan tjänstgöring i kraftverkskontrollrummen. Dessutom ges all kontrollrumspersonal ärlig äterkommande simulatorträning. | |

Under år 1981 har 432 personer genomgått simulatorutbildning.

En ny simulatoranläggning för Forsmark 3 och Oskarshamn 3 är under uppförande och kommer att tas i drift vid årsskiftet 1983/84.

Investeringarna under år 1981 har uppgått till 66,0 milj. kr. varav skillnaden 50,9 milj. kr. avser pågående arbeten.

I den långsiktiga planeringen har vissa förberedelser för ytterligare simulatorer gjorts. Något beslut om sådan expansion har dock inte tagits. Antalet anställda har uppgått till 67 personer. Någon utökning av personal- : styrkan planeras inte för överskådlig tid. |

AB Landtransport

AB Landtransport administreras av ASG AB och bedriver genom dotterbolag äkeriverksamhet i Stockholm. Göteborg, Malmö och Växjö.

Dotterbolgen. som tillsammans innehar ca 190 fordon, är i stort sett

sysselsatta i ASG trafiksystem. |

Koncernens investeringar i fordon uppgick år 1981 till 5.0 milj. kr. Den fakturerade omsättningen uppgick år 1981 till 52,5 milj. kr. mot 50,6 milj. kr. år 1980, innebärande en ökning av 1,9 milj. kr. eller 4 2.

Rörelseresultatet efter avskrivningar och finansiella poster uppgick till

1.4 milj. kr. (0,9). Efter bokslutsdispositioner och skatt redovisar koncer-

nen en nettovinst för året om 0,3 milj. kr (0,1).

Skr. 1982/83: 20 153 Luxor AB .

Översikt 1980/81” 1979/80

(milj. kr.) (milj. kr.)

+ avser 16 mån.

Luxor AB övertogs år 1979 av staten i samband med en finansiell

rekonstruktion av företaget. Företaget var tidigare familjeägt. Luxor grun-

dades år 1923. De första serietillverkade radiomottagarna var rörmottagare för långdistansmottagning och radio blev under alla år fram till TVs genom-

brott den dominerade produkten. Färg-TV svarar sedan många år för den

största delen av omsättningen. Luxor av i dag är uppdelat i tre separata enheter, benämnda Luxor Konsumentelektronik, Luxor Electronics och Luxor Datorer. Luxor Konsumentelektronik arbetar med det ursprungliga sortimentet,

dvs. TV, video, radio, stereo, högtalare samt skiv- och bandspelare. Av dessa produkter tillverkas TV och högtalare vid fabriken i Motala. Den

största marknaden är Sverige, där Luxor svarar för ca 20 26 av färg-TV-

behovet. Andra betydande marknader är de övriga nordiska länderna, som räknas till hemmamarknaden. Ytterligare export förekommer till länderna i Västeuropa samt till länder i Sydostasien.

Luxor Electronics startade sin verksamhet för några år sedan, då man började erbjuda andra tillverkare sådana komponenter som producerades

på Luxor för det egna behovet, komponenter som högtalare, mönsterkort

och lindade produkter. Framgången lät inte vänta på sig och mycket snart svängde produktsidan till att omfatta kompletta elektroniska funktionsen-

heter. Man urskiljer i dag tre klara linjer i Luxor Electronics verksamhet: fordonselektronik, kommunikation och elektronik för verkstadsindustrin. Utvecklingen inom elektroniksidan är mycket snabb och Luxor Electro-

nics förutspås en gynnsam fortsättning.

Luxor Datorer kom i gång i slutet av år 1978, då Luxor med sitt hemelek-

troniksortiment införlivade persondatorn ABC 80. Luxor Datorer har be-

skrivit den snabbaste utvecklingen på Luxor under senare år. Till ABC 80 kom senare den något större modellen ABC 800 och dessutom marknadsförs ett stort antal program och kringutrustning.

Luxor Datorer svarar i dag för ca 6076 av det svenska behovet av

smådatorer och har även nått framgångar på övriga nordiska marknader.

Skr. 1982/83: 20 154

Ett samarbete har inletts med Facit, som marknadsför Luxordatorerna under Facit-namn i såväl Sverige som på export.

Luxor har för närvarande utländska dotterbolag i Norge, Danmark, Finland, England och Österrike.

Cirka 60 96 av koncernens omsättning gäller Sverige.

Nora Bergslags Järnvägs AB

Bolaget (NBJ) bildades år 1905 genom övertagande av järnvägarna Nora—- Ervalla, Bredsjö— Degerfors och Nora—Karlskoga. Staten (SJ) övertog NBJ från Broströms Rederi AB år 1979.

NBJ bedriver godstrafik på järnväg på bandelen Gyttorp—- Otterbäcken med ca 110 km spårlängd.

Till följd av det pressade konjunkturläget har kapacitetsutnyttjandet varit fortsatt lågt, varför NBJ på en trafikomsättning av 9.4 milj. kr. visar en driftsförlust om 2,9 milj. kr.

Bolaget har enligt riksdagsbeslut erhållit ett aktieägartillskott på 2,0 milj. kr. Efter detta tillskott, finansnetto, realisationsvinst på järnvägsmateriel

om 0,4 milj. kr.

Samordningen med SJ fortsätter och beräknas under år 1982 främst beröra banunderhållet. Resultatet beräknas bli fortsatt svagt.

. Norrlands Skogsägares Cellulosa AB, Ncb

Översikt 1981 1979/80"

(milj. kr.) (milj. kr.)

+ avser 18 mån.

Skr. 1982/83: 20 | 155

Norrlands Skogsägares Cellulosa AB, Ncb, startade sin verksamhet år '

1961. Företaget bildades av skogsägareföreningarna från Dalarna och norr-

ut. Efter finansiella rekonstruktioner åren 1979— 1981 äger svenska staten

75,6 Z: av aktiekapitalet som kommer att uppgå till 400,2 milj. kr.

Industriell verksamhet bedrivs på följande produktområden:

— Cellulosa tillverkas vid fyra fabriker av vilka Vallvik. Dynäs och Forss

(Köpmanholmen) är de största. Senaste räkenskapsåret tillverkades

501 400 ton cellulosa. — Papper. Totalt tillverkades under år 1981 433400 ton fördelat på:

kraftpapper — Dynäs finpapper = — Alfeld (Tyska förbundsrepubliken), Hörnefors. mjukpapper — Lilla Edet, Tilburg (Holland).

— Papperskonvertering. Mjukpapper konverteras till hygienprodutkter vid

fabriker i Lilla Edet, Köpenhamn och Tilburg (Holland). Säckar tillver-

kas vid fabriker i Wieda (Förbundsrepubliken Tyskland), delägda

Charfa (Frankrike), Sacallain (Belgien) och Solem (Luxemburg). Totalt

tillverkades 104200 ton pappersprodukter under föregående räkenskapsår. — Kemikalier. 40000 ton tillverkades, dels som biprodukter vid massa- -

framställning, dels vid en klor/alkaliefabrik i Köpmanholmen.

— Sågade trävaror. 192300 m'” tillverkades vid fem sågverk varav de största är Dalaträ i Mockfjärd, Dynäs samt Kilafors sågverk. — Board, plywood och spånskivor tillverkades vid fabriker i Edsbyn och Johannedal. År 1981 producerades 68400 m”.

— Hus. Permanenthus tillverkas vid Elementhus i Mockfjärd. År 1981

tillverkades och monterades 527 hus.

Resultatet för enheter under avveckling uppgick till —87,5 milj. kr. före'

extraordinära poster medan de enheter som efter omstruktureringen avses drivas vidare av Ncb visade en vinst på 16,2 milj. kr. före extraordinära

poster.

Extraordinära poster utgjordes främst av vinst vid försäljning av skogs-

fastigheter och kursförluster på långfristiga lån.

Den omstrukturerade Ncb-koncernen består av följande rörelsedrivande enheter och dotterbolag. I moderbolaget Dynäs Pappersbruk, Vallviks

sulfatfabrik. Dotterbolag Dalaträ Mockfjärd AB, Edet AB, AB Elementhus, Kilafors Trävaru AB. Hannover Papier (majoritetsandel 5492).

Koncernen har 5 747 anställda.

En decentralisering av organisationen håller på att genomföras.

Bolaget utreder förutsättningarna för en utvidgad skogsindustriell verksamhet i Ådalen.

Skr. 1982/83: 20 156 Oljeprospektering AB (OPAB)

Oljeprospektering AB (OPAB) bildades år 1969. Av aktiekapitalet 5 milj.

kr. äger Svenska Petroleum AB drygt 62 96 och åtta enskilda företag och OK drygt 37 £.

Syftet med bolagets verksamhet är att inom Sverige eftersöka och utvin-

na olja och gas samt driva annan därmed förenlig verksamhet. Bolaget

skall genom geofysiska mätningar och genom borrning eller på annat sätt

utforska hela det havsområde på vilket lagen den 3 juni 1966 om kontinentalsockeln har sin tillämpning. Undantagna är Bottenviken, Bottenhavet och den del av Östersjön som ligger norr om 59:e breddgraden. Bolaget skall dessutom bedriva undersökningsarbeten inom vissa områden i Halland, Skåne och på Gotland. Förlängning av tidigare gällande undersökningskoncessioner och tillständ, bortsett från undersökningskoncessionerna på Öland, har beviljats bolaget för en tid av fem år räknat frän den 1

januari 1978. Om bolaget påträffar en kommersiellt utvinningsbar fyn-

dighet. skall bolaget kunna få utvinnirgstillstånd. Det skall innefatta rätt för bolaget att under 40 år bearbeta och tillgodogöra sig fyndigheten.

Genom ett avtal mellan Svenska Petroleum Exploration AB (SP Explo-

ration) och OPAB har SP Exploration fr. o. m. den I oktober 1979 anställt

OPABs personal och övertagit OPABs kontor, maskiner och inventarier i Stockholm. SP Exploration utför fr.o.m. den 1 oktober 1979 på uppdrag

av OPAB den prospekteringsverksamhet som OPABs styrelse fattar beslut

om. |

Under år 1981 har undersökningsarbetena varit förlagda till Gotland och Fårö och omfattat seismiska mätningar och borrningar.

Inom ramen för det fastställda arbetsprogrammet har 233 km scismisk

mätning utförts.

Borrningarna har totalt omfattat 20 borrhål, varav 6 på Fårö. Borrning-

arna på Gotland har resulterat i 3 fynd, varav 2 i anslutning till tidigare

fyndplats.

Oljeproduktionen på Gotland har pågått under större delen av året. Produktionen under året har uppgått till 6744 m" och vid utgången av år

1981 hade totalt 17332 m? råolja utvunnits.

Under våren togs en mindre lagringsanläggning i Fårösund i bruk för

Skr. 1982/83: 20 | 157

utlastning av råolja till tankbåt. Under året har även fem av produktionsplatserna byggts om för permanent bruk och med anledning av de gjorda fynden har bolaget ansökt om utvinningstillstånd på elva olika platser på Gotland.

Sedan verksamhetens början i augusti 1969 har i och med utgången av år 1981 geologiska och geofysiska undersökningar samt borrningar utförts till en kostnad av 226,3 milj. kr.

Verksamheten under år 1981 har täckts genom intäkter från råoljeproduktionen och genom försäljning av vissa tekniska data.

AB Oljetransit

AB Oljetransits anläggningar vid Frondheimsfjorden uppfördes under åren 1956—1962. De utnyttjas för mottagning, lagring och transitering till Sverige av drivmedel.

Depåutrymmena har under verksamhetsåret till 1/3 varit uthyrda till svensk statlig myndighet och till 2/3 till ett norskt oljeföretag som nyttjat

sina utrymmen med tillhörande utrustningar för depålagring och utleve-

ranser. Bolagets norska dotterföretag, Listora A/S, har svarat för driften vid anläggningen samt företrätt moderbolagets intressen i Norge i frågor som

berör norska statliga och kommunala myndigheter samt enskilda personer.

Listora A/S har för perioden redovisat varken vinst eller förlust.

Inte heller moderbolaget. AB Oljetransit, har för perioden redovisat vinst eller förlust.

Förhållandet det närmaste året beräknas vara oförändrat.

Skr. 1982/83: 20 | 158 AB Statens Anläggningsprovning

Historik

Riksdagen fattade beslut om Statens Anläggningsprovnings (SA) bildan-

de i maj 1975. I oktober samma år inregistrerades bolaget. År 1976 användes för förberedelser och verksamheten startade med ca 500 anställda vid årsskiftet 1976/77.

