om ny organisation för postverket

Prop. 1983/84: 34

Regeringens proposition

1983/84: 34

om ny organisation för postverket

beslutad den 27 oktober 1983

Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

OLOF PALME

CURT BOSTRÖM

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås en ny organisation för postverket. som innebär en starkare betoning av altfärs- och marknadsorienteringen hos verket. Omorganisationen innebär en fortsatt delegering av beslut i den löpande verksamheten från huvudkontoret och nuvarande sju regionförvaltningar till föreslagna 33 postregioner. Därigenom kommer besluten i ökad utsträckning att fattas nära kunderna. Den styrning som huvudkontoret utövar gentemot regionerna skall främst ske genom angivande av mål och . kontroll av att målen uppfylls. Inom dessa ramar skall regionerna ges stor självständighet.

Inom huvudkontoret, det nya namnet på centralförvaltningen, inrättas enligt förslaget en avdelning för huvudaffärsområdet Försändelse- och

lättgodshantering och en avdelning för huvudaffärsområdet Betalningsför-

medling. Genom denna omorganisation och de åtgärder som vidtas inom

postverkets kompetensområde i anslutning därtill bör resurserna för af-

färsutveckling kunna förstärkas, vilket är av största vikt i en situation där marknaden ständigt förändras och konkurrensen ökar — inte minst genom den tekniska utvecklingen. Möjligheterna att åstadkomma en effektiv produktion av tjänster som ännu bättre än idag tillgodoser kundernas, främst företagskundernas, speciella behov bör kunna öka genom denna omorganisation. |

I propositionen fastslås att postverkets mäl bör vara att ge en hela landet

täckande, snabb, säker och lättillgänglig postservice samt att täcka sina kostnader med rörelseintäkter och förränta det kapital som statsmakterna tillskjutit för investeringar. De verksamheter som postverket driver skall

alla bidra till att dessa mål uppfylls.

I Riksdagen 1983184.1 sand. Nr 34

Prop. 1983/84: 34 2

Utdrag

KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1983-10-27

Närvarande: statsminister Palme, ordförande, och statsråden I. Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Hjelm-Wallén, Andersson, Rainer, Boström, Göransson, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg.

Föredragande: statsrådet Boström

Proposition om ny organisation för postverket

1 Inledning

Postverkets huvudorganisation fastställdes senast av riksdagen år 1976 (prop. 1975/76:167, "TU 1975/76:26, rskr 1975/76:365). Med hänvisning till

det bemyndigande som riksdagen då gav regeringen har vissa förändringar

godkänts i huvudkontorets organisation och anmälts till riksdagen i prop.

1979/80:100 bil. 9 sid. 81 och i prop. 1981/82:100 bil. 9 sid. 133. Strävandena mot ökad marknadsinviktning och delegering samt mot resultatansvar för rörelsegrenar och regioner har varit starka motiv för organisationsbesluten. Med hänsyn till erfarenheterna av hur organisationen fungerat och

konkurrens, har postverket i skrivelser den 28 mars 1983 och den 26 augusti 1983 föreslagit förändringar i den regionala organisationen respektive huvudkontorets organisation.

Förslagen har remissbehandlat s. Tablåer över nuvarande och föreslagen

organisation, skrivelsen med förslag till organisation för huvudkontoret

och en sammanfattning av förslaget till regional organisation bör fogas till regeringsprotokollet som bilagorna 1—5.

De delar av förslaget som kräver riksdagens beslut är

— indelningen av postverkets huvudkontor i huvudaffärsområden,

— den regionala indelningen.

Postverkets förslag i korthet

Postverkets förslag innebär i korthet för huvudkontoret att verksamhe-

ten delas in i två huvudaftärsområden — Försändelse- och lättgodshantering och Betalningsförmedling. Huvudaffärsområdena föreslås få resultatansvar, som i sin tur kommer att fördelas till ett delinierat antal affärsområden. | Idag är postverket regionalt och lokalt uppdelat på sju postregioner och

Prop. 1983/84: 34 3

59 postområden. Verkets förslag i fråga om den regionala organisationen innebär att antalet postregioner utökas från sju till 33, varav 25 utanför Stockholmsområdet. Regionerna får ett resultatansvar direkt under verkschefen. För samordning av verksamheten inom Storstockholmsområdet bildas enligt postverkets förslag av de åtta återstående regionerna en särskild Stockholmsenhet ingående i huvudkontoret. Dess chef är resultatansvarig inför verkschefen och de åtta regioncheferna i sin tur inför chefen för stockholmsenheten.

Den nya regionindelningen i landet (utanför Storstockholm) bygger på att regionorten normalt skall utgöras av en större ort med stort kundunderlag och omfattande postal produktion. En viktig utgångspunkt är också postverkets transport- och sorteringsstruktur. Vidare bör regionindelningen om möjligt anknyta till övrig administrativ indelning i samhället och till indelningen i näringsgeografiska områden.

Den föreslagna organisationen är en vidareutveckling av den nuvarande organisationen. Motiven kvarstår att i betydande utsträckning decentralisera verksamhet och delegera beslut och ansvar till lokal nivå samt att minska direktstyrningen genom övergång till målstyrning. De postområden, som inte kommer att bilda egna regioner, kommer att ingå som postområden i de nya regionerna. Postområdeschefen blir delresultatan-

svarig inför regionchefen.

En översikt av postverkets verksamhet

Postverket är ett av landets största serviceföretag med drygt 2 000 fasta serviceställen spridda över hela landet. Genom detta nät, som binds samman av ett rikstäckande transportsystem, och genom den rörliga serviceorganisation som bl. a. innefattar stads- och lantbrevbärarna, når postverket varje hushåll i landet. Huvuduppgiften är att svara för landets postservice inklusive postgiroverksamheten. Det innebär att postverket i första hand skall förmedla information, lättgods och betalningar. Dessutom skall sådan annan verksamhet bedrivas som postverket genom sitt nät har speciella förutsättningar för. Bl. a. utförs mot ersättning uppdrag för statens räkning och åt PKbanken.

Postverket är ett företag i näringslivets och allmänhetens tjänst. Den alldeles övervägande delen av intäkterna hänför sig till servicen åt företagen.

Postverket marknadsför distribution av meddelanden och av gods som väger högst 20 kg per kolli (lättgods) samt säljer tjänster inom betalningsförmedlingsområdet.

Brevet är postverkets viktigaste inkomstkälla. Brevtjänsten är utsatt för konkurrens framför allt genom de nya kommunikationsformer som utvecklas inom teleområdet. På längre sikt kan brevet hotas som kommunikationsmedel av i första hand olika former av datakommunikation. Ett mot- 11 Riksdagen 1983/84, I saml. Nr 34

Prop. 1983/84: 34 4

INDEX 16 160 M assbrev

Postens grupp- 135 reklam

Brev

Försändelseintäkter

i fast pris 1i0 aket

Tidningar

T T T T T T T T

5/76 TASTR TV /ND 78/79 79/80 BO/B1 BisB2 B2/83

Cr

AR

Figur: Volymförändringar av postverkets tjänster sedan budgetåret

i I H I i; i

"drag är att postverket själv tar vara på de möjligheter som teletekniken innebär genom att skapa nya kommunikationstjänster, t.ex. elektronisk

postservice (EPS). Genom den taxeomläggning som genomfördes under

1981 med en indelning i normalbrev och ekonomibrev har brevposten delats upp i två skilda behandlingsströmmar. Detta har lett till en bättre och säkrare service. En rationalisering och omfördelning av resurserna inom produktionsområdet har skett och effektiviseringen kommer att dri-

vas vidare. Sedan budgetåret 1975/76 har antalet brev ökat med samman-

lagt 1896. Det motsvarar en genomsnittlig årlig ökning på 2,5 9.

