1984/85:177

Skr. 1984/85:177

Regeringens skrivelse

1984/85: 177

med överlämnande av allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelses

årsredovisning;

beslutad den 11 april 1985.

Regeringen överlämnar till riksdagen enligt bifogade utdrag av regeringsprotokoll allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelses årsredovisning för år 1984. På regeringens vägnar OLOF PALME

HANS GUSTAFSSON

I Riksdagen 1984/85.1 saml. Nr 177

Skr. 1984/85: 177 2

Utdrag FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1985-04-11

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden I. Carlsson, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Boström, Bodström, Göransson, Dahl, R. Carlsson, Thunborg, Wickbom.

. Föredragande: statsrådet Gustafsson

Skrivelse till riksdagen med överlämnande av allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelses årsredovisning

I enlighet med riksdagens beslut skall en årlig redovisning av allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelses placeringar och övriga verksamhet lämnas till riksdagen (NU 1974: 37, rskr 253).

Fjärde fondstyrelsen har den 19 mars 1985 till regeringen överlämnat årsredovisning för år 1984 som innehåller verksamhetsöversikt, förvaltningsberättelse med resultaträkning och balansräkning samt revistonsberättelse. I årsredovisningen har tagits in tabeller som visar fondens värdepappersinnehav per den 31 december 1984. Av redovisningen framgår att nettoresultatet år 1984 uppgick till 502,4 milj. kr. mot 1009.2 milj. kr. för år 1983. I den aktuella redovisningen har också ett realt resultat beräknats genom att årets nettoresultat har minskats med ej realiserade förluster. Det då erhållna nominella resultatet har sedan belastats med det belopp som åtgår för att bibehålla köpkraften hos det totala fondkapitalet vid årets början. Det reala resultatet av 1984 års verksamhet blir då -563 milj. kr. att jämföra med 2210,3 milj. kr. 1983.

Av fondens rörelseöverskott har fondstyrelsen enligt de regler som gäller från år 1984 (prop. 1983/84: 50, FiU 20, rskr 122, SFS 1983: 1092) att överföra ett belopp motsvarande tre procent av nuvärdet av förvaltade medel till de övriga fondstyrelserna som bidrag till pensionsbetalningarna. För år 1984 utgör bidraget 103,3 milj. kr. mot 115,5 milj. kr. år 1983 enligt då gällande regler.

I verkställande direktörens översikt över fondens verksamhet år 1984 konstateras att fonden inte uppfyllt reglementets reala avkastningskrav. En jämförelse med i första hand utvecklingen av aktieindex visar emellertid att resultatet tack vare omplaceringar i aktieportföljen och en viss ökning av likviditeten ändå är tämligen gott. Samtidigt som totalindex

Skr. 1984/85: 177 3

sjunkit med drygt 12 96 inskränker sig minskningen i fondkapitlet till knappt 5 4.

En nyhet för fonden år 1984 är placeringar i utländska aktier. Sådana

placeringar får uppgå till högst en procent av de medel som styrelsen förvaltar. Syftet har varit att skaffa ett hjälpmedel vid placeringar i stora. internationellt inriktade svenska företag. Kontakterna med några interna-

tionella mäklarfirmor ger fonden tillgång till dessa mäklarföretags bedömningar av svenska storföretag och deras konkurrenter samt analyser av viktiga branscher i ett internationellt perspektiv. Ett annat skäl till fondens

behov av kontakter med internationella mäklare är Stockholmsbörsens

ökande internationalisering.

Fonden har under år 1984 lyft de sista 150 milj. kr. inom ramen för riksdagens beslut år 1981 om överföring av medel till fjärde fondstyrelsens förvaltning. Därmed har fjärde fondstyrelsen sedan sin tillkomst år 1974

tillförts sammanlagt 1850 milj. kr. För att fonden skall kunna bibehålla sin

andel av aktiemarknaden, fortsätta sina satsningar på icke börsnoterade företag och lämna riskkapitaltillskott till kooperativa företag gjorde fondstyrelsen under året en framställning till regeringen om ytterligare överföringar från första-tredje fondstyrelserna. Riksdagen beslöt i december 1984

(prop. 1984/85:65, NU 10, rskr 84, SFS 1984: 1034) att rambeloppet för överföringar till fjärde fondstyrelsen skulle höjas med 500 milj. kr. till 2350

milj. kr. fr.o.m. den 1 januari 1985.

Regeringen har tidigare denna dag på föredragning av chefen för social-

departementet fastställt balansräkningen.

Jag hemställer att regeringen överlämnar årsredovisningen till riksda-

gen.

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

Skr. 1984/85: 177 5 ALLMÄNNA PENSIONSFÖNDEN Bilaga Fjärde fondstyrelsen

ÅRSREDOVISNING 1984

Skr. 1984/85: 177 6

1984 I SAMMANDRAG

= Fonden lyfte de sista 150 mkr grundkapital av 1.850 mkr som tilldelats fonden sedan dess tillkomst 1974. Riksdagen fattade i cecember beslut om ytterligare 500 mkr som är tillgängliga

fr om 1985.

- Fonden köpte värdepapper för 1.376 mkr och sålde värdepapper för 1.316 mkr. Engagemangen i icke börsnoterade företag ökade kraftiot. I andrahandsmarknaden nettosåldes värdepapper för ca 100 mkr.

- Fondens fem största engagemang var vid årsskiftet Volvo, Astra, Electrolux, ASEA och Pharmacia, som med ett sammanlagt marknadsvärde på 2.065 mkr svarade för ca 4098 av portföljvärdet.

- Fonden genomförde för första gången placeringar i utländska aktier. Den utländska portföljen - för vilken ramen f n är 30 mkr = utgör ett hjälpmedel vid fondens placeringar i internationellt inriktade svenska storföretag.

- Aktiekurserna sjönk med drygt 122. Fondens kapital (justerat för tillskottet på 150 mkr och avkastningen på detta) minskade med knappt 55. Ett index för enbart fondens värdepappersportfölj visar en minskning med drygt BXk.

- Det nya resultatkravet, 325 realt, uppfylldes inte 1984. Över en längre tidsperiod har fonden med god marginal uppfyllt kravet.

= Nuvärdet av grundkapitalet (= tillskotten uppräknade med konsumentprisindex) var vid årsskiftet 3.545 mkr. Fondkapitalet till marknadsvärden utgjorde samtidigt 6.115 mkr.

Skr. 1984/85: 177 7

VD-UÖVERS IKT

1984 var det första året på flera år som aktiekurserna mätta med totalindex

sjönk från årsskifte till årsskifte. Det är en utveckling som kan te sig

beklaglig för en institution som har till uppgift att förvalta en aktieportfölj och som naturligtvis helst ser en kontinuerlig kursuppgång. Men efter en lång period av exempellös kursstegring - från hösten 1980 fram till februari 1984 hade den genomsnittliga kursnivån mer än fyrdubblats - är det naturligt och kanske inte enbart till nackdel att trenden bryts. Vad som skett hittills under 1980-talet är en välmotiverad och nödvändig omvärdering av aktier som placeringsobjekt, på vilken lagrats effekterna av en konjunkturuppgång med betydande resultatförbättringar i företagen. Det är uppenbart att en sådan utveckling inte kan fortsätta i oändlighet.

Börsuppgången har möjliggjort en rekordstor tillförsel av nytt riskkapital till företagen. Under femårsperioden 1980-84 uppgick nyemissioner (av aktier, konverteringslån och optionslån) och nyintroduktioner på marknaden till sammanlagt över 30 miljarder kronor. Detta har inneburit en förstärkning av soliditeten och en breddning av den finansiella basen för framtida expansion i många företag. Men marknadens resurser har tagits i anspråk också för finansieringsoperationer av mer diskutabelt värde. I några fall har emissioner genomförts huvudsakligen i syfte att möjliggöra förändringar av inflytandet i näringslivet eller för att uppnå skattefördelar. En tillnyktring av marknaden bör innebära att de fundamentala lönsamhetskraven på företagen får större spelrum i emissionssammanhang.

Ett drag i marknadsbilden 1984 har varit emissioner och nyintroduktioner som lett till ett ökat korsägande företagen emellan. Man kan ha olika uppfattningar om den optimala ägarstrukturen i börsföretagen - om en sådan över huvud taget finns - och om hur ägarrollen bör utövas. Men att det finns en ägarroll i företagen är klart, lika väl som det finns en styrelseroll och en roll för den verkställande ledningen, Det är oroväckande om ägarrollen elimineras eller väsentligt försvagas och därmed övertas av styrelsen/ företagsledningen. Ett "oberoende" företag ter sig inte som något eftersträvansvärt mål.

Skr. 1984/85: 177 8

Även om fjärde AP-fondens resultat 1984 med traditionella, nominella redovisningsmetoder kan te sig tillfredsställande, har fonden inte uppfyllt reglementets reala avkastningskrav. Men om man jämför med förutsättningarna - dvs i första hand jämför med utvecklingen av aktieindex - kan man konstatera att resultatet tack vare omplaceringar i aktieportföljen och en viss ökning av likviditeten ändå är tämligen gott. Samtidigt som totalindex sjunkit med drygt 125 inskränker sig minskningen i fondkapitalet (korrigerat för årets tillskott av grundkapital och avkastningen på detta) till knappt 59.

