1983/84:183

Skr. 1983/84: 183

Regeringens skrivelse

1983/84: 183

med överlämnande av allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelses

årsredovisning;

beslutad den 29 mars 1984.

Regeringen överlämnar till riksdagen enligt bifogade utdrag av regeringsprotokoll allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelses årsredovisning för år 1983. På regeringens vägnar OLOF PALME

KJELL-OLOF FELDT

1 Riksdagen 198384. 1 saml. Nr 183

Skr. 1983/84: 183 [NS

Utdrag FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1984-03-29

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Andersson, Boström, Bodström, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg, Wickbom

Föredragande: statsrådet Feldt

Skrivelse till riksdagen med överlämnande av allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelses årsredovisning

I enlighet med riksdagens beslut skall en årlig redovisning av allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelses placeringar och övriga verksamhet lämnas till riksdagen (NU 1974: 37, rskr 253).

Fjärde fondstyrelsen har den 12 mars 1984 till regeringen överlämnat årsredovisning för år 1983 som innehåller verksamhetsöversikt, förvaltningsberättelse med resultaträkning och balansräkning samt revisionsberättelse. Fonden har i och med utgången av år 1983 verkat i tio år. Med anledning härav innehåller årsredovisningen cen översikt över fondens verksamhet under denna tid. I årsredovisningen har också tagits in tabeller som visar fondens värdepappersinnehav per den 31 december 1983. Av redovisningen framgår att nettoresultatet år 1983 uppgick till 1009,2 milj. kr. mot 152,8 milj. kr. för år 1982. I den aktuella redovisningen har också ett realt resultat beräknats genom att det till nettoresultatet har lagts ökningen av ej realiserade vinster. Det då erhållna nominella resultatet har sedan belastats med det belopp som åtgår för att bibehålla köpkraften hos det totala fondkapitalet vid årets början. Det reala resultatet av 1983 års verksamhet blir då 2112,2 milj. kr. att jämföra med 1210,1 milj. kr. år 1982.

Av fondens rörelseöverskott har fondstyrelsen enligt de regler som gällde till och med utgången av år 1983 (prop. 1978/79: 165, NU 10, rskr 62, SFS 1979: 1056) att överföra 80 till de övriga fondstyrelserna som bidrag till pensionsutbetalningarna. För år 1983 utgör bidraget 115,5 milj. kr. mot 98.3 milj. kr. år 1982.

I verkställande direktörens redogörelse för fondens verksamhet år 1983 beskrivs förändringar i värdepappersportföljen. Härav framgår att nyplaceringarna uppgick till 1922 milj. kr. Samtidigt såldes värdepapper till ett marknadsvärde av 1967 milj. kr. Vid slutet av år 1983 var marknadsvärdet på fondens noterade värdepappersportfölj 3 294 milj. kr. högre än anskaff-

Skr. 1983/84: 183 3

ningsvärdet. Vid slutet av föregående år var motsvarande övervärde 1952

milj. kr. Ökningen under året av marknadsvärdet i förhållande till anskaff-

ningsvärdet var sålunda 1342 milj. kr. Om man till detta belopp lägger summan av aktieutdelningar (94 milj. kr.), räntor på lån (13 milj. kr.) och netto realisationsvinster (980 milj. kr.) får man det totala nominella utfallet

av 1983 års portföljförvaltning ca 2430 milj. kr. Ställer man detta belopp i

relation till marknadsvärdet på portföljen vid årets början betyder detta en

effektiv avkastning under år 1983 på 677 jämfört med 6592 år 1982.

Fondens innehav av onoterade värdepapper motsvarade vid utgången av

år 1983 ett anskaffningsvärde av 101 milj. kr. I december 1983 antog riksdagen (prop. 1983/84:50, FiU 20, rskr 122, SFS 1983: 1092) en ny lag med reglemente för allmänna pensionsfonden att

gälla från och med den 1 januari 1984. Enligt verkställande direktörens

översikt är de viktigaste ändringarna för fjärde fondstyrelsens del bl.a.

mer tidsenliga regler för placering av likvida medel, visst utrymme för

placeringar i utländska värdepapper, bättre möjligheter att placera i icke: börsnoterade företag och möjlighet till viss form av riskkapitaltillskott till

ekonomiska föreningar. Samtidigt har pensionssystemets krav på återbetalningar från fjärde fondstyrelsen omformulerats i reala termer. Fonden

skall varje år före utgången av maj månad till första, andra och tredje

fondstyrelserna överföra en avkastning för närmast föregående räken-

skapsår beräknad till tre procent av nuvärdet av förvaltade medel.

I detta sammanhang kan även nämnas att regeringen i prop. 1983/84:84 om kooperationens kapitalförsörjning, m. m. föreslagit att fjärde fondstyrelsen skall få placera medel som riskkapital i svenska ekonomiska föreningar.

Regeringen har tidigare denna dag på föredragning av chefen för socialdepartementet fastställt balansräkningen.

Jag hemställer att regeringen överlämnar årsredovisningen till riksda-

gen.

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

Skr. 1983/84: 183 4

Bilaga

Allmänna Pensionsfonden Fjärde Fondstyrelsen

Årsredovisning för år 1983

Introduktion

Fjärde AP-fonden skall tillföra företagen riskkapital till gagn för svensk

produktion och sysselsättning.

Fjärde AP-fonden är obunden i sina placeringsbeslut och engagerar sig i företagen efter genomarbetade analyser. Placeringarna är långsiktiga och

skall tillgodose kravet på god avkastning.

Fjärde AP-fonden har från starten för tio år sedan tillförts sammanlagt

1700 mkr. I dagens penningvärde motsvarar detta drygt 3 100 mkr. Sedan

1979 har över 400 mkr återförts till pensioneringssystemet.

Fjärde AP-fondens kapital har ett marknadsvärde per sista december 1983 på över 6 300 mkr.

Fjärde AP-fonden har placerat över 500 mkr i nyemissioner i svenska företag. Fjärde AP-fondens fem största engagemang är Astra, Volvo, Ericsson. Pharmacia och ASEA. Fjärde AP-fonden får äga aktier upp till 1026 av röstetalet i börsnoterade företag. : Fjärde AP-fonden engagerar sig sedan 1980 också i icke börsnoterade företag och sedan 1982 i venture capitalföretag. Det har givit möjlighet att stimulera teknisk utveckling och nyföretagande. Här gäller numera ingen rösträttsgräns.

Ordförandens översikt

Fjärde AP-fonden har nu arbetat i tio år. Det var 1973 års riksdag som

beslutade att from 1974 inrätta en fjärde fondstyrelse med eget kansli och med syfte ”att tillföra företagen mera eget kapital till gagn för industriell expansion och ökad sysselsättning".

Fonden har under denna tid vid flera tillfällen varit i centrum för debatten. En del inlägg har präglats av förväntningar och beröm, andra av oro och kritik. Jag tror att de flesta bedömare — oberoende av syn på samhälle och ekonomi — I dag kan instämma i att fonden blivit en väl etablerad institution med ett brett förtroende och en betydelsefull roll i svenskt näringsliv.

Fonden har utvecklats starkt under de gångna tio åren. Riksdagen har ju

beslutat om att sammanlagt 1850 mkr skall överföras till fonden från de

Skr. 1983/84: 183 'n

andra delfonderna inom AP-fondsystemet. 1700 mkr har hittills utnyttjats.

De pengarna har förvaltats väl. Vid slutet av tionde verksamhetsåret hade

fondkapitalet ett marknadsvärde på över 6300 mkr. Fondens värdepap-

perspontfölj motsvarar knappt tre procent av .det samlade börskapitalet. Fonden är nu den näst största institutionella aktieförvaltaren. Den är också en av de största akticägarna i flera företag, i några den största.

