om regional laboratorieverksamhet
Regeringens proposition
1982/83: 21
om regional laboratorieverksamhet;
beslutad den 16 september 1982.
Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.
På regeringens vägnar
THORBJÖRN FÄLLDIN
ANDERS DAHLGREN
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås en rekonstruktion av AB Svensk laboratorictjänst.
| Riksdagen 1982/83. I saml. Nr 21
Utdrag
JORDBRUKSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1982-09-16
Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Ullsten,
Wikström, Friggebo, Dahlgren, Åsling. Söder, Johansson, Wirtén, An-
dersson, Boo, Eliasson, Elmstedt, Ahrland, Molin
Föredragande: statsrådet Dahlgren
Proposition om regional laboratorieverksamhet
1 Inledning
Med stöd av regeringens bemyndigande tillkallade chefen för jordbruks-
departementet i februari 1976 en särskild sakkunnig! för att utreda frågan om den regionala laboratorieverksamheten inom livsmedelshygien, vete-
rinärmedicinsk diagnostik, miljövård och angränsande områden. Utred-
ningen, som antog namnet LAB 76, avlämnade i mars 1979 betänkandet (SOU 1979: 3) Regional laboratorieverksamhet. Betänkandet har remissbehandlats. Till protokollet i detta ärende bör fogas dels utredningens sam-
manfattning av betänkandet som bilaga I, dels en sammanställning av
remissyttrandena som bilaga 2.
Jag kommer i det följande att ta upp frågor om inriktning och organisa-
tion av AB Svensk laboratorietjänst. Frågor rörande auktorisation behand-
las f.n. i kommittén (I 1982:01) om översyn av lagstiftningen om officiell
provning m. m. Dessa frågor får tas upp i senare sammanhang.
2 Föredragandens överväganden
Utredningen om den regionala laboratorieverksamheten (LAB 76) har
haft i uppdrag att se över den regionala laboratorieverksamheten inom
livsmedelshygien, veterinärmedicinsk diagnostik, miljövård och angrän-
sande områden. Utredningen föreslår att AB Svensk laboratorietjänst (Svelab) skall utgöra basen i den regionala laboratorieverksamheten. Svelab:s ägarstruktur bör genom rekonstruktion ändras så att nuvarande
! Landshövdingen Camilla Odhnoff.
ägare, dvs. staten, Lantbrukarnas riksförbund. Kooperativa förbundet och
Industrins livsmedelsgrupp. kompletteras med Svenska kommunförbundet. Det allmänna bör enligt LAB 76 förbli huvudintressent i företaget och staten och kommunerna bör ges absolut majoritet.
LAB 76 föreslär vidare att Svelab i samband med rekonstruktion ges ny
och vidgad målsättning för verksamheten. Den kemiska kompetensen bör vidgas och resurser bör tillföras för främst miljökontrollen. Företaget bör ha det övergripande ansvaret för den regionala laboratorieverksamheten inom i första hand livsmedelsområdet, veterinärmedicinsk diagnostik och miljökontroll. Det bör vara rikstäckande och ge service till stat, kommun. näringsliv, organisationer och enskilda. En enhetlig taxa bör tillämpas och
avgifterna bör ge full kostnadstäckning för verksamheten. LAB 76 konstaterade att några nya laboratorieresurser I stort sett inte erfordras. Snarare gällde det att disponera befintliga resurser så alt största möjliga samordningsvinster kunde uppnås.
Flertalet remissinstanser tillstyrker — eller lämnar utan erinran — principen att ett rekonstruerat Svelab skall läggas till grund för organisationen av den framtida regionala laboratorieverksamheten. Från åtskilliga remissin-
stanser framförs dock samtidigt en osäkerhet om förslagets reella inne-
börd. Ytterligare uppgifter om hur det nya företaget skall fungera efterfrå-
gades, bl.a. vad avsåg dess verksamhetsområde, ckonomi och finansi-
ering.
Jag delar utredningens och remissinstansernas uppfattning att en rekon- |
struktion av Svelab behövs för att åstadkomma en mer ändamålsenlig regional laboratorieverksamhet. Dagens laboratorieverksamhet är splittrad och drivs i för många och ofta för små enheter. Resurserna är också ojämnt fördelade. Medan man på vissa häll har tillgång till såväl kvantita-
tivt som kvalitativt goda resurser, saknar man på andra håll en ändamålsenlig service. Detta är givetvis allvarligt både för de offentliga organ som i sin tillsyn och kontroll är beroende av laboratorieservice och för de enskil-
da personer och företag som behöver denna service för sin näringsutöv-
ning m. m. För att den offentliga kontrollen vad gäller bl. a. vatten, livsmedel och miljö skall kunna fungera tillfredsställande krävs att samhällets tillsynsorgan har tillgång till kompetent laboratorieservice. Den bör även vara riksomfattande så att förutsättningarna att utöva kontroll blir lika
goda över hela landet. Detta innebär inte att Svelab skall ha ensamrätt att
bedriva regional laboratorieverksamhet. För att de samlade resurserna skall utnyttjas effektivt är det enligt min mening viktigt att det här finns en konkurrenssituation.