Huvuddelen av det belopp som fonden 1984 placerat i nyemissioner har gått

till icke noterade företag. Sedan 1980, då fonden för första gången satsade

pengar i ett icke börsnoterat företag, har fondens insatser av riskkapital till mindre och medelstora företag uppgått till drygt 250 mkr. Det är en mindre del av fondens resurser, men sett i relation till den sektorn av marknaden är det ett betydande belopp från en enda institution. Även efter

tillkomsten av en snabbt expanderande OTC-lista och ett växande antal

placerare med inriktning på små och medelstora företag har fonden här en .viktig roll att spela. Det ekonomiska utfallet hittills av denna verksamhet är gott. Risknivån är emellertid högre än i fråga om börsnoterade företag,

och fonden får givetvis vara beredd på att det kan komma att inträffa

förluster.

En nyhet för fonden 1984 är placeringar i utländska aktier. Syftet med dessa har inte varit att söka nya marknader (ramen för placeringar i utländska värdepapper är f n ca 30 mkr) utan att skaffa ett hjälpmedel i den del av fondens verksamhet som är av avgörande betydelse för fondkapitalets utveckling, nämligen fondens engagemang i stora, internationellt inriktade svenska företag. Tack vare kontakterna med några internationella mäklarfirmor får fonden tillgång till dels dessa mäklarföretags bedömningar av svenska storföretag och deras konkurrenter, dels analyser av viktiga branscher i ett internationellt perspektiv. Ett annat skäl till fondens behov av kontakter med internationella mäklare är Stockholmsbörsens ökande internationalisering. En växande andel av aktierna i de svenska börsföretagen är utlandsägd. I vissa fall sätts kursen på dessa aktier - åtminstone tidvis - snarare på utländska börser än i Stockholm. Fonden får nu omedelbar tillgång till mäklar företagens marknadsbedömningar och kan i sitt agerande i andrahandsmarknaden nyttiggöra denna information.

Skr. 1984/85: 177 9

Fonden har under 1984 lyft de sista 150 mkr inom ramen för riksdagens beslut 1981 om överföring av medel till fjärde fondstyrelsens förvaltning. Därmed har fjärde AP-fonden sedan sin tillkomst 1974 tillförts sammanlagt 1.850 mkr. För att fonden skall kunna bibehålla sin andel av aktiemarknaden, fortsätta sina satsningar på icke börsnoterade företag och lämna riskkapitaltillskott till kooperativa företag gjorde fondstyrelsen under året en framställning till regeringen om ytterligare överföringar från första - tredje AP-fonderna av storleksordningen 175 mkr per år de närmaste åren, Riksdagen beslöt i december 1984 att rambeloppet för överföringar till fjärde AP-fonden skulle höjas med 500 mkr till 2.350 mkr fr o m den 1 januari 1985.

Stockholm i januari 1985

Sten Wikander

tl Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 177

Skr. 1984/85: 177 10

AKTIEMARKNADEN 1984

De indexserier som illustrerar aktiemarknadens kursutveckling nåude 1 februari sin hogsta nivå hittills. Kulmen intraffade efter flera års nästan oavbruten kursuppgång. Under denna tid har Stocknolms fondbors omsattningsmassigt utvecklats till en av de tio storsta borserna internationellt sett. Ett stort antal nya företag har inneourit en breddning av placeringsunderlaget. Antalet institutionella aktorer på marknaden såväl svenska som utlandska - har ökat. En rad nya finansieringsinstrument har tillkommit, och det ter sig alltmer befogat att tala om en riskkapitalmarknad snarare an en aktiemarknad, Med den beskrivna utvecklingen har borsens primära uppgift - att oka tillgången på nytt riskvilligt kapital för näringslivet - fått en betydelse som man knappast trodde vara mojlig för bara några få år sedan.

| DIAGRAM 1

in I

Diagram 1 visar utvecklingen av Veckans Affärers totalindex (hogsta resp lägsta noteringar månadsvis) 1982 och 1983 samt av totalindex och index för några av de viktigaste delbranscherna 19864.

Totalindex sjonk 1 fjol från årsskifte till årsskifte med drygt 122 (föregående år +657). Från toppläget 1 februari sjönk kurserna under

våren med drygt 158. Efter en viss återhämtning under sommarmånaderna

fortsatte den vikande kursutvecklingen under hosten.

Sedan oktober 1980, då kursuppgången satte in efter en lång stagnationsperiod under senare delen av 70-talet, har kurserna fram till årsskiftet 1984/85 1 det närmaste fyrdubblats.

De flesta branschindexserierna utvecklades under 1984 i stort sett parallellt med totalindex. Sålunda sjönk index för de "tunga" branscherna verkstader, kemisk industri, skogsindustri, förvaltningsbolag, övriga företag och banker alla med 11-175. För metall- och bruksföretag noterades en uppgång med 165. Aven handelsföretagen (-32) och fastighets- och byggföretagen (-57) utvecklades bättre än totalindex. Årets förlorare blev grupperna utvecklingsbolag och rederier som tappade mer än en tredjedel resp nära hälften av sina marknadsvärden. Bakom indexsiffrorna döljer sig självfallet betydande skillnader mellan individuella företag.

Skr. 1984/85:177 U|

I ett treårsperspektiv har branschen kemisk industri, som bl a omfattar läkemedelsforetagen Astra och Pharmacia samt det under året uppköpta KemaNobel, utvecklats 1407 battre an totalindex. Som framgår av diagremmet ligger indexserien för kemiforetagen på en nivå klart över de andra indexserlierna.

Den registrerade aktieomsättningen vid Stockholms fondbörs (AI- och Alllistorna) sjönk från 75,8 mar 1983 till 70,5 mdr 1984. Eftersom kursnivån i genomsnitt steg mellan åren minskade omsättningshastigheten ännu mer. Det förefaller troligt att införandet av omsättningsskatt på värdepapper och höjningen av courtagesatserna från halvårsskiftet haft en dämpande effekt på omsättningen och därmed på marknadens likviditetsskapande funk. tion. I aktiehandeln med utlandet har de okade transaktionskostnaderna påverkat omsättningen negativt. En intressant iakttagelse är att den registrerade omsättningsvolymen visade en stigande tendens i jämförelse med Fföre-

gående år under årets sista, kursmässigt svaga månader. för de icke offi-

ciellt noterade aktierna (främst OIC-listan och den 3 k väntelistan) föreligger ingen omsättningsstatistik. Sannolikt har volymutvecklingen dock varit gynnsam på grund av de många introduktionerna under året.

Under Fjolåret utvecklades kurserna på Stockholmsbörsen väsentligt sämre än aktiekurserna på flertalet utlandsbörser. Förhållandet var det omvända under de tre närmast föregående åren. Enligt tidskriften Capital Internationals index för 20 större börser steg kurserna under 1984 med 1 genomsnitt två procent (föregående år 185). Tabellen nedan visar tendensen för ett urval viktigare utländska börser.

PROCENT

Skr. 1984/85: 177 12

Förvantningarna på börsföretagen sådana de avspeglades 1 den allmanna kursnivån 1 början av året låg på en mycket hog nivå. Tidvis översteg det totala marknadsvärdet på börsbolagen 1205 av bolagens justerade egna kapital, och direktavkastningen låg på ca två procent. I ett sådant kursläge är marknaden mycket känslig.

Den främsta orsaken till de höga kurserna var sannolikt den internationella högkonjunkturen som i kombination med devalveringen i oktober 1982 förbättrat lönsamheten för svenska företag. Det bör framhållas att denna högre lönsamhet tillsammans med tillförseln av nytt riskkapital medfört att soliditeten för börsföretagen steg för andra året i rad, vilket inte inträffat under de senaste årtiondena. Successivt dämpade inflationsförväntningar och därmed lägre avkastningskrav var en annan viktig faktor som i sig bort verka positivt på kurserna.

Under året balanserades efterfrågan på nytt riskkapital bättre än tidigare av en likvidisering av marknaden på grund av ett antal företagsuppköp och strukturaffärer. Allemansfonderna, som från april ersatte skattefondsparandet, och beslutet att införa löntagarfonder bör åtminstone i teknisk mening ha haft en kursstödjande effekt på kort sikt. Utlandet tycks under året som helhet ha tillfört marknaden ca 1,5 mdr kr, efter att under första halvåret ha nettosålt svenska aktier.

Beslutet om förbud mot utdelningshöjningar 1985, som infördes i april i samband med det allmänna prisstoppet, och en tilltagande oro över den svenska kostnadsutvecklingen bidrog troligen till att successivt dämpa Kurserna. En annan negativ faktor var sannolikt de första tecknen till avmattning i den internationella konjunkturen, som visade sig under höstmånaderna.

I de närmast föregående årsberättelserna för fonden har sambandet mellan

aktiekurser och emissionsvolymer understrukits. Detta samband - som är ett uttryck för andrahandsmarknadens betydelse för näringslivets riskkapitalförsörjning - har gällt även 1984 och illustreras i diagram 2.