Fondens tillgångar har sålunda nu ett högt marknadsvärde. Det betyder inte att fonden under alla dessa tio år nått goda resultat. Det har funnits goda år och mindre goda år. Sådana växlingar kommer det att bli också i framtiden. Fondens resultat påverkas självfallet av det ekonomiska läget och av läget på aktiemarknaden vid olika tidpunkter.

Fonden har — och bör ha för att bevara sitt förtroende — en betydande frihet i sitt arbete. Den skall, enligt den nya lag som gäller from 1984, förvalta sina medel genom placeringar på riskkapitalmarknaden på ett sådant sätt att kraven på god avkastning, långsiktighet och riskspridning tillgodoses. Det är ofta inte lätt att i daglig gärning avgöra innebörden av dessa allmänna formuleringar. Målkonflikter och motsägelsefulla förväntningar kan uppkomma.

Jag vill betona fondens lönsamhetsmål. Fonden-upplever i sitt arbete

naturligtvis ett speciellt.ansvar. Den är en samhällsförankrad fond, den är en del av den allmänna pensioneringen, den skall medverka till att utveckla

det svenska näringslivet. Men i de dagliga besluten — då fonden går in i företag eller ut ur företag, då fonden ökar eller minskar sin ägarandel — skall enbart sådana motiv som är klart utsagda i fondens reglemente vara

vägledande. Fonden skall arbeta så att det på lång sikt blir god avkastning

på satsade pengar. Det gagnar bäst framtidens pensioner och hela den

svenska ckonomin. |

Fondens framtida verksamhet kommer självfallet att påverkas av riksdagens beslut 1983 att inrätta fem nya fondstyrelser. löntagarfondstyrelser. inom ramen för den allmänna pensioneringen och av de effekter dessa nya fonder kan få på ekonomi och aktiemarknad. Fjärde AP-fonden kommer emellertid att arbeta vidare som en självständig institution efter samma riktlinjer och med samma syfte som hittills. Detta syfte.har i den nya lagen formulerats: ”att förbättra riskkapitalförsörjningen till gagn för svensk produktion och sysselsättning”.

Ingemar Mundebo

Skr. 1983/84: 183 ; 6

Fjärde AP-fonden under 10 år

Efter riksdagsbeslut 1973 började fonden 1974 sin verksamhet under ledning av Lennart Dahlström, tidigare chef för första—tredje AP-fonderna. Fondstyrelsens förste ordförande blev kommunstyrelseordföranden i Stockholm, Albert Aronson. Placeringarna kom igång 1 försiktig skala under andra kvartalet. Vid halvårsskiftet hade drygt 50 mkr placerats i aktier.

Under året rekvirerades successivt 300 mkr av de 500 mkr som riksdagen ställt till fjärde AP-fondens förfogande.

Vid årets slut ingick 25 företag i fondens portfölj. Efter den till fonden riktade Volvoemissionen på 100 mkr dominerades portföljen av denna aktie. Fondens MoDo-innehav uppstod genom att konvertibler som första—-tredje fonderna tidigare förvärvat överfördes till fjärde fonden och konverterades till aktier. AGA blev (huvudsakligen via köp av Coronaaktier) redan från 1974 en av fondens största placeringar. Också fondens innehav i Incentive tillkom detta år. samtidigt som grunden lades till det sedermera stora engagemanget i Fortia (nuvarande Pharmacia).

”Övervinståret” 1974 steg aktiekurserna (med drygt 2096) fram till maj men föll sedan under intryck av den internationella konjunkturavmattningen så att generalindex över året som helhet sjönk med 2 26.

Under året rekvirerade fondstyrelsen återstående 200 mkr. För att fonden på ett tillfredsställande sätt skulle kunna fullfölja de syften som låg bakom dess inrättande anhöll styrelsen hos regeringen om en ökning av grundkapitalet med 500 mkr.

De tre största engagemangen avsåg Volvo, LM Ericsson och AGA. Tillsammans svarade dessa tre bolag för drygt halva portföljvärdet (Volvoinnehavets dominans hade reducerats men Volvoaktiens andel av totalportföljen var ändå 2596 vid årets slut).

Nya aktier 1975 var bl.a. Astra och Höganäs. Fonden förvärvade betydande andelar (15 resp. närmare 1290) i Rotor Maskiner och Iro.

Tendensen på aktiemarknaden var uppåtriktad under större delen av året och generalindex steg med nära 3022. Marknadsvärdet på fondens portfölj var vid årets slut något högre än anskaffningsvärdet.

Under 1976 fördubblades fondens kapitalbas till 1000 mkr som ett resultat av fondstyrelsens framställning 1975. Nettoökningen av fondens värde-

Skr. 1983/84: 183 7

pappersportfölj var närmare 300 mkr, delvis som en följd av den livliga nyemissionsaktiviteten (totalt ca 1600 mkr). Fonden var 1976 större nettoplacerare än försäkringsbolagen sammantagna.

Bland nya engagamang märktes bl. a. Fagersta och Trelleborg (där fonden i nyemissioner övertog teckningsrätter från dominerande ägare), Alcro och Balken (nuvarande ABV). Det beloppsmässigt största köpet gällde Atlas Copco. Volvo var alltjämt det största innehavet (nu 12 Z av portföljens marknadsvärde).

Med de aktieköp som gjorts åren 1974—76 hade fjärde AP-fondens nuvarande portföljstruktur i allt väsentligt tagit form. Fonden är alltjämt stor aktieägare i flertalet av de företag som tillkom då.

Den uppåtgående trenden på aktiemarknaden fortsatte fram till maj månad. Kurserna nådde då en nivå som kom att överträffas först i slutet av 1980. Sett över hela 1976 blev aktiekurserna praktiskt taget oförändrade. Bland kursförlorarna märktes verkstadsaktierna (-1096). Dessa aktier utgjorde en betydande del av fondens placeringar. 1976 bildade inledningen till en flerårig period av svagare kursutveckling för verkstadsaktier än för aktiemarknaden i dess helhet.

Vid årets slut låg portföljens marknadsvärde något under anskaffningsvärdet.

Sedan 950 mkr av fondkapitalet disponerats för värdepappersköp anhöll fondstyrelsen om en utökning av kapitalbasen med 750 mkr. Antalet företag i portföljen ökade till drygt 30. LM Ericsson blev den största placeringen med AGA, Atlas Copco, Astra och Volvo på platserna 2—5. Den beloppsmässigt största placeringen under året gjordes i Sandvik. Nyemissionsvolymen under året var starkt begränsad.

Generalindex visade under 1977 en nedgång med 16 26 och marknadsvärdet på fondens portfölj (att jämföra med anskaffningsvärdet 950 mkr) sjönk till 770 mkr. :

Albert Aronson efterträddes som ordförande av f. riksdagsledamoten Sven Ekström.

Framställningen 1977 om en ökning av grundkapitalet ledde till att riksdagen på våren 1978 tilldelade fonden ytterligare 250 mkr. Nytillskottet var förenat med villkoret att dessa pengar fick användas endast för nyemissioner och för förvärv av konvertibler. På grund av en begränsad nyemissionsverksamhet (aktier endast drygt 20 mkr exkl. försäkringsbolag, som fonden inte får äga aktier i, konverteringslån ca 340 mkr) hade fonden svårigheter att placera det nya kapitalet. Nettoplaceringarna sjönk under

Skr. 1983/84: 183 8

100 mkr. Bland nytillkomna företag märktes Electrolux. Största nettoköpen gjordes även detta år i Sandvik. Fondens största engagemang blev nu Astra (med ett marknadsvärde på drygt 100 mkr).

