1983/84:20

Skr 1983/84: 20

Regeringens skrivelse

1983/84: 20

med 1983 års redogörelse för de statliga företagen;

beshutad den 6 oktober 1983. Regeringen överlämnar ull riksdagen, enligt bifogade utdrag av regeringsprotokoll, 1983 års redogörelse för de statliga företagen. På regeringens vägnar OLOF PALME

ROINE CARLSSON

I Riksdagen 198384. 1 saml. Nr 20

Skr. 1983/84: 20 2

INDUSTRIDEPARTEMENTET Utdrag PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1983-10-06

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden I. Carlsson, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Andersson, Rainer,

Boström, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg,

Hellström, Thunborg

Föredragande: statsrädet R. Carlsson

Skrivelse med 1983 års redogörelse för de statliga företagen

Efter beslut av riksdagen i februari 1981 (prop. 1980/81:22, NU 1980/ 81:29, rskr 1980/81: 147) lämnar regeringen årligen en redogörelse till riksdagen för de statliga företagens verksamhet.

Inom industridepartementet har upprättats en redogörelse för de statliga företagens verksamhet under år 1982 eller motsvarande verksamhetsår.

Redogörelsen bygger främst på de olika verkens och företagens årsredo-

visningar för år 1982 eller motsvarande verksamhetsår, men även på mate-

rial som företagen överlämnat direkt till departementet.

Företagen svarar själva för innehållet i uppgifterna.

Efter en inledande översikt följer en beskrivning av verk och företag med text och vissa sifferuppgifter. Dessutom finns ett register över styrelser m. m., ett organisatoriskt register och ett alfabetiskt register.

Skr. 1983/84: 20

Redogörelsen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga.

Jag hemställer att regeringen överlämnar redogörelsen till riksdagen.

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

Skr. 1983/84: 20 4

Bilaga

Den statliga företagssektorn

Riksdagen

Sveriges Riksbank Industridepartementet

Statsföretag AB Svenska Varv AB

AB Tumba AC-Invest AB Svenska ABAB Serva Calor

Bruk Cementa AB (5) rymd- Allmänna Promotion AB | Celsius AB

aktiebolaget Bevaknings .

kninme SMT Ma- Cityvarvet AB

Kockums OR AB -

Air AB SSAB - chiné Eriksbergs

Svenskt Beijer Bygg- Company AB Mek. V k

Luossavaara- = Stål AB (75) | material AB (45) - ek. Verk-

Kiirunavaara Statsföretag stads AB

> Sveriges Berol Kemi International ; .

AB(LKAB) — Geologiska AB |AB AB Finnboda Varf AB

Luxor AB eo a b Sveriges In- Beroxo AB AB Statsföre- Götaverken

Norrbottens vesterings- af tagens Samköp -

färnverk AB bank AB Bilfragmen- Arendal AB tering AB (25) Svensk nr mr (NJA) dan QlbAoc om Götaverken

Södra SKOBS"" BSK BS Industriell Företags-

Skugsänares Sgarna AB (40) Konsult AB Bioteknik AB hälsovård AB

Cellulosa AB, Zenit ine AB Ceaverken Svenska Götaverken

Ncb (72) ”MPPINS AB (CEA) ndustr- = Motor AB

. .. -Z-Invest AB . etablerings Aa

AB Oljetransit AB Eiser AB (SVETAB) | Götaverken

AB Statens Holmsunds Svenska Angteknik AB Anläggnings- Industri- Lagerhus AB Karlskronaprovning center AB Svenska Risk varvet AB

AB Statens AB ID-kort (30) Management Kockums AB

Skogs- oa Investment AB Service AB Kockums > industrier N o Procordia Svenska Computer

(ASSD > . | |

Fake: Skifferolje Systems AB - Ne KabiVitrum AB Studsvik AB a abume Kockums

Energi- Kalmar Svenska Energi-

teknik AB Kockum AB Utvecklings system AB Svensk Kockumation AB (SU) uffinane

Energiteknisk AB Sweden Ng AB Kylfinans

1; Utveckling AB > or . Kockums Center Microdrill

AB Svensk Industri AB Japan AB (33,3) AB 30) Exportkredit 2 ; - > Laxå Bruks Swedish Vv Da (SEK) (60) AB Industrial S. V. Data Svensk Miljö Development AB teknikutveck- ke Grafiska Corporation Svenska

ling AB (SID) Varv |

Svensk Trans- Nyckelhus AB roolbox- Utveckling AB

portsystemut- Pullmax AB gruppen veckling AB LRegioninvest i Stockholm AB

SEMKO i Norr AB Uddcomb Svenska uar Sweden AB Elektriska Rockwool AB

Materielkon- Sajo Maskin trollanstal- AB (40) ten AB (SD SARA AB Svenska

Saxylle-Kil-

Petroleum sund AB

AB

Skr. 1983/84: 20

Arbhetsmark- Finansde-

nadsdeparte- partementet

mentet

Svenska Domän- Affärsverket Statens

Varv AB verket FFV Vattenfallsverk

Svenska AB Böksholms | FFV Före- 14 elproduk- Stiftelsen Brygginvest Varv Sulfitfabrik tagen AB tionsföretag Samhälls- AB

Yi energi Daomän- 1G Jas 9 eldistribu- företag Företagskapiföretagen AB AB (20) | tonsföretag tal AB (64) SWedyards Fastigh kv United Forsmarks AB Industri-

AB Skogen nr I Stirling Kraftgrupp kredit (61)

AB (50) | AB AB (74) La Le Uddevalta- - - -antbruksvarvet AB Granfjälls- AB Kärnkraft- kredit (SO - stöten Alpin utbildning (50) Post- och

AB (50) | 'ost- oc Oresundsvarvet AB Svensk Kreditbanken

Lessebo AB Energiverks- PKbanken

AB Lessebo RASEN Statskonsult Skogar AB

Svensk Svenska

Kärnbränsle- Dannina försörjning Penning-

AB (58.4) lotteriet AB System-

Svenska :

Petroleum bolaget AB AB AB Tipstjänst Svenskt AB Vin- & Kolkonsortium Spritcentralen

AB (50) Värden: |

ärdepappers-

Swedish centralen Power VPC AB (53) Service AB (SwedPower)

(55)

Skr. 1983/84: 20 6

Försvars- Jordbruksdeparte- departementet mentet Kommunikationsdepartementet

Luftfarts- Post- Statens Televerket verket verket Järnvägar (SP)

Swedair Svensk Swedish Fastighets ASG AB (74,9) | ELLEMTEL

AB (62,5) | Avfalls- Aviation AB Certus oo Utvecklings konvertering Develop- . AB Dissousgas lAB (50)

Postbolagen (50) AB ment AB AB Telei LAB

(SAKAB) (96) | (Swedavia) GDG Biltrafik |” feInves

a Umeå Buss- AB

AB Svensk ar

Laboratorie- garage AB (45) Gullivers Retjänst sebureau AB

(Svelab) (34) (37.5) Svalöf AB (50) AB Gävle Vagnverkstad

(AGEVE)

AB Land-

transport

Nora Bergslags Järnvägs AB Rimbobanans Fastighets AB Stockholms Läns Omnibus AB AB Swedcarrier Swederail Consulting

AB (30)

AB Trafik-

restauranger (TR)

United Tours AB (30)

Skr. 1983/84: 20

Social- Utbildnings- Utrikesdedeparte- departe- departementet mentet mentet

AB Aero- Apoteksbolaget Nya Kungliga Swedec Inter-

transport AB (67) Dramatiska national AB (50) (ABA) (0) 5 Een-Holmgren Teatern AB ut

AB Göta Ortopediska Kungliga Teatern Kanalbolag i Uppsala Aktiebolag

AB Svensk AB eh (Operan)

Bilprovning AB Kurorts- Svenska (52) verksamhet Statens

Swedish Språkresor AB National

Road Con-

sulting AB

(SweRoad)

Den statliga företagssektorn i juli 1983. Siffror inom parentes anger statens, Statsföretag ABs resp. Svenska Varv ABs andel i procent av aktiekapitalet i de bolag

som inte är helägda.

Företagens aktieinnehav redovisas i ett organisatoriskt register

på sid 253,

Skr. 1983/84: 20 8

De statliga företagen

Organisationstablån på sid. 4-7. omfattar 7 affärsverk. 7 kreditinstitut och 164 aktiebolag. Av dessa 178 företag har 117 fått ett eget textavsnitt.

För att ett företag skall redovisas med textavsnitt krävs att statens andel av aktiekapitalet uppgår till minst 5077 samt att företaget bedriver verksamhet av viss omfattning eller är av allmänt intresse av särskilda skäl. De 7 affärsverken och de 171 bolagen äger helt, delvis eller innehar minoritetsandelar i I 106 bolag som — tillsammans med de 178 företagen i organisationstablän (totalt 1284 företag) — redovisas i de organisatoriska och alfabetiska registren.

De 178 olika företagen, som ingår bland de statliga företagen, varierar avsevärt i storlek och representerar en mångfald olika verksamhetsinrikt-

ningar. Här finns affärsverk. kreditinstitut. industriföretag och bolag som älagts speciella uppgifter av staten, t.ex. Systembolaget AB och Penninglotteriet AB. Tabellen nedan är en sammanställning över de företag som är represen-

terade med företagsbeskrivningar. Nedan presenteras de tio största företagen inom den statliga sektorn sorterade efter olika mått.

Omsättningen/utlåningen i den statliga företagsgruppen uppgick under är

1982 (eller motsvarande) till 236 miljarder kronor. Motsvarande siffra för föregående år var 208 miljarder kronor.

Resultatet före dispositioner och skatt försämrades frän är 1981 till år 1982 med 2092 milj. kr. eller med 3544.

Ar Affärs- Kredit- Stalsfö- Svenska = Övriga Summa

verken insti- retags- Varv- aktie-

tuten greppen koncernen bolag Omsättning milj. kr. 1982 40679! 106 044? 0446 8200 71033! 236492!

1981 37 572! BR 243” - - -

Förändring i "7 +8&3 +20.2

Medelantal anställda 1982 SR 294 3778 27 74 22545 109315 I 633

Omfattar i flera fall annat redovisningsar Avser utlåning | "Inkl. kreditinstitutens utfaning

Skr. 1983/84: 20 9

Investeringarna ökade under samma tid med 3336 milj. kr. eller med 217 och faller på affärsverken och övriga aktiebolag.

Ökningen av antalet anställda uppgick till cu 9302 eller med 3 Zz.

I samband med rekonstruktionen av Statsföretagsgruppen förvärvade staten per den 31 december 1982 samtliga aktier i Statens Skogsindustrier AB (ASSD, Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB), SSAB Svenskt Stäl AB, Norrbottens Järnverk AB, NJA och Svenska Petroleum av Statsföretag AB.

Vid samma tidpunkt övertogs samtliga aktier i Zenit Shipping AB av staten från Svenska Varv AB.

Med hänsyn till detta redovisas inte vissa siffror för är 1981 då de inte är jämförbara med år 1982. De av staten övertagna bolagen redovisas för år 1982 under övriga aktiebolag.

Skr. 1983/84: 20 10 De tio största företagen inom den statliga sektorn Omsättning (milj. kr.)

Investeringar (milj. kr.)

Resultat före dispositioner och skatt (milj. kr.)

Skr. 1983/84: 20

Antal anställda

Skr. 1983/84: 20 12

Företagsbeskrivningar

Sifferuppgifterna i översiktstabellerna avser koncernuppgifter utom för affärsverken.

Arsredovisningar kan rekvireras direkt från resp. företag eller verk. För de bolag och verk som har bokslut per den 30 juni 1983 beräknas årsredovisningar finnas tillgängliga under november månad.

Affärsverken

Domänverket

Översikt 1982 1981

trmilj. kr.) (milj. kr.)

Verkets uppgift och omfattning

Domänverkets huvuduppgift är att bedriva skogsbruk och därmed sam-

manhängande verksamhet samt att förvalta den fasta egendom och de tillgångar som hör till domänverkets fond.

Domänverket förvaltar skogar fördelade över hela riket. De representerar därigenom vitt skilda förutsättningar för såväl ekonomisk hantering som biologiska tillväxttal m.m. Av landets totala produktiva skogsmark

förvaltar domänverket ca en femtedel eller omkring 4 milj. ha.

Domänverket är i sin organisation indelat i sex regioner och en nyttjanderättsdivision med resultat- och utvecklingsansvar.

I Domänkoncernen ingår idag ett 50-tal bolag. Alla ägs av holdingbolaget

Domänföretagen AB. Dotterbolagens andel av koncernens totala omsättning är ungefär 31 7.

I de flesta fall kan dotterbolagens verksamhet föras tillbaka till domän-

verkets uppgift att förvalta statens innehav av mark. Bolagen avser att ta

tillvara och vidareförädla även andra nyttigheter än den skog som växer på

marken. Dotterbolagen har grupperats i ett antal branscher: träförädling (sågverk

m. m.), energi, skogstillbehör, consulting, entreprenader, turism, tomtför-

säljning, miljöentreprenader, materialtäkter och betong m.m. Den domi-

nerande branschen är träförädling.

Skr. 1983/84: 20 13

Verksamheten under är 1982

Jämfört med föregående är har marknadsutvecklingen för svenska skogsprodukter varit spegelvänd. Sägverksindustrin har under året kunnat arbeta mot en successivt allt uillgängligare exportmarknad medan fiberindustrin fått allt svårare att avsätta sina produkter.

Domänverket har haft god avsättning för sitt virke under året. På grund av särskilt gynnsamma avverkningsförhällanden under andra halväret samt ökat uttag av skogsbränsle ökade virkesuttaget på egen mark frän 6,4

milj. m3fub är 1981 till 6,8 milj. m3fub är 1982. Virkesförsäljningen år 1982 fördelade sig i stort på följande sätt, med

1981 års tal inom parentes: Massaved och flis 3,5 milj. måfub (3.4). timmer 3,4 milj. måfub (3,2), virke på rot 0,2 milj. m3fub (0.2).

De direkta avverkningskostnaderna (drivning 1) ökade med ca 59 mellan åren 1981 och 1982, vilket var en måttlig ökning. Produktionsbetingelserna har varit goda med gynnsam väderlek och grova bestånd. Detta har lett till en högre avverkningsvolym än planerat och därmed ett högre utnyttjande av tillgängliga resurser.

Under år 1982 kostade domänverkets skogsvärd 239.2 milj. kr. (205,3).

Det motsvarar 1472 av intäkterna. För att anlägga nya skogar användes 117,1 milj. kr. (104,8), för vård av växande skogar (huvudsakligen röjning och stamkvistning) användes 52,2 milj. kr. (39,1) och för att höja produk-

tionen genom gödsling och dikning användes 45,3 milj. kr. (40,4).

Anläggningen av nya skogar lyckas allt bättre. Uppföljningen visar att planteringarna gär bra medan självföryngringarna (huvudsakligen i norra Sverige) fortfarande visar mera ojämna resultat.

Domiängruppens omsättning ökade under är 1982 tull 2522.,8 milj. kr. från

2270,7 milj. kr. under är 1981 eller med 11,1 6. Ökningen beror i huvudsak

på en ökad såväl virkes- som trävaruförsäljning. Rörelseresultatet före avskrivningar blev 352,1 milj. kr. (345,2). Efter avdrag för avskrivningar, finansiella och extraordinära intäkter och kostnader redovisas ett resultat före bokslutsdispositioner och skatt på 155,0 milj. kr. (189,4). Efter skatter kvarstod ett överskott på 82.3 milj. kr. (142,8). Enligt regeringsbeslut för perioden ären 1980— 1984 skall domänverket som avkastning på domånfonden för vart och ett av åren 1980-1984 till statsverket inleverera dels en fast del på 30 milj. kr., dels en rörlig de! motsvarande 30 Z av det redovi-

sade överskottet. Under år 1981 har dessutom regeringen vid tvä skilda

tillfällen beslutat om en höjning av utdelningen för åren 1980 och 1981 med totalt 30 milj. kr. Av överskottet efter skatt på 132,5 milj. kr. betalar

domänverket säledes för år 1982 69,8 milj. kr. (104,1) i inleverans till

statsverket.

Domängruppens investeringar uppgick till 298.0 milj. kr. (565,9). I maskiner och inventarier investerades 199.0 milj. kr. (189,5).

Räntabiliteten före skatt på gruppens totala kapital blev 7,74 (9.1). För domänverket var motsvarande räntabilitetsmäått 8,32 (11.0). Domänver-

Skr. 1983/84: 20 14

kets fastigheter är i balansräkningen lågt värderade. Om 1981 års taxeringsvärden används i stället blir motsvarande förräntning för gruppen 2,5412,8).

Framtidsutsikter

Domänverket räknar med en god efterfrågan på sitt virke under år 1983.

Med hänsyn till skogstillståndet planeras en sänkning av avverkningarna, samtidigt som gallringsandelen ökar. För skogsbrukets del beräknas kost-

naderna stiga snabbare än virkespriserna under år 1983.

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt beräknas bli betydligt lägre år 1983 än år 1982. Resultatförsämringen i domänverket motverkas något av en förväntad resultatförbättring i de träförädlande dotterbolagen.

resultatet även under är 1983.

Inkomsterna från försäljning av virke svarar för ungefär 66 26 av omsättningen. Det innebär att även små förändringar i virkespriserna ger stora utslag i resultatet. Varje minskning av virkespriserna med en krona per m? innebär en minskning av resultatet före bokslutsdispositioner och skatt i verket med 7,0 milj. kr.

De största kostnadsposterna är löner och sociala kostnader. Varje procents förändring innebär en förändring av resultatet före bokslutsdispositioner och skatt med 9,0 milj. kr.

Affärsverket FFV

Översikt 1982 1981

(milj. kr.) (milj. kr.)

Verkets anor går tillbaka till år 1552 då kung Gustav Vasa grundlade Krutbruket i Åkers Styckebruk vilket fortfarande är i verksamhet på samma plats. Namnet FFV förekom första gången år 1943 då ett antal befintliga militära verkstäder sammanfördes till en organisation. Under 1960-talet tog FFV även hand om försvarsverkstäder för underhåll. samtidigt som koncernens kunnande vidgades mot civila marknader. Sedan år 1970 tillhör FFV industridepartementet.

Skr. 1983/84: 20 IS

Verkets uppgift och omfattning

FFV är en industrikoncern med inriktning på utveckling och tullverkning av avancerade försvarssystem och civila högteknologiska verkstadsprodukter samt på kvalificerat underhåll inom militära och civila produktområden, framför allt flyg. Verksamheten har fört upp koncernen till teknisk kompetens inom elektronik, teleteknik och datorteknik. Inom dessa och angränsande områden bedriver FFV även en omfattande konsultverksamhet.

Koncernen har en speciell konstruktion genom att den består av dels ett affärsverk med två sektorer och huvudkontor i Eskilstuna, dels en rad bolag vars aktier förvaltas av FFV Företagen AB, med säte i Eskilstuna. I Sverige bedriver koncernen verksamhet på ett tjugotal orter, vartill kommer mindre försäljnings- och servicekontor samt mobila enheter.

Sektor Försvarsmateriel med ca 2200 anställda utvecklar och tillverkar försvarsmateriel, främst för pansarbekämpning. Sektorn har även verkstadsprodukter för civila ändamål samt jakt- och skyttevapen på sitt program.

Sektorledningen finns i Eskilstuna. Produktion och utveckling är förlagd till Karlstad. Vingåker och Gällö (grovkalibrig ammunition), Karlsborg (finkalibrig ammunition), Eskilstuna (finkalibriga vapen), Motala (torpeder) och Åkers Styckebruk (krut).

Sektor Underhåll med ca 3500 anställda utför underhåll åt främst det svenska flygvapnet, men bedriver också en omfattande konsultverksamhet och har en växande andel civila tjänster. Kompetensen möjliggör underhåll av både flygplan och helikoptrar med tillhörande motorer och övrig utrustning, elektronisk utrustning, industriutrusningar samt armé-, marin- och flygvapenmaterniel.

Sektorledningen finns i Arboga och verksamheten bedrivs där samt i Linköping, Östersund och Stockholm.

Verksamheten under år 1982

Resultatutvecklingen under år 1982 har varit positiv och resultatet före dispositioner och skatt uppgick till 106 milj. kr. att jämföras med 91 milj. kr. för år 1981. Faktureringen uppgick till 1596 milj. kr. att jämföras med 1521 milj. kr. föregående år.

Utvecklingen inom försvarsmaterielområdet ger på sikt anledning till oro genom främst minskade svenska anslag. FFV är också beroende av en hög exportvolym. Mot denna bakgrund har FFV ökat sina civila satsningar, vilket dock främst sker inom bolagsgruppen. Å andra sidan satsar man inom affärsverket på långsiktiga legoavtal där vissa framgångar kunnat noteras. Under året har FFV också erhållit de första beställningarna på underhållssystem för det nya flygplanet JAS 39.

Stirlingverksamhet har under året fortskridit planenligt. Tekniska framsteg har vunnits men alltjämt återstår att finna lämpliga kommersiella partners.

Skr. 1983/84: 20 16

Av resultatet före disposttioner och skatt, 106 milj. kr. kommer FFV att till staten inleverera 52,5 milj. kr.

Framtidsutsikter

Utvecklingen av försvarsmateriel ställer sig allt kostsammare, varför FFV är beroende av stora serier. Mot denna bakgrund ger minskade svenska försvarsanslag anledning till oro. Exportmöjligheterna är för vissa delar av verksamheten av helt avgörande betydelse för FFVs lönsamhet och sysselsättning. Att direkt ersätta militär produktion med civil produktion är i de flesta fall orealistiskt. Den civila verksamheten måste utvecklas

med hänsyn till de specialla affärsförutsättningar som finns inom dessa områden. Målet för framtiden är att inom hela FFV-koncernen uppnå en

fördelning mellan militär och civil produktion på 60-40 96 av leveranserna.

Luftfartsverket

Verkets uppgift och omfattning

Regelbunden civil luftfart (linjefart) bedrivs på f.n. 35 flygplatser i

Sverige. På 10 av flygplatserna förekommer endast linjefart med lätta flygplan, bl.a. linjetaxitrafik. Av de 35 trafikflygplatserna drivs 14 av luftfartsverket, medan fem är militära flottiljflygplatser, där den civila flygtrafiken administreras av luftfartsverket. Av övriga 16 flygplatser är sex militära övningsfält med kommunal huvudman och nio kommunala

flygplatser. En trafikflygplats är privatägd. Luftfartsverkets trafikflygplatser är Göteborg-Landvetter, Jönköping, Kalmar, Karlstad, Kiruna, Malmö-Sturup, Norrköping-Kungsängen, Skellefteå, Stockholm-Arlanda, Stockholm-Bromma, Sundsvall/Härnösand, Umeä, Visby samt Örnsköldsvik. Verket förvaltar dessutom en allmän-

flygplats (Eslöv).

På nämnda 14 trafikflygplatser svarar verket för marktjänst, dvs. drift

och underhåll av fält och byggnader, försörjningstjänst, bevakningstjänst och flygplatsräddningstjänst. Ramp- och expeditionstjänst utförs 1 viss

Skr. 1983/84: 20 17

utsträckning av luftfartsverket. Vidare svarar verket för flygtrafiktjänst Ulygtrafikledning) för civil och militär luftfart.

Verkets driftkostnader täcks genom trafikavgifter, hyror och arrenden m. m. Den civila luftfartens kostnadsansvar innebär bl. a. att luftfartsverket skall bedriva sin verksamhet så att full kostnadstäckning erhälls och så att ett överskott uppnås, som motsvarar räntekravet på det av stat och

kommun tillskjutna investeringskapitalet. Investeringarna finansieras dels av staten och dels, när det gäller flyg-

platsanläggningar, av staten och berörda kommuner gemensamt.

Luftfartsverket medverkar som myndighet till en tillfredsställande trans-

portförsörjning till lägsta möjliga kostnad för konsumenterna samt bidrar till utvecklingen av den civila luftfarten inom givna trafikpolitiska och luftfartspolitiska ramar. Myndighetsfunktionen avser bl. a. överinseende

av flygsäkerheten avseende civil luftfart, tillståndgivning, godkännande av

flygbiljettpriser samt medverkan vid planering av flygplatsnätet i landet.

Verksamheten under verksamhetsåret 1982/83

Flygtrafikutvecklingen

På de statliga flygplatserna expedierades 9,1 milj. passagerare under verksamhetsåret 1982/83, en ökning med 3 7: jämfört med verksamhetsåret 1981/82. Antalet landningar var oförändrat jämfört med föregående är och uppgick till 276 000.

I utrikes linjefart ökade antalet passagerare med 22 och antalet landningar med 2.

I inrikes linjefart avreste 4,1 milj. passagerare, en ökning med 117. Antalet landningar ökade med 6 ec.

En vändning i negativ riktning för chartertrafiken inträffade under hös-

ten 1982, efter den svenska devalveringen. Passagerarantalet minskade med 1156 till 1,9 milj. och landningsfrekvensen med 15 Zz till 7 500.

Antalet landningar i taxi- och allmänflyg minskade i omfattning. Antalet passagerare i taxiflyg utgjorde under 1982/83 ca 27 000, en ökning med 84.

Den totala flygfrakten under verksamhetsåret 1982/83 uppgick till 65 000, vilket är en ökning med 276 jämfört med föregående budgetår. Under samma period befordrades 17 000 ton post, en ökning med 44.

Ekonomi m. m.

Luftfartsverkets totala intäkter uppgick under verksamhetsäret 1982/83

till 822,1 milj. kr.. vilket är en ökning med 71,0 milj. kr. eller 9,5 72 jämfört med verksamhetsåret 1981/82. Verkets intäkter är till största delen flygtra-

fikberoende och bestär främst av landnings- och passageraravgifter, under-

väpsavgifter samt stationstjänstavgifter. De sistnämnda utgör avgifter för

service i form av incheckning, bagagehantering m. m. på verkets flygplat-

ser. Gynnsam utveckling har under verksamhetsåret konstaterats vad gäller intäkter från den inrikes linjefarten, medan den utrikes linjefartens

2 Riksdagen 1983!/84. I saml. Nr 20

Skr. 1983/84: 20 18

intäktsandel. Övan nämnda trafikavgifter inklusive avgifter för hangarer och flygplansparkering utgjorde ca 607 av de totala intäkterna. Bland övriga intäkter kan främst nämnas diverse hyres- och omsättningsintäkter samt ersättning för utförd flygtrafiktjänst på de militära flygplatserna. Dessutom har en ökad internationell utbildning vid Flygtrafikledningsskolan på Sturup inneburit omfattande intäkter under året. Luftfartsverket har i stark konkurrens med andra länder tecknat två avtal om utbildning av

flygtrafikledare åt Saudi-Arabien. Detta har för verksamhetsåret 1982/83

inneburit intäkter på ca 25 milj. kr.

Kostnaderna uppgick verksamhetsåret 1982/83 till 729,4 milj. kr., en ökning med 51,2 milj. kr. eller 7,56. Av de totala kostnaderna utgjorde

löner (inkl. sociala avgifter) ca hälften. Andra stora kostnadsposter är

ersättningar till andra myndigheter för utnyttjade tjänster samt avskrivningar. Luftfartsverket skall också betala räntor till kommuner på tillskjutet investeringskapital. Dessa räntekostnader utgjorde 46,3 milj. kr. och motsvarar ca 77 Ze av det fulla förräntningskravet till kommunerna.

Överskottet för inleverans till staten utgör för verksamhetsåret 1982/83

98,9 milj. kr. För att klara full förräntning av statskapitalet hade krävts 127,7 milj. kr.

De totala investeringsutgifterna uppgick under verksamhetsåret 1982/83 till 295,2 milj. kr. Av dessa avser 243,2 milj. kr. investeringar i flygplatser, 37,6 milj. kr. investeringar i anläggningar för flygtrafiktjänst en route och 14,4 milj. kr. i fordon, maskiner och utrustning.

Genomsnittligt antal anställda (uttryckt som årsanställda) i luftfartsverket var verksamhetsåret 1982/83 2422 personer, vilket är en minskning

med 32 personer jämfört med föregående verksamhetsår.

Framtidsutsikter

Enligt verkets långtidsbedömning med prognos över flygtrafikens utveckling kommer passagerarantalet i utrikes linjefart och chartertrafik att

öka med i genomsnitt 3 26 om året till och med år 1985 och inrikes linjefart med 4,5.

De förutsättningar som luftfartsverkets tioårsplan för resultatutjämning över perioden 1977/78—1986/87 ursprungligen byggde på har successivt

förändrats. Som exempel kan nämnas lägre trafikutveckling än beräknat

verket successivt begränsat resursåtgången genom verksamhetsföränd-

ringar och rationaliseringar.

Skr. 1983/84: 20 19 Postverket

Texten avser verksamhetsåret 1981/82.

Verkets uppgift och omfattning

Postverket är ett affärsdrivande verk med huvuduppgift att svara för

poströrelsen och postgirorörelsen, dvs. att förmedla skriven, tryckt eller

på annat sätt framställd information, mindre varusändningar (lättgods)

samt betalningar. Verket driver också annan verksamhet. Postverket utför sålunda uppdrag åt staten — t.ex. skatteuppbörd och utbetalningar av

pensioner och barnbidrag — och åt PKbanken — främst insättningar och uttag på bankböcker, men också vissa andra tjänster. Postverket utför

även tjänster åt andra banker. Vidare driver verket busstrafik i Norrland,

sköter upphandling av kontorsmateriel för statsverket och bedriver industriell verksamhet, i första hand för att tillgodose postverkets eget behov:

tryckeri, mekanisk verkstad, bil- och bussverkstäder.

Postens dotterdöretag Postbolagen AB har fem dotterbolag. De är bland andra: Tidningstjänst AB som sköter samdistribution av dagstidningar, Postens Transporttjänst AB som distribuerar gods med budbilar samt Postens Värdeservice AB som utvecklar och marknadsför rationella värdetransportlösningar för Posten, bankväsendet och handeln.

Verksamheten under verksamhetsåret 1981/82

Marknadsföringen av brevtjänsterna har under 1981/82 dominerats av det nya portosystemet som infördes den 1 juni 1981.

Syftet med portoreformen var för det första att skapa förutsättningar för en säkrare basservice, genom att minska andelen post som skall övernattbefordras. För det andra syftade reformen till att åstadkomma en mera marknadsanpassad taxesättning genom att dels lämna mängdrabatt vid större sändningar, dels slopa innehållstaxeringen som uppfattades som orättvis och krånglig. Det nya portosystemet bygger på en normaltaxa för

brev, som ger övernattbefordran. Denna kompletteras med en ekonomi-

taxa med utdelning av försändelser på tredje vardagen efter inlämningen. För att ekonomitaxan skall kunna utnyttjas måste minst 100 försändelser

lämnas in samtidigt på postkontor.

Skr. 1983/84: 20 20

Speciella åtgärder har vidtagits för att anpassa det nya taäxesystemt till kundgrupper. som inte har möjlighet att utnyttja det nya systemets fördelar. Sälunda har användningsområdet för rabattfrimärken för privatpersoner utökats. Idéeila allmännytviga föreningar fär skicka en särskild variant av ckonomibrev, s.k. föreningsbrev, mot förmänligt porto. Genom uppdelningen av brevposten i två skilda behandlingsströmmar kommer

den brådskande posten väsentligt snabbare till sortering vilket medverkat

till en kvalitetsförbättring.

Under budgetåret 1981/82 ökade antalet inlämnade masskorsband med 676 (+47). Gruppkorsbanden, Postens oadresserade försändelser till vissa mottagargrupper, ökade under 1981/82 med 117 (—-189:). Posten har

således lyckats vända den nedåtgående trenden trots stark konkurrens från privata utdelningsföretag.

Varubefordran per post sker i huvudsak genom postpaket. Konkurrensen på lättgodsmarknaden är hård men Posten har hävdat sig väl. Antalet

postpaket har dock minskat med 2226 under 1981/82 jämfört med föregående budgetår. Den främsta anledningen till minskningen är att många paket-

kunder efter portoreformen har använt sig av möjligheten att skicka varor i ekonomibrev.

Postutdelningsdistrikten i tätorter ökar efter hand som bebyggelsen växer ut. Den 31 december 1981 fanns 7 320 brevbäringsdistrikt (7 229).

Postens kontorsnät består f.n. av drygt 1800 postkontor, i huvudsak

belägna i tätorter. Vidare finns ca 2700 lantbrevbäringslinjer. Landsbyg-

den betjänas också av ca 400 postställen. I utpräglad glesbygd förmedlas både försändelser och betalningar via s. k. postväskor.

Antalet postkontor i tätorter har sedan flera år totalt sett ökat som en

följd av den fortgående flyttningen från landsbygd till tätort.

Trots att kundunderlaget på landsbygden minskar, förbättras landsbygdens postservice totalt sett. Under år 1981 utökades lantbrevbäringsnätet med ca 2000 km och den totala linjelängden vid slutet av året uppgick därmed till 207 000 km. Totalt betjänades vid budgetårsskiftet ca 653000 fasta hushåll och ca 187000 tillfälliga hushåll av lantbrevbärare.

För att servicen i postkassorna och i lantbrevbäring på sikt skall kunna

bibehälla sin nuvarande nivå, krävs en intensiv satsning på att finna nya uppdrag, som kan ersätta det väntade bortfaller av ”traditionella” kassatjänster. Det totala antalet PKbankstransaktioner i postkassorna minskade något,

delvis beroende på att Bankomat-systemet har byggts ut kraftigt. Av de ca 370 automater som nu ingår i systemet sköter postkontoren ett 70-tal för PKbankens räkning. Under första halvåret 1982 beräknas ca 8 milj. uttag

ha gjorts i Bankomat i stället för i postkassa eller hos lantbrevbärare.

Skr. 1983/84: 20 2

Postgirot

Postgirots huuvduppgift är att förmedla betalningar. medverka till att betalningar underlättas och i övrigt främja ändamålsenliga betalningsmetoder. Postgirots in- och utbetalningar förmedlas av postkontoren och lantbrevbärarna. Härutöver kan betalningsuppdrag mellan konton sändas direkt till Postgirot för bokföring (s. k. gireringar).

En väsentlig del av Postgirots verksamhet är entreprenadverksamhet

som utförs åt PKbanken. Det innebär att Postgirot sköter den dagliga, centrala hanteringen av person- och girokapitalkonton samt delar av sparkontona.

Antalet postgirokonton har under året ökat med 922 och uppgick den 30

juni 1982 till 1 128638 konton.

Antalet betalningsuppdrag ökade under budgetåret med 254 till 336

miljoner, varav 180 miljoner var inbetalningar, 23 miljoner utbetalningar och 114 miljoner gireringar. Gireringarna svarade för den kraftigaste ök-

ningen. vilket får ses som ett positivt resultat av genomförda marknadsaktiviteter som t. ex. cykellöppet PostGirot Open. 400000 människor beräk-

nas ha sett tävlingen som blev en stor PR-mässig framgång för Postgirot.

Det förmedlade beloppet steg med 8 27 till 3 626 miljarder kronor. Postgirots andel av det förmedlade beloppet på giromarknaden (betalningar via post- och bankgirosystemen) är nu 86,7 96 (86.8).

Under budgetåret bokfördes på personkonton 87 miljoner transaktioner (79) till ett belopp av 237 miljarder kronor (208). Under samma tid gjordes sammantagt 19 miljoner (20) insättningar och uttag på PKbankens sparkonton som öppnats på posten.

Personal

Postverket är ett av landets största företag med ansvar för närmare värt hundrade arbetstillfälle i Sverige. Antalet anställda uppgick vid mitten av

budgetåret till 63 500 (63 557) personer. Av dessa var 39,3 Z (40.0) anställda på deltid. Uttryckt i årsarbetskrafter var personalstyrkan under budget-

året i genomsnitt 48 100 (48 070) dvs. i stort sett oförändrad i förhållande till

verksamhetsåret 1980/81.

Ekonomi

Rörelseintäkterna i Posten uppgick under verksamhetsåret 1981/82 till 7680.2 milj. kr. (6849,8). Därav utgjorde portointäkterna inkl. ersättning

för tjänstepost, 4316,4 milj. kr. (3827,8) och avgifterna i tidningsrörelsen

510,5 milj. kr. (4SE.1D). Personalkostnaderna uppgick till 5514,4 milj. kr.

(5143.5). Efter extraordinära poster och bokslutsdispositioner uppgick

överskottet till 118,0 milj. kr. (162,4). Enligt gällande förrättningskrav skall Posten inleverera 86,5 milj. kr. (64,6) till statskassan, vilket motsvarar en förräntning med 10.75 22 (9,5) på det av staten tillskjutna kapitalet. Resterande del av överskottet 31.5 milj. kr. (97,8) föreslås bli avsatt till konsolideringsfonden.

Skr. 1983/84: 20 ta [NA

Från det statliga investeringsanslaget har under året lyfts 234.2 milj. kr. Därutöver har den extra avskrivningen av statskapitalet med 300 milj. kr. påverkat statskapitalet. Statskapitalet uppgick därmed till 657,3 milj. kr. (723,2) per den 30 juni 1982.

Framtidsutsikter

Den snabba teletekniska utvecklingen kommer med all sannolikhet att förändra det nuvarande kommunikationsmönstret. Konkurrensen. framförallt på brevmarknaden, skärps och effekterna på posttrafiken kan bli både positiv och negativ. Postverksamhetens personalintensitet gör att det i ett längre perspektiv kan bli billigare med telekommunikation än med

traditionell postbefordran. Postverket marknadsför sedan den 1 januari

1982 i samarbete med Televerket telefax, dvs. färrkopiering, som kan utnyttjas av kunder som inte har abonnemang på egen telefaxterminal.

Utvecklingen av nya produkter och tjänster för postkontoren har intensifierats under det gångna året. Förutom vidareutvecklingen av biljettbok-

ningssystemet för teatrarna har samarbete inletts med idrottsrörelsen.

Föreningar, arrangörer och arenaägare har gemensamt med Posten lagt grunden till ett försäljningssystem för alla typer av biljetter. I samarbete

med Sveriges Turistråd utvecklas ett bokningsservicesystem för svensk

turism, BOKSER. Systemet skall kunna betjäna resebyråer, turistbyråer och även hotell och stuganläggningar. Även ett lokalbokningssystem för bokning av kommunernas lokaler. typ skolsalar. idrottsanläggningar o. dyl är under utveckling. Posten följer idag mycket noga utvecklingen av

den nya tekniken på informationsområdet, exempelvis teledata.

Statens Järnvägar (SJ)

Verkets uppgift och omfattning

SJ är ett affärsdrivande verk, som bedriver gods- och persontrafik på

järnväg samt busstrafik och färjetrafik. Kompletterande verksamhet be-

drivs inom ett antal dotterbolag.

SJ:s bannät omfattade vid slutet av verksamhetsåret 1981/82 drygt 11700

km järnväg i huvudspår, vilket var ca 95 2 av de svenska järnvägarna. SJs busstrafik trafikerade en väglängd av ca 21000 km.

Skr. 1983/84: 20

Vagnparken för järnvägstrafiken bestod av ca 42700 godsvagnar med en lastkapacitet på H,3 milj. ton samt drygt 2000 person- och motorvagnsfördon med ca 111000 sittplatser. 6600 sovplatser och 3400 platser i hggvagnar. Busstrafiken ombesörjides med ca 1500 fordon.

Till den i samarbete med uttändska järnvägar drivna färjetrafiken bidrog

SJ med tågfärjor på lederna Trelleborg— Sassnitz och Malmö Köpen-

hamn.

Verksamheten under verksamhetsåret 19811/82

SJs totala godsmängd minskade under verksamhetsåret med 94. Nedgången förklaras främst av den fortsatt svaga konjunkturen men samman-

hänger också med den långdragna internationella stålkrisen. Malmtrans-

porterna minskade under verksamhetsåret 1981/82 med nästan 4 milj. ton.

vilket motsvarade nära 90772 av den totala godsmängdens nedgång från föregående år.

Persontrafikens tredje lågprisår verksamhetsåret 1981/82 inleddes med

en kraftig ökning av resorna i 2 klass. Uppgången berodde till stor del på

”jubilcumsbiljetten”". som såldes under juni-december 1981. Från årsskiftet 1981-1982 minskade tågresandet i 2 klass delvis beroende på SJs problem med vintertrafiken. Dessutom medförde de av statsmakterna den I januari 1982 införda rabattkorten för pensionärer och studerande att

dessa grupper inte reste i samma omfattning som tidigare, då rabatten

gällde utan extrakostnaden för rabattkort. Sett över hela verksamhetsåret

visade 2-klassresandet en i stort sett oförändrad volym jämfört med föregå-

ende år. Däremot minskade resandet i I klass med 7946.

SJ:s bussar körde sammanlagt 89 milj. km.

På färjelederna överfördes bl. a. 5,6 milj. ton järnvägsgods och 7,7 milj. resande. På tågfärjorna överfördes även sammanlagt 675000 bilar och bussar. Lastbilsgodset uppgick till 1,2 milj. ton.

SJ:s totala omsättning (exkl. finansiella och extraordinära poster) ökade med 1074 till 6833 milj. kr. Härav utgjorde intäkterna i gods- och persontrafik 44 resp. 2996, stallig ersättning för olönsam trafik m.m. 1392 och busstrafikintäkter 9 7: samt övriga intäkter 596.

Kostnaderna steg med 977 till 6363 milj. kr., varav personalkostnader

4 524 milj. kr. Fr.o.m. verksamhetsåret 1981/82 redovisar SJ avskrivningar enligt plan som rörelsekostnad och avskrivningar utöver plan som bokslutsdisposition. Avskrivningarna enligt plan uppgick till 504 milj. kr. I enlighet med

1979 års trafikpolitiska beslut erhölls en kostnadsavlastning för rabatter m.m. inom persontrafiken med 180 milj. kr., som användes för att minska avskrivningarna enligt plan. Resultatet efter finansiella och extraordinära poster men före bokslutdispositioner blev ett överskott om 161 milj. kr.

Efter avdrag för bokslutdispositioner redovisade SJ ett underskott om 445 milj. kr. Underskottet har täckts genom särskilt anslag från staten.

Skr. 1983/84: 20 24

Förräntningskravet på statskapitalet uppgick till 229 milj. kr. efter nedsättning med 84 milj. kr. enligt statsmakternas beslut. Investeringarna uppgick till 1945 milj. kr. varav SJ självfinansierade 6177 genom avskrivningar och försåld material m. m. De fasta anläggningarna tillfördes totalt I 105 milj. kr. varav 505 milj. kr. för bangårds- och spårstandardarbeten, 94 milj. kr. för signalanläggningar och 104 milj. kr. för eldriftsanläggningar. I rullande järnvägsmateriel investerades 608 milj. kr. varav 258 i lok och motorvagnar, 95 milj. kr. i personvagnar och 179 milj. kr. i godsvagnar. Investeringar inom ersättningsberättigade järnvägslinjer och försvarsberedskap m. m. 126 milj. kr. har avskrivits med medel från staten.

Televerket

+ Preliminära uppgifter

Verkets uppgift och omfatining

tTextavsnittet avser moderbolaget Televerket.)

Televerket skall tillgodose samhällets behov av moderna telekommunikationer. Verksamheten innefattar marknadsföring, anläggning, drift och underhåll av utrustning för rörelsegrenarna ljud, text. data. bild och kommersiell radio. Televerkets uppgift är att aktivt följa utvecklingen på tcleområdet och omsätta den till ett marknadsanpassat utbud av produkter och tjänster. Ljudrörelsen är den största verksamhetsgrenen. Den svarar för ca 852 av de totala intäkterna.

Televerket ombesörjer även distribution av ljudradio- och televisionsprogram samt uppbörd av avgifter för televisionsmottagare.

Verksamheten under verksamhetsåret 1982/83

Televerkets expansion har fortsatt inom flertalet rörelsegrenar under budgetåret 1982/83.

Antalet beställningar av nya telefonapparater uppgick till 618300 (522800). Antalet telefonapparater i televerkets nät var 7 261448 den 30 juni 1983. Detta innebär en ökning av telefontätheten under budgetåret från 842 till 872 apparater per 1000 invånare och Sverige är därmed fortfarande det teletontätaste landet i världen. Den inländska telefontrafiken — såväl lokal- och närtrafiken som rikstrafiken — är sedan år 1972

Skr. 1983/84: 20 25

fullständigt automatiserad. Möjligheterna till automatisk telefontrafik med utlandet fortsätter att öka och under budgetäret har mer än 9542 av utlandstrafiken kopplats automatiskt.

Datakommunikationsrörelsen fortsätter att öka I omfattning. Televerket

tillhandahåller sedan år 1962 modemutrustningar på abonnemangsbasis för

dataöverföring över dels det allmänna telefonnätet, dels förhyrda ledning-

ar. I samarbete med teleförvaltningarna i Danmark. Finland och Norge har

arbetet pågått med att bygga upp ett nordiskt allmänt datanät, Datexnätet. Datexnätet togs i kommersiell drift den I september 1981. Vid utgången av

budgetåret 1982/83 uppgick antalet abonnenter i Sverige till ca 3900. Expansionen av telexrörelsen har fortsatt. Antalet telexanslutningar i televerkets nät ökade från 16 500 vid budgetärets början till 17 300 vid dess slut, en ökning med 4,3 5c. Under budgetåret 1982/83 har 6 TV1- och 17 TV2-sändare tagits i bruk.

Vidare har 8 FM-sändare för riksprogrammen och lokalradion samt 18 FM-

sändare för närradion tagits i bruk. Vid utgången av budgetåret var mottag-

ningsmöjligheterna för landets befolkning för ljudradions tre program praktiskt taget 10076. för TVI 99,67 och för TV2 99,5 22. För att öka TV1/ TV2-täckningen kommer under de närmaste åren ytterligare ett tjugotal

TV-stationer att uppföras per år. Planering pågår beträffande utformningen

av de fjärde och femte FM-näten.

Televerkets industridivision, Teli. med televerkstäder i Nynäshamn,

Vänersborg, Sundsvall, Kristinehamn och Skellefteå har till uppgift att

tillverka och förse i första hand televerket med modern telemateriel, såsom automatstationer, abonnentväxlar, telefonapparater m.m. Den totala faktureringen uppgick under verksamhetsäret 1982/83 till I 194 milj. kr.. varav ca I 123 milj. kr. avsåg materielleveranser till televerket.

Rörelseintäkterna under budgetåret 1982/83 för televerket uppgick till

11445 milj. kr., en ökning med 99: jämfört med föregående budgetår. Drift-, tillverknings- och administrationskostnader ökade med ca 1877 och uppgick till ca 7384 milj. kr.

Efter bokslutsdispositioner, i huvudsak avskrivningar utöver plan redovisar televerket ett nettoresultat på 252 milj. kr.. vilket motsvarar för- "räntningskravct på det i medeltal disponerade statskapitalet.

Beträffande rundradioverksamheten gäller att de löpande kostnaderna

för produktion och distribution av programmen liksom utgifter för investeringar samt avgiftsinkassering och kontroll bestrids med avgiftsmedel.

Eventuella överskott tillförs en för ljudradion och televisionen gemensam

fond. som sedan den I juli 1977 förvaltas av riksgäldskontoret.

Rundradions intäkter för budgetåret 1982/83 var 2110 milj. kr.. kostna-

derna ca 2086 milj. kr. och resultatet följaktligen ett överskott med ca 24

milj. kr.

Televerkets investeringar tinkl. rundradio) uppgick till 4621 milj. kr..

varav 1733 milj. kr. över statsbudgeten. Enligt statistik från Veckans Affärer är televerket det företag som investerar mest i Sverige.

Skr. 1983/84: 20 26

Televerkets personal uppgick vid ingången av år 1982 till 43 826. Vid slutet av äret hade antalet anställda minskat med 229 personer till 43 597. Statens Vattenfallsverk

+ avser kraftverksrörelsen

Historik

Vattenfall grundades år 1909 genom att Trollhätte kanal- och vattenverk, som haft till uppgift att utnyttja vattenkraften m.m. i 'Trollhättefallen. ombildades till ett nytt statligt verk, Kungliga Vattenfalisstyrelsen seder-

mera Statens Vattenfallsverk, med hela riket såsom verksamhetsområde.

Vattenfall fick till uppgift att bl.a. främja utbyggnaden och tillgodogörandet av vattenkraften i riket, ombesörja utbyggnaden och driften vid elektriska kraftverk samt handha anförtrodda delar av statens kanalrörelse.

Under perioden från bildandet fram till år 1919 uppbyggdes verksamheten genom utbyggnad av de. för den tiden, stora vattenkraftstationerna Trollhättan, Älvkarleby och Porjus. Elförbrukningen ökade snabbt. mycket beroende på högkonjunkturen under första världskriget.

Under tiden 1920— 1939 fortsatte elförbrukningen att öka om än i något

långsammare takt. Under första delen av denna tid stabiliserades verksamheten genom utbyggnad av vattenkraftstationer i södra och mellersta Sverige. Under den senare delen inleddes utbyggnaden i mellersta Norrland.

Under 1920-talet påbörjades även utbyggnad av ledningsnät för överfö-

ring vid 200 (kV) kilovolts spänning i landets södra och mellersta delar. Genom utbyggnad av vattenkraftstationer i Norrland erfordrades så små-

ningom förstärkning av överföringsnätet från dessa produktionscentra i

norr till konsumtionscentra i söder. Är 1938 var hela landet sammankopplat via stamnätet (200 kV). Det andra världskriget innebar en kraftig ökning av elförbrukningen. Ökningen har sedan fortsatt under hela efterkrigstiden för att först mot

mitten av 1970-talet visa en stagnerande tendens.

Den stora ökningen i förbrukningen har medfört stora utbyggnader av

vattenkraften främst i de norrländska älvarna under 1950- och 1960-talen.

Skr. 1983/84: 20 27

Fr.o.m. 1970-talets början har Vattenfall varit engagerat i utbyggnad av två kärnkraftsanläggningar i större format efter en försöksperiod under 1950- och 1960-talen. På grund av debatt om det svenska kärnkraftsprogrammet har idrifttagningen av delar av kärnkraftsanläggningarna fördröjts till början av 1980-talet.

Under 1970-talet byggde Vattenfall dessutom nio oljedrivna värmekraft-

stationer varav sju gasturbinstationer.

Under efterkrigstiden har det svenska stamnätet byggts ut väsentligt

innebärande bl. a. överföring med upp till 400 kV spänning.

Statsmakterna beslutade år 1946 att Vattenfall skulle bygga ut och driva stamnätet men att andra kraftföretag efter överenskommelse skulle få

överföra ström på detta.

De delar av storkraftnätet som genom avtal står öppna för andra stora kraftproducenter kallas stamnätet och omfattar 12530 km.

Genom utbyggnad av storkraftnätet blev det möjligt för alla stora kraftproducenter att genom utbyte av kraft erhålla bästa möjliga användande av såväl produktions- som distributionsapparaten. Sådan samkörning inleddes bland de svenska kraftföretagen under 1940-talet och har successivt förbättrats samt utbyggts till att omfatta även de nordiska grannländerna.

Verkets uppgifter

Vattenfall skall enligt sin instruktion handha statens kraftverksrörelse

och kanalrörelsen vid Trollhätte kanalverk samt verka för en rationell elförsörjning inom riket.

Kraftverksrörelsen omfattar produktion, distribution och försäljning av

elenergi samt överföring av elenergi på storkraftnätet.

I ekonomiska termer uttryckt är målet att i konkurrens med andra företag i branschen framställa företagets produkter och tjänster till lägsta möjliga kostnad. Vattenfalls intäkter skall — förutom att täcka löpande kostnader - medge ullfredsställande avskrivningar och därutöver kunna lämna ett överskott som utgör skälig förräntning av disponerat statskapital.

Utvecklingen under senare år inom energiförsörjningen har motiverat att Vattenfall engagerat sig på nya områden inom energiverksamheten såsom utveckling av solvärme-, värmepump- och vindkraftteknik.

Vattenfall ombesörjer också i samverkan med totalförsvarets övriga

myndigheter beredskapsplanläggning av rikets elförsörjning.

Verkets omfattning

Produktionen av den elektriska kraften sker dels i ett sjuttiotal egna och delägda vattenkraftstationer, dels i hel- och delägda värmekraftstationer.

Vattenkraftstationerna ligger till största delen i de norrländska älvarna.

Dessutom finns vattenkraftstationer i Dalälven, Göta älv och Motala

ström. Lule älv är landets mest kraftproducerande älv. I denna älv ligger

Skr. 1983/84: 20 28

Harspränget som är den största vattenkraftstationen på 940 MW (megawatt — 1000 kilowatt) installerad effekt.

Vattenfalls konventionella värmekraftanläggningar utgörs av fyra egna oljekondensstationer samt elva gasturbinstattoner i Svealand och Götaland inkl. Gotland. Vattenfall driver Ringhals kärnkraftstation vid Varberg på västkusten där tre block med en sammanlagd effekt om 2465 MW har tagits i drift. Ett fjärde block om 915 MW är under idrifttagning som beräknas vara avslutad under första halvåret 1984.