DIAGRAM 2

Skr. 1984/85: 177 13

Företagens efterfrågan på nytt riskkapital var fortsatt hög under året. Den totala emissionsvolymen översteg 14 mdr. Efter avdrag för den del av de kombinerade emissionerna som i realiteten finansieras av den långa kapitalmarknaden uppgick det egentliga riskkapitaltillskottet till drygt 9 mdr, vilket innebär en tillbakagång med halvannan miljard jämfört med 1983. Nyemissionerna av aktier i marknadsbolag minskade till 4,4 mdr (6,4 mdr). Den utländska andelen av detta belopp minskade till 0,4 mdr, vilket motsvarar ungefär en tiondel av föregående års volym. Däremot

ökade den svenska andelen markant till drygt 4 mdr (2,9 mdr). Av det to-

tala riskkapitaltillskottet svarade konverteringslån för knappt 0,4 mdr.

Under året genomfördes inte mindre än 27 emissioner av förlagslån förenade med optionsrätter att teckna aktier (optionsrätter innebär en rätt att i

framtiden teckna nya aktier) och ett förlagslån (i Patricia) som kombi-

nerades med optioner (optioner innebär rätt att i framtiden förvärva redan utelöpande aktier). Riskkapitaldelen av dessa emissioner kan uppskattas till drygt 1,5 mdr. Framgången för dessa instrument berodde till stor del på skatteregler, som ändrades i slutet av året.

Marknaden tillfördes under året 63 nya företag, som noterades på olika listor. Dessa nyintroduktioner översteg 3,2 mdr i värde. Fem bolag upphörde att vara börsbolag. Ett börsbolag - Saléninvest - gick i konkurs.

Under året har marknadens spelregler kommit i fokus på grund av ett antal :' uppmärksammade affärer. På frivillig väg har s k uppflaggningsregler börjat tillämpas. Stockholms fondbörs har inlett arbete på en etisk kod för sina medlemmar. En ny och omarbetad insiderlagstiftning har också aviserats.

Skr. 1984/85: 177 14

FONDEN 1984

Crundkapitalet

Crundkapitalet har under 1984 ökat med 150 mkr genom överföring i augusti från Fförsta-tredje AP-fonderna. Det uppgick därmed vid årets slut till nominellt 1.850 mkr. Detta är det belopp som sammanlagt överförts till fjärde fondstyrelsens förvaltning sedan fondens tillkomst 1974. Nuvärdet av grundkapitalet (d v s summan av de successiva tillskotten av grundkapital, uppräknade med konsumentprisindex fram till december 1984) utgjorde 3.545 mkr. Det uppindexerade grundkapitalet är basen för reglementets direktavkastningskrav (= återbetalning till första-

tredje AP-fonderna).

Värdepappersport föl jen

Förändringarna i fondens värdepappersportfölj under 1984 har sammanfattats i nedanstående tabell med jämförelsetal för 1983 (belopp i mkr):

KÖP FÖRSÄLJNINGAR NETTOPLACER INGAR

(marknadsvärden) | (likviditetseffekt)

1984 = 1983 11984 1983 1984 1983 SVENSKA VÄRDEPAPPER

i nyemissioner/nyintrod

duktioner, noterade

(I ovanstående tabell liksom i följande tabeller förekommer det att totalsummor på grund av avrundningar inte överensstämmer med summan av delposter-

na).

Skr. 1984/85: 177 IS

Medan köp och försäljningar under 1983 resulterade i nettoförsäljningar på ca 50 mkr, medförde placeringsverksamheten 1984, främst på grund av kraftigt ökade placeringar i nyemissioner i icke noterade företag, totalt sett nettoköp med ungefär samma belopp. I andrahandsmarknaden har fonden liksom 1983 nettosålt värdepapper. En nyhet för 1984 är placeringar i utländska värdepapper (se sid 0).

I fondens balansräkning är värdepappersinnehavet upptaget till anskaffningsvärde. Om försäljningarna redovisas till historiska anskaffningsvärden (i stället för som i tabellen till marknadsvärden) uppgick de totala försäljningarna till "03 mkr (987 mkr). Den stora skillnaden mellan marknadsvärden och anskaffningsvärden består av netto realisationsvinster. Mätt i anskaffningsvärden har värdepappersinnehavet under året ökat med

472 mkr (935 mkr) till 3.109 mkr.

Omsättningen i fondens värdepappersportfölj har under 1984 varit lägre än 1983, både 1 absoluta tal och relativt sett. I omsättningssiffrorna ingår, förutom omplaceringar i portföljen och några enskilda större affärer, omfattande arbitrageaffärer mellan konverteringslån och aktier, olika aktieserier, fria resp bundna aktier etc. Genom dessa affärer bidrar fonden till att effektivisera marknaden och förbättra dess likviditetsskapande funktion. Bl a på grund av den omsättningsskatt på värdepapper som infördes fr om den 1 januari 1984 har fondens arbitrageaffärer minskat betydligt jämfört med 1983. Fondens affärer i andrahandsmarknaden (genomsnitt av köp

och försäljningar) utgjorde 1984 ca 1,72 (ca 2,55) av den officiella

börsomsättningen.

Vid slutet av 1984 ingick totalt 58 företag (57 företag) i fondens svenska portfölj. Antalet noterade företag har minskat, medan antalet icke noterade företag fortsatt att öka.

ANTAL FÖRETAG

Noterade 1) Icke noterade 2): Summa

Enbart aktier 35 (37) 10 (4) 45 (41)

Aktier och konverteringseller optionslån 5 (7) : 6 (6) 11 (13)

Övrigt 3) 212) - (VV 2 (3)

Summa 42 (46) 16 (17) 58 (57) 1) Formellt börsnoterade eller på annat sätt noterade. 2) Några engagemang i onoterade företag är av tekniska skäl formelit uppdelade

på två juridiska personer. I tabellen liksom i det följande redovisas sådana

fall som ett företag. 3) tnbart konverteringslån resp optionsrätter (1984); enbart konverterings-

eller optionslån (1983).

Skr. 1984/85: 177 16

Utöver de svenska företag som redovisas i tabellen ovan hade fonden vid det senaste årsskiftet aktier i 15 utländska företag, varav tre tyska, fem japanska, sex amerikanska och ett belgiskt.

Mätt efter storleken av engagemangen i de enskilda företagen (svenska värdepapper, marknadsvärden, aktier och andra riskkapitalinstrument sammantagna) fördelade sig värdepappersportföljen vid utgången av 1984 på följande sätt:

Engagemang, mkr Antal företag Totalt belopp

Denna tabell liksom den föregående visar att fondens portfölj är förhållandevis koncentrerad och att de största engagemangen - den dryga fjärdedel av antalet företag där engagemanget överstiger 100 mkr per företag - tillsammans svarar för inemot 8084 av det totala portföljvärdet. Av de 16 företagen i denna grupp återfinns aktierna i 12 bland de 16 mest omsatta aktierna på börsens A:I-lista. Det kan vidare nämnas att halva portföljvärdet representerades av de sju största placeringarna. Fondens största engagemang är "strategiska" i den meningen att deras utveckling är avgörande för utvecklingen av fondens värdepappersportfölj. Några placeringar som är strategiska i betydelsen att de syftar till att skapa inflytande i näringslivet eller utgör en del i en fast ägargruppering har fonden inte. Engagemangen

har byggts upp enbart från placeringssynpunkt. Detta betyder givetvis inte

att fonden avstår från att utöva sin ägarfunktion.

I diagrammet nedan illustreras förhållandet kapitalandel/rösträttsandel i de noterade företagen i fondens portfölj. I flertalet fall överensstämmer andelarna åtminstone approximativt. I några bolag är rösträttsandelen betydligt större än kapitalandelen. Detta gäller bl a Ericsson och Volvo. Det motsatta förhållandet är betydligt vanligare, vilket för en institution som fjärde APfonden är en naturlig följd av systemet med rösträttsdifferentiering.

Skr. 1984/85: 177 17

Uppgifter om kapital- och rösträttsandelar i de enskilda företagen återfinnes i värdepappersförteckningen på sid 00-00.

DIAGRAM 3

Fondens fem största engagemang, mätt efter marknadsvärdet, avsåg följande företag:

1 (2) Volvo 518 mkr

2 (1) Astra 422 mkr

3 (7) Electrolux 405 mkr

4 (5) ASEA 400 mkr 5 (4) Pharmacia 320 mkr

Volvo var vid utgången av 1984 fondens största enskilda placering, en position som innehafts av Astra under åren 1978-83. Denna förändring - liksom förändringarna i övrigt i gruppen - beror i allt väsentligt på olikheter

1 kursutvecklingen. Ericsson (312 mkr 1984) var 1983 fondens tredje största

placering.

12 Riksdagen 198485. I saml. Nr 177

Skr. 1984/85: 177 18

Fördelningen på branscher (procent, marknadsvarden) av fondens svenska värdepappersport följ framgår av tabellen nedan.

De mer påfallande förändringarna i portföljsammansättningen sedan föregående år (verkstäder + 5 procentenheter, kemisk industri - 3 procentenheter) hänger huvudsakligen samman med olikheter i kursutvecklingen; i fråga om verkstadsaktierna har effekterna av den relativa kursuppgången förstärkts av nettoköp.