Bolagets syfte

SA är riksprovplats för tryckkärl, cisterner, containers, lyftanordningar,

maskindrivna portar och verktygsmaskiner. Bolaget svarar för den offi-

ciella provningen av dessa objekt, dvs. för kontroll av att de uppfyller myndigheternas tekniska säkerhetsföreskrifter. SA granskar ritningar och beräkningar före tillverkningen, kontrollerar utförandet under tillverkning och montage samt besiktigar objekten innan de tas i bruk. Många objekt

besiktigas därefter regelbundet med ett eller några års intervall. På begäran utför SA även icke officiell provning av säkerhetsinriktad karaktär.

Verksamheten under år 1981

Verksamheten har flutit störningsfritt. Leveranstiderna har varit normala under hela året och återkommande besiktningar har utförts i avsedd

omfattning utan nämnvärd eftersläpning.

Besiktningen av maskindrivna portar och typgranskningen av säkerhetsanordningar för pressar och andra typer av verktygsmaskiner har bedrivits

i full omfattning under år 1981. Under året har typgranskning av maskindrivna portar tillkommit som en ny arbetsuppgift.

Framtidsutsikter

I företagets planering antas att verksamheten i framtiden skall bedrivas i

nuvarande form och omfattning och att endast smärre förändringar kommer att uppstå.

Skr. 1982/83: 20 159

Statskonsult AB

Historik

Statskonsult AB bildades år 1969 och dess uppgift var i första hand att tillgodose de statliga myndigheternas behov av rationaliseringsexpertis.

Dock skulle det ha samma expansionsmöjligheter som andra företag inom branschen och kunna vidga sin verksamhet till att avse även uppdrag inom andra delar av den offentliga sektorn eller inom näringslivet. Det skulle drivas på affärsmässiga grunder och i konkurrens med andra konsultföre-

tag.

Inledningsvis låg tyngdpunkten i bolagets uppgifter på system- och pro-

grammeringsarbete för ADB och på sådan allmän kontorsrationalisering

som en direkt följd därav. De uppdrag som bolaget fick visade dock tidigt

på behovet av en bredare kompetens. Därför skapades år 1971 sektorer för

projektstyrning, utbildning och organisation.

Utbudet av tjänster utökades samtidigt med allmän kursverksamhet.

Bolagets syfte

Syftet är att aktivt sälja och utföra konsulttjänster för effektivisering av organisationer inom såväl den offentliga sektorn som näringslivet. Statskonsultkoncernen skall i fri konkurrens och med lönsamhet, inom varje

verksamhetsgren och totalt, tillhandahålla kvalificerade och resultatinriktade konsulttjänster främst inom områdena företagsledning och admi-

nistration. Dess basmarknad skall vara den offentliga sektorn, i första hand statliga

myndigheter. Inom denna skall koncernen vara marknadsledande. En väsentlig del av verksamheten skall riktas och aktivt marknadsföras mot övriga delar av marknaden.

Integrerat i och stödjande konsultverksamheten skall närliggande tjänster, såsom allmänna och företagsinterna kurser. nyckelfärdiga ADB-system, programvaror och handböcker. tillhandahållas.

Bolagets verksamhetsinriktning Expansion mot näringslivet skedde dels inom ramen för Statskonsult

AB's verksamhet enligt ovan, dels genom förvärv av igångvarande kon-

Skr. 1982/83: 20 160

sultbolag: Bohlin & Strömberg AB år 1976 och Wehlou Konsultation AB (numera Statskonsult Utvecklingsgruppen AB) år 1978.

Bolaget expanderade även geografiskt genom öppnande av regionkontor

i Örebro. Norrköping. Malmö, Sundsvall, Karlstad, Göteborg och Falun. Denna expansion initierades av utlokaliseringen av statliga verk och myndigheter, men den har framförallt inneburit att företaget vänder sig till det regionala näringslivet med sitt tjänsteutbud. Genom Statskonsult International AB inleddes år 1976 även konsulta-

tion utanför Norden. Uppdragen har som kunder statlig förvaltning i tredje världen.

Ytterligare en professionel! breddning skedde år 1978 genom inrättandet av ett separat bolag för arbetstagarkonsultation.

Vid ingången av år 1979 överlät Statskonsult AB sin rörelse på fem

nybildade dotterbolag. Statskonsult AB utövar numera endast koncernledning.

De rörelsedrivande konsultföretagen i koncernen är Statskonsult Administrationsutveckling AB. Statskonsult Organisation AB. Statskonsult Projektstyrning AB. Statskonsult Utvecklingsgruppen AB, Statskonsult International AB. Statskonsult Arbetstagarkonsultation AB och Bohlin & Strömberg AB.

Verksamheten under är 1981

Under året har verksamheten i Informationshuset i Malmö AB avveck-

lats och konsultverksamheterna i Statskonsult Utvecklingsgruppen AB

och Statskonsult Utbildning AB slagits samman under namnet Statskonsult Utvecklingsgruppen AB.

Statskonsult Projektstyrning AB och Statskonsult Arbetstagarkonsultation AB visar för verksamhetsåret bra resultat. Statskonsult International

AB har efter några problemfyllda är fått stabilitet och lönsamhet i sin

verksamhet. Övriga företag i gruppen visar för år 1981 mindre bra resultat.

Den ökade efterfrågan på konsulttjänster inom koncernens verksam-

hetsområden under hösten 1981 tillsammans med åtgärder som under

verksamhetsåret sattes in för att förbättra lönsamheten har bidragit till att resultatutvecklingen hittills under år 1982 är bättre än under år 1981.

Medelantalet anställda år 1981 i koncernen var 303. Koncernens omsättning uppgick till 96 milj. kr. och resultatet före bokslutsdispositioner och

skatt till 0,7 milj. kr.

Skr. 1982/83: 20 161

Stiftelsen Samhällsföretag

Översikt 1981/82" 1980/8 I

. (milj. kr.) (milj. kr.)

Omsättning 1200.0 1014,0 Resultat före disp. och skatt 0.0 1.0 Redovisat årsresultat . 0.0 1.0 Balansomslutning 2300,0 2099,0 Redovisat eget kapital . 1.0 1,0

+ Preliminära siffror.

Historik

Samhällsföretagsgruppen etablerades den 1 januari 1980 och övertog ansvaret för dåvarande verkstäder för skyddat arbete, kontorsarbetscentraler, industriella beredskapsarbeten och vissa former av hemarbete. Huvudmannaskapet för denna verksamhet var tidigare splittrat på över 100 olika huvudmän.

Den nya organisationen tillskapades för att genom samordning förbättra verksamhetens affärsmässiga förutsättningar och ekonomi. Syftet var också att få jämnare tillgång på skyddat arbete i olika delar av landet, större enhetlighet i fråga om personalpolitik och anställningsvillkor samt ett förbättrat utnyttjande av den samlade organisationens kunskaper och re-

surser. |

Genom åren har inom arbetsmarknadspolitiken tillskapats en rad åtgärder för att öka de arbetshandikappades möjligheter till arbete. Trots dessa insatser kan inte alla arbetshandikappade erhålla arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Arbete inom Samhällsföretagsgruppen har därför tillskapats som ett alternativ för en del av dessa arbetshandikappade.

Syfte .

Samhällsföretagsgruppen har till uppgift att bereda meningsfullt, avlönat arbete för de arbetshandikappade som inte kan få arbete på den reguljära arbetsmarknaden och som efter anvisning av arbetsförmedlingen erhållit anställning inom företagsgruppen.

Företagsgruppen har sin primära uppgift inom arbetsmarknadspolitiken. Samtidigt skall verksamheten bedrivas affärsmässigt och vara en resurs inom det svenska näringslivet. Detta innebär bl. a. att företagsgruppen har att iaktta vad som är normalt inom näringslivet i övrigt.

En anställning inom företagsgruppen skall också ge den arbetshandikappade möjligheter till personlig utveckling och förstärka förutsättningarna att gå över till arbete på den reguljära arbetsmarknaden.

11¶Riksdagen 1982183. I saml. Nr 20

Skr. 1982/83: 20 162

Omfattning

Samhällsföretagsgruppen omfattar Samhällsföretag och 24 regionala fö-

retag med huvudkontor och verkstäder i varje län. Till Samhällsföretag är knutet dels ett säljbolag — SAMHALL AB -—, dels en fastighetsfond som äger och förvaltar företagsgruppens fastigheter. De regionala företagen är juridiskt självständiga företag med ansvar för

företagsgruppens verksamhet inom resp. län. Företagsgruppen har år 1982 totalt ca 29000 anställda fördelat på 370 verkstäder och 25 huvudkontor. Av de anställda är ca 23 500 arbetshandikappade.

Följande företag ingår i Samhällsföretagsgruppen: AVEBE-industrierna, Stockholms län. UPSAM, Uppsala län, ALEAVERKEN, Söderman-

lands län, KLINTLAND, Östergötlands län, HÖGLANDSVERKEN,

Jönköpings län, G-VERKSTÄDERNA, Kronobergs län, KALMAR- SUNDSGRUPPEN, Kalmar län, VISBY-PRODUKTER, Gotlands län, BLEKINGE-PRODUKTER, Blekinge län, Industristiftelsen LAVI, Kristianstads län, PILEPRODUKTER, Malmöhus län, LUMATICFÖRETA-

GEN, Hallands län, BOHUSGRUPPEN, Göteborgs och Bohus län, Industrigruppen DAL-VÄST. Älvsborgs län, SAV, Skaraborgs län, ERRESS, Värmlands län, STALAN, Örebro län, WESTMANNAPRO- DUKTER, Västmanlands län, DALAGRUPPEN, Kopparbergs län,

EXELLAN-PRODUKTER, Gävleborgs län, MIDLAND-PRODUK-

TION, Västernorrlands län, JH-PRODUKTION, Jämtlands län, SAFAC, Västerbottens län och FORMEL-PRODUKTER, Norrbottens län.

Samhällsföretag, med staten som stiftelsebildare, har till uppgift att svara för finansiering och samordning av de regionala företagens verksamhet. Samhällsföretag skall bl. a.: | — fördela de statliga medel som tilldelas företagsgruppen och fastställa

budget för företagen | | — fatta övergripande beslut beträffande ekonomi, planering, personal- och

rehabiliteringspolitiska frågor | — tillgodose behovet av branschmässig samordning.

Verksamhetsinriktning

Samhällsföretagsgruppens verksamhet utgörs i huvudsak av tillverkningsindustri. Gruppens andel av den svenska tillverkningsindustrins salu-

värde är mindre än 0,5 2. Antalet anställda är 3 2 av antalet sysselsatta

inom tillverkningsindustrin. Större delen (ca 7076) av företagsgruppens

omsättning utgörs av underleverantörs- och legoförsäljning. Exporten uppgår till mindre än 896 av försäljningen. De största exportartiklarna är möbler och träskor.

Företagsgruppen finns representerad inom de festa branscher inom tillverkningsindustrin. Den huvudsakliga verksamheten bedrivs dock inom metallvaru- och träindustribranscherna samt den grafiska branschen.

Tillsammans med Sveriges Industriförbund, SHIO-Familjeföretagen och

Skr. 1982/83: 20 163

Svenska Handelskammarförbundet har Samhällsföretag ett gemensamt

kontakt- och samrådsorgan för marknadsfrågor. Detta organ är bl. a. till för

att bedöma otillbörliga konkurrensförhållanden på marknaden. De regio-

nala företagen är medlemmar i handelskammare och i andra näringslivsor-

ganisationer i sina resp. län.

Verksamheten under år 1980/81 .

Företagsgruppens första hela verksamhetsår, 1980/81, uppvisade ett re-

sultat som såväl sysselsättningsmässigt som ekonomiskt rymdes väl inom fastlagda planer och ramar.

Under 1980/81 nyanställdes 3522 arbetshandikappade efter anvisning

från arbetsförmedlingen, vilket innebar en nettoökning med 1043 perso-

ner. För 1981/82 beräknas en motsvarande ökning med drygt 800 personer.

Verksamhetsåret 1980/81 var det 296 personer. eller 1,3 26, som övergick : till arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Personalomsättningen totalt

var 11,2 %. Bl.a. på grund 'av den besvärliga arbetsmarknadssituationen

ligger övergångarna till den reguljära arbetsmarknaden på ungefär samma

nivå 1981/82. . Företagsgruppens försäljningsintäkter uppgick 1980/81 totalt till 994,1 '

milj. kr., vilket var en ökning med närmare 15 § jämfört med föregående

år. För 1981/82 beräknas försäljningsintäkterna öka med ytuerligare dryga

1590. För 1980/81 erhöll företagsgruppen ett statligt bidrag om 1935,0 milj. kr., som kan ses som samhällets ersättning för de sociala prestationer som företagsgruppen utför och de merkostnader detta ger. Driftbidraget sjönk från ca 14892 av lönekostnaderna för de arbetshandikappade anställda år

1979 till 138 1980/81. Fr.o.m. år 1982 har företagsgruppen tilldelats en bidragsram om 12996 av lönekostnaderna för de arbetshandikappade. Under de inledande verksamhetsåren 1980/81 och 1981/82 har inte skett

någon utbyggnad av företagsgruppen i form av nya platser för arbetshandikappade. Däremot har kapacitetsutnyttjandet förbättrats betydligt genom att fler arbetshandikappade anställts vid befintliga verkstäder. I övrigt har arbetet inom företagsgruppen hittills präglats av ansträngningarna att utveckla den nya gemensamma organisationen utifrån en tidigare mycket splittrad verksamhet för skyddat arbete. |

Framtidsutsikter .

