1984/85:223

Öre vn 3

Skr. 1984/ 85:77

Regeringens skrivelse

1984/85: 223

med redogörelse för den svenska krigsmatericlexporten år 1984;

beslutad den 6 juni 1985.

Regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad som har tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll samt överlämnar en i utdraget angiven redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten år 1984. På regeringens vägnar INGVAR CARLSSON

MATS HELLSTRÖM

1 Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 223

Skr. 1984/85: 223 [

Utdrag UTRIKESDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssanumanträde

1985-06-06

Närvarande: statsrådet f. Carlsson, ordförande. och statsråden Lundkvist. Feldt, Siurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén. Peterson, Andersson. Boström, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl. R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Wickbom

Föredragande: statsrådet Hellström

Skrivelse med redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten är 1984

Den svenska tillverkningen, försäljningen och exporten av krigsmateriel kontrolleras av statsmakterna.

Tillverkning och ullhandahållande av krigsmateriel regleras genom lagen (1983: 1034) om kontroll över tillverkningen av krigsmateriel, m. m. och förordningen (1983: 1036) i samma ämne. Båda författningarna trädde i kraft den 1 januari 1984. Lagen ersatte därvid äldre tagstiftning från år 1935.

I lagen föreskrivs att tillverkning av krigsmateriel inte får ske utan regeringens tillstånd. Vidare krävs tillstånd för att försälja, utbjuda mot vederlag eller förmedla krigsmateriel, uppfinning avseende krigsmateriel och metod för tillverkning av sådan materiel. Regeringen får förena tillståndet med villkor samt med kontroll- och ordningsbestämmelser.

För att möjliggöra kontroll av tillverkning och försäljning av krigsmateriel inrättades år 1935 krigsmaterielinspektionen (KMI), som är knuten till utrikesdepartementets handelsavdelning. Som ett led i kontroltarbetet är företagen skyldiga att till KMI avge deklarationer rörande tillverkning resp. försäljning av krigsmateriel. För tillverkare gäller att deklaration över leveranser och mottagna order skall insändas senast en månad efter utgången av varje kalenderkvartal. För försäljare gäller att deklaration skall insändas senast en månad efter varje kalenderhalvårs utgång.

Statliga myndigheter såsom affärsverket FFV står inte under KME:s kontroll och har ingen redovisningsskyldighet enligt nyss angivna lag. KMI får ändock årligen uppgifter om de statliga tillverkarnas export för att kunna ta fram en rättvisande statistik avseende svensk krigsmaterielexport.

På grundval av uppgifterna från företagen upprättar KMI statistik. Detta sker på årsbasis och arbetet med statistiken är med hittillsvarande rutiner slutfört fyra till fem månader efter kalenderårets slut. Arbete pågår f.n. för

Skr. 1984/85: 223 SR

att föra över företagens rapportering m. m. Gl ADB. Härtgenom kommer tden för ait ta fråm statistik erc. att kunna förkortas.

I Sverige råder sedan länge et generellt förbud mot export av krigsmuteriet. Regeringen kan dock medev undantag (dispens) från förbudet. Att en viss utförsel på detta sätt ulåts bar sin grund i nödvändigheten av att kunna upprätthålla en hög självförsörjningsgrad med avseende på krigsmateriel.

Reglerna om krigsmaterielexporn återfinns i tagen (1982:513) om förbud mot utförsel av krigsmateriel, m. m. och diuthörande förordning (1982: 1062). Bäde författningarna trädde i kraft den I januari 1983.

Genom utförselagen krävs sålunda tillständ till utförsel av varor som utgör

krigsmateriel. Bestämmelser om vad som avses med krigsmateriel finns i den nyssnämnda förordningen. Tillständ krävs också om en tillverkare av krigsmateriel vill till någon utom riket upplåta elier överlåta tillverkningsrätt m.m. till materielen. Vidare krävs tillstånd för att inom riket bedriva militärt inriktad utbildning av utländska medborgare.

Beslut i ärenden rörande dispens från utförseltörbudet fattas som nyss sagts av regeringen. Regeringsärendena bereds av KMI. Nära samråd sker därvid med utrikesdepartementets politiska avdelning och i vissa fall med försvarsdepartementet. F ärenden av mindre vikt har utrikeshandelsministern bemyndigats att fatta dispensbesluten.