På ostkusten i norra Uppland ligger Forsmarks kärnkraftstation som ägs av Forsmarks Kraftgrupp AB med Vattenfall som majoritetsdelägare. Två av stationens tre block är tagna i drift och det tredje är under byggnad med beräknad idrifttagning under är 1985.

Det svenska storkraftnätet består nu av kraftledningar med 220- och 400 kilovolts spänning med en sammanlagd längd av 14314 km varav 12 566 ägs

av staten.

Den clenergi som produceras i Vattenfalls egna och delägda anläggningar säljs direkt engros till större industrier. SJ samt kommunala energiverk och andra återdistributörer. Vattenfall har dessutom en egen detaljdistribution med ca 285000 abonnenter samt driver även detaljdistributionsverksamhet tillsammans med kommuner och enskilda företag.

Samarbetet i delägda produktions- och distributionsanläggningar tillsam-

mans med kommuner och andra intressenter sker i bolagsform där Vatten-

fall i regel har majoritetsställning i bolagen.

Samverkan i bolagsform sker även inom andra verksamhetsområden som berör energisektorn.

Vid årsskiftet 1979/80 bildade Vattenfall efter statsmakternas godkännande ett förvaltningsbolag, Svensk Energiverksgrupp AB (SEAB) med uppgift att bl.a. administrera statens aktiemmnehav i eldistributions- och energiverksbolag. År 1982 omsatte SEAB-koncernen drygt en halv miljard kronor.

Vattenfall förvaltar aktier i fjorton produktionsbolag bland vilka Forsmarks Kraftgrupp AB är det största. Dessutom förvaltar Vattenfall akticrna i åtta distributionsbolag utöver de sjutton som förvaltas av SEAB. Vattenfall förvaltar aktier i nio bolag med andra uppgifter inom energiom-

rådet bland vilka Svenska Petroleum AB är det största.

Vattenfall deltar dessutom i ett viktigt samarbete tillsammans med andra

kraftföretag i Sverige och de nordiska grannländerna för att genom kraftutbyte uppnå bästa utnyttjande av de berörda företagens produktions- och

distributionsanläggningar. Kraftutbytet sker via ett tiotal samkörningsförbindelser mellan Sverige, Danmark, Norge och Finland. Det nordiska

elkraftsamarbetet sker till stor del inom organisationen Nordel.

En viktig del av Vattenfalls verksamhet är att projektera och uppföra de

anläggningar som behövs i kraftverks- och kanalrörelserna.

Skr. 1983/84: 20 29

Verksamheten under verksamhetsäret 1982/83 Produktion och försäljning

Vattenfalls elproduktion inkl. andels- och ersättningskraft från andra

företags kraftstationer uppgick under 1982/83 till 48600 GWh (miljoner kilowattimmar) motsvarande ca 5022 av landets totala elproduktion. Detta innebär en ökning med 736 GWh.

Denna ökning består av en ökning i kärnkraftproduktion med I 172 GWh

eller 697 samtidigt som vattenkraftproduktionen minskade med 270 GWh eller 192 och den konventionella värmekraften minskade ytterligare från

544 GWh till 428 GWh.

Vattenkraftproduktionen uppgick tull 28674 GWh och svarade därmed för 5996 av elproduktionen. Årets produktion understeg såväl beräknad

produktion som normaiårsproduktion. Produktionen blev mindre än tillrin-

ningen som uppgick till 10992 av normalärsvärdet.

Kärnkraften svarade för 40Z av Vattenfalls elproduktion. I kärnkraftproduktionen inräknas 8392 GWh från Forsmarksverket som ägs till

knappt 752 av Vattenfall genom Forsmark Kraftgrupp AB. Produktionen i Ringhalsverket blev I 1106 GWh. På grund av fel i ängge-

neratorerna i Ringhals 3 har detta block drivits med reducerad effekt sedan

våren 1982. Blocket avställdes i juni 1983 för ombyggnad av änggeneratorerna.

Motsvarande ombyggnad påbörjades under hösten 1982 på block 4 i

Ringhals och avslutades under våren 1983. Under maj månad äterupptogs provdriften och vid halvårsskiftet hade nästan full effekt uppnätts.

Energitillgänglighetsfaktorn för kärnkraftblocken var under året god vid

en internationell jämförelse. Sålunda hade block I och 2 i Ringhals en

tillgänglighetsfaktor på 73 20 resp. 6492 och block I och 2 i Forsmark 78 44 resp. 774. Ett medelvärde för kärnkraftreaktorerna i hela världen är 65 4.

Ytterligare ett lägsta årsvärde för produktionen i konventionella värmekraftverk sedan är 1965 noterades med 428 GWh.

Vattenfalis försäljning av fast kraft ökade med 2302 GWh eller 5976, medan försäljningen av tillfällig kraft minskade med 447 GWh eller 84. Försäljningen av fast kraft ökade till återdistributörer, egen detaljdistribution samt i synnerhet till andra kraftföretag i Sverige och de nordiska grannländerna. För den senare gruppen redovisas en ökning med 2554.

82. Leveranserna ökade till den kemiska industrin och tll stålverk och andra metallverk samt ull verkstadsindustrin. Nedgång i leveranserna skedde till malmgruvor och massa- och pappersindustrin samt för cementoch tegelindustrin.

Till gruppen övriga konsumenter noteras en minskning i leveranserna med 1354 samtidigt som leveranserna till kommunikationer minskade med 206.

Skr. 1983/84: 20 30

Den totala exporten minskade med 937 GWh bestäende av en ökning av den fasta exporten med 55 GWh och en minskning av den tillfälliga expor- 1en med 992 GWh.

Nedgängen i de tillfälliga leveranserna beror till större delen på minskningen i den tillfälliga exporten.

Kruftverksrörelsen Resultat

Intäkterna från den fasta kraftförsäljningen ökade med nästan 132: på grund av högre försäljningsvolym och höjda taxor på grund av att indexoch energipristilläggen slagit igenom i tarifferna samt höjda säkringstarif-

fer. Intäkterna från den tillfälliga kraftförsäljningen ökade från 474 milj. kr.

till 558 milj. kr.. trots minskad försäljningsvolym på grund av högre medelpriser än under föregående är. Samtliga rörelseintäkter ökade från 9227

milj. kr. 1981/82 till 9753 milj. kr. 1982/83 elier 674. Borträknas arbeten ät utomstående blev ökningen 946 milj. kr. eller 13 2.

Rörelsekostnaderna ökade från 6423 milj. kr. 1981/82 ull 6739 milj. kr.

1982/83 eller med 5'Z. Exkl. arbeten åt utomstående uppgår ökningen till

736 milj. kr. eller 1696.

Kostnaderna för kraftproduktionen blev 568 milj. kr. högre än föregående år och översteg de beräknade med 696 milj. kr. Kostnadsökningen hänför sig med 240 milj. kr. till den skatt på äldre vattenkraft som infördes från den I januari 1983 samt med 225 milj. kr. till devalveringen av den svenska kronan hösten 1982. Devalveringen har främst fördyrat produk-

tionen i Forsmarkverket på grund av kursförluster på Forsmarks Kraft-

grupp ABs utländska län.

Rörelseresultatet före planeliga avskrivningar blev 3014 milj. kr., en förbättring med 210 milj. kr. jämfört med är 1981/82.

Årets avskrivningar enligt plan uppgick till 737 milj. kr. mot 703 milj. kr. år 1981/82. Årets kalkylmässiga avskrivningar är I 652 milj. kr. mot I 502 år

1981/82.

Skillnaden mellan planenliga och kalkylmässiga avskrivningar redovisas

biand bokslutsdispositionerna.

De finansiella intäkterna och kostnaderna redovisar ett netto som med

88 milj. kr. understiger föregående års värden.

Nettot av extraordinära intäkter och kostnader uppgår till 168 milj. kr.

och är 112 milj. kr. mindre än föregående budgetår. I årets belopp ingär

ersättning för försenad idrifttagning av kärnreaktorer med 158 milj. kr. som

avser Ringhalsverket. Motsvarande ersättning för Forsmarkverket, som uppgick till 251 milj. kr., har påverkat kostnaderna för den från Forsmark Kraftgrupp AB inköpta kraften.

Till de kommuner, där Vattenfall har verksamhet, betalas 175 milj. kr. i skatt före [982/83, en minskning med 75 milj. kr. jämfört med 1981/82. I

resultaträkningen har endast upptagits 98 milj. kr. beroende på att de 175

Skr. 1983/84: 20 31

milj. kr. har minskats med återföringar av för höga skatteavsättningar

under tidigare år.

Den ränta som inlevereras till statsverket på det disponerade statskapitalet placerat i idrifttagna anläggningar uppgår till 1677 milj. kr. eller 12:

jämfört med 10,75 Z för år 1981/82. Överskott efter fastställd ränta utgör

66 milj. kr. och föreslås avsättas till disponibla medel.

Det totala förräntningspliktiga kapitalet uppgick vid slutet av budgetäret

1982/83 till 16565 milj. kr. jämfört med 15707 milj. kr. vid slutet av budgetåret 1981/82.

Kuanalrörelsen

Sedan de särskilda kanalavgifterna slopades 1978/79 har Trollhätte kanalverk för detta intäktsbortfall kompenserats med bidrag från statsverket. För budgetåret 1982/83 har erhållits ett anslag beräknat som skillnad mel-

lan uppburna avgifterna och totalt budgeterade kostnader.

Den transporterade godsvolymen på kanalen har varit i stort sett oförändrad jämfört med föregående budgetär dvs. cirka 3,5 milj. kr.

Rörelseintäkterna uppgick till 37,3 milj. kr. och fördelade sig på kanaltrafikintäkter 6,5 milj. kr., driftbidrag 28.9 milj. kr. och övrigt 1,9

milj. kr. inklusive arbeten åt utomstående. De sammanlagda rörelseintäkterna uppgick till 35,5 milj. kr. budgetåret 1981/82 men fördelade sig då

med 5.7 milj. kr. i kanaltrafikintäkter, driftbidrag 28,1 milj. kr. och övrigt

1,7 milj. kr. inkl. arbeten åt utomstående. Intäkterna från fritidsbåtar har ökat med ca 0,1 milj. kr.

Totalt sett har kanalverkets intäkter för budgetäret 1982/83 overstigit budgeterat värde med 0,3 nulj. kr.

Rörelsekostnaderna uppgick tll 35,8 milj. kr. och överstiger före-

gående budgetårs värden med 0,7 milj. kr. Avskrivningarna uppgår till

Extraordinära intäkter har ökat från 0,4 milj. kr. 1981/82 till 0,9 milj. kr. 1981/82. Ökningen bestär till större delen av realisationsvinst vid försäljning av mark- och vattenrätter.

Räntan på statskapitalet uppgår till 1,4 milj. kr. för är 1982/83

jämfört med 0,3 milj. kr. för är 1981/82. Under år 1982/83 har utförts

investeringar genom vilket det ianspråktagna statskapitalet har ökat från 10,1 milj. kr. vid utgången av år 1981/82 till 16, I milj. kr. vid utgången av är

1982/83. Det av statsmakterna fastställda förräntningskravet om 127 har

uppnåtts.

Investeringar

Under budgetåret 1982/83 investerade Vattenfall 3 161 milj. kr. i olika slag av anläggningstillgångar jämfört med 3557 milj. kr. inkl. förvärv av Gränges kraftrörelse för 1024 milj. kr. under 1981/82.

I vattenkraftanläggningar har investerats 538 milj. kr. en minskning med

Skr. 1983/84: 20 32

149 milj. kr. i förhållande till 1981/82. Dessa investeringar har väsentligen avsett fortsättning på tidigare påbörjade utbyggnader samt effektutbyggnader och tunnelarbeten i redan befintliga kraftstationer.

I kärnkraftanläggningar har investerats 722 milj. kr. Härvidlag föreligger en ökning med 130 milj. kr. från 1981/82. Det under budgetäret 1982/83 aktuella investeringarna avser kapitalullskott till Forsmarks Kraftgrupp AB för arbeten på block 3 i Forsmark samt byggande av serviccanläggningar säväl i Forsmark som i Ringhals.

I konventionella värmekraftanläggningar inklusive kol- och torvkraftanläggningar samt värmeproduktionsanläggningar har investerats 9 milj. kr. Budgetåret 1981/82 uppgick investeringarna i motsvarande anläggningar

till 12 milj. kr.

I distributionsanläggningar har investerats 1432 milj. kr. jämfört med

1057 milj. kr. under 1981/82. Dessa investeringar avser utbyggnad av såväl

storkraftnätet som de regionala överföringsnäten samt detaljdistributionsnäten.

Investeringarna för övriga ändamål uppgick til 460 milj. kr. under bud-

getåret 1982/83, en minskning med 60 milj. kr. jämfört med 1981/82. Av

årets belopp avser 337 milj. kr. förvärv av ytterligare aktier i AB Bergsla-

gens Gemensamma Kraftförvaltning. I kanalrörelsen har investerats 6 milj.

kr.

Personal

Medelantalet anställda inom Vattenfall var 11 191 personer under budgetåret 1982/83. Av dessa tillhörde 4095 byggande avdelningar, 6927 driftoch administrationsavdelningar och 169 tillhörde kanalrörelsen.

Motsvarande värden för 1981/82 var 11250 personer sammanlagt, varav 4 265 tillhörde byggande avdelningar, 6927 drift- och administrationsavdelningar och 173 kanalrörelsen.

Personalen minskar sålunda inom anläggnings- och byggnadsverksam-

het och ökar inom driftenheterna, främst vid kärnkraftverkens driftorganisation.

Framtidsutsikter

Efterfrågan på el kan under 1980-talet nästan helt tillgodoses genom produktion i vatten- och kärnkraftverk. Samhällsekonomiskt är det då

mycket fördelaktigt att ersätta olja med el vid lokaluppvärmning. Ökning-

en av el för uppvärmning kan ske på ett sådant sätt att den kraftvärmeproduktion man vill ha framöver kan komma till stånd och så att kärnkraftavvecklingen inte försvåras. De produktionsanläggningar som behövs för

elförsörjningen under 1980-talet är redan byggda eller beslutade och under-

bedömas med ganska god säkerhet. Priset på el kan därför realt förväntas ligga på 1980-talets nivå eller stiga mycket långsamt under flera år in på

Skr. 1983/84: 20 33

1990-talet. I synnerhet gäller detta prisutvecklingen för lägspänningsabon-

nenter.

När det gäller ny energiteknik arbetar Vattenfall bl.a. med att föra in fasta bränslen på ett miljövänligt sätt i det svenska energisystemet.

3 Riksdagen 198384. I saml. Nr 20

Skr. 1983/84: 20 34

Kreditinstitut

Företagskapital AB

Bolaget startade sin verksamhet år 1973. Dess uppgift är att tillhandahälla riskvilligt kapital till mindre och medelstora företag och på så sätt bidra

till företagens fortsatta utveckling med bibehållande av företagens själv-

ständighet. Detta sker genom att Företagskapital går in med minoritetspos-

ter i form av aktier eller konvertibla lån. Normalt kompletteras dessa tillskott med förlagslån.

Bolaget begränsar sina insatser till minoritetsposter och ger möjlighet för

huvuddelägarna till återlösen.

Företagskapital ägs till hälften av staten och hälften av affärsbankerna. Som särskild säkerhet för bolagets förpliktelser skall ägarna ställa garanti-

förbindelser på sammanlagt högst tre gånger aktiekapitalet (20 milj. kr.).

De intresseföretag i vilka Företagskapital AB f.n. medverkar med riskkapital är i regel starkt expansiva företag med god lönsamhet. Vid utgången av år 1982 hade Företagskapital AB engagemang uppgående till totalt ca 32 milj. kr. i tio intresseföretag. Dessa företag sysselsätter 1200 personer och redovisar en omsättning år 1982 av 720 milj. kr. med ett resultat före skatt och dispositioner av ca 55 milj. kr.

Utöver de tio intresseföretagen har bolaget lån i ytterligare två företag

med 0,5 milj. kr. Bolagets totala kapitalengagemang i utomstående företag uppgick till

32,5 milj. kr., varav 93 20 utgjorde riskkapital. Engagemangen fördelade sig

på konvertibla lån (5,7 milj. kr.), övrig utlåning (26,8 milj. kr.) och garanti-

förbindelser (0,2 milj. kr.).

Räntenettot för år 1982 var 8,5 milj. kr. För år 1982 redovisas ett resultat

före dispositioner och skatt av 10,3 milj. kr. jämfört med 4,2 milj. kr. för år 1981.

Skr. 1983/84: 20 35

AB Industrikredit (inkl. AB Företagskredit)

Översikt 1982 1981

(milj. kr.) (milj. kr.)

Utläning 11 580,8 10903,7

Räntenetto (inkl. provisioner) 91.2 74,9

Resultat före disp. och skatt 70,4 53,9

Redovisat ärsresultat 8,0 8.4

Balansomslutning 12115.9 1 395.7

AB Industrikredit bildades år 1934 och ägs till lika delar av olika banker

och staten. Fr.o.m. år 1962 drevs verksamheten i de två parallellt ägda

bolagen AB Industrikredit och AB Företagskredit. Krediterna med den bästa säkerheten beviljades i AB Industrikredit och övriga krediter i AB

Företagskredit. Vid årsskiftet 1979/80 sammanfördes all verksamhet i AB

Industrikredit. AB Företagskredit är från samma tidpunkt ett vilande dotterbolag till AB Industrikredit.

AB Industrikredits uppgift är att lämna medel- och långfristiga krediter

till mindre och medelstora företag inom alla branscher. Undantagna är företag/organisationer, som ej driver näringsverksamhet såsom offentliga institutioner, ideella organisationer, bostadsföretag m.fl. Undantaget är även sådan finansiering för vilken det har bildats särskilda kreditinstitut. Ändamålet med krediterna är vanligtvis fastighets- eller maskinfinansiering men kan även vara t. ex. en långsiktig förstärkning av rörelsekapital.

Företagsformen inverkar ej på lånemöjligheterna. Kreditgivningen sker på

företagsekonomiska grunder.

Till tryggande av upplåningen ligger, förutom de egna utlåningsrever-

serna med tillhörande säkerheter, det redovisade egna kapitalet (f.n. 98,8

milj. kr.), värderegleringskontot (f.n. 249,6 milj. kr.), garantikapitalet (f.n. 250,0, max. belopp 400,0 milj. kr.) samt upptagna förlagslån (f.n. 186,7

milj. kr.). Förutsättningar finns att successivt öka utlåningsvolymen till

maximalt 27 miljarder vid fullt utnyttjande av garantikapital, förlagslån och

värderegleringskonto. Maximal amorteringstid utgjorde tidigare 15 år men f.n. erbjuds en begränsad del av utlåningen på 20 år. För mycket långsiktiga investeringar

kan Industrikredit sedan våren 1982 därutöver ställa till kundkretsens

förfogande 15-åriga krediter baserade på en 30-årig amorteringsplan (31/32 per år); vid en fungerande kapitalmarknad bör det vara möjligt att efter den första 15-årsperiodens slut erbjuda en ny kredit på 10 elier 15 år på oamorterad del av lånet.

Industrikredit kan numera också bevilja lån med amorteringsfrihet under

de första åren av lånetiden. Dessa lån kan även erhållas med ränteomför-

Skr. 1983/84: 20 36

delning — en kontinuerligt stigande ränta — under den amorteringsfria perioden.

För att möta framförallt industrins behov av medelfristiga krediter har under senare tid i större omfattning än tidigare erbjudits löptider på 5 resp. 10 år. Industrikredit har även i högre utsträckning än tidigare beviljat län med enbart företagsinteckningar som realsäkerhet.

Industrikredit har under år 1982 beviljat lån på sammanlagt 1957 milj. kr., en minskning med 7 milj. kr. jämfört med år 1981. Även utbetalade lån har minskat från 1965 milj. kr. till 1825 milj. kr.

Under år 1982 föll 64 26 av antalet beviljade lån på företag med mindre än 20 anställda. Beloppsmässigt uppgick nybeviljningen till denna företagsgrupp till 998 milj. kr. eller 51 26 av den totala nybeviljningen.

Vid utgången av år 1982 uppgick utestående lån till 11581 milj. kr. Beviljade ej utbetalda lån (summa lånelöften) var vid samma tillfälle I 385 milj. kr.

AP-fonden har under senare år svarat för den helt dominerande delen av Industrikredits upplåning.

Industrikredits överskott före dispositioner och skatt uppgick till 70,5 milj. kr., en ökning med 16,5 milj. kr. eller 29,4 Z jämfört med år 1981. Räntenettot uppgick år 1982 till 93,6 milj. kr., en ökning med 16,3 milj. kr. från är 1981. Överskott före dispositioner och skatt i relation till cget kapital och värderegleringskonto uppgick till 20,3 22 (18,8 7).

Antalet ingångna låneansökningar uppgick år 1982 till 1894 jämfört med

Lantbrukskredit Aktiebolag Översikt 1982 1981

(milj. kr.) (milj. kr.)

Lantbrukskredit började sin verksamhet år 1965. Bolaget skall genom utlämnande av lån, huvudsakligen av långfristig karaktär, medverka vid

finansieringen av näringsföretag, vilkas verksamhet företrädesvis avser förädling eller distribution av produkter från jordbruket eller skogsbruket eller binäringar till dessa eller också distribution av förnödenheter till samma näringsgrenar. Genom upplåning på kapitalmarknaden anskaffas medel för finansieringsverksamheten. Bolagets aktier ägs till hälften av

Skr. 1983/84: 20 37

staten och i övrigt av jordbrukets föreningsrörelse, enskild handel och industri samt Kooperativa Förbundet. Såväl staten som övriga aktieägare har ställt garantifonder till bolagets förfogande.

Upplåningen vid utgången av år 1982 uppgick till 2253,5 milj. kr. Nyupplåningen under året blev 110,0 milj. kr. och amorteringarna 199,2 milj. kr. Utlåningen utgjorde vid årets slut 2325,2 milj. kr. Nya lån utlämnades under året med 181,6 milj. kr. och amorteringar på lån inflöt med 250,2 milj. kr. De största grupperna av låntagare utgörs av företag som driver handel med spannmål och lantbruksmaskiner samt därmed sammanhängande verksamhet, livsmedelsindustrier och distributionsföretag. Av årets överskott — 18,2 milj. kr. — har 17,6 milj. kr. avsatts till värdeminskningskontot för fordringar, som därefter uppgår till sammanlagt 61,0 milj. kr. och utgör 2.674 av utlåningen. Till aktieägarna har utdelats 0,6 milj. kr.

Bolagets kontorsadministration ombesörjs av Sveriges allmänna hypoteksbank. som ställt erforderlig personal och lokaler till förfogande mot särskild ersättning.

Efterfrågan på lån har varit låg, beroende på dels räntesituationen på kreditmarknaden och dels den låga investeringsnivån hos de företag, som normalt utgör Lantbrukskredits kundkrets.

Post- och Kreditbanken, PKbanken Översikt 1982 1981

(milj. kr.) (milj. kr.)

+ Ändrade redovisningsprinciper fr. o. m. år 1982.

Historik

PKbanken bildades år 1974 genom att Postbanken (utom Postgirot) och Sveriges Kreditbank slogs samman. Den arbetar på samma villkor som andra affärsbanker.

Av aktiekapitalet, 633,6 milj. kr., äger staten 99,96 9. Återstoden ägs

främst av privatpersoner. PKbanken samverkar tekniskt med de andra

affärsbankerna i Svenska Bankföreningen och är ansluten till Bankinstitutens Arbetsgivareorganisation, BAO. De anställdas fackliga organisation

är Svenska Bankmannaförbundet.

Skr. 1983/84: 20 38

Bolagets omfattning

PKbanken har 130 egha kontor, organiserade i fyra regioner och spridda över samtliga län. Kontoren och regioncentralerna har stora befogenheter då det gäller att bevilja krediter. PKbanken har betydligt större inlåning

från allmänheten än någon annan svensk bank.

Genom sitt omfattande samarbete med postverket har PKbanken tillgång till ca I 800 postkontor och 2700 lantbrevbärarlinjer som kan utföra

de vanligaste transaktionerna, t.ex. insättningar och uttag. Med direkt

koppling till postgiro tillhandahåller banken speciella lönekonton, räntebärande konton och krediter, utöver det vanliga banksortimentet. För kassatjänst och bokföring m. m. betalar PK banken till postverket en ersättning, som år 1982 uppgick till 625 milj. kr. Postgirorörelsens inlåningsmedel förvaltas av PKbanken. Förräntningen är densamma som den avkast-

ning banken får på sina egna placeringar, minus hanteringskostnader. Ett avtal mellan postverket och banken reglerar både hanterings- och ränteer-

sättning.

PKbankskoncernen domineras storleksmässigt av banken. som svarar för över 9096 av koncernomslutningen. Vidare ingår PKfinansgruppen: Företagsfinansiering i form av factoring, Icasing. kontraktslager- och importfinansiering. Rutiner för likvidbearbetning och hantering av kundreskontror. PKbanken International (Luxembourg): Upplåning på curovalutamarknaden huvudsakligen för svenska företags räkning. PKkredit AB: Fastighetsbelåning, huvudsakligen av villor i samband med ägarbyten och ombyggnader. PKfonder Administrations AB: Administration av bankens aktiefonder. AB Pundet: Fastighetsförvaltning och fastighetsvärdering.

Verksamheten under år 1982

Rörelscresultatet inom PKbankskoncernen steg under år 1982 med 5 40

till 988 milj, kr. Resultatet för banken uppgick till 874 milj. kr. (+4 2)

medan övriga koncernbolag redovisade ett överskott om 113 milj. kr. (+9 20).

Expansionen inom PKfinansgruppen dämpades och rörelseresultatet

sjönk med 11 72 till 57 milj. kr. PKbanken International (Luxemburg) förbättrade sitt rörelseresultat med 58 96 till 42 milj. kr. beroende på en

fortsatt god volymtillväxt. PKkredit noterade en resultatförbättring med

14¶Zz till 16 milj. kr. PKbankens inlåning ökade med 11 22 under år 1982 mot 8 2 under är

1981, räknat på dagsmedelsaldo. Den snabbare ökningen beror på större

andel storinlåning (specialinlåning och bankcertifikat). medan ökningen för inlåning från hushällen blev något mindre än föregående år. Konkurrensen om hushållens inlåning har ökat kraftigt under senare år. Konton som

öppnats på Posten samt Postverkets egen inlåning svarade för 57 96 (65) av

medelinlåningen.

Bankens utlåning till annat än bostadsbyggande steg med 21 26, räknat

Skr. 1983/84: 20 39

på årsskiftessiffror. På grund av Riksbankens restriktioner bestod ökningen främst av krediter i utländsk valuta. Dessa i det närmaste fördubblades

under året och svarade vid årets slut för 30 Zz: av den s.k. övrigutlåningen

mot 18 76 ett år tidigare. Bankens marknadsandel av de oprioriterade krediterna ökade till 16,9 5e (16,5).

De prioriterade bostadsbyggnadskrediterna steg med 11 under året.

För den är 1981 lanserade nya låneformen till hushållen. PKIån, var

intresset mycket stort även under första hälften av år 1982 för att därefter mattas. Under året beviljade banken 79000 sådana lån (42 000) om sam-

manlagt 1315 milj. kr. (718). En försöksverksamhet, som innebär att ett begränsat antal postkontor själva svarar för kreditprövning och -beslut när

det gäller PKIlån mfl krediter till hushåll, inleddes under året.

PK bankens rörelseresultat för år 1982 blev 877 milj. kr. Med hänsyn till

de ändrade principerna för redovisningen” innebär det en ökning med 5 72 jämfört med år 1981. En något snävare placeringsmarginal begränsade

räntenettots ökning till 9 2; räntenettot uppgick till 2199 milj. kr. Provisionerna utvecklades gynnsamt med en ökning på 22 27 till 418 milj. kr. Totalt steg intäkterna med 11 22 till 2692 milj. kr. och kostnaderna med 15 9 till 1816 milj. kr. Kreditförluster och valutaförluster svarar för en

betydande del av kostnadsökningen: driftkostnaderna steg med 11 96.

Utvecklingen blev således mindre gynnsam än läget vid årets början gav skäl att räkna med. En förlust om 60 milj. kr. på devalveringen i oktober

samt senare på hösten stora belastningar på värderegleringskonto som skydd mot risker i samband med krediter till utlandet kom att bryta en

dittills mera positiv tendens.

Att diskontot sänktes I mars var till fördel för bankens räntenetto. Den

positiva effekten av detta blev dock mindre än normalt genom att räntan på de flesta inlåningskonton endast kunde sänkas 0.5—0,75 procentenhet, medan räntorna på utlåning sänktes en hel procentenhet.

Stram penningpolitik med höga likviditets- och kassakrav, hög straffränta och hög ränta på de nya statsskuldväxlarna gjorde storinlåningen dyr

för bankerna under hela året. Mot slutet av äret sänkte Riksgäldskontoret

dessutom räntan på bankernas tillfälliga likviditetsöverskott för att förmå dem att i stället placera I obligationer.

Den gynnsamma provisionsutvecklingen förklaras framför allt av en

snabb tillväxt av fondrörelsens provisioner. Även utlåningsprovisionerna och provisionerna för vissa företagstjänster ökade betydligt. De egentliga driftskostnaderna i banken ökade med 11 20 (12) till I 591 milj. kr. medan kreditförluster och kursförluster steg med 60 926 till 225

+ Enligt direktiv från Bankinspektionen ändrade bankerna år 1982 principerna för redovisning av pensionskostnader, kreditförluster. vinster och förluster vid devalvering samt vinster och förluster vid försäljning av placeringsobligationer. De nya redovisningsprinciperna innebär högre rörelsekostnader jämfört med tidigare redovisat utfall. 1981 ärs resultat skall därför reduceras med 35 milj. kr. till 838 milj. kr. (Jämförelsestffror i denna redogörelse har ändrats i förekommande fall.)

Skr. 1983/84: 20 40

milj. kr. Ersättningen till Postverket, som är den största enskilda kostnadsposten, steg med 7 7 till 625 milj. kr.; en viss nedgång i kassatransaktionerna har inträffat som en följd av ökade bankomatuttag. Personalkostnaderna ökade med 7 27 till 438 milj. kr. Kostnadsökningen begränsades genom sjunkande penstonskostnader: personalvolymen steg med 4 Z..

Resultatutvecklingen under året innebar lägre räntabilitet före skatt: 16,4 7 av eget kapital och värderegleringskonton, mot 17.7 Z föregäcnde år. Det räckte inte för att det egna kapitalet skulle kunna växa i takt med omshitningen. Konsolideringsgraden (eget kapital och värderegleringskonton i förhåltande till omslutning) sjönk från 5,8 till 5,4 26. Inflationen bidrog till denna utveckling genom sin inverkan på balansomslutningen. Även devalveringen inverkade genom att utländska balansposter blev större, uttryckta i svenska kronor.

Det legala soliditetskravet uttrycks i banklagens regler om kapitaltäckning. Vid slutet av år 1982 var bankens riskkapital 400 milj. kr. större än lagstadgat minimum. En ytterligare marginal finns i möjligheten att öka

förlagsupplåningen med 200 milj. kr.

Framtidsutsikter

Bankerna får troligen under år 1983 i ännu större utsträckning än hittills

bidra till att finansiera budgetunderskottet. Likviditetskraven blir då ett

aktivt inslag i kreditpolitiken — till nackdel för PKbanken. eftersom de slår

härt mot inlåning från den svenska marknaden. Ränteläget i Sverige kom-

mer vidare rimligen att ligga kvar på en relativt hög nivå. Trots dessa

besvärande yttre förutsättningar finns det skäl att för år 1983 räkna med en viss förbättring av resultatet.

Svensk Bostadsfinansiering Aktiebolag BOFAB

Översikt 1982 1981

(milj. kr.) (milj. kr.) Utlåning 3 180,5 7101.2 Räntenetto (inkl. provisioner) 127.2 99,7 Resultat före disp. och skatt 101,6 68,5 Redovisat årsresultat 6.3 6,5 Balansomslutning 37 803.3 35 378.6

Historik

BOFAPBR är ett kreditaktiebolag som fått sin bolagsordning fastställd av

regeringen och vars verksamhet enligt lagen om kreditaktiebolag står under tillsyn av bankinspektionen. Det anskaffar medel genom att ge ut

Skr. 1983/84: 20 41

obligationer. BOFAB bildades är 1971 av dåvarande Postbanken och

Sveriges Kreditbank som ägde hälften vardera. År 1973 utvidgades ägarkretsen till att omfatta alla de privata affärsbankerna utom Sparbankernas Bank. I samband därmed ökades aktiekapitalet och fördelades så att hälften innehas av den statliga PKbanken och andra hälften av affärsbankerna i övrigt.

Bolagets syfte

Bolaget skall medverka ull finansiering av bostads-, kontors- och affärsbyggnader. Långivningen skall bestå av långfristiga krediter mot säkerhet av pantbrev i fastigheter och tomträtter. Vidare kan lån lämnas i objekt.

som får statligt lån för ordnande av allmän samlingslokal, ävensom — utan inteckningssäkerhet — 1 vissa gemensamhetsanläggningar enligt lagen (1974: 172) om samfallighetsföreningar. Dessutom kan lån lämnas utan inteckningssäkerhet till kommun upp till statslånets nedre gräns för bebyggelse som finansieras med stöd av statligt bostadslån eller statligt lån för

anordnande av allmän samlingslokal. Medel till utläningen anskaffas ge-

nom emission av obligationer eller upplåning mot reverser eller förlagsbe- VIS.

Verksamhet under år 1982

Verksamhetsäret 1982 blev det sista, då bolaget kunde finansiera även oprioriterad utlåning. Enligt överenskommelse med riksbanken skall nya

krediter av detta slag i fortsättningen inte beviljas av BÖFAB.

Den prioriterade upplåningen — exklusive konverteringsobligationer —

uppgick till 2818 milj. kr. (58210). För finansiering av oprioriterad utlåning sälde bolaget kapitalmarknadsreverser till ett sammanlagt belopp av 246 milj. kr. I syfte att stärka det upplåningsrättsgrundande kapitalet gav bolaget ut ett förlagslån. Upplånat belopp — 50 milj. kr. — lånades ut till

oprioriterade objekt. Bolagets upplåning tobligations-, förlags- och reverslån) utgjorde vid årsskiftet 36 313 milj. kr. 133 249).

Under året lämnade BOFAB 7 659 lån (21406) till ett sammanlagt belopp

av 3180 milj. kr. (7101). Det totala antalet lån vid årsskiftet uppgick till 128 385 (120761) motsvarande ett totalt belopp av 36 508 milj. kr. (33427).

Intäktsräntorna uppgick år 1982 till 3803.5 milj. kr. (2915,9) och kostnadsräntorna till 3676,3 milj. kr. (2816,3). Räntenettot utgjorde sålunda

127.2 milj. kr. (99.7).

Resultat före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till 101,6 milj. kr. (68.5). Till värderegleringsreserv för utlåning har avsatts 87,3 milj. kr. (53,4), varefter reserven uppgår till 285,5 milj. kr. Bolaget visar en netto-

vinst på 6.3 milj. kr. (6.5).

Skr. 1983/84: 20 42 AB Svensk Exportkredit Översikt 1982 1981

(milj. kr.) (milj. kr.)

AB Svensk Exportkredit (SEK) bildades år 1962 med staten och affärsbankerna som hälftendelägare. Bolagets ändamäl är att genom kreditgivning medverka vid finansieringen av svensk export av varor och tjänster. Till övervägande del finansieras export av kapitalvaror på kredittider från lägst två till vanligen högst åtta å tio år.

Från den I juli 1978 lämnas såväl krediter med statligt stöd som krediter till marknadsmässiga villkor.

Krediter med statligt stöd ges för att utjämna skillnader i konkurrensvillkor vid kreditgivning i förhållande till utländska kreditgivare. Krediter med statsstöd avser i första hand export till u-länder och statshandelsländer. Vid export till industriland åligger det exportören, för att statsstöd skall utgå, att i någon form styrka att utländsk kreditkonkurrens föreligger. Fast ränta tillämpas och i februari 1983 låg räntesatserna för statsstödda krediter mellan 10,5 och 12,92 per år beroende på kredittid. importland och valuta.

Den treåriga försöksperioden för det direkta statliga kreditstödet via SEK utlöpte den 30 juni 1981. Genom den av riksdagen i juni 1981 antagna regeringspropositionen om industripolitikens inriktning m. m. (prop. 1980/ 81: 130) förlängs det statliga stödet för SEK:s kreditgivning t. o. m. den 30 juni 1983 med i vissa avseenden ändrade villkor från den 1 juli 1981. Den tidigare begränsningen av kreditstockens storlek genom en till 18 miljarder kronor fixerad ram har upphävts.

Krediter till marknadsmässiga villkor lämnas då exportör inte avser att alls utnyttja statligt stöd eller då han önskar ta i anspråk statligt kreditstöd enligt lagen om exportkreditstöd (1978:401). Räntesatsen för SEK:s krediter till marknadsvillkor i kronor var i februari 1983 14,5 9.

För båda slagen av krediter gäller återbetalning efter fastställd plan. vanligen halvårsvis amortering. För lämnade lån skall enligt SEK:s bolagsordning ställas betryggande säkerhet. Ofta ingår i säkerheten en exportkreditgaranti från exportkreditnämnden (EKN).

Vid utgången av år 1982 uppgick bolagets utlåning till 22053 milj. kr. varav 19522 milj. kr. med statsstöd.

Skr. 1983/84: 20 43

Vid samma tidpunkt utestod bolaget med kreditofferter och kreditavtal på tillsammans drygt 65 500 milj. kr. avseende kreditgivning med statsstöd

(1981 85000 milj. kr.).

Statens kostnad för den statsstödda kreditgivningen har fram till utgången av år 1982 uppgått till drygt 1645 milj. kr.

SEK:s kostnadsmarginal på 0,25 Z£, som avser täcka bolagets hanteringskostnader samt vissa kreditrisker vid statsstödd kreditgivning, inkluderas numera i det statliga åtagandet medan den löftesprovision SEK uttar för lämnade kreditofferter är 0,5 9 per år.

Bolagets upplåning har t växande grad skett i utlandet. Av totala upplåningen under är 1982 på 12 805 milj. kr. genomfördes 94 Ze i utlandet.

Rörelseöverskottet före bokslutsdispositioner och skatter uppgick för år 1982 till 146,5 milj. kr. (1981 98,9 milj. kr.). Förbättringen beror huvudsakligen på rörelsevolymens successiva ökning under året. Efter skattcavsättning och avsättning av 88 milj. kr. till värderegleringskonto för utlåning uppgick nettovinsten till 30,9 milj. kr. Av till 1983 års bolagsstämmas förfogande stående medel 33,7 milj. kr. beslöts en utdelning av 55 kr. per aktie (1981 60 kr) vilket tog i anspråk 27,5 milj. kr. samt en avsättning till reservfonden med 3,1 milj. kr. I ny räkning överfördes 3,1 milj. kr.

Sveriges Investeringsbank AB Översikt 1982 1981

(milj. kr. a (milj. kr.)

Historik

Sveriges Investeringsbank AB bildades år 1967. Staten tillsköt i tre olika poster sammanlagt 1000 milj. kr. i eget kapital. Sedermera ökades detta år

1978 med 300 milj. kr., varefter det insatta kapitalet uppgår till 1300 milj.

kr. Vid sidan härav har staten ställt en generell garanti om 5 000 milj. kr. för bankens förbindelser. Under de gångna åren har bankens reservfond tillförts 40 milj. kr. av egna vinstmedel och reserverna för risker i samband

med utlåning höjts till ca 400 milj. kr.

Skr. 1983/84: 20 44

Bolagets syfte

Investeringsbanken har till uppgift att medverka vid finansieringen av lönsamma investeringar inom näringslivet inriktade på rationalisering, strukturanpassning och utveckling. Bankens verksamhet omfattar även exportfinanstering.

Verksamhetens inriktning

Kreditgivningen skall i första hand gälla finansiering av investeringsprojekt och exportaffärer, som inte kan tillgodoses av övriga kreditinstitut.

Verksamheten under år 1982

På grund av det dämpade konjunkturläge, som rått i Sverige under en följd av år har bankens utlåningsvolym även under år 1982 endast visat

volym har väsentliga förändringar ägt rum i utlåningen, på så sätt att en

förskjutning ägt rum i bankens engagemang mot mindre och medelstora företag och parallellt härmed har en ökning av antalet utvecklingsföretag

kunnat noteras. Den minskade kreditefterfrågan under senare år beror framförallt på att bankens kunder bland de större företagen och större projekt minskat i antal.

Fler ärenden avseende s.k. tillväxtföretag har under året behandlats i

banken. I de flesta fall har insatserna bestått av lån eller garantier, men i

enskilda fall har det också befunnits motiverat att tillföra ett företag aktiekapital. Som exempel kan nämnas att banken tillsammans med AB Bofors

beslutat utöka aktiekapitalet i AB Bofors Nobelpharma. En nyemission

har också beslutats i delägda El-Fi Innovationer AB. Tillsammans med Kalmar Verkstad AB, Åkermans Verkstad AB och norska intressenter har banken fullföljt ett beslut från år 1981 att delta i en nyemission i samband med rekonstruktion av lastmaskintillverkaren Broyt A/S i Norge. Med

detta engagemang har banken gjort sin första större satsning i något av grannländerna.

Ägarkapital har under år 1982 även satsats i UGT Informationssökning AB, Göteborg. Bolaget är nystartat och skall ägna sig åt datoriserad sökning av information och informationsförmedling. Ytterligare har USD 1

miljon investerats i en s.k. Venture Capital-fond, vilken främst är inriktad på minoritetssatsningar i tillväxtföretag i olika branscher. Bankens intresse baserar sig på förväntningarna om ett ömsesidigt teknik- och projektutbyte

via fonden mellan företag i USA och i Sverige.

Lånesamarbetet med de regionala utvecklingsfonderna har visat svagare

utveckling än tidigare. Större gemensamma insatser både från bankens och

från fondernas sida till utvecklande av samarbetet är motiverade och

banken är därför för sin det beredd att medverka till nya former för

samarbetet och till överenskommelser därom.

Bankens nettointäkter av räntor och provisioner har under år 1982

Skr. 1983/84: 20 45

fortsatt att växa. Medan nettot är 1981 höll sig vid ungefär 275 milj. kr.,

steg det under det senaste året till 285 milj. kr. Tillväxten blev nägot mindre än närmast föregående år, vilket har sin grund dels i ett genomsnitt-

ligt lägre ränteläge än tidigare, dels i att nyutläningen legat på en jämfört med mitten av 70-talet relativt begränsad nivå.

Nettointäkterna under år 1982 har inte. trots förbättringen, kunnat upp-

väga de förluster som banken åsamkats under året och som innefattat förluster såväl på den sedvanliga utlåningen som på de av banken upptagna länen i utländska valutor. Vad gäller de förra beräknas de kalkylmässigt

som ett genomsnitt för fem år och har under både är 1981 och år 1982 rört

sig om ca 100 milj. kr. per år. De realiserade förlusterna uppgick under de båda åren till 5 resp. 90 milj. kr. Den senare stora siffran innehåller framförallt förluster på större engagemang inom skogsindustrin.

Bankens rörelseresultat före kursförändringar uppgick under år 1982 till

ca 155 milj. kr., att jämföras med ca 151 milj. kr. året innan.

Statligt räntestöd för vissa krediter

Som ett komplement till de åtgärder i exportfrämjande syfte, som stats-

makterna beslutade år 1978, öppnades möjligheter för företag med tillverk-

ning i Sverige att komma i åtnjutande av räntestöd även vid leveranser

inom landet. En grundläggande förutsättning var att utländsk statsstödd kreditkonkurrens kunde påvisas. Låneformen benämnes hemmamatching. Vid 1981 års översyn av de exportfrämjande insatserna beslutade riksdagen om förlängd giltighetstid för hemmamatching, dock med en viss begränsning I förhällande till den praxis som tillämpats tidigare.

Sedan hemmamatchingsystemet infördes (1978) har krediter till betydande belopp beviljats. En stor del av de beviljade krediterna har dock aldrig

kommit att utnyttjas till följd av att anbud inte antagits eller att affären

avslutats utan kreditstöd m.m. Av det totala kreditbeloppet baserat på ansökningar t. o. m. år 1982 kan högst I 500 milj. kr. komma att utnyttjas. Av dessa har hittills utbetalats 851 milj. kr., varav 315 milj. kr. under är

1982.

På grund av att den s.k. consensusräntan har höjts och det sjunkande ränteläget i Sverige har räntestödet under år 1982 kommit att minska i betydelse.

Resultat

Räntenettot uppgick år 1982 till 281 milj. kr., en ökning med 15 milj. kr. mot föregående år. Räntekostnaderna ökade relativt mer än ränteintäk-

terna, vilket förklaras av de två senaste ärens devalveringar, som påverkat räntekostnaderna för den utländska upplåningen.

Rörelseresultatet före kursdifferenser uppgick till 155 milj. kr., vilket är

en liten ökning mot föregående år. Resultatet har då dragits ned av kalkyl-

mässiga kreditförluster på 104,8 milj. kr. Årets faktiska förluster uppgick

Skr. 1983/84: 20 46

till 90 milj. kr. Reserven för osäkra fordringar har vid bokslutet tillförts 75 milj. kr. men också reducerats bl. a. på grund av att tidigare reserveringar realiserats. Netto har reserven minskat med drygt 14 milj. kr.

Rörelsceresultatet efter kursdifferenser uppgick till 104 milj. kr. Kursdifferenser exklusive devalveringseffekt uppgick netto till — 51 milj. kr.

Devalveringen under hösten 1982 har lett till ytterligare förlust på 156 milj. kr. på bankens utrikes upplåning. Den har i resultaträkningen redovisats som extraordinär kostnad. Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter blev därmed — 52 milj. kr., vilket har täckts genom ianspräktagande av värderegleringskontot för utlåning och värdepapper. Nettoresultat

för år 1982 redovisas med 0 kr.

Ut- och upplåning

Under året utbetalades 1236 milj. kr. på nya lån. Amorteringar på utlåningen inflöt med 886 milj. kr.

Bankens upplåning uppgick till 252 milj. kr., varav 250 milj. kr. lånades upp på den svenska marknaden.

Amorteringar på tidigare upplåning verkställdes med 470 milj. kr. Av

detta belopp föll 245 milj. kr. på utländska lån och resterande belopp på svenska lån. Antalet anställda var under år 1982 i medeltal 51.

Skr. 1983/84: 20 47

Statsföretag AB

Statsföretag AB

Statsföretag bildades den I januari 1970 med syfte att organisatoriskt

samordna det stora flertalet av de statliga aktiebolagen. Företagsgruppen

omfattade den 1 juni 1983 37 direktägda bolag. Dotterbolagen verkar i ett flertal olika branscher. Bolagens storlek varierar betydligt till både omsättning och antal anställda. Tyngdpunkten har tidigare legat i basnäringarna

med företag i gruv-, stål- och skogsbranscherna. Basindustriföretagens konjunkturkänslighet och kapitalbehov kunde dock inte löpande rymmas

inom ramen för Statsföretags resurser. Genom riksdagens beslut avseende

proposition 1982/83:68 har staten per den 31 december 1982 förvärvat

Statsföretag ABs aktier i ASSI, LKAB och SSAB för i princip bokförda

värden samt i SP och NJA på särskilda villkor. Detta har medfört åtminsto-

ne två för gruppens framtid väsentliga effekter.

Finansiell rekonstruktion. Statens förvärv ersatte aktietillgångar utan

. avkastning i ett ekonomiskt/finansiellt pressat moderbolag med medel som dels är räntabla och dels kan användas för att rekonstruera väsentliga sektorer inom Statsföretagsgruppen. Goda framtidsmöjligheter. Den nya Statsföretagskoncernen har en helt annan balans mellan resursgenerering och kapitalbehov än tidigare.

Bokslutet för är 1982 behandlar den nya koncernens verksamhet.

Vid extra bolagsstämma den 23 mars 1982 tillträdde en delvis ny styrelse. Robert Nilsson, statssekreterare i industridepartementet, efterträdde Karl-Axel Linderoth som styrelseordförande. Karl E Aman efterträdde Per Sköld som styrelseledamot och VD. Den 1 februari 1983 har vice ordföranden, Bengt Berg, efterträtt Robert Nilsson som styrelsens ordförande.

Under år 1982 har förändringar skett i Statsföretags organisation. Efter internationellt beprövad modell har Statsföretagsgruppen indelats i fem affärsområden: Bygg. Kemi, Konsument/Service, Verkstad och Utveck-

ling/Övrigt. Affärsområdescheferna är normalt ordförande i dotterbola-

gens styrelser.

Skr. 1983/84: 20 48

Försäljning och resultat

Den fakturerade försäljningen för de företag som från ärsskiftet 1982/83

bildar det nya Statsföretag har trots en positiv utveckling i många dotterbolag sammantaget ökat med endast 97 till 10446 milj. kr. (9552 för jämförbara enheter). Detta innebär en nedgång i volym med 2 Z4-.

Försäljningsutvecklingen för affärsområde Kemi och affärsområde Kon-

sument/Service har varit positiv, medan utvecklingen för affärsomrädena

Bygg och Verkstad varit negativ.

För de företag som tidigare utgjorde Statsföretagsgruppen var försäljningsökningen också 996, 16775 milj. kr. mot 15401 milj. kr. år 1981.

utlandet från 53 2 år 1981 till 37 4. Rörelseresultatet före avskrivningar har för den nya Statsföretagsgrup-

pen förbättrats till 714 milj. kr. (556) att jämföras med en försämring till 847

milj. kr. (941) i den gamla Statsföretagsgruppen.

Statsföretags avskrivningar enligt plan har minskat avsevärt genom förändringen i gruppens sammansättning. Medan avskrivningar i den nya gruppen uppgick till 327 milj. kr. var motsvarande post under år 1982 för

företagen som ingick i den tidigare organisationen 831 milj. kr.

Även de finansiella posterna genomgår en kraftig förändring. Räntenettot för år 1982 uppgår till — 392 milj. kr. och valutakurs- och omräkningsdifferenser, netto, till —351 milj. kr. Valutakurs- och omräkningsdifferenser,

netto, för den gamla gruppen uppgår till —845 milj. kr. (—-513). Av de finansiella kursdifferenserna är —300 milj. kr. resp. —693 milj. kr. ej realiserade.

Räntenewtot för de företag som ingår i den nya organisationen har kraftigt försämrats. Nedgången är hänförlig främst till moderbolaget och dess försörjning av bl.a. ASSI och Beroxo under år 1982. Nettot i moderbolaget

har försämrats med 123 milj. kr. Den i samband med rekonstruktionen erhållna aktielikviden på 2400 milj. kr. fär effekt först från slutet av mars 1983.

Gruppens resultat efter finansiella intäkter och kostnader har sjunkit till —299 milj. kr. (— 182). När resultatet för ASSL, LKAB och NJA inkluderas

uppgår förlusten till — 1809 milj. kr. (—1319).

Statsföretagsgruppens resultat före bokslutsdispositioner och skatter —

1752 milj. kr. (— 1556) är en följd av bl.a. koncernmässiga realisationsförluster på 580 milj. kr. som uppkommit främst vid statens förvärv av ASSI m. fl.. kapitaltillskott till ASST om 500 milj. kr. under den tid ASSI ingick i koncernen, rekonstruktions- och avvecklingskostnader på 904 milj. kr.,

där 365 milj. kr. utgör avsättning till rekonstruktionsreserv och 320 milj.

kr. nedskrivning av anläggningarna i Berol Kemi, Beroxo och Laxå Bruk. Positiva poster i detta sammanhang är statliga tillskott om 449 milj. kr. som avser upplösning av ett år 1981 bokfört kapitaltillskott till Statsföretag AB enligt proposition 1981/82:125 om 300 milj. kr. samt upplösning av

a 49 Skr. 1983/84: 20

beskattade reserver avseende Regioninvest och Uddcomb m. fl. I nettoresultatet — 1955 milj. kr. (—851) ingår skatt med —249 milj. kr. (—132) där —-117 milj. kr. utgör förändring av latent skatt som uppkommer på grund av att ASSI m. fl. lämnar gruppen.

Affärsområde Bygg

I affärsområdet ingår Laxå Bruk, Nyckelhus och Rockwool.

för boendefinansieringen har haft en fortsatt dämpande inverkan på byggnadsverksamheten i Sverige. I reala termer beräknas den totala byggnadsoch anläggningsverksamheten i landet ha minskat med närmare 44. Affärsområde Bygg lyckades dock i vissa avseenden genom olika åtgärder kompensera sig för den vikande marknaden. Även om försäljningen var ungefär oförändrad — 1004 milj. kr. år 1982 mot 1043 milj. kr. år 1981 — kunde resultatet efter finansiella intäkter och kostnader förbättras något, från —44 milj. kr. till —32 milj. kr. Förbättringen är hänförlig främst till Division Isolerprodukter i Rockwool. ”

Affärsområde Kemi

I affärsområdet ingår Berol Kemi, Beroxo, Ceaverken och KabiVitrum.