Under hösten år 1981 genomförde Samhällsföretag på uppdrag av rege-

ringen en begränsad översyn av den nya organisationen. Resultatet av översynen har presenterats i en rapport till regeringen vid årsskiftet 1981/

82. Översynen utgår från tvä viktiga problemområden som företagsgruppen har att arbeta med de närmaste åren. Det gäller dels den betydande

undersysselsättningen, dels ett ökat behov av anpassning av produktion

och arbetsplatser till skilda handikapp. För att komma till rätta med detta

förutsätts framför allt en omstrukturering så att produktionen inom de

Skr. 1982/83: 20 164

olika företagen renodlas och koncentreras. Vidare förutsätts en ökad samverkan mellan företagen främst i marknadsföring och produktutveckling. Förutsatt att den skisserade utvecklingen kommer till stånd beräknar Samhällsföretag att behovet av statliga bidrag under en 5-årsperiod skall minskas ner till 115 96 av lönekostnaderna för de arbetshandikappade anställda.

För företagsgruppen som helhet förutsätts inga större förändringar i branschstrukturen under de närmaste åren. Däremot kommer att ske omstruktureringar i de enskilda företagens verksamhetsinriktning. Företagsgruppen kommer dock i ökad utsträckning att pröva nya verksamhetsområden utanför den traditionella industriella inriktningen av det skyddade arbetet. Redan nu pågår en del mindre försök inom bl.a. tjänste- och servicesektorn.

Studsvik Energiteknik AB

Översikt 1980/81 1979/80

(milj. kr.) (milj. kr.)

Studsvik Energiteknik AB, med verksamheten koncentrerad till Studs-

vik ca 90 km sydväst om Stockholm och 26 km nordost om Nyköping. är

ett svenskt centrum för energi- och miljöforskning.

Bolagets verksamhet var tidigare övervägande kärntekniskt inriktad, men under 1970-talet har den successivt utvidgats till att också omfatta annan energiteknik. Studsvik Energiteknik AB arbetar t. ex. med förbränning och förgasning av fasta ämnen som kol, torv och biomassa, med solenergi. energilagring. fjärrvärmesystem m.m. STUDSVIK är internationellt mycket välkänt bl. a. för sina resurser för utveckling och provning av kärnbränsle.

: Bolagets huvuduppgift är att utveckla ny förbättrad och anpassad teknik med särskild inriktning på energiteknik och med specialisering på områden

av stor principiell betydelse för Sveriges energiförsörjning och näringslivet

inom cnergisektorn.

Studsvik Energiteknik AB är moderbolag i en koncern där flertalet av

dotterföretagen är etableringar som kommit till stånd för att exploatera den

teknik som kommit fram genom moderbolagets utvecklingsverksamhet.

Skr. 1982/83: 20 165

Svalöf AB

Historik

I februari 1979 tecknades avtal mellan svenska staten och Svenska

Lantmännens Riksförbund (SLR) angående Svalöf AB. Enligt detta avtal

överläts till staten Sveriges utsädesförenings nettotillgångar, vilka sedan i form av apportegendom tillfördes det nybildade växtförädlings- och utsädesbolaget Svalöf AB (förutvarande Allmänna Svenska Utsädes AB). Genom apportegendomen ökades aktiekapitalet till 22,4 milj. kr. Efter

genomförd kapitalökning ägs Svalöf AB till lika delar av svenska staten och SLR. Ovanstående avtal intogs i regeringens proposition 1978/79: 130 varefter godkännande gavs av Sveriges riksdag. Bolaget började sin verk-

samhet den 1 januari 1980. |

Bolagets syfte

Enligt bolagsordningen skall bolaget genom växtförädling, produktion och marknadsföring förse jordbruk och trädgårdsnäring med det sortma-

terial som dessa näringar efterfrågar samt idka därmed förenlig verksamhet.

Bolagets omfattning

Huvuddelen av lantbruksrörelsen är förlagd till Svalöv medan trädgårds-

rörelsen är fördelad på Hammenhög och Svalöf ABs dotterbolag, J. E. Ohlsens Enke A/S, Köpenhamn. Verksamhet avseende växtförädling och trädgårdsrörelse bedrivs i övrigt på ett flertal platser inom landet. Bolagets

centrala administration är förlagd till Svalöv. Koncernomsättningen uppgick till 284 milj. kr. och för moderbolaget till 221 milj. kr. Totalt antal

anställda inom koncernen utgör 761 och för moderbolaget 606.

Bolaget har under år 1981 kunnat stärka sina marknadsandelar för huvuddelen av växtslagen. Produktionsapparaten har utbyggts och effektivi-

serats.

Skr. 1982/83: 20 166 Svensk Avfallskonvertering AB (SAKAB)

- Historik

År 1975 fick SAKAB statsmakternas uppdrag att slutligt omhänderta sådant hälso- och miljöfarligt avfall som kommuner och enskilda avfallsproducenter ej själva kan ta hand om på ett från resurs- och miljösynpunkt godtagbart sätt. Verksamheten är auktoriserad genom förordningen om miljöfarligt avfall (SFS 1975: 346) och sker på non-profit bas.

I samband med detta beslut rekonstruerades SAKAB och några.av de: gamla ägarna (Svenska Utvecklingsbolaget, Kooperativa Förbundet och Alfa Laval) lämnade bolaget. Kvar blev Kommunförbundet och nytillkomna ägare blev staten genom jordbruksdepartementet och Näringslivets stiftelse för avfallsbehandling. |

Vid årsskiftet 1975/76 hade SAKAB en behandlingsresurs (dotterbolaget Indusridestillation i Lövsta). Detta företag utförde återvinning av lösningsmedel och olja samt förbränning av pumpbart och fast avfall.

I september 1976 övertog SAKAB en våtkemisk anläggning av Terra - Bona i Norrtorp och senare knöts ännu en våtkemisk anläggning vid Graab-Kemi i Göteborg till SAKAB genom långtidsarrende.

SAKABs verksamhet började med en inventering av befintliga behandlingsresurser för miljöfarligt avfall inom och utom landet. Det konstaterades att det fanns en överkapacitet för behandling av avfallsolja och stor brist på resurser för kvalificerad förbränning. Mot denna bakgrund beslöt SAKAB att låta Götaverken Ångteknik som totalentreprenör projektera en central behandlingsanläggning med förläggning till Norrtorp i Kumla kommun. .

Tillstånd enligt miljöskyddslagen att uppföra och driva behandlingsanläggningen lämnades av koncessionsnämnden för miljöskydd i december 1978. Sedan beslutet överklagats hos regeringen av bl.a. statens naturvårdsverk har ett flertal olika alternativa lokaliseringsorter för anläggningen prövats. Något bättre alternativ än Norrtorp har därvid inte framkommit. Regeringen har i beslut den 15 januari 1981 fastställt det av koncessionsnämnden lämnde tillståndet. Genom beslutet har dock villkoren för verksamheten i flera avseenden skärpts.

Skr. 1982/83: 20 167

Bolagets syfte

SAKABs verksamhet är inriktad på att ge service åt kommuner och industrier genom att ta hand om och behandla miljöfarligt avfall för destruktion eller återvinning. Företaget arbetar f.n. med att bygga upp re-

surser för att så småningom kunna ta hand om allt miljöfarligt avfall som insamlats av landets kommuner inom ramen för det kommunala monopolet.

Bolagets omfattning

Bolagets egna resurser är för närvarande endast de våtkemiska anlägg-

ningarna i Norrtorp och Göteborg. Som komplement till behandlingen vid egna anläggningar utnyttjar SAKAB behandlingsanläggningar i Tyskland, England och Frankrike.

I avvaktan på att den centrala behandlingsanläggningen tas i bruk hösten

1983 har bolaget etablerat ett lager för emballerat avfall i Göteborg samt lager för pumpbart avfall i Göteborg, Karlskrona och Gävle. SAKAB har under de gångna åren byggt upp ett regionalt system av mottagningsstationer. Sådana finns nu i Stockholm, Umeå, Göteborg,

Gävle, Helsingborg, Kumla och Karlskrona. Deponier för metallhydroxidslam finns i Gävle, Kumla, Helsingborg och Umeå.

SAKAB siktar mot att successivt minska exporten av miljöfarligt avfall så att all export till förbränningsanläggningar utomlands skall vara avslutad

senast år 1985.

Verksamheten under år 1981

Genom beslut av riksdagen den 14 maj 1981 har SAKABs aktiekapital, tidigare 7 milj. kr.. ökats till 28 milj. kr. genom nyemission riktad till staten, som därigenom äger företaget till ca 9656. De båda andra ägarnas andel går ner till ca 476 gemensamt.

Enligt regeringsbeslut den 18 juni 1981 upphörde verksamheten vid” Industridestillation den 30 september 1981. Mottagningsstationen i Lövsta får enligt samma beslut utnyttjas till den 31 december 1983. Ny mottagningsstation för Stockholmsområdet kommer att etableras i Högbytorp,

Upplands-Bro kommun.

Under året har uppförandet av den centrala behandlingsanläggningen i Norrtorp påbörjats. Anläggningen beräknas kunna tas i drift hösten 1983. Ca 33 000 m? avfall per år kommer att förbrännas vid den nya anläggning-

en.

Länsstyrelsen i Örebro län har tillsammans med ett flertal myndigheter och organisationer utarbetat ett program avseende en förundersökning av

mark, luft. vatten m. m. för att kartlägga rådande förhållanden i Norrtorp

med kringliggande områden, innan den planerade verksamheten kommer i drift. Denna kartläggning av omgivningens bakgrund kan sedan vid eventu-

Skr. 1982/83: 20 168

ella uppföljningar ligga till grund för en kontroll av verksamhetens eventuella påverkan på omgivningsmiljön.

Omsättningen, exkl. övriga rörelseintäkter, har under år 1981 uppgått till 28,0 milj. kr. och investeringar har under samma tid gjorts med 50.0 milj. kr.

Antalet anställda har under år 1981 i medeltal varit 50.

AB Svensk Bilprovning

Översikt 1981/82 1980/81

(milj. kr.) (milj. kr.)

Historik

AB Svensk Bilprovning började sin verksamhet den 1 januari 1965 i anslutning till att bestämmelserna om den allmänna periodiska fordonskontrollen trädde i kraft. Från den I januari 1971 gäller den årliga kontroll-

besiktningsskyldigheten för samtliga registrerade fordon som är två år eller

äldre. Sedan den 1 juli 1978 är bolaget riksprovplats för motorfordon. terrängfordon och släpfordon till motorfordon.

Bolagets syfte

Bolaget svarar för den helt övervägande delen av den officiella provningen inom fordonsområdet. Bolaget utför vidare kontroll av kilometerräknar-

apparatur på brännoljedrivna och övriga kilometerskattepliktiga fordon

samt utfärdar intyg om att kontrollmärke har förstörts. Därjämte utför

bolaget frivilliga trafiksäkerhetskontroller och konditionsbesiktningar

samt vägningar av fordon.

Bolagets verksamhet skall drivas på självkostnadsbasis, dvs. intäkterna

från besiktningsverksamheten skall täcka bolagets totala kostnader.

Verksamheten under verksamhetsåret 19811/82

Under verksamhetsåret 1981/82 utförde bolaget 4,09 miljoner fordonsbe-

siktningar (1980/81 3,95), vilket innebär en ökning med 3,7 9c.

Under 1981/82 godkändes 78.676 av de kontrollbesiktade fordonen (1980/81 79,2) medan 21,4 72 underkändes på grund av en eller flera brist-

fälligheter av betydelse för trafiksäkerheten.

Skr. 1982/83: 20 169

För besiktningsverksamheten disponerades 171 bilprovningsstationer j 160 kommuner. Bolaget äger 78 anläggningar, övriga är förhyrda.

Det ekonomiska utfallet för verksamhetsåret blev ett överskott på när-

mare 12 milj. kr.

Framtidsutsikter

Tillväxttakten i fordonsbeståndet är och förutses också bli låg. Underla-

get för bolagets verksamhet är sålunda stagnerande. Besiktningsvolymen förefaller de närmaste åren att öka med endast omkring en halv procent per

år.