Riksdagen har år 1971 (prop. 1971: 146, UU 21, rskr 343) fastslagit och sedermera genom godkännandet av proposition med förslag till lag om förbud mot utförsel av krigsmateriel, m. m. bekräftat de riktlinjer som skall ligga till grund för tillståndsprövningen (prop. 1981/82: 196, UU 26, rskr 345). |

Export av krigsmateric) aktualiserar ständigt problem av principiell karaktär och tillståndsprövningen innebär ofta en synnerligen grannlaga uppgift. Det är inte möjligt att utforma riktlinjer för tillståndsprövningen så att alla svärigheter i tillämpningen kan undanröjas. Det är därför naturligt att prövningen av de enskilda tillständsärendena tillmäts särskild betydelse. Enligt 10 kap. 6§ regeringsformen (RF) skall regeringen i uttikesärenden av större vikt överlägga med utrikesnämnden före avgörandet, om sä kan ske. Vissa utförsclärenden rörande krigsmateriel är av den arten att överläggning med nämnden erfordras. Även om inte sådana överläggningar behövs, har det likväl ansetts Önskvärt att prövningen av vissa enskilda dispensärenden ges en bredare förankring än i regeringen. Tanken har dårför vid flera tillfällen framförts på att skapa ett lämpligt samrådsforum för krigsmaterielärenden.

Riksdagen beslutade år 1984 på grundval av propositionen (1984/85: 82) om ökad insyn och samråd i frågor som rör krigsmaterielexport att en rådgivande nämnd i krigsmaterielexportfrågor skulle inrättas (UU 1984/85:5, rskr 61). Nämnden har börjat sin verksamhet under innevarande år. Tillkomsten av en sådan nämnd innebär dels att omfattningen av ärenden som görs till föremål för ökat samråd har breddats, dels att utrikesnämnden kan avlastas vissa ärenden, dock självfallet inte i den mån regeringen enligt grundlagen har att överlägga med nämnden före avgörandet. 11 Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 223

Skr. 1984/85: 223 4

I nyssnämnda proposiuon uttalade regeriaven också sin avsikt att varje är lämna riksdagen en redogörelse för den svenska krigsmaterielexporien. Härigenom skulle riksdagen förses med en samlad information om krigsmatericlexporten samtidigt! som underlag skulle ges för en breddning av den allmänna debatten.

Fenlighet härmed har inom KNIE utarbetas en redogörelse för den svenska krigsmiterielexporien under år 1984. Redogörelsen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga.

Av den statistiska redovisningen framgår att beviljade utförsehillstånd år [984 i volym ligger 5,4 96 högre än år 1983 men lägre än är 1982.

L fast penningvärde ökade den faktiska utförseln från Sverige förra året med 24,8 0. Skillnaden mellan ökningen i ullständsgivning och faktisk utförsel tilustrerar svärigheten att från ett castaka år dra några slutsatser beträtfande krigsmaterielexportens utvecklingstendenser. Den tid som förfiyter från det att utförseluillstånd givis till dess art materielen faktiskt levereras varierar kraftigt från materiel till materiel och kan i vissa fall uppgä till flera år. Detta ger ibland upphov till stora skillnader mellan värdet av givna tillstånd och av faktisk utförsel. Krigsmaterielexportens andel av den svenska totalexporten uppgick år 1984 till 0.90 26. Denna relation ligger strax under genomsnittssiffran för heta 1970-talet som uppgick till 0.92 4.

Sedd över tiden ligger sålunda den svenska krigsmatericlexporten på en mycket stabil nivå. omkring en procent av Sveriges totala export.

Vad gäller krigsmaterielexportens geografiska spridning kan konstateras att Sverige under lång tid har sålt krigsmateriel till ett fyrtiotal länder. Årligen tillkommer något land, nägot annat faller bort som mottagarland men i stort är kundkretsen stabil. Uppdelade på regioner dominerar Västeuropa med cirka hälften av värdet av leveranserna under år 1984. Av de västeuropeiska länderna har ökningstakten varit mest markant när det gäller de nordiska länderna.