Det är kanske inom affärsområde Kemi som de största förändringarna inom den nya Statsföretagsgruppen äger rum under budgetåret 1982/83, delvis genom egen kraft och delvis med finansiellt stöd från Statsföretag AB. Utvecklingen från resultatnivån — 177 milj. kr. år 1981 till —49 milj. kr. år 1982 beräknas kraftigt fortsätta i positiv riktning under år 1983. Av väsentlig betydelse är givetvis då den finansiella rekonstruktionen av Beroxo genom en kraftig nedskrivning av anläggningstillgångarna, men den goda utvecklingen för såväl Berol Kemi som Ceaverken och KabiVitrum bidrar kraftigt. Tillsammans har de senare bolagen under år 1982 förbättrat sitt resultat efter finansiella intäkter och kostnader med över 100 milj. kr.

Affärsområde Konsument/Service

I affärsområdet ingår ABAB, BSK BS Konsult, Eiser, Investment AB Procordia, Liber Grafiska, SARA och Serva Promotion. Under år 1983 har följande företag tillkommit som direktägda dotterbolag: Risk Management Service AB, Saxylle-Kilsund AB och AB Statsföretagens Samköp.

Denna verksamhetssektor, som sammantaget svarar för en betydande del av koncernens internt disponibla överskott, omfattar företag med stora skillnader i inriktning, resultat och framtida förutsättningar.

Å ena sidan ingår Procordia, där tobakssektorn fortsatt sin tidigare framgångsrika verksamhet med ett mycket gott resultatår, å andra sidan omfattar affärsområdet också ett stort kvarstående problem i Statsföretagsgruppen — Eiser. Sammantaget har den fakturerade försäljningen för affärsområdet ökat med 1496 till 4894 milj. kr. (4291). Resultatet efter finansiella intäkter och kostnader har ökat med 74 94 till 496 milj. kr. (286). 4 Riksdagen 1983/84.1 saml. Nr 20

Skr. 1983/84: 20 50

Affärsområde Verkstad

I affärsområdet ingår Kalmar Kockum, Kockumation, Kockums Industri, Pullmax, SMT Machine Company, Toolboxgruppen och Uddcomb.

Affärsområde Verkstad är den del av den nya Statsföretagsgruppens verksamhet som hårdast drabbats av konjunkturutvecklingen. Speciellt inom verkstadsindustrin har marknader och avslut i såväl USA som Europa krympt till bråkdelar av tidigare nivå. För affärsområdet totalt har försäljningen visserligen hållits någorlunda oförändrad i löpande penningvärde — 2217 milj. kr. mot 2248 milj. kr. år 1981 — men resultatet efter finansiella intäkter och kostnader har sjunkit till — 198 milj. kr. (—29).

Affärsområde UtvecklinglÖvrigt

I affärsområdet ingår Regioninvest i Norr, SID, Statsföretag International, Svenska Lagerhus, Svenska Skifferolje, Svenska Utvecklings AB och Svetab.

Regioninvest bildades för att stimulera industriell utveckling i Norrbottens län. Syftet är att skapa nya sysselsättningstillfällen i tänet. Expansionen och personalökningen har varit snabb. Medelantalet anställda uppgick år 1982 till 644 personer.

De svåra förutsättningarna för affärsverksamheten i framför allt Norrbottens inland har emellertid medfört att uppbyggnaden av Regioninvest krävt stora resurser för produktprogram och marknadsföring. Genom riksdagsbeslut under mars 1983 tillförs Regioninvest 110 milj. kr. för förlusttäckning under åren 1982 och 1983. Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter uppgick till — 1 milj. kr. (—2) sedan gruppen erhållit 109 milj. kr. i tillskott från staten och Statsföretag AB. Regioninvests försäljning uppgick till 226 milj. kr. (170).

I proposition 1982/83:68 anförs att det är av största vikt att Regioninvests ogynnsamma resultatutveckling så snabbt som möjligt bryts. I mitten av februari 1983 anmälde Statsföretag och Regioninvest till regeringen sin syn på vilka förutsättningar som måste gälla för att fortsatt drift och utveckling av Regioninvest skall vara möjlig.

Investeringar och lagerutveckling

Den kanske väsentligaste skillnaden mellan den nya och den gamla Statsföretagsgruppen avser investeringar och kapitalbindning. Medan Statsföretagsgruppen tidigare tillhörde landets investeringstyngsta koncerner med en investeringsvolym på över 2 300 milj. kr. år 1980, uppgår de samlade investeringarna för år 1982 till 440 milj. kr. Av investeringarna i den nya Statsföretagsgruppen avser drygt 60776 eller 270 milj. kr. investeringar i KabiVitrum, Kalmar Kockum, Procordia och SARA.

Statsföretagsgruppens kapitalbindning i lager har för de i den nya organisationen ingående företagen inte ökat i någon större utsträckning och uppgår till 2896 milj. kr.

Skr. 1983/84: 20 | 51

Finansiering och soliditet

1982 års nettoresultat uppgick till —1955 milj. kr. På grund av att förlusten i väsentlig utsträckning ej är av likviditetspåverkande karaktär har den nya Statsföretagsgruppens likviditetsbehov inte varit av samma storlek som nettoförlustnivån indikerar. Totala investeringar (inkl. immateriella tillgångar) har uppgått till 466 milj. kr. Gruppens finansiella behov har under löpande verksamhetsår huvudsakligen täckts genom minskning av långfristiga fordringar och statliga tillskott.

Statsföretag beslöt under år 1981 att refinansiera ett multicurrencylån på USD 50 milj. med ett obligationslån på samma belopp. Medlen betalades ut i januari 1982.

Enligt $ 5 i avtalet med staten angående överlåtelsen av ASSI, LKAB och NJA m. m. har per den 31 december 1982 Statsföretags efterställda fordran på LKAB om 405 milj. kr. överlåtits till NJA. Betalning har samma dag erhållits genom en revers på samma belopp. Villkoren i reversen överensstämmer med de lånevillkor som gällde mellan Statsföretag och LKAB med undantag av att NJASs skuld till Statsföretag inte är efterställd bolagets övriga skulder och förpliktelser.

Gruppens likvida medel (inkl. kortfristiga placeringar) var vid utgången av år 1982, om fordran på staten inkluderas, närmare 400 milj. kr. större än år 1981. 4200 milj. kr. utgjorde drygt 32 20 av balansomslutningen, medan 3814 miij. kr. i motsvarande poster år 1981 utgjorde drygt 16 26.

Statsföretagsgruppens skulder i utländska valutor uppgick vid utgången av år 1982 till 1822 milj. kr. Motsvarande fordringar var 389 milj. kr.

Valutaförluster, stora tillskott till ASSI, realisationsförluster och omfattande nedskrivningar har tillsammans lett till förluster på nära 2 miljarder och fallande soliditet. Trots en i realiteten betydligt starkare ekonomisk/ finansiell position än år 1981 ligger soliditeten 6,5 procentenheter lägre år 1982 — 19,5 70 (26,0).

Aktiekapitalet i Statsföretag AB uppgår till 3 150 milj. kr. och reservfonden till 834 milj. kr. På grund av balanserade förluster från tidigare år, 1982 års förlust samt förändringarna i Statsföretagsgruppens omfattning föreslår styrelsen och verkställande direktören bolagsstämman att aktiekapitalet nedsätts till I 500 milj. kr. och reservfonden till drygt 438 milj. kr. Detta kräver en förändring av bolagsordningen då denna föreskriver att aktiekapitalet skall uppgå till lägst 2000 milj. kr.

Strukturförändringar

Genom riksdagens beslut den 23 mars 1983 avseende proposition 1982/ 83: 68 har staten per den 31 december 1982 övertagit ASSI, LKAB och NJA samt Statsföretags 50-procentiga aktieinnehav i SSAB och SP.

Eiser. Under året har verksamheten i bl. a. Eiser Konfektion tf.d. Algots AB) samt Eiser Trikå avvecklats. F.d. Hettemarks verksamhet i Enköping har överförts till Cewilko AB i Malmö och fastigheten sälts.

Skr. 1983/84: 20 'n to

Kalmar Kockum. Kockum Landsverk har per den 31 december 1982

överförts till Volvo BM vilket innebär en naturlig samordning av dumper-

tillverkningen. Efter förvärv av Bofors” minoritetspost i Kalmar Nohab äger Kalmar Kockum 91296 av bolaget.

Kockums Industri. I samarbete med Hawker Siddeley har Kockums

Industri under februari 1983 gått in som minoritetsdelägare i två nya joint

venture-företag i Nordamerika. Delar av den rörelse som Kockums Industri bedrivit i USA och Canada har övertagits av dessa företag. Resterande delar av Kockums Industris nordamerikanska verksamhet skall avvecklas.

Rockwool. Laxå Bruks AB har överförts till Statsföretag AB och bildar därmed ett direktägt dotterbolag. Rockwool övertog i samband med Vä-

nerskogs konkurs samtliga aktier i Delax Fiber AB. Aktierna har sederme-

ra överlåtits till Deje Fastighets AB i vilket Statsföretag genom Laxå Bruks AB har 2092 av aktierna.

SARA. Den I januari 1983 har i moderbolaget ingående divisioner ombildats till dotterbolag — SARA Hotels AB, SARA Restauranger AB, SARA Fast Food AB och SARA Företagsservice AB har bildats.

Serva Promotion. Beslut om avveckling har fattats. Överenskommelse har träffats med HDF-bolagen i Halmstad om övertagande av huvuddelen

av Servas nuvarande verksamheter jämte viss personal. SMT-Pullmax. Fr.o.m. år 1982 har gruppen uppdelats i ett antal separata bolag — SMT Machine Company, Pullmax och Toolboxgruppen i

Stockholm.

Statsföretag AB. Fr.o.m. den I januari 1983 har Statsföretags enheter

för försäkringar och inköpssamordning ombildats till aktiebolag under

namnen Svenska Risk Management Service AB tesp. AB Statsföretagens Samköp. Statsföretag har via Statsföretag International öppnat ett repre-

sentationskontor i Moskva. Statsföretag International. Under år 1982 och i början av år 1983 har

bolagets intressen i handelsföretaget Lyntraco i Nigeria avvecklats.

Toolboxgruppen i Stockholm. Bolaget har bildats under år 1982 för att förvalta aktierna i mindre verkstadsföretag. Bolaget omfattade vid slutet

av året Carbox, Finsliparna, Limsta Produkter och Thörns Mekaniska

Verkstad.

Verksamheten under år 1983

Den långsamma konjunkturuppgång som förväntas under år 1983. det förbättrade räntenettot från rekonstruktiorien, begränsade valutaförluster

och en positiv utveckling för många av dotterbolagen formar en ny resultatbild för gruppen.

Utvecklingen för ABAB, Berol Kemi, Ceaverken, KabiVitrum, Kalmar

Kockum, Procordia, Rockwool och SARA gör att gruppens resultat efter finansiella intäkter och kostnader för år 1983 bedöms bli positivt.

Skr. 1983/84: 20 | 53 ABAB, Allmänna Bevaknings AB Översikt 1982 1981

milj. kr. milj. kr.

ABAB. Allmänna Bevaknings AB, bildades år 1964 efter ett riksdagsbeslut där två syften angavs. Dels att svara för bevakningen av särskilt viktiga statliga totalförsvarsobjekt och dets att vidmakthålla konkurrens på säkerhetsmarknaden i Sverige.

ABAB-gruppen består av moderbolaget och dotterbolaget Svenska Vakt AB. som drivs i kommission för moderbolaget. Gruppen har verksamhet på ett 50-tal platser i hela landet och sysselsätter nu 2200 årsanställda.

Verksamheten inriktas på att leverera ett fullständigt säkerhetsskydd, dels med egna tjänster som bevakning, skyddsplanering, värdetransporter, åtgärdsservice m. m. och dels i kombination med modern teknik och kompletterande tjänster från samarbetspartner.

Under är 1982 genomfördes ett omfattande rationaliseringsprogram för att öka lönsamhet och effektivitet. Resultatet blev en vinstökning från 6,9 milj. kr. till 17,6 milj. kr.

Samma år utarbetades en ny organisationsstruktur för företagsgruppen, som efter förhandlingar trätt i kraft år 1983. Den nya organisationen innebär en konsekvent genomförd marknadsorientering. delegering och anpassning till företagets nya strategi.

Moderbolaget har uppnått en mindre ökning av produktionsvolymen trots inskränkningar hos moderbolagets huvudkund staten som tvingats till besparingar. Svenska Vakt som främst verkar på den privata marknaden har expanderat mest och erövrat nya marknadsandelar samtidigt som lönsamheten avsevärt förbättrats.

Moderbolagets enheter i Stockholm kommer mot slutet av året att sammanföras i nya gemensamma lokaler, vilket beräknas öka effektivitet och flexibilitet men också att medföra extraordinära kostnader under året.

Företagsgruppens omfattande utvecklingsprogram fortsätter under år 1983 då både ett nytt servicekoncept och ett nytt serviceleveranssystem implementeras, vilket beräknas ge ABAB en god plattform för vidare utveckling under 1980-talet.

Under år 1983 förutsätts en fortsatt måttlig expansion och oförändrad lönsamhet.

Skr. 1983/84: 20 54

Berol Kemi AB

Den europeiska petrokemin är sedan några år inne i en strukturkris. De samlade förlusterna inom den tunga petrokemin i Västeuropa uppgick år 1982 till mer än 1000 milj. kr. i månaden. Även om vissa strukturåtgärder genomförts kvarstår i allt väsentligt grundproblemen — stort kapacitetsöverskott och splittrad produktionsstruktur.

Berols syfte och verksamhetsinriktning

Berols syfte är att med utgångspunkt från sin grundteknologi inom ytkemi och kolloidkemi, där företaget har mer än 40 års erfarenhet, medverka till att förbättra kundernas produkter eller processer, att spara energi och minska hälsorisker. Företagets affärsutveckling är mål- och programstyrd och koncentrerad till fyra användningsområden: cellulosa och papper, gruvor och energi, verkstäder samt byggmaterial.

Verksamheten under år 1982

Under år 1982 har Berol fortsatt att koncentrera affärsutvecklingen till specialkemin inom ett fåtal stödområden. Företaget satsade sammanlagt 12 milj. kr. på tio strategiska projekt. Flera av dessa utvecklingsprojekt kan redan nu bedömas ha betydande framtida intjäningsförmåga.

Produktionen har effektiviserats. Så är Berols etenoxidfabrik, vilken tillverkar huvudråvaran till övriga fabriksenheter, nu en av Västeuropas mest kostnadseffektiva producenter.

Väsentliga förbättringar av tillverkningsprocessen för etylenaminer har medfört, att kostnadseffektiviteten nu är ca 30 Zz bättre än den traditionella EDC-processen. som tillämpas av flertalet konkurrerande tillverkare.

Marknadsorganisationen har givits en mer modern utformning. Genom en utbyggd internationell försäljningsorganisation har Berol uppnått ökad slagkraft i marknaden. Försäljningen ökade med 25 90 och exportandelen till 75 Zz.

Resultatet för år 1982

Trots fortsatt strukturkris inom petrokemin och lågkonjunktur redovisar Berol för år 1982 en väsentlig resultatförbättring före avskrivningar och

Skr. 1983/84: 20 55

räntor; från — 11,6 milj. kr. år 1981 till +45,4 milj. kr. år 1982. Resultatförbättringen sammanhänger främst med en stark resultatförbättring inom Division Amin och en förbättrad produktionsekonomi inom Division EO från och med andra halvåret. Prestationskemin inom Division Ytkemi visar fortsatt god lönsamhet. Den mycket svaga byggkonjunkturen i Europa och USA har däremot slagit hårt mot Division Kolloidkemi.

Ökade kapitalkostnader i form av avskrivningar, räntor och valutakursförluster drog dock ned resultatet till —-17 milj. kr. före extraordinära poster. I samband med bokslutet har Statsföretag lämnat ett aktieägartillskott, vilket medfört att Berol visar ett nollresultat för året.

Framtidsutsikter

De scnaste årens effektiviseringsåtgärder har förbättrat företagets konkurrenskraft. För år 1983 planeras inga större investeringar, ej heller någon personalökning. Trots fortsatta, ogynnsamma marknadsförutsättningar förutser Berol en ytterligare försäljningsökning om 25 26 under år 1983 samt ett positivt resultat.

Beroxo AB

Beroxo AB bildades i december 1978. Verksamheten i Beroxo innefattar försäljning och produktion av oxoprodukter och mjukningsmedel. Produktion av butyraldehyd, oktanol och mjukningsmedel sker vid oxoprojektets

nya anläggningar på Sandenområdet i Stenungsund. Oktansyra produceras

vid Domsjöanläggningarna som företaget arrenderar av Berol Kemi.

Beroxo som tidigare var delägt av Berol Kemi övertogs år 1979 direkt av Statsföretag. Under år 1980 påbörjades en överföring av operativa funktioner från Berol till Beroxo. Under år 1981 har styrelse och verkställande ledning som tidigare var gemensamma för Berol och Beroxo ersatts med en

ny styrelse och egen verkställande ledning.

Verksamheten under år 1982

År 1982 präglades av fortsatt lågkonjunktur och överkapacitet för petro-

kemiska produkter. Lönsamheten blev starkt tillbakapressad för flertalet

Skr. 1983/84: 20 56

företag i Västeuropa och Japan. I USA blev verkningarna mindre på grund av en gynnsammare råvarusituation.

I Beroxos marknader stagnerade efterfrågan — och konkurrenssituationen tillät endast priser omkring driftskostnadsnivå. Denna situation

förväntas råda även under år 1983. Produktionsanläggningarna, framför allt de på Sandenområdet i Ste-

nungsund, effektiviseras fortlöpande. Under året har utbytesförbättringar

motsvarande ca 14 milj. kr. uppnåtts. Ingående studier har gjorts för att

utröna potentialen för ytterligare förbättringar. Resultatet av dessa tillsam-

mans med bedömningar av ledande konkurrenters situation ger vid handen att Beroxo marknadsmässigt/tekniskt bör kunna hävda sig väl.

Produktion. Under året fattades beslut om utökning av tillverkningska-

paciteten på Sanden samt beslut om modernisering av anläggningarna i Örnsköldsvik. Avvecklingen av etanolbaserade lösningsmedel genomför-

des planenligt.

Försäljning och resultat. På marknadssidan har arbetet koncentrerats på att konsolidera uppnådda positioner. Budgeterad volym har i stort kunnat

infrias. Beroxos försäljning uppgick till 395 milj. kr. (321). Av försäljningen

har endast en ringa del levererats till andra företag i Statsföretags-

koncernen. Däremot har Berolkoncernens internationella försäljningsnät

anlitats för ca 2072 av faktureringen. Inköpen från övriga koncernföretag var obetydliga.

Arbetet med att trimma in anläggningarna har bedrivits målmedvetet. Under främst sista kvartalet har uppnådda förbättringar lett fram till att verksamheten täckt sina kostnader exklusive kapitalkostnader.

Koncernens resultat efter finansiella intäkter och kostnader uppgick till

—-154,3 milj. kr. (—-172,5). Kapitalkostnaderna — avskrivning och finan-

siella poster — belastar resultatet med 128.6 milj. kr. (132,1) Av dessa

kostnader avser 83,7 milj. kr. (90,2) räntor till moderbolaget. Under hösten har, med hjälp av externa konsulter, genomförts en utredning beträffande företagets nuvarande och förväntade framtida marknads-

situation och kostnadsstruktur. Resultaten av denna utredning utmynnade i bedömningen att Beroxos konkurrenskraft ligger väl i nivå med ledande

konkurrenter. Lönsamhetsnivån under de närmaste åren bedömdes dock

inte medge täckning av kapitalkostnader för befintliga anläggningar. Stats-

företag beslöt därför genomföra en finansiell rekonstruktion av företaget i

1982 års bokslut under förutsättning att riksdagen beslutar i enlighet med

regeringens proposition 1982/83:68 om rekonstruktion av Statsföretagsgruppen.

I samband med bokslutet har från Statsföretag således erhållits aktie-

ägartillskott med 442,5 milj. kr. för täckning av rörelseförlust avseende år

1982 samt för avsättning till värderegleringsreserv för anläggningstillgångar. Det redovisade nettoresultatet för året uppgick därefter till 4,9 milj. kr.

Dessutom avses 100,0 milj. kr. av Statsföretags fordran på Beroxo om-

Skr. 1983/84: 20 57

vandlas per den I januari 1983 till ett förlagslån som tills vidare skall löpa utan ränta och amortering.

Anläggningsinvesteringar. Koncernens investeringar i anläggningar

uppgick till 9,4 milj. kr. (20,7). Beloppet avser effektivisering av anläggningar i Örnsköldsvik samt kapacitetshöjning och effektivisering av anläggningarna på Sanden.

Vid Katalys AB i Nol har investerats 0,1 milj. kr. (2,0).

Personal i Örnsköldsvik som tidigare varit anställtid i och inhyrts från

MoDo har från och med år 1983 anställts i Berol Kemi AB. Fortsättningsvis hyrs denna personal ut till Beroxo.

Genomsnittligt sysselsatte Beroxoverksamheten 321 personer inklusive inhyrd personal i Örnsköldsvik.

Framtidsutsikter för år 1983

Marknadsläget bedöms fortsatt svagt med global överkapacitet och pres-

sade lönsamhetsmarginaler. Med hänsyn till planerade ytterligare effektiviseringsåtgärder samt den av Statsföretag genomförda finansiella rekonstruktionen bedöms dock utsikterna enligt Beroxo goda att nå ett positivt

resultat för år 1983.

BSK BS Konsult AB

BSK BS Konsult AB är ett konsultföretag inom byggnadsområdet.

Bolaget startades år 1966 med syfte dels att ge ett kvalitetsmässigt

tillskott till konsultverksamheten i landet, dels tillhandahålla speciella

projekteringstjänster åt byggnadsstyrelsen.

Bolagets omfattning.

BSK-gruppen består av moderbolaget BSK BS Konsult AB i Stockholm

med avdelningar för arkitektur, byggnadskonstruktion, VVS och inredning samt de helägda dotterbolagen Fojab Arkitektkontor AB i Lund, Klemmings Arkitektkontor AB i Eskilstuna, Energo. Energi- och VVS-kon-

sulter AB i Göteborg och Karlstad, Skandinaviska Projektlednings AB,

Skandinavprojekt, i Stockholm och Göteborg med avdelningar för projekt-

Skr. 1983/84: 20 58

ledning, kostnadsstyrning och planering samt Innovent AB i Stockholm med specialinriktning på området arbetsmiljö och luftföroreningar. Viss utlandsverksamhet bedrivs genom AB SACCOS, State and Cooperative

Consultants of Sweden, i Stockholm. I Norge drivs projektledningsverk-

samhet i delägda dotterbolaget Skandinavprojekt AS, Oslo.

Tjänsterna omfattar projekterings- och utredningsverksamhet, projektoch byggledning samt kostnadsstyrning — hantering av kompletta byggprojekt e!ler specialistinsatser.

Verksamheten under år 1982

Den dåliga byggkonjunkturen har försämrats ytterligare under år 1982.

Sysselsättningen i byggkonsultbranschen har fortsatt att sjunka, främst för arkitekter och byggkonstruktörer samt på den kommunaltekniska sidan. För BSK-gruppen har orderingången varit någorlunda tillfredsställande trots konjunkturen och produktionsvolymen överträffar budget. Volyms-

ökningen ligger väsentligen inom VVS-enheterna och i Skandinavprojekt medan arkitektsidan haft svagare uppdragsingång. Lönsamheten har för-

sämrats något dels på grund av beläggningssvårigheter på arkitektsidan,

dels beroende på att omkostnaderna ökat snabbare än lönerna och de lönepåslag som avses täcka kostnader och vinst. Resultatet belastas av

kostnader för bl. a. utveckling av det nystartade företaget Innovent, marknadssatsning i Norge m. m. Faktureringsbeloppen har ökat mer än vad som motsvarar produktionsökningen genom att ett par stora fastprisuppdrag avslutats under året. Utvecklingen av marknader utanför byggnadsstyrelsens område har fortsatts. Den förstnämnda svarar nu för mer än hälften av uppdragsvolymen och utgörs till omkring lika delar av statliga, kommu-

nala och industribeställare. Som ett led i tjänste- och marknadsutvecklingen har företaget Klemmings Arkitektkontor AB i Eskilstuna förvärvats

under året och ett projektledningsföretag, Skandinavprojekt A.S., startats i Oslo. För att vidare utveckla och exploatera BSK:s kunskaper inom området föroreningsspridning i luft har ett bolag, Innovent AB, startats. Under året har främst system för närutsug av narkosgaser tagits fram. De

första installationerna skedde kring årsskiftet 1982/83. Utvecklingsarbetet fortsätts inom området stadsförnyelse, ombyggnad, drift och underhåll. Sammantaget innebär utvecklingen både en diversifiering och en fördjupning inom några nischer som väntas växa påtagligt trots de tveksamma utsikterna för byggkonjunkturen.

Skr. 1983/84: 20 59

Ceaverken AB (CEA)

+ motsvarande enheter

Bolagets syfte

Ceaverken grundades år 1939. Ändamålet var tillverkning av fotopap-

per. Redan efter ett par år började staten intressera sig för företaget, i

vilket de såg en möjlighet att tillförsäkra landet inhemsk tillverkning av olika fotoprodukter, bl.a. röntgenfilm och något senare, år 1943, gick

staten in som ägare av företaget. Under det då pågående kriget i Europa

tillgodosågs en hel del av landets behov av bl.a. röntgenfilm just från

Ceaverken.

Ceaverken ingick i Statsföretagsgruppen från starten. Ungefär samtidigt

i slutet av 1960-talet installerades en ny gjutmaskin i företaget, vilket ökade

kapaciteten avsevärt och företaget startade en omfattande export runt om i

världen, bl.a. till USA.

År 1973 förvärvades Scanfors AB, som tillverkade fotokemikalier och bedrev silveråtervinning från fotografiskt material.

Fram till år 1977 var röntgenfilm företagets huvudsakliga produkt. Då lanserades en ny produkt, fotosättningspapper, för den grafiska industrin, vilken liksom röntgenfilmen numera exporteras över stora delar av världen.

Samhällets intresse för företaget såsom en inhemsk garant för tillförsel av olika fotografiska material kvarstår. Under år 1980 har sålunda avtal

träffats med överstyrelsen för ekonomiskt försvar (ÖEF) om försörjnings-

beredskapsersättning till företaget mot att företaget lämnar garanti för att

bibehålla produktionskapacitet för röntgenfilm, fotosättningspapper och

fotopapper. På detta sätt tillförs bolaget under åren 1980, 1981 och 1982 10 milj. kr. per år. Syftet med denna kapitaltillförsel är att förstärka företagets

finansiella ställning och därmed företagets möjlighet att klara tillfälliga störningar inom det starkt konkurrensutsatta område företaget är verksamt inom.

Företagets syfte är alltjämt att tillverka olika fotografiskt material. Mål-

sättningen är att inom den närmaste framtiden kunna täcka de primära

behovsområdena inom medicinsk röntgen och inom den grafiska industrin för tillverkning av tidningar.

Skr. 1983/84: 20 60

Verksamheten under år 1982

År 1982 utgör slutpunkten på den år 1980 inledda treåriga rekonstruk-

tionsplanen tillsammans med ÖEF. Under dessa år har företaget frigjort

sig från avtal av olika slag som hämmat företagets handlingsfrihet. Detta

har medfört att företaget idag besitter full frihet att utifrån egna förutsättningar välja marknader och verksamhetsinriktning.

Resultaten har under de sista åren ökat successivt. År 1982 har varit ett

speciellt bra år. Resultatet uppgår till 41 milj. kr. före bokslutsdispositioner och skatt. en ökning med 20,9 milj. kr. eliter 104 72 jämfört med föregående år. Moderbolaget Ceaverken AB har sin verksamhet förlagd till Strängnäs, varifrån även all tillverkning inom gruppen bedrivs. Därtill har företaget egna försäljningsbolag i Tyskland och USA. Det totala antalet anställda

inom gruppen är 190 personer, sedan Scanfors AB med ca 40 anställda avyttrades till Stena Metall AB per den I januari 1982.

Företaget marknadsför sina produkter röntgenfilm, fotosättningspapper inkl. dess kemi över hela världen. Huvudmarknaderna är de skandinaviska länderna och på kontinenten England. Tyskland och Italien. Även marknaden i USA har vuxit sedan försäljningen där åter upptogs år 1981.

AB Eiser

Översikt 1982 1981

(milj. kr.) (milj. kr.)

Bolagets omfattning

Eiserkoncernen är Skandinaviens största tekoföretag med 3758 anställda varav ca 865 i Finland. Koncernen som ingår i Statsföretagsgruppen, bildades år 1978 genom ett samgående mellan all statsägd textil- och konfektionsindustri (AB Eiser, Algots AB, Nyland Mattor AB, SweTecogruppen, Trivab Konfektions AB samt Stigtex AB) med AB Eiser som moderbolag. Huvudkontoret ligger i Borås.

Produktprogrammet omfattar hela tekoområdet från grundtextil tillverkning vid spinnerier och väverier till färdigsydda produkter.

Verksumheten under år 1982

Eiser-koncernens svårigheter bör bl. a. ses mot bakgrund av den svenska tekoindustrins problem. Under en lång rad av är har importen av

Skr. 1983/84: 20 61

tekoprodukter ökat på bekostnad av svensktillverkade varor. Denna ut-

veckling har sin orsak i dels att svensk tekomdustri arbetar med de högsta arbetskostnaderna i världen, dels att det är svärt att tillräckligt snabbt ändra strategi mot mer avancerad produktutformning, service och mark-

nadsföring. För svenska tillverkare har det varit en omöjlig uppgift att priskonkurrera med lågkostnadsländerna om enkla produkter tillverkade i stora serier. De företag i branschen som satsat på produkter av hög kvalitet, egna varumärken samt en effektiv marknadsföring har haft den bästa lönsamheten. För många av Eiser-koncernens dotterbolag har för-

ändringar i denna riktning skett sedan koncernen bildades den I januari

1978. Under år 1982 har verksamheten starkt präglats av neddragningar av

sysselsättningen samt en decentralisering av koncernens organisation. Ge-

nom rationaliseringarna har antalet årsanställda i koncernen minskat med

924 personer till 3 469. Som jämförelse kan nämnas att antalet ärsanställda

vid koncernens start var 5964 personer. Rationaliseringarna har inte enbart varit kostnadskrävande utan även fordrat mycket stora insatser av koncernledning och berörda dotterbolags företagsledningar, vilket i sin tur inverkat störande på den normala verksamheten.

Koncernens fakturerade försäljning uppgick till 697 milj. kr. (706) och rörelseresultatet före avskrivningar till 4 milj. kr. (—24). Efter avdrag för

avskrivningar enligt plan samt finansnetto blev resultatet efter finansiella intäkter och kostnader —55 milj. kr. (—70). Resultatet före bokslutsdispo-

sitioner och skatter blev —-7 milj. kr. (—84) efter bl. a. aktieägartillskott med 104 milj. kr. (2) från Statsföretag AB samt belastning med kostnader för avvecklingar på 56 milj. kr. (10). Investeringar i anläggningar och

maskiner uppgår till 26 milj. kr.

Även om koncernen totalt visar negativt resultat, kan framhållas att Flera

dotterbolag har uppnått positiva resultat under år 1982. Främst gäller detta

de finska företagen Eiser Trading Oy och Suomen Eiser Oy samt AB

Malmö Strumpfabrik, Eiser Strump AB och Oscar Jacobson AB.

Under år 1983 kommer fabriken i Karlskrona inom Trivab Konfektions AB att avvecklas, vidare samordnas strumpverksamheten till ett företag, AB Malmö Strumpfabrik, trikåverksamheten i Halmstad och Malmö till ett företag, Eiser Trikå i Malmö AB.

Även om resultatet blir bättre genom rationaliseringarna förutses fort-

satta förluster under år 1983. Fr. o. m. år 1984 kommer Björn Borg-projek-

tet att resultatmässigt ge draghjälp till koncernen.

Skr. 1983/84: 20 62 AB ID-kort

AB ID-kort bildades år 1968. Ändamålet med företaget är att på affärsmässiga grunder marknadsföra, utveckla och tillverka system och utrust-

ning för lösning av marknadens identifierings- och verifieringsproblem, i

första hand där krav ställs på hög säkerhet. Företaget ägs av Telefon AB LM Ericsson, Statsföretag AB och Sparbankernas Förvaltnings AB.

Moderbolagets produktprogram omfattar ID-kort, körkort, tjänste- och

företagskort, färdtjänstkort, flygcertifikat och andra slag av behörighets-

kort. Dotterbolaget Identidatas produktprogram omfattar transaktions-

kort, kreditkort, patientkorl med kringutrustning samt prägling, kodning

och distribution av sådana kort. Veridenta slutligen tillverkar och installerar inpasserings- och registreringssystem.

Moderbolagets resultat påverkades år 1982 ogynnsamt genom senare-

läggning av körkortsleveranser från år 1982 till åren 1983—1985. På grund av befarad inkurans har rörelseresultatet före avskrivningar belastats med

kostnader om 629 000 kr. gällande nedskrivning av varulager.

Genom återtagna marknadsandelar, ökad försäljning och personalredu-

ceringar åstadkom Identidata-Sweden AB en förbättring av resultatet. Försäljningen av Veridentas produkter fördubblades och resultatet för-

bättrades avsevärt jämfört med år 1981. Under året utvecklades ett nytt

inpasseringssystem i nära samarbete med ELM Ericsson Telemateriel AB.

För moderbolaget förväntas, bl.a. på grund av ökade leveranser av

körkort, år 1983 ge ett tillfredsställande resultat.

För Identidata-Sweden AB förväntas ökade leveranser av såväl kort som maskiner ytterligare förbättra resultatet.

För AB Veridenta förväntas något lägre utleveranser ge ett minskat men

dock tillfredsställande resultat. Allt sammantaget beräknas detta ge ett förbättrat resultat för ID-gruppen under år 1983.

Skr. 1983/84: 20 63

Investment AB Procordia

Översikt 1982 1981

milj. kr. milj. kr.

Procordia är moderbolag för den underkoncern inom Statsföretag AB

vars huvudsakliga verksamhet avser konsumentvaror till dagligvaruhandeln. Tobaksbolaget är ursprunget till denna koncernbildning. Bolaget, som bildades år 1980, handlägger gemensamma uppgifter för koncernen

såsom övergripande organisationsfrågor, diversifierings- och utvecklingsfrågor, långsiktig finansförvaltning och juridisk rådgivning. Tobakssektorn är helt dominerande inom Procordiakoncernen. Svenska

Tobaks AB och dess dotterbolag i Holland, som i sin tur äger dotterbolag i

närliggande länder, svarar sålunda för ca 7096 av koncernens totala omsättning. Resultatet efter finansnetto för Tobaksbolaget och dess dotterbolag blev 175 milj. kr. mer än året innan. Det goda resultatet förstärktes av

några onormala inslag år 1982. Den av regeringen i december aviserade tobaksskattehöjningen i början av år 1983 ledde till en kraftig hamstring

redan före årsskiftet — särskilt ifråga om cigaretter, vars försäljning kom att överstiga föregående års med 576. Prisvinster på förbrukade varor — huvudsakligen råtobak — kom att fördubblas jämfört med året innan och uppgick till ca 140 milj. kr.

Av Procordiagruppens livsmedelsföretag visade Ekströms Livsmedels- Produkter AB en god utveckling. Jede-Automater AB hade ungefär samma resultat som föregående år. Agenturföretaget AB Hugo Österberg hade

med hänsyn till förhållandena på marknaden ett tillfredsställande resultat.

Sinjetgruppen sålde under året sektorn för konsumentprodukter och kommer efter omorganisation och avveckling av USA-bolagen att bestå av två företag, Sinjet AB (tillverkning av slip- och polermaskiner samt industriborstar) och Akvamatik AB (försäljning av självvattnande växtkärl).

Resultaten för år 1982 var otillfredsställande, varför saneringsåtgärder pågår.

Vilhelmina Plast AB:s nya projekt — tillverkning av en helt ny plastcykel — blev på grund av olika omständigheter ett misslyckande under år 1982, vilket hade till följd att bolaget redovisade en mycket stor förlust.

Svenska AB Navigator, som har 14 direktrapporterande dotterbolag,

hade ett negativt koncernresultat — dock en avsevärd förbättring jämfört med år 1981. Ett flertal bolag har en intressant potential och uppvisade

redan år 1982 resultat som överträffade budget.

Skr. 1983/84: 20 64

Antalet anställda var vid årsskiftet ca 3710. Det innebär en nedgång

under året med ca 150, vilken huvudsakligen är hänförlig till Tobaksbolaget med dotterbolag och Sinjet.

Investeringar i anläggningar uppgick för gruppen totalt till 99,5 milj. kr., varav 23,9 milj. kr. är hänförligt till fastigheter och 75,6 milj. kr. till maskiner.

Procordiakoncernens resultat efter finansiella poster ökade med ca 177

milj. kr. till 509 milj. kr. Överskottet år 1982 påverkades särskilt starkt av

inflationen. Ett inflationsrensat resultat ligger på nivån 320 milj. kr. I

koncernbokslutet har avsatts till Statsföretag dels 293 milj. kr. i koncernbi-

drag, dels 25 milj. kr. i utdelning.

Med nu föreliggande planer och budget skall enligt Investment AB Procordia också år 1983 kunna ge en tillfredsställande koncernvinst. Bolagen utanför tobaks- och livsmedelssektorn bör kunna bidra till en resultatförbättring.

KabiVitrum AB

Översikt 1982 1981

(milj. kr.) (milj. kr.)

Koncernen bildades år 1972 sedan Statsföretag AB under år 1971 förvärvat samtliga aktier i AB Kabi med dotterföretag. AB Kabi förvärvade samma år Vitrum AB och ACO Läkemedel AB under medverkan av Statsföretag AB. I KabiVitrum AB ingår sedan år 1978 SweDrug Consulting AB och KabiGen AB.

Koncernen utvecklar och marknadsför internationellt en grupp läkemedelsprodukter av främst bioteknologisk natur samt erbjuder härutöver ett något bredare sortiment av läkemedel och närbesläktade produkter på den svenska marknaden. Intravenös näringstillförsel, produkter framställda ur blodplasma samt tillväxthormon är koncernens viktigaste områden.

Koncernens försäljning har under år 1982 uppgått till 1031,7 milj. kr. (874 milj. kr.). Av ökningen, 1896, faller på volymökning ca 1070 och på prisökning ca 8 20. Försäljningens utlandsandel var 57 90 (54).

Koncernens rörelseresultat efter avskrivningar enligt plan uppgick till 142,4 milj. kr. (89,3). Motsvarande resultat för moderbolaget var 143,0 milj. kr. (86,8).

Skr. 1983/84: 20 65

Antalet anställda som under år 1981 till följd av den fortsatta omorganisationen av koncernen minskade med ca 100 årsanställda har under år 1982 minskat med ytterligare ca 100 årsanställda, varav 55 ärsanställda i Sverige.

Koncernens investeringar | anläggningar har uppgätt till 45,9 milj. kr.

(49,2).

Statsföretag AB:s långfristiga förlagslån på 100 milj. kr. har under år 1982 löpt utan ränta. Lånet är även räntefritt under år 1983.

Verksamheten i de utländska dotterbolagen har utvecklats planenligt. Cutter-Vitrum Inc. har under år 1982 börjat ge överskott.

KabiVitrums verksamhet förväntas även år 1983 utvecklas positivt och medföra en ytterligare resultatförbättring.

Kalmar Kockum AB Översikt 1982 1981

(milj. kr.) (milj. kr.)

Kalmar Kockum AB tillverkar rälsfordon, gaffeltruckar och lastbärarsystem. Den 31 december 1982 överläts 1007: av Kockum Landsverk med knappa 300 anställda till Volvo BM. Drygt 100 milj. kr., varav ca 46 milj.

kr. har belastat 1982 års nettoresultat. |

På flera sektorer har företaget en hög exportandel men också stor import. Turbulensen på valutamarknaden kostade Kalmar Kockum AB 17 milj. kr. i kursförluster och omräkningsdifferenser.

Kalmar Kockum AB hade inte räknat med att efterfrågan skulle fortsätta

med höga kund- och valutaförluster orsakade höga kostnader. Flera för-

säljningsbolag är nu under avveckling, andra har drastiskt skurits ner.

Kalmar Verkstad hade ett resultat efter finansiella intäkter och kostnader på 27 milj. kr. (16). Kalmar Nohabs första år gav 3 milj. kr. Kalmar

LMV hade det bitvis mycket besvärligt med halverad efterfrågan — klarade ändå 9 milj. kr. Kalmar Lagab ökade till 5 milj. kr.

Resultatet efter finansiella poster blev 14 milj. kr. (—6) på en fakturering

av 817 milj. kr. (800). År 1983 förväntas resultatet bli bättre.

S Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 20

Skr. 1983/84: 20 66

Kockumation AB

Historik

Den nuvarande verksamheten för Kockumation AB, f.d. Kockums Automation AB, startade år 1975 då avdelningar för marina instrument och

akustiska sändare bröts ut från Kockums Varv. Samtidigt tillfördes externt

sägverksautomatik, produktionsanläggning för elektronik samt lyftarmen, Muskeln.

Inriktning

Kockumation marknadsför produkter och system för processövervak-

ning och processtyrning för industri, sågverk och fartyg. Bolaget säljer också akustisk signalutrustning för fartyg och för civilförsvarslarm m. m.

Huvuddelen av produkterna utvecklas och tillverkas vid divisionerna i Malmö (Marindivisionen och Industridivisionen) och Västerås (Remadivisionen). Merparten av de anställda är ingenjörer.

Verksamheten under år 1982

Fakturerad försäljning ökade med 1 milj. kr. till 93 milj. kr. Denna ökning förmådde ej täcka kostnadsökningarna utan gav ett resultat före

dispositioner och skatt på —4 milj. kr. (+3). Härav valutaförlust på långfristiga s.k. korglån på drygt I milj. kr.

Marindivisionens huvudprodukter är lastfördelningsinstrument (LOAD-

MASTER), nivåmätsystem och akustiska signalapparater (TYFON).

Divisionens orderingång nådde 55 milj. kr. (62) och faktureringen 65

milj. kr. (61). Sjöfartskonjunkturen har ej visat den förväntade uppgången år 1982. Antalet byggda fartyg är lågt men kompenseras i viss mån av mera kompli-

cerade typer.

Remadivisionen marknadsför elektroniksystem för sågverk, såsom tim-

merinmätning, timmersystem, sågstyrning, brädsortering och ADB-sy-

stem för produktionsplanering. Orderingängen uppgick till 22 milj. kr. (25) och faktureringen till 23 milj. kr. (25). Den minskade försäljningen gav förlust. Strukturella åtgärder vidtogs under hösten i resultatfrämjande syfte. En viss förbättring av skogskonjunkturen kunde skönjas.

Skr. 1983/84: 20 67

Industridivisionens huvudprodukter är akustisk sotning av pannor, lyftarmen Muskeln samt automatiska mät-, regler- och övervakningssystem för industriella ändamål. Orderingång och fakturering nådde fjolärsnivån 6 milj. kr. Den låga försäljningen gav förlust. Framtidsutsikter

Kockumation ABs bedömning är att situationen på marknaderna blir ungefär densamma år 1983 som år 1982, dock att skogskonjunkturen förbättras, delvis på grund av devalveringen under hösten 1982. Under år 1982 vidtogs åtgärder för att anpassa resurserna och därigenom minska kostnaderna. Antalet personer kommer att minska till ca 185 vid 1983 års utgång. Koncentration sker till de produkter där företaget kan upprätthälla en god konkurrenskraft.

Utvecklingssatsningar på för företaget strategiska projekt fortsätter trots lönsamhetsproblemen.

Resultatet år 1983 beräknas bli bättre än år 1982 men belastas av kvardröjande kostnader för överkapacitet.

Kockums Industri AB Översikt 1982 1981

(milj. kr.) (milj. kr.)

Bolagets omfattning

Kockums Industri AB är sedan år 1979 helägt dotterbolag till Statsföretag AB.

I koncernen ingår moderbolaget Kockums Industri AB med två rörelsedrivande divisioner, dotterbolaget Waco Jonsereds AB, säljande och till-

verkande dotterbolag i USA, Canada och Australien samt försäljningsbolag i Finland. Genomsnittligt antal anställda år 1982 var 1605, därav 514 i

utlandet.

Koncernens fakturerade försäljning uppgick under år 1982 till 717 milj.

kr. (819), en minskning med 12 96. Exporten från Sverige samt de utländs-

ka dotterbolagens försäljning motsvarade 56 20 av den totala faktureringen. Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter uppgick till — 115,2

milj. kr. (9,6).

Skr. 1983/84: 20 68

Moderbolaget

Moderbolagets fakturerade försäljning var 383 milj. kr. (413) och resultatet före bokslutsdispositioner och skatter —- 117,2 milj. kr. (14,5). Resultatförsämringen är en följd av kraftigt vikande marknad och avvecklingskostnader för dotterbolagen i Nordamerika.

Division Skogsbruk

Divisionen har under äret väl hävdat sin ställning som marknadsledande i Norden inom området skogsbruksmaskiner. Den fakturerade försäljningen var 301 milj. kr. (262), en ökning med 14 26. Exportandelen är 23 <&. Orderingången var 250 milj. kr. (257).

Genom introduktion och försäljningsframgångar med den nya gallringsskotaren 83—35 har divisionen förbättrat sin marknadsställning både på export- och hemmamarknaden Norden. Tillbakagången avseende orderingäng beror på en vikande marknad för ”tyngre” avverkningsmaskiner.

Divisionen uppvisar ett positivt resultat. Till följd av en vikande marknad för tyngre avverkningsmaskiner förväntas fakturering och resultatnivå försämras under år 1983.

Division Skogsindustri

Divisionens fakturerade försäljning av sågverksmaskiner och anläggningar uppgick till 82 milj. kr. (152). Exportandelen av försäljningen utgjorde 40 4.

Försäljningen under året har kraftigt påverkats av den lågkonjunktur som rätt på samtliga avsättningsmarknader. Orderingången var 82 milj. kr. (114).

Resultatet för verksamheten är negativt. För att förbättra resultatet vidtas åtgärder i form av omkostnadsreduktioner och produktrationalisering.

För år 1983 förväntas en resultatförbättring till följd av planerade och genomförda åtgärdsprogram samt på grund av förbättrad konjunktur för divisionens produkter.

Waco Jonsereds AB

Bolagets fakturering uppgick år 1982 till 60 milj. kr. (6H). Exportandelen var 62 Ze. Den internationellt låga byggnadsaktiviteten har inneburit att efterfrågan på hyvelmaskiner varit starkt begränsad och resultatutvecklingen otillfredsställande. Ett omfattande rationaliseringsprogram har pågätt. För är 1983 förväntas resultatförbättring som en följd av genomförda och planerade åtgärdsprogram.

Utlandsbolagen

De nordamerikanska dotterbolagens fakturering uppgår till 200 milj. kr. (246). En extremt långt utdragen tågkonjunktur har medfört att verksam-

Skr. 1983/84: 20 69

hetsnivån i bolagen minskats väsentligt under de senaste åren. Bolagen uppvisar negativa resultat.

Beslutad samordning av verksamheterna med Hawker Siddeley Canada Ince:s motsvarande verksamheter kommer att innebära att nuvarande verk-

samhet upphör under år 1983.

Den fakturerade försäljningen vid bolaget i Australien sjönk med 34 4 till 43 milj. kr. (65). Bolagets lönsamhetsutveckling är balanserad. Bolaget i Finland minskade faktureringen med 16 6 till 102 milj. kr. (122). Företaget

har god lönsamhet och resultatet beräknas bli fortsatt positivt.

Sammanfattning

Koncernen har under år 1982 drabbats negativt av den extremt utdragna lågkonjunkturen.

Skogsmaskinverksamheten uppvisar trots konjunktursituationen ett positivt resultat.

Sågindustri- och träförädlingsverksamheten har volymmässigt drabbats hårt av den utdragna lågkonjunkturen och uppvisar därför negativa resultat.

För år 1983 förväntas resultatet i koncernen förbättras som en följd av struktureringsätgärder och en något positivare konjunkturbild inom sågindustriområdet. Det egna kapitalet kommer under år 1983 att förstärkas genom kapitaltillskott från ägarna.

Liber Grafiska AB

Översikt 1982 1981

(milj. kr.) (milj. kr.)

Bolagets omfattning

Liber Grafiska AB bildades i januari 1973 genom beslut i Statsföretag ABs styrelse att samordna de grafiska företagsenheterna inom Statsföretagsgruppen. Till Liber överfördes vid denna tidpunkt deis Svenska Reproduktions AB med dess dotterbolag huvudsakligen verksamma inom grafisk produktion, dels AB Allmänna Förlaget med dess dotterbolag företrädesvis är verksamma inom förlagsbranschen. Hösten 1973 förvärvades samtliga aktier i AB C E Fritzes Kungl. Hovbokhandel. Under år 1975 tillfördes

Skr. 1983/84: 20 70

Liber två betydande enheter. Genom ett särskilt avtal med staten övertogs den korrespondenskurs- och läromedelsverksamhet som under nära ett sekel bedrivits av Hermods Stiftelse. För att erbjuda även förbrukningsmateriel till skolor köptes samtliga aktier i Skrivab Skol- och Kontorsmateriel AB. För förstärkning av Libers utbud av elektronikmateriel förvär-

vades år 1981 aktierna i AB Skolelektro.

Det under år 1981 påbörjade utvecklingsarbetet för att inom den grafiska branschen kommersiellt utnyttja den bildbehandlingsteknik som Statsföre-

tag AB satsat på intensifieras under år 1982. Under de närmaste åren skall ett integrerat system för text- och bildbe-

handling (TIPS-projektet) för i första hand dagstidningstryckerier presenteras. Satsningarna på projektet är omfattande och möjligheterna är goda att nå en stor internationell marknad.

Samarbetsavtal har tecknats mellan Liber Systems — Text and Image AB, ett helägt dotterbolag till Liber, och Oy Typlan AB, ett delägt dotterbolag till Oy Nokia AB. Projektet stöds med villkorslån från Nordisk

Industrifond. Liber Systems kommer att från år 1983 representera Oy

Typlan AB i Sverige och börja sälja Oy Typlan AB:s textbehandlingssystem på den svenska marknaden. För utveckling av bildprocessorn i det integrerade systemet svarar IMTEC Image Technology AB, som från den 19 maj 1982 till 9172 ägs av Liber Systems och till resterande del av Svenska Utvecklings AB.

Liber Systems utvecklingsarbete inom bildbehandlingsområdet tillsam-

mans med dotterbolaget IMTEC i Linköping och Typlan i Finland kommer

under år 1983 att resultera i en första anläggning i drift.

Verksamheten under år 1982

År 1982 upphörde den tidigare divisionsorganisationen och inom moderbolaget bildades tre produktområden: Förlag, Media och Utbildning. Dotterbolaget Skrivab, Fritzes och Liber Systems drivs självständigt som tidigare. Fr. o. m. år 1983 drivs även AB Allmänna Förlaget som självständigt dotterbolag. Den samlade verksamheten bedrivs i huvudsak i Stockholm, Malmö, Lund och Växjö.

Libers fakturerade försäljning uppgick år 1982 till 594.5 milj. kr., vilket är 104: över föregående års 540,6 milj. kr. För goda försäljningsökningar svarar läromedel för yrkesutbildning, egen allmänutgivning och Skrivabs försäljning av förbrukningsmateriel. Libers resultat före bokslutsdispositioner och skatt uppgår till —14,3

milj. kr.. vilket kan jämföras med ett överskott på 1.1 milj. kr. året innan. Anledningen till det försämrade resultatet är i första hand tryckeriverksamhetens dåliga resultat. Tryckeriets förlust är till stor del en följd av en mycket pressad tryckerimarknad med större prisdumpningar än någonsin

tidigare. Vidare har direkt på resultatet tagits såväl utvecklings- som

administrationskostnader för TIPS-projektet om tillsammans ca 10 milj.

Skr. 1983/84: 20 71

kr. Utvecklingskostnaderna redovisas som extraordinära kostnader I dotterbolaget Liber Systems.

Resultatförbättringar noteras för yrkesinriktade läromedel, hårdvaruför-

säljning på skolmarknaden, egeninittierade fackböcker och Skrivabs förbrukningsmateriel. Av dotterbolagen har Fritzes en tillfredsställande resultatnivå.

Investeringarna i koncernen uppgick totalt till 23,5 milj. kr. (43,4). De största enskilda posterna utgörs av komplettering av distributionslagret i

Spånga med 7,0 milj. kr., datorer med kringutrustning 2,9 milj. kr.

Det totala antalet anställda i koncernen uppgick den 31 december 1982

till I 281 personer. Omräknat till fulltidsarbetande uppgick antalet anställda under år 1982 till i genomsnitt 1215 (1206).

Information och kommunikation innebär för Libers del att insamla, lagra. bearbeta, mångfaldiga och distribuera information. Denna mälinriktning formulerades år 1982 och inledde en omfattande strukturell omdaningsprocess. Ny teknik tas till hjälp inom allt fler områden.

