om reglering av priserna på fisk m.m.

Prop. 1983/84: 188

Regeringens proposition

1983/84: 188

om reglering av priserna på fisk m. m.; beslutad den 29 mars 1984.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll. På regeringens vägnar OLOF PALME

SVANTE LUNDKVIST

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag om reglering av priserna på fisk under budgetåret 1984/85.

I Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 188

Prop. 1983/84: 188 [NA

Utdrag

JORDBRUKSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1984-03-29

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden I. Carlsson,

Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Anders-

son, Boström, Bodström, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg, Wickbom

Föredragande: statsrådet Lundkvist

Proposition om reglering av priserna på fisk m. m.

1¶Inledning

Regeringen uppdrog den 8 december 1983 åt statens jordbruksnämnd att, efter överläggningar med fiskets förhandlingsdelegation och nämndens konsumentdelegation, avge förslag beträffande prisregleringen på fisk un-

der budgetåret 1984/85. Förslaget skulle utformas med utgångspunkt i de av riksdagen beslutade allmänna riktlinjerna för prisregleringen på fisk. I

uppdraget erinrades om att riktpunkten för prisregleringen är att den i första hand bör bekostas inom ramen för regleringsekonomin och att den mot denna bakgrund bör ges en sådan utformning att de beräknade kostnaderna minskas jämfört med de beräknade kostnaderna för innevarande budgetår. Regeringen erinrade vidare om nödvändigheten att bekämpa inflationen.

I uppdraget ingick att föreslå en normkvantitet för sill beräknad med utgångspunkt bl.a. i att fiske främst bör ske efter fiskslag som kan få en lönsam avsättning. Normkvantiteten för sill angavs sålunda kunna mins-

kas. En normkvantitet för torsk borde även övervägas. Pristillägg utgår

med viss procentsats av skillnaden mellan normpris och jämförelsepris. Dessa procentsatser borde enligt uppdraget för nästa regleringsår i högre

grad än nu bestämmas så att de får betydelse för fiskets inriktning på

lönsamma fiskslag. I uppdraget erinrades vidare om att den samordning

som f.n. sker vid försäljning och distribution på fiskets område bör kunna innebära högre avräkningspriser till fiskaren utan att konsumentpriset

påverkas samt att även lägstapriserna bör kunna påverkas av samordningen. Detta förhållande skulle beaktas vid beräkningen av kostnaderna för överskotten. Jordbruksnämnden skulle vidare avge förslag till disposition av medel ur prisregleringskassan för fisk för att täcka kostnader för ut-

Prop. 1983/84: 188 3

sättning av laxfisk och ål samt för premier för den kollektiva trygghetsförsäkringen inom yrkesfisket. Kostnaderna för trygghetsförsäkringen skall räknas av från normpriset.

Jordbruksnämnden har i skrivelse den 8 februari 1984 avgett sina förslag med anledning av uppdraget. Nämndens skrivelse bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga.

I prop. 1983/84: 100 (bil. 11s. 66) har regeringen föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1984/85 till Prisreglerande åtgärder på fiskets område beräkna ett förslagsanslag av 1000 kr. Jag anhåller att nu få ta upp denna fråga.

2 Prisregleringens utformning

Inom ramen för prisregleringen på fisk fastställs normpriser och normkvantiteter för olika fiskslag av statsmakterna efter förslag av jordbruksnämnden. Regleringen sker bl. a. genom att pristillägg och överskottspriser betalas ut. Nivån på normpriserna avvägs så att den i princip ger fisket kompensation för ökade kostnader och fiskarena en rimlig ersättning för sitt arbete. Normkvantiteterna anger för vilka kvantiteter pristillägg utgår och fastställs i syfte att hindra att prisstödet leder till icke önskvärda överskott av konsumtionsfisk.

Prisregleringen finansieras i första hand med medel ur prisregleringskassan för fisk. Till prisregleringskassan förs prisregleringsavgifter samt införsel- och utförselavgifter på fisk m. m. Prisregleringsavgift tas ut på svenskfångad saltvattensfisk och på importfisk av motsvarande slag med stöd av lagen (1974:226) om prisreglering på fiskets område. Avgiften är f.n. i regel 670 av inköpspriset resp. importvärdet. Prisregleringen sker i avräkningsprisledet, dvs. det led där fiskarens egen försäljning sker.

Pristilläggets storlek beslutas av jordbruksnämnden för regleringsperioder om fyra till fem veckor. Vid sitt beslut har nämnden att i första hand ta hänsyn till uppnått avräkningspris, s.k. jämförelsepris, som är ett genomsnitt för hela landet. Pristillägget motsvarar inte hela skillnaden mellan jämförelsepris och normpris. Frågan om storleken av den andel av skillnaden mellan normpris och jämförelsepris som bör utgå i pristillägg tas upp i överläggningarna. Beräkningen av jämförelsepris och utbetalning av pristillägg görs av regleringsföreningen Svensk fisk, ekonomisk förening. Genom statens pris- och kartellnämnds försorg sker en fortlöpande uppföljning av partipriser samt en analys av kostnader och marginaler hos förstahandsmottagarna.

En lägsta prisnivå skall upprätthållas för den fisk som säljs på marknaden. Fisk som inte kan säljas till lägstapris skall övertas av Svensk fisk. För dessa överskott betalar föreningen ett s. k. överskottspris. Det ankommer på Svensk fisk att inom ramen för direktiv som ges av jordbruksnämn- +1 Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 188

Prop. 1983/84: 188 4

den fastställa lägstapriser och överskottspriser för normprissatta fiskslag liksom att besluta om övriga stödåtgärder inom ramen för den löpande verksamheten. Jordbruksnämnden meddelar närmare bestämmelser om pristilläggen och om hur utbetalning av pristilläggen skall ske. För att tillgodose konsumentintresset skall prisdämpande åtgärder kunna vidtas om priserna Överstiger fastställt normpris.

Statsmakterna fastställer på förslag av jordbruksnämnden den medelsram för prisregleringen under budgetåret som ställs till Svensk fisks förfogande. Inom medelsramen får Svensk fisk täcka de totala kostnaderna för regleringen, dvs. för pristillägg, inlösen av överskott samt för administration och information. Utöver den angivna medelsramen får föreningen för att täcka de totala kostnaderna för prisregleringen även använda räntorna på föreningens och den s.k. konjunkturutjämningsfondens medel. I den mån de medel som på detta sätt ställs till föreningens förfogande inte räcker till för att täcka kostnaderna för prisregleringen under ett år får föreningen vid oförutsedda behov ta i anspråk medel ur konjunkturutjämningsfonden intill högst ett belopp som bestäms av regeringen varje år.

Fisk som övertas av Svensk fisk som överskott försäljs av föreningen. Vissa medel utöver marknadsintäkterna kan disponeras av föreningen för inlösen av överskotten. Medlen anges som en delram inom den totala medelsramen och skall utgöra grund för föreningens överväganden om överskottspriser under det kommande regleringsåret.

3 Fiskets förutsättningar under regleringsåret 1984/85 m. m.

I fråga om fångster, avsättning m.m. görs följande bedömningar för år 1984/85. Fångstutrymmet för sill/strömming väntas bli ca 130 000ton och för torsk ca 60000 ton. Fångsterna år 1983 uppgick till ca 130000ton resp. 51000 ton.

Avsättningen av sill/strömming på den svenska marknaden uppgår årligen till 53 000 ton, varav knappt 40000 ton är svenskfångad. Importen av sillkonserver är obetydlig medan exporten är relativt stor. Exporten av oberedd och filead sill/strömming uppgår årligen till storleksordningen 80000ton. Merparten avsätts i Danmark. Huvuddelen av den svenska sillexporten till Danmark bereds där till filéer och exporteras sedan vidare till Förbundsrepubliken Tyskland. Tillförseln av nordsjösill på den europeiska marknaden har ökat under det senaste året och bedöms öka ytterligare. Orsaken härtill är att sillstammen åter börjar öka. Med det ökande utbudet av sill har priserna fallit och det instabila läget på sillmarknaden består. Sillpriserna bedöms bli ytterst pressade under de närmaste åren.

Knappt 30 000 ton svenskfångad torsk har avsatts för konsumtion i Sverige under år 1983. Exporten har uppgått till 22000ton, främst hel torsk. Importen av torsk, främst frysta filéer, beräknas till ca 30000 ton. Kon-

Prop. 1983/84: 188 5

sumtionen av färsk torsk, främst hemproducerade färska filéer, har ökat kraftigt sedan år 1975. Avräkningspriserna på torsk har med undantag för någon enstaka månad legat över normpriserna sedan oktober 1982. F.n. är det brist på torsk internationellt. Avsättningen av svensk torsk väntas bli god även under regleringsåret 1984/85. För övriga fiskslag förutses inga nämnvärda förändringar av marknaden.