Postverket svarar för en stor del av massdistributionen av information

och reklam. Konkurrensen inom denna marknad är hård dels genom direkt konkurrens från enskilda distributionsföretag för oadresserad reklam, dels

genom indirekt konkurrens från andra media. Direktreklammarknaden har

AN AR RR

Prop. 1983/84: 34 . 5

dock hittills varit expansiv och postverket räknar med en fortsatt tillväxt inom detta område. Antalet försändelser med information och reklam har ökat med i genomsnitt 5,5 76 per år sedan budgetåret 1975/76 eller med

sammanlagt 46 70. Här har antalet massbrev ökat med sammanlagt 6027. Det motsvarar en genomsnittlig årlig ökning på 7 Ze. Postens gruppreklam

har ökat med i genomsnitt 4,5 2 per år eller sammanlagt 38 26. Här varierar

ändringstakten mycket enskilda år och nivån låg förhållandevis högst budgetåret 1982/83 som ju var valår. På lättgodsmarknaden har postverket en stark ställning. Mer än 9076 av postpaketen skickas av företag. Konkurrensen är hård också på paketområdet. För att kunna hävda sig måste postverket ständigt utveckla sina tjänster bl.a. genom att erbjuda helhetslösningar på kundernas problem.

Detta sker i nära kontakt med paketkunderna. Postverket räknar med en

viss framtida tillväxt av paketdistributionen. Antalet paket har ökat med i genomsnitt 1,5 70 per år sedan budgetåret 1975/76 eller med sammanlagt 1190. |

Postverket har en viktig roll i distributionen av tidningar till prenumeranter. Av det totala antalet prenumererade tidningsexemplar distribuerar

postverket över 4070 i sin egen organisation och drygt 2090 genom sitt dotterbolag Tidningstjänst AB. Tidningsdistributionen är en stabil mark-

nad, men bedöms sakna tillväxtmöjligheter. Antalet tidningar som distribueras genom postverket ligger ganska konstant kring 600 milj. st. per år.

Nivån budgetåret 1982/83 låg ca 3,5 76 högre än 1975/76.

Intäkterna från samtliga typer av försändelser i fast pris har ökat med

1490 sedan budgetåret 1975/76. Det motsvarar en genomsnittlig årlig ökning på 296. Betalningsförmedlingen är ett stort och viktigt arbetsområde för post-

verket. Genom sitt rikstäckande nät av postkontor, postställen och lantbrevbärare samt genom postgirosystemet fungerar postverket som förmedlare av betalningar. Postverket är därvid också entreprenör åt andra upp-

dragsgivare, främst PKbanken. Postgirosystemet och entreprenaden för

PKbanken utgör kärnan i postverkets betalningsförmedling. Ca en fjärdedel av rörelseintäkterna kommer från betalningsförmedlingen.

Betalningsförmedlingsverksamheten i postgirosystemet är en integrerad och mycket viktig del av postverkets kassatjänst. Genom postgirot erbjuder postverket såväl bastjänster — inbetalningar, utbetalningar, gireringar och utlandstjänster — som avancerade företagstjänster såsom inbetalningsservice, fakturabetalningsservice, utbetalningsservice, autogiro och hyres-

redovisning. Postgirot har i det närmaste 9096 av den totala giromarkna-

den.

Inom postgirot effektueras ca 1,3 miljoner betalningsuppdrag per dag.

Den omsatta summan per dag är ca 14 miljarder kronor. En bärande princip i verksamheten är att betalningsuppdragen effektueras samma dag

de kommer in till postgirot.

Prop. 1983/84: 34 6..

Antalet postgirokonton för företag och privatpersoner är ca 1,1 miljoner. Genom att postverket också handhar PKbankens personkontosystem och giroentreprenaden inom Sparbanksgirot (ca 1,4 miljoner sparbankskonton) har två tredjedelar av alla innehavare av lönekonton tillgång till postgirosystemet.

Antalet uppdrag inom betalningsförmedlingsområdet har ökat med i genomsnitt 3970 per år sedan budgetåret 1975/76 eller sammanlagt 23 4. Ökningen beror främst på en ökning av antalet gireringar. Antalet uppdrag i postverkets kassor har stagnerat. Här har dock skett en förskjutning mot mer kvalificerade produkter som är dyrare att tillhandahålla. Att antalet uppdrag i postverkets kassor stagnerat betyder därför inte automatiskt att arbetsmängden stagnerat.

Det råder en stark konkurrens inom betalningsförmedlingsområdet, inte minst genom bankerna och bankgirot. Den tekniska utvecklingen beräknas medföra stora förändringar. Användningen av olika former av kredit- och betalkort väntas öka och minska behovet av kontanter. Hushållens räkningar kommer troligen att i ökad utsträckning betalas genom direkt överföring mellan konton. Detta minskar besöksfrekvensen på postkontoren.

För att hävda sig i konkurrensen satsar postverket på en stark utveckling av produkter, service och marknadsföring inom postgirosystemet, men måste också kunna återfalla på en hög kvalitet i service och marknadsföring i det rikstäckande servicenätet av postkontor, postställen och lantbrevbärare. Effektiviteten i detta nät har en stor betydelse för hur postgiroverksamheten kan hävda sig. På samma gång är en gynnsam utveckling av postgiroverksamheten en förutsättning för att servicenätet skall kunna behållas.

Trots satsningen på en utveckling av postgirosystemet tenderar ändå de traditionella betalningstjänsterna i postverkets servicenät att minska. Postverket arbetar därför intensivt med att finna nya uppdrag för postkassorna och lantbrevbärarna inte minst för att kunna finansiera och därmed bibehålla nätet av postkontor och lantbrevbäringslinjer, vilket är av utomordentlig betydelse för att kunna upprätthålla en väl fungerande postservice även i glesbygden.

Det viktiga samarbetet med PKbanken utvecklas bl.a. genom att öka postkontorens möjligheter att ge kvalificerad bankservice åt privatpersoner. Postverket är också inriktad på att intressera den offentliga sektorn för att utnyttja det postala servicenätet i betydligt fler sammanhang än för

närvarande — bl.a. för olika former av samhällsinformation. Omfattande

arbete bedrivs för att utveckla nya produkter och tjänster bl. a. för olika slag av bokningsservice och biljettförsäljning på postkontoren. Detta sker i samverkan med bl.a. teatrar, idrottsrörelsen, turistnäringen och kommuner. För kassaverksamheten som helhet är postverkets bedömning att dessa insatser av olika slag på marknadsföring och produktutveckling skall leda till att det blir möjligt att i stort upprätthålla nuvarande verksamhetsvolym. |

Prop. 1983/84: 34 7

Postverket hade under budgetåret 1982/83 ca 63500 anställda, motsvarande 49000 årsarbetskrafter. Antalet anställda har ökat med 996 sedan budgetåret 1975/76. Under de senaste åren har dock personalökningen varit obetydlig.

