om teckning av aktier i Norrlands Skogsägares Cellulosa AB
Regeringens proposition
1983/84: 102
om teckning av aktier i Norrlands Skogsägares Cellulosa AB
beslutad den 12 januari 1984.
Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll. |
På regeringens vägnar
OLOF PALME
ROINE CARLSSON
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föresläs att staten tecknar nya aktier i Norrlands Skogsägares Cellulosa AB (Ncb) för totalt 100 milj. kr. genom att et statligt lån
på 100 milj. kr. konverteras till aktier. Medlen skall användas för att
delfinansiera ett investerimgsprojekt i Neb:s sulfat- och pappersbruk i Vija, Kramfors kommun.
I Riksdagen 198384. I sand. Nr 102
Utdrag INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1984-01-12
Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden I. Carlsson,
Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peter-
son, Andersson, Boström, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg, Wickbom
Föredragande: statsrådet R. Carlsson
Proposition om teckning av aktier i Norrlands Skogsägares Cellulosa AB
Norrlands Skogsägares Cellulosa AB (Ncb) har i en skrivelse till regeringen den 6 september 1983 ansökt om lokaliseringsstöd i form av bidrag och lån för modernisering av Dynäs fabriker 1 Väja, Kramfors kommun. Till skrivelsen finns fogad en beskrivning av investeringsprojektet. Dessut-
om har skrivelser inkommit bl. a. från Kramfors kommun. Av handlingar-
na framgår i huvudsak följande.
Inom Ncb har en arbetsgrupp studerat förutsättningarna för att bygga upp en framtidsinriktad integrerad massa- och pappersindustri i Ådalen. I
projektet, som haft arbetsnamnet Ådalen 85, har bedömningar tagits fram
om hur marknaden för olika papperskvaliteter, baserade på Ådalens förhärskande vedråvara, som är gran. kommer att utvecklas fram till sckelskiftet. För marknadsutredningarna har konsulthjälp anlitats. Marknadsstudierna har omfattat säckpapper av den typ som i dag tillverkas i Dynäs fabriker och trähaltiga tryckpapper, där granrävaran har fördelaktiga egenskaper.
Den slutsats som Ncb:s arbetsgrupp dragit av de olika marknadsstudierna är att det just nu inte finns marknadsutrymme för satsning på en ny
stor pappersmaskin i Ådalen. Skälet härtill är att det f.n. är ett överutbud
på cellulosa- och pappersprodukter i förhållande till världskonsumtionen.
När konsumtionen av olika papperskvaliteter hunnit ifatt utbudet anses
emellertid möjligheterna för en lönsam tillverkning vid en modern fabrik
vara goda. Mot bakgrund av de slutsatser som dragits från projekt Ädalen
85 har ett handlingsalternativ för Dynäs fabriker framtagits av företagsledningen. Detta alternativ, som givits arbetsnamnet Dynäs 83, innefattar åtgäder som leder till att den nuvarande anläggningen mot slutet av 1980talet kan utgöra kärnan i en modern framåtriktad skogsindustrienhet. Den
planerade om- och tillbyggnaden av Dynäs fabriker ger redan från början en konkurrenskraftig enhet. Investeringen ger dessutom valfrihet vid ett
framtida produktval.
I Dynäsfabriken tillverkas oblekt säckpapper. Produktionskapaciteten uppgår till 170000 ton. Produktionen sker på två pappersmaskiner, varav den ena både vad gäller storlek och teknisk status är fullt modern. Den
andra något mindre maskinen lämpar sig för tillverkning av specialkvali-
teter. Ncb kommer i Europa på tredje plats i storleksordning som tillverka-
re och leverantör i säckpapper. Mer än två tredjedelar av Dynäsfabrikens
produktion avsätts i Västeuropa och täcker där ca 1576 av importbehovet. Ncb har ägarintressen i säckfabriker i Västtyskland. Frankrike och Belgien. Förbrukningen av säckpapper av stagnerat i Västeuropa. Däremot bedöms förbrukningen komma att öka såväl i Nordamerika som i övriga världen, speciellt i utvecklingsländerna.
Anläggningen i Dynäs är till stora delar i gott skick. Lönsamheten har under de senaste åren varit god. I sulfatfabriken måste emellertid vissa avdelningar moderniseras och sodapannan bytas ut.