Den tyngst vägande delen i de offentliga kontrolluppgifterna faller på
kommunerna. Erfarenheten har visat att många kommuner inte har tillräckliga resurser härför. En förutsättning för att kontrollen skall bli effek-
tiv och ändamålsenlig i alla delar av landet är därför enligt min mening att kommunerna samverkar inom ramen för en rikstäckande taboratorieverk-
tt Riksdagen 1982183.1 saml. Nr 21
samhet. Laboratorierna bör enligt min mening spela en centrat roll i kontrollen och tjäna som serviceorgan åt hälsovårdsnämnder och länsstyrelser
och förse dessa inte endast med analysresultat utan även med rådgivning
som underlag för myndigheternas beslut. Laboratorierna bör förfoga över
såväl mikrobiologisk och kemisk som veterinärmedicinsk kompetens.
Efter remissbehandlingen av utredningens betänkande kvarstod en del
oklarheter rörande de ekonomiska konsekvenserna och det praktiska ge-
nomförandet av utredningens förslag. Jag tillkallade därför i juni 1980 en
arbetsgrupp som fick i uppdrag att utreda Svelab:s framtida organisation
och verksamhet med utgångspunkt i LAB 76:s förslag och remissyttrandena däröver. Arbetsgruppen fick även i uppdrag att föra förhandlingar med
nuvarande delägare och Svenska kommunförbundet om aktieägarsamarbete i ett rekonstruerat Svelab. Arbetsgruppen har I december 1981 över-
lämnat en promemoria (Ds Jo 1981: 13) ang. rekonstruktion av AB Svensk laboratorietjänst (Svelab).
Enligt arbetsgruppen skall huvuduppgiften för företaget vara att ge laboratorieservice inom främst områdena livsmedelskontroll, vattenkontroll, veterinärmedicinsk diagnostik och miljökontroll. Även inom andra områden förutses viss service kunna ges, t.ex. inom det tlantbrukskemiska. Service beträffande bl. a. provtagning, utvärdering och rådgivning bör också kunna ges. Kunderna är i första hand offentliga organ, dvs. stat och kommun, som inom ramen för den offentliga kontrollen anlitar Svetab. Företaget skall dock även kunna åta sig uppdrag på den privata marknaden, från bl. a. industrin, jordbruket och allmänheten.
Enligt arbetsgruppens beräkningar uppgår omsättningen för den regionala laboratorieverksamheten till totalt ca 70-80 milj. kr.. Omsättningen förefaller vara relativt stabil. Hur stor andel som kommer att tillfalla Svelab beror på i vilken takt och i vilka former företaget kan samverka med andra laboratorier.
Svelahb bör enligt arbetsgruppen driva så många laboratorier som behövs med hänsyn till intressenternas krav och till vad som är ckonomiskt för- . svarbart. Arbetsgruppen har bedömt att det bör finnas ett 20-tal regionala laboratorier i landet. Till vart och ett av dessa laboratorier bör en laboratorienämnd knytas. Laboratorierna bör byggas upp genom att vissa befint-
liga laboratorieresurser samordnas med Svelab. Olika former är här tänk-
bara. Det bör enligt arbetsgruppen ankomma på Svelab:s styrelse att ta
upp erforderliga förhandlingar med berörda parter med sikte på att nå överenskommelser om samverkan.
Svelab bör enligt arbetsgruppen drivas affärsmässigt och dess kostnader
bör finansieras genom avgifter för utförda uppdrag. En enhetlig taxa bör
fastställas. Varje laboratorium bör i princip vara en självständig resulaten-
het. För verksamheten i ett fullt utbyggt Svelab har beräknats eu kapitalbehov på 10—12 milj. kr. Detta skall finansieras via ett aktickapital på
4 560000 kr., egen kapitalbildning samt upplåning på den allmänna mark-
naden.
Jag biträder i huvudsak arbetsgruppens förslag. Den föreslagna rekon-
struktionen av Svelab och de övriga åtgärder som arbetsgruppen föreslår
Svelab:s styrelse att vidta bör enligt min mening kunna inleda en välbehöv-
lig strukturomvandling av laboratorieverksamheten. På sikt bör arbetet
med omorganisation av denna verksamhet kunna leda till en effektiv och ändamålsenlig laboratorieservice.