Postverket har haft en tillfredsställande ekonomisk utveckling sedan mitten av 1970-talet och kunnat täcka sina kostnader för en successivt utbyggd verksamhet med egna intäkter. Prisutvecklingen på postverkets produkter har, sett över en längre tidsperiod, kunnat begränsas till att ligga i nivå med prisutvecklingen i samhället i övrigt. Under senare år har portot stigit betydligt mindre än konsumentpriserna i genomsnitt. Detta har skapat förutsättningar för en hittills någorlunda stabil efterfrågan på postverkets tjänster. En bidragande orsak till den tillfredsställande ekonomiska utvecklingen har varit att postgirot hävdat sig väl på giromarknaden. '

2 Allmänna utgångspunkter för mitt förslag

De krav som statsmakterna bör ställa på postverket är enligt min mening

"att verket skall ge en bra, hela landet täckande postservice. Verkets

huvuduppgift är att förmedla skriven, tryckt eller på annat sätt dokumenterad information, betalningar och mindre varusändningar. Servicen skall vara snabb, lättillgänglig och säker. Postverket skall såsom affärsverk över en längre period med sina intäkter täcka samtliga kostnader inklusive ränta på av staten tillskjutet kapital för investeringar. Jag avser att i senare sammanhang ta upp frågan om en ytterligare precisering av målen och om ett rationellare system för statsmakternas styrning av postverket. Ett utvecklingsarbete med denna inriktning pågår i regeringskansliet.

Postverket har under senare tid alltmer börjat komplettera sin verksamhet såsom framgått av vad jag tidigare sagt. Bakgrunden till detta är bl.a. den vikande efterfrågan på de traditionella betalningstjänster som postkontoren utför. Det har blivit allt vanligare att pensioner, sjukpenning etc. sätts in direkt på bankkonton. Vidare har bankomatsystemet byggts ut kraftigt under senare tid. Bl. a. den teletekniska utvecklingen kommer att medföra stora förändringar inom betalningsförmedlingsområdet. Olika former av betalkort väntas bli använda i stor omfattning och minska behovet av kontanter. Vidare kommer troligen en ökad andel av hushållens räkningar att betalas direkt mellan konton. Allt detta minskar besöksfrekvensen på postkontoren. För att på lång sikt kunna hålla servicen i postkassorna och i lantbrevbäringen på nuvarande nivå har postverket kraftigt satsat på att finna nya uppdrag. Exempel på sådana nya tjänster som introduceras på postkontoren är kvalificerad bankservice i samarbete med PKbanken, samhällsinformation, biljettbokning, bokning av fritidsiokaler samt videotexservice kallad Postel.

Riksdagen har tagit ställning till en del av denna verksamhet på så sätt ...

Prop. 1983/84: 34 8

att man anslutit sig till trafikutskottets betänkande (TU 1982/83:110) med anledning av motion 1982/83:515. Utskottet anför i betänkandet att de | elektroniska posttjänster som postverket erbjuder utgör ett värdefullt komplement till de tjänster som televerket tillhandahåller. Jag vill betona att de elektroniska posttjänsterna och andra nya tjänster inom postverkets verksamhet bör ses som komplement till distributionen och betalningsförmedlingen som är postverkets huvuduppgifter. De nya tjänsterna skall bidra till att målen om god postservice och kostnadstäckning även fortsättningsvis kan uppnås.

Postverket bör enligt min mening, i enlighet med de förslag verket lagt, få genomföra en omorganisation som innebär en starkare betoning av affärs- och marknadsorientering. Detta är viktigt med hänsyn till de stora förändringarna i marknaden för postverkets tjänster och den ökande konkurrens som postverket får vidkännas inte minst genom den teletekniska utvecklingen. Postverkets tjänster måste utvecklas i nära kontakt med kunderna så att man ännu bättre än idag kan tillgodose olika kunders speciella önskemål. Det förutsätter att besluten fattas så nära kunderna som möjligt. Det är viktigt att klara, väl avgränsade ansvarsområden skapas för att möjliggöra största möjliga delegering av beslutsbefogenheter så att besluten kan fattas snabbt och så att de anställda kan överblicka sin organisation och därmed förstå den bättre och känna större arbetsglädje. Postverket bör i möjligaste mån styras genom att mål anges och resultatet kontrolleras centralt. Ansvaret för att uppnå målen delegeras.

Remissinstanserna har inte haft' något att invända mot den allmänna inriktningen av organisationsförändringen som postverket föreslagit och som jag ansluter mig till.

3 Två huvudaffärsområden inom huvudkontoret

Mitt förslag: Jag föreslår, i enlighet med postverkets förslag, att det inom verkets huvudkontor inrättas två avdelningar — en för huvudaffärsområdet Betalningsförmedling och en för huvudaffärsområdet Försändelse- och lättgodshantering. Beträffande indelningen i avdelningar av huvudkontoret i övrigt föreslår jag att riksdagen bemyndigar regeringen att besluta efter de i postverkets förslag angivna riktlinjerna för vilka funktioner som krävs utanför huvudaffärsområdena.

Regeringen bör begära riksdagens ställningstagande till inrättandet av de två huvudaffärsområdena inom huvudkontoret. Ytterligare organisatoriska och andra åtgärder inom postverkets kompetensområde krävs för att omorganisationen skall kunna genomföras på ett effektivt sätt och ge de eftersträvade resultaten.

Prop. 1983/84: 34 9

Postverkets förslag i fråga om huvudkontoret: Enligt postverkets förslag

skall vart och ett av de två huvudaffärsområden som skall inrättas vid

huvudkontoret ha resultatansvar vilket i sin tur kommer att fördelas till ett definierat antal affärsområden. Med resultatansvar avser postverket ett ansvar för att uppnå de mål som satts av verksledningen. Jag återkommer till frågan om resultatansvar.

Varje huvudaffärsområde skall ansvara för

— mål och strategier, — organisation,

— produkt- och produktionsteknisk utveckling, — övergripande marknads- och säljplanering,

— ekonomisk planering och kontroll, — administration, — information och sales promotion.

Huvudaffärsområdena samordnas i en företagsledning.

Postverket har inte föreslagit hur avdelningarna vid huvudkontoret i

övrigt skall utformas. De funktioner som enligt verket bör finnas inom huvudkontoret vid sidan av huvudaffärsområdena skall tillgodose följande behov.

— Verkschefens behov av en företagsledningsstab som i huvudsak bereder

frågor av policykaraktär, exempelvis överordnad personalpolicy, eko-

nomisk planering och kontroll samt information. — Behovet av samordning av utvecklingen av sådan affärsverksamhet

inom ramen för av statsmakterna fastlagda mål som inte sker i anslutning till huvudaffärerna.

— Samordning av administrativa servicefunktioner som är gemensamma

för hela postverket med utgångspunkt från främst huvudaffärsområ-

denas och regionernas behov.

— Revision av verksamheten.

Remissinstanserna: RRV tillstyrker postverkets förslag att sammansliå de nuvarande rörelsegrenarna kontorsrörelsen och postgirot till det nya huvudaffärsområdet Betalningsförmedling. Statskontoret efterlyser en fördjupad belysning av frågor rörande styrning och kontroll.

Skäl för mitt förslag: Postverkets huvuduppgifter är att förmedla betalning- -

ar och att distribuera försändelser och lättgods. Det bör komma till uttryck i den organisatoriska överbyggnaden.

Förslaget till indelning av huvudkontoret i huvudaffärsområden är också uttryck för en tanke, som följs upp på lägre nivå inom huvudkontoret och som innebär att de som arbetar med samma tjänst — t. ex. distribution av

brev, tidningar, lättgods eller direktreklam — från utveckling till produktion och försäljning, bildar en egen enhet — ett affärsområde — med gemensamt väldefinierat mål. Målen för affärsområdena skall stå i sam-

Prop. 1983/84: 34 10

klang med målet för huvudaffärsområdet och detta i sin tur med postverkets övergripande mål. Inom mindre arbetsenheter med gemensamma mål blir det lättare för de anställda att överblicka verksamheten och förstå hur den egna insatsen bidrar till det gemensamma målet. Det ökar förutsättningarna för att de anställda skall känna arbetsglädje, vilket i sin tur är den viktigaste förutsättningen för att postverket skall nå framgång. Genom en sådan indelning av organisationen blir det också lättare att delegera beslut och att styra och följa upp verksamheten.