'Svensk Energiverksgrupp AB (SEAB)

Historik

Statens Vattenfallsverk engagerade sig första gången år 1930 i eldistributionsverksamhet bedriven i bolagsform genom förvärv av Motala Ströms Kraft AB. Först under 1960-talet påbörjades emellertid i samband med en målmedveten omstruktureringspolitik från statsmakternas sida avseende landets eldistribution ett mer omfattande engagemang i eldistributionsbolag parallellt med en utökning av verkets egen detaljdistributionsverksamhet. Vid slutet av 1970-talet omfattade verkets bolagsengagemang ett 20-tal företag.

Under år 1978 gjorde verket en framställan om att få bilda ett särskilt förvaltningsbolag för att administrera statens aktieinnehav i de olika eldistributionsbolagen. Detta godkändes av riksdagen och vid årsskiftet 1979/80 kunde Svensk Energiverksgrupp AB — SEAB -— starta sin verksamhet som moderbolag i en koncern — SEAB-koncernen — genom att förvärva statens aktier i ett antal eldistributionsbolag.

Bolagets syfte

Genom inrättande av ett särskilt moderbolag med skyldighet att upprätta eget årsbokslut och koncernbokslut erhålls en förstärkt insyn från såväl statens som övriga intressenters sida. Utöver en effektivisering av ägarefunktionen med bl.a. målsättningen att förränta statens kapitalengage-

Skr. 1982/83: 20 170

mang på ett tillfredsställande sätt kommer bolagsgruppens finansieringsfrågor, gemensamma avtalsfrågor, försäkringsfrågor etc. att kunna underlättas.

Verksamheten under år 1981

År 1981 var SEAB:s och SEAB-koncernens andra verksamhetsår.

I SEAB-koncernen ingick år 1981 utöver moderbolaget, som är helägt av Statens Vattenfallsverk. följande dotterbolag: AB Boxholms Elverk, Domneåns Kraft AB, AB Finspångs Elverk, Gotlands Energiverk AB, Motala Ströms Kraft AB, AB Skillingaryds Elektricitetsverk. Vingåkers Elverk AB, Viskans Kraft AB, AB Värmdö Elverk och AB Ånge Elverk.

Moderbolaget ägde härutöver aktieandelar i följande bolag: Bodens

Energiverk AB, Luleå Energiverk AB, Piteortens Eldistributions AB, AB

Stenungsunds Elverk och Östhammars Energiverk AB.

Koncernens omsättning uppgick till 556 milj. kr. och årets resultat till

11,1 milj. kr. Koncernens balansomslutning per den 31 december 1981 var

656 milj. kr.

Koncernens inköp och produktion av el var 2405 GWh (inköp 9556, produktion 5 Z) till en kostnad av 327 milj. kr. Intäkterna av elförsäljningen uppgick till 497 milj. kr., varav 113 för högspänning och 384 för lågspänning. Av lågspänningsförsäljningen uppgick försäljning för elvärme till 134 milj. kr. Antalet lågspänningsabonnenter var ca 161000 varav ca 31000 elvärmeabonnemang.

Under året investerades 137 milj. kr. inom koncernen.

Koncernen hade 668 årsanställda. Från Vattenfall inlånades på entre-

prenadbasis 23 årsanställda.

Moderbolagets omsättning uppgick till 29,9 milj. kr. varav erlades 28.9

milj. kr. som räntor till Statens Vattenfallsverk för upptagna lån motsva-

rande en förräntning av detta statliga kapitalengagemang med 1196. Någon utdelning på Vattenfalls aktieinnehav i moderbolaget har ej medgivits.

Moderbolaget hade en anställd — verkställande direktören. För administrativa uppgifter anlitades på entreprenadbasis personal anställd hos Statens Vattenfallsverk. |

Framtidsutsikter

Koncernbolagen inköper sitt behov av el från Vattenfall. Vattenfalls prispolicy under år 1981 medgav ett ökat netto per försåld kWh i förhållande till år 1980. Tillsammans med cen 5-procentig försäljningsökning har detta bidragit till starkt förbättrat rörelseresultat för koncernen år 1981.

Genomsnittspriset per kWh för elinköp beräknas stiga under år 1982 men kompenseras av ökat försäljningspris. En ökad konvertering från olja

till el för bostadsuppvärmning bidrar till ökad försäljning. Koncernresulta-

tet väntas år 1982 bli ungefär jämförbart med år 1981.

I början av år 1982 har SEAB förvärvat aktierna i Kalix Elverk AB.

'Skr. 1982/83: 20 171

Svensk Kärnbränsleförsörjning AB (SKBF) Översikt 1981 1980

” (milj. kr.y (milj. kr.)

Historik

Bolaget bildades den 26 september 1972 i enlighet med ett mellan Statens Vattenfallsverk, Sydkraft AB och Oskarshamnsverkets Kraftgrupp AB träffat konsortialavtal.

Enligt nu gällande konsortialavtal som trätt i kraft den 1 juli 1981 äger Vattenfall 2696. Forsmarks Kraftgrupp AB 3096, OKG AB 222: och Sydsvenska Värmekraftaktiebolaget 122 av aktierna,

Bolagets omsättning har ökat från ca 0,5 milj. kr. 1972/73 till ca 132 milj. kr. år 1981.

Bolagets syfte

Bolagets syfte är att företa utredningar om behov och tillgångar beträffande nukleärt material och tjänster inom kärnbränslecykeln för landets kärnkraftstationer, främja en samordnad upphandling, verkställa upphandling, ta initiativ till projekt inom bränslecykeln samt samordna, planera och vidta åtgärder för åstadkommande av en säker hantering och förvaring av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall, liksom utöva annan med kärnbränslecykeln förenlig verksamhet.

Verksamheten under år 1981 Verksamheten under året har omfattat forskning, utredningar och projekt av gemensamt intresse för de svenska kärnkraftproducenterna främst beträffande natururan, anrikningstjänster, reservlager av anrikat uran och slutdelen av kärnbränslecykeln. Slutdelen innefattar upparbetningstjänster, mellanlagring av använt kärnbränsle och aktivt avfall, transportsystem och slutlig förvaring av radioaktivt avfall resp. använt kärnbränsle.

En tekniskt sammanhängande mer detaljrik redogörelse för verksamheten och dess bakgrund har av bolaget ingetts till industridepartementet.

Under året slutfördes en andra etapp leveranser av anrikat uran från Sovjet till reservlagret, som lagras hos Asea-Atom i Västerås. Sammanlagt uppgick lagret vid årsskiftet till ca 91 ton anrikat uran.

Regeringen uttalade i budgetpropositionen att den malminriktade uranprospekteringen borde övertas av kraftföretagen fr.o.m. den 1 juli 1981.

Skr. 1982/83: 20 172

SKBF har därefter övertagit 19 undersökningskoncessioner i Norrbottens och Västerbottens län från staten. SKBF:s uranprospektering har under år

1981 inriktats mot lokala undersökningar dels i södra Norrland, dels i nya

områden i norra Norrland. Flytmätningar har avslutats i och med år 1981. Det begränsade svenska programmet medför att insatserna koncentrerats

och blir föremål för löpande prövning. Det har kunnat konstateras att förutsättningar för industriell utvinning

av uran i Pleutajokk inte föreligger. LKAB:s undersökningar där har sålunda avbrutits och detta företags ansökan om utvinning enligt & 136 A

byggnadslagen återtagits.

Forsknings- och utvecklingsverksamheten beträffande slutdelen av

kärnbränslecykeln fortsätter. Den dokumenteras i särskild rapportserie. I samband med att Programrådet för aktivt avfall (PRAV) upphört per den I juli 1981 har huvuddelen av den forskningsverksamhet som där bedrivits

(men bekostats av bolaget) också övertagits av bolaget.

Projekteringsarbete på ett gemensamt stutförvar i Forsmark för driftavfall har pågått under året. Den 25 mars 1982 ingavs ansökningar enligt $

136 A byggnadslagen, atomenergilagen och miljöskyddslagen. Förutsatt att erforderliga tillstånd erhålls kan anläggningsarbeten påbörjas år 1983

och första fasen stå färdig år 1988. Byggnadsarbetet på ett centralt mellanlager för använt kärnbränsle (CLAB) vid Oskarshamnsverket fortskrider normalt. Anläggningen beräknas stå färdig i början av år 1985.

Arbetet på ett transportsystem för använt kärnbränsle har fortsatt. Det

av det franska dotterbolaget Sofrasam hos Ateliers et Chantiers du Havre

beställda fartyget är under tillverkning och leverans beräknas nu ske i augusti 1982. |

Vid halvårsskiftet trädde lagen om finansiering av framtida utgifter för använt kärnbränsle m. m. i kraft. I denna fastläggs kraftföretagens ansvar för kärnkraftens restprodukter. En myndighet, Nämnden för hantering av

använt kärnbränsle (NAK). har trätt i funktion för att övervaka de upp-

gifter som kraftföretagen enligt nyssnämnda lag har att utföra. Kraftföreta-

gen har beslutat att SKBF skall tjänstgöra som gemensamt organ för den verksamhet som bedrivs för att tillgodose detta ansvar. Med anledning av lagen har delägarna i SKBF träffat ett nytt konsortialavtal, som trätt i kraft

den 1 juli 1981. Som ny delägare ingår Forsmarks Kraftgrupp AB. Sydkraft AB:s delägarskap har övertagits av dess dotterbolag Sydsvenska Värme-

kraftaktiebolaget.

Finansieringen av de framtida kostnaderna för använt kärnbränsle m. m. (inklusive rivning av kärnkraftstationerna) skall ske genom en avgift som utgår i förhållande till den från reaktoranläggningen levererade energin.

För år 1982 utgår den med 1,7 öre per KWh. Avgiftsmedlen skall stå på räntebärande konto i Riksbanken och förvaltas av NAK. Medlen kan även utlånas till kraftföretagen.

Skr. 1982/83: 20 173

Finansieringen av de framtida kostnaderna för driftavfall sker på samma sätt som tidigare, dvs. genom intern fondering hos kraftföretagen. Erforderlig fondering bedöms till 0,1 öre per kWh.

De internationella kontakterna har under året skett bl.a. genom delta-

gande i arbetet inom Uranium Institute och IAEA. Ett omfattande flerna-

tionellt samarbete sker beträffande radioaktivt avfall. Med USA, Canada

och Schweiz finns därvid formella samarbetsavtal. Undersökningar på ca

350 m djup i graniten i Stripa sker i form av ett 4-årigt projekt organiserat inom OECD:s ram och med deltagande från ett flertal nationer.

Under året har i medeltal 29 personer varit anställda.

AB Svensk laboratorietjänst (Svelab)

Översikt 1981/82”" 1980/81

(milj. kr.) (milj. kr.) Omsättning 29,3 26,6 Resultat före disp. och skatt 1,5 1,4 Redovisat årsresultat 0,2 0,3 Balansomslutning 11.0 10.3

+ Preliminära uppgifter

Svelab bedriver regional laboratorieverksamhet inom områdena veterinärmedicinsk sjukdomsdiagnostik, fodermedelskontroll, livsmedelskon-

troll och vattenkontroll. Denna verksamhet sker vid elva regionlaborato-

rier.

Historik

Regionala laboratorier för veterinärmedicinsk diagnostik har funnit se-

dan år 1908 i Sverige. Dessa laboratorier drevs av hushållningssällskapen. Då de statliga lantbruksnämnderna inrättades år 1967 beslöt riksdagen att den veterinära verksamhet som hushållningssällskapen bedrev inte skulle inordnas i lantbruksnämnderna. En särskild utredning drog upp riktlinjerna för den veterinärmedicinska rådgivnings- och laboratorieverksamheten.

År 1969 beslöt riksdagen att ett halvstatligt laboratoriebolag med namnet AB Svensk laboratorietjänst skulle bildas. Från starten den I januari 1970 och fram t. o. m. år 1974 var staten och

dåvarande Sveriges Lantbruksförbund ägare med 52 4 resp. 4896 av bola-

gets aktiekapital. År 1975 ägde en riktad nyemission rum, varigenom aktiekapitalet ökades till 2 milj. kr. och ägarkretsen utökades med Koope-

rativa Förbundet och Industrins Livsmedelsgrupp.

Det nuvarande ägandeförhållandet är följande: staten (jordbruksdeparte-

Skr. 1982/83: 20 174

mentet) 52 Ze, jordbruksnäringen (Lantbrukarnas Riksförbund) 24 Z, konsumentkooperationen (KF) 12236 och den privata livsmedelsindustrin (Industrins Livsmedelsgrupp) 129.

Genom detta ägandeförhållande tillgodoses såväl konsument- som producentintresset och Svelabs karaktär av opartiskt företag med det allmänna som huvudintressent befästs.