Generalindex steg 1978 med 1696. Anskaffningsvärdet på portföljen passerade 1 miljard kronor och tack vare kursuppgången återhämtades marknadsvärdet och uppgick till 995 mkr.

Till ny ordförande i fondstyrelsen utsågs f landshövdingen Bengt Lyberg.

-Aktiekurserna förblev i stort oförändrade under 1979. Den totala nyemissionsvolymen ökade till ca 600 mkr i företag i vilka fonden kunde äga aktier. Trots det togs endast ett relativt begränsat belopp av de nytilldelade medlen i anspråk för nyemissioner. Den ”fria” likviditeten var låg. Nettoplaceringarna stannade därför vid ca 80 mkr. Bland nytillkomna företag märktes SKF och Fagerhult. Nyemissionsvillkoret togs bort i slutet av året.

Fr.o.m. 1979 blev fonden skattefri. I gengäld skulle fonden betala in 807 av sitt rörelseöverskott till första —-tredje delfonderna som bidrag till pensionsutbetalningarna. Det betydde att det nettoresultat som kunde tillföras fondkapitalet blev obetydligt, några få mkr.

Även detta år utvecklades verkstadsaktierna ogynnsamt, och undervärdet i fondens portfölj ökade något.

Genom beslut av riksdagen infördes en bestämmelse i reglementet att fonden inte fick inneha mer än 1096 av röstetalet i ett och samma bolag. Sten Wikander tillträdde under året som VD för fonden.

1980 blev från aktiemarknadssynpunkt ett betydelsefullt år. I oktober vände kurstrenden på aktiemarknaden på ett avgörande sätt uppåt. Mätt med generalindex steg kurserna under året med nära 23Z. Trots att verkstadsaktierna alltjämt släpade efter uppnådde fonden cen effektiv avkastning på 25 76 på sin portfölj. Nyemissionerna på marknaden sjönk till drygt 100 mkr.

Fondens styrelse fattade i början av året ett principbeslut att fonden skulle engagera sig också i icke börsnoterade företag. Det gällde företag som skulle ha förutsättningar att inom ett antal år bli aktuella för en spridning av aktierna på marknaden, Det första engagemanget — på drygt 5 mkr — gjordes i Lindab Ventilation: AB. Nettoplaceringarna (ca 125 mkr) låg på en något högre nivå än de närmast föregående åren. Antalet företag i portföljen var vid årets slut drygt. 40. Bland nya” företag, som sedermera blivit betydande engagemang, märktes Esselte och Cardo.

Skr. 1983/84: 183 9

1981 Den allmänna kursuppgången fortsatte, generalindex steg med 57 4c och verkstadsaktierna med 62Z. Stockholmsbörsen utvecklades väsentligt gynnsammare än börserna i andra länder. Nyemissions- och nyintroduktionsverksamheten slog nytt rekord med 2,6 miljarder, varav 0.8 miljarder

var emissioner riktade till utlandet. Jämfört med de närmast föregående åren var fondens nettoplaceringar

större och volymen köp och försäljningar väsentligt större. Omsättningsvolymen var en avspegling av kurs- och omsättningsutvecklingen på aktiemarknaden. Bland ”nya” företag märktes Gullspång, Korsnäs-Marma,

Saab-Scania och Swedish Match. Andelen skogsaktier i portföljen steg

betydligt under året. Fonden engagerade sig i ytterligare ett icke börsno-

terat företag, Paul Anderson Industrier AB (nuvarande Andersons, börsin-

troducerat 1983). Vid slutet av året hade antalet företag i portföljen ökat till

45. i |

Riksdagen beslöt 1981 att fondens grundkapital skulle ökas från 1250 till 1850 mkr. Av de tilldelade 600 mkr lyftes under året 150 mkr. Marknadsvärdet på värdepappersportföljen passerade 2 miljarder och effektivavkastningen under året blev 57 Z&. Därmed hade realvärdet på de medel som

överförts till fonden sedan 1974 mer än bibehållits.

1982 Den gynnsamma kursutvecklingen fortsatte under 1982. Generalindex

steg med 3572, men verkstadsaktierna steg i samma takt som 1981 eller

med 61 2. För andra året i följd var kursutvecklingen på Stockholmsbörsen gynnsammare än börsutvecklingen i andra länder. Omsättning, nyemissioner och nyintroduktioner (ett femtontal bolag) fortsatte att öka.

Nytillkomna börsnoterade företag i fondens portfölj var bl. a. Euroc och Skånska Cementgjuteriet.

Fondens engagemang i icke börsnoterade företag ökade väsentligt. Som ett resultat av utredningar under 1981 om de mindre och medelstora företagens riskskapitalförsörjning bildades de första venture capital-företagen och fonden gick in i några sådana företag. Fondens satsningar i

nycmissioner och nyintroduktioner ökade och blev närmare 100 mkr. Bl. a.

blev fonden aktieägare i Inter Innovation, Gambro och Bilspedition.

De båda sistnämnda bolagen introducerades på Stockholms Fondbörs

under 1983. Ytterligare 150 mkr av tilldelade medel lyftes. Portföljvärdet vid årets slut var drygt 3,6 mdr kronor och effektivavkastningen under året

654. | |

Till ordförande under mandatperioden 1982—84 utsåg regeringen landshövding Ingemar Mundebo.

tl Riksdagen 1983184. I saml. Nr 183

Skr. 1983/84: 183 , 10

1983 Utvecklingen under 1983, fjärde AP-fondens tionde verksamhetsår, be-

rörs inte i detta sammanhang eftersom den behandlas utförligt på de följande sidorna.

VDs översikt

Fjärde AP-fondens tionde verksamhetsår blev ett ovanligt händelserikt år. Under större delen av 1983 fortsatte kursuppgången på aktiemarknaden — i än snabbare takt än de närmast föregående åren. Få bedömare räknade

i början av året med en sådan utveckling. Den registrerade aktieomsätt-

ningen översteg 75 mdr kronor. Därmed omsattes drygt en tredjedel av

börskapitalet. Aktiemarknadens likviditetsskapande funktion har m.a.o.

förstärkts väsentligt. Ett antal mycket stora aktieaffärer, som påverkat

ägarstrukturen i svenskt näringsliv, genomfördes under året. Antalet nya

företag på marknaden ökade dramatiskt, från ett femtontal 1982 till 56.

Drygt hälften av dessa sökte sig till den nya OTC-listan. De nya noteringarna har sannolikt inte alltid förestavats enbart av ett behov att förbättra företagens finansieringsmöjligheter. Stockholmsbörsens ”internationalisering” fortsatte 1983; ytterligare utländska bolag introducerades, stora nyemissioner av svenska aktier kunde placeras 1 utlandet och handeln över gränserna i svenska värdepapper ökade kraftigt.

Utvecklingen på aktiemarknaden har satt påtagliga spår i fondens verk-

samhet 1983. Marknadsvärdet på värdepappersportföljen, som vid årets början var drygt 3,6 mdr kronor, passerade i rask takt 4 mdr-, 5 mdr- och 6

mdr-strecken. Vid utgången av året var portföljvärdet något mindre än 6

mdr kronor, vilket berodde dels på nettoförsäljningar under senare delen av året, dels på kursutvecklingen under årets sista veckor. Omsättningen i aktieportföljen ökade starkt. Delvis sammanhängde detta med enskilda större köp och försäljningar (t.ex. STC, Sandvik), men ökningen bestod

till betydande del av ”arbitrageaffärer” mellan konverteringslån och aktier, mellan olika aktieserier etc. Fonden har därmed på ett aktivt sätt

spelat sin roll i andrahandsmarknaden.