Indelningen i huvudaffärsområden och den organisatoriska grundsyn som detta är uttryck för bör enligt min mening kunna bidra till den kraftsamling mot marknads- och produktutveckling som är nödvändig om postverket framgångsrikt skall kunna svara upp mot kundernas — främst företagskundernas — ständigt förändrade behov. Det är också nödvändigt med hänsyn till att postverket utsätts för en allt hårdare konkurrens inom många områden. Postverket skall självklart i denna utveckling mot ökad marknadsanpassning utgå från de krav på rikstäckande postservice som staten ålägger verket.

4 Regional och lokal organisation — trettiotre målstyrda, kundnära postregioner |

Mitt förslag: Jag föreslår, i likhet med postverket, att verket regionalt organiseras i trettiotre postregioner mot nuvarande sju. Den föreslagna regionindelningen framgår av de kartor och tabeller som avses fogas till regeringsprotokollet som bilaga 3. På regionhuvudorterna smälts postområdenas och postregionernas administration samman. Regioncheferna får ett ansvar för att uppnå de mål som satts av verkschefen. De postområden, som inte kommer att bilda egna regioner, kommer att ingå som postområden i de nya regionerna. Postområdeschefen blir delansvarig inför regionchefen för att målen uppnås.

Postverkets förslag: De i postverkets skrivelser angivna förslagen överensstämmer med mitt eget utom i fråga om Stockholmsområdet och Norrbottensregionen. Verket föreslog i sin skrivelse den 28 mars 1983 att en särskild Stockholmsenhet skulle inrättas vid huvudkontoret. Chefen för Stockholmsenheten skulle vara resultatansvarig inför verkschefen och de åtta regioncheferna i sin tur inför chefen för Stockholmsenheten. Postverket har inte tagit ställning till frågan om regionhuvudorten i Norrbotten skall vara Luleå eller Boden.

Regionchefernas ansvar definieras som ett resultatansvar. Med resultatansvar avser postverket ett ansvar för att uppnå de mål som fastställts för verksamheten. Målen sätts i termer av förändringar av olika slag för

Prop. 1983/84: 34 1

marknad och försäljning, produktivitet, service, organisation och personal. De fastställs av verkschefen efter diskussion med de resultatansvariga cheferna och innebär ett åtagande gentemot verkschefen. Styrande för affärsverksamheten och servicen inom regionen blir sålunda de ekonomiska och andra mål, som för varje region fastställts av verkschefen.

Ledningsfilosofin i förslaget innebär en stark betoning på ansvar för att

uppnå satta mål. Bildandet av de två huvudaffärsområdena medger en

delegering av ansvar för resultat i postverket. För att skapa förutsättningarna för denna målstyrning och säkerställa det kontrollbehov som uppstår har verket initierat en utveckling av styr- och redovisningssystem.

Regionerna skall löpande affärsmässigt styras av huvudaffärsområdena och — för olika produkter — av ett antal affärsområden som ingår i huvudaffärsområdena. Detta innebär en stark uppmärksamhet på utvecklingen av postverkets olika produkter, försäljningsutveckling, servicegrad och kostnadsutveckling. Styrningen sker i resultattermer för varje affärsområde och för varje region i intäkts/kostnadstermer i kombination med mål för servicegrad, personalutveckling m. m.

Regionchefen har beslutsansvar inom ramen för givna mål och överenskommen budget och ett totalansvar för att all verksamhet inom regionen bedrivs effektivt. I detta ligger exempelvis att intäktsutvecklingen och produktivitetsutvecklingen blir god, att lokala produkter är lönsamma och att personalutvecklingen bedrivs så att den leder till hög effektivitet.

Regionerna är i produktivitets- och försäljningshänseende ansvariga inför respektive huvudaffärsområde att uppsatta mål nås. Det är också huvudsakligen i marknads- och produktionssystemfrågor som samverkan kontinuerligt måste ske mellan huvudkontoret och regionkontoren, medan regionkontoren i övriga avseenden, exempelvis I personalfrågor, har kompetens och resurser för att i princip fungera självständigt inom fastlagda ekonomiska mål.

Postverket har ansett följande kriterier betydelsefulla vid den geografiska gränsdragningen och valet av regionorter. — Regionorterna skall normalt utgöras av större orter med stort marknads-

underlag och omfattande postal produktion. — Strukturen för postverkets produktionssystem (transport- och sorte-

ringsstrukturen) är en viktig utgångspunkt för såväl gränsdragningen

som valet av regionorter. — Postverkets administrativa indelning bör om möjligt anknyta till övrig

administrativ indelning i samhället och till indelningen i näringsgeogra-

fiska områden.

Beträffande förslagets effekter på personalen uttalar postverket att organisationsförslaget bygger på en fortsatt successiv decentralisering från huvudkontoret till linjeorganisationen. Detta innebär förändringar av arbetsuppgifterna för personal inom huvudkontoret. Samtidigt skall en ökad satsning ske inom huvudkontoret på nya utvecklingsområden. Med hänsyn 2 Riksdugen 1983/84. I saml. Nr 34

Prop. 1983/84: 34 | 12

dels tll att decentraliseringen måste ske successivt, dels till rörligheten

mellan de administrativa enheterna inom Storstockholmsområdet beräknas förekommande personalminskningar ske naturligt i samband med pen-

sioneringar, personalutveckling och normal personalrörlighet.

Inom linjeorganisationen kommer den administrativa personalen på nuvarande övriga regionorter (Malmö, Göteborg, Linköping, Gävle, Sundsvall och Boden) att minska till viss del medan mindre ökningar kommer att ske på i varje fall vissa av de nya regionorterna. På de nuvarande regionor-

terna torde det således övergångsvis komma att uppstå ett överskott på administrativ personal. Överskottsproblemen är emellertid inte större än

att de på sikt bedöms kunna lösas genom naturlig avgång och annan personalrörlighet i kombination med olika personalutvecklingsåtgärder.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt principerna för

postverkets förslag.

När det gäller val av regionhuvudort och gränsdragningen mellan regio-

nerna har följande synpunkter framkommit. Länsstyrelsen i Stockholms län anser att en utbyggnad av den postala förvaltningen i Norrtälje bör

eftersträvas. (Enligt postverkets förslag blir Norrtälje inte regionhuvudort.) Länsstyrelsen i Östergötlands län anser att Nyköpings postområde

bör ingå i Norrköpingsregionen och inte i Eskilstunaregionen. Länsstyrel-

sen i Jönköpings län anser att Nässjö bör vara regionhuvudort i stället för Jönköping. Detta stöds i ett särskilt yttrande av Nässjö kommun men tillbakavisas av Jönköpings kommun i deras yttrande. Enligt länsstyrelsen i Kalmar län bör Emmaboda komrnun ingå i Kalmarregionen i stället för i Växjöregionen. Detta tillbakavisas av Enunaboda kommun. Länsstyrelsen i Blekinge län anser att Sölvesborgs och Olofströms kommuner bör höra till Karlskronaregionen i stället för till Kristianstadsregionen. Sölvesborgs och Olofströms kommuner har inte tillstyrkt länsstyrelsens förslag. Länsstyrelsen i Kristianstads län anser att Karlshamns kommun bör höra till Kristianstadsregionen i stället för till Karlskronaregionen. Statsunställdas förbund anser att det inte finns motiv för att bilda en särskild postregion

med huvudort i Karlskrona. Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anser att Uddevalla bör vara regionhuvudort i stället för Trollhättan.