De beräkningar som jordbruksnämnden har gjort i fråga om inkomsterna av licensierat yrkesfiske år 1982 visar att de var högst i sillfisket med västkustfartyg. Även kombinationsfisket efter sill och torsk på syd- och ostkusten har gett inkomster över genomsnittet men ligger fortfarande lägre än sillfisket. Lönsamheten har ökat för samtliga fisken på västkusten utom räkfisket. Den största intäktsökningen svarar sillfisket för. Kombinationsfisket var på sydkusten det mest betydelsefulla och lönsamma fisket. På ostkusten var strömmingsfisket fortfarande mest betydelsefullt. Kombinationsfisket har utvecklats starkt i takt med en kraftigt ökad lönsamhet.

År 1982 är det första hela kalenderåret som normprissystemet har varit i funktion. Pristilläggens betydelse för inkomstnivån kan därför redovisas. Mer än 25 20 av nettot i sillfisket utgörs av pristillägg. För kombinationsfisket är motsvarande tal 20-30 22. De största pristilläggen har gått till fiskare med relativt höga nettoinkomster. Spridningen i inkomstnivån har därmed ökat något mellan olika fiskeinriktningar. De genomsnittligt största pristillläggen har gått till sillfiskare på väst- och ostkusten och till kombinationsfiskare på sydkusten.

Det totala pristilläggsbeloppet år 1982/83 var 48;8 milj. kr., varav 852 betalades ut för sill/strömming. Behållningen i Svensk fisks konjunkturutjämningsfond var 57,4 milj. kr. den 1juli 1983, en-ökning med 16 milj. kr. sedan året före. Motsvarande belopp för jordbruksnämndens prisregleringskassa var 42,3 milj. kr. resp. 14,2 milj. kr. Prisregleringskassan tillförs under innevarande år 25 milj. kr. av budgetmedel. Prisregleringsavgiften beräknas tillföra kassan ca 60 milj. kr. Ränteintäkterna på medlen i konjunkturutjämningsfonden och prisregleringskassan uppgår till sammanlagt drygt 10 milj. kr. Exportavgiften på viss sötvattensfisk och ål beräknas ge kassan 1,5—2 milj. kr. De sammanlagda tillgångarna under innevarande år, inkl. de budgetmedel som tillförs kassan, uppgår således till ca 195 milj. kr.

De sammanlagda kostnaderna för prisregleringen under innevarande regleringsår beräknades ursprungligen till 101 + 7 milj. kr. Preliminära uppgifter visar nu att kostnaderna troligen blir lägre. Kostnaderna har kunnat hållas nere främst genom de höga priserna på torsk. Sammanlagt beräknas nu kostnaderna för prisregleringen för regleringsåret 1983/84 till mellan 80 och 90 milj. kr. Tillgångarna i jordbruksnämndens prisregleringskassa och Svensk fisks konjunkturutjämningsfond skulle därmed komma att uppgå till sammanlagt 105-115 milj. kr. vid regleringsårets utgång. Härtill kommer 70—75 milj. kr. i intäkter inkl. ränteintäkter under regleringsåret 1984/85. Sammanlagt skulle då 175—190 milj. kr. stå till prisregleringens förfogande under regleringsåret 1984/85.

Prop. 1983/84: 188 6

4¶Föredragandens överväganden

Jordbruksnämndens förslag om reglering av priserna på fisk m. m. under

budgetåret 1984/85 har biträtts av fiskets förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen. Jag övergår nu till att behandla detta. Som utgångspunkt för förslaget till normpriser har nämnden haft

normpriserna för innevarande regleringsår. Dessa har räknats upp med

hänsyn till dels känd kostnadsutveckling för produktionsmedel under perioden december 1982—-december 1983, dels löneutvecklingen för de stora

lönekollektiven enligt 1983 års löneavtal. Produktionsmedelsindex för fis-

kerinäringen har under nämnda period stigit med i genomsnitt 3,0 70. Den avtalsmässiga löneutvecklingen för de stora lönekollektiven uppgick under

1983 till 4,0 72, varav avtalsmässig lönenivåhöjning 2,5 70, förtjänstutvecklingsgarantin 0,7 26, nivåhöjande sociala avgifter 0,4 76 och ett engångsbe-

lopp avseende sociala avgifter 0,42. Engångsbeloppet är inte nivåhöjande

och räknas därför av vid nästa års överläggningar. Vidare har avdrag gjorts för en viss rationaliseringsvinst, i detta fall beräknad som en ökning i arbetsproduktiviteten av ca 196. Den sammanvägda ökningen av produk-

tionskostnad och löner enligt avtal efter avdrag för rationaliseringsvinst har beräknats till 3,0 76.

Vid förra årets överläggningar enades nämnden och delegationerna om

att finansieringen av en kollektiv trygghetsförsäkring inom yrkesfisket fick

ske inom ramen för medel som beräknades bli tillförda regleringen för

1983/84. Kostnaderna för försäkringen beräknades till 4,5 milj. kr. och

normpriserna sänktes i motsvarande utsträckning. Den faktiska kostnaden för trygghetsförsäkringen blev 4,4 milj. kr. och beräknas för 1984/85 till samma belopp.

Jordbruksnämnden har mot bakgrund av vad som nu har sagts föreslagit att normpriserna i genomsnitt ökas med 2,5 46. För att stimulera torskfisket under perioden juli-december 1984 föreslås för denna tid en större uppräkning. Bl.a. för att stimulera fisket efter s.k. bristfisk har tyngdpunkten i förslaget till uppräkning av normpriserna lagts vid de s.k. övriggrupperna, dvs. främst viktigare slag av annan torskfisk och plattfisk. Normpriserna föreslås sålunda uppräknade enligt följande, nämligen för övriggrupperna

med 1076, för kokräka med 6,5 Z, för stor sill med 1,02, för liten sill med

1,3 Z samt för torsk med 7,3 Ze under juli -december och med 2,6 Z& under

januari-juni. Förslagen framgår i detalj av nämndens skrivelse.

Marknadspriset på torsk har under större delen av regleringsåret 1982/83

överstigit gällande normpris. Frågan om en kompensation till konsumen-

terna härför kommer att utredas och tas upp vid överläggningarna inför

regleringsåret 1985/86. För regleringsåret 1983/84- har normkvantiter fastställts endast för sill/

strömming. Den uppgår till 83 000 ton. Jordbruksnämnden har bedömt att efterfrågan på sill inte kommer att förbättras under det kommande regle-

Prop. 1983/84: 188 7

ringsåret bl. a. beroende på att sillfisket inom EG ökar. Nämnden föreslår därför att normkvantiteten för sill/strömming för regleringsåret 1984/85 sänks till 80 000 ton. Eftersom det är brist på torsk är en ökning av torskfisket i linje med de fiskeripolitiska målen. Ett ökat torskfiske bör på sikt förbättra fiskets inkomster utan att konsumentpriserna behöver stiga. Mot bakgrund härav och av förslaget om en sänkt normkvantitet för sill/strömming föreslås inte någon normkvantitet för torsk för regleringsåret 1984/85.

Under innevarande regleringsår utgår pristillägg med 70 26 av skillnaden mellan normpris och jämförelsepris för sill/strömming och med 75 47 för övriga normprissatta fiskslag. Jordbruksnämnden föreslår för nästa regleringsår pristillägg med 65 20 av skillnaden mellan normpris och jämförelsepris för sill/strömming, med 75 2 för torsk och med 8076 för övriga normprissatta fiskslag.

Under innevarande regleringsår får överskottspriset för torsk utgöra högst 7020 av lägstapriset och för övriga normprissatta fiskslag med undantag för sill/strömming högst 8072. För sill/strömming fastställs överskottspriserna bl.a. så att ett extra stöd utgår för de mindre storlekarna. Vidare får överskott av de två minsta storlekarna avsättas endast som djurföda eller för framställning av fiskmjöl. Nämnden föreslår oförändrat system för 1984/85. Vad gäller avsättningen av andra storlekar än de två minsta föreslås att beslut får fattas inom ramen för Svensk fisk. För att hålla överskottspriserna på en rimlig nivå föreslås att det sammanlagda beloppet för överskottshanteringen begränsas till 7 milj. kr. för nästa regleringsår. Vidare föreslås att jordbruksnämnden bemyndigas medge att Svensk fisk får ta i anspråk ytterligare medel för överskottshanteringen om nämnda belopp inte räcker till.

Under innevarande regleringsår finns ett särskilt låginkomststöd i form av regionalt fraktstöd till fiskare bosatta på norra ostkusten (Uppsala län och norrut). Stödet betalas ut direkt till fiskaren för all landad strömming och torsk som är avsedd som människoföda och levereras till köpare på norra ostkusten. Stödet utgår med högst 15 öre per kg och är begränsat till sammanlagt 0,8 milj. kr. Nämnden föreslår att sådant stöd får lämnas även under regleringsåret 1984/85. Stödbeloppet föreslås till sammanlagt högst 850 000 kr. motsvarande högst 20 öre per kg landad strömming eller torsk.