Mätt efter marknadsvärden har fonden under 1983 totalt sett nettosålt

värdepapper för ca 50 mkr. Bakom denna totalsiffra döljer sig å ena sidan betydande insatser i nyemissioner — ca 170 mkr — och å andra sidan nettoförsäljningar i andrahandsmarknaden. Nyplaceringarna i icke börsno-

terade företag ökade. Detta gäller inte minst några under året nybildade venture capitalbolag. Via dessa har fonden möjlighet att satsa riskkapital i

ett stort antal företag som är alltför små för ett direkt engagemang från fondens sida.

Skr. 1983/84: 183 11

Det bokföringsmässiga resultatet av fondens verksamhet 1983 visar en mycket stark förbättring jämfört med 1982. Framför allt beror detta på mycket stora realisationsvinster, som kommit fram vid aktieförsäljningar. Bokföringen (där tillgångarna tas upp till anskaffningsvärden) avspeglar emellertid bara en del av utfallet av fondförvaltningen. För att ge en mer

fullständig bild av denna har efter medverkan av professorerna Sven-Erik Johansson och Lars Östman vid Handelshögskolan fondens traditionella resultat- och balansräkningar kompletterats med uppgifter om orealiserade

kursvinster och med mätningar av placeringsutfallet i reala termer.

I december fastställde riksdagen ett nytt reglemente för allmänna pensionsfondens förvaltning att gälla fr.o.m. den 1 januari 1984. För fjärde

AP-fondens del är de viktigaste ändringarna mer tidsenliga regler för

placering av likvida medel, visst utrymme för placeringar i utländska

värdepapper (som ett hjälpmedel vid fondens placeringar i internationellt inriktade svenska storföretag), bättre möjligheter att placera i icke börsno-

terade företag och möjlighet till viss form av riskkapitaltillskott till ekono-

miska föreningar. Samtidigt har pensionssystemets krav på återbetalningar från fjärde AP-fonden omformulerats i reala termer. Reglementsändring-

arna innebär en anpassning till förändringar som inträffat på kapitalmarknaden sedan fonden kom till. Därmed förbättras fondens möjligheter att

också fortsättningsvis fylla sin uppgift i den svenska ekonomin.

Sten Wikander

Aktiemarknaden 1983

1983 blev det år då Stockholmsbörsen på allvar etablerades på den

finansiella världskartan. Såväl vad gäller omsättning, kursutveckling, börskapital som emissionsvolym har den svenska aktiemarknaden tilldragit sig internationell uppmärksamhet. Stockholmsbörsen kan nu inräknas bland de tio största marknadsplatserna i världen och kan i storlek mäta sig med t.ex. Amsterdam och Frankfurt.

Den registrerade aktieomsättningen 1983 uppgick till 75,8 mdr kronor

jämfört med 29.1 mdr kronor 1982 och 18.6 mdr kronor året dessförinnan.

Den utomordentligt snabba ökningen är delvis en avspegling av kursupp-

gången. En annan bidragande orsak har varit att fondhandelns registrering

av affärsavslut blivit alltmer fullständig. Men siffrorna är i hög grad ett uttryck för att omsättningshastigheten på aktiemarknaden ökat. Under

1983 omsattes drygt en tredjedel av börskapitalet. Jämfört med tidigare år

innebär detta en mycket stark ökning. Marknadens likviditetsskapande

funktion har alltså förbättrats markant. Detta förhållande har sannolikt haft betydelse för utländska investerares intresse för svenska aktier.

Skr. 1983/84: 183 12

Diagram 1

Aktiemarknadens utveckling 1980 — 83

(Affärsvärldens index, samtliga serier 28.12.79 = 100)

500 Sc RNE da ONE UR

A

Skog FÅ YA VA An en Ra AA

NT? AA

”

400 /Verkstäder=-—] ke : 5; Väck - SN

7 Generalindex > NO

td vant

GENERALINDEX és

300 AJ TA

200 I I

Loo tl

100 fun I 1983

11980 1981 1982 JAN FEB MAR APR MAJ JUN JUL AUG SEP OKT NOV DEC

Mätt med Affärsvärldens generalindex steg aktiekurserna 1983 med 664 (1982:354). Diagram I visar utvecklingen vecka för vecka av generalindex och index för de viktigaste delbranscherna. Sedan oktober 1980, då kursuppgången satte in efter en lång stagnationsperiod under senare delen

av 1970-talet, har kursnivån fram till årsskiftet 1983/84 i stort sett fyrdubb-

Jats.

Av olika branschindex visar skogsaktierna den starkaste ökningen under

året med 104 Z. För verkstadsaktierna, som de båda föregående åren stigit med ca 606 per år, blev uppgången mindre än för generalindex eller 59 2.

Ökningen för den stora och mycket heterogena gruppen ”övriga” företag

blev 717Z. Av övriga delbranscher utvecklades handelsföretag och fastig-

hetsbolag betydligt sämre än generalindex med uppgångar på ca 40 Zz.

För tredje året i följd var kursutvecklingen på Stockholmsbörsen -mycket

gynnsam jämfört med utvecklingen i andra länder. Åren 1981 och 1982

intog Stockholmsbörsen förstaplatsen men överträffades 1983 av två av de -

nordiska grannländerna.

Skr. 1983/84: 183 13

1983 1982 Köpenhamn +11494 (+ 82) Oslo + 917 (-11 90) Stockholm + 667 (+35 Z) Helsingfors + 65 (+35 960) Paris + ST (+ 490) Frankfurt + 367 (+13 960) London + 307 (+135£) New York + 208 (+2090)

Den fundamentala faktor som starkast påverkat kursutvecklingen i Sverige 1983 var sannolikt devalveringen 1982 och den ekonomiska politik som initierades av devalveringen. Företagens lönsamhet har förbättrats väsentligt jämfört med 1982. Detta gäller inte minst exportinriktade företag.

En stigande tilltro till möjligheterna att sänka inflationstakten bör ha

verkat dämpande på aktiemarknadens nominella avkastningskrav och där-

med påverkat kurserna i positiv riktning.

Även de marknadstekniska faktorerna, som på senare år fått allt större betydelse, har verkat i en för aktiekurserna gynnsam riktning. Statsbudgetunderskottet har haft en likvidiserande effekt på den svenska ekonomin.

Nya placerarkategorier — bl.a. börsföretagen själva — har tillkommit. Skattefondsparandet tillförde aktiemarknaden drygt 2 mdr kronor även

under 1983. Utlandsintresset för svenska aktier fortsatte att öka, och andrahandsmarknaden tillfördes på detta sätt ett väsentligt större belopp

än föregående år. Utländska aktieanalytiker har överfört sina — högre —

värderingsnormer på vissa svenska företag.

Bland faktorer som i princip bör påverka kursutvecklingen negativt kan

nämnas vissa åtgärder på skatteområdet: en skärpning av förmögenhetsbe-

skattningen, förändring av schablonregeln för realisationsvinstberäkning och den under året beslutade omsättningsskatten på aktier fr. o. m. 1984.

I de närmast föregående årsberättelserna för fonden har sambandet mellan aktiekurser och nyemissionsvolymer understrukits. Detta samband — som är ett uttryck för andrahandsmarknadens betydelse för näringsli- 'vets riskkapitalförsörjning — har i hög grad gällt även 1983 och illustreras i diagram 2.