Sammansättningen av fondens portfölj skiljer sig i ett par avseenden från aktiemarknadens fördelning på branscher. Fonden har f an inga förvaltningsbolagsaktier, som utgör inenot en femtedel av aktiemarknaden. Å andra

sidan har fonden väsentligt högre andelar aktier i flera branscher av till-

verkningsföretag (verkstäder, kemisk industri och utvecklingsbolag, samman-

lagt 735 mot 483 för marknaden).

I fråga om fondens portfölj av noterade värdepaaper har följande viktigare förändringar skett under året:

- nya företag i portföljen är Carphyttan och Hilleshög,

- åtta aktieinnehav har avyttrats: Cardo, GCambra, Höganäs, Korsnäs,

Lindab (OTC-listan), Marabou, Progranator och Scansped,

- aktieposter i Consafe och Hufvudstaden har köpts och sålts under

året,

4) Veckans Affärers index, exkl banker och försäkringsbolag.

Skr. 1984/85: 177 19

- nettoköp av aktier har gjorts 1 Alfa-Laval, ASEA, Gullspång, Holmen, SKF, Sandvik och Skanska,

- nettoförsäljningar av aktier har gjorts i Atlas Copco, Papyrus och Lundberg,

- fonden har deltagit i en nyemission av aktier i MoDo och nyemissioner av förlagslån med optionsrätter i Andersons, Bahco och Iro,

- innehaven av konvertibla förlagsbevis i Andersons och Rockhammar (OTC-listan) har konverterats till aktier,

= innehaven av konvertibla förlagsbevis i USD, emitterade av AGA, Ericsson, SCA och Sandvik har försålts (jfr nedan under utländska värdepapper).

— övrigt hänvisas till värdepappersförteckningarna på sid 00-00.

Fondens placeringar i onoterade företag har fortsatt att öka i snabb takt. Tabellen nedan visar placeringarna år för år sedan 1980, då denna verksamhet startade. Att antalet företag i portföljen (och det totala engagemanget ) per den 31 december 1984 är mindre än de ackumulerade talen för femårsperioden 1980-84 beror väsentligen på att ett antal företag sedermera marknadsintroducerats. Insatserna i venture capitalföretag (tillväxtinvestbolag, utvecklingsbolag) innebär att fondens resurser via dessa bolag står till förfogande också för företag som är alltför små för ett direktengagemang från fondens sida.

1980 1981 1982 1983 — 1984 980-84] 31 .12.1984

VENTURE CAPITALFÖRETAG i

antal - - 3 2 2 7 | 7

belopp, mkr TU ng RR 28 ll 68 6

ÖVRIGA FÖRETAG ; .

antal 1 2 3 4 6 16 | 9 belopp, mkr | 5 185) 40 > 20” 105 6) 187 5) — 147 5)

SUMMA 1

antal 1 2 6 6 8 23 | 16

belopp, mkr [75 TB) 9 SO 32 6) 255 AN 25 5)

5) 1 dessa belopp - men inte i antalssiffrorna - ingår 8 mkr av ett icke noterat konverteringslån, emitterat av ett noterat företag (Bahco). 6) Inkl ytterligare tillskott i tidigare engagemang.

Skr. 1984/85: 177 20

Fondens engagemang i icke noterade företag är till sin natur långsiktiga. Det kan dröja 5-10 år innan fonden kan placera om eller frigöra sina pengar, och det ekonomiska resultatet av placeringarna har 1 allt väsentligt formen av realisationsvinster/förluster. Till den del resultaten av denna verksamhet kan avläsas redan nu (framför allt på grund av att ett

antal företag blivit noterade) är utfallet gott. På aktier med ett sam-

manlagt anskaffningsvärde av 40 mkr var summan av icke realiserad vardestegring och netto realisationsvinster 62 mkr.

Nytillkomna icke noterade företag under 1984 är utvecklingsbolagen H-Invest och Nord-Invent samt Avesta Kraft (inkl Visentkraft), Energiekonomi, NKR, SwedeChrome och Thorsmans. Ett engagemang i Largus Exploration under första halvåret avvecklades under senare delen av året. Fonden har deltagit i en nyemission av aktier i Aphelandra (f d Ventura Intressenter) och förvärvat ytterligare aktier och konvertibler i bolaget. Vidare har fonden deltagit i nyemissioner i Blekinge Invest, Four Seasons Venture Capital AB (inkl nyemission av ett konvertibelt förlagslån i dess managementbolag) och Ryd-Gruppen. Två av de onoterade företagen i 1983 års portfölj, Lindab och Rockhammar, har marknadsintroducerats med noteringar på OTC-listan.

Kortfattade beskrivningar av de onoterade företag som ingick i portföljen vid det senaste årsskiftet återfinnes på sid 00-00.

Sedan den 1 januari 1984 har fonden efter en reglementsandring 1983 rätt att i begränsad omfattning placera i utländska värdepapper. Ramen för dessa placeringar är 13 av det bokförda fondkapitalet, d v s för 1984 drygt 30 mkr. Syftet med den utländska värdepappersportföljen har beskrivits 1 VD-översikten. Möjligheterna att m h t valutaregleringen köpa utländska värdepapper skapades genom försäljning i början av året av fondens innehav av konvertibla förlagsbevis 1 USD, som emitterats av några svenska företag. Dessa försäljningar gav upphov till inköpsrätter (switchrätter) för utländska värdepapper.

Omsättningen i den utländska aktieportföljen har varit mycket livlig (köp 70 mkr, försäljningar 54 mkr), vilket är en förutsättning för att utlandsplaceringarna skall uppfylla sitt ändamål. Innehavet av utländska aktier har varierat under året som en följd av marknadsläget och som mest uppgått till ca 25 mkr. M h t målsättningen med den utländska värdepappersportföljen är det mätbara ekonomiska utfallet av denna verksamhet (d v s utan hänsyn till effekterna på den svenska portföljen) måhända av sekundär betydelse.

Skr. 1984/85: 177 2

Fondens "utlandsfond” (utländska aktier + valutakonton) på i genomsnitt ca 23 mkr under året har givit en effektiv avkastning på ca 12”.

Likvida medel

Fondens likvida medel, som vid slutet av 1983 uppgick till 582 mkr, ökade

under året och var vid det senaste årsskiftet 720 mkr. I förhållande till

det totala fondkapitalet med värdepappersportföljen upptagen till marknadsvärde innebär detta en likviditet på 127 (likviditeten vid årsskiftet har de senaste åren varierat mellan B och 119).

Ökningen av de likvida medlen, 138 mkr, uppstod på följande sätt (belopp i

mkr):

Nettoförsäljning av värdepapper (marknads-

Överföring till 1-3 AP-fonderna (för före-

Skr. 1984/85: 177 ta (NN

De likvida medlen är placerade i bankcertifikat och på specialkonto i bank samt - fr om 1984, efter en reglementsändring som gav Fonden tillgång till nya placeringsinstrument - statsskuldväxlar och företagscerti-

fikat. Den genomsnittliga förräntningen under året var 12,45 (11,65).

Bokföringsmässigt resultat

Enligt de redovisningsprinciper som gäller för Allmänna Pensionsfonden skall fondens tillgångar tas upp till anskaffningsvärden vid beräkningen av fondkapitalet och i redovisningen i övrigt. Det betyder att det bokföringsmässiga utfallet av verksamheten sådant det redovisas i resultaträkningen inte har påverkats av orealiserade kursvinster och kursförluster.

Aktieutdelningarna ökade 1984 med 27 mkr till 121 mkr. Om man korrigerar för sådana affärer som inneburit att aktier sålts före avstämningsdagen för utdelning och sedermera återköpts (som 1984 haft relativt blygsam omfattning) blir ökningen 17 mkr eller 163.

Ränteintäkterna uppgick till totalt 80 mkr (57 mkr). Av ökningen med 23 mkr

jämfört med 1983 beror närmare 20 mkr på att genomsnittslikviditeten 1984

varit högre än året innan.

Förvaltningskostnaderna ökade från 6,3 mkr 1983 till 8,6 mkr. År 1984 har belastats med extraordinära kostnader på ca 2,5 mkr (ca 1 mkr), dels programoch maskinkostnader för fondens nya datasystem (jfr av-snittet "Administration"), dels kostnader för ombyggnad och inredning av fondens utökade kontorslokaler. Förvaltningskostnaderna (inkl extraordinära kostnader) motsvarade ca 2,5 promille (ca 2,5 promille) av det genomsnittliga fondkapitalet under året (ungefär hälften om tillgångarna värderas till

marknadsvärden).

Årets verksamhet har givit ett rörelseresultat (aktieutdelningar och ränte-

intäkter minskade med förvaltningskostnader) på 193 mkr (144 mkr).

Försäljningarna av värdepapper under 1984 medförde realisationsvinster på 437 mkr (1.005 mkr) och realisationsförluster på 24 mkr (25 mkr). Realisationsvinster och realisationsförluster är inte "planerade" utan uppkommer successivt som ett resultat av omplaceringar i den löpande affärsverksamheten.