Som låginkomststöd lämnas särskilda pristillägg för de viktigaste slagen av sötvattensfisk, nämligen 1,63kr. per kg för gädda, gös och sik och 1.16kr. per kg för abborre, lake och siklöja. Nämnden föreslår att pristillläggen räknas upp till 1,70 resp 1,25 kr. per kg.

Vidare föreslås ett fraktstöd av sammanlagt högst 20000 kr. för transport av ogräsfisk från insjöarna till fiskmjölsfabriken på Ängholmen. Fraktstödet betraktas som en fiskevårdande åtgärd.

Vissa typer av fiske får särskilt stöd. För råräka lämnas under innevarande regleringsår ett fast pristillägg om 1,75 kr. per kg. Nämnden föreslår oförändrat pristillägg under nästa regleringsår. För makrill föreslås en 12 Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 188

Prop. 1983/84: 188 8

ändring från 60 öre/kg till 70 öre/kg och i övrigt oförändrat stödsystem. För

storbackelånga föreslås att de fasta pristilläggen som f.n. uppgår till 1,90kr. per kg för långa utan huvud och 1,62kr. per kg för långa med

huvud räknas upp till 2,00 kr. per kg resp. 1,70 kr per kg.

Jordbruksnämnden beräknar den föreslagna prisregleringens kostnader till sammanlagt ca 84 milj. kr. Härav hänför sig mellan 56 och 61 milj. kr. till

pristilläggen. Kostnaderna för försäkringen beräknas till 4,4 milj. kr. och

kostnaderna för Svensk fisks överskottshantering till 7 milj. kr. För lågin-

komststöd och fasta pristillägg behövs sammanlagt 4650 000kr. För ut-

sättning av laxfisk och ål föreslås 2175 000 kr. i huvudsak fördelade med

1,5 milj. kr. för utsättning i insjöar, 650 000 kr. för utsättning av ål på ost-, ' syd- och västkusten och 25 000 kr. för utsättning av hummer. Jordbruks-

nämndens kostnader för uppbörd och kontroll av prisregleringsavgiften

beräknas till 0,5 milj. kr: och kostnaderna för Svensk ftisks administration

och upplysningsverksamhet till ca 7 milj. kr.

I fråga om prisregleringens finansiering föreslår nämnden följande.

Medlen i prisregleringskassan för fisk bör täcka 58,5 milj. kr. av kostnaderna för pristilläggen samt kostnaderna för trygghetsförsäkringen, för utplantering av fisk och för jordbruksnämndens uppbörd och kontroll. Kostnaderna för överskottshanteringen, låginkomstsatsningarna och det

särskilda stödet bör täckas med medel från Svensk fisks konjunkturutjämningsfond. De kostnader för pristilläggen som överstiger 58,5 milj. kr. samt de kostnader för föreningens administration m. m. som överstiger räntein-

täkterna i fonden bör också täckas med medel från konjunkturutjämningsfonden. :

Inkomsterna i prisregleringskassan beräknas av jordbruksnämnden för

nästa regleringsår till ca 67 milj. kr. inkl. ränteintäkter. Ränteintäkterna i konjunkturutjämningsfonden beräknas till ca 6 milj. kr. Med nyssnämnda förslag till finansiering behövs ca 65 milj. kr. ur jordbruksnämndens prisregleringskassa, vilket i stort motsvarar intäkterna i kassan. Behållningen i kassan skulle därmed komma att uppgå till ca 57 milj. kr. per den 1juli

1985. Ur Svensk fisks konjunkturutjämningsfond skulle behöva tas i anspråk ca 12 milj. kr. utöver räntan på medlen i fonden. Behållningen i

fonden per den 1 juli 1985 skulle därmed komma att uppgå till ca 40 milj. kr.

och sammanlagt disponibla tillgångar till ca 98 milj. kr. Härtill kommer intäkter om drygt 70 milj. kr. i form av prisregleringsavgifter och räntor. Det i förhållande till bedömningen föregående år förbättrade finansierings-

läget beror på dels att regleringen har tillförts sammanlagt 50 milj. kr. av

budgetmedel, dels att kostnaderna för pristilläggen blivit betydligt mindre

än beräknat genom det höga priset på torsk sedan hösten 1982.

Även om finansieringsläget f.n. är tillfredsställande kan situationen

enligt jordbruksnämnden hastigt förändras främst om torskpriserna faller. Om regleringskostnaderna de kommande åren kan begränsas till 80 milj. kr. per år, dvs. till en summa som är något större än de två första åren

Prop. 1983/84: 188 9

systemet har varit i kraft, bör enligt nämndens bedömning tillgångarna med nuvarande avgiftsuttag räcka åtminstone fram till regleringsåret 1990/91. Skulle däremot kostnaderna komma att stiga till 120 milj. kr. per år kan svårigheter att finansiera regleringen uppstå redan under regleringsåret 1985/86. Nämnden har för avsikt att återkomma till regeringen med en utredning i frågan.

För egen del kan jag biträda jordbruksnämndens förstag till prisreglering på fisk under budgetåret 1984/85. Jag föreslår således att prisregleringen utformas på det sätt jag har redogjort för i det föregående och att de av nämnden föreslagna normpriserna och den föreslagna normkvantiteten fastställs. Jag vill i sammanhanget särskilt peka på att förslaget i linje med gällande fiskeripolitik och i enlighet med regeringens uppdrag har utformats så att regleringen i större utsträckning skall stimulera till fiske av sådan fisk som kan få en lönsam avsättning. Detta är en förutsättning för att regleringssystemet skall fungera men framför allt nödvändigt för att vi även i fortsättningen skall kunna ha en livskraftig fiskerinäring. För en lönsam näring krävs emellertid också att försäljningen av fisk och fiskprodukter samordnas bättre. En sådan samordning kan bl. a. minska antalet led i distributionskedjan och därmed ge utrymme för ökad ersättning till fiskaren utan att konsumentpriserna behöver höjas i motsvarande utsträckning. En god samordning av fiskförsäljningen är sålunda en väsentlig del i fiskeripolitiken och en förutsättning för prisregleringssystemets fortbestånd. Det ankommer på näringen att åstadkomma denna samordning. Jag vill också peka på att vår export av oberedd fisk och vår import av förädlade fiskprodukter orsakar ett stort handelsunderskott. Nettoimporten av fisk och fiskprodukter uppgick år 1983 till ca I miljard kr. En ökad inhemsk förädling av fisken är sålunda angelägen för att förbättra bytesbalansen och öka sysselsättningen. Det bör vara ett starkt intresse för fiskets företrädare att i anslutning till en samordning av försäljningen initiera och stödja en utveckling av fiskberedningen i landet. Därigenom kan lönsamheten ökas i fisket och näringen tryggas.

Jordbruksnämnden bör bemyndigas att betala ut 58,5 milj. kr. till Svensk fisk för kostnaderna för pristillägg under tiden den 1 juli 1984—den 30 juni 1985 samt att medge att de fasta pristillägg som jag har redovisat i det föregående får utgå på sötvattensfisk, råräka, makrill och storbackelånga. Regionalt fraktstöd bör få lämnas med högst 850 000 kr. och fraktstöd för s.k. ogräsfisk från insjöarna med högst 20000 kr. Nämnden bör få besluta om de närmare bestämmelser som skall gälla för fraktstöden. Överskottspriserna bör fastställas som f.n. och Svensk fisk bör få besluta om avsättningen av överskotten för olika ändamål.

Vid särskilda behov bör Svensk fisk liksom hittills få disponera högst en fjärdedel av behållningen i konjunkturutjämningsfonden för den löpande verksamheten. Jordbruksnämnden bör därutöver få medge att mer än en fjärdedel av fonden får förbrukas. Nämnden bör vidare bl. a. få medge att

Prop. 1983/84: 188 10

Svensk fisk får ta i anspråk medel ur konjunkturutjämningsfonden utöver det föreslagna beloppet för överskottshanteringen. Fondens behållning bör dock inte utan regeringens särskilda medgivande få underskrida 10 milj. kr. Medel som anslagits ur prisregleringskassan för fisk till prisregleringen och som inte tas i anspråk under perioden bör tillföras Svensk fisks konjunkturutjämningsfond.

Till prisregleringskassan för fisk bör liksom under innevarande år föras högst 1 milj. kr. av de fettvaruavgifter som tas ut vid härdning av sillolja av inhemsk råvara, med avdrag för vad som beräknas restitueras vid export. Av medlen i prisregleringskassan bör 4,4 milj. kr. avsättas för att täcka kostnaderna för trygghetsförsäkringen för fisket och 2175 000 kr. för utsättning av laxfisk och ål. Den närmare användningen av medlen härför bör liksom hittills beslutas av regeringen efter förslag av fiskeristyrelsen.