Genomgripande förändringar sker inom läromedelsmarknaden. Datorteknik blir allt viktigare både som ämne och hjälpmedel. Såväl grundskolan som gymnasiet berörs. Liber medverkar här på flera områden. På skol-

marknaden har Liber framgångsrikt marknadsfört Luxors svensktillverkade ABC 80 och ABC 800 program. Höga marknadsandelar har nåtts. I

början av år 1983 visades Libers och Luxors nya skoldator, som uppfyller alla de krav som Styrelsen för Teknisk Utveckling (STU) ställt på en ny skoldator. När hårdvaran nu blivit allt mer allmän i skolan ökar efterfrågan av program för administration och datorstödd utbildning. Liber bedriver

ett omfattande programutvecklingsarbete och många program är i användning. Marknadsföringen av mjukvara underlättas av den goda täckning

Libers hårdvara har inom skolområdet.

Fritzes inför som första bokhandel i Sverige ett avancerat sökregister för litteratur att användas inom såväl orderavdelning som butik. Modern ta-

gerhantering tillsammans med datoranvändning har gett Skrivab en god

start i den nya kontors- och distributionsanläggningen i Växjö. Den högt automatiserade hanteringen av order och leveranser har öppnat nya marknader såväl i Sverige som i övriga Norden, vilket gör att Skrivab snabbare än beräknat når en hög utnyttjandegrad i den nya anläggningen.

Nyckelhus AB

Översikt 1982 1981

(milj. kr.) (milj. kr.)

Skr. 1983/84: 20 72

Nyckelhus AB startade år 1962 som ett privatägt företag och övergick år 1969 i statlig ägo. Företaget är sedan år 1970 dotterbolag till Statsföretag AB. All rörelse bedrivs 1 moderbolaget Nyckelhus AB medan dotterbola-

get Nyckelhus i Skyttorp AB enbart är fastighetsförvaltande bolag. Nyckelhus marknadsför småhus allt från materialsatser till nyckelfärdiga volymhus. Målsättningen är att saluföra energisnåla hus av hög kvali-

tet.

Nyckelhus omsatte är 1982 ca 127,6 milj. kr. på ca 385 leveranser, resultatet utgjorde 4,3 milj. kr. efter ett ägartillskott om 25 milj. kr. Antalet anställda vid årsskiftet var 308 personer.

Småhusmarknaden har de senaste åren drastiskt minskat och branschut-

sikterna är inte gynnsamma. Kapacitetsutnyttjandet är lågt och lönsamhe-

ten dälig. Någon förbättring i dessa avseenden förväntas inte under de närmaste åren.

Som en anpassning till den minskande marknaden har Nyckelhus AB avvecklat en av sina fabriker samt i övrigt vidtagit ett antal effektiviserings- och kostnadsreducerande åtgärder.

Pullmax AB

Den av ägaren Statsföretag AB hösten 1981 beslutade uppdelningen av SMT-Pullmaxkoncernen trädde i kraft fr.o.m. den 1 januari 1982. Vid uppdelningen sammanfördes rörelsen i tidigare Kumla Mekaniska Verkstad AB samt kommissionärsbolaget Ursvikens Mekaniska Verkstad AB med rörelsen i kommissionärsbolaget Pullmax AB till ett Pullmax AB, som är moderbolag i den nybildade Pullmaxkoncernen. Bolagen Kumla Mekaniska Verkstad AB och Ursvikens Mekaniska Verkstad AB kvarstår som fastighetsförvaltande dotterbolag till Pullmax AB.

Vid koncerndelningen fördelades även SMT-Pullmax utländska försäljningsbolag mellan SMT och Pullmax, varvid följande försäljningsbolag förvärvades av Pullmax AB — SMT-Pullmax (Canada) Ltd — SMT-Pullmax (France) S.A. — SMT-Pullmax Benelux S.A.

= Pullmax Ges.m.b.H (Österrike)

Fr.o.m. den I januari 1982 har dessutom tillkommit ett nybildat försäljningsbolag i Norge. SMT-Pullmax Norge A/S.

Skr. 1983/84: 20 73

Under året har försäljningssamarbetet mellan SMT och Pullmax fortsatt

i de dotterbolag som tidigare marknadsfört båda produktgrupperna, d. v.s.

Canada. Frankrike samt det nybildade norska bolaget. Vidare i de SMTägda bolagen i USA, England och Västtyskland.

I samband med uppdelningen har Pullmax rekonstruerats finansiellt genom nyemission av 25 milj. kr. samt aktieägartillskott på 25 milj. kr.,

varav 11,7 milj. kr. lämnats till SMT Machine Company AB.

Koncernens verksamhet avser utveckling, tillverkning och marknadsföring av maskiner för plåtbearbetning. Moderbolaget Pullmax AB är utöver koncernledning, koncernstab ekonomi och finans samt exportavdelning.

med placering vid huvudkontoret i Göteborg, uppdelat i följande tre divisioner —- Göteborgsdivisionen, vars produktprogram omfattar numeriskt och manuellt styrda stans- och nibblingsmaskiner samt fogberedningsmaskiner —- Kumladivisionen, vars produktprogram omfattar rundbocknings- och

ringbockningsmaskiner

— Ursvikendivisionen, vars produktprogram omfattar manuella och numeniskt styrda gradsaxar, kantpressar och portalpressar.

Verksamheten under år 1982

Den redan tidigare påbörjade moderniseringen och omstruktureringen av produktsortimentet har fortsatt under år 1982.

Vid Göteborgsdivisionen har under året introducerats dels en DMC-

styrd nibblingsmaskin och dels en numeriskt styrd plasma/stansmaskin, Pulmatic 12. Produktprogrammet har reducerats genom att ett antal maskintyper av äldre modell avvecklats. |

Kumladivisionen har introducerat en ny helhydraulisk plåtrundnings-

maskin som ersätter fyra st. äldre modeller. Dessutom har till Kumladivisionen koncentrerats tillverkningen av samtliga rundningsmaskiner. Inom Ursvikendivisionen har under året introducerats två nya styrda-

torer för kantpressar.

Marknadsutvecklingen för verktygsmaskinbranschen har under året varit allmänt utomordentligt svag. Investeringarna i den industrialiserade världen i Europa och Nordamerika har begränsat sig till ersättningsinvesteringar. Kapacitetsutnyttjandet hos kunderna — verkstadsindustrin — har rent allmän varit det lägsta under efterkrigstiden med ca hälften av

kapaciteten disponibel och 10—1592 av arbetskraften friställd. Kapacitets-

utbyggnader har varit sällsynta. Även rationaliseringsinvesteringarna har hållits tillbaka som en följd av höga räntor och sjunkande reallöner. Som en följd av den svaga efterfrågan har priserna realt försämrats, vilket dock i viss mån har kunnat kompenseras genom fortsatta rationaliseringar och

personalavgångar. Hemmamarknaden i Sverige och Finland har tillsammans med export på

Mellan-Östern och Sydostasien hållit volymen uppe medan bortfallet varit betydande i Nordamerika och Central- och Östeuropa. Pullmax breda

Skr. 1983/84: 20 74

produktprogram och vitt förgrenade distributionsnät har medfört en riskut-

jämning. |

Antalet anställda i Pullmaxkoncernen uppgick vid årsskiftet till 395

personer. För att anpassa produktionen till den svaga efterfrågan på

världsmarknaden och på grund av under året uppnådda effektivitetsförbättringar har personalen under året kunnat reduceras med 72 personer. Den huvudsakliga personalreduktionen har skett i Göteborg men även i Ursviken. Ytterligare personalavgångar under år 1983 med ca 30 personer kommer att ske i Göteborg enligt tagna beslut.

Framtidsutsikter

I den mycket djupa konjunktursvacka världen befinner sig förväntas

även år 1983 att bli bekymmersamt. Verktygsmaskinbranschen är å andra sidan en nyckelbransch för verkstadsindustrins utveckling och rationalise-

ring. Västvärldens välfärd är direkt knuten till industrins produktivitet.

En betydande del av världens maskinpark är uråldrig och nedsliten och

måste rent tekniskt ersättas. Härtill kommer att den ekonomiska livsläng-

den för maskinparken sjunker i och med att tekniken snabbt utvecklas. Trenden går mot rationaliseringsinvesteringar snarare än kapacitetsinvesteringar. Ofta har lägre produktionskostnader varit möjliga endast vid investeringar mot större volym. CNC-tekniken har dock inneburit en revolution därigenom att redan små serier är lönsamma med ny teknik.

Rationaliseringarna skapas i stället genom samordning av flera tillverk-

ningsmoment i samma maskin — fleroperationsmaskiner. Pullmatic-pro-

grammet gör här en inbrytning.

En tendens i den framtida verktygsmaskinbranschen är att en basmaskin vidareutvecklas genom att kunden kan välja ett program av tillbehör,

verktyg och mjukvaror för en framtida anpassning till och rationalisering

av sin tillverkning.

Pullmax är leverantör av kompletterande produkter för plåtbearbetning. Målgrupperna för Pullmax utrustningar är tunga transportmedel, utrustning för materialhantering, värme och kyla samt legotillverkare inom om-

rådet 4—25 mm plåttjocklek.

Regioninvest i Norr AB

Skr. 1983/84: 20 75

Historik

Bolaget bildades i juni 1977 som ett dotterbolag till Norrbottens Järnverk

AB under namnet NJA-Invest. När NJA gick in som en del av SSAB Svenskt Stål AB övergick NJA-Invest till att bli ett direkt dotterbolag till

Statsföretag. I samband med att ytterligare medel av riksdagen beviljades

för en utökning av bolagets verksamhet ändrades bolagets namn till Regioninvest i Norr AB.

Bolagets syfte

Regioninvest har som uppgift att på affärsmässiga grunder driva indu-

striföretag och att som investmentbolag medverka i utvecklingsbara projekt. I begränsad omfattning kan bolaget även medverka i infrastrukturella

projekt.

Målsättningen för bolaget är enligt riksdagsbeslut att främja sysselsätt-

ningen i Norrbottens län där den industriella verksamheten i huvudsak är baserad på basindustrin (malm, stål, trä och papper). Regioninvest skall

söka utöka och förstärka de industrisektorer i Norrbotten som ligger

utanför basindustrins verksamhet.

Regioninvest kan på uppdrag av Statsföretag och industridepartementet

mot särskild offert åtaga sig rekonstruktionsuppdrag. Bolaget har i ett antal

fall accepterat sådana uppdrag. |

Bolagets omfattning

Bolaget är organiserat I sex producerande och säljande bolag, ett antal utvecklings-/säljbolag samt två servicebolag.

De producerande och säljande bolagen: '

Mekinor AB. I bolaget har huvuddelen av Regioninvests mekaniska resurser samlats. De ingående tillverkningsenheterna är:

— Suna Verkstads AB, Luleå

— Norrbit AB, Haparanda — Pajala Mekaniska Verkstad AB, Pajala

— Mekinor Metall AB. Kalix

Produktprogrammet omfattar bl.a. kabelstegar, fordonsvärmare, VSarmatur, slangbrottsventiler, fordonshytter, bromsskivor, verktyg för

pressning och stansning, precisionsgjutna detaljer i zinkaluminiumlege-

ringar, varmluftpanna för fasta bränslen.

Omsättningen beräknas år 1983 uppgå till 53 milj. kr. Antalet anställda är

130 personer.

Alfa Therm AB. Alfa Therm utgör samlingsnamnet för Regioninvests två

tunga verkstadsenheter Alfa Therm i Kiruna och Gällivare Mekaniska i Gällivare. Vid årsskiftet 1982/83 inlemmades även det tidigare säljbolaget

HTM Teknik & Miljö AB som en del i organisationen. Administration och

Skr. 1983/84: 20 76

försäljning för Alfa Therm är lokaliserad till Luleå, medan tillverkningen

sker i Kiruna och Gällivare.

Företagen nystartade under år 1981 och var då nästan helt beroende av lego- och montagearbeten för basindustrin i norra Norrland. En fullständig övergång har nu skett till tillverkning av egna produkter.

Omsättningen beräknas år 1983 till ca 30 milj. kr. Antalet anställda är ca 110 personer.

Elenorr AB. Bolagets verksamhet är huvudsakligen inriktad på produkter där elektronik ingår samt på legoproduktion vad gäller elektronik-

och apparatmontage.

Bland de produkter som tillverkas kan nämnas laboratorieprodukter för sjukhusens kliniska laboratorier och utrustning för automatisk material-

hantering huvudsakligen för verkstadsindustrin. Omsättningen beräknas år 1983 uppgå till 6 milj. kr. Antalet anställda är

16 personer.

Isolamin AB. Bolaget har sin produktionsenhet i Överkalix. Det har

specialiserat sig på inredningar, väggar, tak och dörrar m.m. för marina projekt och offshore-marknaden. Produkterna ingår i ett integrerat inredningssystem och kännetecknas av hög brandhärdighet och god ljuddämp-

ningsförmåga. Årsomsättningen är ca 115 milj. kr. Huvuddelen av produkterna går på export. Antalet anställda är 135 personer.

Krvotherm AB i Piteå. Bolaget utvecklar, tillverkar och marknadsför

produkter baserade på värmepumpteknik. Här kan nämnas återvinnings-

aggregat för uppvärmning av tappvarmvatten samt aggregat för återvinning av kondensvärme i livsmedelsbutiker. Anläggningarna baserar sig både på luftburen och vattenburen värme.

Omsättningen uppgår till 26 milj. kr. och antalet anställda till ca 60

personer.

Kiruna Truck AB. Bolaget tillverkar truckar för tunga transporter inom gruv-, entreprenad- och stålindustrin. Det utmärkande för truckarna är den höga lastförmågan, låga lastprofilen och snäva kurvradien.

Omsättningen beräknas år 1983 till 60 milj. kr. Huvuddelen av produktionen avsätts på export. Antalet anställda är ca 75 personer.

Regioninvests omsättning för år 1983 beräknas komma att uppgå till 300 milj. kr. Hälften av bolagets produkter avsätts på exportmarknaden. Antalet anställda i moderbolaget och i dotterbolagen uppgick den 1 juni

1983 till 630 personer.

Verksamheten under år 1982

Regioninvests intäkter uppgick under året till 227,4 milj. kr. Koncernens

resultat var —0,9 milj. kr. Investeringar under år 1982 uppgick till 9,9 milj. kr.

Antalet anställda var 641 i medeltal under året, varav i moderbolaget 25.

Skr. 1983/84: 20 7

Strukturförändringar. Under året har samtliga aktier förvärvats i ett bolag,

Labstatus AB. Intressebolagen Tväråns Såg AB och Avikens Skylt AB har försatts i konkurs under sommaren 1982 resp. vären 1983.

Framtidsutsikter

Under den gångna verksamhetstiden har konstaterats att svårigheterna

att få till stånd en industriell utveckling ej baserad på basindustrin i Norrbotten till stor del beror på bristen på lämpliga produktprogram och marknadsföringskanaler. Moderbolagets verksamhet har därför alltmer kommit att koncentrera sig på dessa frågor. Ett antal produktprogram har därför

förvärvats. Marknadsföringskanalerna förstärks successivt. Insatser görs vad gäller utveckling av nya produkter.

Rockwool AB

Översikt 1982 1981

(milj. kr. 9 (milj. kr.)

Historik

Rockwool AB bildades år 1937 i Skövde. Bolaget tillverkade och marknadsförde isoleringsmaterial. Under 1950- och 1960-talen växte företaget

snabbt. Fabriker för tillverkning av isoleringsmaterial startades i Gimo och Hässleholm. I slutet av 1960-talet köpte Rockwool Laxå Bruks AB, tillverkare av bl. a isoleringsmaterial. Vid samma tid bidrog bolaget till en strukturrationalisering av den svenska marknaden för entreprenader inom området isolering. Det skedde genom en sammanslagning, under Rockwools

ledning, av en rad mindre företag inom branschen. År 1975 övertogs bolaget helt av Statsföretag AB. Den starka tillväxten i efterfrågan på

företagets isoleringsprodukter under 1970-talets senare del tillgodosågs

genom starten av en ny fabrik i Hällekis år 1978. År 1982 avyttrade

Rockwoolkoncernen som led i en ny konsoliderings- och koncentrations-

strategi de båda utvecklingsenheterna Laxå Bruk och Delax Fiber AB.

Bolagets omfattning

Rockwoolkoncernen omfattar moderbolaget Rockwool AB med resultatenheterna, Division fsolerprodukter och Division Akustik/Marin Kom-

ponenter samt dotterbolagen Isenta AB, Örebro, Ecomax (UK) Ltd, Mai-

denhead, England och Ecomax Dämmstoffhandels GmbH, Läbeck.

Skr. 1983/84: 20 78

Inriktning och organisation. Rockwoolkoncernen utvecklar, tillverkar och marknadsför produkter, system och tjänster inom områdena energibesparing, akustikreglering och ventilation.

Koncernen bedrev den rörelsedrivande verksamheten i tre divisioner:

Division Isolerprodukter (isoleringsprodukter inom Bygg- och VVSområdet), Division Isenta, (Isenta AB), (entreprenader inom isolering, akustikreglering och ventilation), Division Akustik & Marin Komponenter (produkter för akustikreglering, isolering och inredning inom marinområdetw).

Verksamheten under år 1982

Försäljningen inom Rockwool AB (inkl. dotterbolag) uppgick år 1982 till 855,7 milj. kr. (923). Bakgrunden till minskningen i förhållande till år 1981 utgörs främst av avyttringen av enheterna Laxå Bruk och Delax Fiber.

Koncernens huvudmarknad, den svenska byggmarknaden, fortsatte att

utvecklas i negativ riktning. Efterfrågan på koncernens huvudprodukter

och tjänster minskade därför.

Även utvecklingen på de viktigaste exportmarknaderna präglades av fortsatt nedgång med vikande efterfrågan som följd. Ett annat förhållande som negativt påverkade försäljningsutvecklingen

utgjorde det ökade konkurrenstrycket på såväl den svenska som de utländska marknaderna. Vidare förstärktes konkurrenstrycket genom att nya typer av isoleringsmaterial började marknadsföras på den svenska marknaden.

I denna marknadssituation hävdade koncernens isoleringsrörelse, Division Isolerprodukter, väl sin ställning.

Starkt förbättrat ekonomiskt resultat. Koncernens ckonomiska resultat efter finansiella intäkter och kostnader uppgick till 1,8 milj. kr. (—24,4).

Den kraftiga förbättringen i förhållande till år 1981 utgjordes främst av följande tvä förhällanden: den positiva resultatutveckling, som Division Isolerprodukter uppnådde under året och avyttringen vid årsskiftet 1982/83

av de bäda förlustbringande enheterna Laxå Bruk och Delax Fiber.

Negativt påverkades också resultatet av den otillfredsställande resultat-

utvecklingen inom Divisiun Isenta (Isenta AB). Denna var bl. a. en följd av den minskande aktiviteten på byggmarknaden och skärpt konkurrens-

tryck. Åtgärder i syfte att vända utvecklingen påbörjades under året inom

Isenta.

Den från årets början verksamma division Akustik/Marin Komponenter

uppnådde i en svår konkurrenssituation ett försäljningsmässigt och ekonomiskt resultat, som låg i nivå med planerna.

Satsningar på effektivisering. Den mycket stora satsning i syfte att

väsentligt stärka Division Isolerprodukters konkurrenskraft, som påbörjades är 1981, fortsatte under året. De mål, som satts för det omfattande

”Förändringsprogrammet”” uppfylldes väl och det framgångsrika genom-

Skr. 1983/84: 20 179

förandet av programmet bidrog i väsentlig utsträckning till koncernens resultatförbättring.

Investeringarna i koncernen var i huvudsak riktade mot områdena pro-

dukt- och processutveckling, rationalisering samt administrativ effektivisering.

Strukturella förändringar. De båda enheterna Laxå Bruk och Delax Fiber avyttrades före årsskiftet. Laxå Bruk övertogs av Statsföretag AB

och Delax Fiber av några privata intressentgrupper samt Laxå Bruk AB.

Denna strukturella förändring möjliggör för Rock woolkoncernen en ren-

odling och en koncentration av personella och ekonomiska resurser på

basverksamheten, där företaget besitter kunskap och innehar en ledande ställning.

Framtidsutsikter

Fortsatt förbättring av resultatet år 1983. En rad projekt drivs nu inom administration, produktion, material- och produktdistribution och marknadsföring i syfte att ytterligare höja effektiviteten och produktiviteten

inom koncernen och därmed stärka dess konkurrenskraft. Dessa lägger

tillsammans med den nya koncentrationsstrategin grunden för en god framtida lönsamhetsutveckling. Effekterna av de hittills genomförda åtgär-

derna och de planerade kommer att redan under år 1983 få ytterligare utslag på det ekonomiska resultatet. Full effekt kommer de dock att få först under år 1984 och år 1985. Koncernens lönsamhet under år 1983

förväntas överstiga den som nåddes år 1982.

Investeringarna under år 1983 riktas främst mot områdena produkt- och

processutveckling, material- och produktdistribution samt effektivisering inom administrationen.

SARA AB Översikt | 1982 1981

(milj. kr.) (milj. kr.)

Historik

SARA AB representerade i början av 1970-talet ett i hög grad traditionellt hotell- och restaurangtänkande. Företaget hade i detta skede en mycket svag lönsamhet och hade sannolikt ej överlevt utan snabba och

Skr. 1983/84: 20 80

omfattande ingrepp i verksamheten. SARA-gruppen har de senaste fem åren visat en god utveckling om man ser till resultat och strukturomvandling. Trots en allmän konjunkturavmattning och en stagnerande utveckling för svensk industri har SARA-gruppen visat en ökning av sina marknadsandelar och goda resultat flera år i rad. Skälen är flera: en långsiktig strukturomvandling som påbörjades under mitten av 1970-talet har fätt genomslag. Produkter och affärsidéer har

mognat och accepterats av marknaden. En strategi för gruppens längsiktiga överlevnad och utveckling har förankrats. Organisationen har decentraliserats och de tidigare divisionerna är numera självständiga, helägda

dotterbolag. Ett av skälen till den nya organisationen är att varje dotterbolag lättare skall kunna marknadsorientera sig. Hela gruppens verksamhet skall styras av marknadens behov. Denna styrning skall slå igenom såväl i organisation som val av produkter.

SARA-gruppens totala omsättning är 1982 blev I 139 milj. kr., en ökning

med ca 177 jämfört med föregående år. Av de fyra huvudmarknaderna svarade hotellsidan för 558 milj. kr. Bland nya satsningar märks särskilt övertagandet av Hotell Viking i Oslo, nytt Winn-hotell i Umeå samt lanseringen av ett internt utvecklat hotelldatasystem.

Restaurangmarknaden omsatte år 1982 250 milj. kr., varav 176 milj. kr. avsäg restaurang- och cateringaktiviteter. Övriga 74 milj. kr. kom från den expansiva hamburgerkedjan Clock. Flera nya kontrakt tecknades för drift av cateringverksamheten vid travbanor t.ex. i Färjestad (Karlstad) och Romme (Borlänge). Under året öppnade Clock sin första enhet utanför landet, i Helsingfors.

SARA-gruppens företagsmarknad ökade sin försäljning med 51 milj. kr.

till 168 milj. kr. år 1982. Mätt i antal enheter har den snabba expansionen

inneburit att detta marknadsområde driver verksamhet vid 120 enheter.

Inom denna grupp har också utvecklats en ny affärsidé som rör on- och

offshore catering med en marknad koncentrerad till den norska delen av

kontinentalsockeln i Nordsjön. SARA's offentliga marknad — SARA ServiceMaster AB, SARA Uni-

versitetsservice AB, Göteborgs Universitetsrestauranger AB och SARA

Kommunservice AB — omsatte under året ca 90 milj. kr. Expansionen

inom detta område svarade bl.a. SARA ServiceMaster AB för. Detta

bolag, samägt av ServiceMaster Industries Inc., USA, och SARA, erhöll under året uppdraget att svara för städledningen på St. Görans sjukhus i Stockholm.

Resultat

SARA-gruppens rörelseresultat förbättrades år 1982 med 87 26 från 23,4 milj. kr. till 43,8 milj. kr. Detta innebär en avkastning på eget kapital före skatt på drygt 402. Avkastningen på totalt engagerat kapital uppgick till

10,2 56.

Skr. 1983/84: 20 81

Prognosen för är 1983 är enligt SARAS bedömning god. 'Trots en svag konjunktur under årets första hälft räknar SARA-gruppen med att den positiva trenden skall kunna fortsätta och att rörelseresultatet för heläret skall kunna nå upp till åtminstone 1982 års nivä.

Framtidsutsikter

SARA-gruppen fortsätter den inslagna vägen vad gäller anpassning och effektivisering av gruppens olika verksamheter enligt den påbörjade strätegin. Den nya, decentraliserade organisationen ger dotterbolagen ett vidgat utrymme för lokala initiativ i nära kontakt med marknaden. Detta i kombination med ett fortsatt gott samarbete med fackliga organisationer blir en väsentlig tillgång i arbetet mot att nå de av styrelsen fastlagda målen.

Serva Promotion AB

Serva Promotion AB är ett handelsföretag med egna agenturer, som marknadsförs på exklusiv basis i Sverige och övriga skandinaviska länder.

Serva bildades på 1930-talet och förvärvades av Statsföretag år 1979. Sortimentet har traditionellt bestått av såväl konsumentprodukter som förnödenheter till industrin.

I början av år 1982 förvärvades ett antal agenturer inom sportområdet, de s.k. MacArvid-agenturerna. Vare sig försäljningsvolym eller försäljningsmarginaler har motsvarat förväntningarna. Samtidigt innebar oktoberdevalveringen år 1982 kursförluster på denna del av sortimentet.

På grund av de betydande löpande extraordinära förluster, som uppkommit i 1982 års bokslut har avveckling av verksamheten beslutats. Större delen av verksamheten utförsäljes till HDF-Bolagen AB, Halmstad, som

samtidigt övertagit viss personal.

6 Riksdagen 1983/84. I saml. Nr 20

Skr. 1983/84: 20 82 SMT Machine Company AB Översikt 1982 1981”

(milj. kr.a (milj. kr.)

+ Ej jämförbara värden eftersom SMT-Pullmax-koncernen delats i tre enheter.

Under är 1982 genomfördes Statsföretags styrelses beslut att dela SMT- Pullmax-koncernen i tre enheter. Från att ha varit en av de större tillver-

karna av verktygsmaskiner i Europa, med ett mycket brett produktprogram och en världsomfattande försäljningsorganisation, delades gruppen efter produktområden i:

numeriskt styrda svarvar: SMT Machine Company AB plåtbearbetningsmaskiner: Pullmax AB övriga produkter: Toolboxgruppen i Stockholm AB

SMT Machine Company AB har gamla traditioner som verktygsmaskintillverkare. Redan i mitten av 1800-talet tillverkade företaget svarvar. Som en del av produktprogrammet i Köpings Mekaniska Verkstad tillverkades under lång tid bl.a. de välkända ”Köpingssvarvarna”. År 1969 sålde Volvo verktygsmaskintillverkningen till FFV, verksamheten flyttade till Västerås och SMT Machine Company AB bildades. Sedan år 1970 ägs bolaget av Statsföretag AB. Företaget har haft ett flertal uppmärksammade teknologigenombrott genom åren; NC-styrda svarvar under 1960-talet, CNC-tekniken kring ett i egen regi utvecklat och producerat styrsystem under 1970-talet och under början av 1980-talet CPC-tekniken, dvs. maskiner för produktion med begränsad bemanning.

Verksamheten under år 1982, det första året som självständigt företag

sedan år 1973, har påverkats av genomförda organisationsändringar och av en mycket pressad marknad för verktygsmaskiner i samtliga länder där

företaget är verksamt. Särskilt hårt har företaget drabbats i USA, där tidigare goda positioner i bl.a. oljeindustrin förlorats på grund av branschens fullständiga koHaps. Företaget står tekniskt väl rustat att svara upp till marknadens krav när det väl börjar investeras igen. Omsättningen blev ca 100 milj. kr. lägre än föregående år, vilket innebar att bolaget tvingas redovisa en betydande förlust. Resultatet uppgick till

—54 milj. kr.

Som en följd av den sjunkande försäljningen har företaget tvingats minska personalstyrkan med ca 2576 i Västerås från ca 440 till 360.

Skr. 1983/84: 20 83

Marknaden för maskiner inom SMT:s produktområde är betydande. SMT:s produkter, med inriktning på FMS (Flexible Manufacturing System) ligger rätt i tiden, vilket bör medge goda tillväxtmöjligheter. För närvarande är dock investeringsviljan och kapacitetsutnyttjandet så låga att praktiskt taget hela verktygsmaskinbranschen har fått lönsamhetsproblem.

Statsföretag International AB

Bolaget har till uppgift att starta och utveckla export- och importverksamhet på statshandelsländerna i Östeuropa.

Eget representationskontor finns i Moskva sedan juni 1982.

Svenska Industrietablerings AB (SVETAB)

Svetab är ett investmentbolag som arbetar enligt s. k. venture capitalmo-

dell med inriktning på små och medelstora företag. Denna verksamhet bedrivs i fem regionala investmentbolag, Svetab Nord AB, Svetab Bergs-

lagen AB, Svetab Syd AB, Svetab Väst AB och Svetab Öst AB. Dessa fem

regionala bolag utgör den centrala delen av Svetabs totala verksamhet,

som dessutom omfattar delägarskap i två amerikanska venture capital

fonder samt konsultverksamhet. För år 1983 planeras en begränsad utbyggnad av majoritetssektorn.

Under de tre senaste åren har den regionalt bedrivna investeringsverk-

Skr. 1983/84: 20 84

samheten med inriktning på minoritetsengagemang stätt i centrum för Svetabs aktiviteter. Affärsidén för denna investeringsverksamhet är att

med riskkapital och kunnande medverka i expansiva och utvecklingsbara

smäföretag genom tidsbegränsat delägarskap i minoritetsställning kombi-

nerat med fortlöpande affärsutveckling, främst genom aktiv styrelseinsats.

Detta affärsutvecklingsarbete påbörjas redan under sökprocessen med tankeutbyte med Svetabs tilltänkta partners om deras affärsplan och dess utveckling, vilket ytterligare fördjupas innan Svetab går in som delägare. Riskkapitalet i de regionala bolagen utgör tillsammans 70 milj. kr., som har finansierats genom anslag från riksdagen.

Verksamheten röner ett fortsatt positivt intresse såväl hos företag som

hos finansieringsinstitut. Vid årsskiftet 1982/83 var Svetab genom de regio-

nala investmentbolagen delägare i tjugo företag och för år 1983 budgeteras

ytterligare femton engagemang. Tack vare en aktiv marknadsbearbetning och ett stigande positivt intresse från bl. a. bankerna, är inströmningen av

nya projekt tillfresställande.

Eftersom de regionala investmentbolagens affärsidé bygger på att gå in

som minoritetspartner med riskkapital — kapital som inte kräver säkerhet — gäller det att på speciellt sätt hantera risktagandet. Detta görs genom en särskild utvärderingsprocess, som innebär att utöver en analys av företagets framtida möjligheter, bedömningen starkt inriktas på kompetens och förutsättningar hos företagaren själv och ledningsgruppen. Den process som ligger till grund för utvärderingen av riskerna i de

minoritetsengagemang som de regionala investmentbolagen överväger,

hanteras av Investkontakt AB som svarar för Svetabs konsultverksamhet.

Investkontakts instrument för sådana bedömningar av investeringsalternativ är de s.k. investeringsprogrammen som ger underlag för bedömning av styrkan hos företagaren, ledningsgruppen och affärsidén.

Investkontakt har vidareutvecklat sina metoder att skapa kontakt med och finna driftiga och dynamiska företagare med den motivation och läggning som krävs för att bygga upp och utveckla expansiva företag. Investkontakt arbetar med detta för bl. a. Svetabs regionala investmentbolag.

Utöver nämnda program har Investkontakt arbetat med utvecklings- och träningsprogram för företagsstartare, en insats som syftar till att underlätta

för deltagarna att komma igång med sina företag och att göra etableringen

snabbare och mindre problemfylld.

Investkontakts verksamhet bygger på ett samlat kunnande och insikter

om entreprenörskap och det viktiga samspelet mellan företagare/ledningsgrupp och affärsidé. Investkontakt arbetar också med program kring krea-

tivitet, kommunikation, ledar- och personalutveckling — ett verksamhets-

område som under år 1982 har utökats.

Under år 1982 har Svetab startat ett nytt investbolag, Cento Invest AB,

med syfte att förvalta majoritetsförvärv. För Svetab-gruppen uppgick fakturerad försäljning under år 1982 till

Skr. 1983/84: 20 85

12,0 milj. kr. (50.5). Resultatet före bokslutsdispositioner och skatter uppgår till 1,9 milj. kr. (4,9). Balansomslutningen uppgär till 129,7 milj. kr. varav 70 milj. kr. utgör riskkapital i de regionala investmentbolagen och 100 milj. kr. i den samlade koncernen.

Svenska Lagerhus AB

Lagerhusbolaget äger och förvaltar lagerhus och ombesörjer lagring av

spannmål, frö och fodermedel för bl. a. Svensk Spannmålshandel ek. för-

ening.

Bolaget åtager sig också beredskapslagring av livsmedel på uppdrag av

statens jordbruksnämnd.

En ny verksamhetsgren, arkivlagring av räkenskapsmaterial med tillhörande tjänster, är under uppbyggnad.

Dotterbolaget Svenska Spannmålsaktiebolaget bedriver inte någon verk-

samhet.

Svenska Skifferolje AB

Under år 1982 har avvecklingen av verksamheten inom Svenska Skifferolje AB fortgått.

Resultatet före bokslutsdisposition och skatt blev 0,5 milj. kr.

Skr. 1983/84: 20 86 Svenska Utvecklings AB (SU)

Historik

Svenska Utvecklings AB bildades år 1968 som ett led i den ökade satsningen på forskning och utveckling. Genom beslut av riksdagen skedde en rekonstruktion av SU under år 1976. I samband härmed överfördes aktierna i SU från fonden för statens aktier till Statsföretag AB.

Bolagets syfte

SU är en utvecklingsresurs åt Statsföretagsgruppen. Härjämte skall SU bedriva tekniskt-kommersiellt utvecklingsarbete i övrigt, främst på områ-

den som är angelägna för samhället. Slutligen är bolaget också en kanal för utveckling av innovationer från enskilda uppfinnare eller företag.

Verksamheten under år 1982

SUs avdelning för bildbehandling i Linköping ombildades under år 1982 till ett särskilt bolag, IMTEC Image Technology AB. Detta har till uppgift att vidareutveckla och marknadsföra bildbehandlingstekniken. Aktiema-

joriteten har övertagits av Liber-koncernen, men SU har en minoritetspost (996) i IMTEC.

Verksamheten vid bolagets avdelning för energi- och miljöteknik har

under året koncentrerats till utveckling av elektrokemisk utrustning jämte

tillhörande processer och därtill anknuten verksamhet. Sålunda används SU ElektroSynCell och MultiPurpose (MP)-cell av ett 70-tal företag, bl. a. i Europa, USA och Japan, för processutvärdering och kemikalieproduktion. SUs celler har tillvunnit sig ett växande intresse. Försäljningen ökar och

ett flertal nya intressanta applikationsområden kommer fram. Som en följd av SUs arbete på det elektrokemiska området har SU kunnat utveckla en metod för avsaltning av havsvatten. Den bygger på en idé från en enskild svensk uppfinnare. SU har lyckats vidareutveckla

metoden till kommersiell användning. Sedan den demonstrerats under

hösten 1982 har den tilldragit sig stort intresse och företag från olika länder har tagit kontakt med SU för exploatering av metoden. SU har under år 1982 ingått ett avtal betr. talöverföring avseende såväl

talsyntes som talanalys. Avtalet har sin grund i uppfinningar som tagits

Skr. 1983/84: 20 87

fram av forskare vid Tekniska högskolan i Stockholm. Utrustningen har mött stort intresse, försäljning har påbörjats och en omfattande utvärdering av projektet pågår nu. SU har bildat ett dotterbolag, Infovox AB, för utveckling och marknadsföring av detta projekt.

Bolaget har under ett antal år särskilt följt bioteknikområdet. I samarbete med Kemicentrum vid universitetet i Lund pågår utvärdering av ett projekt betr. enzymer.

SUs funktion för projektsamordning har bl.a. till uppgift att tillföra

Statsföretagsgruppen nya produkter. Till denna funktion har ca 200 olika projekt inkommit under året, varav ca hälften blivit föremål för närmare

utvärdering. I främsta rummet har utvärdering skett för Regioninvest i Norr AB och för AB Eiser i samband med avveckling av olika tekoenheter. Några projekt har resulterat i avtal och ett flertal projekt befinner sig i ett framskridet förhandlingsstadium.

På uppdrag av industridepartementet och dotterbolag inom Statsföre-

tagsgruppen har bolaget även sökt finna nya produkter, främst genom licensförvärv it Japan, USA och Frankrike. Denna verksamhet har under

året resulterat i tre avtal, där nu svenska företag är i fård med att exploate-

ra ny teknik och nya produkter från uttandet.

Framtidsutsikter

I likhet med vad som skett under senare år räknar SU med att även

framdeles kunna ta fram tekniskt avancerade projekt för exploatering.

Man bör därför kunna förutse en fortsatt gynnsam utveckling av verksamheten.

Toolboxgruppen i Stockholm AB

År 1982 var första verksamhetsåret för Toolboxgruppen i Stockholm

AB. Bolagets uppgift är att förvalta aktierna i mindre verkstadsföretag.

Från årets början har i Toolboxgruppen ingått AB Thörns Mekaniska Verkstad med verksamhet i Stockholm, samt Finsliparna i Skellefteå AB. De båda bolagen, som tillverkar produktionsverktyg och specialmaskiner

Skr. 1983/84: 20 88

resp. slipmaskiner, ingick tidigare i SMT-Pullmax AB:s division Specialmaskiner.

I slutet av året inlemmades de tidigare fristående Statsföretagsdöttrarna AB Carbox, Ystad och Limsta Produkter AB, Kramfors i Toolboxgruppen. För AB Carbox blev år 1982 det sista verksamhetsåret som rörelsedrivande bolag. Fr. o. m. år 1983 drivs verkstadsrörelsen som ett personalägt Iegotillverkande bolag, Presskraft i Ystad AB.

Även Limsta Produkter AB har under år 1982 varit föremål för genomgripande organisatorisk och finansiell rekonstruktion.

Uddcomb Sweden AB

Uddcomb Sweden AB är dotterbolag till Statsföretag AB.

Företaget är sedan år 1980 på väg från sitt tidigare beroende av markna-

den för tunga nukleära verkstadsprodukter. Den nya verksamheten bedrivs inom två divisioner: Uddcomb Engineering (UE) och Uddcomb Heavy Manufacturing (UHM). Samtidigt pågår avvecklingen av de stora nukleära orderna där de sista färdigställs under år 1983.

Uddcomb Engineering utför konsulttjänster inom områdena konstruk-

tion och beräkning. svets- och materialteknologi samt kvalitetssäkring och

kontroll samt marknadsför och genomför kvalificerade serviceentrepre-

nader på främst kärnkraftverk. Framgångarna på entreprenadsidan under år 1981 har befästs under år

1982. Förutsättningarna för framtiden är goda.

Uddcomb Heavy Manufacturing inriktar sig på att tillverka utrustning

framförallt för sektorerna oil and gas, transport av utbränt kärnbränsle samt energi. Därutöver skall Uddcomb Heavy Manufacturing sälja lego-

tjänster och tjänstgöra som underleverantör av tunga produkter.

Försäljningen har bromsats av lågkonjunkturen och av för låg egen effektivitet. Arbetet att höja produktivitet och effektivitet har successivt

givit resultat, vilket givit utslag i försäljningen.

Som ett led i strävan att öka andelen egna produkter förvärvades är 1982 Hydromaskin AB, vars hydrauliskt drivna pålningsmaskin nu i större skala

introduceras på marknaden.

Skr. 1983/84: 20 89

Svenska Varv AB

Svenska Varv AB Översikt 1982 1981

Historik

Svenska Varv AB bildades år 1977 i samband med att staten övertog

Saltén-invests aktier i AB Götaverken som tillsammans med tidigare hel-

statliga Karlskronavarvet AB och Uddevallavarvet AB kom att ingå i den

nya koncernen. Från år 1979 ingår också Kockums varvs- och rederirö-

relse i koncernen. Under år 1982 överfördes aktierna i Zenit Shipping AB direkt till staten.

Omstrukturering av koncernen

Utgångspunkt för arbetet att omstrukturera koncernen har varit den

strukturplan som fastställdes av styrelsen i januari 1980. Koncernens företag grupperades där i tre sektorer som under året haft följande utseende.

Kommersiella Omstrukture- Sysselsättsektorn ringssektorn ningspolitiska

sektorn Calor-Celsius Kockums Öresundsvarvet Götaverken Arendal Uddevallavarvet Götaverken Angteknik Karlskronavarvet

Cityvarvet

Finnboda Varf

Götaverken Motor

Götaverken Aluminium avyttrades vid halvårsskiftet till Swedefront.

Utgående från de riktlinjer som angavs i strukturplanen har koncernens verksamhet koncentrerats till i huvudsak följande fyra affärsområden.

—- Offshore

—- Energi

—- Fartygsreparation

— Fartygsproduktion

Samtliga verksamheter utom Kockums, Uddevallavarvet och Götaver-

Skr. 1983/84: 20 90

ken Motor har överförts eller bedöms fortfarande kunna överföras till den kommersiella sektorn senast år 1984. Dessa verksamheter svarade år 1982 för ca 70 7- av koncernens omsättning och sysselsatte ca 13500 personer.

Offshore

I strukturplanen utpekades affärsområdet offshore som ett intressant alternativ till konventionell fartygsproduktion. Satsningen på offshore har snabbt resulterat i ett betydande marknadsgenombrott och Götaverken Arendal har åren 1980—1982 sammanlagt levererat 12 riggar till ett värde av ca 4 500 milj. kr.

Genom marknadsframgångarna och förbättrad effektivitet har Götaver-

ken Arendal kunnat uppvisa en god resultatutveckling som är väsentligt

bättre än den som prognostiserats i strukturplanen. Götaverken Arendal överfördes till koncernens kommersiella sektor fr. o. m. årsskiftet 1981/82.

Den expansiva investeringsverksamheten inom offshore som kännetecknat den första delen av 1980-talet har nu dämpats. Den återhållsamhet som f.n. kännetecknar marknaden beror bl.a. på osäkerhet om framtida oljeprisutveckling. Flera utbyggnadsprojekt inom offshore har därför skjutits i tiden och ett antal borrplattformar är i dagsläget utan sysselsättning.

Liknande fluktuationer kommer även framgent att karaktärisera offshoremarknaden. För att minska känsligheten för marknadens svängningar pågår därför en anpassning av Götaverken Arendals personalresurser till

en lägre verksamhetsnivå.

Vidare har åtgärder vidtagits som syftar till att komma in på andra delar av offshoremarknaden än bostads- och borrplattformar för oljeprospektering. Exempel på denna breddning utgör de order avseende ombyggnader av befintliga semisubmersibla plattformar, delleveranser till produktionsplattformar samt service- och dykerienheter som tecknats under året.

De stora investeringarna inom offshoreområdet görs i produktionsfasen. Dessa investeringar och även investeringar generellt inom offshore styrs ofta till det land i vilket oljefyndigheterna finns. För att möta sådan protektionism pågår aktiviteter för att etablera produktionssamarbete med företag i bl. a. England, Canada och Norge.

Energi

Koncernen har ökat sina satsningar inom energisektorn. Beslut togs

hösten 1982 att med Götaverken Ångteknik som bas samordna koncernens

satsning inom området energiomvandling. Inom detta affärsområde arbe-

tar idag Götaverken Ångteknik, Götaverken Motor och Svenska Varv

Vindenergi.

Götaverken Ångtekniks traditionella marknad — den skandinaviska och

brasilianska cellulosaindustrin — har under 1980-talet präglats av en myc-

ket svag investeringsaktivitet vilket inneburit problem. Beslut fattades därför år 1982 att avveckla Götaverken Ångtekniks dotterbolag i Brasilien.

Skr. 1983/84: 20 ”

Den svaga utvecklingen av marknaden har till viss del kunnat kompenseras genom en ökad satsning på den nordamerikanska marknaden. Vidare har kapacitet och kompetens inom engineeringområdet byggts ut vilket utgjort ett väsentligt steg i en medveten satsning på paketlevcranser med

fullständigt projektansvar. Åtgärder har också vidtagits för att anpassa produktionsresurserna till marknadssituationen. Relationen mellan verkstadstummar och ingenjörstimmar har successivt sjunkit från början av 1980-talet. Denna utveckling i

kombination med den försvagade marknaden nödvändiggjorde beslut att

avveckla produktionsenheten i Gävle samt reducera montörsstyrkan.

I strukturplanen konstaterades att Götaverken Motors starka beroende

av motorleveranser till koncernens varv måste minska. Ett omfattande program för att diversifiera verksamheten har genomförts men merparten av satsningarna har medfört betydande förluster. Det har vidare visat sig olämpligt att flytta Uddevallavarvets motorproduktion till Götaverken Motor eftersom detta inte bedömts ge några koncernmässiga fördelar.

Ett omfattande omstruktureringsarbete, som beräknas vara slutfört i

mitten av år 1983, inledes därför under året. Omstruktureringen innebär en sanering av produktprogrammet med inriktning på värmepumpar. diesel-

kraftverk och reservdelar till dieselmotorer och innebär en reduktion av verksamhetsvolymen.

Effekterna av omstruktureringsprogrammet kommer att prövas år 1983 varvid ytterligare åtgärder kan visa sig nödvändiga. Efter genomförd omstrukturering blir det också naturligt att pröva hur livskraftiga produktionsområden organisatoriskt skall inplaceras i koncernens övriga verksamhet.

Fartygsreparation

Koncernens verksamhet inom affärsområdet civila fartygsreparationer

och ombyggnader är koncentrerad till Cityvarvet. Dessutom finns en mindre reparationsverksamhet vid Finnboda Varf och ett marint fartygs-

underhåll vid Karlskronavarvet.

Reparationsmarknaden har varit mycket svag under året till följd av den

svaga fraktmarknaden. I kombination med en överdimensionerad reparationskapacitet i Västeuropa har detta medfört omfattande förluster för

flera större reparationsvarv.

Cityvarvets effektivitet har emellertid fortsatt kunnat förbättras samti-

digt som devalveringen stärkt varvets konkurrenskraft. I kombination med ett aktivare marknadsagerande samt ett antal framgångsrika ombyggnader under året har varvet nu i stort sett kunnat eliminiera förlusterna i själva verksamheten. Finnboda Varf genomgick år 1981 en kraftig kapacitetsneddragning med

förändring av verksamhetens inriktning mot fartygsreparationer kompletterat med viss industriproduktion. Verksamhetsvolymen har nu anpassats till den marknad som bedöms tillgänglig lokalt.

Skr. 1983/84: 20 92

Furtygsproduktion

Koncernens fartygsproduktion är koncentrerad till Uddevallavarvet, Kockums och Karlskronavarvet. De två förstnämnda företagen producerar handelsfartyg medan tillverkning av bevaknings- och örlogsfartyg

sker på Karlskronavarvet. Karlskronavarvets förlustbringande tillverkning av handelsfartyg upphörde år 1981 och samma år överfördes satsningen på vindkraft till syster-

bolaget Svenska Varv Vindenergi. Varvets kapacitet har nu reducerats och

anpassats till den svenska marinens beställningsbehov. Ett åtgärdspro-

gram inleddes år 1981 för att förbättra effektiviteten i företaget vilket under

år 1982 gav förväntade effekter. Med Karlskronavarvets affärsinriktning är företaget ur beläggnings- och lönsamhetssynpunkt beroende av den svenska marinens beställningsbehov

och av lokaliseringen av det marina underhållet. Företagets dimensionc-

ring får därför styras utifrån marinens långsiktiga beställningsbehov.

I enlighet med de åtgärder som ingick i koncernens strukturplan har en väsentlig kapacitetsneddragning skett inom fartygsproduktionen och verk-

samhetsvolymen motsvarar år 1982 endast ca 25 96 av volymen år 1975. I koncernens strukturplan angavs att Uddevallavarvet skulle fortsätta

inom affärsområdet tank-, bulk- och enhetslastfartyg medan Kockums skulle inriktas på gas/kemikaliefartyg och prefabricerade fabriksanläggningar samt under en övergångsperiod tank-, bulk- och enhetslastfartyg. Den fortsatta satsningen på fartygsproduktionen identifierades som en av högrisksatsningarna i strukturplanen. För att satsningen skulle bli fram-

gångsrik krävdes såväl att marknaden totalt sett förbättrades som att

varven avsevärt förbättrade sin effektivitet.

Både Uddevallavarvet och Kockums har under åren 1980— 1982 ökat sin

effektivitet. I strukturplanen gjordes en bedömning av de svenska storvar-

vens konkurrenskraft i jämförelse med Japan. Denna visade att den svenska varvsindustrin åren 1979— 1980 hade en kostnadsnackdel i jämförelse

med den japanska på 20-302.

Trots att inflationen i Sverige sedan dess varit ungefär dubbelt så hög

som i Japan har detta mer än väl kunnat kompenseras av valutakursernas förändringar och av uppnådda effektivitetsförbättringar. Efter den svenska

devalveringen bedöms därför kostnadsskillnaden i jämförelse med Japan kraftigt ha reducerats och för någorlunda avancerade fartygskonstruk-

tioner bedöms produktionskostnaderna i dagsläget vara ungefär desamma i Japan som i Sverige. Fartygsmarknaden förbättrades också kortsiktigt och varven kunde år

1981 teckna order som för första gången sedan början av 1970-talet täckte

produktionskostnaderna. Vissa av dessa köpare har emellertid nu fått svårigheter att fullfölja räntebetalningar och amorteringar på lämnade krediter vilket kan medföra att kontrakten i efterhand kommer att visa sig vara

förlustbringande.

Skr. 1983/84: 20 93

Såväl frakt- som fartygsmarknaden har därefter försämrats. I dagsläget kännetecknas fraktmarknaden av ett betydande tonnageöverskott för samtliga fartygstyper.

Den svaga marknaden har medfört stora problem för Kockums och

Uddevallavarvet att teckna order som ger täckning för kostnaderna. Spe-

ciella statliga insatser i form av förmånlig finansiering resp. u-landsstöd,

har därför år 1982 varit en förutsättning för att Kockums skulle kunna teckna den uppmärksammade ordern på tre ro/ro-fartyg till ACL och

Uddevallavarvet en order på tre OBO-fartyg till ett filippinskt rederi.

Den svaga marknaden medför sannolikt att de stora varvsnationerna fortsätter med subventionering av sin varvsindustri och åtminstone under

de närmaste åren ökar denna till följd av en kraftig obalans mellan efterfrå-

gan på fartyg och produktionskapacitet. Trots att kostnadsläget sålunda är

jämförbart med konkurrentländerna kommer därför möjligheterna för Kockums och Uddevallavarvet att — utan fortsatt betydande statligt stöd

— erhålla order som ger täckning för kostnaderna att vara små.

Regeringen har i proposition 1982/83:147 föreslagit riksdagen ett fortsatt

stöd till Kockums och Uddevallavarvet uppgående till 400 milj. kr. under

åren 1984-1985 samtidigt som krav ställts på en väsentlig reduktion av affärsvolymen för att minska varvens nskexponering. Beslut fattades därför i början av är 1983 om att reducera fartygsproduktionen vid de bägge varven med ytterligare drygt 2596, vilket kommer att medföra en nybyggnadsvolym som är mindre än 2092 av volymen år 1975.

Zenit Shipping AB

Regeringen har i proposition 1982/83:147 föreslagit att Zenit Shipping per den 31 december 1982 överförs direkt till staten. Svenska Varv AB

erhåller 23 milj. kr. för aktierna I Zenit Shipping, vilket överensstämmer med aktiernas bokförda värde i moderbolaget men koncernmässigt innebär en realisationsförlust på ca 100 milj. kr.

I propositionen föreslår vidare regeringen att riksdagen anvisar medel

för att täcka förlusterna i Zenit Shipping åren 1982 och 1983 samt ger

regeringen möjlighet att täcka ytterligare eventuella förluster efter år 1983.

Vidare föreslås ett kapitaltillskott för att öka det egna kapitalet i Zenit

Shipping. Ett avtal har träffats med staten om villkoren och formerna för

avyttringen av Zenit Shipping.

Som en konsekvens härav ingår inte Zenit Shipping i koncernens resul-

tat- och balansräkning år 1982. Koncernens balansomslutning minskar

därigenom med ca 6600 milj. kr.

Zenit Shipping har tidigare finansierats via moderbolaget. I samband med att företaget överförs till staten övertar emellertid Zenit Shipping en

omfattande dollarfinansiering från moderbolaget. Härigenom minskar koncernens dollarskulder med ca 680 M USD ull ca 470 M USD.