Skr. 1984/85: 177 23

Fonden skall enligt sitt reglemente som direktavkastning till förstatredje AP-fonderna överföra ett belopp motsvarande 385 av realvördet av förvaltade medel vid årets slut. Denna överföring uppgår för 1984 till 103 mkr. Fram t o m 1983 gällde i stället en regel av innebörd att Fonden som bidrag till första-tredje AP-fondernas pensionsutbetalningar skulle inleverera ett belopp motsvarande 8035 av rörelseöverskottet

(jfr ovan), vilket för 1983 blev 116 mkr.

Efter överföring blev det bokföringsmässiga nettoresultatet för året 502 mkr (1.009 mkr). Detta belopp tillföres fondkapitalet. Utöver denna ökning har det bokförda fondkapitalet ökat med de 150 mkr som lyfts under året inom ramen för riksdagens beslut 1981 om överföring av medel till fjärde fondstyrelsens förvaltning.

De tillgångar som motsvarar det bokförda fondkapitalet fördelade sig

vid utgången av de två senaste åren på följande sätt (belopp i mkr):

1984 1983

Aktier 2.872 2.429 Andra värdepapper (konvertibla skuldebrev, optionslån, options-

Totalt nominellt resultat

En årsredovisning för en aktieförvaltande institution som inte beaktar orealiserade värdeförändringar i aktieportföljen måste sägas vara ofullständig, även om aktiekurserna och därmed portföljvärdet kan ändras snabbt. Valet av "avstämningsdag" kan i hög grad påverka resultatutfailet. Man bör därför inte fästa alltför stort avseende vid resultatet under ett enstaka

år. Portföljförvaltning är en verksamhet med långsiktiga mål, och utfallet

måste därför ses i ett långsiktigt perspektiv.

7) För alt få överensstämmelse mellan summa tillgångar och fondkapital har

Fondens kortfristiga nettoskuld I Ffondlikvider resp skuld till första-

tredje AP-fonderna) salderats mot likvida medel enligt balansräkningen.

Skr. 1984/85: 177 24

Medan fonden 1983 redovisade en ökning av icke realiserade kursvinster med netto 1.342 mkr blev utfallet 1984 - efter "uttag" av realisationsvinster på netto 413 mkr - en minskning med 906 mkr. Huvudorsaken till denna utveckling är naturligtvis kursutvecklingen på Stockholmsbörsen. Mätt med Veckans Affärers totalindex sjönk aktiekurserna under 1984 med 12,32Z. Fondens totala kapital (korrigerat för tillskottet av grundkapital på 150 mkr och

avkastningen på detta) minskade med 4,83. Ett index för enbart Fondens

värdepappersportfölj visar en minskning med 8,35. Sett i förhållande till de förutsättningar som gäller för fondens verksamhet (d v s i huvudsak långsiktiga placeringar i värdepapper eller placeringar i korta penning-

marknadsinstrument) får det totala nominella resultatet 1984 ändå betraktas som förhållandevis gott.

Realt resultat 8)

Resultaträkningen innehåller även ett avsnitt där det totala nominella resultatet korrigeras för inflationen under året och relateras till reglementets krav på 348 real avkastning. Efter avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft med 263 mkr blev det reala resultatet -563 mkr jämfört med +2.210 mkr 1983. Med hänsyn till kravet på överföring till första-tredje AP-fonderna visade fonden 1984 ett underskott på 666 mkr

jämfört med ett överskott på 2.095 mkr föregående år.

Lika väl som när det gäller det totala nominella resultatet är det inte särskilt meningsfullt att bedöma utfallet ett enskilt år. På sid 00-00 belyses därför fondens resultatutveckling i ett längre perspektiv, i detta fall från fondens tillkomst 1974. Detta material har sammanfattats i

nedanstående diagram.

DIAGRAM 4

=

8) Vid beräkningen av det reala resultatet i verksamhetsberättelsen för 1983

uppindexerades hela fondkapitalet. Kravet fr o m 1984 på bibehållet real-

värde på fondens kapital gäller emellertid endast grundkapitalet, dvs summan av tillskjutna medel, inte under tidigare år uppkommen "överavkastning". Resultaträkningen och balansräkningen för 1983 på sid 00-00 har därför justerats jämfört med årsredovisningen för 1983.

Skr. 1984/85: 177 [AS 'n

I det perspektiv som diagrammet erbjuder får 1984 års underskott i

förhållande till resultatkravet (ett underskott som är mycket betydande räknat i miljoner kronor) rimligare proportioner, Sett från Fondens tillkomst kom ackumulerade resultat och resultatkrav i balans 1981, och trots 1984 års underskott översteg det samlade resultatet vid det senaste årsskiftet motsvarande krav med över 2.500 mkr.

Administration

Riksdagen har beslutat om en utökning av fondstyrelsen med två ordinarie ledamöter och två suppleanter. Dessa personer skall företräda konsumentresp producentkooperationen sedan fonden fått möjlighet att bidra med riskkapital till ekonomiska föreningar.

Antalet anställda vid fondens kansli har under året varit oförändrat sju. Fondens vice verkställande direktör fomas Söderström slutade med utgången av september sin anställning för att tillträda en annan befattning. Thomas Halvorsen har utnämnts till direktör vid fonden fr om den 1 oktober. I november anställdes Lillemor Evertsson som medarbetare på kansliet.

Det system för automatisk databehandling, som omnämndes i Föregående årsredovisning, har tagits i bruk successivt under året. Det omfattar delsystem för värdepappersportfölj, bokföring och reskontra samt likvida medel.

Genom beslut av regeringsrätten i december 1984 har fastslagits att fonden är att anse som myndighet i tryckfrihetsförordningens och sekretesslagens mening.

Av förvaltningskostnader på totalt 8.576 tkr har löner och ersättningar uppgått till:

Styrelse och verkställande direktör 905 tkr

Övriga anställda 972 tkr

Revisorer 206 tkr

Stockholm i januari 1985

Sten Wikander

Skr. 1984/85: 177 26

ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN Fjärde fondstyrelsen

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE

De av fondstyrelsen förvaltade medlen har placerats på sätt som framgår av balansräk-

"ningen och särskilda specifikationer över fondens värdepappersinnehav vid årsskiftet. Fondens reglemente föreskriver att tillgångarna skall bokföras till anskaffningsvärden.

Resultatet av årets förvaltning samt fondens tillgångar och skulder per den 31 december

1984 framgår av följande resultaträkning samt balansräkning. En kommentar till dessa

återfinnes på sid 00-00.

RESULTATRÄKNING, TKR

NETTORESULTAT FÖRE ÖVERFÖRING TILL 1-3 AP-FONDERNA 605. 861 1.124.817

Överföring till 1-3 AP-fonderna! /. 103.375 /v 115.545

BOKFÖRINGSMÄSSIGT NETTORESULTAT 502.486 1.009.272

REALT RESULTAT

Nettoresultat före överföring till 1-3 AP-fonderna enl ovan 605.861 1.124.817

Ukning/minskning av ej realiserade

vinster/Fförluster2) -/. 906.373 1.342.245

NOMINETLT RESULTAT INKL EJ REALISE- RADE VINSTER/FÖRLUSTER /. 300.512 2.467 .062

Avsättning för bevarande av grund-

kapitalets köpkraft3) fv 262.531 (2 256.693

REAL? RESULTAT INKL EJ REALITSERADE

VINSTER/FÖRLUSTER - 563.043 2.210.369

Uverföring till 1-3 AP-fonderna /0 103.375 2/0 115.545

UNDERSKOTT/ÖVERSKOTT I FÖRH TILL RESUL TATKRAYV - 666.418 2.094. 824

17.35 på grundkapitalet uppindexerat med konsumentprisindex till penningvärdet i december (1984) resp 808 av rörelseresultatet (1983)

2) Härmed avses skillnaden mellan ej realiserade vinster/förluster ("dold reserv" i vär-

depappersportföljen) vid årets slut jämfört med vid årets början. Jfr balansräkningen. 3) Uppindexering av grundkapitalet med konsumentprisindex. Betr 1983 jfr not 8, sid 00.

Skr. 1984/85: 177 27

ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN Fjärde fondstyrelsen

BALANSRÄKNING, TKR

1984-12-31 1983-12-31

Bokförda Marknads- Bokförda Marknads-

värden värden värden värden

TILLGÅNGAR | Banktillgodohavanden, statsskuldväxlar, företagscertifikat 720.183 720.183 582.327 582.327 Fondlikvider 14.715 14.715 33.368 33.368 Upplupna intäkter 459 459 330 330 Aktier 2.871.832"? 5.201.3495) )

2.428.6472? 5.650.528”

Konvertibla skuldebrev, lån med 4) 5) 4) 5 optionsrätter, optionsrätter 236.880 294.810 207.807 )

279.746 SUMMA TILLGÅNGAR 3.844 .069 6.231.516 3.252.479 6.546 .299

SKULDER OCH FONDKAPITAL

Kortfristiga skulder

Fondlikvider 11.577 11.577 60.591 60.591 Skuld till 1-3 AP-fonderna 103.375 103.375 115.545 115.545 Upplupna kostnader och förutbetalade intäkter 605 605 683 683

Övriga kortfristiga skulder 515 515 149 149

116.072 116.072 176.968 176.968

Fondkapital

Tillskjutet grundkapital 6) 1.850.000 1.700.000 Uppindexerat grundkapital 3.544 ,938 3.132.407

Ackumulerat överskott från före-

gående år 1.375.511 366.239

Ackumulerat överskott i förhållande till resultatkrav 3,.236.924 1.142.100

Årets nettoresultat 502.486 1.009.272

Årets underskott/överskott i för-

hållande till resultatkrav - 666.418 2.094.824

3.727.997 6.115.444 3.075.511 6.369.331

SUMMA SKULDER OCH FONDKAPITAL 3.844.D69 6.231.516 3.252.479 6.546 .299

4) Anskaffningsvärden

5) Icke noterade värdepapper har värderats till anskaffningsvärden 6) Tillskjutna belopp sedan fondens bildande, uppindexerade med konsumentprisindex till

penningvärdet i december resp år.