Medel ur prisregleringskassan för fisk bör även under nästa budgetår få användas för andra ändamål om regeringen anser det påkallat vid akuta svårigheter inom fisket.

5 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

medge att för tiden den tjuli 1984—-den 30juni 1985 reglering av

priserna på fisk m.m. jämte vad därmed hänger samman samt

användningen av medel får ske enligt de grunder som jag har

förordat i det föregående.

6¶Anslagsfrågor för budgetåret 1984/85

NIONDE HUVUDTITELN

E. Fiske

E 10. Prisreglerande åtgärder på fiskets område 1982/83 Utgift 25 000 000 1983/84 Anslag 25 000 000 1984/85 Förslag 1000

I det föregående har jag redovisat mina ställningstaganden till prisregleringen på fisk under budgetåret 1984/85. Dessa innebär att regleringen i sin helhet bör kunna finansieras med medel ur prisregleringskassan för fisk och ur Svensk fisks konjunkturutjämningsfond. Anslaget bör föras upp med 1000 kr.

Prop. 1983/84: 188 11

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Prisreglerande åtgärder på fiskets område för budgetåret

1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 1000 kr.

Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte.

7 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.

Prop. 1983/84: 188 12

JM STATENS JORDBRUKSNÄMND Bilaga

- | LCatum Dn:

1984-02-08 320-100734

Regeringen

Jordbruksdepartementet

Statens jordbruksnämnd med förslag till reglering av priserna

på fisk m m under budgetåret 1984/85 (2 bilagor)

1. Förhandlingsuppdraget

Regeringen har 1 beslut den 8 december 1983 uppdragit åt statens Jurdbruksnämnd att efter överläggningar med fiskets förhandlingsdelegation och jordbruksnämndens konsumentdeiegation avge förslag

beträffande prisregleringen på fisk under budgetåret 1984/85.

förslaget skall utformas med utgångspunkt i de av riksdagen beslutade allmänna riktlinjerna för prisregleringen på fisk. [I uppdraget erinras om att riktpunkten för prisregleringen är att den i första hand bör bekostas inom ramen för regleringsekonomin. Regleringen bör mot denna bakgrund ges en sådan utformning att de beräknade kostnaderna minskas jämfört med de beräknade kostnaderna för innevarande år. Regeringen erinrar vidare om nödvändigheten att bekämpa inflationen. Förslaget beträffande normkvantitet för sill bör utformas med utgångspunkt bl a i att fiske främst bör ske efter fisk-

slag som kan få en lönsam avsättning. Normkvantiteten för sill

bör sålunda «unna minskas. En normkvantitet även för torsk bör övervägas.

Pristillägg utgår med viss procentsats av skillnaden mellan normpris och jämförelsepris. Dessa procentsatser bör enligt uppdraget för nästa regleringsår i högre grad än nu bestämmas så att de får betydelsa för fiskets inriktning på lönsamma fiskslay. I uppdraget erinras vidare om den samordning som fF n sker vid försäljning och distribution på fiskets område. Denna samordning anses kunna ge högre avräkningspriser till fiskaren utan att konsumentpriset påverkas

Även lägstapriser bör kunna påverkas. Detta förhållande bör beaktas

vid beräkningen av kostnaderna för överskotten.

Jordbruksnämnden bör enligt uppdraget vidare avge förslag till disposition av medel ur prisregleringskassan för fisk för att bestrida kostnaden för utsättning av laxfisk och ål samt för premier för den kollektiva trygghetsförsäkringen inom yrkesfisket. Kostnaden för trygghetsförsäkringen skall räknas av från nocmpriset.

Jordbruksnämnden nar nu överlagt med fiskets förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen angående prisregleringen på fisk under perioden I juli 1984 - 30 juni 1985. Överläggningarna har lett

Prop. 1983/84: 188 13

till en uppgörelse och : samförstånd med delegaticnerna lägger nämnden "ram följande förslag till stödåtgärder inom fisket för nämnda period.

2. Utgångspunkter

De av riksdagen beslutade allmänna riktlinjerna för fiskeri-

politiken iprop 1977/78:112, JoU 23, rskr 272) omfattar ett inkomstmål, ett konsumentpolitiskt mål. ett produktionsmål, ett effektivitetskrav och ett regionalpolitiskt mål. Nämnden har berört dessa olika mål bl a i nämndens regleringsskrivelse till regeringen den 8 april 1981.

De år 1981 beslutade riktlinjerna "ör prisregleringen på fisk innebär bl a att det s k normprissystemet togs i bruk.

3. Normprissystemet

Normprissystemet innebär i huvudsak att normpriser och normkvantiteter för de viktigare slagen a& fisk fascställs av statsmakterna efter förslag av jordbruksnämnden. Normpriserna skall i princip

sättas så att fisket når avsedd lönsamhet enligt 1978 års riksdags-

beslut. Nermkvantitet anger den kvantitet för vilken pristillägg

högst kan utgå ”

I bilaga 1 återfinns vissa uppgifter om utfaliet av normprissystemet m m under reglerirgsåret 1982/83.

4. Inkomstutveckling

Enligt 1978 års riksoagsbeslut' sammanfattas målsättningen för fiskeripolitiken på följande sätt.

"Målet för fiskeripolitiken bör vara att skapa förutsättningar för att de som är sysselsatta i fiskerinäringen kan få både en

ekonomisk och social standard som är jämförbar med den som erbjuds inom andra näringar och trygghet i arbetet samtidigt som konsumenterna erbjuds fisk av god kvalitet till rimliga priser. Inom de gränser som ges av en ansvarsfull hushålining av fisktillgångarna bör fisket

bedrivas så effektivt som möjligt och fångsterna bestämmas av möjlig-

heterna till lönsam och stabil avsättning. Samtidigt bör hänsyn tas till behovet av sysselsättning främst i kust- och skärgårdsområdena där fisket har stor regionalpolitisk betydelse".

Inkomstmålet har 1 propositionen närmare definierats att avse de fiskare som är sysselsatta i ett rationellt bedrivet yrkesfiske.

De Fiskelag som bedrivit fiske och landat sin fångst i Sverige

minst 30 veckor av året motsvarar ca 45 8 av alla fiskelag och ca 40 » av hele fiskekårer i saltsjöfisket samt svarar för drygt 75 2» av fångsterna. Lönsamhetsutvecklingen för dessa fFiskelag kan därför läggas till grund för bedömning av inkomsterna inom det heltidsdrivna Fisket. Under överläggningarna har inkomstmaterial för 982 funnits tillgängligt enbart i form av jJordbruksnämndens och Sveriges fiskares riksförbunds iönsamhetsundersökning.SCB:s deklarationsundersäökning har däremot inte kunnat beaktas.

Prop. 1983/84: 188 14

Inkomstnivån För olika fiskeinriktningar framoår av tabell 1 i form av kalkylnetto per man. Katlkylnetto per man är en driftsekonomisk term och har beräknats som fiskelaaets totala intäkter ./. totala kostnader utslaget per man före avdrag för egenavgifter och skatt.

Tabell 1. Inkomstnivån 1982 för heltidsfiskande i lagfiske enligt iönsamhetsundersökningen samt procentuella förändringar i inkomsterna

gentemot 1981 och 1980"?

Fiskeinriktning Kalkylnetto 2) Varav pris- Förändring i Förändring i.

per man 1982 tillägg kalkylnettot kalkylnettot

| mellan 13891 mellan 1980

KKR KKR 0 och 1982 och 1982

1) Lönsamhetsundersökningen görs av jordbruksnämnden i samarbete med Sveriges fiskares riksförbund och är en enkätundersökning över "lönsamheten för fiskelag.

2) Kalkylnetto är en driftsekonomisk term och avser intäkter ./.

Jtgifter under året, fördelat per man. Ev vinst eller Förlust i

verksamheten har påverkat kalkylnettot. Detta påverkas även om

fartyget ägs av utanför fisket stående personer. Såväl den taxeringsmässiga inkomsten som den s k manslotten skilier sig från kalkvlinettot.

31 Enligt delundersökningen avseende identiska fartyg för båda åren.

4) Enligt delundersökning 1982 resp 1981 avseende två år, kedjade

med varandra.

5) Då enbart ett fåtai fartvgsförhållanden ligger till grund för

beräkningarna bör. resultatet tolkas med stor försiktighet.

Av tabell 1 framgår att kalkylnettot per man är störst i sillfisket från västkustfartyg. Även kembinationsfisket på syd- och ostkusten

uppvisar ett kalkylnetto över genomsnittet.