Skr. 1983/84: 20 94

Ågartillskott

De medelstillskott, bidrag etc, som riksdagen beviljat för koncernens omstrukturering redovisas normalt i resultaträkningen under rubriken

Ägartillskott.

Riksdagsbesluten åren 1980 och 1981 innebar en uppdelning av tillskotten i olika anslag till moderbolaget enligt nedan:

För omstrukturering sammanlagt 2061 milj. kr. varav — 600 milj. kr. i generellt varvsstöd vilket utbetalas successivt under åren

1981-1983. — 800 milj. kr. för koncernens utveckling. — 606 milj. kr. för nedskrivning av anläggningstillgångar åren 1980— 1984.

Räntebärande skuldebrev utfärdas i takt med att nedskrivningarna görs. — 62 milj. kr. för omstrukturering av Finnboda Varf varav senare 7 milj.

kr. ätergätt till staten.

För övriga ändamål totalt ca 130 milj. kr. varav > ca 100 milj. kr. som avser koncernens bedömda del av det u-landsstöd

om totalt 125 milj. kr. som gjordes tillgängligt för svenska varvsföretag. — ca 30 milj. kr. för sysselsättningsbefrämjande åtgärder vid Karlskrona-

varvet AB.

Dessutom erhölls 1004 milj. kr. för avveckling av Öresundsvarvet och 238 milj. kr. som ersättning för kostnader avseende den anställningsgaranti som riksdagen beslutade om år 1978.

Regeringens proposition 1982/83:147 medför vidare tillskott till moderbolaget om totalt 2155 milj. kr., varav — 1850 milj. kr. för att förstärka koncernens soliditet och täcka omställ-

ningskostnader av engångskaraktär i Kockums och Uddevallavarvet vid

genomförande av beslutade kapacitetsreduktioner. — 305 milj. kr. för nedskrivning av anläggningstillgångar i Kockums och

Uddevallavarvet. Räntebärande skuldebrev kommer att utfärdas i takt

med att nedskrivningarna görs.

Dessutom föreslår regeringen ett speciellt stöd avseende Kockums och Uddevallavarvet uppgående till 200 milj. kr. per år för 1984 och 1985.

De delar av tillskotten enligt ovan som hittills redovisats som ägartillskott framgår av nedanstående tabell.

Hittills

Nedskrivning av anläggningstillgångar 911 549 - 362 Finnboda Varf 55 55 - - Sysselsättningsfrämjande åtgärder vid Karlskronavarvet = 7 7 - -

Summa 4223 3823 2153 400

Skr. 1983/84: 20 95

Kvarstående ägartillskott i form av genereilt varvsstöd kommer att redovisas som ägartillskott år 1983 och kvarvarande skuldebrev för nedskrivning av anläggningstillgångar kommer att utnyttjas för nedskrivning av anläggningstillgångarna vid Kockums och Uddevallavarvet.

Anslagna 30 milj. kr. för sysselsättningsbefrämjande åtgärder vid Karlskronavarvet utöver de 7 milj. kr som redovisats som ägartllskott är

1981 kommer att reducera rörelsens kostnader i takt med att olika åtgärder vidtas. 9 milj. kr. har på detta sätt intäktsförts år 1982 varför totalt 15 milj. kr. återstår av anslaget.

398 milj. kr. ägartillskotten för koncernens utveckling är upptagna som ett villkorat ägartillskott.

U-landsstödet har använts av Uddevallavarvet vid en order år 1982 på

tre OBO-fartyg till Filippinerna.

Resultat

Koncernens omsättning uppgick år 1982 till 8290 (7 104) milj. kr. och resultatet före ägartillskott, bokslutsdispositioner och skatt till — 1444 (— 1600) milj. kr.

Rörelseresultatet efter avskrivningar har förbättrats till —229 (—589)

milj. kr. Årets rörelseresultat har emellertid belastats med en reservering om 350 milj. kr. för framtida omstruktureringskostnader i koncernen. Exklusive denna reservering är sålunda rörelseresultatet positivt och nära

700 milj. kr. bättre än föregående år. Förbättringarna har uppnåtts i flerta-

let koncernföretag.

Fraktmarknaden har försämrats kraftigt under året vilket medfört omfattande förluster för många rederier. Ett antal kunder har därigenom inte

kunnat erlägga kontraktsenliga amorteringar och 1 vissa fall inte heller kontraktsenliga räntor på fordringar avseende levererade fartyg.

Fordringarna har i sådana fall bedömts som osäkra och värderats till erhållna panters — mestadels inteckningar i fartyg — värde, vilka i dagens dåliga marknad understiger fordrans värde.

Totalt har därför resultatet före finansiella intäkter och kostnader belastats med reserveringar för kundfordringsrisker uppgäende till 530 milj. kr.

samt räntenettot belastats med 41 milj. kr. motsvarande ej inbetalade

räntor.

I resultatet efter finansiella intäkter och kostnader ingår förluster i

Öresundsvarvet med 91 milj. kr. I 1980 års bokslut gjordes en reservering för bedömda kvarvarande förluster i samband med varvets avveckling. Denna avveckling följer uppgjorda planer, vilket innebär att hela Öresundsvarvets förlust år 1982 elimineras genom motsvarande upplösning av förlustreserven vilken redovisas som en extraordinär intäkt.

Räntenettot har förbättrats kraftigt jämfört med år 1981 och uppgick till —-313 milj. kr. (—983). Det förbättrade räntenettot är en följd av att regeringen genom beslut i början av år 1982 utbetalade merparten av tidigare

Skr. 1983/84: 20 96

beslutade ägartillskott. Härigenom har koncernens kapitalbindning kunnat minskas. Vidare ingår inte Zenit Shipping med ett negativt räntenetto i koncernen år 1982.

Valuta

Koncernens kapitalbehov har varit alltför stort för att enbart finansieras

valutor. För närvarande sker sådan upplåning uteslutande i dollar vilket innebär att koncernen i stort sett endast är exponerad för förändringar i dollarkursen.

Koncernens valutapolitik innebär att denna skuldsättning i största möjliga utsträckning skall balanseras av fordringar och orderstock eller terminssäkras. Detta har medfört att en stor del av koncernens fartygs- och offshoreförsäljningar gjorts i dollar, vilket givit en fordrings- och orderstock som i stort sett balanserat lånestocken. På grund av dollarflödenas storlek och en svag orderingång i början av året kunde emellertid en sådan balans ej upprätthållas hela år 1982.

Kursen för dollarn förändrades kraftigt även år 1982. Dollarkursen förstärktes successivt fram till devalveringen i oktober då kursen stabiliserades på en nivå på ca 3076 över kursen vid årets början. Denna utveckling i kombination med att koncernen haft en skuldexponering i dollar under året har medfört fortsatta betydande valutaförluster uppgående till —312 milj. kr. (-313).

Eget kapital

Koncernens verksamhet är förenad med stora ekonomiska risker. I strukturplanen påpekades därför behovet av en soliditetshöjning till ca 259 för att ge koncernen förmåga att bära sådana risker. De ägartillskott riksdagen i olika former anvisade år 1980 bedömdes ge koncernen en soliditet på ca 15 96 förutsatt att bl. a. avvecklingen av koncernens fartygsengagemang genererade vinster uppgående till ca 1700 milj. kr.

Genom utvecklingen av fraktmarknaden kom emellertid resultattillskottet från fartygsengagemanget att utebli, vilket skulle medfört en soliditet år 1984 på endast ca 596 om övriga bedömningar i strukturplanen varit riktiga.

Förlusten åren 1980-1982 blev dessutom större än beräknat beroende på kraftigt ökade förluster i bl.a. Kockums, Karlskronavarvet och Götaverken Motor. Vidare medförde ränte- och valutautvecklingen ökade förluster. Koncernens egna kapital var därför i stort sett förbrukat år 1982.

Det kapitaltillskott om 1850 milj. kr. som föreslås i regeringens proposition och som inarbetats i bokslutet medför att koncernens egna kapital uppgår till 1867 milj. kr. (1169) vilket motsvarar en soliditet på 136 (6).

Vid jämförelse av soliditeten i koncernen med den i annan svensk industri måste dock observeras att balansomslutningen inkluderar fordran

Skr. 1983/84: 20 97

på svenska staten samt spärrat konto på riksgäldskontoret med totalt 4749 milj. kr. Om detta belopp kunnat användas för nedamontering av koncer-

nens lånestock hade soliditeten ökat till 1976.

Finansiering och likviditet

Koncernens lånestock har kraftigt reducerats efter avyttringen av Zenit

Shipping. Den räntebärande lånestocken uppgär sälunda till 4787 milj. kr. (10698). Härav utgör dollarlån ca 602 medan resten av upplåningen i

huvudsak skett i svenska kronor.

I början av år 1982 utbetalades merparten av tidigare beslutade ägartillskott. Denna betalning gjordes till ett spärrat konto hos riksgäldskontoret. från vilket utbetalningar görs efter beslut av regeringen. Saldot på kontot uppgick vid årsskiftet 1982/83 till 2253 milj. kr. Koncernens likviditet har

sålunda varit mycket god under året. Likviditeten förväntas ytterligare stärkas år 1983 genom utbetalning av i

varvspropositionen föreslagna kapitaltillskott om 1850 milj. kr. Den förbättrade likviditeten kommer att användas bl. a. till amortering av lån.

Merparten av koncernens upplåning sker mot säkerhet i statliga kredit-

garantier. Dessa garantier utfärdas för att underlätta finansieringen av

varvens produktion och kundfordringar.

För närvarande finns emellertid en tendens till ökad andel kontantaffärer vid försäljning av fartyg och riggar. I sådana fall finansierar beställaren viss del av produktionen genom förskott och erlägger resterande köpeskilling vid leverans.

Beställaren finansierar sig i sin tur genom upplåning varvid borgen krävs av varvsföretaget på fulla beloppet. Kreditrisken blir således densamma som vid en kreditaffär.

Denna typ av finansiering resp. varvens refinansiering av kundfordran

vid kreditaffärer görs normalt via Svensk Exportkredit. Utländska beställare av fartyg erhåller därvid inom OECD överenskomna finansieringsvillkor med påslag på räntan med 0,5 procentenheter vilka för närvarande innebär att kredit lämnas på 8096 av kontraktspriset över 8,5 är till 8,5 54 ränta.

För svenska beställare av fartyg utgår et speciellt räntestöd vars värde för köparen I stort sett överensstämmer med OECD-villkoren.

Samma kreditvillkor gällde tidigare även för riggar. Fr. o. m. slutet av är

1982 tillämpas emellertid vid sådana affärer de s.k. consensusvillkoren som vid dagens marknadsränta inte innebär någon fördel för köparen.

Personal

Antalet anställda på koncernens varvsföretag har kraftigt minskat under 1970-talets senare hälft. Fr.o.m. år 1975 har exempelvis antalet anställda vid varven minskat från drygt 28000 till ca 14500, dvs med nära 504. Reduktionen har varit speciellt kraftig i Göteborg samt naturligtvis även i Landskrona genom nedläggningen av Öresundsvarvet. 7 Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 20

Skr. 1983/84: 20 98

Genom de anställningsstopp som samtliga varv tillämpade i slutet på 1970-talet förändrades äldersstrukturen i varven.

Fortsatta reduktioner genom naturlig avgång skulle allvarligt kunna begränsa speciellt varvsföretagens överlevnadsmöjligheter. De reduktioner

som nu är aktuella måste därför helt naturligt ske på ett sädant sätt att

Ööverlevnadsmöjligheterna säkerställs.

Samtliga anställda vid Öresundsvarvet i Landskrona varslades om upp-

sägning år 1981 efter det att beslut fattats om avveckling av verksamheten.

Under år 1982 har avgängarna omfattat totalt 1400 personer och under är 1983 kommer ytterligare ca 600 personer att lämna företaget.

Denna omfattande personalavgång har kombinerats med ett flertal åtgärder för att underlätta för uppsagd personal att finna andra arbeten. I detta arbete har deltagit såväl Öresundsvarvet som arbetsmarknadsmyndigheter

och Landskrona Finans.

Trots de problem av varierande karaktär och styrka som varit förknippade med avvecklingen av Öresundsvarvet har gjorda åtgärder givit goda resultat. Exempelvis har genom ett intensivt arbete en omfattande etablering av nya företag kunnat ske på varvsområdet. Ett 40-tal företag har nu etablerats vilka beräknas sysselsätta ca 1000 personer i mitten av är 1983.

Framtidsutsikter

Regeringens proposition innebär att koncernen genom överföring av Zenit Shipping till staten och genom kapitaltillskottet om 1850 milj. kr. ges väsentligt ändrade förutsättningar. Den finansiella börda i form av negativt räntenetto och negativa kursdifferenser som belastar 1982 års resultat bedöms genom föreslagna åtgärder i stort sett försvinna år 1983. Avgörande för koncernens resultatutveckling blir främst utvecklingen för storvar-

ven.

Kockums och Uddevallavarvets orderstockar är f.n. förhållandevis korta. Inneliggande order är tecknade till priser som täcker varvens kostnader men avgörande för resultatet år 1983 blir varvens möjligheter att teckna nya order som inklusive föreslaget stöd täcker varvens kostnader. Skulle utvecklingen av fartygsmarknaden visa att stödet är otillräckligt måste ytterligare anpassning av varvens kapacitet göras.

Merparten av koncernföretagen bör kunna visa positiva resultat även år 1983. Genom den finansiella rekonstruktionen av moderbolaget som föresläs i regeringens proposition kommer vidare förlusten i moderbolaget att bli starkt begränsad i jämförelse med år 1982. Totalt sett bör det därför finnas möjligheter för koncernen att år 1983 nå ett positivt resultat.

Skr. 1983/84: 20 99

Calor-Celsius AB

Översikt 1982 1981

(milj. kr.) (milj. kr.)

Historik

Calor-Celsius verksamhet kan härledas tillbaka till slutet av 1800-talet då

Anderssons vattenledningsaffär startades i Umeä. Fram till andra världs-

kriget växte företaget kontinuerligt i Norrland. Under 1950- och 1960-talen

genomgick företaget en mycket kraftig tillväxtprocess. Företagsköp och

sammanslagningar skedde i stor omfattning. Utöver VVS-sidan utökades

verksamheten med industriinstallationer under 1950-talet. Sedan mitten av 1960-talet är företaget landets största rikstäckande installatör. Under slutet av 1960-talet etablerades även en utlandsverksamhet.

I december 1975 förvärvades Calor-Celsius av AB Götaverken, och kom därmed sedermera att ingå i Svenska Varv AB.

Bolagets verksamhetsinriktning

Calor-Celsius är Skandinaviens största och ett av Europas ledande installationsföretag med 60 filialer i Sverige och dotterbolag i Danmark, Norge, Finland, Västtyskland och Förenade Arabemiraten. Såväl moder-

bolaget som dotterbolagen svarar dessutom för entreprenader i ett stort antal länder. Produktprogrammet omfattar främst rörinstallationer av alla slag it. ex. bostäder, offentlig byggnation och industrianläggningar.

Celsius Vent tillverkar och marknadsför system för utsugning av bil- och

svetsgaser.

Centralsug installerar och marknadsför sop- och dammsugningssystem över hela världen.

Under de senaste åren har en särskild verksamhet byggts upp för förvalt-

ning av företagets fastigheter och för inköp av objekt för renovering och

senare försäljning.

Verksamheten under år 1982

Den totala svenska nybyggnadsmarknaden minskade kraftigt även under

år 1982. Offentligt byggande har dock, delvis av arbetsmarknadsskäl, fortsatt ligga på en hög nivå. Den s. k. ROT-marknaden, dvs. reparationer,

om- och tillbyggnader, ökade även under år 1982. dock något mindre än tidigare år. Vidare har marknaden för energiprodukter haft en positiv utveckling.

Skr. 1983/84: 20 100

Totalt minskade den svenska rörentreprenadmarknaden ca 10921 volym. De regionala variationerna var dock stora och den kraftigaste nedgången skedde i Norrland.

Även i övriga länder där Calor-Celsius är etablerat har byggandet och

industrinvesteringarna med något undantag minskat. Detta har inneburit

att orderingången minskat till I 190 milj. kr. (1270). Av de installationsuppdrag som erhällits kan särskilt nämnas

Kostamus sjukhus, Sovjet (VVS), Bostadsområde i Linköping (VVS),

Verkstadsbyggnad i Östersund (VVS),

Huddinge Sjukhus (VVS), Gasturbin och avgaspanna för Tampella, Finland (Industri), Petrokemisk anläggning för Unifos (Industri),

Mät- och reglerstationer för gasnät i Danmark (Industri). Raffinaderi i Sola, Norge (Industri),

OK Krackeranläggning, Scanraff (Industri), Bostadsområde, Älvsjö (Sopsug), Bostadsområde, Stockholm (Sopsug).

Calor-Celsius fakturerade försäljning uppgick till 1440 milj. kr. (1270). Utlandsomsättningen inklusive exporten från Sverige svarade för 30 72 (30)

av omsättningen.

Verksamheten under äret har ingått i den konsolideringsfas som beslutades år 1980 med avsikt att skapa en stabilare finansiell grund för Calor- Celsius fortsatta utveckling. Åtgärder för att höja den inre effektiviteten har genomförts där särskild vikt lagts på att höja arbetsproduktiviteten och på att fullfölja det tidigare inledda kapitalrationaliseringsprogrammet.

En anpassning av produktionsresurser och omkostnader till ändrade marknadsförhållanden har påbörjats vilket medfört att antalet anställda i

koncernen minskat under året. Vidare har åtgärder vidtagits för att elimi-

nera förlusterna i Norrlandsverksamheten.

Den danska verksamheten har reducerats och närmare knutits till det

svenska moderbolaget. Verksamheten har koncentrerats till de två rörelse-

drivande bolagen Ludvigsen & Hermann A/S samt Tubo Tec A/S.

Under år 1982 minskade antalet anställda med 251 och uppgick vid

årsskiftet till 3915. Av dessa var I 192 anställda i utlandet. Resultatet för den svenska rörverksamheten har i likhet med de närmast föregående åren varit tillfredsställande.

Den danska verksamheten har däremot förorsakat avsevärda förluster,

framför allt beroende på förluster på två stora projekt inom nya verksamhetsområden och på avvecklingskostnader avseende verksamheten i Förenade Arabemiraten.

Centralsug har efter tidigare sanering fortsatt att utvecklas väl och

uppnädde en tillfredsställande resultatnivå.

Celsius Vent uppvisade däremot en stor förlust på grund av ett tekniskt

Skr. 1983/84: 20 101

komplicerat projekt i Västtyskland samt på grund av för lägt kapacitetsutnyttjande i Sverige.

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till 33 milj. kr.

(28).

Årets investeringar i anläggningstillgångar uppgick till 24 milj. kr. Dessutom har företaget investerat F3 milj. kr. i omsättningsfastigheter.

Framtidsutsikter

Konjunkturutsikterna för de branscher inom vilka Calor-Celsius verkar

bedöms förbli fortsatt svaga år 1983. De pressade prisnivåerna i Sverige medför att åtgärder för att begränsa omkostnader och upprätthålla en hög produktivitet måste fortsätta. Trots

detta väntas den svenska rörverksamheten redovisa ett sämre resultat är 1983 än år 1982. Genom de insatta åtgärderna i den danska verksamheten bedöms ett positivt resultat kunna uppnås där år 1983. Totalt förutses dock

ett försämrat resultat år 1983.

Cityvarvet AB

Översikt 1982 1981

(milj. kr.) (milj. kr.)

Historik

Cityvarvet var det ursprungliga nybyggnadsvarvet inom AB Götaverken, som grundades år 1941. Verksamheten utgjordes i början av mekanisk verkstadsproduktion. År 1947 byggdes det första fartyget.

Efterkrigstidens starka utveckling inom sjöfarts- och rederinäringarna skapare en stark efterfrågan på mer avancerade reparations- och under-

hållningsarbeten. Först under 1960-talet realiserades emellertid tankarna

på att skapa varv som helt var inriktade på reparation. Det första egentliga

exemplet på ett sådant internationellt specialiserat reparationsvarv var

Lisnave i Portugal. Cityvarvet skapades genom en sammanläggning av Götaverkens och Eriksbergs reparationsrörelser med Lisnave som förebild för att betjäna fartyg på sjöfartsleder i norra Europa.

I mitten av 1970-talet investerades ca 350 milj. kr. och det ursprungliga nybyggnadsvarvet vid Göta Älv förvandlades till ett av norra Europas största och tekniskt mest avancerade reparationsvarv.

Skr. 1983/84: 20 102

Bolagets verksamhetsinriktning

Cityvarvet bedriver fartygsreparationer och fartygsombyggnader samt utför lego- och entreprenadarbeten. Genom sina hel- och delägda dotterbolag bedriver Cityvarvet dessutom resereparationer samt andra huvudsakligen marint inriktade reparationstjänster.

Fartygsreparationer vid varv, som är det dominerande affärsområdet, inriktas mot fartyg som anlöper nordeuropeiska hamnar med ett stort antal

länder representerade bland rederierna. Reparationerna består av löpande underhåll men också av haveriarbeten.

Cityvarvet har resurser för fartygsreparationer vid varv i Göteborg, Landskrona och Malmö samt i begränsad omfattning i Sölvesborg. Totalt förfogar bolaget över fem flytdockor och fyra torrdockor.

Ombyggnad av fartyg är ett affärsområde som under året blivit föremål för ökat intresse på marknaden. Fartygsombyggnaderna avser såväl konverteringar av standardtonnage till specialfartyg som åtgärder för att öka

fartygens ekonomiska effektivitet. Separata projektresurser har byggts

upp för genomförande av större ombyggnadsprojekt.

Lego- och entreprenadverksamheten är huvudsakligen inriktad mot den svenska verkstadsindustrin och nordisk varvs- och offshoreindustri. Inriktningen inom detta affärsområde omfattar tunga och lätta stålkonstruktioner, maskinbearbetning och aluminiumkonstruktioner.

Verksamheten inom affärsområdet resereparationer bedrivs i dotterbo-

laget CISERV AB med baser i Göteborg, Malmö och Sölvesborg. Inom CISERV AB finns det hälftenägda ILAB, som är ett servicebolag med

inriktning på medelvarvsmotorer.

Verksamheten under år 1982

Under år 1982 reparerades vid Cityvarvets fasta reparationsorter omkring 200 fartyg och lika många i hamnar och till sjöss.

Fem större ombyggnads- och skadeuppdrag har fullföljts. För Stena Line genomfördes en omfattande ombyggnad av färjan Kronprinsessan Victoria. Fartyget utrustades på 10 veckor med ytterligare 700 bäddar. För ett norskt konsortiums räkning, lett av Fearnley & Eger A/S, konverte-

rades ett 135000 tons tankfartyg till världens största heavy-liftfartyg. Leverans skedde 8 månader efter kontraktstecknandet. Gorthon Lines fartyg Johan Gorthon förlängdes på tre veckor vid Cityvarvet Öresund. I hård

internationell konkurrens tecknades order på den brunna produkttankern Alpol tillhörig Vlassowrederiet Shipping Management i Monte Carlo. Efter

omfattande reparationsarbeten levererades fartyget kontraktsenligt i janu-

ari 1983. Samtidigt reparerades den i Ystad kantrade polska färjan Jan Heweliusz.

Av den totala kapaciteten har under året ca 754 tagits i anspråk för ombyggnader, reparationer och underhåll av fartyg. Resterande kapacitet

har utnyttjats för legoarbeten och entreprenadverksamhet.

Skr. 1983/84: 20 103

I strävandena att ytterligare decentralisera och utveckla verksamheten

av varvets riggavdelning fattades beslut om att bilda CIRIG AB. Bolaget som startade sin verksamhet årsskiftet 1982/83 ägs till lika delar av Cityvarvet och det norska bolaget Monrad Andersson A/S (MARS). Samtidigt

förvärvades ett minoritetsintresse i det norska bolaget. Samarbetet med MARS innebär att Cityvarvet funnit en öppning mot ett intressant offshoereområde — riggservice.

Under året har vidare två verksamheter startats för att utveckla affärs-

området underhåll på fartyg i drift. Den ena verksamheten, CIMAR Systems AB, syftar till att utveckla underhållsteknik och underhållssystem.

Den andra verksamheten, CITRANS AB, syftar till utveckling av kontrakt med rederier om löpande och förebyggande underhåll för fartyg. Båda

bolagen ägs till 5072 av Cityvarvet. De andra hälftenägarna är i CIMAR Systems AB Idhammar Konsult AB och it CITRANS AB Transatlantic

Ship Management AB.

Den internationella sjöfartskonjunkturen var mycket svag under hela år 1982. Uppläggningen av fartyg fortsatte och utskrotningen av tonnage

ökade markant. Den kapacitetsneddragning som skett vid västeuropeiska

reparationsvarv de senaste åren är ej tillräcklig. Nybyggnadsvarv med

beläggningsproblem söker använda sin kapacitet för reparationer och ombyggnader. Efterfrågan på reparationstjänster har minskat under året och konkurrenssituationen har skärpts.

Intresset att bygga om befintligt tonnage till specialfartyg eller till fartyg

med ökad effektivitet har samtidigt ökat. Genom att några stora fartygsombyggnader, och även haveriuppdrag, kunde kontrakteras har kapacitetsutnyttjandet totalt sett kunnat hållas på en hög nivå trots den vikande

efterfrågan på konventionella fartygsreparationer.

Efterfrågan på resereparationer har varit något ökande.

Marknaden för legoproduktion och entreprenadverksamhet har visat minskad efterfrågan under äret och konkurrenssituationen har skärpts.

Trots ett totalt sett tillfredsställande kapacitetsutnyttjande under året inträffade stora beläggningsvariationer och tidvis var beläggningen låg. Åtgärder för att utnyttja arbetsstyrkan mer flexibelt vidtogs och förhandlingar med de anställdas organisationer kring dessa frågor har fortsatt

under år 1983.

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till —54 milj. kr. (3). Årets resultat har belastats med en extra nedskrivning av anläggningarna med 54 milj. kr. Anläggningarnas värde har genom denna åtgärd anpassats till vad som bedöms kunna långsiktigt förräntas. Resultatet av den

operativa verksamheten visade endast ett mindre underskott och har därmed väsentligt förbättrats i jämförelse med föregående år.

Antalet anställda uppgick vid årets slut till 1848 personer (1919).

Skr. 1983/84: 20 104

Framtidsutsikter

Marknadsutvecklingen för är 1983 är svårbedömbar. Det internationella fartygstonnagets allt sämre kondition utgör tillsammans med en eventuell konjunkturuppgång faktorer som kan bidra till en ökad efterfrågan på fartvgsreparationer och fartygsunderhåll.

Förskjutningen mot en ökad andel fartygsreparationer under gänp samt

mot reparationer på varv i Fjärran Östern fortsätter.

Ombyggnadsmarknaden bedöms som fortsatt expansiv samtidigt som konkurrensen ökar, inte minst från nybyggnadsvarv. Under år 1983 har

fiera order erhållits på fartygsombyggnader. Devalveringen av den svenska kronan har medfört att konkurrenskraften på den internationella marknaden förbättrats. Till en ökad konkurrenskraft har också väsentligt bidragit de åtgärder som vidtagits för ökad

kostnadseffektivitet och marknadseffektivitet.

AB Finnboda Varf

Verksamheten vid Finnboda Varf är främst inriktad mot reparationer

och ombyggnader av fartyg. Företaget disponerar fem flytdockor och tre

torrdockor och kan torrsätta fartyg på upp till 35000 dwt. Produktionen omfattar även stålkonstruktioner, allmän verkstadsproduktion och legobearbetning.

Verksamheten under år 1982

Produktionsresurserna har under året tagits i anspråk för reparationer, underhåll och ombyggnader av fartyg samt verkstadsproduktion. Fyra förlängningar av ro/ro-fartyg har utförts för svenska beställare. Vidare har

bl. a. årsunderhåll gjorts på två statsisbrytare samt ett antal större repara-

tionsuppdrag genomförts på fartygshaverister.

Genom att nyproduktion av fartyg upphört minskade den totala produk-

tionsvolymen jämfört med år 1981.

Den svaga konjunkturen och den därav betingade ogynnsamma utveck-

lingen för kustsjöfarten medförde att efterfrågan på reparationstjänster var

Skr. 1983/84: 20

låg under hela året, Samtidigt kunde noteras ett ökat intresse av fartygsom-

byggnader och ett antal förlängningar av fartyg kunde kontrakteras.

Verkstadskonjunkturen var fortsatt svag och orderingången på allmänna

verkstadsprodukter var betydligt lägre än året innan.

Marknadsföringsinsatserna koncentrerades liksom tidigare år på den lokala marknaden när det gäller konventionella fartygsreparationer och

den svenska och finska marknaden när det gäller fartygsombyggnader. För

allmänna verkstadsprodukter har marknadsföringsresurserna förstärkts och inom detta affärsområde bearbetas i första hand den svenska marknaden.

Antalet anställda uppgick vid årets slut till 225 personer (229). En viss nyrekrytering har skett under året.

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till 2 milj. kr. (5).

Resultatet för affärsområdena fartygsreparationer och fartygsombygg-

nader var tillfredsställande medan verkstadsprodukter redovisade ett underskott.

Investeringarna har under året uppgått till 6 milj. kr (0,2), varav 2 milj.

kr. avsett byggnadsinvesteringar och 4 milj. kr. maskininvesteringar.

Framtidsutsikter

Den svaga utvecklingen på fraktmarknaden väntas bli bestående under

år 1983. Detta innebär att efterfrågan på konventionella fartygsreparationer kommer att bli fortsatt svag. Marknadens intresse för fartygsombyggnader har fortsatt och under år 1983 har order tecknats på en brandha-

verist som skall förlängas samt även genomgå andra ombyggnadsarbeten.

Verkstadskonjunkturen förväntas bli något bättre.

Resultatet bedöms bli i stort sett oförändrat jämfört med år 1982.

Götaverken Arendal AB Översikt 1982 1981

(milj. kr.) tmilj. kr.)

Historik

AB Götaverken grundades år 1841. Sedan dess har i Göteborg byggts

omkring 900 fartyg. Det ursprungliga nybyggnadsvarvet vid Göta Älv har förvandlats till ett av Europas största reparationsvarv, Götaverken City-

Skr. 1983/84: 20 06

varvet. Fartygsbyggandet i Göteborg har istället koncentrerats till Göta-

verken Arendal, som blev klart år 1963.

År 1978 påbörjade Götaverken Arendal en omorientering av verksamheten. Numera vänder sig Götaverken Arendal främst till offshore-marknaden med produkter och tjänster för utvinning, produktion och lagring av olja och gas.

Bolagets verksamhetsinriktning

Produktprogrammet omfattar olika typer av bostads- och borrplattformar, moduler till produktionsanläggningar, hook-ups och installations-

arbeten på offshoreanläggningar. En omfattande kompetensuppbyggnad

har skett för att möta en förväntad efterfrågan på fartyg och offshoreutrustning avsedda för de arktiska delarna av Canada och Sovjetunionen. Dessutom erbjuder Götaverken Arendal sina kunder kvalificerade projektlednings- och ingenjörstjänster.

Murknaden

Investeringsverksamheten inom offshore var under de första åren av 1980-talet mycket expansiv. Denna utveckling har nu följts av en viss

dämpning vilket främst förklaras av den osäkerhet som råder beträffande

framtida oljeprisutveckling. Flera stora investeringar inom offshore har därför skjutits i tiden.

Inom flera produktområden bedöms dock marknaden vara fortsatt expansiv. Detta gäller exempelvis investeringar i riggar för användning inom geografiska områden med extrema klimatförhållanden, t. ex. arktis. Vidare bedöms investeringsutvecklingen i produktionsledet kunna ge företaget ett ökat marknadsutrymme. Inom nämnda två marknadssegment sker nu en fortsatt och intensifierad produktutveckling och marknadsbearbetning.

Verksamheten under år 1982

Götaverken Arendal befäste under året sin ställning inom offshore.

Leverans skedde av den första plattformen av typ GVA 2000.

Under året har produktprogrammet utökats och omfattar nu olika typer

av bostads-, dykeri- och borrplattformar samt moduler till produktionsanläggningar, hooks-ups och installationsarbeten på offshoreanläggningar. Marknadsbearbetningen intensifierades och inriktades på ytterligare ett antal länder. Flera viktiga order kunde tecknas. Bl.a. togs den första

ordern för utbyggnadsfasen av ett oljefält — en modul till en produktions-

plattform. Vidare togs order på ombyggnad av tre plattformar för att uppfylla norska myndigheters ökade krav på stabilitet och säkerhet samt på konvertering av en bostadsplattform till en Tender Support Vessel.

Genom samarbete med andra företag har Götaverken Arendal etablerats

på annars svårtillgängliga marknader. Under året har så skett med bl.a. Cammell Laird som ingår i British Shipbuilders. Under år 1982 pågick där

Skr. 1983/84: 20 107

bl. a. licenstillverkning av en GVA 4000 borrplattform. 1 början av år 1983

tecknades ytterligare kontrakt mellan företagen avseende konstruktion av

en jack-up-rigg samt bentillverkning för densamma. Licensavtal slöts vidare med Euroasia Shipyard Limited i Hong Kong avseende tillverkning av en GVA 3000 för Folkrepubliken Kina. Ingenjörs-

arbete av skilda slag exporterades till ytterligare ett antal länder.

Utvecklingen av företagets internationella kontaktnät fortsatte. Under

hösten öppnades bl.a. ett marknadskontor i Calgary, Canada. Under året levererades

— "Treasure Scout” (borrplattform) till Wih. Wilhelmsen Enterprise Ltd

A/S, Norge. med partner. — "Prinsessan Birgitta” (passagerarfärja) till Stena Line AB.

— "Vinland (borrplattform) till Sverre Ditlev-Simonsen & Co, Norge,

med partner. — "Safe Jasminia” (bostads- och serviceplattform GVA 2000) till Consafe

Offshore AB med partner.

— "Safe Holmia” (bostads- och serviceplattform) till Consafe Offshore

AB med partner. Kockums AB tillverkade som underleverantör platt-

formen.

Orderingången år 1982 uppgick till I 200 milj. kr. (1535) och bestod av — Bostads- och serviceplattform GVA 4000 till K/S Ugland Accommoda-

tion A/S. Norge. Leverans 1983.

— Bostadsmodul till Britoil, Storbritannien. Leverans 1983.

= Konvertering av bostadsplattform till Tender Support Vessel till Skips

A/S "Tudor (Wilh. Wilhelmsen), Norge. Leverans 1983. — Ombyggnad av tre bostads- och serviceplattformar för Consafe Off-

shore AB med partner. Leverans 1983.

— Bostads- och serviceplattform GVA 2000 till Consafe Offshore AB.

Leverans 1984,

En starkt bidragande orsak till Götaverken Arendals framgångar är det omfattande utvecklingsarbete som genomförts på semisubmersible-plattformar i olika storlekar och för olika användningsområden — det s.k. GVA-konceptet. Hittills har en bostadsplattform, GVA 2000, och en borr-

plattform, GVA 4000, levererats. För närvarande bearbetas speciellt projekt för aktiviteter i arktiska områden. GVA 5000 och GVA 10000 är

exempel på detta.

Förutom semisubmersible-plattformar utvecklas även avancerade jackup-riggar för borrning i grunda arktiska områden.

Antalet anställda uppgick till 3 614 (4568). varav ca 3037 (3 184) i Sveri-

ge. I oktober varslades 180 tjänstemän och arbetsledare om uppsägning för att anpassa verksamheten efter marknaden vad gäller såväl volym som

yrkessammansättning. I början av år 1983 varslades av detta skäl även ca 350 arbetare om uppsägning.

Skr. 1983/84: 20 108

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till 212 milj. kr. (181). Resultatutvecklingen t det engelska dotterbolaget Sea and Pipe

Lines Ltd har varit sämre än förväntat.

Investeringar i produktionsanläggningarna samt i andelar i en borrplattform och två bostads- och serviceplattformar uppgick till 30 milj. kr.

Framtidsutsikter

Offshore bedöms generellt bli en expansiv marknad under 1980-talet och

allt större krav kommer att ställas på den tekniska utvecklingen. Företa-

gets strategi är därför att fortsatt satsa på vidareutveckling av teknisk kompetens och av produkter. En intensifierad försäljning av ingenjörstjänster, ökad internationalisering och ytterligare samarbete med utländs-

ka företag ingår också i planerna.

Resultatet för år 1983 förväntas i stort sett bli oförändrat.

Götaverken Motor AB

Översikt 1982 1981

(milj. kr.) (milj. kr.)

Historik

Götaverkens Motors ursprung är motorverkstaden i AB Götaverken. Den under 1930-talet utvecklade egna konstruktionen, GV-motorn, lades ner i slutet av 1960-talet och ersattes med en licens från Burmeister & Wain. Successivt har försäljningen av service och reservdelar växt till en

relativt omfattande och lönsam verksamhet. Under senare år har ansträngningarna riktats mot att minska beroendet

av koncernens varvsföretag genom att söka efter nya marknader för diesel-

motorerna. Order avseende paketleveranser för stationära dieselkraftsanläggningar har erhållits.

Bolagets verksamhetsinriktning

Motorer tillverkas på licens från B & W Diesel. Fartygsmotorer för

Svenska Varv-koncernens behov dominerade tidigare tillverkningen. Efter

hand har motorer för stationära dieselkraftverksanläggningar fått ökad

betydelse och utvidgats mot kompletta paketleveransåtaganden.

Produktprogrammet omfattar vidare värmepumpanläggningar samt re-

servdelar till dieselmotorer.

Skr. 1983/84: 20 109

Verksamheten under år 1982

Efterfrågan på marina dieselmotorer och reservdelar har under är 1982 varit mycket låg beroende på den svaga sjöfartskonjunkturen.

Utbyggnaden av dieselkraftverk i den karibiska övärlden, som är Göta-

verken Motors viktigaste licensomräde, har påverkats negativt av den svaga konjunkturen i USA och Mexico. Order kunde dock tecknas på ett

diescIkraftverk till Puerto Rico om 20 MW för leverans år 1983.

I Sverige har strävan att minska oljeberoendet inneburit ett starkt ökat

intresse för stora värmepumpar från kommuner och industrier. Under året

erhöll företaget sin första värmepumporder från Energiverken i Göteborg

avseende en anläggning på 27 MW för leverans hösten 1983.

På den marina sidan erhölls order på 5 st dieselmotorer om sammanlagt

72 MW.

Leveransen under året av ett nyckelfärdigt dieselkraftverk på 25 MW till Barbados är Götaverken Motors största hittills. Därutöver leverades en dicselkraftsanläggning till Liberia samt en motor till en dieselkraftsan-

läggning på Färöarna. Under året inleddes till följd av de stora förlusterna en genomgripande omstrukturering av verksamheten som kommer att vara helt genomförd vid halvårsskiftet 1983. Omstruktureringen innebär en kraftig reduktion av

verksamhetsvolymen med personalreduceringar på ca 270 anställda samt

en koncentration av verksamheten till i huvudsak dieselkraftverk, reserv-

deltar och värmepumpar. En omorganisation till resultatansvariga affärsområden har skett. Effekterna av omstruktureringsprogrammet kommer att prövas år 1983 varvid ytterligare åtgärder kan visa sig nödvändiga.

Efter genomförd omstrukturering kommer också den organisatoriska in-

placeringen av livskraftiga affärsområden att göras.

Under året sålde företaget sitt 50 Zc-iga aktieinnehav i Lindholmen Motor AB till Nordstjernan.

Resultatutvecklingen i 50 26-igt ägda Burmeister & Wain Scandinavian Contractor A/S, ett marknadsförings- och projektbolag för stationära dieselkraftsanläggningar, var negativ, varför beslut om kapacitetsneddragning

fattades. Under år 1983 förvärvade Götaverken Motor resterande 5097 av

aktierna i företaget.

Antalet anställda uppgick vid årsskiftet till 850 (910) och beräknas efter genomförd omstrukturering ytterligare minska till 630.

Den svaga sjöfartskonjunkturen har kraftigt försämrat orderingången

och därmed resultatet för framför allt reservdelar. Resultatet har vidare

påverkats av minskad orderingång avseende dieselkraftverk samt en alltför stor produktionskapacitet. Dessutom har vissa diversifieringssatsningar

uppvisat en otillfredsställande lönsamhet. Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick ull — 119 milj. kr.

(—25). Resultatet belastas med avsevärda kostnader avseende omstruktureringen.

Skr. 1983/84: 20 110

Årets investeringar uppgick till ca 4 milj. kr. och utgjorde huvudsakligen ersättningsinvesteringar.

Götaverken Ångteknik AB

Översikt 1982 1981

(milj. kr.) (milj. kr.)

Historik

Götaverken Ångteknik försörjde ursprungligen Götaverkens fartygsbyg-

gen med ångpannor. Sedan 1930-talet har verksamheten emellertid blivit

alltmer separerad från skeppsbyggandet. Specialiseringen på cellulosa-

industrin och den ökande internationaliseringen har ytterligare understrukit verksamhetens särart. I början av 1970-talet ombildades Götaverken Angleknik till ett aktiebolag.

Bolagets verksamhetsinriktning

Götaverken Ängtekniks verksamhet är uppbyggd kring anläggningar och komponenter för termisk energiomvandling. Inom världens cellulosaindustri är företaget en av de ledande leverantörerna av sodahusanläggningar och barkpanneanläggningar där leveranserna ofta utgörs av nyckelfärdiga anläggningar.

Götaverken Ångteknik är Sveriges ledande leverantör av stora fastbränsleeldade hetvattenanläggningar och kraftvärmepannor för kommunal cnergiförsörjning. De senaste ären har anläggningar för kol, kolpulver,

sopor, flis och torv levererats. För mindre anläggningar har positionen förstärkts speciellt genom lansering av en ny teknik i form av s. k. cirkule-

rande virvefbäddsteknik (CFB-teknik). Ängteknik levererar även elektris-

ka pannor. avgaspannor m.m. till kommuner och industri.

Inom det marina området har företaget en dominerande position i världen avseende marina hjälpångpannor under beteckningen Sunrod.

Verksamheten under år 1982

Marknaden försvagades är 1982 till följd av en försämrad allmän kon-

junktur. Inom fastbränsleområdet innebar emellertid de svenska kommunernas planerade investeringar i sådana anläggningar ökad efterfrågan.

Skr. 1983/84: 20 | Hl

Under året erhölls sålunda order på en kol- och torveldad nyckelfärdig

anläggning baserad på virvelbäddsteknik till Avesta Energiverk och på en

kolputvereldad panna till Malmö kommun.

För Sunrodpannor har marknadspositionen stärkts och order tecknats bl. a. med sydkoreanska beställare. Orderingången totalt uppgick till 366 milj. kr. (820).

Under år 1982 levererades ett flertal anläggningar och pannor, bl. a.

— Sodapanneanläggning till SCA i Östrand

— Kraftverkspanna till Lulekraft AB

— Virvelbäddsanläggning till Helsingborgs kommun för eldning med Höganäskol

— Två kolpulvereldade pannanläggningar till Södertälje kommun (Igelsta-

verken) — Ombyggnad av industripanna till Mo och Domsjö AB Den fakturerade försäljningen under år 1982 uppgick till 626 milj. kr. (426), varav exporten utgjorde 275 milj. kr. (145). Satsningen på Nordamerika avseende produkter till cellulosaindustrin

har under året intensifierats, Inga större order har erhållits men upparbetade affärskontakter förväntas ge utdelning under år 1983 när konjunkturen

för skogsindustrin bedöms vända uppåt. Beslut har fattats om etablering av

ett försäljningsbolag i USA. Verksamheten i Brasilien har under året reducerats till en mindre försälj-

nings- och serviceorganisation och kommer att i huvudsak avvecklas år

1983.

Resurser har år 1982 satsats på att erbjuda de svenska kommunerna fastbränsleeldade anläggningar. Etableringen av dotterbolaget Energus Fastbränsleteknik AB innebar en intensivare bearbetning av marknaden för mindre anläggningar, vilket resulterade i en första order till Avesta Energiverk. Ängtekniks nya cirkulerande virvelbäddsteknik har ökat konkurrenskraften på den svenska marknaden. Inriktningen mot Nordamerika för sodahus- och barkpanneanläggningar samt minskad storlek på anläggningarna för den svenska marknaden har medfört ett minskat behov av verkstads- och montagekapacitet. Som en

följd härav fattades beslut om avveckling av verksamheten i Gävleverkstaden vilken slutförs under år 1983.

Antalet anställda var vid årsskiftet I 300 (1400) personer. Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till 14 milj. kr. (-97). Det belastas med 12 milj. kr. avseende avvecklingskostnader i Brasilien.

Årets investeringar uppgick till 7 milj. kr. i huvudsak i form av ersätt-

ningsinvesteringar.

Skr. 1983/84: 20 112

Framtidsutsikter

Marknaden för Ängtekniks produkter förväntas öka är 1983. De svenska kommunernas satsning på investeringar i oljeersättande fastbransleanläggningar kommer att fortsätta såvida inte mycket kraftiga nedgångar i priset

på råolja inträffar. Inom världens skogsindustri finns förväntningar om en konjunkturuppgång under är 1983, vilket innebär en ökad efterfrågan på företagets produkter, eftersom investeringarna blivit eftersatta eller uppskjutna under den innevarande låga aktiviteten i cellulosaindustrin.

För att stärka Svenska Varvkoncernens verksamhet på energiomrädet undersöks möjligheterna att med Götaverken Ängteknik som bas samordna de olika koncernbolagens aktiviteter på detta område.

Karlskronavarvet AB Översikt 1982 1981

(milj. kr.) (milj. kr.)

Historik

Det äldsta bolaget inom Svenska Varv AB är Karlskronavarvet AB som grundades år 1679 och således har byggt fartyg under 300 år. Varvet var från början helt inriktat på att täcka den svenska örlogsflottans behov av underhåll, reparationer, moderniseringar och nybyggen. Efter andra världskriget genomfördes en omorganisation på grund av marinens minskade behov av tjänster i fredstid. De produktiva enheterna inom örlogsvarvet sammanfördes till Maskinverkstäderna i Karlskrona. Samtidigt inleddes en omstrukturering av verksamheten mot en mer civil produktion. Är 1961 ombildades företaget till Karlskronavarvet AB. År 1970 överfördes Karlskronavarvet till industridepartementet och gick upp i det då nybildade Statsföretag AB. Sedan år 1977 ingår företaget i Svenska Varv AB. Omfattande investeringar har genomförts i anläggningarna framför allt under 1970-talet då i princip ett helt nytt varv byggts upp.

Under 1970-talet har ett flertal försök gjorts att minska beroendet av den svenska marinen, vars beställningsvolym kontinuerligt har minskat.

der högkonjunkturen i början av 1970-talet och har sedan dess försökt

Skr. 1983/84: 20 113

diversifiera sig. Diversifieringsförsöken med undantag för den marina exporten har inte varit framgångsrika och Hvilans Mekaniska Verkstad avyttrades år 1977. Produktionen av civila fartyg upphörde under är 1981 och

verksamheten koncentreras åter på örlogs- och bevakningsfartyg samt fartygsunderhåll för svenska marinen.

Bolagets verksamhetsinriktning

Karlskronavarvet är inriktat på tillverkning och underhåll av fartyg för svenska marinen samt produktion av örlogs- och bevakningsfartyg för

export. Fortsatt utveckling sker av större specialfartyg av plast. För den svenska marinen sker nyproduktion, moderniseringar och underhåll omfattande främst minfartyg, robotfartyg, ubåtar, minröjningsfartyg och be-

vakningsfartyg. Exportsatsningarna inriktas i första hand på patrullbåtar,

minröjningsfartyg och bevakningsfartyg.

Fortsatt produktionsutveckling sker främst inom det plastteknologiska

området och avser större specialfartyg i plast.

Inom det teletekniska området utvecklas bl.a. kontrollutrustning för vindkraftverk samt kommunikationscentraler för sjöbevakningsanläggningar.

Verksamheten under år 1982

Den kapacitetsreduktion som inleddes år 1981 har slutförts under året

och produktionskapaciteten har därmed anpassats till bedömd framtida

marknad.

De mål för ökad effektivitet som uppställdes för år 1982 har uppnåtts.

Fortsatta åtgärder vidtas för att ytterligare förbättra bolagets effektivitet.

Under år 1982 levererade Karlskronavarvet två fartyg, nämligen minfartyget HMS Carlskrona till svenska marinen samt en patrullbåt till sultanatet Oman. Vidare har leverans skett av en av de två vindkraftsprototyper, vilka tillverkats vid Karlskronavarvet.

Generalöversyner, årsöversyner, ombyggnader, reparations- och moderniseringsarbeten har utförts på marina över- och undervattensfartyg. Underhåll har också gjorts på de tre stora isbrytarna ”Atle”, ”Frej” och ”Ymer”. Den civila reparentverksamheten har varit av ringa omfattning.

Under året tecknades kontrakt med försvarets materielverk avseende ett bevakningsfartyg samt två robotbåtar typ Stockholm. Vidare träffades ett

nytt huvudavtal med försvarets materielverk omfattande reparations- och

nybyggnadsarbeten. Avtalet gäller till och med år 1991.

Karlskronaverkets totala orderingång under året uppgick till 584 milj. kr. (348). Inneliggande orderstock vid årets slut uppgick till 887 milj. kr. (526).

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till 45 milj. kr.

(—165).

Den markanta resultatförbättring som inträtt jämfört med föregående är beror på att tidigare förlustbringande verksamheter — civila handelsfartyg 8 Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 20

Skr. 1983/84: 20 114

och vindkraft — har upphört. Vidare har det effektiviseringsprogram som genomförts haft påtagliga effekter och slutligen har verksamheten vid dotterbolaget Götaverken Sölvesborg AB avvecklats.

Investeringarna uppgick till 2 milj. kr. (2) och har avsett enbart smärre

ersättningsinvesteringar.

Antalet anställda uppgick vid årets slut till I 103 (1343) personer.

Framtidsutsikter

På den svenska marknaden inriktas arbetet på att uppnå en ökad konti-

nuitet i beställningarna från svenska marinen. Satsningen på exportmarknaden fortsätter. Ytterligare åtgärder vidtas successivt för att öka företagets effektivitet.

Lönsamheten i orderstocken är tillfredsställande och beläggningen är

totalt sett god. Detta innebär att resultatet för de närmaste ären bedöms bli

fortsatt tilltredsställande. För år 1983 förutses ett något sämre resultat än

år 1982 till följd av läg leveransvolym.

Kockums AB

Översikt 1982 1981

(milj. kr.) (milj. kr.)

Historik

Kockums grundades år 1840 av Frans Henrik Kockum. Produktionen

dominerades då av jordbruksredskap, hushållsutrustning och järnvaror. År

1870 påbörjades skeppsbyggnadsverksamheten, då främst i form av repa-

rationsuppdrag. Det första nybyggda fartyget levererades år 1873. Nybyg-

ge nr 76 som levererades år 1897 var varvets första tankfaryg. Den första

undervattensbåten konstruerades och levererades under första världskriget (1914). Kockums har sedan dess byggt ca 40 ubåtar till den svenska marinen. År 1940 byggde Kockums världens första helsvetsade handelsfar-

tyg. År 1966 påbörjades byggnationen av torrdockan som kan härbärgera nybyggen på upp till 700000 dwt. Den stora bockkranen som dominerar stadsbilden i Malmö togs i bruk år 1974.

Skr. 1983/84: 20 115

Bolagets verksamhetsinriktning

Kockums marknadsför och tillverkar stora tekniskt avancerade fartyg som ro/ro-fartyg, biltransportfartyg samt gas- och kemikalhetankers. Dess-

utom arbetar Kockums med utveckling av prefabricerade processanläpgg-

ningar och undervattensteknologi. Tillverkningen av verkstadsprodukter har fr.o.m. år 1982 överförts till det nybildade dotterbolaget Kockums Verkstäder AB. Bolagets verksamhet omfattar gjuteriprodukter, kvalificerad maskinbearbetning, fartygsutrustningar och reservdelar.

Verksamheten under år 1982

Under året levererades två fartyg och en bostads- och serviceplattform.

M/S Carmen (17 000 dwt biltransportfartyg) till Rederi AB Soya (Walleniusrederierna), Stockholm.

M/S Medea (17 000 dwt biltransportfartyg) till Rederi AB Soya (Walle-

niusrederierna), Stockholm.

Safe Holmia (bostads- och serviceplattform) ull Götaverken Arendal/ Consafe Offshore AB, Göteborg.

Härutöver färdigställdes en större ombyggnad av ett belgiskt LNG-

fartyg samt modernisering av u-båtar för svenska marinen. Det äterstående av de två lagerbyggda LNG-fartygen samt de tre från Johanssongruppen i Skärhamn återförvärvade ro/ro-fartygen överfördes

till Zenit Shipping.

Den totala orderingången under året uppgick till 2 135 milj. kr. (2338).

I februari godkände regeringen en beställning från försvarets matericl-

verk för svenska marinens räkning på tillverkning av fyra u-bätar typ A17

för leverans åren 1987— 1989. Ordervärdet uppgär till ca 600 milj. kr.