Skr. 1984/85: 177 28

ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN Fjärde fondstyrelsen

Stockholm 1985-01-31

Ingemar Mundebo Cunnar Söder Erik Svensson

Roland Agius Hans Werthén Nils Landqvist

Ingemar Essén Stig Malm Sven Wehlin

Dan Andersson Kurt Lanneberg Hans Hellers

Sten Wikander

Under hänvisning till revisionsberättelsen intygas, att förestående

resultaträkning och balansräkning överensstämmer med räkenskaperna.

Stockholm 1985-02-05

Gösta Renlund Jonas Forssman Anders Larsson GCösta Telestam

Skr. 1984/85: 177 29

REVISIONSBERÄTTELSE

Undertecknade, som av regeringen förordnats att såsom revisorer granska Allmänna Pensionsfondens fjärde fondstyrelses förvaltning, får härmed avge revisionsberättelse för år 1984.

Vi har granskat förvaltningsberättelsen, tagit del av räkenskaperna, protokoll och andra handlingar, som lämnar upplysning om fondstyrelsens förvaltning, inventerat de under fondstyrelsens förvaltning stående tillgångarna samt vidtagit de övriga granskningsåtgärder vi ansett erforderliga.

Räkenskaperna har detaljgranskats av REVEKO AB.

Vi finner ingen anledning till erinran mot de värdepapperstranssaktioner, som fonden företagit under 1984, eller mot det sätt på vilket desamma genomförts. |

Revisionen har icke gett anledning till anmärkning beträffande förvaltningsberättelsen, de i densamma upptagna resultat- och balansräkningarna, bokföringen eller inventeringen eller eljest beträffande fondstyrelsens förvaltning.

Stockholm den 5 februari 1985

Gösta Renlund

Jonas Forsman Anders Larsson Cösta Telestam

Skr. 1984/85: 177 30

ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN

Fjärde fondstyrelsen

VÄRDEPAPPERS INNEHAV PER DEN 31 DECEMBER 1984 Svenska värdepapper Aktier, noterade

Företag Antal Förändring!” Marknadsvärde av under 1984 tkr aktie- röster kapital ABV 689.964 + 431.228 56.334 9,9 6,4 A 172.774 B 517.190 AGA 654.651 + 46.587 267.010 6,9 B,1 A 561.064 B 93.587

A 245.184

B 14.816

A 325.495

B 856.984

ESAB 152.469 49.760 8,5 8,5

A 138.608

B 13.861

Esselte 524.900 168.614 6,7 5,1

ÅA 214.347

B 310.553

Euroc 261.300 71.857 6,3 6,3

Fagerhult 8 78.615 30.267 10,9 3,2

Skr. 1984/85: 177 31

ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN Fjärde fondstyrelsen

A 29.918

B 163.488

Incentive 1.016.000 + 762.000 137.160 1,3 9,1

A 762.000

B 254.000

A 137.650 A1 329.598 B 55.100

A 80.000

8 140.000

SCA 2.269.066 + 62.408 273.607 4,6 2,9

A 451.492

B 1817.572

A 720.050 B 475.769 ce 20.000

Skr. 1984/85: 177 32

ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN

Fjärde fondstyrelsen

A 127.500

B 472.500

volva 2.450.362 +1336,.562 518.264 3,2 5,8

A 1708.321

B 742.041

Totalt marknadsvärde 5.062.207

Totalt anskaffningsvärde 2.731.748

1) Förändringarna anges netto och är i vissa fall resultatet av flera olika

förändringar under året, t ex emission eller aktieuppdelning i kombination

med försäljning.

Skr. 1984/85: 177 33

ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN Fjärde fondstyrelsen

Aktier, onoterde

B 113

Four Seasons VC 100.000 + 50.800 20.000 22,2 7,5

A 5.650

B 94.350

A 1.400 B 3.600

A 3.395 B 6.605

Sv Aluminiumkom-

Venture Electronics B 4.800 | 480 16,0 2,9

Visentkraft pref 1 27.503 + 27.503 3.438 12,6 27,7

Totalt anskaffningsvärde 123.426

Skr. 1984/85: 177

ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN

Fjärde fondstyrelsen

Övriga värdepapper, noterade

(konvertibla skuldebrev (A), do med optionsrätter (B), förlagsbevis med optionsrätter (C), optionsrätter (D)

Företag Nominellt Förändring Marknadsvärde

tkr under 1984 tkr

(motsvarande 5.000 aktier)

Skr. 1984/85: 177 35

ALLMÄNNA PENSIONSFONDEN Fjärde fondstyrelsen

Övriga värdepapper, onoterade

(konvertibla skuldebrev, do med optionsrätter)

Four Seasons VC Management I 2.500 2.500 Four Seasons V C

2) Med optionsrätter

Skr. 1984/85: 177 36

ALLMÄNNA PENSTIONSFONDEN

Fjärde fondstyrelsen

Utländska aktier

(samtliga aktier anskaffade under 1984)

Företag Antal Marknadsvärde

tkr

BEC

Ackermans 280 366

DEM

JPY

USD

Skr. 1984/85: 177 37

KORTFATTADE UPPGIFTER OM ONOTERADE FÖRETAG

A) Venture Capitalföretag (tillväxtinvestbolag, utvecklingsbolag)

Aphelandra AB (F d Ventura Intressenter) VD: Gösta Oscarsson

är kommanditdelägare 1 Ventura Kommandit- Fondens ägarandel: 222

bolag, Stockholm. Övriga delägare är

Ahlsell, Eldon, Ferax och Lunden. Venturas bolagskapital är 31 mkr.

H-Invest är ett regionalt uivecklings- Aphelandra har bildats för att möjlig- bolag med hemort i Kalma.. vildat 1984. göra för några institutioner som inte Bolagets egna kapital är (efter en nyemiskan äga kommanditlotter att engagera sion) 26 mkr. Större al:tieägare är ett sig i Ventura. antal institutioner (förutom fonden

Sparbankernas Förvaltnings AB, Investe-

VD: (Aphelandra och Ventura): Bertil ringsbanken, Folksam m fl) och ett an-

Dahlgren. tal företag och företagare i regionen. Fondens ägarandel: 272 i Ventura via 432 i Aphelandra. VD: Bernt Johansson

Fondens ägarandel: 253 (före nyemission)

Blekinge-Invest är ett regionalt ut-

vecklingsbolag. Det bildades 1982 av

näringslivet, banker och fackliga orga- Kooperationsinvest, Stockholm, bildades nisationer och har dessutom ett antal 1982 på initiativ av Svenska Sparbankskapitalmarknadsinstitutioner som del- föreningen med uppgift att tillskjuta ägare. Aktier har också placerats hos riskkapital till koocperationen och denna allmänheten. närstående företag. Bolagets egna kapi-

tal är 30 mkr. Bolagets insatser av Efter en nyemission 1984 är bolagets förlagskapital i kooperativa företag egna kapital ca 20 mkr. finansieras till stor del genom upp-

låning. Övriga aktieägare är Sparbanker-

VD: Hans Krona nas Förvaltnings AB, KF, Kooperationens Fondens ägarandel: 105 Pensionsstiftelse, Folksam, Riksbyggen

och några fackförbund.

four Seasons Venture Capital AB (inkl VD: Ingvar Rindborg FSVC Management AB) är ett venture capi- Fondens ägarandel: 208 talbolag bildat 1983 med säte i Stockholm. Med ett eget kapital på 90 mkr är FSVC ett av de största venture capitalföretagen i landet. Övriga aktieägare är Alfa-Laval, SPP och AMF-P.