Som allmän kommentar vill jag dock anföra att den ökning av exporten till Västeuropa som har skett under år 1984 inte förändrat handelsmönstret med avseende på de enskilda länderna. Vapen och ammunition är den dominerande kategorin. Denna kategori omfattar ett rikt register av den vapen- och ammunitionstillverkning som finns i Sverige. Även krut- och sprängämnen samt ”övrig materiel”, vilken innefattar bl. a. elektronisk apparatur, är betydelsefulla exportposter på den västeuropeiska marknaden.

En hög självförsörjningsgrad när det gäller försvarsmateriel ingår som ctt viktigt led i den svenska säkerhetspolitiken. På viktiga försvarsmaterielområden måste därför Sverige ha en inhemsk produktionskapacitet. Härom råder en bred enighet. Det svenska försvaret är emellertid en alltför liten avnämare för att den inhemska industrin skall kunna få den bredd och effektivitet som är nödvändig. De svenska försvarsbeställningarna kan exempelvis i regel inte ge kontinuitet i produktionen. Vi måste därför tillåta en export av försvarsmateriel från Sverige för att kunna hålla uppe

Skr. 1984/85: 223 5

prodaktionskapaciteten och den tekniska utvecklingsoivän. Aven härom råder en bred politisk cniehet. Men villkoret är då att detta sker mod en betvdande resirikuvaet och i enhebhoi med de nktiinier som riksdagen har uppställt.

Allvarhga misstankar har under det senaste året riktats moi att en det försvarsmaterielleveranser från Sveriee icke skett I enlighet med dessa riktlinjer. Misstankarna gäller leveranser sedan [970-talet. Ett omfattande utredninesarbete har därför sedan en uid pågän för att i detalj klarlägga dessa förhällanden. Enhet vad jag inhämtat bedrivs utredningarna I fråga skyndsamt och med stor omsorg.

När resultatet av deua arbete föreligger kommer jag att redovisa de ätgärder som kan visa sig vara påkallade. Men jag vill redan nu med skärpa framhålla att det är ett octtergivligt krav att företagen respekterar och följer den lagstiftning och de regler för vapenexporten som skärptes så sent som är 1083.

Jag hemställer att regeringen

dels bereder riksdagen tillfälle att tå del av vad jag har anfört i det före-

gående.

dels till riksdagen överlämnar redogörelsen för den svenska krigsma-

terielexporten är 1984...

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar i enlighet med hans hemställan.

Skr. 1984/83: 223 6

Bilaga

Svensk krigsmatericlexport år 1984

Allmän bakgrund Krigsmaterielinspektionen (KMP följer noga utvecklingen av den svenska ullverkningen, försäljningen och exporten av krigsmateriel. De företag som har ullständ att bedriva verksamhet på krigsmaterielområdet —f. n. omkring V201. varav ett sextiotal är aktiva -- är skyldiga att lämna uppgifter i olika hänscenden till KML. Detta material jämte uppgifter som inspektionen tar fram på annat sätt analyseras och bearbetas inom KMI. Den statistik som därvid tas fram har tidigare presenterats endast för regeringen i inspektionens årsberättelse som normalt avlämnas under juni månad. I propositionen (1984/ 85:82) om ökad insyn och samråd i frågor som rör krigsmaterielexport uttalade regeringen sin avsikt att vurje år lämna riksdagen en redogörelse för den svenska krigsmaterieclexporten. Mot denna bakgrund har föreliggande promemoria utarbetats.

Utförseltillstånd

I budgetpropositionen lämnar utrikesdepartementet varje är uppgift om värdet av de utförseltillstånd som har utfärdats under föregående kulenderår.

Antalet inkomna utförselärenden har under senare år legat mellan 1500 och 2 000. Den övervägande delen av dessa har gällt utförsel av enstaka vapen och annan krigsmateriel av ringa omfattning. Beslut om utförseltillstånd fattas av regeringen. I ärenden som inte avser utförsel i större omfattning eler inte är av större vikt får det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om utförsel av krigsmateriel meddela sådant tillstånd. I värde räknat har ca 95 90 av krigsmaterielexporten skett efter regeringsbeslut.

Tabell 1. Utförseltillstånd (försäljningar) av krigsmateriel under åren 1980-1984.