Efter vissa modifieringar av arbetsgruppens förslag har mellan staten, Svenska kommunförbundet, Lantbrukarnas riksförbund. förening u.p.a.,
Köttbranschens Service AB och Kooperativa förbundet, ek. för. träffats
ett avtal om aktieägarsamarbete i AB Svensk laboratorietjänst. Till protokollet i detta ärende bör fogas konsortialavtal för AB Svensk laboratorie-
tjänst som bilaga 3. Avtalet innebär bl. a. en ökning av aktiekapitalet, en ändrad aktiefördelning och att Svenska kommunförbundet går in som aktieägare i bolaget. Riksdagen bemyndigande år 1969 Kungl. Maj:t att vidtaga åtgärder för bildandet av AB Svensk laboratorietjänst som ett halvstatligt bolag med ett aktiekapital om 1 milj. kr. fördelat med 5296 på staten och 489 på
Sveriges lantbruksförbund med rätt för förbundet att fördela sina aktier.
Bolaget startade sin verksamhet år 1970. År 1974 medgav riksdagen att aktiekapitalet genom nyemission ökades med I milj. kr. till 2 milj. kr. Aktiekapitalet fördelades sedermera så att staten fortfarande kom att inneha 52972. Lantbrukarnas riksförbund minskade sitt innehav från 48292 till 2470, Kooperativa förbundet erhöll 12 Z: och Industrins livsmedelsgrupp erhöll 1272.
Vid överläggningar har enighet nu uppnåtts om att AB Svensk laboratorietjänst skall ha ett aktiekapital om 4 560000 kr. fördelat på 4560 aktier varav staten skall äga 1560 aktier (34,21 9c), Svenska kommunförbundet 1560 aktier (34,21 25), Lantbrukarnas riksförbund 720 aktier (15.80 96). Kooperativa förbundet 360 aktier (7,89 26) och Köttbranschens Service AB 360 aktier (7,89 20). Parterna är överens om att kapitalökningen genomförs genom att en nyemission först skall riktas mot kommunförbundet. Övriga parter skall inte tillskjuta nytt kapital. Parterna är vidare överens om att kommunförbundet i Svelab skall sätta in det belopp som motsvarar statens andel i Svelab:s egna kapital per den 30 juni 1982. Rekonstruktionen av
Svelab beräknas ske per den 1 januari 1983. I samband med förhandlingarna har Svenska kommunförbundet framhållit att mervärdeskattelagstiftningen kan ge olika skattebelastning på laboratorietjänster beroende på hur verksamheten är organiserad. Jag har
erfarit att chefen för budgetdepartementet avser föreslå att regeringen ger mervärdeskatteutredningen (Fi 1971:05) i uppdrag att närmare analysera tillämpningen av mervärdeskattereglerna för laboratorieverksamhet med anknytning till human- och veterinärmedicin samt livsmedelskontroll, vatten- och miljövård samt att lämna de förslag till ändring av lagstiftningen som analysen kan ge anledning till.
3 Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen
föreslår riksdagen
att godkänna de allmänna riktlinjer som jag har förordat för en
ombildning av och för verksamheten vid AB Svensk laboratorie-
tjänst.
4 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar
att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.
Bilaga I.
Sammanfattning av betänkandet Regional laboratorieverksamhet (SOU 1979: 3)
Inledning
Enligt utredningens direktiv tillsattes LAB 76 för att se över den regio-' nala laboratorieverksamheten inom livsmedelshygien, veterinärmedicinsk
diagnostik, miljövård och närbelägna områden. Utredningen betraktar den
samlade vattenkontrollen, produktkontrollen, kontrollen av arbetsmiljön
samt det lantbrukskemiska analysområdet som närbelägna områden. Av skäl som redovisas I kapitel 3 har emellertid laboratorieresurser för pro-
duktkontroll och arbetsmiljöundersökningar ej utretts närmare. Inte heller har behovet av kliniska laboratorieresurser för humanmedicinskt ändamål behandlats.
I utredningens direktiv framhålls att det är angeläget att de åtgärder som samhället vidtar för att trygga en god livsmedelshygien och miljö kan följas
upp av en effektiv kontroll, vilken till stor del måste bedrivas vid regionala laboratorier. Vidare sägs att verksamheten vid dessa laboratorier i dag är splittrad och svåröverskådlig och att dessa förhållanden begränsar möjligheterna att bedriva en tilffredsställande kontroll från det allmännas sida.
I kapitel I behandlas bl. a. ett antal till utredningen ställda eller överläm-
nade skrivelser och i förekommande fall utredningens yttrande däröver.
I kapitel 2 refereras följande utredningar: Veterinärväsendeutredningen
angående tillkomsten av AB Svensk laboratorietjänst (Svelab), miljökontrollutredningen angående laboratorieresurser för miljö- och produktkon-
troll, laboratorieutredningen angående samverkan mellan AB Svensk laboratorietjänst och Svenska kontrollanstalten för mejeriprodukter och ägg (KMÄ) samt livsmedelsstadgekommittén angående laboratorieresurser för offentlig livsmedelskontroll.