Nyemissions- och nyintroduktionsvolymerna blev exceptionellt höga

1983. Företagen tillfördes via marknaden drygt 11 mdr kronor i nytt riskvil-

ligt kapital (jämfört med 2,5—-3 mdr kronor per år de närmast föregående åren). Drygt en tredjedel av beloppet utgjordes av nyemissioner riktade till utlandet av framför allt internationellt inriktade börsbolag. Något mindre än en tredjedel av totalbeloppet kanaliserades till börsbolag i ”normala” emissioner på den svenska marknaden. Den återstående dryga tredjedelen gick till nyintroducerade företag (totalt 56 stycken, varav 29 stycken på

OTC-listan, totalt 4 mdr kronor, varav 0,4 mdr kronor till OTC-företag).

Skr. 1983/84: 183 14

Diagram 2 Aktiekurser och nyemissioner/nyintroduktioner

INDEX MKR (KURVA) (STAPLAR) 500 -

[

| . S Affärsvärldens generalindex

400 j Nyemissioner placerade I utlandet l 10 000

| Nyintroduktioner L

Nyemissioner placerade i Sverige |

”

200 - Tr 5000

Ar

1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983

Den starkt ökade aktiviteten på marknaden skapadé vissa problem. På

grund av svårigheter med registreringen av akticaffärer hos VPC tvingades börsen under 11 dagar för första gången sedan 1930-talet hålla stängt.

Börsstyrelsen nödgades också ett antal gånger tillgripa sanktioner — viten

resp. avregistrering av aktier — mot företag som inte iakttagit. gällande regler och avtal.

Fonden 1983

Värdepappersportföljen

Fondens nyplaceringar under 1983 uppgick till 1922 mkr (565). Samtidigt

såldes värdepapper med ett anskaffningsvärde av 987 mkr (295). Värde-

pappersinnehavet mätt i anskaffningsvärden har alltså ökat under året med netto 935 mkr (270) till 2636 mkr.

På grund av den stora skillnaden mellan marknadsvärden och historiska anskaffningsvärden på sålda värdepapper är nettoplaceringarna till an-

Skr. 1983/84: 183 15

skaffningsvärden ett ganska missvisande mått på portföljens utveckling.

Räknas försäljningarna i stället till marknadsvärden, 1967 mkr (423), har

värdepappersinnnehavet minskat med 46 mkr (ökning 142). Fonden har deltagit i nyemissioner och nyintroduktioner med samman-

lagt 168 mkr (91). Nettoplaceringarna i andrahandsmarknaden blev följakt-

ligen —-213 mkr (+51). Den ökade omsättningen i fondens portfölj är en avspegling av kurs- och

omsättningsutvecklingen på aktiemarknaden. Marknaden har, liksom un-

der de närmast föregående åren, givit tillfälle till omfattande ”arbitrageaffärer” mellan konverteringslån och aktier, olika aktieserier, fria resp. bundna aktier etc. Sådana affärer ingår i omsättningssiffrorna. Vidare omfattar dessa några enskilda större köp och försäljningar (jfr nedan). Vid slutet av 1983 ingick totalt 57 företag (53) i fondens portfölj, med följande fördelning:

Antal företag

Börs- Icke börs- Summa

noterade! noterade Enbart aktier 37 (34) 4 (5) 41 (39) Aktier samt konverterings- eller optionslån 7 19) 6 (4) 13 (12) Enbart konverterings- eller optionslån 2 (1 1 (0) 3 (1) Summa 46 (44) 11 (9) 57 (53)

Att nettoökningen av antalet icke börsnoterade företag är förhållandevis

blygsam beror på att fyra av de nio onoterade företagen i 1982 års portfölj

blivit börsnoterade under 1983.

Nya börsnoterade aktier i fondens portfölj är Alfa Laval, Andersons”,

Bilspedition?. Gambro”, Holmen?, LKB, Lundberg, Marabou, Papyrus

och Programator.

Fonden har avyttrat sina aktieinnehav i Alcro, FABEGE::Fagersta, Kilaberg, Kullenberg, NPL., Prospector, Sonesson och STC Venture. Fondens innehav i STC var vid årets början-ca 100000 aktier. I början av året

köptes en ytterligare post på 500 000 aktier. Samtliga STC-aktier har därefter avyttrats. |

Nettoköp av aktier har gjorts i bl.a. Boliden, Cardo, Electrolux, Esselte, Euroc, Fagerhult, Gullspång, Saab-Scania, SCG, SKF och Volvo.

Nettoförsäljningar har gjorts i bl.a. ABV, Astra, Atlas Copco, Ericsson och Korsnäs. Fondens innehav av Sandvikaktier vid årets början samt ett antal under året inköpta aktier, sammanlagt ca 635000 aktier, såldes i

! Formellt börsnoterade eller på annat sätt noterade. : Tidigare onoterat innehav där aktien börsintroducerats 1983. " Aktieinnehavet har uppkommit delvis genom konvertering av tidigare innehav av konverteringslån.

Skr. 1983/84: 183 16

september. Senare under året har en post på 500000 aktier i bolaget förvärvats.

Övriga förändringar i aktieportföljen är marginella.

I samband med nyemissioner har fonden förvärvat konvertibla förlagsbevis med optionsrätter i Grafoprint och SCA. Innehavet av konvertibla

förlagsbevis i Electrolux har ökat netto under året. Samtidigt har konver-

tering till aktier ägt rum. Som framgår av not 3 har konvertiblerna i

Holmen utbytts mot aktier. Detsamma gäller konvertiblerna i Promotion,

medan konvertiblerna I Sonesson avyttrats.

Fondens placeringar i onoterade företag har fortsatt att öka i snabb takt. Insatserna under 1983 har till stor del. inriktats på venture capital-företag, dvs. tillväxtinvestbolag, som i sin tur satsar pengar i projekt och relativt

små företag med goda utvecklingsmöjligheter. På så vis kan fondens re-

surser komma även små företag till del.

Fonden har för sammanlagt 12,5 mkr förvärvat aktier i det nybildade Four Seasons Venture Capital AB och ett konvertibelt förlagsbevis i Four

Seasons Venture Capital Management AB. Engagemanget kommer att successivt ökas till det dubbla belopet. Med ett eget kapital på 90 mkr blir FSVC ett av de största venture capital-företagen i landet.

+ Exkl. banker och försäkringsbolag.

I det likaledes nybildade Venture Electronics AB har fonden tecknat aktier och ett konvertibelt skuldebrev för tillhopa 19,2 mkr. Detta bolag — vars egna kapital inkl. konverteringslån i utgångsläget är 40 mkr — skall koordinera verksamheterna hos ett antal innovationsföretag inom främst områdena elektronik. mikrodatorer. precisionsmekanik och laseroptik.

MoDos vattenkrafttillgångar har övertagits av ett av MoDo och ett konsortium av försäkringsbolag bildat bolag, Junkaravan AB. Fonden har för 7.5 mkr förvärvat preferensaktier i bolaget. Bolagskonstruktionen och ett kraftleveransavtal med MoDo är sådana, att preferensaktierna ger 3,54 realavkastning.

I en nyemission i Rockhammars Bruks AB har fonden tillskjutit 4 mkr för konvertibla skuldebrev. Bolaget tillverkar s.k. CTMP, kemitermome-

Skr. 1983/84: 183 17

kanisk pappersmassa, och driver sågverksrörelse. Rockhammars Bruk har

ett utvecklings- och marknadssamarbete med SCA.

Fonden har för sammanlagt 5 mkr köpt aktier i och lämnat ett konvertibelt förlagslån med optionsrätter till Ryd-Gruppen AB. I denna koncern ingår en fasad- och byggsystemföretagsgrupp, glasmästerier, glasgrossist-

företag m.m.