Länsstyrelsen i Älvsborgs län tillstyrker däremot att Trollhättan blir reglonhuvudort och anser att det bör övervägas om inte Dals Ed, Bengtsfors

och Åmål skall tillhöra Trollhättans postregion i stället för Karlstads.

Länsstyrelsen i Skaraborgs län vilstyrker förslaget men Skövde kommun anser att Skövde i stället för Falköping bör vara regionhuvudort. Länsstyrelsen i Västmanlands län anser att Västerås postregion bör omfatta även

Fagersta, Norbergs, Skinnskattebergs och Heby kommuner. Länsstyrel-

sen i Kopparbergs län anser inte att förslaget kan godtas med hänsyn tll

att det innebär en centralisering. Länsstyrelsen i Västerbottens län föror-

dar liksom Skellefteå kommun, LÖ-sektionen i Skellefteå och Västerbot-

Prop. 1983/84: 34 13

tens läns TCO-distrikt att Skellefteå skall vara regionhuvudort i stället för

Umeå — en uppfattning som inte delas av Umeå kommun. Länsstyrelsen i

Norrbottens län efterlyser ett ställningstagande till om regionhuvudorten skall vara i Luleå eller Boden. Jokkmokks kommun har framfört att man

vill tillhöra Luleå/Bodens postområde. RRV har beträffande styrningen av postverket anfört att det kommer att ställas mycket höga krav på formerna för verkschefens styrning av verk-

samheten då över 40 enheter inom postverket blir direkt underställda verkschefen. Enligt RRV:s mening kan det starkt ifrågasättas om de angivna lednings- och styrformerna i praktiken kommer att lösa problemen

med verkschefens styrning av verksamheten. Om den av postverket föreslagna omorganisationen av verket genomförs anser RRV att det är mycket

angeläget att postverket löpande följer upp och utvärderar den nya organisationen med dess lednings- och styrsystem. Statskontoret har efterlyst en fördjupad belysning av frågor rörande styrning och kontroll.

Skäl för mitt förslag: I den nuvarande organisationen har de sju regionerna

ett resultatansvar. Samtidigt saknar regioncheferna möjlighet att direkt utöva detta ansvar eftersom resurserna för att utveckla och påverka för-

säljning och produktion främst utvecklats inom den lokala administratio-

nen. Detta har i hög grad varit en medveten strävan från de sju regionförvaltningarnas sida. Som en följd av delegeringen till den lokala nivån och

utflyttningen av marknads- och organisationsexpertis från regional till

lokal nivå har direktkontakterna mellan centralförvaltningen och lokalför-

valtningen ökat starkt. Regionförvaltningen har på så sätt efterhand kom-

mit att bli en extra organisationsnivå med en oklar roll. Såsom organisationen nu fungerar råder alltså en obalans mellan det resultatansvar som åvilar regioncheferna och deras möjligheter att påverka resultatet. Den nya organisationen är en anpassning till den starka ställning som den lokala

nivån har getts.

En utgångspunkt för regionindelningen är att den skall vara sådan att

regionerna verkligen skall ha instrumenten för att uppnå de mål som åläggs dem. En annan utgångspunkt är att besluten skall fattas så nära kunderna som möjligt. Samtidigt måste verksledningen kunna styra verksamheten effektivt och det måste finnas en tillräcklig marknad inom varje region för att experter inom olika områden skall ha full sysselsättning i regionen.

Detta är bakgrunden till förslaget om trettiotre regioner. I detta samman-

hang är det viktigt att betona att postverket skall eftersträva att även inom regionerna flytta ut ansvar och befogenheter så långt som är praktiskt

möjligt. De postområden som inte bildar egna regioner får därför även

fortsättningsvis en viktig roll. Jag har erfarit att postverket, under de utredningar som legat till grund

för förslaget till ny organisation av huvudkontoret, på nytt övervägt frågan om en särskild organisation för Stockholmsområdet. Man har då funnit alt

14: Prop. 1983/84: 34

resultatansvaret även inom Stockholmsområdet bör kunna delegeras till

regionerna. Jag finner att detta är i linje med strävandena att så långt det är praktiskt möjligt föra ut ansvar och befogenheter. Uppdelningen av Stock-

holmsregionen får ske stegvis med hänsyn till de speciella problem som finns i regionen främst när det gäller samordningen av personalen.

När jag vid bedömningen av postverkets förslag om vilka orter som bör vara regionhuvudorter vägt regioralpolitiska mot postala skäl har jag funnit att de postala skälen väger över. Förvaltningarnas närhet till marknaden och produktionen är mycket viktig för postverket. De sysselsättningsmässiga effekterna av valet av regionhuvudort är däremot mycket små. De orter som inte blir regionhuvudorter enligt förslaget och där det idag finns områdesförvaltningar kommer vid genomförandet inte att vidkännas någon minskning av antalet administrativa tjänster. Det är inte heller så att beslutet att en viss ort skall vara regionhuvudort innebär att den postala

administrativa verksamheten inom regionen utanför regionhuvudorten på lång sikt koncentreras dit. Det är tvärtom meningen att den strävan till

decentralisering och delegering som är grundtanken i den nya organisatio-

nen skall få genomslag även inom regionerna så att så stort ansvar och så

stora befogenheter som är praktiskt möjligt finns ute i organisationen.

Då det gäller regionhuvudorten i Norrbotten vill jag såga att såväl Boden

som Luleå är tänkbara. Jag förordar dock Luleå som regionhuvudort.

Genom att förlägga vissa av regionkontorets i Luleå funktioner till Boden

kan fördelningen mellan de två orterna av arbetstillfällen i huvudsak bibehållas. Med hänsyn till avstånd och kommunikationsmöjligheter bedöms en sådan fördelning kunna ske utan nämnvärda olägenheter för postverket.

Jag anser att det finns förutsättningar för att inom den nya organisatio-

nens ram på det sätt som postverket angett utöva en effektiv styrning av verksamheten. De problem som RRV tar upp är dock relevanta och jag ansluter mig till uppfattningen att postverket löpande bör följa upp och utvärdera den nya organisationens lednings- och styrsystem. Organisationen bör — utan beslut av riksdagen — kunna anpassas efter de erfarenheter som vinns och med hänsyn till förändringar i omgivningen.

5 Omorganisationens betydelse för totalförsvaret

Överbefälhavaren har förordat att postregionernas gränser skall överensstämma med län/försvarsområden samt att det postala ansvaret inom

ett civo/milo åläggs en av de inom civo/milo verksamma regioncheferna. Överstyrelsen för ekonomiskt försvar liksom en del länsstyrelser har efter-

lyst en redovisning av hur omorganisationen berör verksamheten under beredskap och krig. |

Jag har erfarit att postverket gjort en intern utredning om detta. Några

negativa konsekvenser för beredskapen har man ej kunnat finna. ÖB:s

Prop. 1983/84: 34 15

yrkande om att en av regioncheferna inom ett civo/milo skall vara ansvarig för postverkets verksamhet i krig kommer att tillgodoses.

6 Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna de riktlinjer för ny organisation för postverket, som jag:

har föreslagit i det föregående,

[ND . bemyndiga regeringen att besluta om sådana avvikelser från den

föreslagna organisationen, som inte bryter mot riktlinjerna för

densamma,

3. bemyndiga regeringen att vidta de övergångsanordningar och

åtgärder i övrigt som behövs för genomförandet av den nya

organisationen.

7 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt fram.