[ delundersökningen scm jämför utvecklingen av kalkylnettot för identiska fartyg mellan två år framgår att ökningar i kalkyvlnettot

mellan 1981 och 1982 på 30 - 60 § var vanliga. Västkustens sill-

fiske okade sitt <alkylnetto med drygt 50 3 och kombinationsfFisket

Prop. 1983/84: 188 15

på ostkuster fördubblade sitt netto. Lönsamheten i fisket för de flesta fiskeinriktningar sjönk under 1981 varför även en jämförelse mellan 1980 och 1982 kan vara motiverad. Ökningen av kalkyinettot 1982 jämfört med 1980 är i genomsnitt för alla fiskeioriktningar större än 30 k. Speciellt stor är ökningen i <alkylnrettot för det s k fiskfisket på svd- och ostkusten samt för kombinationsfiskarna så ostkusten. Trots den kraftigt förbättrade lönsamheten i fiskfisket de senaste två åren släpar inkomstnivån efter något för

detta fiske i förhållande till sillfisket.

År 1982 är det första hela kalenderåret som normprissystemet varit i funktion. Det är därigenom möjligt att undersöka den betydelse pristilläggen haft för kalkylnettot. Av kalkylnettot per man utgör för sillfisket ner än 25 § pristillägg. Även för kombinationsfisket är andelen pristillägg i kalkylnettot högt och utgör 20 - 30 2c. Tydlict är att de största pristilläggen utgått till fiskare med relativt höga kalkylnetton. Genom den fördeining scm pristilläggen

Fått har spridningen i inkomstnivån därmed ökat något mellan olika

Fiskeinriktningar. De genomsnittligt största pristilläggen har utgått till sillfiskare på väst- och ostkusten samt kombinationsfiskare på sydkusten.

På västkusten har lönsamheten ökat för samtliga fisken utom räkfisket.

Den största intäktsökningen svarar sillfisket för och uppvisar

nu det största kalkylnettot av samtliga fiskeinriktningar.

Kombinationsfisket är på sydkusten det betydelsefullaste och lönsammaste fisket. Intäktsökningen under 1982 är visserligen inte lika stor som i flera av de andra fiskeinriktningarna, men under 1981 var lönsamheten för sydkustens kombinationsfiske den bästa av samtliga fisken i landet.

På ostkusten är strömmingsfisket alltjämt mest betydelsefullt. Kombinationsfisket har utvecklats starkt 1 takt med en kraftigt ökad lönsamhet. Kalkylnettot för strömmings- resp kombinationsfiskare på ostkusten är på samma nivå. Dock är prisstödet till sillfisket betydligt siörre.

5. Prognos för fångster och avsättning samt marknadsbedömning

för 1984/85

Fångstutrymmet för de viktigare slagen av massfisk - främst sill/. strömming och torsk väntas inte genomgå några större förändringar

under regleringsåret 1984/85 jämfört med de närmast föregående åren. Viss oklarhet råder dock f n om vilka fångstkvoter som kan

komma att fastställas för sill i Skaqgerrak/Kattegatt. Om sillfisket kan öka i dessa vatten torde motsvarande minskning av fångsterna komma att ske i Östersjön. Sammanfattningsvis bör man kunna räkna med att fångstutrymmet för sill/strömming blir omkring 130 000 ton

och för torsk ca 60 000 ton ilandad vikt?

Prop. 1983/84: 188 16

Avsättningen av sill/strömming på den svenska marknaden uppgår årilgen till ca 53 000 tor, varav knappt 40 J00 ton avser svenskfångad sill/strömming och dryat 13 300 ton avser importerad saltad eller kryddad sili. importen av sillkonserver är obetydlig medan exporten är relativt stor. Exporten av oberedd och filead sill/

strömming uppgår årligen till storleksordningen 80 C00 ton, varav

merasarten avsätts : Danmark. Huvuddelen av den svenska sillexporten tili Danmark bereds där till filéer oct exporteras seaan vicare till Västtyskland. !

Tillförseln av nordsjösill på den europeiska marknaden har under det senaste året ökat och bedöms komma att öka ytterligare under de närmaste åren. Orsaken härtill är att sillstammen åter börjar öka 1 Nordsjön. Med det ökande utbudet av sill har priserna fallit och

det :nstabi!a läge som rått på sillmarknaden åtminstone sedan 1981

har ”crotsatt. Mest sannolikt är att sillpriserna kommer att bli ytterst pressade under de närmaste åren.

Fångster av torsk beräknas ha uppgått tiii ca 50 000 ton år 1983, varav knappt 30 000 tan avsatts i Sverige. Exporten har främst omfattat hel torsk men även ca 5 000 ton fryst filead torsk har exporterats (landad vikt). Importen av torsk, vilken domineras av frysta filéer, har även der: beräknats till ca 30 000 tan (landad vikt), d v s importandelen är numera inte större än andelen för den hemmaproducerade torsken. När det gäller andra torskfiskar än torsk är dock importandeien över 9085. Konsumtionen av färsk torsk har enligt statistiken ökat kraftigt sedan 'år 1975. Sannolikt avser ökningen framförallt hemmaproducerade färska filéer. Den nedgång 1 konsumtionen som inträffat under 1970-talet skulle därmed ha tagits igen.

Med undantag för er månad har avräkningspriserna på torsk alltsedan oktober 1982 legat över normpriserna. För närvarande råder internationell brist på torskråvara. Det är osäkert hur länge bristen kommer att bestå. Mest troligt är att avsättningssituationen För svensk torsk även under reqleringsåret 1984/85 kommer att vara

gynnsam.

vad gäller övriga fiskslag förutses inga nämnvärda förändringar i marknadsbiiden äga rum. Önskvärt är att fångsterna ökar med hänsyn till att importen är betydande.

6. Regleringskostnader och finansiering under 1983/84

Behållningen 1 Svensk Fiske konjunkturut jämningsfond uppgick per den 1 juli 1983 till 57,4 milj kr, en ökning med 16 milj kr jämfört med den 1 juli 1982. Motsvarande belopp för jordbruksnämndens prisregleringskassa var 42,3 milj kr resp 14,2 milj kr. Prisregleringskaesan tillfördes under budgetåret 1982/83 25 milj kr av budgetmedel.

Under innevarande år kommer ytterligare 25 milj kr av budgetmedel

att tillföras kassan ise prop 1982/83:101) Prisregleringsavgift tas ut på såväl svenskfångad som importerad fisk med 66 av förstahands- resp importvärdet eller motsvarande belopp i öre per kg. Avgiften beräknas tillföra kassan ca 60 milj kr per år. Av inkomstern

under regleringsåret 1982/83 kom ca 23 milj kr motsvarande 38;

från svenska fiskares fångster. Ränteintäkterna på de medel som är inneståerde i konjunkturut jämningsfonden resp prisregleringskassan uppgår till sammanlagt drygt tio miij kr. Den esxportavgift

Prop. 1983/84: 188 . 17

som infördes från den 1 juli 1983 oå viss sötvattensfisk och ål beräknas tillföra prisregleringskassan ca 1,5 - 2,0 milj kr. De sammanlagda tillgångarna under innevarande år, inkl de budgetmedel som tillförs kassan, uppgår till ca 195 milj kr.

De sammanlagda kostnaderna för prisregleringen under innevarande regleringsår beräknades ursprungligen av nämnden till ca 101 t7 milj kr. Med hänsyn till svårigheterna att göra en marknadsbedömning för torsk valde nämnden att ange ett intervall inom vilket kostnaderna för pristilläggen för ae normprissatta fiskslagen sannolikt skulle komma att ligga. Preliminära uppgifter föreligger nu beträffande

kostnaderna för månaderna iuli - december 1983. Dessa uppgår till

ca 23,2 milj kr jämfört med ca 27,1 milj kr under motsvarande period 1982. Anledningen till att kostnaderna hittills är lägre än under föregående år är bl a att en mindre andel av normkvantiteten för

sill tagits i anspråk. Kostnaderna har kunnat hållas nere även

genom de fortsatt höga priserna på torsk.

Kostnaden för prisregleringen för realeringsåret 1983/84 kan nu

beräknas komma att ligga kring 80 - 90 mil: kr. Det skulle i sin

tur innebära att tillgångarna i jordbruksnämndens prisregleringskassa och Svensk Fisks konjunkturut iämningsfond sammanlagt skulle

komma att uppgå till 105 - 115 milj kr vid regleringsåret utgång.

Härtill kommer ca 70 - 75 milj kr i intäkter inkl ränteintäkter

under regleringsåret 1984/85. Sammanlagt skulle 175 - 190 milj

kr stå till prisregleringens förfogande under regleringsåret 1984/85.