Av tabell 2 (på nästa sida) framgår att den sammantagna volymen av beviljade utförseltillstånd ökat med 5,4 26 under år 1984. Som tabellen också utvisar ligger värdet av beviljade tillstånd dock lägre än under år 1982.

Skr. 1984/85: 223 7

Fabelt 2. Utförseltillistånd (försälj garn) av krigsmateriel nader aren 1986-1984; löpande priser och i 1968 års prisnivå jämte den procentuctta völymföraudringen. Ar Värde tlöpands Väolymförändrin:

PN Ser mkt. sn FOsö 20270 ST ädla 1uS2 1 0304 [ONE l 5 JOXA 4 NVäd prisomräkningen har SCB:s altmävna exportprisiudex för verkstaäsprodukter använts.

Faktiska leveranser

De förekommer många olika uppgifter om det ärliga värdet av svensk

krigsmaterielexport, KMEs statisuk grundar siu på de uppgifter inspektionen tar in direkt från varje exportföretag rörande värdet av levererad materiel. "Tabell 3 visar värdet i miljoner kronor av svensk krigsmaterielexport under den senaste tivårsperioden såväl i löpande priser som i 1968 års prisnivå. Av tabellen framgår även krigsmaterielens andel av Sveriges totala export.

Tabell 3. Värdet äv svensk krigsmaterielexport under åren 1975-1984 i löpunde priser

och 1968 års prisnivå”, m.m.

"Vid prisomräkningen har SCB:s allmänna exportprisindex för verkstadsprodukter använts.

Krigsmaterielens andel av vår totala export ökade för år 1984 med 0,11 procentenheter eller från 0,79 26 år 1983 till 0,90 0. Andelen för år 1984 ligger något under genomsnittssiffran för 1970-talet som var 0,92 "46.

Som alltid gäller att förändringar från ett år till ett annat inte ger underlag för några mer långsiktiga bedömningar av utvecklingstendenser. Av tabellen framgår dock att den svenska krigsmaterielexporten, sedd över tiden, ligger på en stabil nivå, omkring en procent av Sveriges totala export.

En jämförelse av tabellerna 1,2 och 3 ger vid handen att det sammantagna värdet av beviljade utförseltillständ under ett år kan skilja sig avsevärt från värdet av faktiska leveranser under samma år.

Skr. 1984/85: 225 5

Skillnaderna har flera orsaker. Tillstånden gäller inte för leveranser under ett visst kalenderår utan kan beröra flera. antingen genom ett ursprunghgt

beslut eller genom et eller flera förlängningsbeslut. När Icverans till följd av elit od kan komma att äss ronmär således inte helt förutsebart till visst är. Sädana "ackumulerade ” Icveranser kan alltså ge starka effekter på ett enstaka är. Efickterna kan även förstärkas av uppkomna kostnadstitllägg. Vid senarckigening av leveranser kan exportvärdet också päverkas av kursutvecklingen. De faktorer som på detta sätt påverkar exportsiffran för ett givet kalenderår följer oftast större affärsavslut. För år 1984 uppgick bara kursvinsterna fill över 100 nit. kr.

Rrigsmateriefens fördelning

Ser man till olika kategorier inom begreppet krigsmateriel är huvudområdet vapen och ammunition det som dominerar den svenska krigsmatericlexporten. För år 1984 svarar den för drygt tre fjärdedelar. Enstaka år, t. ex.

år 1979, har andelen sjunkit, närmast till följd av — som år 1979 — fartygslevc-

ranser till relativt höga värden, eller försäljningar av flygplan som under de ti-

digare åren av 1970-talet. Fördelningen framgår av tabell 4.

Tabell! 4. Värdet av svensk krigsmaterielexport i milj. kr. under åren 1975-1984 fördelat på sex olika kuvudområden.