Prop. 1983/84: 34 | 16

Bilaga I

Föreslagen ny organisation för postverket

Postverkets styrelse

Verkschefen

Administrativ service 7 Koncernledni

Resultatenheter

L |

HUVUDAFFARSOMRÅDE HUVUDAFFÄRSOMRÅDE Försändelser och lättgods Giro och kassaservice (F/L) IG/K)

REGIONER 33 st

"7 Prop. 1983/84: 34

Bilaga 2

Postverkets nuvarande organisation (per den 31 september 1983)

| Postverkets styrelse |

|

| Verkscheten ]

Ekonomi- ! Revisionen Verkschefens

| vt | kansli

. tnformations- , | Planerings- | [fm sekretariatet AN FENS A Personal- Internationella sekretariatet ävdalningen ”

FUNKTIONELLA Juridiska STABER sekretariatet

Distributions- Regioner 7st Resultatenheter

Postgirot

RÖRELSEGRENS- ENHETER

Prop. 1983/84: 34 18

Bilaga 3

Nuvarande linjeorganisation

«xm Regiongräns (Inom parentes anges antal postområden i region) Postområdesgräns

Mora

i

äg

i GÄVLE

REGION

Borlänge

(9)

Karlstad Avesta Uppsala

ine-

| STOCKHOLMS

REGION

(9)

Postområden Johanneshov

Uddevall Nyköping” — — Norrtälje

sena Skövde 4 köping i Sollentuna f 5 Solna HIA Stockholm 1 hättan 5 Stockholm Ban Kungälv Falköping Linköpi Södertälje Alings- in opingy Visby ås LINKÖPINGS Göte- REGION borg Borå (9)

GÖTEBORGS |, | CTS LJön

REGION ,,- öping

(13) Mölndal

Halmstad ” Växjö

Hässle- Karls-

Helsing- holm ee krona

MALMÖ borg Kristiart-

REGION städ

(7)

0 50 100km Malmö Ystad nt AAA TON I

Prop. 1983/84: 34 : 19

BODENS Skellefteå REGION (6)

Östersund

SUNDSVALLS REGION (6)

Prop. 1983/84: 34

Nuvarande linjeorganisation

Prop. 1983/84: 34

! Markaryds kommun hör till Malmö region > Habo och Mullsjö kommuner hör till Linköpings region

3 Gästrikland (4 kommuner)

+ Hälsingland (6 kommuner)

Prop. 1983/84: 34 to [NE

Föreslagen linjeorganisation

Karlstad

Stockholmsområdet innehålflande regionerna

Johanneshov Nacka Sollentuna Solna Stockholm 1

Norrköping Södertälje

samt terminalerna

Linköping Stockholm Ban

Tomteboda

f,f

- , (

Kristiansta dr

SN, N I LÅ

Regiongräns

-—-—- — länsgräns

Prop. 1983/84: 34

é

Regiongräns

länsgräns

Prop. 1983/84: 34

Föreslagen linjeorganisation utanför nuvarande Stockholms region

texkt Karlshamns

(exkl Härjedalens

utom AB och I län

Prop. 1983/84: 34 26

Föreslagen linjeorganisation inom nuvarande Stockholms region

Stockholm Ban

(terminal)! AB 2113 - Stockholm-Tomteboda

(terminal)! AB - =

Summa AB + I

län 10473 792,1

1 83-10-01 överfördes delar av verksamheten till Tomteboda postterminal. Beräknat

antal årsarbetskrafter = 1350.

Prop. 1983/84: 34 27

Bilaga 4

Postverkets framställning till regeringen om ny organisation för postverkets huvudkontor

I skrivelse till Regeringen 1983-03-28, dnr P 1983:310, har Postverket hemställt om beslut beträffande ny organisation för verkets regionala förvaltning. I samband därmed anmäldes att den centrala administrationen (huvudkontoret) utreddes i en andra etapp. Postverket får i det följande redovisa resultatet härav och hemställa om vissa ändringar av huvudkontorets organisation.

Bakgrund

I ovannämnda förslag till ny regional organisation har Postens verksamhet och motiven för en fortsatt utveckling av den centrala och regionala organisationen beskrivits. Genom den huvudorganisation för Posten som beslutades av Riksdagen 1976 skapades en modern organisatorisk plattform som ger en god grund för fortsatt utveckling. Riksdagen tog då också närmare ställning till Postens uppgifter och mål (Prop 1975/76: 167 punkt 2.1, TU 1975/76: 26 och Rskr 1975/76: 365). Enligt Postverkets uppfattning bör den inriktning för Postens verksamhet som Riksdagen därmed lagt fast gälla också fortsättningsvis. De organisationsförändringar som föreslås i det följande ligger inom ramen härför.

Med utgångspunkt från vad Riksdagen sålunda uttalat kan Postens övergripande mål sammanfattas på följande sätt. — Som en överordnad förutsättning för Posten ligger dess samhällsuppgift,

att tillhandahålla en rikstäckande, effektiv postservice.

Inom ramen härför skall — Posten i Sverige bli ännu bättre på att effektivt och till konkurrenskrafti-

ga priser tillgodose företagens, andra organisationers och privatper-

soners totala behov av att hantera och att med andra utväxla brev och

lättgods samt betalningsförmedling.

Detta skall göras genom utnyttjande av Postens unika rikstäckande distributionsnät som når alla företag, organisationer och hushåll. — Postens samlade verksamhet skall vara lönsam så att långsiktigt ekono-

miskt oberoende garanteras. Även varje verksamhet riktad mot avgräns-

bara marknader/affärsområden skall vara lönsam eller planeras bli lön-

sam. — där så bedöms viktigt för Postens långsiktiga överlevnad, Posten bedriva

utvecklingsarbete inom områden där Posten kan ha naturliga förutsätt-

ningar.

Prop. 1983/84: 34 28

Starkare betoning av affärs- och marknadsorientering

I Postverkets förslag till ny regional organisation framhålls nödvändigheten av starkare betoning av marknadsinriktning och affärsmässighet. Posten måste bli ett ännu mer affärsorienterat företag och anpassa produkterna till en föränderlig marknads krav.

Posten påverkas av den allmänna konkurrensen inom betalningsförmedlingen och kundernas minskade behov av ”kontanter över disk”. Andra strukturförändringar i betalningsverksamheten kan innebära negativa effekter för bla kassaservicen och postgirot.

Det råder osäkerhet kring vad den teletekniska utvecklingen innebär för Postens största produkt — brevet. Distributionsrörelsens övriga produkter, paket, gruppreklam och massbrev blir än mer konkurrensutsatta.

Utvecklingen leder till att allt större del av Postens verksamhet utsätts för konkurrens från andra företag. Detta innebär att Posten måste ges tillfälle att arbeta på samma villkor som konkurrenterna och vara ett affärsorienterat företag framför att vara myndighet. En förutsättning blir då att verksamheten marknadsorienteras i ännu högre grad än vad som tidigare skett. Posten skall i denna utveckling utgå från vad Posten faktiskt blivit ålagd av staten.

I ett mer affärsorienterat postverk måste organisationen successivt anpassas. Syftet med en sådan organisationsanpassning är att — skapa ett affärsinriktat postverk som tillgodoser och utvecklar definiera-

de marknadsbehov. — skapa en resultatorienterad organisation där olika affärsområden kan

utvecklas efter sina förutsättningar — med utgångspunkt från marknadsutveckling och produkter fortlöpande

utveckla produktionsapparaten — skapa ledningsresurser som självständigt kan verka mot överordnade

mål — skapa klara, väl avgränsade ansvarsområden för maximal delegering,

som möjliggör snabba beslut och ökad motivation samt kortast möjliga

beslutsvägar — åstadkomma styrformer som på en gång medger en delegering av ekono-

miskt ansvar och tillgodoser kravet på övergripande styrning mot lön-

samhet totalt för Posten.