Nuvarande förhållanden
I kapitel 4 redovisas huvuddragen av gällande lagstiftning och vissa av
berörda myndigheter utfärdade bestämmelser inom utredningsområdet.
Vidare redogörs för bestämmelser om officiell provning, riksprovplatser
och auktoriserade provplatser.
I kapitel 5 redovisas huvudsakligen befintliga auktorisations- och till-
synsformer inom utredningsområdet. Dessutom behandlas ett antal till
regeringen ställda skrivelser i hithörande frågor.
— Laboratorieundersökningarna skall utföras till skäliga kostnader för
samhället och den enskilde.
— En enhetlig taxa bör tillämpas över hela landet. Taxan skall ge full
kostnadstäckning, och varje analyssektor bör i princip bära sin del av
totalkostnaderna. För undersökningar, som är av direkt betydelse för
folkhälsan och där det inte anses rimligt att den enskilde står för hela
undersökningskostnaden, bör samhället träda in och bidra till full kost-
nadstäckning. — Verksamheten skall bedrivas så att opartiskhet och objektivitet garante-
ras.
— Verksamheten skall bedrivas så att uppdragsgivarens integritet bevaras. — Analyserna bör utföras skyndsamt och resultaten rapporteras omgående
i den mån åtgärder erfordras.
— Behovet av laboratorieservice skall tillgodoses i hela landet.
Vidare anges i kapitlet vissa medel för att uppnå de angivna målen för
laboratorieverksamheten. LAB 76 föreslår i detta sammanhang bl. a. att
riksskatteverket får regeringens uppdrag att se över gällande bestämmelser om mervärdeskatt. med avsikt att erhålla konkurrensneutrala skattebe-
stämmelser på området.
LAB 76 anser att en auktorisation av laboratorier inom utredningsområdet är nödvändig och i första hand skall tillgodose samhällets krav på en kvalitativt godtagbar laboratorieverksamhet. En auktorisation av ett labo-
ratorium för vissa undersökningar är en kompetensförklaring från den
ansvariga centrala myndighetens sida och utgör därmed även en form av konsumentgaranti.
Utredningen diskuterar i kapitel 11 fyra alternativa former för hur auktorisationskravet kan tillgodoses. Det förordade alternativet innebär att berörd central myndighet, efter obligatoriskt samråd med övriga auktorisationsmyndigheter. auktoriserar laboratorier inom myndighetens verksamhetsområde. En schablonavgift bör uttagas för att täcka direkta kostnader i
samband med auktorisationen. |
Den centrala myndigheten bör kunna anvisa regionala och lokala tillsynsmyndigheter de auktoriserade laboratorier (s.k. anvisningslaborato-
rier), som i första hand skall anlitas i den i lag eller annan författning
föreskrivna offentliga tillsynsverksamheten. Med anvisningslaboratorium
bör avses auktoriserat laboratorium i vilket stat eller kommun har inflytan-
de.
Beträffande till-ynsfunktionerna föreslår LAB 76 att dessa även fortsättningsvis skall ligga på central nivå och, efter samordning av tillsynsformerna, utövas av de berörda centrala myndigheterna under medverkan av
övriga berörda centrallaboratorier inom respektive verksamhetsområde. I fråga om den offentliga vattenkontrollen föreslår LAB 76 att - — den centrala tillsynen över konsumtionsvatten överförs till statens livsmedelsverk
— begreppet konsumtionsvatten ersätts med begreppet dricksvatten — livsmedelslagen framgent blir fullt tillämplig på dricksvatten
— ansvaret för vatten i allmän rörledning tillfaller statens livsmedelsverk
och statens naturvårdsverk gemensamt — ansvaret för badvatten (frilufts- och bassängbad) faller på statens natur-
vårdsverk
I kapitel 6 redogörs för de berörda centrala myndigheternas och centrallaboratoriernas organisation och verksamhet, för den regionala laboratorieverksamhetens inriktning och omfattning inom utredningsomrädet samt för de laboratorier som regionalt svarar för verksamheten.
De av utredningen berörda centrala myndigheterna är: lantbruksstyrelsen, socialstyrelsen, statens livsmedelsverk och statens naturvårdsverk samt statens provningsanstalt. Centrallaboratoriefunktioner har förutom
livsmedelsverket och naturvårdsverket även den till naturvårdsverket pro-
visoriskt knutna omgivningshygieniska avdelningen samt statens bakterio-
logiska laboratorium. statens lantbrukskemiska laboratorium och statens
veterinärmedicinska anstalt. I kapitlet ingår en kortfattad beskrivning av laboratorieverksamhetens ekonomi m.m. Den sammanlagda analysvoly-
men inom utredningsområdet beräknas av LAB 76 betinga ett värde av
minst 50 milj. kr. Slutligen ges en översiktlig redovisning av verksamheten vid Svelab.
