1 §  Exportkreditnämnden får medge att exportkreditstöd enligt bestämmelserna i denna lag utgår i form av exportkreditavdrag och exportkreditbidrag till företag som säljer varor eller tillhandahåller tjänster till utlandet (exportföretag).

2 §  Medgivande om exportkreditstöd får lämnas, om

1. exporten kan anses ha väsentlig betydelse från samhällsekonomisk och sysselsättningspolitisk synpunkt, samt anledning föreligger till antagande att konkurrent om exporten har tillgång till utländskt kreditstöd,
2. exporten avser kapitalvara eller konsulttjänster, som har sålts för användning i det land vartill försäljning har skett, eller, vid underleverans, som har sålts för användning i det land vartill huvudleverantörens försäljning har skett,
3. exportkredit lämnas köparen för mer än hälften av den avtalade köpeskillingen, dock minst 300000 kronor,
4. exportkrediten har en löptid av minst två år, och
5. finansiering av minst hälften av exportkrediten sker hos bank eller annat kreditinstitut.

Regeringen kan föreskriva de ytterligare villkor för exportkreditstöd som föranleds av internationellt tillämpade riktlinjer för statligt stöd för exportkreditgivning och för statsgarantier för exportkredit.

I de fall då flera exportföretag deltager i försäljning, får stöd medges för ett företags kostnad för del av exportkrediten, även om denna del understiger 300 000 kronor, under förutsättning att hela exportkrediten sammanlagt uppgår till nämnda belopp.

Föreligger synnerliga skäl, får stöd medges, även om ej minst hälften av exportkrediten finansieras hos bank eller annat kreditinstitut.

Exportkreditstöd får utgå endast för exportkredit eller del av exportkredit, som under beskattningsåret eller tidigare inte har varit föremål för sådan finansiering hos Aktiebolaget Svensk Exportkredit för vilken detta bolag erhåller statligt stöd för ränta eller kursrisktäckning. Om exportkreditstöd på grund av vad nu sagts får utgå endast för viss del av exportkredit, skall bestämmelserna i 3, 5 och 6 §§ om exportkredit tillämpas på kreditdelen i fråga.

3 §  Exportkreditstöd utgår för viss del av ett exportföretags kostnader för finansiering av exportkredit (stödberättigad kostnadsdel).

Den stödberättigade kostnadsdelen motsvarar skillnaden under beskattningsåret mellan den räntekostnad för finansiering av exportkrediten som belöper på året i fråga och den ränteintäkt på grund av exportkreditavtalet som belöper på samma år. Den stödberättigade kostnadsdelen får dock inte överstiga skillnaden mellan räntekostnaden för finansieringen och den lägsta finansieringsränta som regeringen kan föreskriva med hänsyn till sådana internationellt tillämpade riktlinjer som avses i 2 § andra stycket och de villkor som gäller vid sådan finansiering hos Aktiebolaget Svensk Exportkredit som avses i 2 § femte stycket. Den stödberättigade kostnadsdelen får inte i något fall överstiga fyra procent av den del av exportkrediten som ej är återbetald vid beskattningsårets ingång.

Bestämmelserna i andra stycket tillämpas också när exportkredit har finansierats enligt exportkreditavtal som har ingåtts eller övertagits av bank eller annat kreditinstitut och det åligger exportföretaget att utge ersättning till banken eller institutet för skillnad mellan finansieringsränta och ränta enligt exportkreditavtalet.

Lämnas medgivande om exportkreditstöd, skall i beslutet lämnas de föreskrifter som behövs för fastställande av stödberättigad kostnadsdel.

4 §  Ansökan om medgivande om exportkreditstöd skall göras skriftligen hos exportkreditnämnden före utgången av den tid inom vilken det sökande företaget skall avlämna särskild självdeklaration för det beskattningsår då exportkreditavtalet har ingåtts.

Om synnerliga skäl föreligger, får prövning dock ske av ansökan som har inkommit efter utgången av nämnda tid. Lag (1994:493).

5 §  Exportkreditavdrag innebär att exportföretaget vid beräkning av nettointäkt enligt kommunalskattelagen (1928:370) och lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt medges ett extra avdrag för sådan stödberättigad kostnadsdel som avses i 3 §.

Avdrag får medges från och med det beskattningsår då exportkreditavtalet har ingåtts till och med det år då krediten enligt avtalet skall vara till fullo återbetald. Avdrag får dock för varje beskattningsår åtnjutas högst med belopp som svarar mot skillnaden mellan bruttointäkten och övriga avdrag i förvärvskällan, härunder inbegripet särskilt investeringsavdrag men inte avdrag för avsättning för egenavgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter.

Har exportföretaget för visst beskattningsår erhållit exportkreditbidrag för viss exportkredit får företaget, beträffande samma exportkredit, inte därefter åtnjuta exportkreditavdrag för beskattningsåret i fråga. Lag (1981:1152).

6 §  Exportkreditbidrag innebär att exportföretaget i stället för att åtnjuta exportkreditavdrag får uppbära statligt bidrag till kostnad för finansiering av exportkredit för beskattningsår under period som anges i 5 § andra stycket. Bidraget utgör femtio procent av den stödberättigade kostnadsdel som avses i 3 §. Bidraget skall inte räknas som skattepliktig inkomst enligt kommunalskattelagen (1928:370) eller lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

Exportkreditbidrag får inte utgå om exportföretaget för beskattningsåret har kunnat helt utnyttja exportkreditavdrag för den stödberättigade kostnadsdelen vid taxering enligt kommunalskattelagen och lagen om statlig inkomstskatt. Bidrag får ej heller utgå om exportföretaget för beskattningsåret till någon del har åtnjutit sådant avdrag. Bedömningen av frågan huruvida avdrag har kunnat utnyttjas eller har åtnjutits grundas på lagakraftvunnet beslut angående nämnda taxeringar. Om exportföretaget begär det, skall bedömningen dock grundas på senast meddelade beslut angående taxeringarna i fråga, även om beslutet inte har vunnit laga kraft.

7 §  Ansökan om utbetalning av exportkreditbidrag skall göras skriftligen och prövas av riksskatteverket. Ansökningshandlingen, som skall avges på heder och samvete, skall inkomma senast en månad efter det att exportföretagets taxeringar för beskattningsåret enligt kommunalskattelagen (1928:370) och lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt har vunnit laga kraft. Till ansökan skall fogas avskrift av beslut varigenom medgivande om exportkreditstöd har lämnats.

Exportföretaget skall skriftligen medge att riksskatteverket får granska företagets räkenskaper och inhämta de uppgifter ur företagets självdeklaration som behövs för prövningen av företagets ansökan. Lämnas ej sådant medgivande, skall ansökningen avslås.

Exportkreditbidrag utgår endast om exportföretaget företer tillfredsställande utredning om förhållande som avses i 6 § andra stycket samt om den stödberättigade kostnadsdel som skall ligga till grund för beräkningen av bidraget.

Bidrag betalas ut av riksskatteverket. Sedan utbetalning av bidrag har skett, skall uppgift härom lämnas till skattemyndigheten i exportföretagets hemortskommun. Lag (1990:371).

8 §  Den, som till ledning för myndighets beslut angående utbetalning av exportkreditbidrag har avgivit handling med oriktig uppgift och därigenom har föranlett utbetalning med för högt belopp, är skyldig att till statsverket återbetala vad han erhållit för mycket.

9 §  I fråga om handelsbolag beräknas exportkreditavdrag och exportkreditbidrag för bolaget.

10 §  Talan mot exportkreditnämndens och riksskatteverkets beslut enligt denna lag förs hos regeringen genom besvär.