Hjuli tecknades kontrakt på tre 35250 dwt ro/ro-fartyg till ett värde av ca

1300 milj. kr. för leverans under är 1984. Beställare är de svenska delägarna i Atlantic Container Line, Broströms Rederi AB, Rederi AB Transatlantic och Walieniusrederierna.

Orderstocken bestär av sju ro/ro-fartyg om sammanlagt ca 260000 dwt och fyra utbätar.

Utvecklingsarbetet avseende handelsfartyg har främst inriktats på optimering av lastförmågan och bränsteförbrukningen för ro/ro, gas- och kemikalhiefartyg.

Inom området undervattensteknik har projekteringen av militära u-båtar

fortsatt och på den civila sidan har utvecklingsarbetet främst inriktats mot

produkter för inspektion och underhåll av offshoreanläggningar samt subsea-system för oljeproduktion.

Prefabricerade anläggningar har vidareutvecklats bl. a. med anpassning till Kockums modulbaserade produktionsteknik. Dessutom har dieselkraftverk med lägvarviga motorer projekterats i samarbete med bl. a. Götaverken Motor.

Skr. 1983/84: 20 116

Antalet anställda uppgick vid utgången av året till 3934 (4050) personer.

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till 56 milj. kr.

(800). Resultatuppgängen förklaras av en förbättrad prisnivå i kombination med ökad intern effektivitet och minskad omkostnadsnivå. Genom försälj-

ningen till Navi Fond nr 15 av det ena och överföringen till Zenit Shipping av det andra av de i egen regi producerade LNG-fartygen har vidare det finansiella nettot förbättrats avsevärt.

7 milj. kr. investerades 1 produktionsanläggningarna, huvudsakligen i form av ersättningsinvesteringar.

Framtidsutsikter

För den närmaste framtiden förutses en fortsatt svag sjöfartsmarknad och ett fortsatt överskott på varvskapacitet i världen. Order bedöms därför inte kunna tecknas till priser som täcker kostnaderna. Regeringen har emellertid föreslagit riksdagen ett stöd för fortsatt fartygsproduktion vid Kockums och Uddevallavarvet uppgående till 200 milj. kr. per är under 1984 och 1985. Baserat på detta stöd bedöms fartygsnybyggnationen kunna

fartygsproduktionen med ca 3096.

Resultatet år 1983 förväntas bli något sämre än år 1982.

Svenska Varv Utveckling AB

Översikt 1982 198 I

(milj. kr.) (milj. kr.)

Historik och verksamhetsinriktning

Svenska Varv Utveckling AB bildades under hösten 1977. Dess uppgift var att i samarbete med övriga bolag inom koncernen bedriva kommersiellt och tekniskt utvecklingsarbete avseende stora affärsprojekt inom för koncernen nya verksamhetsområden. Bolagets verksamhet skulle ses som ett

led i ansträngningarna att omorientera koncernen mot nya produktområden. För att tillföra bolaget ökat kunnande knöts till styrelsen utomstående experter från en rad olika branscher.

I samband med att bolagets resurser under år 1979 koncentrerades på affärsomrädet prefabricerade anläggningar överfördes övriga utvecklings-

Skr. 1983/84: 20 117

projekt till andra koncernföretag och till den i moderbolaget nyinrättade koncernstaben Koncernutveckling.

Svenska Varv Utveckling, även benämnt Swedyards Development Corporation (SDC) är koncernens marknadsföringsbolag för prefabricerade petrokemiska fabriker för tillverkning av främst ammoniak/urea. Produktprogrammet innefattar såväl plattformsbaserade fabriker som moduler till eller delar av anläggningar. I enlighet med tidigare planer har det grundläggande tekniska arbetet avslutats under år 1982.

Under år 1982 har tekniska och marknadsmässiga resurser vid Götaverken Arendal och Kockums integrerats 1 ett konsortium med ansvar för samordning av de båda varvens leveranser.

Eftersom huvuddelen av utvecklingsarbetet är genomfört minskades personalen under året till 55 personer. De totala kostnaderna för bolagets verksamhet uppgick till ca 48 milj. kr., vilket inkluderar 15 milj. kr. för det konsortium som bildats mellan Götaverken Arendal och Kockums.

Verksamheten under år 1982

1970-talets konstgödselmarknad kännetecknades av överkapacitet. Priset på konstgödsel fluktuerade kraftigt i början av perioden, men stabiliserade sig från mitten till slutet av 1970-talet. Under 1970-talet etablerade sig USA. Västeuropa, Japan samt Sovjet som de främsta exportörerna. Mot periodens slut ändrades dock mönstret på grund av ökade råvarukostnader.

Under 1980-talet förväntas en fortsatt efterfrågecxpansion av konstgödsel. Produktionstillskottet under motsvarande period förväntas bli betydligt lägre än konsumtionsökningen vilket bör leda till ett underskott i mitten av 1980-talet.

Beroende på de ökade råvarukostnaderna väntas produktionsexpansionen ske i u-länder med tillgång till billig naturgas medan länder som Japan, Korea m. fl. förväntas minska sin produktion och därmed export.

Den traditionella metanolmarknaden har karaktäriserats av kraftiga svängningar med stora prisvariationer till följd. Efterfrågan på metanol var mot slutet av 1970-talet och början av 1980-talet svag. För återstoden av 1980-talet förutses en begränsad ökning av efterfrågan på metanol för tradionella användningsområden.

Introduktionen av metanol som bränsle har skjutits på framtiden på grund av nedgången och stagnationen i energipriserna under början av 1980-talet. Nytillkommande produktionskapacitet förväntas ske i länder med låga gaspriser.

SDC:s marknadsaktiviteter har under året koncentrerats till gödselmedelprojekten i Bangladesh och Tanzania.

I Bangladesh förhandlar SDC i samarbete med Haldor Topsée A/S med en intressent angående drift av den planerade anläggningen samt försälj-

Skr. 1983/84: 20 118

ning och distribution av slutprodukten. International Finance Corporation (IFC) deltar som aktiv part vid anskaffning av nödvändig finansiering.

I Tanzania samarbetar SDC med Agrico Chemical Company, USA.

Tekniska kontraktsdiskussioner pågår, samtidigt som parterna gemensamt arbetar med anskaffning av nödvändig finansiering av projektet.

Den thailändska regeringen avbröt vid halvårsskiftet 1982 diskussionerna med SDC som exklusiv förhandlingspart om etablering av en gödselmedelsanläggning. Regeringen har nu för avsikt att gå ut med en ny anbudsomgång, där SOC kommer att delta.

Framtidsutsikter

Huvuddelen av bolagets resurser avsätts för att åstadkomma ett affärsgenombrott i ettdera av Bangladesh- etler Tanzaniaprojekten.

Vidare kommer SDC att bidra med resurser i den fortsatta uppbyggnaden av den gemensamma konsortieorganisation som skapats mellan Göta-

verken Arendal och Kockums för genomförande av något av ovanstående

projekt.

Den fortsatta satsningen på prefabricerade fabriker inom Svenska Varv kommer att göras beroende av utvecklingen av nu pågående aktiviteter för att uppnå ett marknadsgenombrott.

Svenska Varv Vindenergi AB

Översikt 1982 1981

(milj. kr.) (milj. kt.a

Bolagets verksamhetsinriktning

Svenska Varv Vindenergis verksamhet är inriktad mot kommersiell utveckling och marknadsföring av vindkraftverk. Vindenergi är ett renodlat engineering- och marknadsföringsbolag och har ingen egen tillverkning.

Verksamheten under år 1982

Den kunskap som vunnits genom konstruktion och produktion av två vindkraftsprototyper har legat till grund för den fortsatta produktutveck-

ling som skett under året. Det gångna verksamhetsåret har även känne-

Skr. 1983/84: 20

tecknats av intensifierade marknadsaktiviteter. Vidare har uppbyggnaden av bolagets organisation och resurser fortsatt.

Marknadsaktiviteterna har koncentrerats på USA-marknaden, vilken bedöms som mest intressant för de närmaste åren. Detta hänger samman med relativt höga energipriser och skattefördelar för företag som iInvesterar i anläggningar baserade på förnybar energi. Viss oklarhet råder dock beträffande de långsiktiga investeringsincitamenten, varför marknaden

ännu ej utvecklats på förväntat sätt. Ansvaret för färdigställande av två vindkraftsprototyper överfördes vid årsskiftet 1981/82 från systerföretaget Karlskronavarvet till Vindenergi. I

slutet av mars levererades den första vindkraftprototypen till den amerikanska beställaren för vidare transport till Medicine Bow. Wyoming. Under sommaren och hösten har anläggningen testats och kunde i december överlämnas till slutkunden. Department of the Interior. Det andra aggregatet installerades i Maglarp i Skåne under försommaren. Under resten av året har anläggningen genomgått omfattande tester och funktionsprov.

Anläggningen beräknas kunna överlämnas till kunden (NE/Sydkraft) i mitten av år 1983. Dessa två vindkraftverk på 4 resp. 3 MW är de största i världen.

De erfarenheter som vunnits genom prototyperna ligger till grund för

den fortsatta utvecklingen av vindkraftverk. För närvarande pågår bl.a. utveckling av ett mindre vindkraftverk (1.2 MW). En prototypanläggning

är under uppförande och ett flertal projekt bearbetas.

Årets resultat uppgår till —23 milj. kr. (—31).

Uddevallavarvet AB

Översikt 1982 1981

(milj. kr.0 (milj. kr.)

Historik

Uddevallavarvet AB grundades år 1946 av skeppsredare Gustaf B. Thor-

dén. Företaget utvecklades snabbt och var efter ca 15 år ett av världens 10

största varv. År 1958 övertogs varvet av en stiftelse med representanter för staten, Uddevalla stad och fyra större affärsbanker. Bakgrunden var att

företaget i samband med investeringar råkat i likviditetskris. I januari 1963

träffades en överenskommelse mellan staten och Eriksbergs Mek. Verk-

Skr. 1983/84: 20 120

stads AB om att de skulle bli hälftenägare i Uddevallavarvet. Avtalet skrevs på tio år men det sades upp av staten i maj 1971. Uddevallavarvet

blev då helt statsägt som dotterbolag i Statsföretag AB och övertogs år

1977 av Svenska Varv AB.

Under senare år har ett omfattande investeringsprogram genomförts vid varvet som bl.a. fått en byggdocka för fartyg på upp till 800000 dwt och nya verkstäder.

Bolagets verksamhetsinriktning

Uddevallavarvet har resurser för tillverkning av alla slags fartygstyper i storleksklasser upp till 700000 dwt. Under de senaste åren har varvet med framgång introducerat flera nya fartygstyper på marknaden. Produktionen är huvudsakligen inriktad mot tank-, bulk- och enhetslastfartyg.

Verksamheten under år 1982

Under år 1982 levererades fyra fartyg på tillsammans ca 198000 dwt.

M/T Oktella (34 800 dwt produkttanker) till Rederi AB Oktetten, Stockholm

M/S Thorgull (55 000 dwt OBO-fartyg) till Tönnevolds Tankrederi A/S.

Grimstad

M/S Viking Cape (55000 dwt OBO-fartyg) till Norse Shipping Co (Pte) Ltd, Singapore

M/S Geranta (55 000 dwt OBO-fartyg) till A/S Gerrards Rederi, Kristiansand.

Under året har fyra nya fartygskontrakt tecknats avseende en 16 000 dwt produkttanker och tre 55000 dwt OBO-fartyg. Genom ordern på de tre senare fartygen, som tecknats med hjälp av u-landsstöd, har varvet lyckats få en ovanligt lång serie på hittills 13 fartyg av denna typ.

Orderstocken uppgår till nio fartyg om sammanlagt ca 525000 dwt. Varvet har därigenom sysselsättning till mitten av år 1984.

Uddevallavarvet utvecklar olika fartygstyper för speciella marknadssegment. I denna strategi ingår som en väsentlig del att identifiera fartygstyper

och marknader som medger produktion i långa serier. Exempel på fartygs-

typer som utvecklats vid varvet är:

Aframax-tankern på 80000 ton som genom sitt förhållandevis ringa djupgående kan anlöpa grunda hamnar. Fartygets konstruktion medför att dess lastkapacitet kan utnyttjas fullt ut i hamnar där motsvarande traditionella fartyg måste begränsa lasten till 2/3 av kapaciteten. OBO-fartyget på 55000 dwt som utöver ordinära bulk- och oljelaster

även kan frakta upp till sju olika oljeprodukter. Fartygstypen har uppnått

avsevärda driftsekonomiska fördelar jämfört med mer traditionella fartygstyper.

Bojlastningsfartyg för Nordsjön. Vid sidan av möjligheterna att kunna

lasta olja i öppen sjö kännetecknas konstruktionen framför allt av låg

Skr. 1983/84: 20

bunkerförbrukning samt stor manöverförmåga. vilket gör att bogserbåtar

normalt sett inte behöver utnyttjas. Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till —308 milj. kr.

(— 135).

Förekomsten av seriebyggen och en allmän rationaliseringsverksamhet

har positivt påverkat rörelseresultatet. Genom den besvärliga fraktmarknad som råder kan dock vissa av var-

vets kunder inte täcka mer än driftskostnader och i vissa fall del av räntorna för sina fartyg. De kan därigenom inte till fullo fullgöra sina ekonomiska åtaganden gentemot varvet, varför varvet har tvingats göra avsättningar för kundfordringsrisker. Dessa belastar resultatet med totalt

411 milj. kr. Investeringarna under året uppgick till 13 milj. kr. Bortsett från en

blästrings- och målningsanläggning har investeringarna huvudsakligen va-

rit av ersättningskaraktär. Antalet anställda har under året minskat för såväl arbetare som tjänstemän. Vid årets slut var antalet anställda 2912 personer (3 005).

Framtidsutsikter För den närmaste framtiden förutses en fortsatt svag sjöfartsmarknad och ctt fortsatt överskott på varvskapacitet i världen. Order bedöms därför inte kunna tecknas till priser som täcker kostnaderna. Regeringen har

emellertid föreslagit riksdagen ett stöd för fortsatt fartygsproduktion vid

Kockums och Uddevallavarvet uppgående till 200 milj. kr. per år under åren 1984 och 1985. Baserat på detta stöd bedöms fartygsnybyggnationen kunna fortsätta i reducerad omfattning. Beslut har därför fattats om reduktion av fartygsproduktionen med ca 2096. Även 1983 års resultat bedöms

komma att belastas av avsättningar för kundfordringsrisker dock i väsent-

ligt mindre omfattning än år 1982. Resultatet år 1983 förväntas därför bli betydligt bättre än är 1982.

Öresundsvarvet AB

Översikt 1982 1981

(milj. kr.) (milj. kr.)

Skr. 1983/84: 20 122

Svenska Varvs förslag till avveckling av verksamheten vid Öresundsvarvet antogs av riksdagen i juni 1981. Samtidigt beslutade riksdagen anslå en ckonomisk ram om totalt 1004 milj. kr. för täckande av förluster under

avvecklingsperioden.

Verksamheten har under året kunnat bedrivas i enlighet med avvecklingsplanen. Produktionsresurserna har koncentrerats till att färdigställa inneliggande orderstock och samtliga kontrakterade fartyg har nu levere-

rats.

Efter den sista fartygsleveransen som ägde rum i december 1982 har den egentliga varvsverksamheten upphört.

Samtliga anställda varslades om uppsägning under år 1981 och de först

uppsagda lämnade företaget vid halvårsskiftet 1982. Den totala personalavgången uppgick under året till 1401 personer och vid årsskiftet var 608 personer anställda i bolaget. Dessa lämnar sina anställningar successivt under år 1983.

Under de senaste två åren har stora ansträngninga gjorts inom Öresundsvarvets organisation för att åstadkomma nyetableringar av företag på varvsområdet. Som ett resultat av detta arbete har ett 40-tal företag etable-

rats. Dessa beräknas vid halvårsskiftet 1983 sysselsätta omkring 1000 personer.

Öresundsvarvets anläggningar överläts i april 1982 till Landskrona Finans AB. Detta bolag har bildats för att åstadkomma ny verksamhet i regionen i samband med avvecklingen av verksamheten vid Öresundsvarvet. Öresundsvarvet är en initiativtagarna till Landskrona Finans.

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt uppgick till -221 milj. kr. (— 198).

Den ekonomiska ramen för avvecklingsperioden åren 1980-1983 kom-

mer att innehällas.

Skr. 1983/84: 20 123

Övriga aktiebolag

AC-Invest AB

Översikt 198283 198 1/82

(milj. kro. (milj. kr.) Omsättning 14.7 4.0 Resultat före disp. och skatt 0.9 0.3 Redovisat årsresultat 0.0 0.0 Balansomslutning 29.0 23.8 Redovisat eget kapital 25,0 20.0 Investeringar 7.5 3.2 Antal anställda 1982/83 19882

Bl 3 +) Preliminära uppgifter.

AC-Invest AB är ett år 1980 bildat regionalt utvecklingsbolag. Bolaget skall genom samarbete med eller genom delägarskap i främst industriföretag medverka till utveckling av nya eller befintliga produkter i syfte att öka

sysselsättningen inom Västerbottens läns näringsliv. Bolaget skall i övrigt

kunna bedriva med nämnda syfte förenlig verksamhet. De ekonomiska förutsättningarna för bolagets verksamhet bygger på ett aktiekapital på 5 milj. kr. samt att ägaren staten tillskjuter 5 milj. kr. varje år t. o. m. år 1984. Därutöver tillskjuter landstinget i Västerbottens tän 1 milj. kr. årligen under samma tid.

AB Aerotransport (ABA)

Översikt 1981/82 198078 1

(nulj. kr. 0 (milj. kr.2

ABA ägs till lika delar av staten och det privatägda Svensk Interkontinental Lufttrafik AB (SILA). Bolagets flygtrafikrörelse har sedan den 1

oktober 1950 handhafts av konsortiet Scandinavian Airlines System —

SAS. Andelarna i konsortiet är 2/7 vartdera för Det Danske Luftfartselskab A/S (DDL) och Det Norske Luftfartselskap A/S (DNI) samt 3/7 för ABA. Svenska statens andel i SAS är således 3/14. Gemensamt med DDL

Skr. 1983/84: 20 124

och DNE äger ABA också konsortiet Scanair som uteslutande driver charterflygrörelse. Ägarförhållandet i Scanair är samma som i SAS.

Linjeflyg AB (EIN) ägs till lika delar av ABA och SAS. Svenska statens

andel utgör sålunda 5/14. ABAs omsättning, som huvudsakligen består av fastighetsintäkter, var

1981/82 81.0 milj. kr. Därtill kommer finansiella intäkter och kostnader på

—3.4 milj. kr. samt ABAS andet (3/7) av SAS och Scanairs resultat på 154,4

milj. kr. ABA redovisade en nettovinst på 42.6 milj. kr.

SAS-gruppens driftsintäkter ökade 1981/82 med 26 Z: till 12 807 milj. kr.

Vinsten före skatt uppgick till 379 milj. kr. Flygplansflottan uppgick den 30 september 1982 till 86 plan. därav 6 Boeing 747, 5 DC-10, 4 Airbus A 300

och 11 DC-8.

SAS befordrade 1981/82 8,9 milj. passagerare, vilket är en ökning med 557. Genomsnittligt sysselsatte bolaget totalt 16376 personer, varav i Skandinavien 14 349 och i övriga länder 2027.

Scanair har under verksamhetsåret befordrat 1,1 milj. passagerare till 27 länder utanför Skandinavien för 34 researrangörer. De vanligast förekom-

mande mottagarländerna är traditionellt Spanien inkl. Kanarieöarna samt

Grekland. Cypern ökade starkt. Scanairs resultat för verksamhetsåret visar en vinst på 24.5 milj. kr., varav ABAs andel (3/7) utgör 10,5 milj. kr. Omsättningen har uppgått till

761 milj. kr. Scanair har under verksamhetsåret haft i medeltal 254 anställda.

Linjeflyg AB (LIN) bedriver reguljärtrafik på 22 orter. Under året be-

fordrade LIN 2636 000 passagerare. Totalt uppgick driftsintäkterna till 969,5 milj. kr. Bolagets resultat för verksamhetsåret visar ett överskott efter bokslutsdispositioner av 6,3 milj. kr. Aktiekapitalet uppgår till 100

milj. kr. Bolaget har under verksamhetsåret haft i medeltal I 340 anställda. Flygplansflottan bestod vid verksamhetsårets utgång av 10 F28-4000 med

vardera 85 platser samt 3 F28-1000 med vardera 70 platser. Inga nya flygplan har anskaffats under verksamhetsåret. 2 st. nya F28-4000 levererades i november 1983. Under verksamhetsåret har dotterbolaget Folkflyg

AB aktiverats efter namnbyte till Nya Snäck AB under vilket namn hotell-,

restaurang- och konferensrörelse bedrivs i förhyrda anläggningar i Snäck-

gärdsbaden på Gotland. Dotterbolagets aktiekapital är 1,0 milj. kr. och moderbolaget innehar 65 96 av aktierna. Resterande 35 70 av aktierna inne-

has av SAS Catering AB som också enligt avtal svarar för dotterbolagets drift.

Dotterbolag

AB Bromma Kontorstryck, vars aktiekapital är 900 000 kr., hade 1981/82 en omsättning på 41.1 milj. kr. Antalet anställda uppgick i medeltal till 93

personer. Sörmlands Grafiska AB har ett aktiekapital på 6.0 milj. kr. Omsättning-

LS n

Skr. 1983/84: 20 125

en under år 1981/82 var I 14,1 milj. kr. Antalet anställda uppgick i medeltal till 311 personer.

Sky Market Promotion AB har under räkenskapsåret varit ett helägt

dotterbolag till Sörmlands Grafiska AB. Aktiekapitalet är £,0 milj. kr. Omsättningen 1981/82 var 11,8 milj. kr. Företaget producerar reklam och annonser för bl.a. SAS-koncernen och associerade företag. Antalet anställda uppgick i medeltal ull 16 personer.

Scantype Publishing AB har under räkenskapsåret varit ett helägt dot-

terbolag till Sörmlands Grafiska AB. Aktiekapitalet är 100000 kr. Omsätt-

ningen under år 1981/82 var 8,2 milj. kr. Företaget bedriver förlags- och annonsackvisitionsrörelse. Antalet anställda uppgick till 4 personer.

Apoteksbolaget AB

Översikt 1982 1981

(milj. kr.) (milj. kr.)

Apoteksbolaget AB bildades i augusti 1970 och övertog den 1 januari

1971 med ensamrätt detaljhandeln med läkemedel i landet.

Apoteksbolaget ägs till 2/3 av staten och 1/3 av Apotekarsocietetens stiftelse för främjande av farmaciens utveckling m. m. Ramarna för bolagets verksamhet är angivna I ett avtal med staten, vilket gäller 1. 0. m. den 31 december 1985. Bolaget skall svara för att en god läkemedelsförsörjning upprätthålls i landet och att läkemedelskostnaderna samtidigt hälls på en

försvarbar nivå.

Bolaget har ett rörelsedrivande dotterbolag: ADA AB, som bedriver partihandel med läkemedel m. m.

Apoteksbolagets huvudsakliga uppgift är att upphandla och distribuera

läkemedel. I rörelsen ingick vid utgången av år 1982 752 apoteksenheter

med försäljning av läkemedel till allmänheten. 1 detaljhandelsdistributionen ingick härutöver ca I 500 apoteksombud, huvudsakligen i glesbygd.

Omsättningen år 1982 uppgick till 5,3 miljarder kronor (4,6). Omsättningsökningen var I huvudsak värdemässig.

Det ekonomiska resultatet av moderbolagets verksamhet var före bokslutsdispositioner och skatt 281,6 milj. kr. (113,7) och det redovisade nettoresultatet 26,7 milj. kr. (12,9).

Dotterbolaget ADA AB hade under år 1982 en omsättning på 2,5 mil-

Skr. 1983/84: 20 126

jarder kronor (2,1) och redovisade före bokslutsdispositioner och skatt ett överskott på 40,4 milj. kr. (28.0). Nettoresultatet redovisades med 4,3 milj. kr. (0.3).

Investeringarna är 1982 uppgick för Apoteksbolaget tll 143,7 milj. kr. (100,6) och för ADA till 6,9 milj. kr. (4,0).

Medelantalet anställda uttryckt i heltidsarbetande uppgick under äret till 9417 (9692) i Apoteksbolaget och tll 575 (592) i ADA.

Försäljningen av läkemedel väntas volymmässigt minska något under är

1983. Övrig apotcksförsäljning, kemisk-tekniska varor, sjukvårdsartiklar

m. m., beräknas däremot visa viss volymmässig ökning. Apoteksbolagets överskott är 1983 beräknas bli inte oväsentligt lägre än år 1982 till följd av

att bolaget i början av år 1983 sänkt detaljhandelsmarginalen på läkemedel

med inemot 5 procentenheter. ADA:s överskott är 1983 beräknas bli av ungefär samma storlek som år 1982.

ASG AB

Översikt 1982 1981

(milj. kr.) (milj. kr.)

Historik

ASG började sin verksamhet är 1935 under firma AB Svenska Godsbilcentraler. Bolaget var från början ett helägt dotterbolag till Rederi AB Svea och verksamheten omfattade enbart inrikes landsvägstrafik. I början av 1940-talet inträdde de svenska järnvägarna (SJ och de enskilda järnvägarna) som hälftendelägare i ASG och bolagets verksamhet utvidgades till att omfatta även inrikes samlastning på järnväg. Bolagets firma ändrades samtidigt till AB Svenska Godscentraler. Efter andra världskrigets slut inledde ASG sin internationella trafik, som därefter successivt utvidgats och nu utgör en betydande del av bolagets verksamhet. Alltjämt är dock inrikestrafiken på landsväg den omsättnings- och resursmässigt dominerande delen av bolagets verksamhet.

Begreppet ASG hade redan tidigt kommit att såväl nationellt som internationellt helt stå för bolagets identifikation, men först år 1978 fann patentoch registreringsverket tillräckliga skäl att godkänna begreppet ASG som bolagets firma. Bolagets nuvarande firma, ASG AB, registrerades i slutet av år 1978.

Skr. 1983/84: 20 127

Bolagets syfte

Målet för ASGs verksamhet är att betjäna det svenska näringslivet i Sverige och i utlandet med att organisera och administrera transport, spedition och lagring, allt inom ramen för tillfredsställande lönsamhet.

Bolagets omfattning

ASG AB är moderföretag i en företagsgrupp, som omfattar ett 40-tal enheter i Sverige och utlandet. ASG-koncernens omsättning uppgick är

1982 till 5772 milj. kr. I koncernen sysselsätts ca 4700 personer, varav nära ca 600 i filialer,

dotterbolag och försäljningskontor i utlandet.

Verksamheten under år 1982

Verksamheten inom ASG-koncernen har under år 1982 allmänt sett

kännetecknats av en fortsatt koncentration till huvudområdena transport, spedition och lagring. Ett nytt dotterbolag har etablerats i Kenya. I slutet av året förvärvade ASG samtliga aktier i Swematex International AB, som tillverkar och marknadsför maskiner för vacuumförpackning av olika textilprodukter.

Lågkonjunkturåret 1982 innebar för ASG-koncernens vidkommande

stagnerande godsvolymer t inrikestrafiken och en i stort sett oförändrad omfattning av den internationella trafiken. ,

Efter beslut av riksdagen senarelades avlyftningsrätten för införselmervärdeskatt fr. o. m. den 1 juli 1982. Samtidigt förkortades kredittiden gentemot tullverket. För ASG liksom flertalet andra speditionsföretag innebar

nämnda åtgärder en stor förändring av erforderligt rörelsekapital. ASGs

likviditetssituatton påverkades i hög grad.

Devalveringen av den svenska kronan hösten 1982 innebar för ASGkoncernen omedelbara negativa konsekvenser dels genom ej realiserade kursförluster på företagets utlandsupplåning, dels i form av kursförluster på löpande betalningar till utländska agenter och transportföretag. De negativa effekterna av devalveringen kunde mot bakgrund av rådande

härda konkurrenssituation och samtidigt med devalveringen infört allmänt

prisstopp endast i obetydlig utsträckning kompenseras prismässigt.

ASG-koncernens rörelseintäkter ökade är 1982 med 16 Zz och medförde, trots en inte helt tillfredsställande omkostnadsutveckling, att koncernens rörelseresultat efter planenliga avskrivningar blev nära 16 milj. kr. bättre än år 1981. Finansnettot försämrades med drygt 27 milj. kr.. främst beroende på att koncernens stora investeringar i fastigheter och inventarier år

1982 till betydande del finansierats med tångfristig upplåning men även på

icke obetydliga devalveringsförluster på koncernens län i utländsk valuta. ASG-koncernens resultat före bokslutsdispositioner och skatter blev där-

för ca II milj. kr. sämre än föregående år. Efter bokslutsdispositioner,

Skr. 1983/84: 20 128

bl.a. innefattande viss upplösning av obeskattade reserver och skatter redovisar ASG-koncernen för år 1982 en nettovinst om 4,7 milj. kr.

ASG-koncernens investeringar i fastigheter och inventarier uppgick är 1982 till 139 milj. kr. Härav svarar moderbolaget för 97,3 milj. kr.

Utbyggnaden av terminalanläggningen i Stockholm-Västberga har under är 1982 fortskridit planenligt. Anläggningen blev inflyttningsklar i april 1983 och totalkostnaden uppgick till ca 140 milj. kr.

Framtidsutsikter

ASG-koncernens kapitalkostnader i form av avskrivningar och räntor

kommer att ytterligare öka år 1983. För att kompensera detta erfordras

motsvarande ökning av koncernens rörelseresultat. Om konjunkturläget fortsätter att förbättras under år 1983 bör detta resultera i en förstärkning av koncernens rörelseintäkter.

Brygginvest AB med AB Pripps Bryggerier

Översikt 1981/82 1980/81”

(milj. kr.) (milj. kr.)

+ 790701—-800930

Brygginvest AB är ett statligt investmentbolag med huvuduppgift att initiera och medverka vid strukturförändringar inom bryggeribranschen. Brygginvest bildades under våren 1979 efter riksdagsbeslut. I regeringens proposition i ärendet bedömdes aktiva statliga insatser som nödvändiga i syfte att skapa konkurrenskraftiga företagsstrukturer med långsiktiga överlevnadsmöjligheter och för att kunna ta hänsyn till samhällets regionalpolitiska och sysselsättningspolitiska intressen.

Brygginvest förvaltar statens aktier (75 72) i AB Pripps Bryggerier samt har ett minoritetsengagemang i mälteriföretaget Nord-Malt AB samt i Åbro Bryggeri KB. Enligt riksdagsbeslutet har Brygginvest framlagt en strukturplan för bryggeribranschen samt medverkat vid samordning av några bryggeriföretag.

Med sikte på att åstadkomma en förändrad konkurrenssituation i branschen har Brygginvest utarbetat ett antal alternativ. Det har dock konstäaterats att förutsättningar saknas för att ett samlat, bärkraftigt konkurrensalternativ skall kunna realiseras. För att finna en övergripande lösning av

Skr. 1983/84: 20 129

branschens strukturproblem har Brygginvest och AB Pripps Bryggerier

utarbetat ett gemensamt förslag, som tillställts regeringen. Detta har sedan föranlett regeringen att lägga en proposition, 1982/83:92, som kommer att bli behandlad under vårriksdagen.

Historik

Koncernens verksamhet består till huvudsaklig del av dryckes- och

mälterirörelse. I dryckesrörelsen ingår tillverkning, försäljning och distri-

bution av maltdrycker, mineralvatten, kolsyrade läskedrycker, stilldrin-

kar, juicer, safter och pulverdryck.

Bolagets omfattning (Pripps)

Verksamheten i koncernen har hittills helt dominerats av dryckes- och

mälterirörelse.

Tillverkningen har under året fördelats på sju tillverkningsställen. Beslut

har fattats att lägga ned tillverkningen i Gällivare, Tingsryd och Torsby.

Kapacitetsutnyttjandet av tappningslinjerna i Bromma och Göteborg har under året varit fortsatt lågt.

Dotterbolaget L G Fredriksson Handels AB, Malmö, bedriver handeilsoch agenturverksamhet med tyngdpunkten på förpackningar och livsmedelsråvaror. Det 51-procentiga innehavet av aktier i Scandinavian Fertilizer AB, Malmö, har avyttrats.

Exportverksamheten på den brittiska och amerikanska marknaden har

fortsatt. Viss export har inletts till Västtyskland.

I syfte att sprida de risker som är förenade med verksamheten har

bolaget bedrivit ett analysarbete som skall ligga till grund för en planerad diversifiering. I anslutning härtill har Pripps under året förvärvat 5196 av

aktierna i Sollebolagen med huvudkontor i Uddevalla. Sollebolagen har

gamla rötter i Västsverige.

Soilebolagens produktfilosofi är att kunna erbjuda högkvalitetsfoder till nöt, höns och svin. För att kunna tillhandahålla kunderna ett fullt sortiment marknadsförs även handelsgödsel, växtskyddsmedel, utsäde och andra lantbruksprodukter. Företagets avsättningsområde är i första hand västra och södra Sverige.

Sollebolagen har en marknadsandel av över 1192 inom fodermarknaden

samt driver ett kvarnföretag, Skåne-Möllan AB, i Tågarp.

Statens innehav av aktier i Pripps utgör 7596. Återstoden 259. av aktierna innehas av Volvo.

Verksamheten under år 1982

Koncernens omsättning (exkl. dryckesskatter) ökade från 1509 till I 727

milj. kr. Av ökningen svarade moderbolaget för 194 milj. kr. och Falken för 24 milj. kr. eller ca 1476 vardera. Omsättningsökningen är med den i

stort sett oförändrade försäljningsvolymen praktiskt taget helt hänförlig till 9 Riksdagen 1983184.1 saml. Nr 20

Skr. 1983/84: 20 130

den förbättrade prisbilden. En ändrad prisstrategi har inneburit att prishöj-

ningarna under äret uppgått till ca 972 räknat på pristläget vid årets början.

Med hänsyn till att konsumentprisindex under motsvarande tid stigit med

ca 847 har det varit möjligt att för första gången på länge i stort sett kompensera kostnadsstegringarna. Produktiviteten (mätt i såld volym per anställd) i dryckesrörelsen har förbättrats och visar nu resultat nästan jämförbart med senare delen av 1970-talet. Medelantalet anställda i

dryckesrörelsen sjönk med 181 eller 5,2 92 till 3283.

Resultatet efter kalkylmässiga avskrivningar och finansnetto uppgick till

129,1 milj. kr. jämfört med 42,6 milj. kr. I dessa siffror ingår prisstegrings-

vinst i lager med 8,6 milj. kr. resp. 21,8 milj. kr. Exkl. prisstegringsvinster

och det ytterligare förbättrade finansnettot 29,4 milj. kr. (23,3) erhålls en

stark förbättring i rörelseresultatet från fjolårets —2,5 milj. kr. till årets på samma sätt beräknade 91,1 milj. kr.

Resultatet efter planenliga avskrivningar och finansnetto visar en förbättring från 96,6 milj. kr. till 189,9 milj. kr.

I Falken har tidigare beslutade och genomförda rationaliseringar haft full

effekt under året och tillsammans med ovan nämnd ändring i prisstrategin

inneburit att resultatet efter kalkylmässiga avskrivningar och finansnetto

är positivt eller 3,4 milj. kr. mot fjolårets — 10,5 milj. kr. Verksamheten i Pripps Inc. som alltjämt belastas med höga initialkost-

nader för marknadsföring och tester visar ett negativt resultat med —1,9

milj. kr. (—6,0).

Investeringarna under året uppgick till 59 milj. kr. (58).

Under en följd av år har ett stort arbete nedlagts för att stärka och

effektivisera distributionsapparaten. Samtidigt har ökade krav på förbättringar av arbetsmiljön kunnat tillgodoses. Under året har sålunda ombyggnader färdigställts med detta syfte vid bryggerierna i Bromma och Sundsvall samt vid depåerna i Växjö och Jönköping. Den nya depän i Umeå har färdigställts och tagits i bruk.

Vid bryggeriet i Bromma har den planerade successiva ersättningen av de gamla linjerna för tappning av returflaskor inletts.

Orderplockningen i lager är ett fysiskt ansträngande arbete. Genom-

gripande studier har därför genomförts för att minimera påfrestningarna och skapa en ergonomiskt tillfredsställande arbetsmiljö. Ett system för automatisk orderplockning har utvecklats och en prototyplinje kommer att

installeras vid bryggeriet i Göteborg.

Det datorbaserade förordersystemet har installerats i flera regioner och

arbetet med detta projekt beräknas bli avslutat under år 1983. Ytterligare datoriserade system för lagerhantering och materialadministration är un-

der utveckling.

Bryggerifastigheten i Tingsryd har avyttrats till Tingsryds Industristiftelse för ett symboliskt belopp för att underlätta och bidra till anskaffande

av ersättningsindustri på orten.

Skr. 1983/84: 20 131

Finansnettot har ytterligare förbättrats under året genom ett målmedve-

tet arbete med att reducera rörelsekapitalet i kombination med återhåll-

samhet på investeringssidan och en god likviditet. De likvida medlen har

ökat från 361 milj. kr. till 455 milj. kr.

Innehavet av börsnoterade värdepapper representerade vid årets slut ett börsvärde av 61,4 milj. kr. (48,7).

Framtidsutsikter

I föregående års berättelse ställdes en prognos för budgetäret 1981/82

som mest fick rubriceras som en gissning om ett klart bättre om än ej helt

tillfredsställande rörelseresultat. Resultatet har förvisso blivit betydligt bättre än tidigare men alltjämt består problemen med en krympande total-

marknad och en besvärande överkapacitet. En höjning av prisnivån har

kunnat genomföras som i stort sett kompenserat kostnadsstegringarna.

De förslag till lösning av branschens långsiktiga struktur som utarbetats

av Brygginvest och Pripps kommer att innebära att förhållanden skapas

som på sikt leder till den förbättrade lönsamhet som krävs för branschens överlevnad.

En prognos för budgetåret 1982/83 blir även den osäker på grund av alla

yttre faktorer som kan påverka resultat och lönsamhet. Med den förväntade nedgången i den privata konsumtionen och en allmän åtstramning kan

ett resultat som årets bli svårt att upprepa.

Domänföretagen AB

Översikt 1982 1981

(milj. kr.) (milj. kr.)

Historik

Domänverket är ett affärsdrivande verk. Dess verksamhet regleras av en instruktion, som fastställes av regeringen. Instruktionen innehåller vissa

begränsningar av handlingsfriheten, bl.a. finansiella. Domänverket får

t.ex. ej lämna lån, ej heller upptaga lån från andra än riksgäldskontoret

med undantag av normala varukrediter. Domänverket får ej ställa säker-

heter.

För att domänverket skulle kunna driva verksamhet under något friare

Skr. 1983/84: 20 132

former och kunna finansiera denna via den normala kreditmarknaden bildade och förvärvade man aktiebolag.

I och med att moderföretaget i denna koncern var ett affärsverk kunde ej en akticbolagsrättslig koncern bildas. Man gick bl. a. miste om möjligheter till resultatutjämning genom koncernbidrag och om möjligheterna att ut-

nyttja en koncerns finansiella styrka och en effektiv finansiell styrning.

För att komma till rätta med detta bildades den 31 december 1975 Domänföretagen AB, som nu äger och förvaltar aktierna och andelarna i

domänkoncernens dotterbolag samt driver viss egen rörelse, bl.a. jord-

bruk och skogsbruk. Domänföretagen AB är moderbolag i en koncern med

drygt 50 bolag.

Bolagets syfte

Domänföretagen AB och dess dotterbolag bygger alla sin verksamhet på

produkter från domänverkets marker och på det kunnande som utvecklats

i skötseln av dessa marker. Bolagen är en integrerad del av domänkoncer-

nen och ett viktigt komplement till domänverkets skogliga verksamhet.

Eftersom sysselsättningen och verksamheten i skogsbruket successivt beräknas komma att minska, är bolagens verksamhet ett sätt att minska koncernens stora beroende av skogsbruket genom att utveckla och mark-

nadsföra andra produkter med anknytning till naturresurserna mark och

skog.

Bolagets verksamhetsinriktning

Domänföretagskoncernen omfattar virkesförädling, produkter för skogsbruk, turism och fritid, tomtexploatering, grus- och vägentreprenader, betongvaror, miljö och energi. Koncernens omsättning för är 1982

uppgick till 836 milj. kr. vilket är en ökning med 105 milj. kr. mot föregåen-

de år. Av koncernomsättningen svarade virkesförädlingen för 514 milj. kr.

cHer 614.

Verksamheten under år 1982

Förändringar i koncernen. Domänföretagen AB har under år 1982 avyttrat samtliga aktier i AB Hyttsjö Sågverk och AB S W Nilsson & Söner.

Nordfor-Skogsdon AB — som under året ändrat namn till Nordforest AB — har i början av år 1982 förvärvat 9190 av aktierna i Skogsmateriel AB. Bolaget försäljer bl. a. verktyg, skyddsutrustning och jaktartiklar i huvud-

sak till privata skogsägare.

AB Malå Trä har under augusti bildat ett norski dotterbolag Malå Tre Norge A/S för försäljning på den norska marknaden.

DomänGrus AB har förvärvat ytterligare aktier i Intersten AB och

därmed ökat sin andel från 33 22 till 50 26. Dessutom har DomänGrus AB tillsammans med en norsk intressent bildat A/S Hålogaland Grus & Betong

med säte i Harstad, Norge. DomänGrus AB äger 5090 av aktierna. Bolaget

Skr. 1983/84: 20 133

kommer att ha produktion och försäljning av färdig betong samt driva grusrörelse.

Wirewood International AB har avyttrat samtliga aktier i det belgiska dotterbolaget European Building Components S. A.

Nilssons Industriemballage AB har köpt samtliga aktier i Arne Strandberg A/S, med säte i Oslo. Bolaget har namnändrats till Niab A/S. Nilssons Industriemballage AB har vidare köpt samtliga aktier i Rydberg & Co Snickeri AB. Bolaget tillverkade kabeltrummor.

Svenska Wirewood HB har avregistrerats under året.

Koncernens omsättning uppgick till 836,3 milj. kr., vilket är en ökning med 105,2 milj. kr. eller 14,4 20. Av koncernomsättningen svarade virkesförädlingen för 513,6 milj. kr. eller 61,42.

Rörelseresultatet före avskrivningar enligt plan minskade från 42.7 till 35,5 milj. kr.

Finansnettoskillnaden mellan finansiella intäkter och kostnader försämrades med 0,7 milj. kr., till —35,5 milj. kr. I finansnettot ingår också utvecklingskostnader för intressebolagen Nydo Energi AB och Forestema AB.

Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt minskade med 8,0 milj. kr. till —35,9 milj. kr. (—27,9). 1982 års resultat har belastats med utvecklingskostnader på 15,2 milj. kr. i intressebolagen Nydo Energi AB, Forestema AB samt Wircwood International AB. Resultatet har vidare belastats med avvecklingskostnader på 32,4 milj. kr. varav 18,1 milj. kr. hänför sig till husförsäljningen till Italien. Försäljningen av fastigheter till Domänverket har givit en realisationsvinst på 19,7 milj. kr.

Koncernen visar sålunda exklusive dessa utvecklings- och avvecklingskostnader och realisationsvinst ett resultat före bokslutsdispositioner och skatt på —8,0 milj. kr.

Ärets nettoinvesteringar uppgick till 36.3 milj. kr. mot 39,3 milj. kr. föregående år. Försäljningen av anläggningstillgångar uppgick till 27,5 milj. kr., vilket är en minskning med 12,4 milj. kr. Av försäljningen hänför sig 14,7 milj. kr (26,0) till försäljning av skogsfastigheter till Domänverket.

Koncernens planenliga avskrivningar uppgick under år 1982 till 38.7 milj. kr. (37.5).

Under året har medelantalet anställda i koncernen uppgått till 1415 (1553). Minskningen beror främst på försäljning av företag.

Framtidsutsikter

Domänföretagen AB:s styrelse har bl. a. mot bakgrund av de senaste två årens stora förluster funnit det nödvändigt att genomföra strukturförändringar inom Domänföretagskoncernen.

För att få underlag till beslut om utformning av sådana förändringar har styrelsen anlitat externa resurser.

Skr. 1983/84: 20 134 ELLEMTEL Utvecklings Aktiebolag

ELLEMTEL Utvecklings Aktiebolag ägs till lika delar av televerket och Telefonakticbolaget L M Ericsson. Bolaget bildades år 1970 i syfte att sammanföra parternas utvecklings- och drifterfarenheter inom telekommunikationsområdet. Verksamheten omfattar huvudsakligen utvecklingsoch konstruktionsarbete, som beställs av delägarna.

Verksamheten under år 1982

Beställning av tekniskt arbete från televerket och L M Ericsson uppgick för år 1982 till 187,4 milj. kr. (267,0). Av de tidigare erhållna och under året inlagda beställningsvolymerna återstod som orderstock vid 1982 års utgång 216,9 milj. kr. (270,6).

Faktureringen uppgick till 241,1 milj. kr. (193,8).

Verksamheten år 1982 har huvudsakligen omfattat de tre stora produktområdena: publika telefonstationer, publika datanät och privata telefonväxlar.

Inom telefonstationsområdet har utvecklingen av digitalt utbrutet abonnentsteg slutförts och anläggningar har tagits i drift på ett flertal ställen i världen. Utvecklingsarbetet på en ny processor för småstationer har fortsatt planenligt.

Nordiska datanätet som togs i drift år 1981 har under år 1982 kompletterats med ytterligare trafikfunktioner bl.a. teletexanslutning och underhåltsfunktioner.

De första anläggningarna med den nyutvecklade digitala kontorsväxeln togs i drift i slutet av året. Utvecklingsarbetet fortsätter med kompletteringar för datakommunikationsfaciliteter.

Anläggningarna för det nordiska datanätet i Stockholm, Köpenhamn, Oslo och Helsingfors togs i kommersiell drift under hösten 1981. Utvecklingsarbetet fortsätter med funktionella tillägg.

Inom området privata telefonväxlar har utvecklingen av den digitala kontorsväxeln med stort kapacitetsområde från 100—-10000 anknytningar fortsatt.

Telefonapparatfamiljen DIAVOX har kompletterats med ytterligare varianter.

Skr. 1983/84: 20 135 FFV Företagen AB Översikt 1982 1981

(milj. kr.) (milj. kr.)

Bolaget bildades vid halvårsskiftet 1979 efter beslut av riksdagen. Bola-

get är ett holdingbolag som har till uppgift att förvalta aktier i dotterbola-

gen och lämna en med denna verksamhet sammanhängande finansiell och

administrativ service till dotterbolagen.

FFV Elektronik AB har bildats vid årsskiftet 1982/83 genom att markteleverksamheten vid FFV Underhåll och division Teknikkonsult från Telub AB sammanförts. Bolaget tillhandahåller tekniska konsulttjänster och un-

derhäll inom främst de datortekniska och teletekniska områdena. Största kund är det svenska försvaret. De övriga delarna av tidigare Telub AB har förts till ett nytt Telub AB som blivit dotterbolag till FFV Elektronik AB.

Telub AB marknadsför tjänster inom området teknisk information och dokumentation samt utför service inom området teknisk information och dokumentation samt utför service av datorer och terminalsystem. Företa-

get är vidare leverantör och tillvekare av elektroniska vågar och vägnings-

system, utrustningar för trafikstyrning samt tillverkare av styr- och regler-

utrustningar på legobasis.

Telubgruppens fakturering år 1982 uppgick till 259,5 milj. kr. med en

vinst före bokslutsdispositioner och skatt på 42,9 milj. kr., en ökning från 3,4 milj. kr. föregående år. Antalet anställda har varit drygt 1000. Den goda resultatutvecklingen beror i första hand på att verkställda

förändringar bl.a. inom vägningsområdet år 1981 och en framgångsrikt genomförd administrativ rationalisering gett full effekt under år 1982.

Ett bra resultat förutses även för år 1983 för nybildade FEV Elektronik AB som beräknas få en omsättning på ca 400 milj. kr. och har ca 12300 anställda.

AB Samefa utvecklar och tillverkar främst riktbänkar för reparation av

krockskadade fordon. Försäljning sker bl.a. genom egna dotterbolag i USA, England och Tyskland. I ett egenutvecklat datorstyrt system har framställts Sveriges alla registreringsskyltar för motorfordon. Denna till-

verkning kommer helt att bortfalla då Trafiksäkerhetsverket valt en ny

leverantör. Faktureringen uppgick år 1982 till 72,6 milj. kr. och vinsten före bokslutsdispositioner och skatt till 9,5 milj. kr. Antalet anställda är ca 180.

Skr. 1983/84: 20 136

Cipro AB (f.d. FFV Industriprodukter AB), som har merparten av sina 15 anställda placerade i Eskilstuna, utvecklar och tillverkar civila verkstadsprodukter som elektroniska mätinstrument, transmissionsprodukter och fordonselektronik. För att komplettera verksamheten inom mätområ-

det har samtliga aktier i Alfredéen Production AB förvärvats. Från den 1

januar: 1983 har Alfredéen Production AB och resultatenheten Metem sammanslagits till dotterbolaget Alfredéen Metem AB. Faktureringen upp-

gick under verksamhetsåret 1982 till 42,5 milj. kr. Resultatet före bokslutsdispositioner och skatt var —4,2 milj. kr.

FFV Norma AB med ca 330 anställda i Åmotfors är en av Europas största tillverkare av gevärs- och pistolammunition för jakt och skytte.

Faktureringen uppgick tll 75,7 milj. kr. under år 1982 och resultatet före

bokslutsdispositioner och skatt blev — 1,3 milj. kr.

FFV Allmateriel AB med huvudkontor i Solna säljer främst övertalig och utrangerad materiel från statliga och kommunala myndigheter och enskilda företag via varuhus på halvdussinet platser runt om i Sverige. Personal ca 170. Faktureringen under verksamhetsåret 1982 uppgick till

138.7 milj. kr. och vinsten före bokslutsdispositioner och skatt var 4,2 milj. kr. jämfört med en förlust på 13,9 milj. kr. året före. Resultatförbättringen

är huvudsakligen hänförlig till avvecklingen av divisionerna fritidshus och lagerinredningar, vilka tidigare orsakade stora förluster, en profilering av affärsidén mot överskottsprodukter samt en hårdare ekonomisk styrning.

Ett positivt resulat förväntas även år 1983.

FFV Företagen AB förvärvade den 1 september 1981 70 7 av aktierna i det amerikanska bolaget Aero Systems Engineering Inc. St Paul Minnesota. Under år 1983 har aktieinnehavet ökats till 83 Ze. Antal anställda är ca

270.

Bolaget Icvererar provutrustning för jetmotorer till flygplan, militära förband, motortillverkare och verkstäder. Genom det hetägda dotterbolaget ASE Texas marknadsförs s.k. ”hush houses”, små hangarliknande byggnader som är så ljuddämpande och så specialutrustade att kompletta flygplan kan rullas in i och miljövänligt få sina motorer fullständigt provkörda utan demontering. Kontrakt finns med amerikanska flygvapnet om leverans av 25 st. sådana hus till ett värde av 50 milj. dollar. 13 st. har levererats under år 1982. Återstoden kommer att byggas upp under är

1983. Flera stora projekt har under år 1982 befunnit sig under utveckling med

anknytning till de nya stora bränslesnåla motorerna för 80-talets passa-

gerarplan. Faktureringen uppgick år 1982 till 174,6 milj. kr. och resultatet

till 12.5 milj. kr. enligt svenska redovisningsprinciper. Även för år 1983 förutses ett gott resultat.

Vid slutet av år 1982 förvärvades Ostermans Aero AB. Företagets

huvudverksamheten är underhåll och reparation av helikoptrar och heli-

kopterkomponenter, försäljning av helikoptrar. flygplan, flygelektronik

Skr. 1983/84: 20 137

och flyginstrument. Dessutom utbildar man helikopterpiloter och mekaniker samt bedriver viss flygverksamhet med helikoptrar.

Under år 1983 har C E Johansson AB i Eskilstuna förvärvats från

Incentive. Förvärvet innebär inte bara en förstärkning av FFV-koncernens resurser inom området mätteknik utan tillför även en erfaren utlandsorganisation.

Sammantaget har utvecklingen inom bolagsgruppen varit positiv med en

resultatökning från — 16,3 milj. kr. till +55,2 milj. kr. Resultatet för år 1983 beräknas kunna förbättras ytterligare.

Forsmarks Kraftgrupp AB

Översikt 1982 1981

(milj. kr.) (milj. kr.) Omsättning 2078.0 1299.0 Resultat före disp. och skatt -9.0 85,0 Redovisat årsresultat 17,0 17.0

Balansomslutning [4 565,0 . 11476,0

Forsmarks Kraftgrupp Aktiebolag, i vilket statens vattenfallsverk äger

74,5 Z och Mellansvensk Kraftgrupp Aktiebolag 25,5 2, har till syfte att uppföra, äga och driva Forsmarks kärnkraftstation i norra Uppland för att

producera och åt delägarna tillhandahålla elektrisk kraft. Utbyggnaden sker i två etapper. Den första etappen, som omfattar två kärnkraftblock

om vardera 900 MW, är numera avslutad och blocken har tagits i kommersiell drift. Produktionen vid de båda blocken under år 1982 uppgick till sammanlagt 10860 GWh. Den andra utbyggnadsetappen omfattar ett kärnkraftblock om 1050 MW med ursprunglig planerad idrifttagning år 1982.