7. Förslag till normpriser m m för regleringsåret 1984/85

7.1 Normpriser

Som utgångspunkt för förslaget till normpriser har nämnden och delegationerna haft normpriserna för innevarande regleringsår. Dessa har räknats upp med hänsyn till dels känd kostnadsutveckling för produkt ionsmedel under perioden december 1982 - december 1983,

dels löneutvecklingen för de stora lönekallektiven enligt 1983

års löneavtal. Det produktionsmedelsindex för fiskerinäringen som jordbruksnämnden konstruerat och som använts vid tidigare överläggningar, har under ovan nämnda period stigit med i genomsnitt 3,0 4. Den avtalsmässiga löneutvecklingen för de stora lönekollektiven under 1983 uppgick till 4,0 2, där avtalsmässig lönenivåhöjning uppgick till 2,5 5, förtjänstutvecklingsgarantin till 0,7 2, nivåhöjande sociala avgifter till 0,4 %£ och ett engångsbelopp avseende sociala avgifter till 0,4 sl vidare har avdrag gjorts för .en viss rationaliseringsvinst, i detta fall beräknat som en ökning 1 arbetsproduktiviteten på ca 1 2. Den sammanvägda ökningen av produktionskostnad och löner enligt avtal efter avdrag för rationaliseringsvinst har beräknats till 3,0 5.

Vid förra årets överläggningar enades nämnden och delegationerna om att finansieringen av en kollektiv trygghetsförsäkring inom yrkesfisket fick ske inom ramen för medel som beräknades bli tillförda regleringen -för 1983/84. Kostnaden för trygghetsförsäkringen

1; Då engångsbe loppet inte är nivåhöjande. räknas detta av vid nästa års överläggningar.

Prop. 1983/84: 188 : 18

beräknades till 4,5 milj kr och normpriserna sänktes på så sätt att kostnaderna för pristilläggen beräknades bli ca 4,5 milj kr lägre. Den faktiska kostnaden för trygghetsförsäkringer blev 4.4 milj kr

och uppgår för 1984/385 till samma belopp. Genom att trygghetsför-

säkringen avräknades med en sänkning av notmpriserna för 1983/84 får den därmed anses vara betald, om inte kostnaden för försäkringen ändras eller den faktiska minskningen i kostnaden för pristilläggen avviker från den beräknade. Eventuella avvikelser från. .denr avsedda kostradsminskningen för pristilläggen eller förändrad kostnad av trygghetsförsäkrirgen får tas upp till diskussion vid nästkommande överläggningar

Det sammanlagda utrymmet för uppskrivning av normpriserna har som framgått avan bersknate till 3 £. Samtliga normpriser föreslås mot bakgrund "ärav skrivas upp med i genomsnitt 2,5 2. För att säsongmässigt stimulera torskfisket föreslås att priserna på torsk

skrivs uppmed 20 öre/kg under perioden juli - december 1984. Denna

höjning motsvarar en genomsnittlig uppskrivning av normpriserna med 0,5 5.

För att stimulera fisket efter bristfisk samt med hänsyn till marknadsläget i övrigt, har tyngdpunkten i förslaget ,4ill uppräkning av normpriserna lagts vid de s k övriggrupperna i: Normpriserna för övriggrupperna föreslås uppräknade med 10 §, medan kokräka räknas upp med 6,5 ”, stor sill med 1,0 5, liten sill med 1,3 2, torsk med 7,3 3 under juli - december och med 2,6 4 under januari - juni.

Förslaget till nocmpriser för 1984/85 samt jämförelser med priserna

för innevarande och tidigare år återfinns i bilaga 2.

Marknadspriset på torsk har under större delen av regleringsåret 1982/83 överstigit gällande normpris. Frågan om kompensation till konsumenterna härför har diskuterats vid överläggningarna. Jordbruksnämnden och deiegationerna har enats om att frågan om eventuell kempensat ion härför utreds ach tas upp vid överläggningarna inför

regleringsåret 1985/86.

7.2 Normkvantitet

Enligt statsmakternas beslut skall normkvartitet fastställas i

syfte att hindra att priestödet ledar tili alltför stor ökning

av fisket efter vissa Fiskslag och därmed till icke önskvärda Ööverskott av konsumtionsfisk som inte skulle kunna tas till vara som människoföda. Reglerna för normkvantitet anger för vilken kvantitet

pristillägg utgår. De medför således 1 och för sig inte någon be-

gränsning i fisket.

För regleringsåret 1983/84 har normkvantitet fastställts endast för sill/strömming. Den uppgår till 83 000 ton.

Såvitt nämnden kan bedöma torde efterfrågan på sill inte komma

att förbättras under det kommande regleringsåret. Fisket efter sill i Nordsjön kommer att öka nedan svenska fiskare är nära nog helt utestärgda från detta Fångstområde. Vår sillexport till EC

SL 1: Kit räknas främst viktigare slag av annan torskfisk och plattfisk.

Prop. 1983/84: 188 19

kommer sannolikt att drabbas av en tull på 15 3 redan 1 mitten av höstsäsongen 1984. Den tullfria kontingenten är för perioden 16 juni 1984 - 14 februari 1985 nedskuren till 60 CC0 tan, d v s 14 G00 ton lägre än motsvarande period innevarande 1983/84. För innevarande regleringsår trädde tullen i kraft i mitten av december 1983.

Jerdbruksnämnden och delegatianerna nar enats om att föreslå att

normkvantiteten för sill/strömming för regleringsåret 1984/85 sänks till &0 000 ton.

in ökning av torskfisket ligger i linje med de fiskeripolitiska målen om inriktning av Fisket efter bristfiskslag. På sikt bör 2n sådan inriktning verka höjande på fiskets inkomster utan att xonsumentpriserna behöver stiga. Med beaktande av detta samt en sänkt normkvantitet för sill/strömming har nämnden och delegationerna

enats om att föreslå att någon rormkvantitet för torsk inte införs för regleringsåret 1984/35.

7.3 Pristillägg

Pristillägg kan utgå om jämförelsepriset (det genomsnittliga avräkningspriset till fiskaren) understiger normpriset. Hur stor andei av skillnaden melian normpris och jämförelsepris som skall utgå 1 aristiilägg skell enligt statsmakternas beslut tas upp vid överläggningarna. Under innevarande regleringsår utgår pristillägg med 75 5 av skillnaden mellan nocmpris och jämförelsepris för samtliga normprissatta fiskslag utum sil!/strömming. För sill/strömming

utgår pristillägg med 70 5 av skillnaden.

Jordbruksnamnden och delegationerna har enats om att föreslå att under det <ommande regleringsåret oristillägg utgår med för sill/ stränming 65 4 av skillnaden mellan normpris och jämförelsepris, för torsk med 75 § och för övriga normprissatta fiskslag med 80 3 av skillnaden.

7.4¶Överskottspris

Én lägsta prisnivå skall upprätthållas för den fisk som säljs på marknaden. Lägstapriserna fastställs av regleringsföreningen Svensk fisk. För den fisk som inte kan säljas till lägstapris fastställer Svensk Fisk överskotispriser. Nivån för överskottspriserna avgörs enligt statsmakternas beslut ytterst av de medel som ställts tili Svensk Fieks disposition för detta ändamål, d v s i första hand

de marknadsintäkter som flyter in från försäljningen av till för-

eningen äverlämnade kvantiteter. Under innevarande regleringsår har dessutom sju milj kr anslagits av reglerincsmedel för att kunna

nålla nivån högre än eljest. Vidare gäller under detta regleringsår

att för torsk överskottspriset får utgöra högst 70 av lägstapriset och för övriga normprissatta fiskslag med undantag av sill/strömming högst 80 4 av lägstapriset. För sill/strömming fastställs överskottsariserna i särskild ordning innebärande bl a att ett extra stöd

utgår för de mindre storlekarna. Vidare gäller att överskott av

de två minsta storlekarna får avsättas endast som djurföda eller för Framställning av Fiskmjöl.

Prop. 1983/84: 188 20

Nämnden föreslår att ovan nämnda system för att fastställa överskotts- Ariserna får gälla även under 1984/85. Vad gäller avsättningen av överskotten av sill/stramming bor för de två minsta storlekarna samma regler få gälia som under innevarande regleringsår. vad gäller övriga storlekar vör under nastkommanoe realeringsår frågan om avsättnina

för olika ändamål efter beredning av överskottsgruppen få beslutas

inom ramen för Sversk Fis«.

För art kunma hålla överskottspriserna på en rimlig nivå har sedan normprissystemet infördes den 1 juli 1981 ett särskilt belopp anslagits för överskottshantering. för innevarande regleringsår nar anslagits högst sju miij kr för detta ändamål. De anslagna beloppen har hittills inte behövts tas i anspråk fullt ut. Jordbruksnämnden

och delegationerna har cärför enats om att föreslå att även för det kommande regleringsåret sju milj kr anslås för att överskotts-

priserna skall kunna ligga vid en rimlig nivå.