Slutligen har fonden under 1983 förvärvat aktier för 1,5 mkr i Svenska Aluminiumkompaniet AB. Detta bolag, som bedriver grossist- och importverksamhet, är moderbolag i en grupp mindre företag som köpts ut ur Gränges Aluminium.

Fördelningen på branscher (procent, marknadsvärden, Affärsvärldens

branschindelning) av fondens värdepappersportfölj framgår av tabellen

ovan. Förändringarna sedan föregående år är marginella och sammanhänger med olikheter i kursutvecklingen. .

Portföljsamrmansättningen skiljer sig i ett par avseenden från aktiemarknadens fördelning på branscher. Fonden har väsentligt lägre andelar fas-

tighets- och investmentbolagsaktier än marknaden. medan den har betyd-

ligt högre andelar verkstadsaktier och ”övriga” aktier. I den sistnämnda gruppen ingår fondens stora engagemang inom läkemedelsindustrin.

Fondens fem största engagemang, mätt efter marknadsvärdet, avsåg följande företag:

Astra 595 mkr Volvo 482 mkr Ericsson 464 mkr Pharmacia 440 mkr ASEA 430 mkr

Astra är sedan 1978 fondens största enskilda placering. De fem största

innehaven svarade vid slutet av 1983 för 41 Z (47 26) av det totala mark-

nadsvärdet på fondens portfölj. Minskningen 1983 av de tem största placeringarnas portföljandel till en nivå som varit den normala under senare år beror i allt väsentligt på kursutvecklingen för dessa företag i förhållande till portföljen i övrigt.

Likvida medel

Fondens likvida medel, som vid slutet av 1982 uppgick till 313 mkr,

varierade under större delen av 1983 kring 300-mkr-nivån. Till följd av

nettoförsäljningar av aktier under senare delen av året ökade likvida medel

kraftigt och var vid årets slut 582 mkr. Ställd i relation till det totala

fondkapitalet med värdepappersportföljen upptagen till marknadsvärde

var dock likviditeten, 972, ungefär densamma som vid de närmaste föregående årsskiftena (8 resp 11).

Ökningen av de likvida medlen, 270 mkr, uppstod på följande sätt:

Bidrag till pensionsutbetalningar (för 1982 resp. 1981) -98 —83 Förvaltningskostnader - 6 - 4 Nettoförändringar av korta fordringar/skulder +28 - 3 Summa använda medel - 77 —232 Likviditetsförändring 270 50 5 Sålda värdepapper har här tagits upp till marknadsvärden. och nettoplaceringarna har alltså påverkats av realisationsvinster och -förluster.

De likvida medlen är placerade i bankcertifikat och depositionsbevis och

på specialkonto i bank. Den genomsnittliga förräntningen under året var

11,67 (13,4 7). Den lägre avkastningen jämfört med de närmast föregående åren är ett uttryck för att räntorna för korta placeringar sjunkit 1983.

Fr.o.m. 1984 har fonden efter en reglementsändring fått vidgade möjlig-

heter till placering av likvida medel. Nya placeringsinstrument är bl. a.

statsskuldväxlar. skattkammarväxlar och företagscertifikat.

Bokföringsmässigt resultat, fondkapital

Enligt reglementet för Allmänna Pensionsfondens förvaltning skall fondens tillgångar tas upp till anskaffningsvärden vid beräkningen av fondkapitalet och i redovisningen i övrigt. Det betyder-att det-bokföringsmässiga utfallet av verksamheten sådant det redovisas i resultaträkningen inte har påverkats av orealiserade;kursvinster och kursförluster.

Aktieutdelningarna ökade 1983 med 11 mkr eller med 1377 till 94 mkr.

Fondens utdelningsintäkter har påverkats negativt med 13 mkr genom att aktier sålts före avstämningsdagen för utdelning och sedermera återköpts. Utdelningshöjningen i de företag från vilka fonden lyfte utdelning 1983 var

i genomsnitt ca 15246 (ovägt medeltal). Ränteintäkterna uppgick till totalt 57 mkr (44). Av ökningen i förhållan-

de till 1982 beror större delen på att likviditeten under senare delen av 1983 var avsevärt högre än året dessförinnan.

Förvaltningskostnaderna ökade från 4 mkr 1982 till 6 mkr 1983. Huvuddelen av ökningen beror-på de program- och maskinkostnader för ett

kommande datasystem (jfr avsnittet Administration”), som tagits redan

1983. Fonden har under 1983 tillsammans med andra institutioner garante-

Skr. 1983/84: 183 19

rat placeringen av några aktieemissioner och för denna medverkan i nyemissionsverksamheten erhållit garantiprovisioner som minskat förvaltningskostnaderna med 0,1 mkr. Förvaltningskostnaderna motsvarade ca 2,5 promille av det genomsnittliga fondkapitalet under året (drygt I promil- Je om tillgångarna värderas till marknadsvärden).

Årets verksamhet har givit ett rörelseöverskott (aktieutdelningar och ränteintäkter minskade med förvaltningskostnader) på 144 mkr (123).

För 1983 tillämpas för sista gången den regel som gällt sedan 1979 i fråga om dispositionen av fjärde AP-fondens resultat, nämligen att 809: av rörelseöverskottet skall betalas till första—tredje delfonderna som bidrag till pensionsutbetalningarna. För 1983 utgör detta bidrag 116 mkr (98). Fr.o.m. 1984 är avkastningskravet 3 Z på nuvärdet av grundkapitalet (jfr not i anslutning till balansräkningen på sid. 17).

De omfattande försäljningarna av värdepapper under 1983 medförde realisationsvinster på inte mindre än 1005 mkr (128). Realisationsförlusterna på 25 mkr hänför sig huvudsakligen till försäljningen av fondens aktieinnehav i STC.

Det bokföringsmässiga nettoresultatet för året blev alltså 1009 mkr (153). Detta belopp tillföres fondkapitalet.

Fondkapitalet har därutöver ökat med 150 mkr som lyfts under året inom ramen för riksdagens beslut 1981 om överföring av medel till fjärde fondstyrelsens förvaltning. Av det beslutade rambeloppet återstår därefter ytterligare 150 mkr. Det bokförda fondkapitalet, som vid årets ingång var 1916 mkr, har sålunda under året ökat med 1159 mkr till 3 076 mkr.

De tillgångar som motsvarar det bokförda fondkapitalet fördelade sig vid utgången av de två senaste åren på följande sätt (mkr):

6 För att få överensstämmelse mellan summa tillgångar och fondkapital har fondens kortfristiga nettoskuld (fondlikvider resp. skuld till första—-tredje AP-fonden för bidrag till pensionsutbetalningarna) salderats mot likvida medel.

Totalt nominellt resultat, effektiv avkastning

Aktiekurserna kan ändras — och ändras — snabbt, och värdeändringen i

en aktieportfölj under ett år är alltså inte ”definitiv” ” på samma sätt som

realiserade kursvinster och kursförluster. Men en årsredovisning som inte alls beaktar värdeförändringar i portföljen måste sägas vara ofullständig. Resultaträkningen på sid. 15 har därför kompletterats med en uppgift om nettoökningen under året av icke realiserade kursvinster, 1342 mkr (till-

Skr. 1983/84: 183 20

gångssidan i balansräkningen har på motsvarande sätt kompletterats med

uppgift om den ”dolda reserven” i portföljen — skillnaden mellan portföl-

jens marknadsvärde och anskaffningsvärde — vid årets slut), Om man

lägger dessa belopp till summan av aktieutdelningar, räntor på lån och

netto realisationsvinster får man det totala nominella utfallet av 1983 års portföljförvaltning, 2430 mkr (1424); Den effektiva avkastningen (dvs.

detta totalutfall ställt i relation till marknadsvärdet på portföljen vid årets början) under 1983 blev 67 2& (65 7). Resultatet av fondens verksamhet

1983 blev alltså gott, både i absoluta tal och relativt sett.