Bolagets syfte

Svelab skall enligt bolagsordningen driva veterinärmedicinsk laboratorieverksamhet och därmed förenlig verksamhet i syfte att i första hand främja animalieproduktionen. Verksamheten bedrivs i konkurrens med kommunala och privata laboratorier. Enligt riksdagens beslut år 1969 skall Svelab vara självbärande, vilket hittills lyckats.

Verksamheten under år 1981

Den föregående år noterade stora ökningen av de kemiska undersökningarna av vatten och livsmedel har fortsatt. Även de bakteriologiska vattenundersökningarna visar en kraftig ökning liksom de patolog-anatomiska. Satsningen på kemiska avdelningar vid laboratorierna fortsätter. Förutom de redan befintliga vid laboratorierna i Luleå, Borlänge, Linköping, Jönköping och Kalmar har under året kemiska avdelningar startats vid laboratorierna i Halmstad och Helsingborg.

Nya lokaler för Borlängelaboratoriet har under året tagits i bruk. En ny byggnad för Jönköpingslaboratoriet har under året projekterats och kommer att uppföras under hösten 1982. Sedan står Malmölaboratoriet i tur att få nya lokaler, varefter samtliga laboratorier i Svelab-kedjan fått nya eller renoverade lokaler.

Det ckonomiska resultatet för verksamhetsåret är tillfredsställande. Det bör dock noteras att resultatet påverkats starkt av en stor salmonellafrekvens, vilket medfört att vissa laboratorier visar större överskott än normalt.

Framtidsutsikter

I prop. (1982/83:21) föreslår regeringen en rekonstruktion av Svelab innebärande att Svenska Kommunförbundet går in som ny delägare i Svelab. Aktiekapitalet föreslås höjt till 4,56 milj. kr. Kapitalökningen bör genomföras genom att en nyemission först riktas mot Svenska Kommunförbundet, som får lika många aktier i bolaget som staten, dvs. 1560 aktier = 34 26. Övriga parter skall inte tillskjuta nytt kapital. Rekonstruktion av Svelab beräknas ske per den 1 januari 1983. Kommer rekonstruktionen till stånd torde den regionala laboratoricverksamheten saneras på ett välbehövligt sätt, kompetensen höjas och effektiviteten ökas till gagn för hela samhället.

Skr. 1982/83: 20 175

SEMKO, Svenska Elektriska Materielkontrollanstalten AB

Översikt 1980/81 1979/80

(milj. kr.) (milj. kr.) Omsättning . 37,9 35,6 Resultat före disp. och skatt -1,3 1.4 Redovisat årsresultat -0,5 0.4 Balansomslutning 21,7 22,5 Redovisat eget kapital 4,2 4,9 Investeringar 4.0 3,8 Antal anställda 1980/81 1979/80

: 230 218

SEMKO, Svenska Elektriska Materielkontrollanstalten AB är riksprovplats för elektrisk materiel, huvudsakligen för sådan materiel som används i hem och hushåll. SEMKO:s uppgift är att efter provning enligt av myndigheter lämnade föreskrifter godkänna eller underkänna rhateriel.

Aktieägare är svenska staten med 51 26, Svenska Elverksföreningen med 29.492 och Svenska Brandförsvarsföreningen med 19,66. Genom regeringsbeslut har SEMKO fr.o.m. den 1 augusti 1977 utsetts till riksprovplats.

SEMKO:s uppgift är att svara för all officiell provning, dvs. av myndighet föreskriven provning på sådana produkter som ingår i SEMKO:s objektområde. Den helt övervägande delen av provningen har förskrivits av statens industriverk, SIND, och gäller elsäkerheten, dvs. säkerheten mot elektrisk stöt och brand. Genom att staten har huvudinflytande har SIND kunnat delegera rätten att fatta beslut om godkännande. Viss provning görs även enligt andra myndigheters föreskrifter. Det gäller t.ex. uppmätning av joniserande strålning från TV-apparater och kontroll av mikrovågsugnar. När kraven är uppfyllda godkänner SEMKO produkten och fabrikanten kan då genom S-märkning för allmänheten visa att den är godkänd. Fabrikanterna ansvarar för att de godkända produkterna tillverkas och säljs i det av SEMKO godkända utförandet. Genom att göra stickprovskontroller på marknaden och genom att följa upp anmälningar och rapporter om olycksfall, får SEMKO kännedom om sådana fall då produkter säljs i ett utförande som avviker från det godkända. SEMKO kan då påyrka rättelse och i svårare fall anmäla förseelsen till ansvarig myndighet för åtgärd. |

Provningsverksamheten

Trots ny utrustning, ökad utbildning och viss personalförstärkning har uppdragstiderna på vissa provningsavdelningar ökat under verksamhetsåret. På avdelningarna för elektronik har emellertid uppdragstiderna däremot minskat till tillfredsställande nivå.

Central arbetsberedning har delvis införts med gott resultat. Det har inneburit möjligheter för provningsavdelningarna att koncentrera arbetet

Skr. 1982/83: 20 176

på själva provningen och minska spilltider. Förändringen skall genomföras helt.

Tendensen har under senare år varit att provföremålen nästan genomgående har blivit alltmer ”finessrika”. Utvecklingen går ständigt vidare med nya modeller etc. Det gör att nästan varje typprovning inte är den andra lik. Detta försvårar en rationell hantering. Det ställs därför ökade krav inte bara på sådana provningsresurser som lokaler och utrustning utan även på personalen. Denna måste hela tiden vara beredd att tänka i nya banor. Omfattande utbildningsinsatser blir därför nödvändiga.

I föregående redogörelse nämndes att programarbetet har startats för ett nybygge. På grundval därav beslöt styrelsen den 29 januari att nya lokaler skall byggas i Kista. De skall tas i bruk i mars 1983. Ett omfattande arbete har lagts ned på att finna rationella planlösningar. Det finns därför goda förutsättningar för att de nya lokalerna skall tillåta rationellt arbete, flexibi- litet och tillväxt utan störningar.

Personalstyrkan var vid verksamhetsårets (1980/81) början 218 personer och vid dess slut 230. Antalet direkta provare ökade från 114 till 118 och antalet direkta provar-arbetstimmar ökade med ca 3,82 från 180289 till 187 130.

Under verksamhetsåret har 13101 uppdrag registrerats. Jämfört med föregående år (13 634) har antalet minskat något. Trots detta har arbetsinsatserna ökat eftersom både provföremålen och provningsbestämmelserna successivt har blivit mer komplicerade.

Av de 2493 förstagångsuppdragen med fullständig provning kunde 60,89: godkännas redan efter första provningen medan resten underkändes.

De internationella aspekterna på SEMKO:s arbete har även detta år 'varit av stor betydelse. Antalet ansökningar om godkännande på basis av provningsprotokoll från utländska provningsanstalter ökade från 3708 föregående verksamhetsår till 3945. Där svarade den samnordiska provningen för den största delen.

Liksom tidigare år konstaterar man, att den curopeiska certifieringsverksamheten inte har haft den omfattning som den borde kunna ha. 464 ansökningar har behandlats på grundval av CB”-systemet och CCA">=, De tekniska förutsättningarna finns för en mer omfattande användning av dessa system, vilket skulle medföra en värdefull avlastning. SEMKOs

hinder och svårigheter. +CB = Certification Board =CCA : CENELEC Certificauion Agreement

Skr. 1982/83: 20 177 Svenska Lastbil AB (Svelast)

Bolagets omfattning

I koncernen ingick under år 1981 följande aktiva företag: Svelast (moderbolag) med en omsättning på 467 milj. kr., Freys Express-AB 33 milj. kr., Freys Transport & Spedition AB 35 milj. kr., Norströms Åkeri AB 11 milj. kr., AB Resmastservice 5 milj. kr., Svelast Rederi AB (ex. AB Sundfart) 1,5 milj. kr. och Svelast Landtransport A/S med 0,3 milj. kr. Total omsättning för koncernen var 553 milj. kr. |

Samtliga aktier i moderbolaget innehas av statens järnvägar. Dotterbolagen är helägda med undantag av AB Resmastservice. Svelasts andel i AB Resmastservice utgjorde 96 4. om

Moderbolagets verksamhet omfattar inrikes landtransporter samt färjetrafik mellan södra Sverige (Helsingborg; Malmö, Trelleborg) och Västtyskland (Travemiände). Färjetrafiken upprätthålls i pool etablerad tillsammans med Johnson Line AB och TT-Linie GmbH & Co. Poolen marknadsförs som TT-SAGA Line. I moderbolagets redovisning av ekonomiskt resultat ingår med behörig del av Svelast hälftenägda Scandinavian Ferry- Lines AB (SFL), eftersom SFL under år 1981 drevs i kommission för ägarnas räkning. AB Resmastservice marknadsför utrustning och teknik för tunga, avancerade montagelyft. Verksamheten i Svelast Rederi AB är f.n. begränsad till att omfatta Svelasts intressen i SFL jämte motsvarande ifråga om fartyg ägda helt eller delvis av moderbolaget.

Transport- och speditionsverksamheten i Freys Transport & Spedition AB överfördes under 3:e kvartalet år 1981 till ett nystartat och av Svelast hälftenägt bolag, Hillerström Freys Transport & Spedition AB.

Koncernens resultat efter finansnetto uppgick till 23 milj. kr: (40). Resultatutvecklingen under året hämmades framförallt av en överdimensionerad produktionsapparat i moderbolaget. Omständigheter utanför koncernens kontroll, som haft ett negativt inflytande, var av ringa ekonomisk betydelse och är i föreliggande sammanhang negligerbara, Möjligheterna att snabbt korrigera en överdimensionering enligt ovan är förhållandevis begränsade i de fall, då situationen orsakas av transportsystem med markant obalans i relationsflödena.

Resultatet innebär i löpande penningvärde en försämring med drygt 12 Riksdagen 1982183. I saml. Nr 20

Skr. 1982/83: 20 178

40960. Räntabiliteten tföre skatt) på totalt sysselsatt kapital sjönk från 1297 till 796. För rämabiliteten efter skatt relaterad till det justerade egna kapitalet blev nedgången 8 procentenheter (från 1592 till 796). Utvecklingen är sålunda helt otillfredsställande. Ett godtagbart resultat efter finansnetto borde vara ca 50 milj. kr. (i 1981 års penningvärde).

Moderbolaget

En ökning av landtrafikens resultat med 5 milj. kr. väntas inträda som följd av diverse kostnadsanpassningar.

Resultatförbättring i rederirörelsen uppnås dels genom utchartring bare-boat av ett fartyg (M/S Nils Dacke) till ett franskt rederi, dels genom nedläggning av färjeleden Malmö— Tuborg. Den förstnämnda åtgärden innebär att M/S Nils Dacke lämnar tysklandstrafiken, som i dagsläget saknar förutsättning att ge fartyget ett rimligt bidrag till kapitalkostnaderna. Överflyttningen genomfördes i månadsskiftet april/maj 1982. Nedläggningen av färjeleden Malmö-Tuborg ägde rum i september 1981. Tonnaget (två färjor) har sålts. Åtgärden initierar en betydande resultattillväxt i Scandinavian Ferry Lines AB, ägt till lika delar av Johnson Line AB och Svelast och opererande i kommission för ägarnas räkning. Enligt tidigare fastlagda planer har i tysklandstrafiken insatts trailerfärjan M/S Saga Star (januari 1982), som via ett partrederi samägs av Johnson Line AB och Svelast. Detta tonnagetillskott förefaller bli enbart en belastning under år 1982 inte minst pga. de höga utgiftsräntorna för lånen i svenska kronor. Rederirörelsens samlade resultatökning begränsas därigenom till 3 milj. kr.

Dotterbolagen

Freys Transport & Spedition AB redovisade efter finansnetto en förlust med 4,5 milj. kr. De fasta kostnaderna per intäktskrona var alltför höga vid tillämpad servicenivå. Bolagets transport- och speditionsrörelse koordinerades under 3:e kvartalet 1981 med motsvarande från ett av Otto Hillerström AB (OHAB) ägt dotterbolag. De sålunda samordnade aktiviteterna överläts på ett separat bolag. Hillerström Freys Transport & Spedition AB, som till lika delar ägs av OHAB och Svelast. Det nya bolaget ger ett överskott redan för år 1981. Freys Transport & Spedition AB är efter ovannämnda ingrepp ett bolag som enbart äger och förvaltar ett par fastigheter och som inte har någon personal anställd. Resultatet för år 1982 beräknas bli positivt.

AB Resmastservice kommer för år 1982 att uppnå ett nollresultat efter finansnetto mot en förlust på 1 milj. kr. för år 1981. Förbättringen beror på en i väsentliga avseenden gynnsammare orderingång.