Skr. 1984/85: 177 38

Nord-Invent är ett under 1984 bildat ven- VD: Sven-Erik Håkansson ture capitalföretag i Göteborg. Bolaget Fondens agarandel: 132 samverkar med industriföretag, högskolor och forskningsinstitutioner och bygger sin verksamhet på idéer och projekt som kommer fram 1 nordiska uppfinnartävling- Energiekonomi i Göteborg tillverkar ar. företaget, som har ett eget kapital på och marknadsför system för energistyrdrygt.20 mkr, ägs av ett antal institutio- ning, inbrottslarm, brandlarm och vattenner i Sverige och övriga nordiska länder. detektering i fastigheter. Omsättning 1984: 2 mkr. VD: Arne Jöneman Fondens ägarandel: 84 VD: Sven Hedly Fondens ägarandel: 105

Venture Electronics (Ventronic), Stockholm, bildades 1983 med ett eget kapi- Inter Innovation, Stockholm, producerar

tal på 40 mkr (huvuddelen konverterings- i Sverige och marknadsför internatio-

lån). Bolaget äger (helt eller delvis) nellt sedelhanteringssystem med inriktoch koordinerar verksamheterna i ett ning främst på bankområdet. antal innovationsföretag och projekt Omsättning 1984: 230 mkr. inom främst områdena elektronik, mikrodatorer, precisionsmekanik och Koncernchef: Leif Lundblad

laseroptik. Övriga aktieägare: Tornet Fondens ägarandel: 485 (före konvertering).

och ledande befattningshavare 1 företagsgruppen.

VD: Cerhard Westerberg Junkaravan, Örnsköldsvik, bildades 1983 Fondens ägarandel: 165 (före konver- av MoDo och ett konsortium av försäktering). ringsbolag för att överta MoDo:s vattenkrafttillgångar. Liksom 1 Avesta Kraft ger preferensaktierna 3,5 real avkast-

ning. B) Övriga företag

VD: Hilding Brändstrom Avesta Kraft i+ Visentkraft) har över- Fondens ägarandel: 55 tagit Avesta AB:s vattenkrafttillgångar. Ägare är - förutom Avesta och fonden - ett konsortium av försäktingsbolag. Bolagskonstruktionen och ett

kraftleveransavtal med Avesta är så-

dana, att preferensaktierna ger 3,5; real avkastning.

Skr. 1984/85: 177 39

NKR är möbeltillverkare 1 Tranås med spe- SwedeChrome i Malmo är ett under 1984 ciell inriktning på inredningar för kontor nybildat bolag, som uppför en anläggoch offentlig miljö. Sverige är huvudmark- ning för produktion av ferrokrom med nad, men en växande andel av produktionen anlitande av plasmateknik. Anläggningen exporteras. Omsättning 1984: 210 mkr. beräknas komma att tas i drift vid års-

skiftet 1986/87. Bolaget har ett eget

VD: Henrik Ros kapital på ca 200 mkr. Fondens agarandel: 237

VD: Stig Tolestam

Fondens ägarandel: 132

Ryd-Cruppen, Stockholm, är en koncern bestående av en fasad- och byggsystemgrupp, glasmasterier, glasgrossist- Thorsmans 1 Nyköping ingår i Ericssonföretag och ett aluminiumprofilpress- koncernen. Som en förberedelse för en verk. Omsättning 1984 uppgick till försäljning av aktier till allmänheten ca mkr. 1985 (med notering på A II-listan) för-

värvade några institutioner 209 av

VD: Johan Sandström aktierna i bolaget i slutet av 1984. Fondens ägarandel: 173 (efter konver- Företaget tillverkar produkter med antering 1985: 46) knytning till installation av kabel och

ledningar och produkter för infästningar

i byggnadsmaterial. Omsättning 1984 ca

215 mkr. Svenska Aluminirumkompanliet, Stockholm, är moderbolag i en grupp mindre före- VD: Jan Cedwall tag, som köptes ut ur Gränges Alumi- Fondens ägarandel: 7,5? nium 1983. SAKO bedriver metaligrossist- och importverksamhet. Övriga företag 1 gruppen är Allack 1 Mönsterås och Skultuna Messing. Omsättning 1984: ca 65 mkr.

Koncernchef: lan Wachtmeister Fondens ägarandel: 319

Utover dessa företag ingår bland fondens placeringar i onoterade värdepapper nom 8,å mkr av ett icke noterat konvertibelt förlagslån emitterat av AB Bahco.

Skr. 1984/85: 177

FONDENS RESUL TATUTVECKLING 1974-84 (Omräknad m h t de resultat- och avkastningskrav som gäller fr o m 1984).

Under fjärde AP-fondens fem första verksamhetsår (1974-78) innehöll fondreglementet inte någon form av avkastningskrav. Fonden var dock skattepliktig för utdelningar, ränteintäkter och realisationsvinster (statlig

skatt som för stiftelser + kommunalskatt). Fonden befriades 1979 från in-

komstskatt.

Under femårsperioden 1979-83 föreskrev reglementet att 805 av Fondens rörelseöverskott(utdelningar + ränteintäkter - förvaltningskostnader) skulle inlevereras till första - tredje AP-fonderna. Detta var snarare ett "utdelningskrav" än ett resultat- eller avkastningskrav i egentlig mening, eftersom beloppet var beroende av det rörelseresultat fonden redovisade och inte på något sätt relaterat till förvaltade medel.

Enligt det reglemente som gäller fr o m 1984 skall fjärde AP-fonden till första - tredje AP-fonderna överföra en avkastning på 37 på nuvärdet av förvaltade medel. Detta nuvärde är summan av de tillskott av grundkapital som fonden successivt lyft under årens lopp, uppräknade med konsumentprisindex från den tidpunkt då de faktiskt lyfts fram till slutet av resp. verksamhetsår. (Genom att avkastningskravet räknas på kapitalet vid årets

slut betyder det något mer än 37 på medelkapitalet under året).

Resultatkravet innebär inte bara ett krav på en direktavkastning till första- tredje AP-fonderna. Fondkapitalet måste genom kursstegringar 1 aktieportföljen (och det netto av utdelningar, ränteintäkter och realisationsvinster som blir kvar sedan första - tredje AP-fonderna fått sin avkastning) växa så att det motsvarar det indexuppräknade grundkapitalet. Det totala resultatkravet utgör då ett krav på drygt 392 real avkastning. Eftersom fondkapitalets utveckling i mycket hög grad beror på aktiekursutvecklingen är det egentligen inte meningsfullt att till denna del mäta

utfallet varje enskilt år. Ett år då aktiekurserna sjunker samtidigt som den allmänna prisnivån stiger är det i praktiken omöjligt att bibehålla

realvärdet på förvaltade medel. Å andra sidan förekommer det år då aktiekurserna stiger snabbt och inflationen är låg och då realvärdet av förvaltade medel ökar kraftigt. Det totala resultatkravet måste därför göras gällande över en längre tidsperiod. Procentsatsen 3 grundar sig f ö på en utredning angående den genomsnittliga framstegstakten i den svenska ekonomin under mycket lång tid.

Skr. 1984/85: 177

Mot denna bakgrund kan det ha sitt intresse att belysa hur fjärde AP-fondens utveckling skulle ha varit om det nuvarande avkastningskravet hade gällt från fondens tillkomst 1974 och i vad mån fonden uppfyllt detta. På nästa

sida återfinns justerade resultaträkningar för vart och ett av åren 1974-

84. Resultaträkningarna för 1974-83 har räknats om till 1984 års princip. En justering i efterskott kan naturligtvis aldrig bli exakt. De faktiska utbetalningarna (av skatt resp "utdelning") kan ha varit annorlunda än de teoretiska, vilket påverkat fondens likviditet och därmed också resultat. Det visar sig emellertid att summan av de faktiska utbetalningarna åren 1974-83, (478 mkr) mycket nära överensstämmer med de utbetalningar som skulle ha blivit följden av en tillämpning av 38-regeln, (475 mkr). Även om teori och verklighet inte överensstämmer varje enskilt år är skillnaderna så små att de i detta sammanhang är försumbara.

I tabellen på nästa sida återges dels det nominella resultatet av verksamheten inkl ej realiserade vinster/förluster, dels det totala resultatkravet enligt nuvarande regler (avsättning för bevarande av grundkapitalets köpkraft

+ överföring till första - tredje AP-fonderna), såväl årsvis som ackumulerat.

Skillnaden utgör över- eller underskridande av resultatkravet. Dessa siffror

illustreras också i diagrammet på sid 0 och kommenteras i anslutning till diagrammet.