Det bör understrykas att de orealiserade kursvinsterna i portföljen sva-

rar för drygt hälften av totalresultatet definierat på detta sätt. Man bör inte fästa alltför stort avseende vid resultatet under ett enstaka år. Portföljför-

valtning är en verksamhet med långsiktiga mål, och utfallet måste därför ses i ett långsiktigt perspektiv. I följande avsnitt ges en illustration till

fondkapitalets utveckling sedan fondens tillkomst.

Realt resultat

I resultaträkningen återfinns också en post där det totala nominella resultatet korrigeras för inflationen under året. Korrigeringen innebär att

det nominella resultatet belastas med det belopp som åtgår för att bibehålla

köpkraften hos det totala fondkapitalet (med värdepapperen upptagna till marknadsvärden) vid årets "början. Det reala resultatet av 1983 års verk-

samhet blir då 2 112 mkr.

På balansräkningens passivsida har tillkommit en post som innebär att de successiva tillskotten av grundkapital (sammanlagt 1700 mkr sedan fondens tillkomst) räknas upp med konsumentprisindex från den tidpunkt då de faktiskt lyfts fram till december 1983. Detta är den metod som skall användas för att fastställa basen för det nya reglementets ”utdelnings-

krav” på 376. Nuvärdet av tillskottet är 3 132 mkr. Uppräkningen av grundkapitalet ger en utgångspunkt för en bedömning av utfallet av fondens förvaltning på längre sikt. De belopp som utgått från fonden i form av skatter åren 1974—78 och överföringar till första—-tredje AP-fonderna 1979-83 som bidrag till pensionsutbetalningarna motsvarar

grovt räknat avkastningskravet på 3. Fondkapitalet till marknadsvärde

vid utgången av 1983 — 6369 mkr — är drygt dubbelt så stort som det

uppindexerade grundkapitalet. Skillnaden representerar en ”överavkast-

ning” i förhållande till kravet på 3 Z real avkastning.

Administration

Antalet anställda vid fondens kansli ökade under året till sju efter att ha

varit oförändrat sex sedan 1977. Under denna tid har arbetsvolymen — mätt i antalet företag i portföljen och på marknaden och i antalet aktieaf-

Skr. 1983/84: 183 21

färer — ökat väsentligt. Inte minst analyser, förhandlingar och fortlöpande uppföljning av engagemang i icke börsnoterade företag kräver betydande

arbetsinsatser. Vidgningen fr.o.m. 1984 av fondens verksamhetsområde

till riskkapitalinsatser i ekonomiska föreningar och placeringar i utländska aktier innebär en fortsatt ökning av arbetsvolymen.

Fondförvaltningen har nu fått en sådan omfattning att det blivit nödvän-

digt att införa automatisk databehandling, till stor del med program som utvecklas speciellt för fonden. Datasystemet kommer att tas i bruk i början

av 1984. Andra aktieförvaltande institutioner kommer att erbjudas att köpa

programvara av fonden.

Sedan lokaler i anslutning till fondens nuvarande kontor blivit lediga vid

det senaste årskiftet har fonden tecknat hyreskontrakt på dessa lokaler.

Av förvaltningskostnader på totalt 6339 tkr har löner och ersättningar

uppgått till: |

Styrelse och verkställande direktör 879 tkr

Övriga anställda 824 tkr

Revisorer 175 tkr.

Stockholm i januari 1984

STEN WIKANDER

Skr. 1983/84: 183 LAS] LA

Förvaltningsberättelse

De av fondstyrelsen förvaltade medlen har placerats på sätt som framgår

av balansräkningen och särskilda specifikationer över fondens värdepappersinnehav vid årsskiftet. Fondens reglemente föreskriver att tillgångarna skall bokföras till anskaffningsvärden.

Resultatet av årets förvaltning samt fondens tillgångar och skulder per den 31 december 1983 framgår av följande resultaträkning samt balansräk-

ning. En kommentar till dessa återfinnes på sid. 12—14.

Resultaträkning, tkr

1983 1982 Traditionellt nominellt resultat |

Nettoresultat före överföring till

Realt resultat Nettoresultat före överföring till 1—3 AP-fonderna enligt ovan 1 124817 251213 Ökning/minskning av ej realiserade vinster/förluster! 1342 245 1 202521

Nominellt resultat inkl. ej realiserade vinster/förtuster 2467 062 1453 734 Avsättning för bevarande av fondkapitalets” köpkraft ./. 354806 — f(. 243561

Realt resultat inkl. ej realiserade vinsterlförluster 2112256 1210 173

! Härmed avses skillnaden mellan ej realiserade vinster/förluster (dold reserv” i värdepanpperspartföljen) vid årets slut jämfört med vid årets början. Jfr balansräkningen. > Fondkapitalet (fondens totala "egna kapital”. jfr balansräkningen) justerat m. h.t. marknadsvärdet av värdepapper. Köpkraftsavsättningen har beräknats på fondkapitalets värde vid resp. års början.

Skr. 1983/84: 183 23

Balansräkning, tkr

1983-12-31 1982-12-31

TILLGÅNGAR

Konvertibla skuldebrev

SKULDER OCH FONDKAPITAL

Kortfristiga skulder

Fondkapital

"Icke noterade värdepapper har värderats till anskaffningsvärde (101948 tkr 1983- 12-31 och 71570 tkr 1982-12-31). + Tillskjutna belopp sedan fondens bildande uppindexerade med konsumentprisindex (1949 = 100) till penningvärdet i december resp. år. På detta belopp baseras det nya reglementets avkastningskrav på 3 7 (gäller fr. o. m. verksamhetsåret 1984). Stockholm den 30 januari [984 Ingemar Mundebo Gunnar Söder Erik Svensson Roland Agius Hans Werthén Nils Landqvist Ingemar Essén Stig Malm Sven Wehlin Dan Andersson Kurt Läanneberg Hans Hellers Sten Wikander

Under hänvisning till revisionsberättelsen intygas, att förestående resul-

taträkning och balansräkning överensstämmer med räkenskaperna.

Stockholm den 3 februari 1984

Gösta Renlund Arne Henrikson Anders Larsson Gösta Telestam

Skr. 1983/84: 183 24

Revisionsberättelse

Undertecknade, som av regeringen förordnats att såsom revisorer granska Allmänna Pensionsfondens fjärde fondstyrelses förvaltning, får härmed

avge revisionsberättelse för år 1983.

Vi har granskat förvaltningsberättelsen, tagit del av räkenskaperna, protokoll och andra handlingar, som lämnar upplysning om fondstyrelsens förvaltning, inventerat de under fondstyrelsens förvaltning stående tillgångarna samt vidtagit de övriga granskningsåtgärder vi ansett erforderliga.

Räkenskaperna har detaljgranskats av REVEKO AB.

Vi finner ingen anledning till erinran mot de värdepapperstransaktioner. som fonden företagit under år 1983, eller mot det sätt på vilket desamma genomförts.

Revisionen har icke gett anledning till anmärkning beträffande förvaltningsberättelsen, de i densamma upptagna resultat- och balansräkning-

arna, bokföringen eller inventeringen eller eljest beträffande fondstyrel-

sens förvaltning.