Koncernens resultatökning år 1982 efter finansnetto har budgeterats till totalt 11 milj. kr. De finansiella intäkterna har därvid förutsatts minska med 2 milj. kr.

Koncernens resultat'efter finansnetto blir med hänsynstagande till ovan-

Skr. 1982/83: 20 179

stående 34 milj. kr. Räntabiliteten förbättras men kommer att vara fortsatt svag. Soliditeten sjunker förmodligen en eller två procentenheter från 1981 års värde (29 90).

Av styrelsen och verkställande direktören föreslagen utdelning (6.60 kr/ aktic) motsvarar 31 2Z av den justerade nettovinsten och knappt 2946 av det justerade egna kapitalet (balansdagen).

Svenska Penninglotteriet AB

Översikt 1981 1980

(milj. kr.) (milj. kr.)

+ Avser lottsedelsförsäljning.

Bolagets uppgift är att tillgodose allmänhetens behov av lotterispel samt driva rörelsen så att den lämnar överskott till ståtskassan.

Verksamheten under år 1981

I enlighet med av regeringen utfärdat tillstånd har bolaget anordnat 37 dragningar med penningvinster under år 1981. Till det s.k. Penninglotteriet

som omfattade 24 dragningar såldes 25,1 (29,3) milj. lotter. Till Bellmanlotteriets 12 dragningar såldes 11,4 (11.5) milj. Till 1981 års Kulturlotteri till

förmån för konst, teater och andra kulturella ändamål, vars behållning

disponeras av utbildningsdepartementet, såldes 180000 (245 000) lotter å 100 kr. Den totala försäljningen omfattade sålunda 37 (41) milj. lotter till ett sammanlagt värde av I 114 (1 121.1) milj. kr. Priset på penning- och Bell-

manlotterna var 30 kr.

Av influtna medel från penning- och Bellmanlotterierna har under året

till statskassan inlevererats 332.1 (348,8) milj. kr. Till utbildningsdepartementets disposition har ställts 3,8 (4.9) milj. kr., utgörande behållningen från Kulturlotteriet. Enligt bolagets bokslut för år 1981 var årets vinst 45,6 (40,0) milj. kr. Till riksskatteverket har i särskild skatt på vinster vars

värde överstiger 50 kr. inbetalats 135,6 (120,7) milj. kr. Den totala behåll-

ningen av bolagets verksamhet inkl. akticutdelningen 5 000 kr., uppgick för statens räkning till 517,1 (514,4) milj. kr. Till vinnare har utbetalats 542,3 (545,8) milj. kr.

Den fakturerade försäljningen uppgick ull 1 115,4 (1222.3). de administrativa kostnaderna till 98,2 (94.6).

Skr. 1982/83: 20 180

De likvida tillgångarna var 107.1 (50,6), fordringarna 59,3 (63,0) och anläggningstillgångarna 61,4 (104,7) milj. kr.

Kortfristiga skulder uppgick till 154,4 (150,5), långfristiga till 27,2 (27.2) samt det egna kapitalet till 46.1 (40,6) varav i aktiekapital 0,1 milj. kr.

Investeringar 1,2 (1,1) och personalkostnader 12,5 (11.9) milj. kr. Medeltal anställda under året var 112.

Svenska Petroleum AB

Översikt 1981 1980

(milj. kr.) (milj. kr.)

Svenska Petroleum AB (SP) är svenska statens oljebolag och ett sam-

lande organ för statens kommersiella engagemang inom oljesektorn. Företaget bildades i juni 1975 i enlighet med ett riksdagsbeslut samma år. Verksamheten kom igång sommaren 1976.

Uppbyggnaden av en marknad skedde på grundval av inköp av raffinerade produkter. främst eldningsolja, på den internationella spotmarknaden. År 1979 var omsättningen 3 300 milj. kr.. 1980 10200 milj. kr. och 1981 11 800 milj. kr. Den snabba ökningen av omsättningen speglar utvecklingen

på den internationella oljemarknaden under senare år. Vid slutet av år 1978 började SP köpa råolja och raffinera denna. Under år 1979 köpte företaget

andelar i BP:s raffinaderi i Göteborg (22 96) och i Scanraff i Lysekil (142). Vidare bildade SP tillsammans med BP ODAB-Svensk Oljedistribution AB. Detta företag lagrar och distribuerar olja över hela landet. SP äger

35 2 av ODAB.

SP är engagerat i letning efter olja och gas genom det helägda dotterbolaget SP Exploration.

SP äger även Swedegas AB. Swedegas är involverat i anskaffning o och introduktion av naturgas i Sverige:

Under år 1981 inköpte SP 8.5 milj. kubikmeter råolja.

SPs andel av den svenska marknaden uppgick år 1981 till ca 10 procent.

Resultatet år 1981 efter finansiellt netto blev —584,7 milj. kr.

1981 ärs förlust täcks i huvudsak genom ägartillskott.

Den negativa resultatutvecklingen sammanhänger främst med följande:

— Överskottssituationen på oljemarknaden har haft en negativ effekt på

lönsamheten för oljebolag med kontrakterad råolja.

Skr. 1982/83: 20 181

— SP har under året haft råoljekontrakt som väsentligt överstigit de volymer som behövts för avsättning på inhemsk marknad. Detta överskott blev i det rådande marknadsläget kraftigt förlustbringande, då överskottsvolymerna fick säljas till låga spotmarknadspriser. Situationen förbättrades mot slutet av året genom att den kontrakterade råoljevolymen minskades. | — Låg soliditet vid ingången av år 1981 och successiva förluster under året har trots ökning av det egna kapitalet med 225 milj. kr. (inklusive förlagslån 125 milj. kr.) lett till höga räntekostnader. Medeltalet anställda i koncernen uppgick till 157 (108) tjänstemän, varav 92 (60) i moderbolaget. I enlighet med riksdagens beslut pågår under år 1982 en översyn av bolagets framtida inriktning. SPs synpunkter och förslag kommer att redovisas under hösten. |

Svenska Petroleum Exploration AB

Bolaget bildades år 1973 och har som syfte att utomlands eftersöka och utvinna råolja och naturgas. Fr.o.m. den 1 januari 1979 är bolaget ett helägt dotterbolag till Svenska Petroleum AB sedan de enskilda aktieägarna i bolaget överlåtit sina aktier till Svenska Petroleum AB. Under år 1979 har bolaget ändrat firma från Petroswede AB till Svenska Petroleum Ex-

ploration AB (SP Exploration). Finansiering av verksamheten har t. o. m.

utgången av år 1978 skett genom bidrag från aktieägarna och fr. o. m. den 1

januari 1979 genom statliga bidrag. Bolagets och Svenska Petroleum AB:s styrelser har under år 1979 anta-

git vissa riktlinjer för SP Explorations verksamhet. Dessa riktlinjer har legat till grund för en verksamhetsplan för tiden 1980-1984 som har

redovisats i prop. 1979/80: 100 bil. 17.

Genom avtal mellan bolaget och Oljeprospektering AB (OPAB) har bolaget fr.o.m. den 1 oktober 1979 övertagit OPABs personal liksom kontorslokaler med inventarier och maskiner och har vidare åtagit sig att som operatör svara för OPABs verksamhet.

Skr. 1982/83: 20 182

Verksamheten har under de nio år den hittills pågått omfattat prospek-

tering i bl.a. Norge, Storbritannien, Irland, Italien, Spanien, Egypten, Tunisien och Trinidad. Prospekteringsarbetet har i regel bedrivits i samarbete med andra oljebolag. Bolaget har härigenom deltagit i sammanlagt

nitton borrhål, varav fyra under år 1981. Ett av de senare — i brittiska

Nordsjön — har givit ett oljefynd som genom fortsatta undersökningar

skall utvärderas. För verksamheten under år 1981 har kostnaderna uppgått till 56,9 milj.

kr. Bolaget har därmed under perioden 1973-1981 lagt ner 212,9 milj. kr.,

varav 194,4 milj. kr. har finansierats med intressentbidrag och statliga bidrag och återstående belopp huvudsakligen genom erhållna intäkter i

samband med överlåtelse av licensandelar. .

För ansökan om och innehav av prospekteringslicenser har SP Exploration dotterbolag i Norge, Storbritannien, Irland och Spanien. Samtliga bolag utom det i Norge är f.n. vilande.

Svenska rymdaktiebolaget

Svenska rymdaktiebolaget, som bildades år 1972, har följande huvuduppgifter: — att tekniskt verkställa det svenska rymd- och fjärranalysprogrammet

— att projektera och utveckla satelliter för bl.a. kommunikation, jordobservation och rymdforskning — att bedriva teknisk konsultverksamhet i högteknologisektorn., inte bara inom rymdområdet, åt myndigheter och företag

— att ta emot bilder från fjärranalyssatelliter vid Esrange. bearbeta alla

slags bilder i dator för olika tillämpningar och kunder såväl inom som

utom Europa — att utveckla och driva operativa fjärranalyssystem för miljökontroll

t. ex. oljespillövervakning

— att driva Esrange raketskjutfält och markstation för satelliter.

Verksamheten bedrivs vid huvudkontoret i Solna samt vid raketskjutfältet och markstationen för satelliter Esrange i Kiruna kommun.

Under år 1981 hade bolaget i medeltal 110 anställda och en omsättning

Skr. 1982/83: 20 183

på 127,7 milj. kr. Jämfört med föregående år innebär detta en personalökning med 11 personer eller 11 92 och en omsättningsökning med 62,2 milj. kr. eller 95 4.

Resultatet för år 1981 utgjorde efter bokslutsdispositioner och skatt en vinst på 897 000 kr.

Under våren 1981 påbörjades vid Esrange uppbyggnaden av en markstation för mottagning av data från Landsat D, SPOT och Viking-satelliterna. Byggnationen som beräknas vara avslutad under år 1982 finansieras helt genom AMS-stöd.

Under förutsättning av ett positivt ställningstagande beträffande statligt finansieringsstöd planerar bolaget att under åren 1982-1983 starta ett helägt dotterbolag i Kiruna. Det nya bolaget. som fullt utbyggt beräknas sysselsätta ca 120 personer, skall ha som verksamhet att mottaga. bearbeta och sälja data från fjärranalyssatelliter.

Svenska Statens Språkresor AB

Svenska Statens Språkresor AB bildades år 1979 och övertog då den verksamhet som tidigare drivits av Centralnämnden för skolungdomsutbytet med utlandet. Detta enligt riksdagens beslut hösten 1979.

Bolaget har till syfte att utan egentligt vinstintresse förmedla utlands-

kontakter för svensk skolungdom. såsom språkkurser utomlands, vistelser

i USA under ett läsår eller kortare tid, deltagande i brittiska internatskolor, skolungdomsutbyte samt brevvänsförmedling.

Genom konjunkturnedgången har verksamheten stagnerat under år 1981 men framtidsutsikterna bedöms annars relativt goda.

Skr. 1982/83: 20 . 184

Swedair AB

Översikt 1980/81 1979/80

(milj. kr.) (milj. kr.)

Swedair AB ägs till 50 260 av staten genom försvarsdepartementet och till

vardera 25 Zz av AB Aerotransport och Linjeflyg AB. Bolaget bedriver flygoperativ verksamhet innefattande bl. a. anslutningstrafik till Linjeflygs

och SAS:s reguljära nät, reguljär trafik på egna trafiktillstånd. målflygning

för försvaret, kartfotoflygning, ambulanstlygning samt annan specialflygverksamhet. Bolaget har vidare en omfattande affärsflygverksamhet. Vid sidan av flygverksamheten bedriver bolaget flygverkstadsrörelse samt betjänar försvarets robotförsöksplats i Vidsel. Bolaget svarar även för driften av vissa kommunala flygplatser. I anslutning till flygverkstadsrörelsen bedriver bolaget vidare en omfattande agenturverksamhet, främst inriktad

på allmänflygsektorn.

För målflygverksamheten utnyttjas tre jet- och nio turbopropflygplan.

Den flygoperativa verksamheten i övrigt bedrivs med 29 tvåmotoriga flyg-

plan, fördelade på jet-, turboprop- och kolvmotorflygplan med en kapacitet

varierande från 8 till 20 passagerare. Bolaget opererar också flygplan och helikoptrar som ägs av det svenska försvaret. Huvudbas för den flygopera-

tiva verksamheten är Bromma flygplats, men företaget har i anslutning till uppgifterna flygplan baserade även på andra platser i landet. Verkstadsrö-

relsen är lokaliserad till Bromma, Sturup och Vidsel.

I de helägda dotterbolagen Swedair Target AB och Flygmål/Air Target

AB utvecklas, tillverkas och marknadsförs trätfindikatorsystem och annan

mål- och mätutrustning, vilka marknadsförs inom och utom landet.

Det helägda dotterbolaget Swedish Air Service marknadsför på agentur-

basis flygplan och komponenter m. m.