In samordning av försäljning och distribution på fiskets område har under fiera år varit aktuell utan att några påtagliga resultat uppnåtts. En sådan samordning förväntas leda till en effektivisering

av Fiskförsäljningen och distributionen. Härigerom kunde en höjning av avräkningspriset till fiskaren möjliggöras och i vissa lägen möjligen även till en höjning av lägstapriserra, varigenom regleringskostnaderna kunde minskas. Detta skulle i sin tur kunna leda till ökade överskott. Bl a mot bakgrund härav har jordbruksnämnden och delegationerna enats om att jordbruksnämnden bör bemyndigas medge att, i händelse av att det ovan föreslagna beloppet på sju milj kr skulle visa sig vara otillräckiigt, Svensk Fisk etter prövning av jordbruksnämnden får ta i anspråk ytterligare medel för överskottshanteringen.

7.5¶Låginkomststöd

7.5.1 Ostkusten

Under innevarande regleringsår utgår ett särskilt låginkomststöd

i form av regionalt fraktstöd till fiskare bosatta på norra ost-

kusten. Stödet utbetalas av Svensk Fisk direkt till fiskaren för all landad strömming cch torsk avsedd för human konsumtion till köpare på norra astkusten (Uppsala län och norrut). Stödet utgår

med högst 15 öre/kg och är maximerat till 0,8 milj kronor.

Nämnder och delegationerna har enats om att föreslå att ovan nämnda stödform får fortsätta även under regleringsåret 1984785. Stödbeloppe:

bör uppgå till totalt högst 0.85 milj kr och motsvar: högst 20 öre/kg

landad struinming eiler torsk.

7.5.2 Insjöfisket

Pristillägg utaår ” n för de viktigaste slagen av sötvattensfisk 1 form av Säårskilaa oristillagg. Dessa pristillägg är för innevarande regleringsår 1:63 «r/kg fär gädda. gös och sik och 1:16 kr. k för abborre, lake och siklöja.

Prop. 1983/84: 188 21

Nämnden och delegationen har enats om att föreslå att pristillägget räknas upp till 1:70 resp 1:25 kr per kg. Den högre pristilläggsgruppen föreslås avse gädda, gös, sik samt rensad och flådd lake och den lägre gruppen abborte, siklöja samt annan lake. Endast fisk såld till human konsumtien bör vara berättigad till pristillägg.

Nämnden och delegationerna har enats om att Föreslå ett fraktstöd

för oGräsfisk från insjöarna till fiskmjölsfabriken på ängholmen.

Fraktstödet skall ses som en fiskevårdande åtgärd och främja att ogräsfisk inte kastas tillbaka i insjöarna utan tas om hand, Stödet föreslås maximeras till 0,02 mili kronor.

Stöd till insjöfisket föreslås ske även i form av utplantering av vissa fiskslag. Förslag härom framförs under punkt 7.7.2 nedan.

-

7.4¶Särskilda stödåtaärder

7.6.1 Råräka

För råräka utgår under innevarande cegleringsår ett fast pristillägg med 1:75 kr per kg. Nämnden föreslår att detta pristillägg utgår

oförändrat även under det kommande regleringsåret.

7.6.2 Makrill

Makrillfisket är ett utpräglat säsongsfiske och har därför ansetts böra ligga utanför normprissystemet. I stället utgår ett fast oristillägg, vilket under innevarande regleringsår fastställts till 60 äre per kg. Vicare äger Svensk Fisk rätt att tillämpa speciella regler beträffande överskottshanteringen av ringnotsmakrill. Pristillägeet föreslås bli uppreknat till 70 öre per kg. Nu gällande övriga stödsystem för makrilifisket sör vibehållas även under 1984785.

7.6.3¶Storbackelånga

Större delen av konsumtionen av lutfisk baseras på importerad långa. Endast ett par svenska fiskelag ägnar sig numera åt storbackefiske efter långa 1 Nordsjön. Fångstkvoten för år 1984 är 300 ton i EG:s nordsjözon. För storbackelånga tillämpas ett system med fasta aristillägg som f n uppgår till 1:90 kr per kg för långa utan huvud och 1:62 per kg för långa med huvud, Pristillägget föreslås bli uppriknat till 2:00 resp 1:70 kr per kg.

7.7 Kostnader för regleringen 1984/85

7.7.1 Kostnader för der löpande regleringen

Direkt avgörande för kostnaderna för prisregleringen på fisk är prisutvecklingen på såväl den nationella som den internationella marknaden för fisk och fiskprodukter. Det innebär att jordbruksnämnde: 1 god tid inför det kommande regleringsåret har att göra prognoser för marknadsutvecklingen. Sådana prognoser är dock mycket svåra att! göra med hänsyn tillframför allt den stora inverkan de inter- . nationella priserna har främst på sill och torsk. Nämnden har xidare att göra en bedömning av storleken av pristilläggsberättigade kvantiteter för fiskslag som ej omfattas av normkvantitet.

Prop. 1983/84: 188 2

Mot bakgrund av de gjorda marknadsbedömninnarna, de föreslagna normpriserna samt normkvantiteten för sill/strömming har kostnaderna för pristilläggen uppskattats till 58,5 milj kr M 2,5 milj kr. Med hänsyn till svårigheterna att göra en marknadsbedömning för ri första hand torsk har nämnden valt att ange ett intervall inom vilket kostnaderna för pristilläggen för de normprissatta fiskslagen sannoiikt kommer att: ligga. Till kostnaderna för rörliga pristillägg kommer 4,4 milj kr för att finansiera det förra året genomförda trygghetspaketet för yrkesfiskare. För täckande av Svensk fisks kostnader av överskottshanteringen har beräknats åtgå sju milj kr. Av de föreslagna formerna för låginkomststödet har beräknats 0,85 milj kr för det regionala stödet på ostkusten, 2,3 milj kr för pristillägg på sötvattensfisk och fraktstöd för skräpfisk. Kostnaderna för fasta pristillägg på makrill, råräka och storbackelånga har beräknats till 1,5 milj kr.

Den sammanlagda kostnader för prisregleringen beräknas komma att uppgå till ca 75 milj kr.

7.7.2 Kostnader för utplantering

Jordbruksnämnden föreslår att 2,175 milj kr utgår ur prisreglerings-

kassar för att bestrida kostnader för utsättning av laxfisk och

ål under regleringsåret 1984/85. Kostnaderna bör i stort sett fördelas

enligt det förslag som framlagts av fiskets förhandlingsdelegation. Enligt detta bör 1,5 milj kr användas för utsättning-i insjöar, 0,5 mij kr för utsättning av ål på ost- och sydkusten och 0,15 milj kr för utsättning av ål på västkusten. För utsättning av hummer bör anslås 25 J00 kr. Det bör ankomma på fiskeristyrelsen att till regeringen avge förslag i frågan. Härvid bör ärendet beredas inom styreisen i en särskild grupp med representanter för fiskeristyrelsen, Jordbruksnämnden och Sveriges fiskares riksförbund.

7.7.3 Jordbruksnämndens uppbördskostnader

Jordbruksnämndens kostnacer för uppbörd och kontroll av prisregleringsavgiften beräknas uppgå till 0,5 milj kr för det kommande regleringsåret. Dessa kostnader bör som hittills få täckas med medel ur prisregleringskassan,

7.7.4 Svensk Fisks kostnader

Nämnden föreslår att kostnaderna för Svensk Fisks administration och upplysningsverksamhet, scm av föreningen beräknats till ca sju milj kr, får täckas genom de ränteintäkter som uppkommer hos föreningen eller konjunkturutjämningsfonden. I den mån dessa inte räcker till bör erforderligt medelsbehov få täckas genom uttag ur fonden.

7.7.5 Regleringens totalkostnader

De sammanlagda kostnaderna för regleringen under 1984/85 inkl administzations- och uppbördskostnader samt medel till utsättning

beräknas komma att uppgå till ca 84 milj kr.

Prop. 1983/84: 188 23

7.8¶Regleringens finansiering under 1984/85

Regleringsföreningen Svensk risk föreslås för den löpande pris-

regleringsverksamheten för 1984/85 tillföras 58,5 milj kr ur prisregleringskassan, för fisk. Vidare bör kostnaden för trygghetsförsäkringen få täckas med nedel ur kassan. Kostnaderna för utolantering samt jordbruksnämndens uppbördskostnader föreslås ävenledes täckas med medel ut prisregleringskassan. Kostnaoerna för överskottsnanteringen, särskilda stödåtgärder samt ovan angivna former av låginkomstsatsning bör få täckas med medel ur Svensk Fisks konjunkturutjämningsfond. De kostnader för pristilläggen som överstiger 58,5 milj kr samt de kostnader för föreningens administration etc som överstiger ränteintäkterna bör ävenledes få täckas med medel ur

kanjunkturut jJämningsfonaen.

inkomsterna i prisregleringskassan under nästkommande regleringsår kan beräknas till ca 62 milj kr. Härtill kommer ränteintäkter på i kas-

san innestående medel, vilka kan beräknas till ca fem milj kr. Ränte-

intäkterna i Sversk Fisks konjunkturut jaämningsfond kan beräknas till ca sex miij kr. Detta belopp kan dock beräknas komma tas i anspråk för att täcka Svensk Fisks administrationskostnader etc.