Det investeringsförslag som nu presenterats innebär att sulfatfabriken moderniseras och nödvändiga miljövårdsåtgärder genomförs. Investeringens huvuddel utgörs av en ny s.k. sodapanna. Dessutom görs vissa tilloch ombyggnader i andra avdelningar och trimmas befintliga pappersmaskiner. Därigenom erhålls en marginell kapacitetsökning i sulfatfabriken” och pappersbruket. .
Det ökade virkesbehovet för produktionsökningen kan enligt Nceb täckas med ved som finns tillgänglig lokalt. Ncb framhåller att virkesförsörjning-
en för nuvarande produktion är tryggad genom levcransavtal.
Den totala kostnaden för investeringen inkl. räntor under byggnadstiden och ökat rörelsekapital uppgår till ca 400 milj. kr. i 1983 års penningvärde. Investeringsutbyggnaden beräknas vara genomförd under mitten av år 1985. :
F.n. sysselsätts ca 550 personer i fabriken. Genom den föreslagna investeringen tryggas enligt företagsledningens uppfattning sysselsättning-
en vid fabriken. .
Ncb framhåller i sin skrivelse att företagets finansiella ställning fortfarande är svag. Det kapital som i olika omgångar tillförts bolaget för att
möjliggöra rekonstruktioner och omstruktureringar var inte anpassat för
att täcka större framtidsinriktade investeringar. Enligt preliminär prognos för år 1983 blir Neb-koncernens omsättning 3 200 milj. kr. Resultatet efter avskrivningar och finansiella poster bedöms bli omkring 140 milj. kr. Företaget har inga reserver eller fonder och kan därför inte finansiera projekt Dynäs 83 av egen kraft. Neb räknar med att den egna insatsen kan
uppgå till maximalt ca 150 milj. kr. genom internt genererade medel förde-
lade över en treårsperiod. Därutöver har Neb begärt ett lokaliseringsbidrag på 100 milj. kr. och ett lokaliseringslån på 150 milj. kr. för finansiering av
projektet. Under förutsättning att investeringen finansieras på föreslaget
sätt visar de ekonomiska kalkylerna att Dynäs 83 kommer att ge en
tillfredsställande avkastning på arbetande kapital. Produktionskostnaderna per tillverkat ton papper kommer att kunna sänkas avsevärt främst beroende på att energiförbrukningen sjunker genom moderniseringen. Ef-
ter ombyggnaden beräknas Dynäs fabriker med gjorda antaganden om
priser och kostnader ge ett överskott och en avkastning på arbetande
kapital som motsvarar den långsiktiga nivå som bedömdes vara nödvändig
för att klara framtida investeringar.
Föredragandens överväganden
Staten äger f.n. ca 707 av aktiekapitalet i Neb. motsvarande 9695 av röstvärdet. Omkring 50000 enskilda skogsägare och andra intressenter inom Ncb:s verksamhetsområde innehar resterande 30 7 av aktierna. motsvarande 476 av röstvärdet. Dessa aktier berättigar till visst företräde till utdelning.
Ncb har under de senaste åren genomgått en omfattande strukturom-
vandling med avveckling av olönsamma fabriker eller försäljning av enhe-
ter till andra intressenter. Omstruktureringen är nu i huvudsak avslutad. Antalet anställda inom koncernen har minskat kraftigt till följd av de
gångna årens strukturomvandlingar. F.n. finns ca 2900 anställda i Sverige. För år 1983 har flertalet av koncernens fabriker uppvisat ett jämfört med
år 1982 förbättrat resultat. Samtliga divisioner och dotterbolag har gätt med vinst. Sammanlagt beräknas överskottet efter finansiellt netto enligt senaste prognos uppgå till ca 140 milj. kr. för koncernen.
Lönsamheten mätt som avkastning på arbetande kapital har ökat avsevärt. Trots detta är resultatet inte helt tillfredsställtande. vilket bl.a. beror
på att soliditeten är låg, skulderna stora och räntebelastningen hög. En
fortsatt förbättring av soliditeten genom reduktion av skuldbördan måste därför ges prioritet. Den nuvarande soliditeten och vinstnivån är otillräck- Hga för att möjliggöra självfinansiering av ett större investeringsprogram.
Ncb har presenterat ett investeringsförslag för Dynäs fabriker i Väja.