Den ovisshet om kärnkraftens användning i Sverige som har rått under ett antal år har kraftigt försenat uppförandet av det tredje blocket i stationen, Idrifttagningen planeras nu till mitten av år 1985.

Investeringarna i bolagets anläggningar under år 1982 har uppgått till

2290 milj. kr. Större delen härav, 2 131 milj. kr., har investerats i block 3.

Skr. 1983/84: 20 138 GDG Biltrafik AB

Historik

GDG Biltrafik AB. som är moderbolag i GDG-koncernen, bildades år

1932, då under namnet BJ Omnibus AB, för att bedriva den buss- och lastbilstrafik, som Bergslagsbanans styrelse beslutat starta i anslutning till

järnvägsrörelsen.

Är 1941 förenades Gävle-Dala och Södra Dalarnas Järnvägars bussföre-

tag med BJ Omnibus AB, varvid namnförändring skedde till GDG Biltrafik

AB.

I samband med förstatligandet av GDG-järnvägarna år 1947 övergick

aktierna i GDG Biltrafik AB i SJ ägo. Samma år startades bolagets affärs-

verksamhet med att man började bygga kiosker i anslutning till busstatio-

nerna. Påföljande år startades bilservicerörelsen. Under senare år har affärsverksamheten kompletterats med motell, cafeterior och gummiverk-

städer. Bolaget bedriver också en fabrik för tillverkning av busskarosser

samt en resebyråkedja.

Bolagets omfattning

Viss del av verksamheten drivs genom dotterbolag, varav de största är GDG Transport AB, som ombesörjer större delen av koncernens lastbilstrafik (1982 års omsättning 72.0 milj. kr.) och Alpus AB, som bedriver försäljning och regummering av bilgummi samt släpfordonstillverkning

(omsättning 68,5 milj. kr.).

Verksamheten bedrivs i Skåne, Halland, Bohuslän, Västergötland, Dalsland, Värmland, Närke. Västmanland, Dalarna och Gästrikland samt i

Stockholm. Dessutom bedriver GDG gränsöverskridande linjetrafik med buss Sverige-Tyskland med anslutning till flera andra länder i Europa samt Turkiet och Iran. Denna trafik drivs i samarbete med Deutsche

Touring GmbH, ett dotterbolag till Deutsche Bundesbahn.

Trafikrörelsen omfattade år [982 537 bussar, 221 lastbilar och 224 släp-

vagnar till lastbilar. Totala körsträckan utgjorde för bussarna 33,6 milj. km och för lastbilarna 8,7 milj. km. Antalet resebyråer uppgick till 25. Affärsrörelsen omfattade 15 kiosker och cafeterior. 19 bilservicestationer, 2 motell och 21 gummiverkstäder inkl. regummeringsfabrik.

Skr. 1983/84: 20 139

Verksamheten under år 1982

Koncernens omsättning under år 1982 utgjorde 685,8 milj. kr., vilket innebar en ökning i jämförelse med föregående år med 101,7 milj. kr.. eller 17,44. Den allra största delen av omsättningsökningen, ca 87 milj. kr., faller på trafikrörelsen. Ökningen för affärsrörelsen uppgick till ca 15 milj. kr. Inom trafikrörelsen har liksom under tidigare år resandefrekvensen i den inländska busslinjetrafiken ökat kraftigt under år 1982. bl. a. till följd

av de låga länstaxorna och de höga kostnaderna för privatbilismen. Ök-

ningstakten har emellertid avtagit.

Den svaga konjunkturen påverkade lastbilstrafiken och nödvändiggjorde begränsade nedskärningar av verksamheten. Sålunda har antalet personal-

timmar minskat med ca 7: och antalet bilkilometer med ca 422. Trafikin-

täkterna ökade dock något. Utökningen av resebyrånätet fortsatte under året liksom omfattningen

av den egna reserarrangemangsverksamheten, vilket resulterat i en kraftig omsättningsökning för resebyrårörelsen.

Inom affärsverksamheten hänför sig omsättningsökningen huvudsakligen till bilservicerörelsen och gummiverkstadsrörelsen. medan för övriga

rörelsegrenar endast smärre förändringar noterats. Bilservicerörelsens ökning beror helt av prishöjningar. Kvantitetsmässigt har försäljningen sjunkit för såväl bensin som dieselolja. Gummiverkstadsrörelsen har dock utvisat en icke obetydlig posittv utveckling.

Koncernens resultat före bokslutsdispositioner och skatter uppgick till 26,2 milj. kr.. en förbättring med 3.0 milj. kr. i jämförelse med år 1981.

Investeringarna utgjorde 69,5 milj. kr. mot 38,1 milj. kr. föregående år.

Antalet årsanställda i medeltal under är 1982 uppgick till 1739 personer, varav 1349 kollektivanställda och 390 övrig personal.

Framtidsutsikter

I början av år 1983 har inköp skett av ett företag i Stockholm, som bedriver beställningstrafik med buss. Tillsammans med förvärvet under är 1982 av ett företag i Västerås med liknande verksamhet innebär detta en betydligt större marknad för främst beställningstrafiken och bussällskapsreseverksamheten. Beträffande busslinjetrafiken är det troligt, att bl.a. de aviserade höjningarna av länstaxorna kommer att påverka resandet så att den hittills rådande kraftiga ökningen i resandefrekvensen hejdas.

De förbättrade konjunkturerna utgör en positiv faktor för lastbilstraft-

ken. Denna verksamhet befinner sig dock i en svår konkurrenssituation på grund av den betydande överetablering som råder i branschen.

Konjunkturförbättringen har en gynnsam inverkan även på gummiverkstadsrörelsen, speciellt när det gäller däck till den tunga trafiken. Bilser-

viccrörelsens utsikter är dock mera ovissa. Visserligen visar bensinpri-

serna en sjunkande tendens. men troliga skattehöjningar torde ändå kom-

ma att innebära en marknad med nolltillväxt.

Koncernens totala resultat år 1983 kommer sannolikt att bli något lägre än det, som uppnåddes föregående är.

Skr. 1983/84: 20 140 AB Gävle Vagnverkstad (AGEVE)

AB Gävle Vagnverkstad, förkortat AGEVE, bildades år 1933 som ett helägt dotterbolag till statens järnvägar (SJ), genom att SJ då övertog AB Trafikförbundets Verkstäder. Detta företag bildades år 1919 av Uppsala- Gävle Järnvägsaktiebolag (UGJ) och Ostkustbanans aktiebolag (OKB) för all gemensamt driva reparationsverkstäder och förråd.

Bolagets syfte är att utföra nytillverkning av och förändringsarbeten på rullande järnvägsmateriel samt att bedriva annat mekaniskt verkstadsarbete.

Faktureringen ökade från 156,9 milj. kr. år 1981 till 200,9 milj. kr. år 1982. Ökningen relateras till en högre produktionsvolym. Under året har för Statens Järnvägar, förutom slutna godsvagnar, även specialvagnar för stålämnestransporter och energikol tillverkats.

Rörelsekostnaderna har inte kunnat hållas på samma procentuella nivå som år 1981 bl.a. annat beroende på att materialpriserna ökat i snabbare takt än prisindex. Även höga framställningskostnader i förhållande till seriestorleken för de båda typerna av specialvagnar har bidragit till de ökade rörelsekostnaderna.

Likviditeten har under året varit god.

Leveransåtagandena tillsammans med den tyska firman Linke-Hofmann-Busch om gemensam tillverkning av personvagnsboggier till Statens Järnvägar pågår planenligt. Under året skrevs kontrakt med Zambia Railways avseende leverans av godsvagnar och maskinutrustning. I ordern ingår även viss utbildning och handledning i verkstadstekniska frågor i Zambia. Genom detta kontrakt fördjupas samarbetet med Zambia Railways.

Trots den rådande lågkonjunkturen inom gruvmarknaden fortsätter satsningen inom produktdivision gruvutrustningar och som ett led i att på sikt förbättra försäljningsmöjligheterna av gruvlok har under året två nya typer av vardera batteri- och dieseliok utvecklats.

De för år 1982 beslutade byggnadsinvesteringarna, om- och tillbyggnad av kontoret samt uppförande av ett separat personalhus, har påbörjats och beräknas bli färdigställda under maj respektive september månad år 1983.

Skr. 1983/84: 20 141

Maskininvesteringarna har i huvudsak syftat till att byta ut äldre utrustning, b. a. en av företagets marktraverser.

Genom fondemission, beslutad på ordinarie bolagsstämma är 1982, har aktiekapitalet höjts från 8 milj. kr. till 10 milj. kr.

AB Göta kanalbolag

Göta kanal har drivits och förvaltats av Göta kanalbolag enligt kungligt

privilegiebrev från år 1810. Den 31 maj 1978 köpte staten samtliga aktier i

bolaget.

AB Göta kanalbolags verksamhet består av kanalrörelse, skogs- och

fastighetsförvaltning samt varvs- och reparationsverksamhet.

Kanaltrafiken omfattar numera huvudsakligen fritidsbåtar och passage-

rarbåtar. Antalet fritidsbåtar som trafikerar Göta kanal har under flera år ökat och var år 1982 6800.

Den nya verksamheten med marknadsföring och bokning av dagturer

med passagerarbåtar på kanalen och i Vättern har visat sig ge fint gensvar

hos allmänheten, som har stort intresse för kortare turer på kanalen. Antalet resenärer med passagerarfartyg var år 1982 90000. Motsvarande tal är för år 1981 60.000, år 1980 30000 och år 1979 10.000.

Skogs- och fastighetsförvaltningen omfattar dels marken utmed kanalen, dels skogs- och jordbruksegendomar. De senare är huvudsakligen belägna 1 Västergötland.

Varvs- och reparationsverksamheten bedrivs f.n. i första hand vid

varvs- och dockanläggningen i Sjötorp.

Verksamheten under år 1982 har framför allt präglats av upprustningen

av kanalen. Arbetena har huvudsakligen bestått i upprustning av hamnar och pirar, röjning av kanalbankar, anläggande av bryggor samt vissa muddrings- och strandskoningsarbeten.

Under år 1982 firades kanalens 150:års jubileum genom olika arrangemang. Jubiléet rönte mycket stor uppmärksamhet bl. a. i massmedia.

Ekonomiskt går kanalrörelsen sedan lång tid tillbaka med underskott.

Dessa underskott har tidigare täckts med överskott från skogs- och fastig-

hetsförvaltningen genom fastighetsförsäljning. Tillsammans med bidrag

Skr. 1983/84: 20 142

från landstingen har dock dessa intäkter inte räckt till att täcka kanalrörelsens kostnader. Styrelsen har under äret ingivit framställning till regeringen om tillskott av rörelsemedel.

För framtiden räknas med en fortsatt ökning av fritids- och passagerarbåtstrafiken. Åtgärder vidtas för att kunna erbjuda bätägare och andra kanalbesökare möjligheter till rekreation och service.

Industrigruppen JAS AB

Industrigruppen JAS AB bildades är 1981. Bolaget har till föremäl för sin verksamhet att genom samordning av akticägarnas insatser ästadkomma leverans av flygplan och typbundna underhällsresurser för JAS-systemet.

Bolaget drivs i kommission för aktieägarnas räkning och ägs till lika

delar av:

Saab-Scania AB Volvo Flygmotor AB Telefonaktiebolaget LM Ericsson Ericsson Radio Systems AB Förenade Fabriksverken

Bolagets aktiekapital uppgår till 5 milj. kr.

AB Kurortsverksamhet

AB Kurortsverksamhet bildades år 1918. Bolaget bedriver sjuk vårdande verksamhet.

Aktiekapitalet tillsköts av dåvarande Kungl. Pensionsstyrelsen med medel från folkpensioneringsfonden.

Bolagets sjukvårdande verksamhet består till övervägande del i medicinsk rehabilitering och utredningsverksamhet för de allmänna försäkringskassornas behov. Verksamheten bedrivs vid sjukhus i Nynäshamn (244 platser). Genom dotterbolaget AB Tranås Kuranstalt ombesörja värden vid riksförsäkringsverkets sjukhus i Tranås med totalt 295 platser, varav 78 platser för patienter som själva betalar sin vård.

Under år 1982 var totalt 377 personer anställda i koncernen.

Skr. 1983/84: 20 143 AB Kärnkraftutbildning (AKU)

AB Kärnkraftutbildning (AKU) bildades år 1972 av Vattenfall, Oskars-

hamnsverkets Kraftgrupp AB och Sydkraft AB. Vattenfall äger 5096 av

aktierna och de bäda övriga kontrahenterna 25 96 vardera.

AKU svarar för vidareutbildning av kärnkraftverkens driftpersonal. Det

sker vid bolagets anläggning i Studsvik, strax utanför Nyköping. Här har bolaget låtit uppföra en simulatoranläggning för att under realistiska förhällanden träna och utbilda personal.

AKU utarbetar även läromedelspaket för självstudier vid de olika kärnkraftverken.

Motivet till satsningen på simulator är att kärnkraftverk drivs vid full effekt under så stor del av äret som möjligt, varför personalen ej kan ges

tillfälle till nämnvärd träning under andra driftförhällanden. I simulatoranläggningen kan man på ett realistiskt sätt åskådliggöra förhållanden vid

start och stopp av ett aggregat, liksom vid olika typer av fel, vilka kan

inträffa i ett kärnkraftverk. Personalen tränas till att göra riktiga ingripanden under onormala driftförhållanden. Simulatorutbildningen blir därige-

nom ett viktigt komplement till den utbildning som bedrivs vid kärnkraftverken.

Simulatorn bestär av två kompletta kontrollrum vardera anslutet till en datoranläggning.

Det ena är en kopia av kontrollrummet i Barsebäcksverkets första aggregat. vilket är en BWR (kokarreaktor) och det andra är en kopia av kontrollrummet i Ringhalsverkets tredje aggregat, en PWR (tryckvattenreaktor).

De kärnkraftverk, som nu är i drift eller under uppbyggnad i Sverige, är antingen av typen BWR eller PWR. All driftpersonal vid kärnkraftverken i

personal för det finska kärnkraftföretaget Teollisuuden Voima Oy i Olki-

Iuoto.

Efter teoretisk utbildning och praktik vid kärnkraftstationerna ges nyanställda grundträning vid Kärnkraftskolan innan tjänstgöring i kraftverkskontrollrummen. Dessutom ges all kontrollrumspersonal årlig återkom-

mande simulatorträning.

Under år 1982 har 450 personer genomgått simulatorutbildning.

Skr. 1983/84: 20 144

En ny simulatoranläggning för Forsmark 3 och Oskarshamn 3 är under uppförande och kommer alt tas I drift vid årsskiftet 1983/84.

Investeringarna under år 1982 har uppgått till 52,6 milj. kr. varav skillna-

den 38,6 milj. kr. avser pägående arbeten.

I den långsiktiga planeringen har vissa förberedelser för ytterligare simu-

latorer gjorts. Något beslut om sådan expansion har dock inte tagits. Antalet anställda har uppgätt till 74 personer. Någon utökning av personalstyrkan planeras inte för överskådlig tid.

AB Landtransport

AB Landtransport administreras av ASG AB och bedriver genom dotterbolag åkeriverksamhet i Stockholm, Göteborg, Malmö och Växjö.

Dotterbolagen, som tillsammans innehar ca 190 fordon, är i stort sett sysselsatta i ASG trafiksystem.

Koncernens investeringar i fordon uppgick år 1982 till 4,6 milj. kr. Den fakturerade omsättningen uppgick år 1982 till 55,4 milj. kr. mot 52,5 milj. kr. år 1981, innebärande en ökning med 2,9 milj. kr. eller 6 96.

Rörelseresultatet efter avskrivningar och finansiella poster uppgick till 2,1 milj. kr. (1,4). Efter bokslutsdispositioner och skatt redovisar koncernen en nettovinst för året om 0,2 milj. kr (0,3).

Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) Översikt 1982 1981

(milj. kr) (milj. kr.)

Skr. 1983/84: 20 145

Historik

Bolaget startade sin verksamhet år 1890 men malmbrytning förekom i

Malmberget redan år 1887. Från Kiruna gick det första malmtäget mot

Narvik i slutet av år 1902. LKAB var fram till slutet av 1960-talet världens ledande järnmalmsexportör. Under 1960-talet ändrades strukturen på handeln med järnmalm genom att dels nya gruvor började brytas i bl.a. Australien, Brasilien och Afrika, dels stora hamnar och fartyg byggdes och

dels nya stålprocesser genomfördes som ledde fram till minskad efterfrågan på fosforrik malm, vilket i sin tur innebar att LKAB, som från starten levt högt på just den fosforrika malmen, förlorade marknadsandelar.

Strukturförändringarna inom främst den europeiska stålindustrin och

den svåra konjunkturnedgången, som började vid mitten av 1970-talet, päverkade LKAB:s leveransmöjligheter och därmed dess ekonomi. Det förr så vinstgivande företaget har sedan år 1977 gått med förlust — järnmalmen svarar för 90 Zc av LKAB-koncernens intäkter.

Verksamheten under år 1982

År 1982 var ett svagt stälår över hela världen, i synnerhet för stålverken i de stora industriländerna. I USA rasade stålproduktionen från 108 Mt år

1981 till 66 Mt, vilket medförde svåra konsekvenser för de inhemska och

kanadensiska gruvorna. Den europeiska stålindustrins produktionsnedgång — både i öst och väst — drabbade inte minst LKAB. EG:s stålproduktion sjönk från år 1981 med 15 Mt till 110—111 Mt och jämfört med år 1979

med 30 Mt. Stålproduktionen i Polen var 20-25 22 lägre än för två-tre år sedan osv.

LKAB:s malmleveranser under år 1982 var helt naturligt en spegel av årets stålmarknad. De sjönk till 13,1 Mt (18,2) eller samma kvantitet som under åren i slutet av 1950-talet. Det var LKAB:s traditionella marknader, främst EG, som sviktade.

De minskade leveranserna medförde omfattande produktionsinskränkningar för att undvika lagerökning. Produktionen blev 13,7 Mt (20,6).

I mars-april genomfördes det första produktionsstoppet med två vec-

kors permitteringar i samtliga gruvor. Under sommaren stod produktionen

stilla under åtta veckor, varav fyra var ordinarie semesterperiod och resten

permittering. Leveransförsämringen under andra halvåret medförde ytterligare driftinskränkningar i form av permitteringar och kapacitetsminsk-

ning.

Den sammanlagda permitteringstiden blev i Kiruna 15 veckor, i Svappavaara 13 och i Malmberget nio veckor.

Koncernens rörelseintäkter minskade med 158 milj. kr. till 2084 milj. kr. Av förändringen kan —-426 milj. kr. hänföras till lägre leveranser och

ändrad produktsammansättning medan prisökningar och en gynnsam dollarkurs svarade för 268 milj. kr. Koncernens rörelsekostnader exklusive järnvägsfrakter ökade med 213

10 Riksdagen 1983184. I saml. Nr 20

Skr. 1983/84: 20 146

milj. kr. främst till följd av inflation, kostnader för sysselsättning av övertalig personal och lägt kapacitetsutnyttjände. Järnvägsfrakterna minskade med 302 milj. kr. tull 374 milj. kr. Sänkningen möjliggjordes av att riksdagen beviljade SJ ett stöd med 350 milj. kr. Den transporterade kvantiteten uppgick till endast 13 Mt (19).

Rörelseresultatet efter planenliga avskrivningar uppgick till netto -— 161 milj. kr. (—209) och det finansiella nettot blev —245 milj. kr. (—453). Resultatet efter finansiellt netto uppgick till —406 milj. kr. (—663). Förlusten täcks genom återföring av beskattad reserv.

Riksdagen antog i slutet av år 1981 ett förslag från regeringen att LKAB

via Statsföretag AB skulle tillföras 1500 milj. kr. för finansiell rekonstruktion. Av beloppet användes 700 milj. kr. till nedskrivning av anläggnings-

tillgångar medan 800 milj. kr. avsattes till en beskattad reserv. Av rekon-

struktionsbeloppet utbetalades 1000 milj. kr. i slutet av år 1981 och 500

milj. kr. strax före halvårsskiftet 1982. Utöver medel för finansiell rekonstruktion erhöll LKAB 750 milj. kr. för förlusttäckning år 1981. Dessa pengar utbetalades med 675 milj. kr. år 1981 och 75 milj. kr. är 1982.

Utvecklingen under år 1982 innebar så stora förändringar av LKAB:s marknadsförutsättningar att utarbetandet av en ny strukturplan initierades

under andra halvåret 1982. Strukturplanen omfattar i första hand åren 1983-1986 och utgär från en trolig svag utveckling av råstålproduktionen inom EG-länderna. I stora drag innebär strukturplanen: — de personella och maskinella produktionsresurserna anpassas till en

nivå av 15 Mt/år, vilket bl. a. innebär ca 3 700 anställda i moderbolaget — malmproduktionen bedrivs i Kiruna och Malmbergets gruvor medan

Svappavaara gruva avställs — järnvägen Kiruna—- Narvik och hamnen i Narvik anpassas till en kapaci-

tet av 12 Mt — järnvägen Malmberget— Luleå och hamnen i Luleå bibehålls på nuva-

rande kapacitetsnivå

— projekteringen av huvudnivåerna M85 i Malmberget och Kuj 1000 i

Kiruna aktualiseras år 1985 respektive efter år 1990

— Övertalig personal vid de svenska enheterna — ca 1500 inkl 350 redan uppsagda — överförs till en särskild organisation, vars verksamhet

finansieras av staten — staten vidtar nödvändiga åtgärder för att ullförsäkra LKAB internatio-

nellt konkurrenskraftiga järnvägskostnader — malmfrakten fastställs till

högst 8 öre/tonkm

— LKAB rekonstrueras finansiellt genom ett kapitaltillskott om I 000 milj.

kr.

LKAB:s strukturplan var underlag för en proposition (1982/83: 120) med bl. a. förslag till ekonomiskt stöd från staten på 1000 milj. kr. för finansiell rekonstruktion av företaget.

Skr. 1983/84: 20 147

Genom riksdagens beslut i maj 1983 möjliggjordes den finansiella rekonstruktionen, varvid 800 milj. kr. användes till nedskrivning av sådana

antläggningstillgångar som bedömdes få ett framtida lågt kapacitetsutnyttjande samt 200 milj. kr. för nedskrivning av lager.

Koncernens investeringar uppgick till 359 milj. kr. (470), varav 89 milj. kr. hänförde sig till Kiruna, 36 milj. kr. till Malmberget och 205 milj. kr. till

LKAB Viscaria AB. De förändringar i koncernens struktur och inriktning som aviserades i

fjolårets redogörelse genomfördes plancligt. Detta innebar bl. a. att kon-

cernkontoret flyttats från Stockholm till Luleå. Vidare avslutades verk-

samheten inom kolområdet och försäljningssamarbetet med Gränges AB i Malmexport AB och marknadsavdelningen integrerades med moderbola-

get. Två nya dotterföretag, Malminformation MIFO AB och LKAB Torv AB

bildades under året. För att underlätta försäljningen på avlägset belägna

marknader i Fjärran Östern och Mellersta Östern öppnades ett kontor i

Singapore.

Antalet anställda i koncernen minskade från 7170 vid året$ början till

6545 vid årets slut.

Framtidsutsikter

Även år 1983 kommer att bli ett svårt år för stålindustrin. Det finns

emellertid svaga tecken på en vändning i konjunkturen.

Den amerikanska konjunkturen är sålunda på uppåtgående. Det gäller

inte minst byggverksamheten och bilefterfrågan, båda väsentliga för stålindustrin. Stållagren är obetydliga. Men kapacitetsutnyttjandet är fortsatt

lågt och en återhämtning till mera normal produktion kan påräknas tidigast under hösten. |

I Europa är konjunkturbilden inte lika klar. Även här kan dock en begynnande uppgång registreras för bygg- och bilsektorerna, men styrkan varierar från land till land. Där recessionen varat längst, t. ex. i Storbritannien, finns tecken på en ökning inom konsumtionsvaruområdet. Stälefter-

frågan är dock ännu endast obetydligt påverkad.

Järnmalmsexportörerna har genomgående stora malmlager. Anpassningen av produktionen till leveranserna innebär för många driftnedläggningar under kortare eller längre perioder.

Den tidigare omnämnda finansiella rekonstruktionen kommer att medföra lägre avskrivningar och ett väsentligt förbättrat finansnetto. Detta till-

sammans med en gynnsam dollarkurs bör leda till en resultatförbättring är 1983.

Skr. 1983/84: 20 148 Luxor AB Översikt 1982 1981”

(milj. kr.) (milj. kr.)

+ avser 16 mån.

Luxor AB övertogs år 1979 av staten i samband med en finansiell rekonstruktion av företaget. Företaget var tidigare familjeägt. Luxor grundades år 1923. De första serietillverkade radiomottagarna var rörmottagare för långdistansmottagning och radio blev under alla år fram till TVs genombrott den dominerande produkten. Färg-TV svarar fortfarande för den största delen av omsättningen. Persondatorns och industrielectronics andel av omsättningen har successivt ökat under senare är.

Luxor-koncernen genomgick under år 1982 en betydande förändring både vad gäller koncernens struktur och inriktning. Det omfattande rekonstruktionsprogrammet, som inleddes år 1981 och syftade till att anpassa kapacitet och kostnader till konkurrenskraftig nivå, genomfördes i allt väsentligt under år 1982. Den kortsiktiga målsättningen för rekonstruktionen har varit att koncernen fr.o.m. september 1982 skall ge ett positivt resultat. Utöver personalreduceringen i Motala med 120 registrerade tjänstemän och 570 registrerade arbetare har investeringar på 7 milj. kr. gjorts i produktionsutrustning och produktionen fått en delvis ny layout. Vidare har den tidigare beslutade uppdelningen av verksamheten i Motala på tre bolag, Luxor Konsumentelektronik AB, Luxor Datorer AB, Luxor Electronics AB, verkställts. Bolagen driver sin verksamhet i kommission för moderbolaget Luxor AB.

Luxor bedriver en intensiv produktutveckling, som under året har resulterat i bl.a. en ny mikrodatorgeneration, satellitmottagare för den nordamerikanska marknaden och elektronikprodukter för bilindustrin. Utvecklingsresurserna förstärktes under året främst inom områdena mikrodatorer och industrielektronik för att förbättra koncernens tekniska kompetens och därmed dess långsiktiga konkurrensförmåga.

Koncernens fakturerade försäljning uppgick till 729,6 milj. kr., vilket innebar en ökning med drygt 8 26 jämfört med motsvarande period år 1981.

Koncernens resultat efter finansiella intäkter och kostnader blev —-44,8 milj. kr. (—116,9.; 16 månader). Nettot av extraordinära intäkter och kostnader uppgick till —6,7 milj. kr. (-1,0). Genom bokslutsdispositioner upplöstes ackumulerade överavskrivningar med 1,3 milj. kr. (10,4). Nettoresultatet blev — 50,6 milj. kr. (-107,1).

Skr. 1983/84: 20

För att bättre belysa koncernens resultatutveckling kan verksamhetsäret delas upp i två perioder: den första omfattande de två första tertialen, den

andra årets sista tertial, vilket redovisas i nedanstående sammanställning.

1981 1982 1981 1982 (8 mån.) (8 mån.) (4 mån.) (4 mån.)

Fakturerad försäljning. milj. kr. 430,0 417.3 244,8 312,3

Resultat efter

finansnetto, milj. kr. —82,6 - 56,1 -39,4 +11.3

Resultatförbättringen under verksamhetsårets sista tertial beror främst

på följande faktorer: — personalreducering

— förbättrad bruttovinst på konsumentelektronikprodukter till följd av

stramare prispolitik och devalvering — ökad försäljning av Luxors mikrodatorer och av produkter inom indu-

strielektronikområdet — systematisk kostnadskontroll.

1 slutet av år 1981 erhöll moderbolaget ett kapitaltillskott från ägaren på 175 milj. kr. Det egna kapitalet inkl. obeskattade reserver uppgick vid

utgången av år 1982 till 162 milj. kr., vilket innebar en soliditet för koncernen på 26.0 20 (28,5). Likviditeten var per den 31 december 1982 god.

Som nämndes i förvaltningsberättelsen för det föregående verksamhetsåret har aktierna i dotterbolaget i Singapore avyttrats.

Den tidigare beslutade minskningen av koncernens ägarengagemang i butikskedjan har skett planenligt.

Moderbolagets inköp från andra koncernföretag uppgick under året till

3,7 Ze av totala inköpsvärdet.

Moderbolagets försäljning till andra koncernföretag uppgick ull 24,8 74 av fakturerad försäljning.

Under år 1983 har en uppgörelse träffats med Ahlsell AB innebärande att Luxor AB förvärvar ca 17 Ze av aktierna i Dataindustrier AB. Avsikten med detta förvärv är att förbättra Luxors kompetens och utvecklingskapacitet främst inom mikrodatorområdet.

Nora Bergslags Järnvägs AB

Skr. 1983/84: 20 150

Bolaget (NBJ) bildades år 1905 genom övertagande av järnvägarna Nora— Ervalla, Bredsjö- Degerfors och Nora—Karlskoga. Staten (SJ) övertog NBJ från Broströms Rederi AB år 1979.

NBJ bedriver godstrafik på järnväg på bandelen Gyttorp- Otterbäcken med ca 110 km spårlängd.

Till följd av det pressade konjunkturläget har kapacitetsutnyttjandet varit fortsatt lågt, varför NBJ på en trafikomsättning av 11,0 milj. kr. visar en driftsförlust om 1,4 milj. kr.

Efter realisationsvinster på försålda anläggningstillgångar och förändring av lagerreserven utvisar NBJ en nettoförlust om 0,3 milj. kr.

För år 1983 beräknas rörelseresultatet bli något försämrat, vilket dock uppvägs av ökade överskott på försålda anläggningstillgångar.

Norrbottens Järnverk AB (NJA)

Norrbottens Järnverk AB (NJA) överlät år 1978 järn- och stålrörelsen till SSAB Svenskt Stål AB. Bolaget var fram till den 31 december 1982 ett helägt dotterbolag till Statsföretag AB då svenska staten, förutsatt riksdagens godkännande, övertog samtliga aktier.

Årets fakturerade försäljning uppgick till 62.6 milj. kr. och bestod av försäljning av kol till SSAB.

Rörelseresultatet före avskrivningar uppgick till 5.1 milj. kr. Därvid utgjorde 5.7 milj. kr. upplösning av i tidigare bokslut gjorda avsättningar

för framtida kostnader.

Efter finansiellt netto om 73.4 milj. kr. uppgick resultatet efter finan-

siella intäkter och kostnader till 78,5 milj. kr. Inga extraordinära poster förekom under perioden och årets vinst blev

78.5 milj. kr. NJA hade inga anställda under år 1982.

Skr. 1983/84: 20 151 Norrlands Skogsägares Cellulosa AB, Ncb Översikt 1982 1981

(milj. kr.) tmilj. kr.)

Norrlands Skogsägares Cellulosa AB startade sin verksamhet år 1961. Företaget bildades av skogsägareföreningarna från Dalarna och norrut. Efter finansiella rekonstruktioner åren 1979-1981 äger svenska staten

71,5 22 av aktiekapitalet som uppgår ull 423,7 milj. kr.

Industriell verksamhet bedrivs på följande produktområden:

—- Cellulosa tillverkas vid Vallviks fabriker. Senaste räkenskapsåret till-

verkades 142 800 ton cellulosa. — Papper. Totalt tillverkades år 1982 415 500 ton fördelat på:

kraftpapper — Dynäs

finpapper — Alfeld (Tyska förbundsrepubliken)

mjukpapper — Lilla Edet. Tilburg (Holland)

— Papperskonvertering. Mjukpapper konverteras till hygienprodukter vid fabriker i Lilla Edet, Köpenhamn (Danmark), Bury (England) och Tilburg (Holland). Säckar tillverkas vid fabriker i Wieda (Tyska förbundsrepubliken), delägda Charfa (Frankrike). S&M (Belgien) och Solem (Luxenburg). — Kemikalier. 31200 ton tillverkades dels som biprodukter vid massaframställning, dels vid en klor/alkalifabrik i Köpmanholmen. — Sågade trävaror. 171100 m? tillverkades vid tre sågverk i Mockfjärd, Kilafors samt Edsbyn. — Board, plywood och spånskivor tillverkades i Edsbyn. År 1982 produ-

cerades 57 700 m".

— Hus. Permanenthus tillverkas vid Elementhus i Mockfjärd. År 1982 levererades och monterades 544 hus.

Koncernen redovisar en vinst före bokslutsdispositioner och skatt på

18,9 milj. kr. efter avdrag av extraordinära poster på —-60,3 milj. kr.

Extraordinära poster utgörs främst av kursförluster på långfristiga lån —39,6 milj. kr. samt avvecklingskostnader för sålda eller nedlagda enheter

med —22.,2 milj. kr.

Efter bokslutsdispositioner och skatt uppgår årsresultatet till 20,9 milj.

kr. Ncb-koncernen består av följande rörelsedrivande enheter och dotterbolag. I moderbolaget Dynäs pappersbruk och Vallviks sulfatfabrik samt

Skr. 1983/84: 20 152

Forss klorfabrik. Dotterbolaget Edet AB, AB Elementhus, Edsbyn-Kilafors AB, Hannover Papier (majoritetsandel 54 46). Koncernen har 5 160 anställda.

Alternativa planer har utarbetats för den långsiktiga utvecklingen av Dynäs säckpapperstillverkning.

Förutsättningarna är goda för att år 1983 skall ge ett bättre resultat än år 1982.

Oljeprospektering AB (OPAB)

Oljeprospektering AB (OPAB) bildades år 1969. Av aktiekapitalet 5 milj.

kr. äger Svenska Petroleum AB drygt 62 20 och åtta enskilda företag och OK drygt 37 2.

Syftet med bolagets verksamhet är att inom Sverige eftersöka och utvin-

na olja och gas samt driva annan därmed förenlig verksamhet. Bolaget

skall genom geofysiska mätningar och genom borrning eller på annat sätt utforska hela det havsområde på vilket lagen den 3 juni 1966 om kontinentalsockeln har sin tillämpning. Undantagna är Bottenviken, Bottenhavet och den del av Östersjön som ligger norr om 59:e breddgraden samt inre delen av Hanöbukten och ett område söder om Skåne. Bolaget skall

dessutom bedriva undersökningsarbeten inom vissa områden i Skåne, på

Gotland och på Fårö. Förlängning av tidigare gällande undersöknings-

koncessioner och tillstånd, på ovan angivna områden har beviljats bolaget för en tid av fem år räknat från den I januari 1983. Om bolaget påträffar en

kommersiellt utvinningsbar fyndighet, skall bolaget kunna få utvinnings-

tillstånd. Det skall innefatta rätt för bolaget att under 40 år bearbeta och tillgodogöra sig fyndigheten. Genom ett avtal mellan Svenska Petroleum Exploration AB (SP Exploration) och OPAB har SP Exploration from den I oktober 1979 anställt OPABs personal och övertagit OPABs kontor,

maskiner och inventarier i Stockholm. SP Exploration utför fr.o.m. den I oktober 1979 på uppdrag av OPAB den prospekteringsverksamhet som

OPABs styrelse fattar beslut om. Under år 1982 har undersökningsarbetena varit förlagda till Gotland och

Fårö och omfattat seismiska mätningar och borrningar. Inom ramen för det

fastställda arbetsprogrammet har 121 km seismisk mätning utförts.

Skr. 1983/84: 20 153

Borrningarna har totalt omfattat 19 borrhål varav I på Fårö. Borrningar-

na på Gotland har resulterat i I fynd och ytterligare 1 oljeförande borrhål inom samma fyndområde.

Under år 1982 har bolaget beviljats bearbetningskoncessioner för en tidsrymd av 25 år gällande 10 olika områden på Gotland där oljefynd gjorts.

Oljeproduktionen på Gotland har pågått under hela året och totalt har

16090 m? råolja utvunnits. Den hittills utvunna volymen uppgår därför vid

årets utgång till 33 422 m” råolja.

Den utvunna oljan har liksom tidigare med en mindre tankbåt skeppats

från lagringsanläggningen i Fårösund till fastlandet.

Sedan verksamhetens början i augusti 1969 har i och med utgången av är 1982 geologiska och geofysiska undersökningar samt borrningar utförts till en kostnad av 234 milj. kr.

Verksamheten under år 1982 har täckts genom intäkter från råoljepro-

duktionen och genom försäljning av vissa tekniska data.

AB Oljetransit

AB Oljetransits anläggningar vid Trondheimsfjorden uppfördes under åren 1956-1962. De utnyttjas för mottagning, lagring och transitering till Sverige av drivmedel.

Depåutrymmena har under verksamhetsåret till 1/3 varit uthyrda till svensk statlig myndighet och till 2/3 till ett norskt oljeföretag som nyttjat sina utrymmen med tillhörande utrustningar för depålagring och utleveranser. Fr.o.m. den 1 januari 1983 har ett annat norskt oljeföretag inretts som hyresgäst till 2/3 av depåutrymmena.

Bolagets norska dotterföretag, Listora A/S, har svarat för driften vid anläggningen samt företrätt moderbolagets intressen i Norge i frågor som berör norska statliga och kommunala myndigheter samt enskilda personer. Listora A/S har för perioden redovisat varken vinst eller förlust.

Inte heller moderbolaget. AB Oljetransit, har för perioden redovisat vinst eller förlust.

Förhållandet det närmaste året beräknas vara oförändrat.

Skr. 1983/84: 20 154 Postbolagen AB Översikt 1981/82") 1980/81

Antal anställda

3933 3929 "! Räkenskapsåret 1982/83 har förlängts och omfattar tiden 1 juli 1982-21 december 1983. I fortsättningen utgör kalenderåret räkenskapsår.

Bolaget som är ett helägt dotterföretag till postverket har till uppgift att vara moderbolag i koncernen samt att bedriva fastighetsförvaltning, finansförvaltning och viss uthyrningsverksamhet. Följande bolag ingår i

koncernen: Tidningstjänst AB. Postens Transporttjänst AB, Postens Vär-

deservice AB, Swedish Postcoms International AB (Swedpost) och AB

Repris. De två sistnämnda bolagen har under det senaste budgetåret inte bedrivit någon verksamhet. Omsättningen för koncernen uppgick till 246,4

milj. kr.

Tidningstjänst AB har till uppgift att organisera och administrera samdistribution av dagstidningar samt att därvid förmedla statlig samdistributionsrabatt. Samdistribution utförs åt de tidningsföretag som antagit bola-

gets offerter, vilka regelmässigt avges i konkurrens med något av de

tidningsägda distributionsföretagen. Förutom samdistribution tillhandahåller bolaget transport-, packnings- och adresseringstjänster. Totala antalet anställda var 3927, varav ca 3700 tidningsdistributörer. Uttryckt i årsarbetskrafter uppgick personalstyrkan till ca 1828.

Under budgetåret har ingen större förändring i bolagets uppdragsvolym ägt rum. Rationaliseringsverksamhet har i likhet med tidigare år bedrivits i stor omfattning för att möta och begränsa de prishöjningar som följer på kostnadsökningar främst på personalsidan. Omsättningen uppgick till 229,7 milj. kr. Bolagets förmedling av samdistributionsrabatt uppgick un-

der året till 18,9 milj. kr. Nettovinsten efter skatt var 6000 kr.

Postens Transporttjänst AB har till uppgift att komplettera postverkets

och Tidningstjänsts distributionsservice med budbils- och specialtransporter i konkurrens på lika villkor med andra transportföretag. Omsättningen uppgick till 10,3 milj. kr. och antalet anställda var 40, fördelade på Stockholm, Göteborg och Malmö. Resultatet blev ca 9000 kr. Under det kommande budgetåret kommer Pickos Budbilar i Stockholm AB att uppgå i bolaget. Postens Värdeservice AB samverkar med handeln, bankerna och post-

verket för att med tekniska och organisatoriska hjälpmedel uppnå samord-

Skr. 1983/84: 20

nade och väl skyddade transporter av pengar och värden. Bolaget befinner sig fortfarande i ett utvecklingsskede och har under äret framtagit och

börjat marknadsföra några produkter på den svenska och internationella

marknaden. Bolaget omsatte under året 4.8 milj. kr. och redovisar ett resultat på 1000 kr. Antalet anställda uppgick tll 3.

AB Statens Anläggningsprovning

Historik

Riksdagen fattade beslut om Statens Anläggningsprovnings (SA) bildan-

de i maj 1975. I oktober samma år inregistrerades bolaget. År 1976 an-

vändes för förberedelser och verksamheten startade med ca 500 anställda

vid ärsskiftet 1976/77.

Bolagets syfte

SA är riksprovplats för tryckkärl. cisterner, containers, lyftanordningar. maskindrivna portar och verktygsmaskiner. Bolaget svarar för den officiella provningen av dessa objekt, dvs. för kontroll av att de uppfyller myndigheternas tekniska säkerhetsföreskrifter. SA granskar ritningar och beräkningar före tillverkningen, kontrollerar utförandet under tillverkning och montage samt besiktigar objekten innan de tas i bruk. Många objekt

besiktigas därefter regelbundet med ett eller några års intervall. På begäran

utför SA även icke officiell provning av säkerhetsinriktad karaktär.

Verksamheten under år 1982

Verksamheten har flutit störningsfritt. Leveranstiderna har varit nor-

mala under hela året och återkommande besiktningar har utförts i avsedd

omfattning utan nämnvärd eftersläpning.

Framtidsutsikter

I företagets planering antas att verksamheten i framtiden skall bedrivas i nuvarande form och omfattning och att endast smärre förändringar kom-

mer att uppstå.

Skr. 1983/84: 20 156 AB Statens Skogsindustrier (ASST) Översikt 1982 1981

(milj. kr.) (milj. kr.

ASSI. Aktiebolaget Statens Skogsindustrier, som bildades år 1941, är idag ett av Sveriges större skogsindustriföretag med produktionsanläggningar i olika delar av landet och utomlands. Koncernen består av tre produktområden — Byggmaterial, Papper och Förpackningar.

År 1982 kännetecknades av en fortsatt svag marknad för skogsindustrins produkter. Konkurrenskraften förstärktes dock mot slutet av året av den svenska devalveringen.

Mot bakgrund av ASSIs ansträngda finansiella läge beslöt riksdagen den 23 mars 1983 om ett ägartillskott på 2000 milj. kr. samt att ränte- och amorteringsskyldigheten avseende villkorslånet på 275 milj. kr. till Karlsborgs cellulosa- och pappersbruk upphör. Ägartillskottet och återföringen av villkorslånet ingår i 1982 års bokslut.

ASSI-koncernen redovisar ett nettoleveransvärde på 4343 milj. kr. (+19 960). Rörelseresultatet steg till 293 milj. kr. (+13 26). Efter avskrivningar och räntor redovisas en förlust på 557 milj. kr. Härtill kommer förluster på utländska lån 214 milj. kr. varav 176 milj. kr. hänför sig till devalveringen av den svenska kronan hösten 1982. Nettot av extraordinära poster blev 1928 milj. kr. Här ingår ägartillskott från staten med 2000 milj. kr. samt förlusttäckning från Statsföretag AB med 500 milj. kr.

Betydande nedskrivningar av anläggningstillgångar har gjorts i bokslutet.

Under år 1982 beslutades om en betydande neddragning av kapaciteten vid boardfabriken i Skinnskatteberg. ASSIT och det norska företaget Moelven Brug A/S sammanförde sina verksamheter inom limträ. I den nya konstellationen har ASSI ett minoritetsintresse. Etri Fönster AB har under år 1982 köpt Starfönster AB från Swedish Match AB i utbyte mot 25 96 av aktierna i Etri Fönster AB. Det engelska dotterbolaget Flexer Sacks Ltd såldes i början av år 1982.

Inom produktområde Byggmaterial fortsatte den omfattande strukturförändringen som inneburit att denna nu endast svarar för drygt 2092 av koncernens verksamhet. Försäljningsvärdet var 1000 milj. kr. och antalet anställda 2358. Tyngdpunkten ligger nu på sågade trävaror där ASSI sedan länge är Sveriges största tillverkare och exportör. Traditionellt har lönsam-

Skr. 1983/84: 20 . 157

heten här varit god sett över en konjunkturcykel. Under äret förbättrades läget för de sågade trävarorna och leveranserna höjdes med 27 9 till 626000 m” samtidigt som lagernivån kunde normaliseras. Produktomrädet redovisade fortfarande förlust, dock minskade den kraftigt.

För produktområde Papper steg leveransvärdet med 30 9a till 2200 milj. kr. Investeringarna var 148 milj. kr. och antalet anställda 3 000. Under året har den nya kartongmaskinen i Frövifors fortsatt uppkörningen enligt ursprungliga planer. Allt större del av produktionen inriktas nu mot de högförädlade produkterna främst vätskekartong. Totalt tillverkades i Frövifors 92000 ton kartong. För den stora produkten kraftliner kännetecknades året av hårt priskrig mot främst amerikanska tillverkare. Lönsamheten för denna tillverkning blev dock hygglig. Totalt levererade koncernen 770000 ton papper och kartong samt 146000 ton cellulosa. De höga inkörningskostnaderna i Frövifors medförde att produktområdet redovisade förlust.

I produktområde Förpackning finns tillverkande bolag i Sverige, Danmark, Tyskland, England och Schweiz. Försäljningsvärdet år 1982 var 1300 milj. kr. Investeringarna var 65 milj. kr. och antalet anställda 2700. Företagen tillverkar wellpappemballage till stor del baserat på kraftliner från Piteå. Leveranserna steg med 18 92 till 219000 ton. Lönsamheten är god.

Statskonsult AB

Historik

Statskonsult AB bildades år 1969 och dess uppgift var i första hand att tillgodose de statliga myndigheternas behov av rationaliseringsexpertis. Dock skulle det ha samma expansionsmöjligheter som andra företag inom branschen och kunna vidga sin verksamhet till att avse även uppdrag inom andra delar av den offentliga sektorn eller inom näringslivet. Det skulle drivas på affärsmässiga grunder och i konkurrens med andra konsultföretag.

Inledningsvis låg tyngdpunkten i bolagets uppgifter på system- och programmeringsarbete för ADB och på sådan allmän kontorsrationalisering

Skr. 1983/84: 20 158

som en direkt följd därav. De uppdrag som bolaget fick visade dock tidigt på behovet av en bredare kompetens. Därför skapades är 1971 sektorer för projektstyrning, utbildning och organisation.

Utbudet av tjänster utökades samtidigt med allmän kursverksamhet.

Bolagets syfte

Syftet är att aktivt sälja och utföra konsulttjänster för effektivisering av organisationer inom säväl den offentliga sektorn som näringslivet. Statskonsultkoncernen skall i fri konkurrens och med lönsamhet, inom varje verksamhetsgren och totalt, tillhandahälla kvalificerade och resultatinriktade konsulttjänster främst inom områdena företagsledning och administration.

Företagets basmarknad skall vara den offentliga sektorn, i första hand

statliga myndigheter. Inom denna skall koncernen vara marknadsledande. En väsentlig del av verksamheten skall riktas och aktivt marknadsföras

mot övriga delar av marknaden.

Integrerat i och stödjande konsultverksamheten skall närliggande tjänster, såsom allmänna och företagsinterna kurser, nyckelfärdiga ADB-system, programvaror och handböcker, tillhandahållas.

Bolagets verksamhetsinriktning

Expansion mot näringslivet har skett dels inom ramen för Statskonsult AB's verksamhet enligt ovan, dels genom förvärv av igångvarande konsultbolag. Bolaget har även expanderat geografiskt genom öppnande av regionkontor i Örebro, Norrköping, Malmö, Sundsvall, Karlstad, Göteborg, Falun, Luleä och Umeå. Denna expansion initierades av utlokaliseringen av statliga verk och myndigheter, men den har tramförallt inneburit att företaget vänder sig till det regionala näringslivet med sitt tjänsteutbud.

Genom Statskonsult International AB inleddes är 1976 även konsulta-

tion utanför Norden. Uppdragen har som kunder statlig förvaltning i tredje

världen.

Ytterligare en professionell breddning skedde är 1978 genom inrättandet av ett separat bolag för arbetstagarkonsultation.

Vid ingången av år 1979 överlät Statskonsult AB sin rörelse på fem nybildade dotterbolag. Statskonsult AB utövar numera endast koncernledning.

De rörelsedrivande konsultföretagen i koncernen är Statskonsult Ad-

ministrationsutveckling AB, Statskonsult Projektstyrning AB, Statskonsult International AB, Statskonsult Arbetstagarkonsultation AB och Bohlin & Strömberg AB.

Verksamheten under är 1982

Den förbättrade uppdragsingängen som skedde i slutet av år 1981 har utmärkt större delen av verksamhetsåret. Dock kunde en nedgäng i efter-

Skr. 1983/84: 20 159

frågan på konsulttjänster från den offentliga sektorn märkas i slutet av

året. Denna nedgäng i efterfrågan, som t första hand är hänförbar till det

statliga området, har även varit märkbar under de första månaderna är

1983. Nedgängen har delvis kunnat kompenseras genom ökad försäljning på andra marknadssegment.

Under året har verksamheterna i Statskonsult Utvecklingsggruppen AB och Statskonsult Information AB avvecklats då det inte varit möjligt att

skapa lönsamhet i dessa företag.

Verksamheten i Statskonsult Organisation AB har avvecklats per den 31 december 1982. Genom denna avveckling och den tidigare genomförda

avvecklingen av Statskonsult Utvecklingsgruppen AB har en önskvärd koncentration av och kraftsamling kring management consulting kunnat genomföras i Bohlin & Strömberg AB fr. o. m. den I januari 1983.

Under verksamhetsåret har beslut fattats att erbjuda de anställda i

Statskonsult Administrationsutveckling AB, Statskonsult Arbetstagarkon-

sultation AB och Statskonsult Projektstyrning AB möjlighet att förvärva

upp till 49 26 av aktierna i det egna bolaget. Erbjudandet har mött ett stort

intresse och efter nyemissioner och höjning av aktiekapitalen i dessa bolag kommer försäljning av aktier till de anställda att ske under våren 1983.

Lönsamheten i de rörelsedrivande dotterbolagen vid sidan av Statskonsult Utvecklingsgruppen har under verksamhetsäret varit tillfredsställande. ,

Statskonsult International AB och Statskonsult Projektstyrning AB vi-

sar liksom föregående år mycket bra resultat för verksamhetsäret.

För Statskonsult Administrationsutveckling AB och Statskonsult Organisation AB har är 1982 inneburit en kraftig resultatförbättring jämfört med år 1981 och resultaten får mot den bakgrunden anses som tillfredsställande.

Statskonsult Arbetstagarkonsultation AB visar jämfört med tidigare år

ett något svagare resultat för verksamhetsåret beroende på en kraftigt

försämrad uppdragsingång från den statliga sektorn under årets sista månader. ,

För Bohlin & Strömberg AB. som under verksamhetsåret drabbades av att en grupp konsulter lämnade företaget för att gå över till att driva egen

gemensam konsultverksamhet, innebär år 1982 att man förbättrat resultatet jämfört med föregående år men att resultatnivän inte är tillräcklig i ett längre perspektiv. Mot bakgrund av det rekonstruktionsarbete som ge-

nomförts under andra halvåret 1982 får dock resultatet anses som tillfredsställande.

Framtidsutsikter

Är 1982 var ur många synpunkter ett händelserikt år för Statskonsult-

gruppen. Det präglades både av konsolidering och utveckling.

Skr. 1983/84: 20 160

Konsolideringen tog form av avveckling av vissa kvarvarande förlustobjekt. Det gällde i första hand avvecklingen av verksamheterna i Statskon-

sult Utvecklingsgruppen AB och Statskonsult Information AB.

Utvecklingen kan exemplifieras med Kraftsamling och satsning på konsultation rörande organisations-, affärsutvecklings- och företagsledningsfrågor I ett dotterbolag — Bohlin & Strömberg — för såväl näringsliv som offentlig förvaltning. Färdigställande av 3 mikrodatorbaserade applikationspaket för ekonomistyrning, löneadministration och cash management. Färdigställande och marknadsintroduktion av utbildningspaketet ”Datalära” — som utvecklats i samarbete med Riksdataförbundet och Utbildningsproduktion AB. ”Datalära” är grundläggande och orienteran-

de utbildning om datateknik — dess användning, möjligheter och begräns-

ningar.