I kapitel 7 redovisas huvuddragen av laboratorieverksamhetens organisation och inriktning i Danmark, Norge och Finland. Beträffande Danmark omnämns särskilt ett förslag om organisation av kontrollaboratorier och
beträffande Norge en nyligen avslutad utredning om samordning av regio-
nala laboratorieresurser för offentlig kontroll.
Utredningens överväganden och förslag
Med regionalt laboratorium avser LAB 76 ett laboratorium med kompetens och utrustning för att utföra laboratorieundersökningar inom tvä eller flera av ämnesområdena livsmedelskontroll. miljökontroll, konsumtionsvattenkontroll, veterinärmedicinsk diagnostik och lantbrukskemi och som har ett upptagningsområde, som helt eller delvis sammanfaller med vissa administrativa indelningar (t. ex. län).
Av kapitel 8 framgår utredningens syn på den framtida inriktningen och
behovet av regional laboratorieverksamhet inom utredningsområdet.
I kapitel 9 behandlas tekniska och ekonomiska aspekter på den framtida regionala laboratorieverksamheten. Från ekonomisk synpunkt utvecklas laboratorietekniken så, att kostnader per prov beräknas bli lägre vid stora
laboratorieenheter. LAB 76 har, med hänsyn till bl. a. den stora betydelsen av en lokal samverkan mellan beslutsfattare och laboratorium, eftersträvat en decentraliserad taboratoriestruktur som, totalt sett, kan ge en bättre
ekonomi. LAB 76 bedömer vidare att arbetet vid laboratorierna inte nämnvärt kommer att öka eftersom en betydande del av framför allt de kemiska analyserna kommer att utföras med automatiserad analysutredning. Ge-
nom att nya analysmetoder kommer till användning ökar kravet på fastställda bedömningsnormer.
I kapitel 10 anger utredningen följande mål för laboratorieverksamheten:
— Kvaliteten i laboratorieundersökningarna skall vara god, vilket bl.a.
innebär att resultaten av analyser och andra undersökningar måste vara
riktiga och kunna upprepas. — den kemiska sektionen vid naturvårdsverkets omgivningshygicniska av-
delning (OHA) i huvudsak bör överföras till antingen statens natur-
vårdsverks forsknings- och undersökningsavdelning eller till statens
livsmedelsverks undersökningsavdelning — vattenundersökningar skall utföras vid laboratorium som auktoriserats
av både statens livsmedelsverk och statens naturvärdsverk — taxan (1968: 618) för vissa vattenundersökningar enligt hälsovårdsstad-
gan (”högsttaxan”) i överensstämmelse med riksrevisionsverkets förslag upphör att gälla den 1 juli 1979.
LAB 76 har ingående diskuterat organisationen av den regionala labora-
torieverksamheten. I kapitel 12 redovisas jämte nuvarande förhållanden
tre alternativ: — Alternativ 1: Rekonstruerat Svelab. —- Alternativ 2: Länslaboratorier. — Alternativ 3: Ett rikstäckande laboratorieföretag med ensamrätt.
Utredningens ställningstagande i organisationsfrågan baseras på den
principiella uppfattningen att endast ett riksföretag. där samhället har det huvudsakliga inflytandet, på sikt kan förena kraven på opartiskhet. effektivitet och kvalitet i verksamheten. LAB 76 förordar. av skäl som redovisas i kapitlet, att alternativ I — rekonstruerat Svelab — läggs till grund för den
framtida organisationen av den regionala laboratorieverksamheten. Den
föreslagna laboratorieorganisationen i kombination med länsvisa (regionala) laboratorienämnder och med föreslagen auktorisation av laboratorierna bör enligt LAB 76 uppfylla samhällets krav på denna verksamhet.
LAB 76 föreslår vidare att Svenska kommunförbundet ingår som intressent i Svelab samt att Svelab ges en delvis ny och vidgad målsättning för
verksamheten.
LAB 76:s förslag innebär att vissa kommunala och privata laboratorier efter förhandlingar successivt kan överföras till Svelab och att andra samarbetsformer kan utvecklas med exempelvis vissa speciallaboratorier. Svelab måste därför ges ekonomiska resurser för att kunna medverka till
att en sådan strukturrationalisering kommer till stånd. I kapitel 13 ger LAB 76 sina synpunkter på hur utredningens förslag kan
genomföras.
I kapitel 14 ges en översikt av de ändringar I gällande författningar etc.
som erfordras för att utredningens intentioner och förslag skall kunna
förverkligas.
LAB 76:s förslag att utredningens organisationsalternativ I — rekon-
struerat Svelab — läggs till grund för statsmakternas beslut, kommer på sikt att medföra förändringar för en rad olika laboratorier, såväl privata
som kommunala och statliga. Konsekvenserna för vissa av dessa laboratorier redovisas i kapitel 15. I kapitlet ger LAB 76 bl.a. förslag till målsätt-
ning för det föreslagna riksföretaget. LAB 76 föreslår vidare att ett principbeslut fattas om nedläggning av statens lantbrukskemiska laboratoriums filial i Röbäcksdalen och att statens jordbruksnämnd får i uppdrag att
utreda behovet av den provningsverksamhet som bedrivs vid Svenska
kontrollanstalten för mejeriprodukter och ägg (KMÄ).