Skr. 1984/85 177

BT |

ET

2N[S

vB6L £6l 9ch £t- 906- Lv8'v £97 £0t biz'z testar

apepunJae Sjale

| | | TEA c86Ll vt soo"! sz vett Aves LST z6 KS B06't ueTret PTA

"14 (uaffnja1odslIaddedapyen

| | | |

KS

z86L fel Bct Ol £081 | OB9:Z 1£Z 08 | 09stt | Oarttt AR

"(bB6l

| Je

1861 cot 18 ol” | 09 f9zTL 681 69 lenett | 2"

WO dsar

SA

Ij

| | Jaqwadap

0861 98 ct 8- 102 260 ZIV LvZ 09 57 t66 695”

VTA 1

WOS I ,Atasal

I

6161 L9 9 VÄ tr DEL LSI €S ve ess- 2pIesbutuULad

ABIYSÖBUTULISEHAR

Ro

PIOpP,)

oj |

OT

Bret: zS ca 8- Bzt FT 901 66 ne nen 89

J3JsnT10j/Ja)suTA ( TITT)

| |

Ha-7L6L YI0

Le Sv b Lr St” BL" 62! se DES Bov XapuUTSTIdYUaNNnsunY

<xapurstIdjuawnsuoy -JeEJINsal

R UN:

YVININAVHLYVINNSIH

916l »z [1 [0] zv- Blev eo n9 22 LI pet”

Jb apelast[ear

ap

| ov i |

I

SL6t Zz 9 t- n9 6 IS vy st AA 18 oc

4 W Pauw BPEUABIWO) paw

| i IS |

OR fa 2esaxapurddn

SNIONOJ vLel 9 0 0 9v- 0 Ov- 9 Zz 19

FA 121e71dexpuni6 uelTaw :vefisng

| I i |

-a1 LVapeuU[TTAS "HIV (JapeuvIso7sbuTUITeAl0j "PANT apueJenaq sjale -T2P10) /YJISNIA -dox dv Jafertdeypunsb 1374e13uta1u2tJ fa -10j/13]SUtA

13JSN[IOJSVOTIEST[E2y

HLOMSYJONA/ILONSYIAN

JaJSUTASUOIIeSI AR £-L Ae

IVLIAS3I8 Sslate1tdexpunsb pA 1VLIAS38 HUTUYSUTW/BUTUXD butiaxaputddfn 123NS212s]as0y Ivan TIEI Ivga3lnknNXIv SISAP I0vB3aS11v38 Joj paw — (£ AVYNLVLIAS ButTUIIPSAV Burtioglianp 1J0Jwef apelastle (Lt ITTININON HJLSA (2 PawJeH ITT3NIWON + eulIapuoj ed JeDutu KIv

er Ör

[Lay Id

0:00 0:0 CI Ae (1 (2 (£ - JU

Skr. 1984/85: 177 43

FEM ÅR I SIFFROR (Mkr där ej annat anges. Avrundningar till heltal, utom betr räntesatser.)

1980 1981 1982 1983 1984 Tillskott av grundaapital under året - 150 150 150 150 D:o ackumulerat 1.250 1.400 1.550 1.700 1.850 Gnrckapital vid årets slut, nuvärde

Försäl jningar av värdepapper under året,

Värdepappersport föl j vid årets slut, anskaf fningsvärden 1.252 1.432 1.702 2.636 3.109 Värdepappersport följ vid årets slut, marknadsvärden 1.371 2.181 3.654 5.930 5.496 Antal företag i portföljen vid årets slut, st 41 45 53 57 58 (varav icke börsnoterade) (1) (3) (9) (11) (16) Aktieutdelningar och ränteintäkter 90 107 127 151 201 Realisationsvinster/förluster, netto 4 70 128 980 413 Värdeändring i portföljen) 201 630 1.203 1.342 -906 överföring till första-tredje AP-fonden) -69 -83 -98 -116 -103 Effektivavkastning5), 3 25 57 65 67 -5 Förändr. av gereralindex (Veckans Affärer, +23 +58 +36 +65 -12 Förändr. av konsumentprisindex (1949=100), 2 14 9 10 9 8 Börsarsättning (aktier A:1 + A:11) 7.500 18.500 29.100 75.800 70.500

Nyemission eré'på marknaden, plac. i Sverige 139 1.658 3376 7.089 9.199

Nyemission er$)på marknaden, plac. i utlandet 798 150 3.904 371 Antal noterade bolag vid årets slut?), st 96 130 141 179 232 Avkastning på eget kapital 1 börsföretagerB), & ” 8 8 13 ca 16 Nyemissionsränta för ind.cbligationslån, 11.75-13,5 14,75-15 13,5-14,5 12,75-13,75 11,5-13

1) Crundep. + ackumulerade bokf.mässiga överskott vinster/förluster + värdeändring 1 portföljen, 2) Anger hur t son retto di rats för allt ställt i relation till markn, värdet på

köp resp frigjorts försäljningar. portföljen vid årets början.

| | . 6) Inkl nyintroduktioner och schablormässigt beräk- 3) Ökning el. minskn. av den "dolda reserven" (skilln. . . | M

ella ov. och arsk.v.) ( nad riskkapitalandel av optionslån, Källa:

Aktiv Placering. 4) 80: av aktieutd, och ränteint. minus förvaltn.kostn. . s

Regeln inf. fr om 1979, då fonden blev skattefri. '> A+ och A:Il-listorna + OTC-listan.

Åren 1974-78 bet. fonden skatt med 10-20 mkr/år. 8) Efter teoretisk skatt med SM.

5) Aktieutdeln. och räntor på lån + netto realisations-

Skr. 1984/85: 177 44

FJÄRDE AP-FONDEN

Styrelse

Fondstyrelsens nuvarande ledamöter och suppleanter förordnades av regeringen i april 1982 för en tid av tre år, d v s till dess fondens balansräkning för år 1984 fastställts. Cenom en ändring 1984 i reglementet för Allmänna Pensionsfonden utökas fjärde AP-fondens styrelse med två ledamöter och två suppleanter, som skall utses efter förslag av rikssammanslutningar inom kooperationen.

LEDAMÖTER SUPPLEANTER

Ingemar Mundebo, landshövding, ordförande Bengt K Å Johansson, statssekreterare Gurnar Söder, generaldirektör, vice ordförande Thorsten Larsson, f riksdagsledamot Erik Svensson, kommunalråd Lars Eric £fricsson, kommunalråd Roland Agius, direktör Brivio Thörner, direktör Hans Werthén, tekn dr Karl E£rik Önnesjö, dispanent Nils Landqvist, docent Stig Lundahl, ekonomidirektör Ingemar Essén, direktör Vakant Stig Malm, LOs ardförande Lage Andréasson, förbundsordförande Sven Wehlin, andre förbundsordförande Bertil Jonsson, förbundsordförande Dan Andersson, ekonom Uno Ekberg, förbundsordförande Kurt Lanneberg, ekonomichef Jaan Kolk, sekreterare Hans Hellers, förbundsordförande Tobias Lund, direktör

Revisorer

Gösta Renlund, bankdirektör, ordförande

Gösta Telestam, direktör

Jonas Forsman, direktör

Anders Larsson, ekonomichef

Vid revisionen medverkar REVEKO AB.

Kansli

Sten Wikander, verkställande direktör

Thomas Halvorsen, direktör

Cunnel Johansson, kamrer

Margareta Passad

Lillemor Evertsson

Gunnar Bergstrand

Liselotte Hjorth

Allmänna Pensionsfonden, fjärde fondstyrelsen

Besöksadress: Kungsgatan 44 IV

Postadress: Box 3069, 10361 Stockholm

Telefon: 08 - 24 33 90

Skr. 1984/85: 177 45

Diagram 1

AKTIEMARKNADENS UTVECKLING 1982—84 (Veckans Affärers index, 29.12.1972 = 100)

FITA

KEMISK INDUSTRI NM PM NN

1400 Vv

1000 250 200

so , SKOGS SRA NS IN

750 VA

700 "Nr

MÅ On LA Ned 850

600 Prod ag we TAI

1 - > mA

550 id TOTALINDEX No TN -

v + 4

, SN Le er l I hd

450 Tr

350 VERKSTADER V NVRN

- MEM AS LRAN

250 |

||

200 1982 1983 JAN FEB MARS APR MAJ JUNI JULI AUG SEPT OKT NOV DEC

Skr. 1984/85: 177 46

Diagram 2

AKTIEKURSER OCH NYEMISSIONER/

NYINTRODUKTIONER MKR (STAPLAR) - 11000

500— INDEX 10000 (Kurva) : TOTALINDEX, - 9000 fett ÅRSGENOMSNITT NYEMISSIONER PLACERADE

4004 | HUTLANDET | 8000

EJ NYINTRODUKTIONER : NYEMISSIONER PLACERADE = i L

I SVERIGE : 7000

1974 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84

Skr. 1984/85: 177 47

Diagram 3

FJÄRDE ARFONDENS RÖSTRÄTTS-/KAPITAL- ANDELAR I BÖRSNOTERADE BVENSKA FÖRETAG It 121984 Kapralandet LER LJ 4

15—

+ Vane prick representerar ent företag (1otak 40) .

-— LJ LJ 10— [LJ p

J LJ LJ ” AA - ,

»

H ,” vo

d . LJ Lå

e ,”

5 . , 4 le ” LJ

7 ee 4 . LJ Lä , ee LJ e ,-

.|9 Lå s?

7 , A

, + ,9 eo. Ö” Rostransandet &

I U I I I I I T T

Skr. 1984/85: 177 48

Diagram 4

RESULTAT OCH RESULTATKRAV 1974-64

Mkr totah resuhal inkl ej realserade

vinster/föriuster jämför! med resukatkrav enl

Nuvarande reglemente

FLISAN ARS

(Staplar) URLSROR

Totan resuttat RR 3

Slaplar (vanstra skalan) totalt resuhat årsvis. Overskot/underskotn I torhållande bit resuttat-

krav (LORIN

3 Kurvor (hogra skalan) total resuhal resp resultalkrav. ackumulerade varden sedan ALORSR.AN fondens iNikomsi mL

on 3

SR

3 OLA.

+ tdrrratarssstrsrsrstssr dör

a :

OR.

barns dr

LAS.

barer

I 2

maadaesger

frrfefrffitfT

FP TSPOT ETT T TT AA

1974 75 76 77 78 74 80 Bi 82 83 84

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985