Två huvudaffärsområden

Med de ändringar som Regeringen medgivit inom ramen för de av Riksdagen 1976 fastlagda riktlinjerna för Postens huvudorganisation är Postens verksamhet centralt i dag indelad i tre rörelsegrenar, distributionsrörelsen, kontorsrörelsen och postgirorörelsen. Härmed har ett mer renodlat lönsamhetsansvar kunnat delegeras från verkschefen till rörelsegrens-

Prop. 1983/84: 34 29

cheferna och den centrala samordningen av marknads- och produktionsfrågorna gentemot linjeförvaltningen förbättrats.

I skrivelsen till Regeringen med förslag till ny regional organisation har Postverket närmare beskrivit Postens marknad och ekonomiska förutsätt-

ningar (sid 3—7 i Postverkets förslag).

Som framgår härav omfattar den marknad Posten arbetar med alla människor, företag och organisationer i Sverige. Den övervägande delen av intäkterna kommer från ett begränsat antal stora kunder. Posten har hos dessa en mycket stor fördel framför konkurrenterna, nämligen det riks-

täckande nätet som gör det möjligt att snabbt nå alla. Det bör vara utifrån denna generella marknadsuppfattning som den långsiktiga styrningen av

Postens totala resurser sker. oe

Inom Posten har vi med hjälp av externa konsulter företagit en analys av de framtida kraven på den centrala organisationen med utgångspunkt från

marknadens behov. Analysen visar entydigt att vår kompetens och våra

resurser för affärsutveckling måste förstärkas såväl inom distributions-

rörelsens som betalningsförmedlingens område. En kraftsamling mot

marknads- och produktutveckling måste göras om vi framgångsrikt skall kunna svara upp mot kundernas ständigt förändrade behov. Det har lett

fram till slutsatsen att affärsverksamheten centralt bör indelas i två huvudaffärsområden, nämligen ett för försändelser- och lättgodshantering motsvarande i huvudsak nuvarande distributionsrörelsen, samt ett för betalningsförmedling där nuvarande kontorsrörelsen och Postgirot bildar ba-

sen.

Redan 1 den nuvarande centrala organisationen har genom indelning i rörelsegrenarna hänsyn tagits till att Postens betalningsförmedlingsverksamhet är artskild från den fysiska hariteringen av försändelser och lättgods. Sammanslagningen av kontorsrörelsen och Postgirot till ess huvudaffärsområde för betalningsförmedling markerar Postens vilja att möta den hårdnande konkurrensen genom att än starkare integrera Postgirot med Postens rikstäckande servicenät (postkontor och lantbrevbärare). Detta är väsentligt för att även fortsättningsvis kunna hålla en fullgod kassa- och glesbygdsservice.

Varje huvudaffärsområde föreslås få resultatansvar, som i sin tur kommer att fördelas till ett definierat antal affärsområden.

Varje huvudaffärsområde skall ansvara för

— mål och strategier (i samklang med Postens överordnade mål) — organisation

— produkt- och produkttionsteknisk utveckling — övergripande marknads- och säljplanering

— ekonomisk planering och kontroll — administration —- information och sales promotion

Huvudaffärsområdena samordnas i en företagsledning.

Prop. 1983/84: 34 30

Uppbyggnad av huvudkontoret

Den starka affärsorientering av den centrala administrationen som redovisats i det föregående för med sig en ändrad syn på hur huvudkontoret skall organiseras. Det måste anpassas efter affärernas, dvs huvudaffärsområdenas behov. Administrationen måste inriktas mot huvuduppgiften att driva Posten som ett lönsamt företag enligt de mål som tidigare redovisats.

Detta betyder att det utredningsarbete som måste inledas beträffande den centrala administrationen bla bör inriktas mot följande utgångspunkter. 1 Verkschefens behov av en företagsledningsstab som i huvudsak bereder

frågor av policykaraktär, exempelvis överordnad personalpolicy, eko-

nomisk planering och kontroll samt information, tillgodoses. 2 Behovet av samordning av utvecklingen av sådan ny affärsverksamhet

inom ramen för av statsmakterna fastlagda mål som inte sker i anslutning

till huvudaffärerna, tillgodoses. 3 Samordning av administrativa servicefunktioner som är gemensamma

för hela Posten med utgångspunkt från främst huvudaffärsområdenas

och regionernas behov. 4 Kraven på revision av verksamheten skall tillgodoses.

Lednings- och styrformer

Utgångspunkten för ledningen i Posten är en stark betoning på målstyrning och resultatansvar. Bildande ev de två huvudaffärsområdena medger en delegering av ansvar för resultat i Posten. För att skapa förutsättningarna för denna målstyrning och säkerställa det kontrollbehov som uppstår som en följd av denna inriktning av Postens styrning har redan initierats utveckling av därför ändamålsenliga styr- och redovisningssystem.

Ansvaret för den långsiktiga utvecklingen av Posten kräver en strategisk/långsiktig planering, där hot och möjligheter indentifieras, alternativa handlingsvägar skisseras och där resurser satsas på praktisk utveckling av idéer, försöksverksamhet etc. Det är en uppgift för huvudkontoret att svara för att en samordnad sådan verksamhet bedrivs i Posten.

Den övergripande policymässiga styrningen av verksamheten sker i relationen verkschef — regionchefer. |

Den för Posten samlade budgeten fastställs av verkschefen.

Den löpande affärsmässiga styrningen gentemot regionerna sker i huvudaffärer/delaffärer. Detta innebär en stark uppmärksamhet på utvecklingen för Postens olika produkter, försäljningsutveckling, servicegrad och kostnadsutveckling. Styrningen sker i resultattermer för varje huvudaffär/ delaffär och för varje region i intäkts/kostnadstermer i kombination med mål för servicegrad, personalutveckling m m.

Regionchefen har beslutsansvar inom ramen för givna mål och överens-

kommen budget och ett totalansvar för att all verksamhet inom regionen

bedrivs effektivt. I detta ligger exempelvis att intäktsutvecklingen och produktivitetsutvecklingen blir god, att lokala produkter är lönsamma och

att personalutvecklingen bedrivs så att den leder till hög effektivitet.

Regionchefernas ekonomiska ansvar definieras som ett ansvar för att

uppnå de mål som fastställts för verksamheten. Målen sätts i termer av

förändringar av olika slag för marknad och försäljning, produktivitet, service, . organisation och personal. Styrande för affärsverksamheten och

servicen inom regionen blir sålunda de ekonomiska och andra mål, som fastställs för varje region. Regionerna är i produktivitets- och försäljningshänseende ansvariga inför resp huvudaffärsområde att uppsatta mål nås. Det är också huvudsakli-

gen i marknads- och produktionssystemfrågor som samverkan kontinuerligt måste ske mellan huvudkontoret och regionkontoren, medan region-

kontoren i övriga avseenden, exempelvis i personalfrågor, har kompetens

och resurser för att i princip fungera självständigt inom fastlagda ekono-

miska mål. Regionerna kan genom sin geografiska konstruktion främst byggd på Postens transport- och sorteringsstruktur agera mycket självstän-

digt vilket också varit kravet vid regionindelningen.

Genomförande

Postverket avser att genomföra organisationsförändringen av huvudkontoret successivt med start den I januari 1984.

Liksom i fråga om den regionala organisationen avser Postverket åter-

komma i särskild ordning beträffande de ändringar av högre tjänster och av Postverkets instruktion som erfordras.

MBL-förhandlingar har skett. Enighet har uppnåtts.