Den kompetens som finns i privata konsultföretag bör enligt utredningen även fortsättningsvis kunna utnyttjas även inom ramen för myndigheternas kontrollverksamhet, genom att berörda centrala eller regionala tillsyns-
myndigheter ges möjlighet att föreskriva att vissa specialundersökningar kan få utföras även vid icke-offentliga laboratorier.
Utredningens förslag om auktorisation av laboratorier ställer ökade krav
på centrallaboratorierna, men bedöms kunna genomföras i huvudsak inom
ramen för tillgängliga resurser.
Bilaga 2
Sammanställning av remissyttranden över betänkandet regional laboratorieverksamhet (SOU 1979: 3)
1 Inledning
Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av socialstyrelsen. statens bakteriologiska laboratorium, Sveriges meteorologiska och hydro-
logiska institut, statskontoret, riksrevisionsverket, lantbruksstyrelsen, sta-
tens livsmedelsverk, statens jordbruksnämnd, statens naturvårdsverk, arbetarskyddsstyrelsen, statens provningsanstalt, statens lantbrukskemiska laboratorium, styrelsen för Sveriges lantbruksuniversitet, Sveriges utsädesförening, svenska kontrollanstalten för mejeriprodukter och ägg. institutet för vatten- och luftvårdsforskning, länsstyrelserna i Stockholms, Uppsala, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands, Ble- . kinge, Kristianstads, Malmöhus, Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs, Värmlands, Örebro. Västmanlands, Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län, Kalmar, Karlshamns, Kiruna, Malmö, Norrköpings, Skellefteå, Stockholms, Strömstads, Sundsvalls, Umeå, Uppsala, Växjö, Ystads, Örebro och Östersunds kommuner, miljöskyddsutredningen, utredningen om företagshälsovården och den yrkesmedicinska verksamheten, Centralorganisationen SACO/SR, Hushållningssällskapens förbund, hushållningssällskapen i Gotlands, Kristianstads och Skaraborgs län, Industrins miljöanalys AB, Kooperativa förbundet, Landsorganisationen i Sverige, Landstingsförbundet, Lantbrukarnas riksförbund, Limnologiska institutionen vid Uppsala universitet, Riksförbundet för allmän hälsovård. Svenska kommunförbundet, Svenska konsultföreningen, AB Svensk la-
boratorietjänst (Svelab), Sveriges industriförbund. Tjänstemännens cen-
tralorganisation och VIAK AB.
2 Organisation av regional laboratorieverksamhet
Utredningens förslag om en rekonstruktion av Svelab och att Svenska
kommunförbundet bör ingå som intressent i Svelab tillstyrks eller lämnas
utan erinran av flertalet remissinstanser.
Socialstyrelsen tillstyrker förslaget och framhåller att kommunerna även
i framtiden torde förbli laboratoriernas största uppdragsgivare och anser
att organisationsfrågan är en fråga mer för kommunförbundet än för staten.
Även livsmedelsverket tillstyrker förslaget och förutsätter därvid att kommunsidan kommer att enrollera sig i Svelab.
Ett antal remissinstanser har förordat utredningens förslag om länslabo-
ratorier, däribland statens bakteriologiska laboratorium och nägra av läns-
styrelserna. Huvuddelen av länsstyrelserna tillstyrker dock att Svelab rekonstrueras. Remissvaren från kommunerna är splittrade, flertalet förordar emellertid en rekonstruktion av Svelab. Svenska kommunförbundet
anser att det av utredningen förordade alternativet i princip kan accepteras
i nuvarande fortfarande ganska svåröverblickbara situation så att det kan skapas förutsättningar för uppbyggande av en rikstäckande laboratorieservice, som även fyller nutida krav på opartiskhet och kvalitet. Statskontoret tillstyrker utredningens förslag beträffande Svelab, men anser att någon kontinuerlig planering av laboratorieverksamheten genom de av utredning-
en föreslagna länsvisa laboratorienämnderna inte torde erfordras. Från flera håll, bl.a. från Kooperativa förbundet och Svelab, har anförts att utredningen behöver kompletteras med en marknadsanalys och en
kommunalekonomisk bedömning för att belysa de ekonomiska konsekvenserna av utredningens förslag.
Några remissinstanser har i likhet med Sveriges lantbruksuniversitet och
livsmedelsverket betonat att en tidsplan borde fastställas för genomförande
av den föreslagna omorganisationen.
Riksrevisionsverket anser att det finns alltför många oklarheter i den av utredningen föreslagna organisationen för att den skall kunna accepteras.