Bolaget äger vidare drygt 902 av Basair AB, som bedriver affärsflyg

med basering i Västerås och Malmö.

Antalet årsarbetare inom koncernen har framräknats enligt riksförsäkringsverkets normer och uppgick den 31 december 1981 till 509.

Koncernens totala omsättning för verksamhetsåret 1980/81 uppgick till

172.1 milj. kr. och för verksamhetsåret 1981/82 till preliminärt ca 210 milj.

kr. Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick för 1980/81 till 10.2 milj. kr.

Koncernens utveckling kommer att ske i en takt, som främst bestäms av

Skr. 1982/83: 20 185

utvecklingen av den framtida sekundärtrafiken inom det reguljära flyget

samt av allmänflygets tillväxttakt, vilken starkt påverkar verkstadsrörelsens och agenturverksamhetens volym.

Swedegas AB

Swedegas AB har till föremål för sin verksamhet att planera, samordna och vidta åtgärder syftande till att främja landets försörjning med naturgas ävensom att utöva annan därmed förenlig verksamhet.

Under år 1980 träffade bolaget avtal om leverans och transport av naturgas med det statliga danska D.O.N.G. A/S samt beträffande smärre kompletterande leveranser med västtyska Ruhrgas AG. Som en följd härav tecknades under år 1981 avtal mellan bolaget och Sydgas AB beträffande dels vidareförsäljning av nämnda gas till Sydgas AB för avsättning inom dess distributionsområde i sydvästra Skåne, dels transport av naturgasen på den svenska stamledning som ingår i projektet och som skall ägas av Swedegas. Dessutom har bolaget under året uppdragit åt Sydgas AB att projektera och bygga nämnda stamledning. Ansökan hos regeringen om koncession för stamledningen inlämnades under året.

Preliminärt beslut fattades under året om en dimensionering av stamledningen så att den kan transportera naturgasvolymer, som motsvarar Swedegas tillgängliga kapacitet i det danska transportsystemet. Det preliminära beslutet konfirmerades under år 1982.

Regeringen uppdrog under året åt statens vattenfallsverk att i samarbete med Swedegas förprojektera en rörledning över svenskt område för transport av naturgas från nordnorge till kontinenten. Uppdraget har sedermera under år 1982 utvidgats att gälla även en anknytande rörledning:från Tröndelag. I detta arbete svarar Swedegas för utredningar om förutsättningar för tillförsel och avsättning av norsk gas inom landet utmed transiteringsledningen. Arbetet bedrivs i samarbete med norska Statoil som svarar för de delar som ligger utanför svenskt territorium.

Fortsatta diskussioner ägde rum med Sojuzgasexport i Sovjetunionen och Neste Oy i Finland rörande inköp respektive transitering av naturgas

Skr. 1982/83: 20 186

från Sovjetunionen via Finland. Parallellt härmed gjorde bolaget en kartläggning av den potentiella naturgasmarknaden främst i östra Sverige.

Utredningsbolaget Mittgas AB bildades med Swedegas som majoritetsdelägare (5196) och Gävle, Sundsvalls och Östersunds kommuner som övriga delägare. Utredningsbolaget Västgas AB, som ägs av Göteborgs kommun, samarbetar med Swedegas enligt särskilt avtal. Nämnda två bolag studerade jämte Swedegas förutsättningarna för avsättning av ytterligare naturgas 1 Sverige.

Undersökningarna rörande möjligheterna att i Skåne finna ett underjordiskt lager för naturgas drevs vidare enligt plan.

För att finansiera den fortsatta verksamheten erhöll bolaget i juni ett nytt statligt villkorslån om 22 milj. kr.

Bolagets personalresurser förstärktes under året och uppgick vid årets

slut till 12 personer. Därutöver har konsultinsatser motsvarande ca 20

manår tagits i anspråk.

Systembolaget AB

Översikt 1981 1980

(milj. kr.) (milj. kr.)

Bolagets syfte

Bolaget bildades år 1954 i samband med riksdagsbeslutet om motbokssystemets avskaffande. Bolagets uppgift är att driva detaljhandel med sprit, vin och starköl samt att idka annan i samband därmed närstående rörelse. Enligt avtal med staten innebar bolaget den ensamrätt till detaljhandel med nämnda varor i Sverige som föreskrivs i lagen om handel med drycker. Bolaget ombesörjer också partiförsäljningen till restaurangerna. Fr.o.m. den I januari 1978 sker dock partihandeln med svensktillverkat starköl direkt mellan bryggeri och restaurang. Bolaget säljer dessutom alkoholfria festdrycker.

Enligt lagen om handel med drycker och avtalet skall bolaget sköta försäljningen på sådant sätt att skador i möjligaste mån förhindras. I avtalet föreskrivs vidare att bolaget skall sätta sina priser så att allmänheten skyddas mot onödig fördyring av varorna samtidigt som bolaget får täckning för sina kostnader och skälig vinst. Bolagets nettovinst skall inlevereras till statsverket.

Skr, 1982/83: 20 187

Bolagets omfattning

Vid utgången av år 1981 hade bolaget 314 butiker i 216 orter fördelade på 197 kommuner. Stockholms och Göteborgs kommuner med förorter räknas vardera som en ort. En av butikerna sålde ej sprit. Utöver butikerna fanns 497 utlämningsställen — dvs. järnvägs- och busstationer samt vanliga affärer — där bolagets varor utan extra kostnad levereras till kunden efter föregående beställning.

Verksamheten under år 1981

Bolagets konsumentupplysning har som tidigare år omfattat dels sakinformation om varusortimentet och dels faktaspridning om alkoholens verkningar och risker.

Konsumentupplysningen bedrivs främst genom annonsering i massmedia samt med broschyrer, textskyltar och affischer i systembutikerna. Samarbete sker med olika organ bl.a. inom idrottsrörelsen. Bolaget har varit en av parterna bakom rikskampanjen Aktion mot droger.

Ett led i konsumentupplysningen och i bolagets service är att nya butikslokaler förses med goda utrymmen för information. Åven den omfattande utbildningen av butikspersonal syftar bl.a. till att skapa underlag för en god konsumentupplysning och kundservice.

Trots att inga skattehöjningar på alkoholdrycker vidtogs under år 1981 uppnåddes en fortsatt kraftig nedgång i alkoholförsäljningen. Därmed bibehålls den gynnsamma utveckling som inleddes hösten 1979 och som accentuerades under år 1980.

För spritdryckerna sjönk bolagets försäljning under år 1981 med ytterligare 9,40 och för starkvinerna med 14,92. Starkölet gick tillbaka med 3,62. Däremot ökade försäljningen av lättvin med 5,0 Zz och av alkoholfria alternativ med 11,1.

Sammantaget under tvåårsperioden 1980-1981 har spritförsäljningen gått ned med 17,2 20 eller från 63,3 till 52,4 milj. liter. Räknat per invånare över 15 år och uttryckt i 100 Z alkohol var försäljningen av spritdrycker i . landet lägre år 1981 än under något av de åtta sista motboksåren 1948—

1955.

Totalt minskade försäljningen av spritdrycker, vin och starköl år 1981 med 5,9 Ze, mätt i ren alkohol och jämfört med år 1980.

Rörelseresultatet blev 27,4 milj. kr. högre än år 1980 och uppgick till 101,5 milj. kr. (74,0). Efter tillägg av de finansiella och extraordinära posterna är resultatet före bokslutsdispositioner och skatt 241,0 milj. kr. (244,9). Efter bokslutsdispositioner uppgående till 6,3 milj. kr. (22,7) blev resultatet före skatt 234,7 milj. kr. (222,2). Efter avdrag av beräknad skatt 142,3 milj. kr. (136,1) redovisas ett nettoresultat på 92,4 milj. kr. (86,1).

Skr. 1982/83: 20 188

Balansräkning

Omsättningstillgångarna ökade med 39,0 milj. kr. till 1 542,5 milj. kr. (1503,5). Det är framför allt likvida medel som ökat.

Anläggningstillgångarna upptas med 474,5 milj. kr. (419,5). Det högre beloppet förklaras av stora investeringar i affärs- och kontorsfastigheter.

Kortfristiga skulder ökade med 48,3 milj. kr., beroende huvudsakligen

på större leverantörsskulder, och uppgick till I 142,3 milj. kr. (1094.0).

Långfristiga skulder upptas till 418,2 milj. kr. (384,1). en ökning med 34,1 milj. kr.

Investeringar i inventarier och fastigheter uppgick till 71,9 milj. kr.. varav i fastigheter 56,7 milj. kr.

Bolaget ägde eller delägde vid 1981 års utgång 116 fastigheter på fri och egen grund, varav 13 var under byggnad, samt åtta byggnader på ofri grund, varav en var under byggnad. Ökningen i fastighetsbeståndet är ett led i förnyelsen av bolagets butiksnät. Investeringar i fastigheter för nya och bättre butiker kommer att fortsätta.

Bolagets butiksnät moderniseras fortlöpande, dels genom utbyte av otidsenliga lokaler mot nya och dels genom ombyggnad, utökning och nyinredning av gamla lokaler. Under år 1981 har tio gamla butiker kunnat bytas medan fem har kunnat utökas och byggas om till. fullt modern standard. Genom nyetablering har en butik tillkommit under året.

Framtidsutsikter

Tre nya systembutiker beräknas tillkomma under år 1982, medan 21 butiker planeras att kunna flytta över till nya moderna lokaler.

Den övergång till kassaterminalsystem i bolagets butiker, som påbörjades år 1980, slutförs inom den närmaste tvåårsperioden.

Den ovan redovisade nedgången i bolagets försäljning allt sedan hösten 1979 avstannade under fjärde kvartalet år 1981. En viss ökning av försälj-

ningen har också noterats under första kvartalet 1982. Utvecklingen under

återstoden av året är dock mycket svår att bedöma. Detta bl. a. beroende på de båda prishöjningar som genomfördes den I april.resp. den I maj och dels till följd av riksdagens beslut om lördagsstängning av butikerna

fr. o. m. den 1 juli 1982. |

Södra Skogsägarna AB

Översikt 1981 1980

es (milj. kr.) (milj. kr.)

Skr. 1982/83: 20 189

Koncernen består av Södra Skogsägarna, ekonomisk förening, och Södra Skogsägarna AB jämte dotterbolag.

Södra Skogsägarna AB ägs till 60 5c av den ekonomiska föreningen och till 4096 av svenska staten.

Den ekonomiska föreningen har ca 41 000 medlemmar med tillsammans ca 1,9 milj. hektar produktiv skog i Östergötland, Småland, Blekinge, Halland och södra Västergötland.

Föreningen anskaffar virke för förädling i massabruk och sågverk och har en omfattande skoglig service och rådgivning för medlemmarna.

Rådgivningen omfattar alla delar av modernt skogsbruk, bl.a. anläggningar av nya skogar, värdering, skogsbruksplanläggning, röjning, gallring, stämpling, avverkning, transporter och skogsskydd.

För medlemmar som inte själva kan avverka har föreningen en organisation med kunniga skogsarbetare och effektiva maskiner.

Skogsbruksplaner upprättas för medlemmar som önskar det. Planerna innehåller ett handlingsprogram för årliga åtgärder i skogen.

Bolaget förädlar skogsråvaran inom i huvudsak tre produktområden: sågade trävaror, pappersmassa och papper. Verksamheten bedrivs i fyra divisioner.

Trävarudivisionen: Sågverksrörelsen:har en produktionskapacitet på ca 500 000 kubikmeter sågade trävaror för användning inom bl. a. byggnadsoch snickeribranschen. Av de nio sågverken är Kinda och Värö störst. Till divisionen hör fem byggvaruförsäljningar och två impregneringsverk.

Cellulosadivisionen: Bolaget är Europas ledande tillverkare och leverantör av pappersmassa. De tre bruken i Mönsterås, Mörrum och Värö har en produktionskapacitet på 930000 ton helblekt sulfatmassa av olika kvaliteter. |

Klippandivisionen: Vid pappersbruken i Håvreström och Lessebo tillverkas finpapper för skriv- och tryckändamål. Vid Klippans Bruk framställs specialpapper, bl. a. papper för grafiska ändamål, kopiering och cigarettfilter. Den årliga tillverkningen av fin- och specialpapper är ca 150000 ton. ee

Mjukpappersdivisionen: Tillverkningen av mjukpapper sker vid Klippans Bruk och Långasjönäs Bruk. Produktionen består av konsumentprodukter av märket Finess och sjukvårdsprodukter. Mjukpapperstillverkningen uppgår till ca 30000 årston.

Vid den fristående enheten Fridafors Bruk tillverkas ca 15000 ton papp och kartong om året.

I separata delägda bolag bedrivs tillverkning av spånskivor (Swedspan AB) och grossistförsäljning av finpapper (Svenskt Papper AB).