Beträffande personella och ekonomiska konsekvenser av organisations-

ändringen vill Postverket hänvisa till den redogörelse som lämnats i försla-

get till ny regional organisation. |

Hemställan

Postverket hemställer om beslut för tillämpning from 1984-01-01 att de

nuvarande tre rörelsegrenarna distributionsrörelsen, kontorsrörelsen och postgirorörelsen förändras till två huvudaffärsområden i enlighet med ovan beskrivna principer. Postverket kommer sedan utredningsarbetet slutförts

att redovisa den nya organisationen för Regeringen.

Postverkets beslut i detta ärende har fattats i Postverkets styrelse avordföranden generaldirektör Zachrisson och styrelseledamöterna Back,

Signell och Virding. Styrelseledamoten Lidgard deltog ej i beslutet. Personalföreträdarna Gustafsson och Helmsjö deltog ej i beslutet med hänsyn till att MBL-förhandlingar fördes i särskild ordning. Föredragande har

Prop. 1983/84: 34 | 32

varit personaladministrative direktören Ställvik. Dessutom har driftdirek-

tör Klevborn, ekonomidirektör Sandgren, postgirodirektör Nilsson, post-

direktör Sandrén och direktör Feuk närvarit.

Bertil Zachrisson

Stig Ställvik

Prop. 1983/84: 34 33

Bilaga 5

a

Sammanfattning av Postverkets förslag till regional organisation

Posten är ett av Sveriges största serviceföretag med huvuduppgiften att

svara för landets postservice inkl postgiroverksamheten. Posten mark-

nadsför transport och distribution av meddelanden och lättgods samt betalningsförmedling. Samtliga tjänster är utsatta för hård konkurrens. Detta

gäller även den tjänst som faller inom postmonopolet — brevtjänsten. Det är därför väsentligt för Posten att förmågan till marknadsanpassning och till effektivitet i produktutveckling och produktion är hög. För detta krävs att Postens kompetens, resurser och interna organisation successivt ut-

vecklas och förnyas, såväl centralt som i linjeorganisationen.

Postens nuvarande administrativa organisation fastställdes i mitten av 70-talet. Viktiga utgångspunkter var att åstadkomma en starkare marknadsinriktning och ökad förmåga till anpassning av arbetsorganisationen samt ett mer uttalat ekonomiskt ansvar på cheferna i den lokala organisa-

tionen, där den direkta påverkansmöjligheten på intäkter och kostnader finns. Detta skulle i förening med en ökad delegering leda till snabbare och mer verksamhetsförankrade beslut till fördel för såväl kunder som Postens

personal.

Organisationsändringarna var betydande. Särskilt gällde detta den lokala organisationen, där antalet förvaltningsenheter (postområden) mins-

kade kraftigt, nämligen från ca 160 till 59. Huvuddelen av resurserna för

rationalisering överfördes från regionförvaltningarna till postområdena

och en lokal marknadsfunktion byggdes upp. De sju regionförvaltningarna minskades resursmässigt och fick en väsentligt ändrad roll — att inom ramen för ett resultatansvar styra postområdena ekonomiskt, främst via planer och budget. En omfattning delegering och decentralisering från central till regional och lokal nivå ägde rum. Även den centrala förvaltningens organisation ändrades i betydande utsträckning. Senare har ytterligare justeringar företagits.

Posten förutses under hela 1980-talet komma att ställas inför fortsatta stora krav på förnyelse. Den utveckling från myndighet till marknadsinrik-

utgjort ett viktigt steg, måste därför med kraft drivas vidare och fullföljas. I denna process spelar den regionala och lokala administrationen en avgö-

rande roll. |

En utvärdering av den nuvarande administrativa organisationen har gett vid handen att den i stort motsvarat ställda krav men att tiden är mogen för ett nytt och betydande utvecklingssteg, varvid det är angeläget att förbätt-

ra ansvarsrelationerna och påverkansmöjligheterna mellan den regionala

och lokala nivån.

Prop. 1983/84: 34 34

I detta syfte har en intern utredning genomförts under 1981-1982 och varit föremål för breda diskussioner inom Posten. Detta har lett fram till en klar och väl förankrad uppfattning att ett alternativ med ett 25-tal regioner utanför Storstockholmsområdet bör bilda grunden för Postens framtida

linjeorganisation. Uppbyggnaden av denna skall utgå från den lokala admi-

nistrationen för att ytterligare öka marknadsinriktning och affärsmässighet

där detta får bäst effekt, nämligen där Posten har sin marknad och produktion. Kravet på en effektiv styrning av regionerna och på ett marknads-

och produktionsmässigt underlag för att motivera kvalificerade administrativa resurser för försäljning, ekonomi osv har medfört att antalet enheter (regionkontor) föreslås bli 25. |

Som en naturlig följd kan de nuvarande sex regionförvaltningarna utanför Stockholm smältas samman med postområdesförvaltningen på samma

ort till ett regionkontor. På cheferna för de nya enheterna läggs ett resultatansvar direkt under verkschefen.

För Storstockholmsområdet (nuvarande Stockholms region) har en något avvikande organisation valts. Här ombildas sex av de nuvarande

postområdena, som har förutsättningar genom storleken på marknad och

produktion att bygga upp en fullkompetent administration, till regioner.

Utanför regionindelningen men med samma organisatoriska ställning som regionkontor ligger postterminalerna Stockholm Ban och Tomteboda. För

samordning av postverksamheten inom Storstockholmsområdet bildas en

särskild Stockholmsenhet ingående i huvudkontoret. Dess chef är resultat-

ansvarig inför verkschefen och de åtta regioncheferna i sin tur inför chefen

för Stockholmsenheten.

Den nya regionindelningen i landet (utanför Storstockholm) bygger på

att regionorten normalt skall utgöras av en större ort med stort kundunderlag och omfattande postal produktion. En viktig utgångspunkt är också

Postens transport- och sorteringsstruktur. Vidare bör regionindelningen om möjligt anknyta till övrig adrainistrativ indelning i samhället och till

indelningen i näringsgeografiska områden.

Den föreslagna organisationen är en vidareutveckling av den nuvarande

organisationen. Motiven att i betydande utsträckning decentralisera verk-

samhet och delegera beslut och ansvar till lokal nivå samt att minska direktstyrningen genom övergång till målstyrning kvarstår. De postområ-

den, som inte kommer att bilda egna regioner, kommer att ingå som

postområden i de nya regionerna. Postområdeschefen blir delresultatansvarig inför regionchefen. Postens centrala förvaltning får i framtiden en mer uttalad utvecklingsoch planeringsroll. Den namnändras till huvudkontoret. Dess uppgift är att

biträda verkschefen i den övergripande styrningen av verket och ansvara för den övergripande marknads-, produkt-, produktions- och kompetensutvecklingen. -

Organisationsförändringen syftar inte i första hand till att uppnå en total

Prop. 1983/84: 34 35

resursminskning i administrationen utan snarare till att uppnå ett bättre utnyttjande och en större effektivitet genom bättre styrning av resurserna och en höjd kompetens inom regionerna. Detta beräknas på sikt kunna ge effektivitetsvinster.

Övergångsvis kan ett personalöverskott uppstå inom den administrativa

personalgruppen på de nuvarande regionorterna utanför Stockholm. Överskottet bedöms dock inte bli större än att det på sikt kommer att försvinna genom naturlig avgång och annan personalrörlighet i kombination med olika personalutvecklingsåtgärder.

Posten avser att genomföra den nya organisationen under en tvåårsperiod med början den 1 januari 1984. En strävan måste vara att genomförandet sker så snabbt som möjligt men tidpunkten kan komma att variera över landet, bla med hänsyn till den utvecklingsprocess som krävs för att uppnå acceptans och motivation för förändringarna och för att bygga upp erfor-

derlig kompetens för nya och ändrade arbetsuppgifter.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983