Bilaga 3
Konsortialavtal
Mellan staten, Svenska Kommunförbundet. Lantbrukarnas Riksförbund, Köttbranschens Service AB och Kooperativa Förbundet (KF), träf-
fas följande avtal om aktieägarsamarbete i AB Svensk laboratorietjänst
(Svelab).
$ 1
Uppgift
Svelabs huvuduppgift skall vara att mot ersättning ge laboratorieservice inom områdena livsmedelskontroll. vattenkontroll. veterinärmedicinsk
diagnostik och miljökontroll. Viss laboratorieservice bör ocksä kunna ges inom andra områden, t.ex. det lantbrukskemiska. Företaget skall kunna
utföra kemiska, bakteriologiska, parasitologiska och patologisk-anato-
miska undersökningar.
Svelab får utöver den verksamhet som angetts ovan. mot särskild ersättning bedriva bl. a. provtagning, utvärdering och rådgivning inom ramen för sitt verksamhetsområde. Staten skall genom sina centrallaboratoriefunktioner vid främst statens livsmedelsverk, statens naturvårdsverk, statens lantbrukskemiska laboratorium och statens veterinärmedicinska anstalt stödja Svelab.
Svelab skall byggas upp successivt för att på sikt bli rikstäckande och driva laboratorieverksamhet vid ett med hänsyn till intressenternas krav och vad som är ekonomiskt försvarbart erforderligt antal laboratorier.
2 Aktiekapital m.m.
Svetlab skall tills vidare ha ett aktiekapital av 4560000 kr. fördelat på
4560 aktier å vardera 1000 kr. För beslut om ändring av aktiekapitalet fordras enighet mellan parterna. Aktierna skall ägas på följande sätt:
| Ågare | Antal aktier ÄAgarandel ( 9& avrundat) | |
| — staten | 1560 | 34 |
| — kommunförbundet | 1560 | 34 |
| —- LRF | 720 | 16 |
| — Köttbranschens service AB 360 | 8 | |
| - KF | 360 | 8 |
$3 Organisation
Ledningen av Svelabs verksamhet skall utövas av dess styrelse och verkställande direktör.
För varje laboratorium skall i princip inrättas en laboratorienämnd med
uppgift att medverka i planeringen av laboratorieverksamheten. Nämnden
skall vara rådgivande och bör bestå av. förutom laboratoriets föreståndare,
en representant för närmast berört länsförbund inom LRF. en representant
för närmast berörd länsavdelning inom kommunförbundet och en repre-
sentant för närmast berörd länsstyrelse. Det förutsätts att parterna i sam-
förstånd kan ansluta representanter för andra intressenter till viss nämnd.
84 Ekonomi
Verksamheten skall vila på affärsmässig grund och dess kostnader finan-
sieras via avgifter för utförda uppdrag.
Det ankommer på Svelabs styrelse att upprätta en enhetlig taxa för
verksamheten.
Varje laboratorium skall vara en självständig resultatenhet. Laboratorium som uppvisar permanent underskott skall omorganiseras, finansieras i särskild ordning eller avvecklas. Överskott vid andra laboratorier eller
fonder som byggts upp av andra laboratorier och för deras räkning skall därvid ej tas i anspråk.
&5
Finansiering
För finansiering av nödvändiga investeringar för Svelabs verksamhet,
för bestridande av organisations- och driftskostnader under bolagets uppbyggnadsskede och för säkerställande av erforderligt rörelsekapital under
den fortsatta verksamheten förutses ett behov av kapital utöver vad som
genom betalning av tecknade aktier tillskjutes av parterna komma att föreligga. Svelab skall eftersträva att, i den mån kapitalbehovet inte kan täckas genom intern kapitalbildning, täcka sådant kapitalbehov genom upplåning på den allmänna marknaden. Om Svelabs egna tillgångar icke förslår såsom säkerhet för dess lån skall parterna om nödvändigt teckna borgen såsom för egen skuld, varvid varje part alltid skall svara för så stor del av de totala borgensåtagandena som motsvarar hans andel av det totala antalet aktier. De sammanlagda bor-
gensåtagandena får icke överstiga halva aktiekapitalet.
36 Bolagsordning .
Bolagets bolagsordning skall ha den lydelse som framgår av bilaga 1.
7 Styrelse
Bolagets styrelse skall bestå av 10 ledamöter jämte lika många suppleanter.
Staten och kommunförbundet nominerar vardera tre (3) ledamöter och tre (3) suppleanter. LRF nominerar två (2) ledamöter och två (2) supplean-
ter. Köttbranschens service AB och KF nominerar vardera en (1) ledamot och en (1) suppleant.
Suppleanterna skall vara personliga. . Styrelsen utser inom sig ordförande.