Verksamheten under år 1981

Åtgärderna för att stärka och renodla bolagets struktur fortsatte även under år 1981. Driften vid pappersbruket i Strömsnäsbruk och sulfatfabri-

Skr. 1982/83: 20 190

ken i Delary upphörde under första kvartalet 1981. Vid Fridafors Bruk togs den största kartongmaskinen ur drift vid utgången av år 1980, medan emballagefabriken drevs fram till semesterstoppet år 1981. Vid de två kvarvarande pappersmaskinerna samt klistringsmaskinen fortsatte produktionen.

För AB Klippans Finpappersbruk igångsattes ett omfattande strukturprogram. Det innefattade nedläggning av Östanå Pappersbruk samt rationalisering och renodling av produktsortimenten vid bruken i Håvreström, Klippan och Lessebo.

Genom sammanslagning av Klippanbruken AB med MoDo-ägda Svenskt Papper AB bildades ett gemensamt grossistföretag för försäljning av finpapper i Sverige. Det nya företaget erhöll namnet Svenskt Papper AB. AB Klippans Finpappersbruk äger 45 procent av aktierna. Med MoDo Pappers AB träffades vidare överenskommelse om samarbete vid exportförsäljning av finpapper samt produktionssamverkan mellan pappersbruken i Håvreström och Silverdalen.

Hultsfreds-Hus överläts vid årsskiftet 1981/82 till Hultsfreds Kommunala Industri AB. Dessförinnan hade skett en betydande neddragning av produktion och personal.

Efter förhandlingar mellan Södra Skogsägarna AB. Aktiebolaget Statens Skogsindustrier (ASSI) och Swedish Match AB bildades ett nytt spånskivebolag, Swedspan AB. Södra Skogsägarna AB äger 38 procent av aktierna. Till bolaget, vars verksamhet startade den 1 oktober. överfördes bl.a. Södra Skogsägarna AB's fabriker i Hultsfred och Åryd.

Inom sågverkssektorn beslutades om nedläggning av sägverken i Fagered och Hjortsberga. Produktionen upphörde vid årsskiftet 1981/82. De sammanlagt ca 50 anställda slutar sina arbeten under andra kvartalet 1982.

Genomförandet av det strukturprogram som påbörjades år 1979 har medfört att bolagets personal reducerats med ca 2900 personer.

De under år 1981 vidtagna strukturåtgärderna fick till följd att 1790 anställda lämnade eller sades upp från sina anställningar under detta år.

För att stärka företagets finansiella ställning såldes anläggningstillgångar i form av vattenkraftverk, skogsfastigheter, udda fastigheter m. m. Försäljningarna ger positiva effekter på resultat, likviditet och soliditet. :

Sammanlagt nio kraftstationer i Rönneå, Mörrumsån, Helge å och Lagan såldes till Sydkraft. Till Vattenfall såldes Håveruds och Upperuds kraftstationer i Dalsland. | |

Avtal träffades med domänverket om försäljning av huvuddelen av den skogsmark som tillhört AB Klippans Finpappersbruk. Försäljningen omfattade ca 34 000 hektar skogsmark, belägen kring Lessebo och Böksholm i Kronobergs län. Avtalet tillförsäkrar bolaget virkesleveranser som minst motsvarar vad som hittills kunnat avverkas inom området.

Till lantbruksstyrelsen såldes ca 6000 hektar skogsmark i Fridaforsområdet. Lantbruksstyrelsen avser att sälja marken vidare till i första hand enskilda aktiva brukare.

Skr. 1982/83: 20 191

Framtidsutsikter

Södra Skogsägarna AB kommer fortsättningsvis att som sina viktigaste verksamhetsområden ha sågade trävaror, pappersmassa och papper.

I och med 1981 års utgång har bolaget genomfört merparten av de planerade strukturåtgärderna. Det betyder att bolaget år 1982 får betydligt lägre kostnader för förändringsåtgärder. Samtidigt uppnås förbättringar av resultat, likviditet och soliditet till följd av genomförda nedläggningar, produktionsneddragningar och försäljningar. 1982 års resultat kommer dock att präglas av pågående lågkonjunktur, som drabbar framför allt massa och papper.

Teleinvest AB

Översikt 1981/82" 1980/81

(milj. kr.) (milj. kr.)

+ Preliminära uppgifter.

Kring årsskiftet 1980/81 fattades beslut om att bilda Teleinvest AB. Bolaget. som är ett holdingbolag, har bl. a. till uppgift att äga och förvalta fastigheter och aktier samt utöva vissa koncerngemensamma funktioner. Syftet med företaget är att självt och/eller genom andra företag verka inom områdena telekommunikation och elektronik samt därmed sammanhängande områden. Televerket har i och med bildandet av FTeleinvest AB fått en ökad grad av flexibilitet t. ex. i fråga om samarbete med andra företag på teleområdet.

Teleinvest AB äger aktier i nedanstående företag: — Swedish Telecoms International AB (Swedtel). Företaget är ett helägt

dotterbolag som bedriver en främst på utvecklingsländer inriktad kon-

sultverksamhet inom telekommunikationsområdet. — Swedish Telecoms Contracting Company AB (Swedcom). Bolaget, som

är helägt, bildades under våren 1981 och bedriver en främst på utveck-

lingsländer inriktad entreprenadverksamhet inom telekommunikations-

området. . — SOS Alarmering AB ägs till hälften av Teleinvest AB och med 25 246 av

vardera Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet. Bolaget

skall genom samordning av samhällets alarmeringsfunktioner möjliggö-

ra snabba och effektiva hjälpinsatser.

Skr. 1982/83: 20 192

— Teleindustrier AB är helägt och bildades under våren 1981. Bolaget

bedriver inköps- och förrådshållningsverksamhet. Två dotterbolag till

Teleindustrier AB bildades samtidigt nämligen ”Telefabrikation i Skel-

lefteå AB” och ”Telefabrikation i Kristinehamn AB”.

— Nerion A/S förvärvades under våren 1981 av Teleinvest AB. Nerion

bedriver utveckling och försäljning av telekommunikationsutrustning

inom bl. a. flygtrafikområdet.

— Ericsson Information Systems AB tf. d. Datasaab AB) ägs till 9,5 Zz av

Teleinvest AB och till 90,52 av LM Ericsson. Bolaget marknadsför

f.n. egenutvecklade produkter inom följande områden: kommunika-

tionssystem, affärssystem, alfaskåp och terminaler.

Telceinvests verksamhet har under året huvudsakligen inriktats på koncerngemensamma frågor såsom finansförvaltning, försäkringsfrågor och fastighetsfrågor. Under året har dessutom förvärvats aktier i AB Teleplan (1/6 av bolagets aktier). | Den 1 juli 1982 tillfördes Teleinvest AB ytterligare ett bolag, TeleLarm

AB. Detta bolag har tidigare drivits som en division i televerket men

ombildades enligt riksdagsbeslut till aktiebolag per den 1 juli 1982. Aktiekapitalet i TeleLarm AB uppgår till 36 milj. kr.

Televerkets industridivision, Teli, skall enligt riksdagsbeslut ombildas till bolag den 1 juli 1982. Teli kommer att ingå i Teleindustrier AB efter en

utökning av aktiekapitalet som f.n. uppgår till 2 milj. kr.

Postbolagen AB (fd. Tidningstjänst AB)

Översikt 1981/82+ 1980/8 1

(milj. kr.) (milj. kr.) Omsättning 246,4 212,7 Resultat före disp. och skatt 1,4 0.4 Redovisat årsresultat 0.4 0.4 Balansomslutning 29,7 51,8 Redovisat eget kapital 6,6 6,7 Investeringar 0.8 3.2 Antal anställda => [981/82 1980/81

3933 3929 + Preliminära uppgifter

Bolaget som är ett helägt dotterföretag till postverket har till uppgift att

vara moderbolag i koncernen samt att bedriva fastighetsförvaltning, finansförvaltning och viss uthyrningsverksamhet. Följande bolag ingår i koncernen: Tidningstjänst AB, Postens Transporttjänst AB, Postens Vär-

deservice AB. Pickos Budbilar i Stockholm AB och AB Repris. De två

sistnämnda bolagen har under det senaste budgetåret inte bedrivit någon verksamhet. Omsättningen för koncernen uppgick till 246,4 milj. kr.

Skr. 1982/83: 20 193

Tidningstjänst AB har till uppgift att organisera och administrera samdistribution av dagstidningar samt att därvid förmedla statlig samdistribu- .tionsrabatt. Samdistribution utförs åt de tidningsföretag som antagit bolagets offerter, vilka regelmässigt avges i konkurrens med något av de tidningsägda distributionsföretagen. Förutom samdistribution tillhandahåller bolaget transport-, packnings- och adresseringstjänster. Totala antalet anställda var 3933, varav 3700 tidningsdistributörer. Uttryckt i ärsarbetskrafter uppgick personalstyrkan till ca 1800.

Under budgetåret har ingen större förändring i bolagets uppdragsvolym ägt rum. Rationaliseringsverksamhet har i likhet med tidigare år bedrivits i stor omfattning för att möta och begränsa de prishöjningar som följer på kostnadsökningar främst på personalsidan. Omsättningen uppgick till 229,6 milj. kr. Bolagets förmedling av samdistributionsrabatt uppgick under året till 18.9 milj. kr. Nettovinsten efter skatt var 5000 kr.

Postens Transporttjänst AB har till uppgift att komplettera postverkets och Tidningstjänsts distributionsservice med budbils- och specialtransporter i konkurrens på lika villkor med andra transportföretag. Omsättningen uppgick till 10,7 milj. kr. och antalet anställda var 39, fördelade på Stockholm, Göteborg och Malmö. Resultatet blev ca 9000 kr. Under det kommande budgetåret kommer Pickos Budbilar i Stockholm AB att uppgå i bolaget.

Postens Värdeservice AB samverkar med handeln, bankerna och postverket för att med tekniska och organisatoriska hjälpmedel uppnå samordnade och väl skyddade transporter av pengar och värden. Bolaget befinner sig fortfarande i ett utvecklingsskede och har under året framtagit och börjat marknadsföra några produkter på den svenska och internationella marknaden. Bolaget omsatte under året 4,7 milj. kr. och redovisar i stort sett ett nollresultat. Antalet anställda uppgick till 3.

AB Tipstjänst

Översikt 1981 1980

(milj. kr.) (milj. kr.)

13 Riksdagen 1982/83.1 saml. Nr 20

Skr. 1982/83: 20 194

Historik

AB Tipstjänst startade sin verksamhet i oktober 1934 med ett aktiekapi-

tal på 45000 kr., vilket har höjts till nuvarande 100000 kr. Sedan år 1943

ägs samtliga aktier av staten. Bolaget erhåller regeringens tillstånd att för besämd tid anordna vadhållningsrörelse. Nuvarande tillstånd gäller för

tiden den 1 juli 1979 t. om. den 31 december 1988 och innebär, att bolaget

erhållit koncessionen att för allmänheten anordna vadhållning dels i sam-

band med tävlingar (tips), dels om nummer som bestäms genom lottning

(lotto).

Verksamheten under år 1981

Under verksamhetsåret 1981 genomfördes 52 tipsomgångar med strykoch poängtips samt lotto. Sammanlagt användes 2080 fotbollsmatcher på

bolagets kuponger.

Den framgångsrika introduktionen av lotto hösten 1980 har följts av en mycket stark omsättningsutveckling för bolaget under år 1981. Dels har lotto utvecklats på ett sätt som överstigit förväntningarna och dels har den planerade omsättningen på fotbollstipset kunnat infrias. Detta har tillsammans lett till en drygt 50-procentig omsättningsökning i jämförelse med år

1980.

Antalet ombud hos bolaget uppgick den 31 december 1981 till 9206

(9119). Bolaget har reseinspektörer stationerade i Skellefteå, Stockholm,

Göteborg och Malmö. | .

Priset för varje tippad rad är för fotbollstipset 60 öre och för lotto I krona. Hälften av insatserna går åter till tipparna i form av vinster. Resten minskat med bolagets omkostnader levereras till staten.

I tipsinsatser inflöt under verksamhetsåret 2211 900404 kr., vilket innebär en ökning med ca 744 miljoner kr. eller ca 51Z 1 jämförelse med år 1980.

Av de influtna tipsinsatserna fördelade sig 1025 769803 kr. på stryktipset, 75456818 kr. på poängtipset och 1110673783 kr. på lotto, vilket motsvarar respektive 46,4, 3,4 och 50.272.

Till tipsomgångarna under år 1981 inlämnades 188,3 milj. kuponger. Av

dessa var 175,0 milj. enveckaskuponger och 13,3 milj. flerveckorsku-

ponger.