Ovannämnda förslag till finansiering innebär att ur jordbruksnämndens prisregleringskassa skuile användas ca 65 milj kr, vilket beräknas i stort motsvara intäkterna 1 kassan. Behållningen i kassan skulle därmed komma att uppgå till ca 57 milj kt per den 1 juli 1985. Ur Svensk Fisks konjunkturut jämningsfond skulle komma att tas i anspråk ca 12 milj kr utöver räntan på mealen i konjunkturut jämningsfonden. Behållningen i fonden per den 1 juli 1985 skulle därmed komma att uppgå till ca 40 milj kr. Disponibla tiligångar per den 1 juli 1985 skull2 därmed komma att uppgå till ca 98 milj kr. Härtill kommer för regleringsåret 1985/86 intäkter 1 form av prisregleringsavgifter och räntor på sammanlagt drvgt 70 milj kr.

Jordbruksnämnden har i tidigare skrivelser till regeringen med förslag till regiering av priserna på fisk beskrivit Finansieringssituationen i normprissystemet. Av beskrivningen har framgått att det fanns stor risk för att tillgängliga medel snart skulle vara uttömda. Mot den bakgrunden förklarade jordbruksnämnden i skrivelse till regeringen den 23 februari 1983 att nämnden avsåg att under hösten 1983 göra en mer långsiktig bedömning av regleringens medelsbehov samt hur dess finansiering kunde tillgå. Finansieringssituationen ter sig F on betydligt ljusare än tidigare, vilket sammanhänger dels med att regleringen under föregående och innevarande regleringsår tillförts sammanlagt 50 milj kr av budgetmedel, dels att kostnaderna för pristilläggen blivit betydligt mindre än beräknat genom de höga priser på torsk som varit rådande sedan hösten 1982.

I olika sammanhang har framhållits de stora svårigheter som är förknippade meg marknadsbedömningar för fisk. även om finansieringslaget F on synes tillfredsställande kan situationen hastigt förändras genom framför allt vikande torskpriser. Nämnden har därför genomfört den ovan nämnda långsikt:ga bedömningen av regleringens medelsbehev. Av utredningen framgår bl a att om regleringskostnaderna

de kommande åren kan begränsas till 80 milj kr per år, dvs något

mer än de två första åren systemet varit i kraft, bör tillgångarna med nuvarande avgiftsuttag räcka åtminstone fram till reglerings-

året 1990/91. Skulle däremot kostnaderna komma att stiga till 120

milj kr per år kan svårigheter att finansiera regleringen uppstå redan under regleringsåret 1985/86. I utrednirgen diskuteras även förslag till kostnadsbegränsande åtgärder Utredningen kommer att tillställas regeringen i särskild ordning.

Prop. 1983/84: 188

8. Hemställan

Med hänsyn till det ovan anförda hemställer jordbruksnämnden

1. att prisregleringen för fisk under budgetåret 1984/85 utformas på sätt ovan föreslagits,

2. att normpriser och normkvantiteter fastställs på sätt ovan föreslagits,

3. att nämnden beviljas på angivna grunder utbetala 58,5 milj kr till Svensk Fisk för kostnader för pristillägg under tiden

1 juli 1984 - 30 juni 1985,

4 att nämnden bemyndigas lämna tillstånd för att ovan angivna fasta pristillägg får utgå på sötvattensfisk, råräka, makrill

och storbackelånga,

5. att regionalt fFraktstöc på ostkusten lämnas med sammanlagt högst 0,85 milj kr enligt bestämmelser som får beslutas av nämnden,

6 att rfraktstöd för s k ogräsfisk från insjöarna får lämnas

med sammanlagt högst 0,02 milj kr enligt bestämmelser som får beslutas av nämnden,

7. att jordbruksnämnden bemyndigas medge att Svensk Fisk får ta i anspråk medel ur konjunkturut jämningsfonden utöver det föreslagna beloppet för överskottshantering efter prävning av jordbruksnämnden,

8. att nämnden bemyndigas medge Svensk Fisk att disponera hela behållningen 1 konjunkturut jämningsfonden för kostnaderna för regleringen,

9. att nämnden bemyndigas meddela närmare bestämmelser om pristillägg,

10. att nämnden bemyndigas bestrida kostnaderna för fiskarnas trygghetsoaket med 4,4 milj kr,

11. att regleringen av import och export av fisk för budgetåret 1984/85 bestäms på samma sätt som under innevarande budgetår,

12. att 1 förekommande fall högst en milj kr av de fettvaruavgifter som tas ut vid härdning av sillolja av inhemskt ursprung med avdrag för vad som kan beräknas återbetalas vid export överförs till prisregleringskassan för fisk.

Detta ärende har på föredragning av avdelningsdirektören Holmberg avgjorts av generaldirektören och ledamöterna Brangmo, Dockered, Ekberg, Eriksson, Fringel och Hillbom. Därvid har även avdelningscheferna Annerén och Sjöberg närvarit.

vars Holmberg

Prop. 1983/84: 188 25

Bilaga 1

Normprissvstemets utfall 1982/83

Normprissystemet infördes budgetåret 1981/82 och har således till-

lämpats hittills under två hela budgetår. En redogörelse för utfallet av regleringen 1981/82 finns som bilaga till nämndens regleringsskrivelse

inför budgetåret 1983/84.

Enligt riksdagens beslut justerades normpriserna upp med i genomsnitt

2 1982/83 jämfört med året innan. Enligt jordbruksnämndens bedömning

skulle kostnaden för pristilläggen inom normprissystemet uppgå till ca 76 milj kr. Av nedanstående sammanställning framgår de prognasticerade priserna och de verkliga marknadspriserna. Som jämförelse anges även normpriserna. Budgetåret 1982/63 erhöll fiskarna i pristillägg 75 av skillnaden mellan normpris och marknadspris vad gäller andra fiskslag än sill. För sill var motsvarande andel 70 5.

Bedömt marknadspris Faktiskt marknadspris Normpris

Som framgår av. sammanställningen överensstämde prognosen för sill

nära med det faktiska marknadspriset. Sillpriset låg kvar på ungefär

samma låga nivå som året innan, Torskpriset utvecklades betydligt gynnsammare än prognosen och ökade med 37 4 jämfört med året innan.

Pristillägg för torsk kom att utbetalas endast under några månader

av budgetåret. Den faktiska pristilläggsutbetainingen för torsk stannade vid 1,3 milj kr att jämföras med motsvarande prognos på 25,6 milj kr. Även för kokräka blev priserna gynnsammare än prognosen. De faktiska utbetalningarna för kokräka stannade vid 123 000 kronor. Prognosen hade här 3,5 milj kr. Övriggrupperna hade prognostiserats att kosta 5,9 milj kr i pristillägg men kom i verkligheten att kosta 3,2 milj kr.

Sammanfattningsvis blev prisutvecklingen för samtliga fiskslag utom för sill/strömming gynnsammare än prognosen förutsade. För torsk t o m betydligt gynnsammare. Sillpriserna förblev låga i enlighet med prog-

nosen och låg kvar på samma nivå som under 1981/82. Den prognosticerade

totalkostnaden för pristilläggen normprissatta fiskslag var 76,3 milj kronor. Utfallet blev ca 30 milj kronor lägre, eller exakt 45,9 milj kronor.

Prop. 1983/84: 188 26

Av nedanstående sammanställning Framgår fördelningen av pristilläggsbeloppen på olika grupper av fiskslag. Pristilläggsbelopp till olika normprisgrupper 1982/83

Som framgår av tabellen ovan erhöll sill ca 90 2 av det totala pris-

tilläggsbeloppet 1982/83. :

1) För sill normkvantitet och för övriga fiskslag pristilläggsberättigade

kvantiteter i den mån marknadspriset var lägre än normpriset.

| 27 Prop. 1983/84: 188

Bilaga 2 Normpriser

13 I övriggrupp I ingår gråsej, vitling, sandskädda och pigghaj. 2) I övriggrupp II ingår kolja, rödspätta, havskatt och lyrtorsk. 3) I övriggrupp III ingår kummel, rödtunga och bergtunga. 4) I övriggrupp IV ingår lubb, skrubba och horngädda. 5) Det högre priset föreslås gälla under perioden 1 juli - 31 december 1984.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984