Företagsgruppen står väl rustad inför år 1983, såväl ekonomiskt som verksamhetsmässigt. Detta tillsammans med det positiva mottagande som beslutet om försäljning av aktier i dotterbolagen till de anställda mött gör

att man med tillförsikt kan möta år 1983. Marknaden: Den nedgång i efterfrågan på konsulttjänster från den offentliga sektorn som märktes i slutet av år 1982 har delvis kunnat kompen-

seras genom en ökning inom andra sektorer, Mycket talar för att det är

frågan om en tillfälltg nedgång i efterfrågan och att en ökning kan komma att inträffa redan under våren 1983. En fortsatt efterfrågan på kostnadssänkningsprogram och olika typer av

resultatförbättrande konsultation kan förutses. Konsultupphandling är

idag mer målinriktad än tidigare och stora krav ställs på bred kompetens, hög kvalitet och god tillgänglighet. Den expansiva utvecklingen på smådatorområdet kommer att fortsätta och efterfrågan på applikationspaket och

programmeringshjälpmedel av hög kvalitet kommer att öka.

Den allmänna kursverksamheten har stagnerat och på vissa områden har antalet kursdeltagare minskat. Detta förhållande har istället kompenserats av en fortsatt ökning av efterfrågan på s.k. företagsinterna kurser.

Verksamhetens inriktning: Statskonsultgruppen tillhandahåller de konsulttjänster marknaden efterfrågar inom områdena företagsledning och administration. Statskonsult kan genom specialisering i de olika dotterbo-

lagen och genom koncernens totala kompetensbredd erbjuda marknaden såväl enstaka specialisttjänster ur ett brett sortiment som kombination av olika kompetenser i breda konsultuppdrag. För att höja effektiviteten i

Statskonsults konsultarbete utnyttjas egenutvecklade arbetsmodeller, da-

torbaserade verktyg och metoder. År 1983 kommer att kännetecknas av en fortsatt profilering och ”paketering” av företagsgruppens tjänster och produkter. För att bibehälla ställningen och öka konkurrenskraften kommer Statskonsult bl. a. att

— öka sina marknadsföringsinsatser internationelit för att bredda underlia-

get för Statskonsult Internationals verksamhet

| 161 Skr. 1983/84: 20

— inom projektledningsområdet utveckla ett mikrodatorbaserat projekt-

styrsystem — Projektledarens verktygslåda — för att höja effektiviteten i

projektarbete — ytterligare öka insatserna för att utveckla sin verksamhet inom områ-

dena chefsrekrytering och chefsutveckling — fullfölja satsningen på ett fullserviceutbud inom AU-området innebäran-

de att de konsulttjänster som erbjuds skall möjliggöra allt från totalen-

treprenörsåtaganden till enskilda specialistinsatser, utbildningsverk-

samheten skall omfatta, förutom allmän och företagsintern kursverk-

samhet, seminarieverksamhet, yrkesinriktad utbildning samt försäljning

av utbildningsmaterial, produktutvecklings- och produktförsäljnings-

verksamheten skall intensifieras.

Stiftelsen Samhäilsföretag

Översikt 1982/83" 1981/82

(milj. kr.) (milj. kr.)

+ Preliminära siffror.

Historik

Samhällsföretagsgruppen etablerades den I januari 1980 och övertog ansvaret för dåvarande verkstäder för skyddat arbete, kontorsarbetscentraler, industriella beredskapsarbeten och vissa former av hemarbete. Huvudmannaskapet för denna verksamhet var tidigare splittrat på över 100 olika huvudmän.

Den nya organisationen tillskapades för att genom samordning förbättra verksamhetens affärsmässiga förutsättningar och ekonomi. Syftet var att få jämnare tillgång till skyddat arbete i olika delar av landet, större enhet-

lighet i fråga om personalpolitik och anställningsvillkor samt ett förbättrat utnyttjande av den samlade organisationens kunskaper och resurser.

Syfte

Samhällsföretagsgruppen har till uppgift att bereda meningsfullt, avlönat arbete för de arbetshandikappade som inte kan få arbete på den reguljära arbetsmarknaden och som efter anvisning av arbetsförmedlingen erhållit anställning inom företagsgruppen.

11 Riksdagen 1983/84.1 saml. Nr 20

Skr. 1983/84: 20 162

Företagsgruppen har sin primära uppgift inom arbetsmarknadspolitiken. Samtidigt skall verksamheten bedrivas affärsmässigt och vara en resurs inom det svenska näringslivet. Detta innebär bl. a. att företagsgruppen har att iaktta vad som är normalt inom näringslivet i övrigt.

En anställning inom företagsgruppen skall också ge den arbetshandikappade möjligheter till personlig utveckling och förstärka förutsättningarna att gå över till arbete på den reguljära arbetsmarknaden.

Omfattning

Samhällsföretagsgruppen omfattar Samhällsföretag och 24 regionala fö-

retag med huvudkontor och verkstäder i varje län. Till Samhällsföretag är

knutet dels ett säljbolag — SAMHALL AB -—, dels en fastighetsfond som äger och förvaltar företagsgruppens fastigheter.

De regionala företagen är juridiskt självständiga företag med ansvar för företagsgruppens verksamhet inom resp. län. Företagsgruppen har år 1983 totalt ca 30000 anställda fördelat på 360 verkstäder och 25 huvudkontor. Av de anställda är ca 24600 arbetshandikappade.

Följande företag ingår i företagsgruppen: AVEBE-industrierna, Stock-

holms län, UPSAM, Uppsala län, ALEAVERKEN, Södermanlands län,

KLINTLAND, Östergötlands län, HÖGLANDSVERKEN, Jönköpings

län, G-VERKSTÄDERNA, Kronobergs län, KALMARSUNDSGRUP- PEN, Kalmar län, VISBY-PRODUKTER, Gotlands län, BLEKINGE-

PRODUKTER, Blekinge län, Industristiftelsen LA VI, Kristianstads län, PILEPRODUKTER, Malmöhus län, LUMATICFÖRETAGEN, Hallands län, BOHUSGRUPPEN, Götcborgs och Bohus län, Industrigruppen

DAL-VÄST, Älvsborgs län, SAV, Skaraborgs län, ERRESS, Värmlands

län, STALAN, Örebro län, WMP. Västmanlands län, DALAGRUPPEN, Kopparbergs län, EXELLAN-PRODUKTER, Gävleborgs län, MID-

LAND-PRODUKTION, Västernorrlands län, JH-PRODUKTION, Jämtlands län, SAFAC, Västerbottens län, FOÖRMELPRODUKTER, Norrbottens län och SAMHALL AB, marknadsföringsföretag, Tullinge.

Samhällsföretag, med staten som stiftelsebildare, har till uppgift att svara för finansiering och samordning av de regionala företagens verksam-

het. Samhällsföretag skall bl. a.:

— fördela de statliga medel som tilldelas företagsgruppen och fastställa

budget för företagen, — fatta övergripande beslut beträffande ekonomi, planering, personal- och

rehabiliteringspolitiska frågor, |

— tillgodose behovet av branschmässig samordning.

Verksamhetsinriktning

Samhällsföretagsgruppens verksamhet utgörs i huvudsak av tillverkningsindustri. Gruppens andel av den svenska tillverkningsindustrins saluvärde är ca 0,42. Antalet anställda är 36 av antalet sysselsatta inom

Skr. 1983/84: 20 | 163

tillverkningsindustrin. Större delen (ca 70 26) av företagsgruppens omsätt-

ning utgörs av underleverantörs- och legoförsäljning. Ca 1096 exporteras. De största exportartiklarna är möbler och träskor.

Företagsgruppen finns representerad inom de flesta branscher inom

tillverkningsindustrin. Den huvudsakliga verksamheten bedrivs dock inom

metallvaru- och träindustribranscherna samt den grafiska branschen.

Tillsammans med Sveriges Industriförbund, SHIO-Familjeföretagen och Svenska Handelskammarförbundet har Samhällsföretag ett gemensamt

kontaktråd för marknadsfrågor. Detta råd är bl.a. till för att bedöma otillbörliga konkurrensförhållanden på marknaden. De regionala företagen

är medlemmar i handelskammare och i andra näringslivsorganisationer i

sina resp. län.

Verksamheten under åren 19811/82 och 1982/83

Under verksamhetsåren 1981/82 och 1982/83 har företagsgruppens posi-

tiva resultatutveckling fortsatt såväl sysselsättningsmässigt som ekono-

miskt. Detta trots att den långdragna lågkonjunkturen satt sina spår i

verksamheten. Med den höga andelen legotillverkning (70 26) är företags-

gruppen särskilt konjunkturkänslig. Samtidigt ökar köerna av arbetssökande till gruppens verkstäder.

Under år 1981/82 nyanställdes 3 375 arbetshandikappade efter anvisning

från arbetsförmedlingen, vilket innebar en nettoökning med nästan 1000 personer. För år 1982/83 beräknas en motsvarande ökning med ca 1400

personer. Personalökningen har skett utan utbyggnad, varför kapacitetsut-

nyttjandet ökat från 75 Ze år 1981/82 till 79 90 år 1982/83.

Den totala personalavgången inom gruppen uppgick till 10,26 är 1981/82. 322 personer (1,4 20) övergick till arbete på den reguljära arbetsmarknaden genom arbetsförmedlingens försorg. I rådande kärva arbetsmarknadssituation beräknas övergångarna stanna vid ca 230 personer är 1982/83. Aktiva insatser för utbildning, arbetsanpassning m. m. har förstärkt personalutvecklingen inom gruppen. Detta har också varit en viktig förutsättning för att produktionsvolymen kunnat ökas.

Företagsgruppens försäljningsintäkter uppgick år 1981/82 till totalt 1 123 milj. kr., vilket var en ökning med HH 22 jämfört med föregående år. För år 1982/83 beräknas försäljningsintäkterna öka med ytterligare 2092 till totalt

1360 milj. kr. För år 1981/82 erhöll Samhällsföretagsgruppen ett statligt

bidrag på totalt 2.041,0 milj. kr. Bidraget kan ses som samhällets ersättning för de sociala prestationer som företagsgruppen utför och de merkostnader detta ger. Driftunderskottet i procent på lönekostnaderna för arbetshandikappade anställda uppgick 1981/82 till 136 Ze. För 1982/83 beräknas driftunderskottet motsvara 13196. Detta innebär att underskottet minskat med 12 procentenheter sedan företagsgruppen startade år 1980. För år 1983/84 har

företagsgruppen tilldelats en bidragsram om 12822 av lönekostnaderna för

arbetshandikappade anställda.

Skr. 1983/84: 20 164

Är 1981/82 påbörjades ett omfattande utvecklingsarbete inom företags-

gruppen. Detta arbete har sin utgångspunkt i den översynsrapport som lämnades till regeringen vid årsskiftet 1982/83. I rapporten konstaterades

att företagsgruppens starkt splittrade produktion var det väsentligast hind-

ret för en effektivisering av verksamheten. Ett omfattande strukturarbete inom och mellan gruppens företag har därt för påbörjats. Utvecklingsplaner har utarbetats för samtliga företag. Samverkansformer mellan företagen har etablerats inom flera affärsområden. Inom teko, microfilmning, tekniska hjälpmedel och pärmar har påbörjats försäljnings- och produktutvecklingssamarbete mellan företagen. Innemöbler, leksaker, plast, sport och fritid är nägra av de områden som f. n. utreds.

Framtidsutsikter

Samhällsföretagsgruppen kommer att möta fortsatta krav på resultatför-

bättring och samtidigt ge arbete åt fler arbetshandikappade. För att klara detta måste vi fortsätta att utveckla marknadsföring, försäljningsorganisa-

tion och produktion. Utvecklingen av sociala och tekniska stödinsatser

mäste även i fortsättningen ges hög prioritet. Försäljningsvolymen mäste ökas och kapacitetsutnyttjandet förbättras.

Det pägående struktureringsarbetet kommer att fortsätta. För gruppen som helhet förutsätts dock inga större förändringar i branschstrukturen under de närmaste ären. Däremot kommer att ske omstruktureringar i de enskilda företagens inriktning. Företagsgruppen kommer också i ökad

utsträckning att pröva nya verksamhetsområden utanför den traditionella industriella inriktningen. En del mindre försök pågår sedan en tid inom

bl. a. tjänste- och servicesektorn. Företagsgruppen kommer ocksä att utveckla och pröva nya samverkansformer med det övriga näringslivet.

Under våren 1983 beslöt riksdagen om vissa förändringar I styrelserna m.m. inom företagsgruppen för att gälla fr.o.m. den 1 juli 1983. Dessa

upp i Samhällsföretags översynsrapport år 1981. En särskild arbetsgrupp

inom regeringskansliet arbetar nu vidare med vissa frågor från Samhällsföretags översyn. Arbetsgruppen förväntas presentera ev. förslag och

överväganden inför hösten 1983.

Skr. 1983/84: 20 . 165 Studsvik Energiteknik AB Översikt 1YR2/83" 1981/82

(milj. kr. 2 (milj. kr.)

+ Preliminära uppgifter "+ uppgiften saknas

Studsvik Energiteknik AB, med verksamheten koncentrerad till Studsvik ca 90 km sydväst om Stockholm och 26 km nordost om Nyköping, är

ett svenskt centrum för energi- och miljöforskning.

Bolagets verksamhet var tidigare övervägande kärntekniskti inriktad, men under 1970-talet har den successivt utvidgats till att också omfatta

annan energiteknik. Studsvik Energiteknik AB arbetar t. ex. med förbrän-

ning och förgasning av fasta ämnen som kol, torv och biomassa, med solenergi, energilagring, fjärrvärmesystem m.m. STUDSVIK är internationellt mycket välkänt bl. a. för sina resurser för utveckling och provning av kärnbränsle.

Bolagets huvuduppegift är att utveckla ny förbättrad och anpassad teknik

med särskild inriktning på energiteknik och med specialisering på områden

av stor principiell betydelse för Sveriges energiförsörjning och näringslivet inom energisektorn.

Studsvik Energiteknik AB är moderbolag i en koncern där flertalet av

dotterföretagen är etableringar som kommit till stånd för att exploatera den

teknik som kommit fram genom moderbolagets utvecklingsverksamhet.

Svalöf AB

Skr. 1983/84: 20 166

Historik

I februari 1979 tecknades avtal mellan svenska staten och Svenska Lantmännens Riksförbund (SLR) angående Svalöf AB. Enligt detta avtal överläts till staten Sveriges utsädesförenings nettotillgångar, vilka sedan i form av apportegendom tillfördes det nybildade växtförädlings- och utsädesbolaget Svalöf AB (förutvarande Allmänna Svenska Utsädes AB). Genom apportegendomen ökades aktiekapitalet till 22.4 milj. kr. Efter genomförd kapitalökning ägs Svalöf AB till lika delar av svenska staten och SER. Ovanstående avtal intogs i regeringens proposition 1978/79: 130 varefter godkännande gavs av Sveriges riksdag. Bolaget började sin verksamhet den I januari 1980.

Bolagets syfte

Enligt bolagsordningen skall bolaget genom växtförädling, produktion och marknadsföring förse jordbruk och trädgårdsnäring med det sortmaterial som dessa näringar efterfrågar samt idka därmed förenlig verksamhet.

Bolagets omfattning

Huvuddelen av lantbruksrörelsen är förlagd till Svalöv medan trädgårdsrörelsen är fördelad på Hammenhög och Svalöf ABs dotterbolag, J. E.

Ohlsens Enke A/S, Köpenhamn. Verksamhet avseende växtförädling och trädgårdsrörelse bedrivs i övrigt på ett flertal platser inom landet. Bolagets centrala administration är förlagd till Svalöv. Koncernomsättningen upp-

gick ull 324 milj. kr. och för moderbolaget till 262 milj. kr. Totalt antal anställda inom koncernen utgör 767 och för moderbolaget 632.

Bolaget har under år 1982 kunnat stärka sina marknadsandelar för huvuddelen av växtslagen. Produktionsapparaten har utbyggts och effektivi-

serats.

Svensk Avfallskonvertering AB (SAKAB)

Skr. 1983/84: 20 . 167

Historik

År 1975 fick SAKAB statsmakternas uppdrag att slutligt omhänderta sådant hälso- och miljöfarligt avfall som kommuner och enskilda avfallsproducenter ej själva kan ta hand om på ett från resurs- och miljösynpunkt godtagbart sätt. Verksamheten är auktoriserad genom förordningen om miljöfarligt avfall (SFS 1975: 346) och sker på non-profit bas.

J samband med detta beslut rekonstruerades SAKAB och några av de gamla ägarna (Svenska Utvecklingsbolaget, Kooperativa Förbundet och

Alfa Laval) lämnade bolaget. Kvar blev Kommunförbundet och nytillkomna ägare blev staten genom jordbruksdepartementet och Näringslivets stiftelse för avfallsbehandling. Vid årsskiftet 1975/76 hade SAKAB cen behandlingsresurs (dotterbolaget Industridestillation i Lövsta). Detta företag utförde återvinning av lös-

ningsmedel och olja samt förbränning av pumpbart och fast avfall.

I september 1976 övertog SAKAB en våtkemisk anläggning av Terra Bona i Norrtorp och senare knöts ännu en våtkemisk anläggning vid Graab-Kemi i Göteborg till SAKAB genom långtidsarrende.

SAKABs verksamhet började med en inventering av befintliga behandlingsresurser för miljöfarligt avfall inom och utom landet. Det konstaterades att det fanns en överkapacitet för behandling av avfallsolja och stor brist på resurser för kvalificerad förbränning. Mot denna bakgrund beslöt

SAKAB att låta Götaverken Ångteknik som totalentreprenör projektera en

central behandlingsanläggning med förläggning till Norrtorp i Kumla kom-

mun.

Tillstånd enligt miljöskyddslagen att uppföra och driva behandlingsanläggningen lämnades av koncessionsnämnden för miljöskydd i december 1978. Sedan beslutet överklagats hos regeringen av bl.a. statens naturvårdsverk har ett flertal olika alternativa lokaliseringsorter för anläggningen prövats. Något bättre alternativ än Norrtorp har därvid inte framkommit. Regeringen har i beslut den I5 januari 1981 fastställt det av koncessionsnämnden lämnade tillståndet. Genom bestutet har dock villkoren för verksamheten i flera avseenden skärpts.

Bolagets syfte

SAKABSs verksamhet är inriktad på att ge service åt kommuner och

industrier genom att ta hand om och behandla miljöfarligt avfall för destruktion eller återvinning. Företaget arbetar f.n. med att bygga upp re-

surser för att så småningom kunna ta hand om allt miljöfarligt avfall som insamlats av landets kommuner inom ramen för det kommunala monopolet.

Bolagets omfattning

Bolagets egna resurser är för närvarande endast de vätkemiska anläggningarna i Norrtorp och Göteborg.

Skr. 1983/84: 20 168

Som komplement tull behandlingen vid cgna anläggningar utnyttjar SAKAB behandlingsanläggningar i Tyskland, England och Frankrike.

I avvaktan på att den centrala behandlingsanläggningen tas i bruk hösten 1983 har bolaget etablerat ett lager för emballerat avfall i Göteborg samt lager för pumpbart avfall i Göteborg, Karlskrona och Gävle.

SAKAB har under de gångna åren byggt upp ett regionalt system av mottagningsstationer. Sådana finns nu i Stockholm, Umeå. Göteborg, Gävle, Helsingborg, Kumla och Karlskrona. Deponier för metallhydroxid-

slam finns i Gävle, Kumla, Helsingborg och Umeå.

SAKAB siktar mot att successivt minska exporten av miljöfarligt avfall så att all export till förbränningsanläggningar utomlands skall vara avslutad

senast år 1985.

Verksamheten under år 1982

Bolagets verksamhet har liksom tidigare år vartt inriktad på att ge

service åt kommuner och industrier genom att ta hand om och behandla miljöfarligt avfall för destruktion eller återvinning.

Mottagningsstationen i Lövsta får utnyttjas till den 31 december 1983. En ny mottagningsstation för Stockholmsregionen byggs f. n. i Högbytorp. Den beräknas kunna tas i bruk den 1 januari 1984,

Under hösten år 1982 har en nybyggd mottagningsstation utanför Umeå

tagits i anspråk.

Länsstyrelsen i Örebro län har tillsammans med ett flertal myndigheter

och organisationer utarbetat ett program avscende en förundersökning av

mark, luft, vatten m. m. för att kartlägga rådande förhållanden i Norrtorp

med kringliggande områden, innan den planerade verksamheten kommer i drift. Denna kartläggning av omgivningens bakgrund, som startats under året, kan sedan vid eventuella uppföljningar ligga till grund för en kontrolt av verksamhetens eventuella påverkan på omgivningsmiljön.

SAKAB har tillsammans med Finlands Problemavfall AB och Kom-

munckemi A/S i Danmark anslagit medel för att låta analysera rökgaserna och kontrollera förbränningsbetingelserna vid det senare företagets nyupp-

förda förbränningsanläggning. Man vill få bakgrundserfarenheter till den svenska och den finska anläggningen.

Under året har stora delar av den centrala behandlingsanläggningen i

Norrtorp färdigställts. Totalt har i anläggningen per den 31 december 1982

investerats 162,0 milj. kr. (57,4). Vidare har med Kumla kommun slutits

avtal om spillvärmeleveranser till Kumla. Härav betingad investering uppgår för SAKABs del till 6,4 milj. kr. Kommunen investerar ca 20 milj. kr.

Omsättningen under året har uppgått till 29060 milj. kr. (28098). Antalet anställda under året uppgick i medeltat till 47 (50).

Skr. 1983/84: 20 169 AB Svensk Bilprovning Översikt 198283 198182

(mill. kro (milj. kr.2

Historik

AB Svensk Bilprovning började sin verksamhet den I januari 1965 i

anslutning till att bestämmelserna om den allmänna periodiska fordons-

kontrollen trädde i kraft. Från den I januari 1971 gäller den årliga kontrollbesiktningsskyldigheten för samtliga registrerade fordon som är två år eller äldre. Sedan den 1 juli 1978 är bolaget riksprovplats för motorfordon,

terrängfordon och släpfordon till motorfordon.

Bolagets syfte

Bolaget svarar för den helt övervägande delen av den officiella provning-

en inom fordonsområdet. Bolaget utför vidare kontroll av kilometerräknarapparatur på brännoljedrivna och övriga kilometerskattepliktiga fordon samt utfärdar intyg om att kontrollmärke har förstörts. Därjämte utför bolaget frivilliga trafiksäkerhetskontroller och konditionsbesiktningar

samt vägningar av fordon. |

Bolagets verksamhet skall drivas på självkostnadsbasis, dvs. intäkterna från besiktningsverksamheten skall täcka bolagets totala kostnader.

Verksamheten under verksamhetsåret 1982/83

Under verksamhetsåret 1982/83 utförde bolaget 4.20 miljoner fordonsbesiktningar (1981/82 4,09), vilket innebär en ökning med 2.7.

Under 1982/83 godkändes 79.592 av de kontrollbesiktade fordonen (1981/82 78.6) medan 20.52 underkändes på grund av en eller flera brist-

fälligheter av betydelse för trafiksäkerheten. För besiktningsverksamheten disponerades 175 bilprovningsstationer i

161 kommuner. Bolaget äger 98 anläggningar, övriga är förhyrda.

Det ekonomiska utfallet för verksamhetsåret blev ett överskott på ca d milj. kr.

Framtidsutsikter

Tillväxttakten i fordonsbeståndet är och förutses också bli låg. Underla-

get för bolagets verksamhet är sålunda stagnerande. Besiktningsvolymen

Skr. 1983/84: 20 170 förefaller de närmaste åren att öka med endast omkring en halv procent per år.

Svensk Energiteknisk Utveckling AB

3 + Avser räkenskapsåret 1981-09-10—- 1982-12-31

Historik

Bolaget bildades som följd av riksdagsbeslut år 1979. Första registreringsdatum är den 10 september 1981. Som följd av den dåvarande regeringens principbeslut att ej lokalisera ny statlig verksamhet till Stockholm, beslöts den 25 januari 1982 att lokalisera bolaget till Östersund.

Bolagets verksamhet inleddes i november år 1981. Egentlig operativ verksamhet inleddes i augusti år 1982 i samband med bolagets etablering i

Östersund. Verksamheten bedrivs i nära samverkan med de närstående

bolagen, Svensk Miljöteknikutveckling AB och Svensk Transportsystemutveckling AB, bl.a. genom gemensam styrelse och företagsledning.

Bolagets syfte

Bolagets verksamhet syftar primärt till att skapa förutsättningar för cn internationellt konkurrenskraftig produktion av varor eller tjänster inom energiteknikområdet, genom initiering av och medverkan i teknikupphandling av referensanläggningar.

Bolagets verksamhetsinriktning

Under bolagets inledande operativa fas är verksamheten inriktad på ett aktivt sökande efter projekt lämpade för bolagets engagemang. Sökandet efter projektet sker genom kontakter med såväl användare (primärt inom den offentliga sektorn) som utvecklingsorgan och tillverkare. Projektuppslagen bedöms i samverkan med potentiella andra intressenter, bl.a. med hänsyn till konkurrenskraft. exportförutsättningar och förutsättningar för utveckling och produktion i teknikupphandlingsformer.

Bolagets verksamhet i nästa fas syftar till ett aktivt engagemang iteknikupphandlingsprojekt med bra exportförutsättningar.

Skr. 1983/84: 20 171

Verksamheten under senaste räkenskapsåret

Verksamheten har under bolagets första verksamhetsår begränsats till inledande av kontakter med syfte enligt ovan. Ett tiotal uppslag till projektengagemang identifierades och en bedömning av dessa inleddes.

Framtidsutsikter

Den bedömning av projektuppslag som hittills utförts visar preliminärt på bra förutsättningar för bolagets verksamhet inom bl. a. områdena produktion och förbränning av fasta bränslen och teknik för belastningsutjämning på elnätet.

Svensk Energiverksgrupp AB (SEAB)

Historik

Statens Vattenfallsverk engagerade sig första gängen år 1930 i eldistributionsverksamhet bedriven i bolagsform genom förvärv av Motala Ströms Kraft AB. Först under 1960-talet påbörjades emellertid i samband med en målmedveten omstruktureringspolitik från statsmakternas sida avseende landets eldistribution ett mer omfattande engagemang i eldistributionsbolag parallellt med en utökning av verkets egen detaljdistributionsverksamhet. Vid stutet av 1970-talet omfattade verkets bolagsengagemang ett 20-tal

företag.

Under år 1978 gjorde verket en framställan om att få bilda ett särskilt förvaltningsbolag för att administrera statens aktieinnehav i de olika eldistributionsbolagen. Detta godkändes av riksdagen och vid årsskiftet 1979/80 kunde Svensk Energiverksgrupp AB — SEAB - starta sin verk-

samhet som moderbolag i en koncern — SEAB-koncernen — genom att förvärva statens aktier i ett antal eldistributionsbolag.

Bolagets syfte

Genom inrättande av ett särskilt moderbolag med skyldighet att upprätta eget årsbokslut och koncernbokslut erhålls en förstärkt insyn från såväl

statens som övriga intressenters sida. Utöver en effektivisering av ägarefunktionen med bl.a. målsättningen att förränta statens kapitalengage-

Skr. 1983/84: 20 £72

mang på ett tillfredsställande sätt kommer bolagsgruppens finansieringsfrågor, gemensamma avtalsfrågor, försäkringsfrågor etc. att kunna underlättas.

Verksamheten under år 1982

År 1982 var SEAB:s och SEAB-koncernens tredje verksamhetsår.

I SEAB-koncernen ingick år 1982 utöver moderbolaget. som är helägt av Statens Vattenfallsverk, följande dotterbolag: AB Boxholms Elverk, Domneåns Kraft AB. AB Finspångs Elverk, Gotlands Energiverk AB, Kalix Elverk AB, Motala Ströms Kraft AB, AB Skillingaryds Elektricitetsverk,

Vingåkers Elverk AB, Viskans Kraft AB, AB Värmdö Elverk och AB

Ånge Elverk.

Moderbolaget ägde härutöver aktieandelar i följande bolag: Bodens Energiverk AB, Luleå Energiverk AB. Piteortens Eldistributions AB, AB

Stenungsunds Elverk och Östhammars Energiverk AB.

Koncernens omsättning uppgick till 642 milj. kr. och årets resultat till 9,4 milj. kr. Koncernens balansomslutning per den 31 december 1982 var 759 milj. kr.

Koncernens inköp och produktion av el var 2638 GWh (inköp 9552,

produktion 52) till en kostnad av 379 milj. kr. Intäkterna av elförsäljning-

en uppgick till 576 milj. kr., varav 131 för högspänning och 445 för lågspänning. Av lågspänningsförsäljningen uppgick försäljning för elvärme till 170

milj. kr. Antalet lågspänningsabonnenter var ca 170000 varav ca 36000

elvärmeabonnemang.

Under året investerades 150 milj. kr. inom koncernen.

Koncernen hade 649 årsanställda. Från Vattenfall inlånades på entreprenadbasis 32 årsanställda.

Moderbolagets omsättning uppgick till 34,7 milj. kr. varav erlades 32,6

milj. kr. som räntor till Statens Vattenfallsverk motsvarande en förränt-

ning av detta statliga kapitalengagemang med 11,25 76. Någon utdelning härutöver på Vattenfalls aktieinnehav i moderbolaget har ej medgivits.

Moderbolaget hade en anställd — verkställande direktören. För admini-

strativa uppgifter anlitades på entreprenadbasis personal anställd hos Sta-

tens Vattenfallsverk.

Framtidsutsikter

I början av år 1983 har SEAB förvärvat 58 76 av aktierna i Västerbergslagens Energi AB. Ludvika kommun äger resterande aktier.

Säväl koncernresultat som moderbolagets resultat under år 1983 kan

komma att påverkas av dels prisstoppet i början av år 1983 som ej medgivit erforderliga tariffjusteringar redan från årets början. Dessutom kommer

dotterbolag med äldre vattenkraftsanläggningar att drabbas av den nytillkomna vattenproduktionsskatten.

Skr. 1983/84: 20 oo 173

Svensk Kärnbränsleförsörjning AB (SKBF) Översikt 1982 1981

(milj. kr.) (milj. kr.

Historik

Bolaget bildades den 26 september 1972 i enlighet med ett mellan Statens

Vattenfallsverk, Sydkraft AB och Oskarshamnsverkets Krattgrupp AB träffat konsorualavtal. Enligt nu gällande konsortialavtal som trätt i kraft den I juli 1981 äger

Vattenfall 362, Forsmarks Kraftgrupp AB 3096, OKG AB 2255 och

Sydsvenska Värmekraftaktiebolaget 12 94 av aktierna.

Bolagets omsättning har ökat från ca 0,5 milj. kr. 1972/73 till ca 193 milj.

kr. är 1982.

Bolagets syfte ,

Bolagets syfte är att företa utredningar om behov och tillgångar beträffande nukleär material och tjänster inom kärnbränslecykeln för landets kärnkraftstationer, främja en samordnad upphandling, verkställa upphandling, ta initiativ till projekt inom bränslecykeln samt samordna, planera och vidta åtgärder för ästadkommande av en säker hantering och förvaring av använt kärnbränsle och radioaktivt avfall, liksom utöva annan med kärnbränslecykeln förenlig verksamhet.

Verksumheten under år 1982

Verksamheten under året har omfattat forskning, utredningar och projekt av gemensamt intresse för de svenska kärnkraftproducenterna främst beträffande natururan, anrikningstjänster, reservlager av anrikat uran och

slutdelen av kärnbränslecykeln. Slutdelen innefattar upparbetningstjänster, mellanlagring av använt kärnbränsle och aktivt avfall resp. använt kärnbränsle.

En mer detaljrik redogörelse för verksamheten och dess bakgrund inlämnades av bolaget till industridepartementet i november.

Under äret slutfördes en tredje etapp leveranser av anrikat uran från

Sovjet till reservlagret, som lagras hos Asea-Atom i Västerås. Sammanlagt

uppgick lagret vid årsskiftet till ca 141 ton anrikat uran, motsvarande en

elproduktion av ca 36 TWh.

Skr. 1983/84: 20 174

SKBF:s uranprospektering har under år 1982 inriktats mot lokala undersökningar i Norrland. SKBF innehar f.n. 37 undersökningskoncessioner.

Det svenska behovet av anrikningstjänster täcks f.n. genom kontrakt med USA:s energidepartement och Techsnabexport i Sovjetunionen. SKBF och kraftföretagen studerar f.n. möjligheter och lämpligheten av att övergå till andra leverantörer för framtiden. USA:s energidepartement

erbjuder å sin sida nya kontrakt med andra flexibilitets- och kostnadsvill-

kor i utbyte mot nu gällande.

Forsknings- och utvecklingsverksamheten beträffande slutdelen av

kärnbränslecykeln fortsätter. Den dokumenteras i särskild rapportserie.

Omfattande platsundersökningar har gjorts.

Under året har för första gången enligt den nya s.k. finansieringslagen

en samlad plan för kärnkraftens radioaktiva restprodukter (Plan 82) pre-

senterats för Nämnden för hantering av använt kärnbränsle (NAK). Planen innefattar också en kostnadskalkyl över ett svenskt scenario.

Under maj månad år 1983 beräknas en sammanfattande redovisning ske av det omfattande forsknings- och utvecklingsarbete som pågått de senaste ären med avseende på direktdeponering av använt kärnbränsle. Redovisningen avses bli använd som underlag för ansökningen om tillstånd för tillförande av kärnbränsle till reaktorerna F3 och 03.

Projekteringsarbete på ett gemensamt slutförvar i Forsmark för driftav-

fall (SFR) har pågått under året. De i mars år 1982 ingivna ansökningarna

enligt & I36A byggnadslagen, atomenergilagen och miljöskyddslagen är

fortfarande under behandling. Förutsatt att erforderliga tillstånd erhålls

kan anläggningsarbeten påbörjas år 1983 och första fasen stå färdig år 1988.

Byggnadsarbetet på ett centralt mellanlager för använt kärnbränsle (CLAB) vid Oskarshamnsverket fortskrider normalt. Anläggningen beräk-

nas stå färdig i början av år 1985.

Arbetet på ett transportsystem för använt kärnbränsle har fortsatt. Det av det franska dotterbolaget Sofrasam hos Ateliers et Chantiers du Havre beställda fartyget levererades den 26 oktober 1982. Den första transporten ägde rum i slutet av januari 1983. Den svenska regeringen har gett tillstånd

för export till Frankrike av sammanlagt 57 ton (uran) använt kärnbränsle. F.n. sker transporterna med 4 st. transportbehållare. Ytterligare 6 st. transportbehållare har beställts för leverans under verksamhetsåret 1984/ 85, 3 st. från Kobe Steel och 3 st. från Uddcomb.

Finansieringen av de framtida kostnaderna för använt kärnbränsle m. m. (inklusive rivning av kärnkraftstationerna) sker genom en avgift som utgår

i förhållande till den från reaktoranläggningen levererade energin. För år

1982 utgick den med 1,7 öre per KWh och utgår med samma belopp för år

1983. Inbetalda medel förvaltas av NAK och utbetalas till kraftföretagen

och SKBEF allteftersom medlen erfordras för sitt ändamål. Finansieringen av de framtida kostnaderna för driftavfall sker på samma sätt som tidigare, d. v. s. genom intern fondering hos kraftföretagen. Erforderlig fondering bedöms till 0,1 öre per kWh.

Skr. 1983/84: 20 : 175

De internationella kontakterna har under året skett bl.a. genom delta-

gande i arbetet inom Uranium Institute och IAEA. Ett omfattande flerna-

tionellt samarbete sker beträffande radioaktivt avfall. Med USA, Canada

och Schweiz finns därvid formella samarbetsavtal. Undersökningar på ca

350 m djup i graniten i Stripa sker i form av ett samarbetsprojekt organiserat inom OECD:s ram och med deltagande från ett flertal nationer. En

andra fas av arbetet påbörjades i januari 1983 och beräknas fortgå till mitten av år 1986.

Under året har i medeltal 38 personer varit anställda.

AB Svensk laboratorietjänst (Svelab)

Översikt 1982/83” 1981/82

(milj. kr.) (milj. kr.) Omsättning 30.0 28,8 Resultat före disp. och skatt 0,0 0,9 Redovisat årsresultat 0,0 0,3 Balansomslutning 12,5 12,3 Redovisat eget kapital 6,4 3,6 Investeringar 2,3 1,7 Antal anställda 1982/83 1981/82

146 142 + Preliminära uppgifter ,

Svelab bedriver vid elva regionlaboratorier laboratorieverksamhet inom områdena livsmedelskontroll, vattenkontroll, veterinärmedicinsk diagno-

stik, fodermedelskontroll och miljökontroll. Verksamheten bedrivs på af-

färsmässig grund sä att kostnaderna finansieras via avgifter för utförda uppdrag.

Historik

År 1969 beslöt riksdagen att ett halvstatligt laboratoriebolag med namnet

AB Svensk laboratorietjänst skulle bildas. Bolagets ändamål var att driva

veterinärmedicinsk laboratorieverksamhet och därmed förenlig verksam-

het i syfte att i första hand främja animalieproduktionen. Vid Svelabs start

år 1970 övertogs den veterinära laboratorieverksamhet som hushållnings-

sällskapen dittills bedrivit.

Från starten år 1970 och fram t. o. m. år 1974 var staten och dåvarande

Sveriges Lantbruksförbund ägare med 52 96 resp. 48 47 av bolagets aktieka-

pital på I milj. kr. År 1975 ägde en riktad nyemission rum, varigenom

aktiekapitalet ökades till 2 milj. kr. och ägarkretsen utökades med Kooperativa Förbundet och Industrins Livsmedelsgrupp. Vid årsskiftet 1982/83 inträdde Svenska kommunförbundet bland ägarna och en ny- och fondemission ägde rum. Aktiekapitalet ökades därmed till 4 560 milj. kr.

Skr. 1983/84: 20 176

Det nuvarande ägarförhällandet är följande: staten (jordbruksdepartementet) 3496, Svenska kommunförbundet 34 26, jordbruksnäringen (Lantbrukarnas Riksförbund) 1642, konsumentkooperationen (KF) 877 och den privata livsmedelsindustrin (Köttbranschens Service AB och Sveriges

Livsmedelsindustriförbund) 8 97.

Genom detta ägarförhållande garanteras objektivitet och högre kompetens. Säväl konsumenternas som producenternas intresse tas tillvara.

Bolagets syfte

Svelab skall enligt bolagsordningen driva laboratorieverksamhet inom

områdena livsmedel, vatten, veterinärmedicinsk diagnostik och miljö samt

därmed förenlig verksamhet. Svelab skall byggas upp successivt för att på

sikt bli rikstäckande och driva laboratorieverksamhet vid ett med hänsyn

till intressenternas krav och vad som är ekonomiskt försvarbart erforderligt antal laboratorier.

Verksamheten under år 1982

Den tidigare noterade stora ökningen av bakteriologiska och kemiska

undersökningar av vatten har fortsatt. Satsningen på de kemiska avdel-

ningarna vid laboratorierna i Luleå, Borlänge, Linköping, Jönköping, Kalmar, Halmstad och i Helsingborg fortsätter därför.

Nya lokaler för Jönköpingslaboratoriet har byggts under året och inflyttning i dessa sker i början av år 1983. Beslut om nya lokaler för Malmölaboratoriet har tagits och dessa beräknas kunna bli klara i slutet av år 1983. Samtliga laboratorier i Svelab-kedjan har därmed fått nya eller renoverade lokaler sedan starten år 1970.

För att effektivisera utskrift av analysprotokoll och fakturor samt underlätta statistikarbetet sker en övergång från manuell behandling till ADB. Under är 1982 har programmering skett samt prov utförts vid nägra laboratorier. Efter utbildning av personal beräknas ADB-systemet tas i bruk den

I juli 1983. Det ekonomiska resultatet för verksamhetsåret har varit till-

fredsställande.

Framtidsutsikter

Riksdagen biföll i slutet av år 1982 regeringens proposition 1982/83: 21 (Rekonstruktion av AB Svensk laboratorietjänst). Härigenom har Svelabs målsättning fastställts. Ombildningen av bolaget och uppbyggnaden för att kunna förverkliga målsättningen beräknas sanera den regionala laboratorieverksamheten på ett välbehövligt sätt.

Skr. 1983/84: 20 177 Svensk Miljöteknikutveckling AB

+ avser räkenskapsäret 1981-08-28-1982-12-31.

Historik

Bolaget bildades som följd av riksdagsbeslut år 1979. Första registreringsdatum är den 28 augusti 1981. Som följd av den dåvarande regeringens

principbeslut att ej lokalisera ny statlig verksamhet till Stockholm, beslöts den 25 januari 1982 att lokalisera bolaget till Östersund. : Bolagets verksamhet inleddes i november år 1981. Egentlig operativ

verksamhet inleddes i augusti år 1982 i samband med bolagets etablering i

Östersund. Verksamheten bedrivs i nära samverkan med de närstående

bolagen Svensk Energiteknisk Utveckling AB och Svensk Transportsy-

stemutveckling AB, bl. a. genom gemensam styrelse och företagsledning.

Bolagets syfte

Bolagets verksamhet syftar primärt till att skapa förutsättningar för en internationellt konkurrenskraftig produktion av varor eller tjänster inom

miljöteknikområdet, genom initiering av och medverkan i teknikupphand-

ling av referensanläggningar.

Bolagets verksamhetsinriktning

Under bolagets inledande operativa fas är verksamheten inriktad på ett aktivt sökande efter projekt lämpade för bolagets engagemang. Sökandet efter projektet sker genom kontakter med såväl användare (primärt inom den offentliga sektorn) som utvecklingsorgan och tillverkare. Projektuppslagen bedöms i samverkan med potentiella andra intressenter, bl. a. med hänsyn till konkurrenskraft, exportförutsättningar och förutsättningar för

utveckling och produktion i teknikupphandlingsformer.

Bolagets verksamhet i nästa fas syftar till ett aktivt engagemang i teknik-

upphandlingsprojekt med bra exportförutsättningar.

Verksamheten under senaste räkenskapsåret

Verksamheten har under bolagets första verksamhetsår begränsats till

inledande av kontakter med syfte enligt ovan. Ett antal uppslag till projektengagemang identifierades och en bedömning av dessa inleddes. 12 Riksdagen 1983184. I saml. Nr 20

Skr. 1983/84: 20 178 Framtidsutsikter

Den bedömning av projektuppslag som hitulls utförts visar på bra förut-

sättningar för bolagets verksamhet inom säväl det yttre miljövårdsområdet

som arbetsmiljöområdet. Inom det förra området har intressanta projekt-

uppslag identifterats inom såväl vatten- som luftvårdsområdet.

Svensk Transportsystemutveckling AB

0 + avser räkenskapsåret 1981-07-28— 1982-12-31.

Historik

Bolaget bildades som följd av riksdagsbeslut år 1979. Första registreringsdatum är den 28 juli 1981. Som följd av den dåvarande regeringens

principbeslut att ej lokalisera ny statlig verksamhet till Stockholm, beslöts den 25 januari 1982 att lokalisera bolaget till Östersund.

Bolagets verksamhet inleddes I november år 1981. Egentlig operativ verksamhet inleddes i augusti är 1982 i samband med bolagets etablering i Östersund. Verksamheten bedrivs i nära samverkan med de närstående bolagen Svensk Miljöteknikutveckling AB och Svensk Energiteknisk Utveckling AB, bl.a. genom gemensam styrelse och företagsledning.

Bolagets syfte Bolagets verksamhet syftar primärt till att skapa förutsättningar för en

internationellt konkurrenskraftig produktion av varor eller tjänster inom

transportsystemområdet, genom initiering av och medverkan i teknikupp-

handling av referensanläggningar.

Bolagets verksamhetsinriktning

Under bolagets inledande operativa fas är verksamheten inriktad på ett

aktivt sökande efter projekt lämpade för bolagets engagemang. Sökandet

efter projektet sker genom kontakter med såväl användare (primärt inom den offentliga sektorn) som utvecklingsorgan och tillverkare. Projektupp-

slagen bedöms i samverkan med potentiella andra intressenter, bl. a. med hänsyn till konkurrenskraft, exportförutsättningar och förutsättningar för

utveckling och produktion i teknikupphandlingsformer.

Skr. 1983/84: 20 179

Bolagets verksamhet i nästa fas syftar till ett aktivt engagemang i teknikupphandlingsprojekt med bra exportförutsättningar.

Verksamheten under senaste räkenskapsåret

Verksamheten har under bolagets första verksamhetsår begränsats till inledande av kontakter med syfte enligt ovan. Ett antal uppslag till projekt-

engagemang identifierades och en bedömning av dessa inleddes.

Framtidsutsikter

Förutsättningarna för bolagets engagemang synes gynnsammare inom

området godstransporter än inom persontransportsektorn, främst därför att den senare sektorn kännetecknas av väl etablerad utveckling, produk-

tion och exportmarknadsföring. Intressanta projektuppslag har identifierats inom bl. a. områdena styckegodshantering och dagligvarudistribu-

tion.

SEMKO, Svenska Elektriska Materielkontrollanstalten AB

Översikt 1981/82 1980781

(milj. kr.) (milj. kr.)

SEMKO, Svenska Elektriska Materielkontrollanstalten AB är riksprov-

plats för elektrisk materiel, huvudsakligen för sådan materiel som används i hem och hushåll. SEMKO:s uppgift är att efter provning enligt av myn-

digheter lämnade föreskrifter godkänna eller underkänna materiel.

Aktieägare är svenska staten med 512, Svenska Elverksföreningen med

29,40 och Svenska Brandförsvarsföreningen med 19,66. Genom regeringsbeslut har SEMKO fr.o.m. den I augusti 1977 utsetts till riksprov-

plats.

SEMKO:s uppgift är att svara för all officiell provning, dvs. av myndig-

het föreskriven provning på sådana produkter som ingär i SEMKO:s objektområde. Den helt övervägande delen av provningen har förskrivits

av statens industriverk, SIND, och gäller elsäkerheten, dvs. säkerheten

mot elektrisk stöt och brand. Genom att staten har huvudinflytande har

SIND kunnat delegera rätten att fatta beslut om godkännande. Viss provning görs även enligt andra myndigheters föreskrifter. Det gäller t.ex.

uppmätning av ultraviolett strålning från solarier, joniserande strålning

Skr. 1983/84: 20 180

från TV-apparater och kontroll av mikrovågsugnar. När kraven är uppfyllda godkänner SEMKO produkten och fabrikanten kan dä genom Smärkning för allmänheten visa att den är godkänd. Fabrikanterna ansvarar för att de godkända produkterna tillverkas och säljs i det av SEMKO godkända utförandet. Genom att göra stitckprovskontroller på marknaden och genom att följa upp anmälningar och rapporter om olycksfall, får

SEMKO kännedom om sådana fall då produkter säljs i ett utförande som avviker från det godkända. SEMKO kan då påyrka rättelse och i svårare

fall anmäla förseelsen till ansvarig myndighet för åtgärd.

Verksamheten under verksamhetsåret 1981/82

Personalstyrkan var vid verksamhetsårets början 230 personer och vid dess slut 229.

Under verksamhetsåret har 13826 uppdrag registrerats. Jämfört med

föregående år (13 101) har antalet totalt sett ökat med ca 5,2. Av uppdragen var: 2502 (18,1 260) förstagångsuppdrag med fullständig

provning, 6370 (46,1 76) varianter eller ändringar av tidigare godkända typer, 4 160 (30,1 6) ansökningar om godkännande på basis av provnings-

protokoll från utländska materielkontroltanstalter, 794 (5,7 26) omprovning av tidigare underkända typer.

Av de 2502 förstagångsuppdragen med fullständig provning kunde 1508 72 (60,3 26) godkännas redan efter första provningen medan resten underkändes.

SEMKO har under våren 1983 flyttat in i nya lokaler i Kista.

Teknikens snabba utveckling på ”SEMKO-området”' har medfört stor

arbetsbelastning inte bara på provningsavdelningarna utan även på den del

av verksamheten som syftar till att ta fram underlag för provningsbestäm-

melser.

För de flesta avdelningarna har uppdragstiderna kunnat nedbringas. Under stora delar av räkenskapsåret har kötiderna för elektronikavdel-

ningarna varit nästan obefintliga. Mot slutet av räkenskapsåret har uppdragsingången ökat avsevärt för de två värmeapparatavdelningarna, vilket indikerar längre uppdragstider.

Provföremålen fortsätter att bli alltmer komplicerade, vilket innebär mer

omfattande och svårare provning. För att tidsåtgången inte skall öka i samma takt bedrivs ett intensivt utvecklingsarbete vad gäller metoder och

utrustning.

Den centrala arbetsberedning som delvis infördes under förra året har byggts ut ytterligare och omfattar nu hälften av provningsavdelningarna.

Erfarenheterna av beredningen är fortfarande goda.

Skr. 1983/84: 20 I 2 Svenska Penninglotteriet AB Översikt 1982 198

(milj. kr.) (milj. kr.)

+ Avser lottsedelsförsäljning.

Bolagets uppgift är att tillgodose allmänhetens behov av lotterispel samt

driva rörelsen så att den lämnar överskott till statskassan.

Verksamheten under år 1982

I enlighet med av regeringen utfärdat tillstånd har bolaget anordnat 37

dragningar med penningvinster under år 1982. Till det s.k. Penninglotteriet som omfattade 24 dragningar såldes 25.2 milj. (25,1) lotter. Till Bellmanlotteriets 12 dragningar såldes 11,9 milj. (11.4) Till 1982 års Kulturlotteri till

förmån för konst, teater och andra kulturella ändamål, vars behållning

disponeras av utbildningsdepartementet, såldes 335 000 (180000) lotter å 100 kr. Den totala försäljningen omfattade sålunda 37,4 milj. (36,7) lotter

till ett sammanlagt värde av 1146,9 milj. kr. (1 114,2). Priset på penningoch Bellmanlotterna var 30 kr. Av influtna medel från Penning- och Bellmanlotterierna har under året till statskassan inlevererats 336,2 milj. kr. (332,2). Till utbildningsdeparte-

mentets disposition har ställts 7,8 milj. kr.. (3.8) utgörande behållningen

från Kulturlotteriet. Enligt bolagets bokslut för år 1982 var årets vinst 44,0 milj. kr. (45,6). Till riksskatteverket har i särskild skatt på vinster vars

värde överstiger 50 kr. inbetalats 138,3 milj. kr. (135,6). Den totala behållningen av bolagets verksamhet inkl. aktieutdelningen 5 000 kr. uppgick för statens räkning till 526,4 milj. kr. (517.1).

Till vinnare har utbetalts 560,9 milj. kr. (542,4).

Den fakturerade försäljningen uppgick till I 148,1 milj. kr. (1 115,4), de administrativa kostnaderna till 102.3 milj. kr. (98,2).

De likvida tillgångarna var 55,9 milj. kr. (107,1), fordringarna 67,0 milj. kr. (59,3) och anläggningstillgångarna 108,8 milj. kr. (61,4). Kortfristiga skulder uppgick till 160,0 milj. kr. (154,4), långfristiga till

27,2 milj. kr. (27,2) samt det egna kapitalet till 44,6 (46,1) varav i aktiekapital 0,1 milj. kr. (0.1).

Investeringar 0,0 milj. kr. (1,3) och personalkostnader 13,7 milj. kr.

(12.5). Medeltal anställda under året var 118.

Skr. 1983/84: 20 182

Svenska Petroleum AB

Översikt 1982 1981

(milj. kr.) (milj. kr.)

Svenska Petroleum AB (SP) är ett oljebolag till lika detar ägt av Statens Vattenfallsverk och Statsföretag AB. Under år 1983 övergår Statsföretags

ägarandel till staten. Företaget bildades år 1975 och började med oljehan-

delsverksamhet under år 1976.

SP marknadsför främst eldningsoljor och diesel genom egen försäljningsorganisation samt genom dotterbolaget VISAB Värmecenter i Sverige AB.

SP's totala försäljningsvolym inom landet uppgick under år 1982 till 2.1 milj. kubikmeter (2,9). Den marknadsandelsgrundande försäljningen upp-

gick till 1,7 milj. kubikmeter (2,1). Marknadsandelen inkl. drivmedel var 97:10) procent. Icke marknadsandelsgrundande försäljning avser försäljning av eldningsolja och dieset till lokala oljebolag samt försäljning av bensin till bl.a. UNO-X och Din-X.

Utöver inhemsk försäljning omsätter bolaget betydande råolje- och produktvolymer genom sin internationella tradingverksamhet. Företagets totala försäljning av råolja och produkter uppgick under året till 5,0 milj. kubikmeter. (9.6).

SP lagrar och distribuerar olja över hela landet genom Svensk Oljedistribution AB, ODAB, där SP har en ägarandel på 35 7 och BP resterande

andel.

Den övervägande delen av SP's oljeproduktförsäljning härrör sig från egen raffinering av råoljor. Företaget har en ägarandel på 14 6 i Scanraff i Lysekil och 22 446 i BP's raffinaderi i Göteborg.

Under år 1982 inköptes 3,0 milj. kubikmeter (8.5) råolja. varav 1,7 milj.

kubikmeter (2,9) raffinerades i de delägda raffinaderierna.

SP bedriver genom dotterbolaget SP Exploration egen oljeprospektering och har för avsikt att ingå som delägare i utvinningsprojekt.

I SP-koncernen ingår även Swedegas AB som har i uppdrag att planera,

samordna och vidta åtgärder syftande till att främja landets försörjning

med naturgas. Huvuddelen av företagets verksamhet är f.n. inriktad på Sydgasprojektet.