$8 Revisorer
Tre revisorer jämte samma antal suppleanter skall årligen väljas på ordinarie bolagsstämma. Minst en ordinarie revisor och en av suppleanterna skall vara auktoriserad revisor.
$ 9
Enighet vid vissa beslut
I frågor av för Svelab stor principiell betydelse eller ekonomisk omfattning förutsättes enighet mellan delägarna vid beslut på bolagsstämma
respektive i i styrelsen. Exempel på nu angivna frågor är:
Ändring av bolagsordningen FTP Ändring av bolagets aktiekapital
Vinstutdelning
AON Väsentlig utvidgning av bolagets verksamhet
Investering av väsentlig betydelse för Svelab
0 Borgensåtaganden
$ 10
Beslut i styrelsen I övriga frågor fattas beslut med enkel majoritet. Vid lika röstetal har
ordförande utslagsröst.
$ 11 Utövande av rösträtt
Delägarna förbinder sig att å bolagsstämma och i styrelse utöva sin
rösträtt i enlighet med detta avtal.
£$ 1 Beslutsförhet
Styrelsen är beslutsför endast om minst hälften av de av stämman valda styrelseledamöterna är närvarande.
& 13 Förköp
Utöver de förpliktefser som bestämmelserna i bolagsordningen om hem-
bud m. m. ålägger delägarna som aktieägare i bolaget, åtar sig delägarna
gentemot varandra att, därest delägare skulle önska sälja aktiepost i bolaget, icke anta anbud därpå förrän samtliga andra delägare haft tillfälle att
efter förhandling ta ställning till huruvida de önskar förvärva aktierna
ifråga. Aktieposten skall därvid fördelas mellan delägarna i första hand i förhållande till deras inbördes aktieinnehav, i andra hand på sätt de sig
emellan överenskommer. Vid förhandling, som nyss sagts, är säljande
delägare skyldig att uppge eventuell spekulant. Skulle icke övriga delägare inom 60 dagar efter därom gjord förfrågan förklara sig villiga att förvärva
aktieposten i dess helhet, är säljande delägare fri att anta anbud därpå av
annan, varvid bolagsordningens bestämmelser om hembudsskyldighet likväl skall gälla.
Sker försäljning, är den säljande delägaren pliktig att tillse, att vid genomförandet av försäljningen köparen på alla exemplaren av detta avtal tecknar följande förbindelse:
med detta avtal för dessa aktier och förbinder oss således att fullgöra de förpliktelser, som enligt avtalet åvilar säljaren för samma aktier.”
Har överlåtelse skett till annan än meddelägare och har meddelägare icke skriftligen godtagit förvärvaren i överlåtarens ställe, är säljande delägare ansvarig för att ny ägare av hans aktier fullgör sina förpliktelser enligt detta avtal och att varken övriga delägare eller bolaget tillskyndas skada eller förlust i följd av aktieöverlåtelsen.
$ 14 Central administration
Kostnader för Svelabs centrala administration skall årsvis påföras respektive laboratorium i förhållande till deras intäkter under den period som den till fördelning aktuella kostnaden avser.
$ 15 Ikraftträdande och upphörande
Detta konsortialavtal har träffats under för! behåll av regeringens godkännande.
Detta avtal gäller för en tid av fem år fr. o.m. 1983-01-01. Om det inte sagts upp senast två år före 1988-01-01, förlängs avtalet med ett år i sänder och med två år uppsägningstid. Uppsägningen skall vara skriftlig.
$ 16 Oförutsedda händelser
Skulle på grund av oförutsedda händelser förutsättningarna för detta avtal väsentligen rubbas, skall på delägares begäran förhandling om skälig jämkning av avtalet upptas.
$ 17 Skriftlighet vid ändringar
Ändringar i och tillägg till detta avtal får endast ske skriftligen.
$ 18 Skiljedom
Tvist angående tillkomsten, tolkningen eller tillämpningen av detta avtal skall avgöras enligt lagen om skiljemän. Avser en eller flera av parterna att påkalla skiljeförfarande, skall de snarast skriftligen meddela övriga parter detta med förfrågan om dessa vill inträda såsom parter i skiljeförfarandet. De som påkallat skiljeförfarandet och de som efter meddelande inträder häri som parter skall gemensamt utse skiljeman. Kan de inte enas om skiljeman utses denne på begäran av Stockholms Handelskammare. Skilje-
dom som meddelats enligt denna paragraf är, i den mån den kan påverka
andra parters rätt än de som varit parter i förfarandet, förbindande även för dem.
Detta avtal har upprättats i fem original, varav parterna tager var sitt.
Stockholm den 6 september 1982
För staten Svenska Kommunförbundet Lantbrukarnas Riksförbund Köttbranschens Service AB förening upa
Kooperativa Förbundet
ek. för.
Detta avtal godkänns och biträds till alla delar
Stockholm den 6 september 1982
Köttbranschens Riksförbund
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982