Ncb framhåller att anläggningen är välskött. Den tillverkade papperskvali-
teten är bra och har en stabil marknad. Lönsamheten har de senaste åren
varit god. För att skapa förutsättningar för en uthållig lönsamhet och
trygga sysselsättningen på sikt är det nödvändigt att genomföra moderniseringar och reinvesteringar vid fabriken. Om ingenting görs för att modernisera sulfatfabriken kommer en nedläggning att bli oundviklig framför allt
på grund av sodapannans ålder. Därtill är det nödvändigt att göra vissa
miljöinvesteringar. För att förbättra kostnadsläget för Dynäsfabriken och därigenom uppnå en uthålligt godtagbar lönsamhet bör också en mindre kapacitetshöjande investering göras.
Antalet anställda i Dynäsfabriken uppgår till ca 550 personer. Investe-
hovet. De arbetstillfällen som finns i dag blir emellertid säkrare med den
föreslagna investeringen. För att genomföra investeringen beräknas som mest 150 personer få sysselsättning i byggnads- och montagearbeten. Därutöver beräknas 400-500 personer få arbete genom entreprenadarbeten och leveranser till investeringen. Hälften av dessa arbetstillfällen beräknas
uppstå inom länet.
Enligt Ncb är virkesförsörjningen för fabriken tryggad genom leveransavtal. Jag anser att samarbetet med ett stort antal enskilda skogsägare som
aktieägare i Neb är av stort värde för bolaget. Därigenom bibehålls Ncbh:s
anknytning till skogsägareföreningarna som spelar en avgörande roll för
företagets virkesförsörjning. | a
Investeringskostnaden har beräknats till ca 400 milj. kr. i 1983 års
penningvärde inkl. ökat rörelsekapital och räntor under byggnadstiden. Ncb kan inte finansiera investeringen utan visst stöd från majoritets-
ägaren. Företaget har därför begärt att staten skall medverka i finansicering-
en med lokaliseringsstöd i form av ett bidrag på 100 milj. kr. och ett lån på
150 milj. kr. Necb:s egen insats I projektet beräknas maximalt kunna uppgå till ca 150 milj. kr.
Jag anser att den planerade investeringen i Neb:s Dynäsfabrik bör gcnomföras. Projektet har enligt Neb:s bedömning en god lönsamhetsprognos och tryggar den långsiktiga verksamheten vid företaget. Därigenom
finns goda möjligheter för staten att erhålla en tillfredsställande avkastning på sitt kapital. Investeringen medför dessutom betydande sysselsättningseffekter under uppbyggnadsskedet framför allt inom regionen.
Regeringen har tidigare denna dag meddelat det tillstånd enligt 136 a 8 byggnadslagen för den planerade investeringen som behövs.
Som jag har redogjort för tidigare är Neb:s finansiella ställning fortfarande ansträngd. Jag anser därför att staten bör medverka i finansieringen av investeringen. Statens finansicringsmedverkan bör enligt min mening ske på så sätt att ett statligt lån till Neb på 100 milj. kr. konverteras till aktier.
Ncb fick våren 1981 ett längfristigt lån på 100 milj. kr. (prop. 1980/81:98, NU 49, rskr 282). Lånet ersatte ett tidigare lämnat industrigarantilån och
var avsett att avhjälpa bolagets likviditetsproblem. Lånet är amorteringsfritt till är 1987.
Enligt mitt förslag får Ncb ett aktieägartillskott genom nyemission på
100 milj. kr. Staten bör betala sina nytecknade aktier genom kvittning av
sin fordran på Ncb på 100 milj. kr. Aktierna bör tecknas till sådan överkurs att aktiekapitalet ökas med 50 milj. kr. och reservfonden med 50 milj. kr.
Jag anser att de nya aktierna bör utgöras av A-aktier liksom statens
tidigare aktieinnehav i bolaget. Genom akticägartillskottet får Necb en förbättrad soliditet och får därigenom tillsammans med sedvanligt lokali-
seringslån möjlighet att finansiera investeringen. Jag förordar därför att staten får använda sin fordran på grund av lån till Norrlands Skogsägares Cellulosa AB på 100 milj. kr. för att teckna nya
aktier i bolaget. |
Regeringen har bemyndigande att överlåta statens aktier i Ncb till annan huvudman. Detta bör gälta också de nytecknade aktierna. Jag förordar alltså att regeringen inhämtar riksdagens bemyndigande härtill.
Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att
1. bemyndiga regeringen att förfoga över statens fordran om
100.000 000 kr. hos Norrlands Skogsägares Cellulosa AB för aktieteckning i enlighet med vad jag har förordat,
2. bemyndiga regeringen att överlåta de nytecknade aktierna i
Norrlands Skogsägares Cellulosa AB.
Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar
att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984