Stockholm den 3 februari 1984 Gösta Renlund , | Arne Henrikson Anders Larsson Gösta Telestam

Skr. 1983/84: 183 25

Värdepappersinnehav per den 31 december 1983

Aktier, noterade

Företag Antal Förändring! Marknads- = $£ av av

under värde aktie- röster

1983 tkr kapital

ABV 258 736 - 20000 82796 10,3 6,7

A 64 790

B 193 946 AGA «608 064 + 4894 203 260 6,4 7,9

A 545 064

B 63 000 Alfa Laval 76 468 + 76468 20977 0,5 0,9

A 66 134 :

B 10334 Andersons 50 000 + 41000 14 500 6,7 4,8

A 1543

B 48457 ASEA A > 1433 444 + 730 644 430033 3.6 4,0

Skånska Cement-

! Förändringarna anges netto och är i vissa fall resultatet av flera olika förändringar under året, t. ex. emission eller aktieuppdelning i kombination med försäljning. Aktier som köpts 1983 och sedermera sålts under året ingår inte i förändringssiffrorna. Större förändringar av detta slag har kommenterats i avsnittet ”Värdepap-

persportföljen ”".

Aktier, icke noterade

Skr. 1983/84: 183 27 Konvertibla skuldebrev, noterade

> Marknadsvärdet på konvertibla skuldebrev i USD har omräknats till SEK efter a/v köpkurs för USD på balansdagen, utan tillägg för switchpremie. > Avser konvertibla skuldebrev med optionsrätt.

Konvertibla skuldebrev och lån med optionsrätt, icke noterade

3 Se fotnot till föregående tabell.

Skr. 1983/84: 183 28

10 år i siffror

(Mkr där ej annat anges. Avrundningar till heltal, utom betr. räntesatser.)

1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983

Tillskott av grundkapital

under året 300 200 300 = 200 250 - - 150 150 150 D:o ackumulerat 300 500 800 1000 1250 1250 1250 1400 1550 1700 Fondkapital' vid årets slut,

anskaffningsvärden 304 520 836 1061 1347 1351 1372 1613 1916 3076

Fondkapital! vid årets slut,

marknadsvärden 258 538 — &ll 883 1297 1268 1491 2362 3868 6369 Köp av värdepapper under året UPPGIFTER SAKNAS 170 477 565 1922 Försäljningar av värdepapper under året, marknadsvärden UPPGIFTER SAKNAS 48 368 423 1967 Nettoplaceringar under året, : marknadsvärden? 232 197-293 221 91 92 122 109 142 = —46 Placeringar i nyemissioner 102 22 61 16 - 37 5 57 91 168 Värdepappersportfölj vid årets slut, anskaffningsvärden 232 435 728 949 1045 1126 1252 1432 1702 2636 Värdepappersportfölj vid | : årets slut, marknadsvärden 186 453 704 771 995 1044 1371 2181 3654 5930 Antal företag i portföljen vid

årets slut, st. 25 23 26 31 34 36 41 45 53 57

(varav icke börsnoterade) (1 (3) (9) (11)

Aktieutdelningar och ränteintäkter 7 23 26 45 54 69 90 107 127 151

Realisationsvinster/förluster,

netto 0 6 0 0 5 —-I0 4 70 128 980

Värdeändring i portföljen? -46 64 —-42 —-154 128 -—-32 201 630 1203 1342 Överföring till första— tredje AP-fonderna" - = = - - —-53 —-69 -—-83 -—98 —H6

Effektivavkastning”". 4 6 22 0 25 57 65 67

Förändring av generalindex

(Affärsvärlden), 2 -2 29 I —I6 16 -1 23 57 35 66

Förändring av konsumentpris- -

index (1949 = 100), &£ 1 10 10 13 7 10 14 9 10 9

Börsomsättning taktier A: I + A: ID 2100 2000 2100 1800 1800 1900 7500 18500 29100 75800 Nyemissioner” på marknaden, placerade i Sverige 393 861 1476 662 364 907 139 1832 2711 7591

Nyemissioner” på marknaden, placerade i utlandet 798 140 3821

Antal noterade bolag vid

årets slut?, st. 105 105 101 98 96 94 96 130 141 179 Avkastning på eget kapital i börsföretagen”, & 15 10 7 2 4 10 11 8 8 cal4

Nyemissionsränta för industriobligationslån, Zz 7,25— -8,5—- 9,25— 9,75— 9.75- — 10— 11,75— 14,75—- 13,5—- 12,.75—

8,5 9,5 10 10 10,5 113,5 15 14,5 13,75

! , Grundkapital + ackumulerade bokföringsmässiga överskott. - " Anger hur mycket pengar som netto disponerats för köp resp. frigjorts genom försäljningar.

3 Ökning eller minskning av den ”dolda reserven” (skillnaden mellan marknadsvärde och anskaffningsvärde).

1 80Z av aktieutdelningar och ränteintäkter minus förvaltningskostnader. Regeln infördes fr.o.m. 1979, då

fonden blev skattefri. Aren 1974—78 betalade fonden skatt med 10—20 mkr/år.

5 Aktieutdelningar och räntor på lån + netto realisationsvinster/förluster + värdeändring i portföljen, allt

ställt i relation till marknadsvärdet på portföljen vid årets början.

6 Under dessa år, då värdepappersportföljen ökade från 0 till I 000 mkr genom tillskott till grundkapitalet, blir

en beräkning av effektivavkastningen på kapitalet vid årets början rent matematiskt ganska missvisande.

? Inkl. nyintroduktioner. & A: I och A: II-listorna + OTC-listan. ? Efter teoretisk skatt med 50 &

Skr. 1983/84: 183 29

Fjärde AP-fonden

Styrelse

Fondstyrelsens nuvarande ledamöter och suppleanter förordnades av

regeringen i april 1982 för en tid av tre år, dvs. till dess fondens balansräk-

ning för år 1984 fastställts.

I det reglemente för Allmänna Pensionsfonden som gäller fr. o. m. 1984

utökas fjärde AP-fondens styrelse med två ledamöter och två suppleanter,

som skall utses efter förslag av rikssammanslutningar inom kooperationen.

Ledamöter Ingemar Mundebo, landshövding, ordförande

Gunnar Söder, generaldirektör, vice ordförande

Erik Svensson, kommunalråd Roland Agius, direktör Hans Werthén, tekn dr Nils Landqvist, docent Ingemar Essén, direktör Stig Malm, LOs ordförande Sven Wehlin, andre förbundsordförande Dan Andersson, ekonom Kurt Lanneberg, ekonomichef Hans Hellers, förbundsordförande

Suppleanter Bengt K. Å. Johansson, statssekreterare Thorsten Larsson, f. riksdagsledamot

Lars Eric Ericsson, kommunalråd

Brivio Thörner, direktör

Karl Erik Önnesjö, disponent

Stig Lundahl, ekonomidirektör Robert Alderin. direktör Lage Andréasson, förbundsordförande Bertil Jonsson, förbundsordförande Uno Ekberg, förbundsordförande Jaan Kolk, sekreterare

Tobias Lund, direktör

Revisorer Gösta Renlund, bankdirektör, ordförande Gösta Telestam, direktör Arne Henrikson, direktör Anders Larsson, ekonomichef

Skr. 1983/84: 183 30

Vid revisionen medverkar REVEKO AB.

Kansli Sten Wikander, verkställande direktör Tomas Söderström, vice verkställande direktör Gunnel Johansson, kamrer Margareta Passad Thomas Halvorsen Gunnar Bergstrand LiseLotte Hjorth

Allmänna Pensionsfonden, fjärde fondstyrelsen

Besöksadress: Kungsgatan 44 IV

Postadress: Box 3069, 103 61 Stockholm Telefon: 08-24 33 90

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984