1973 - 1976 1977 1978 1979 2) Vapen och ammunition (inkl. för jakt och sport) 261,7 225,4 340,8 638,8 1114,3 b) Krut- och sprängämnen samt vissa tändmedel (inkl. för civilt bruk) 32,0 35,6 32,4 45,1 39,7 c) Pansrade fordon jämte utrustning 20.7 23,8 21,8 3,0 0,7 d)Krigsfartyg jämte utrustning - = - - 326,1 e) Militära luftfartyg och | delar därtill samt fallskärmar 46,6 110,3 82,9 27,8 50,2 f) Övrig materiel 175,3 107,3 217,5 189,8 140,4 Summa 536,3 502,4 695,4 905,1 1671,4

1980 1981 1982 1983 1984 a) Vapen och ammunition (inkl. för jakt och sport) 1 588,0 1364,1 1156,1 1151,1 1640,7 b) Krut- och sprängämnen samt vissa tändmedel (inkl. för civilt bruk) 44,9 53,0 103,1 117,8 137,0 c) Pansrade fordon jämte utrustning | 2.6 6,7 7,4 6,5 12 d)Krigsfartyg jämte utrustning . 101.2 - - - e) Militära luftfartyg och delar därtill samt fallskärmar 35,8 30,2 62,9 51,8 101,9 f) Övrig materiel 298,4 243,0) 258,2 330,9 297.2 Summa 2077,)9 — 1697,0 = 1587,7 = 1658,1 = 2178,0

Kategorin övrig krigsmateriel omfattar bl. a. övningsmateriel, radar, un-

derhålls- och tillverkningsutrustning samt — en växande andel —- elektronik.

(0 Skr. 1984/85: 223

Geografisk spridning

Den i föregående tabeller redovisade totala omfattningen av krigsmateficlexporten och vad den huvudsakligen består av kompletteras I följande sammanställningar av dess destinationer, dels till skilda regioner under en 10ärsperiod, dels till varje enskilt Tand för år 1984,

Tabell 5. Krigsmaterielexportens fördelning på regioner i procent av värdet under åren

> Västeuropa phus Jugoslavien.

Av tabell 5 framgår att Västeuropa har ökat sin andel som mottagare av svensk krigsmaterielexport från 48 till 50 o mellan åren 1983 och 1984 medan Asten gått ned från 30 till 19 26 under samma period. Sydamerika har ökat från 2 till 8 26. Inte heller av denna jämförelse mellan två enstaka år kan några säkra slutsatser om trender dras. Tabellen i sin helhet visar snarare endast att tämhgen starka fluktuationer kan förekomma.

Skr. 1984/85:223 Hr

Tabolt 6, Exporten i tkr. av krigsmateriel är 1984 fördelad på länder (inom parentes exporten är 1983).

Amerikas Förenta Stater [2364] (CH 23N) Arveatins 352055 0

stralen 20 NAR i 13983) Barbados ön (--) Beleticn 1 N5å CC 13512) Brasilien 24031 Co139671 Bulsarien Ln73 [ÖN j C 1 32310 [GEN Danmark SS 045 (0 Ieuador 49 102 ( Finland 108 540 (1 S30v: Frankrike 24927 ( 52407) Förnandsrepubliken Tyskland Så P0 (01-330) Gabon 6330 (—)

Grekland 564 ( 7261)

Hongkong 34 (—-) Indien 53 986 (131 900) Indonesien AY U72 ( 24728)

Irland 13103 t 16026)

Island 75 ( 52)

Hualien 208 325 (159 2600)!

japan 39 085 ( 44 143) Jugoslavien 39357 ( 37952) Luxemburg 48 ( 97) Malaysia 63 742 (LO0137) Nederländerna 12975 ( 10495) Nigeria 293 740 (196 769) Norge 135 801 ( 60885) Nya Caledonien 15 ( 48) Nya Zeeland 596 ( 5849) Pakistan 6545 ( 48716) Peru 113 ( 32361) Portugal 4719 ( 4512) Rumänien 285 (—) Schweiz 16436 ( 83987) Singapore 187 926 (122417) Spanien 34 707 (239) Storbritannien 182112 ( 64820) Tunisien 16023 ( 309) Tyska Demokratiska Republiken 8 ( 6) Venezuela 36916 (—) Österrike 75671 ( 43305)

Summa 2177 926

"Siffrorna i denna redogörelse har, beträffande de uppgifter som hämtats ur 1983 års statistik, reviderats avseende exporten till Italien. På grund av eftersläpning i statistiken har ca 95 milj. kr. kommit att bokföras på år 1984 trots att den faktiska exporten hänför sig till år 1983. I föreliggande redogörelse har detta belopp rätteligen lagts till 1983 års siffror.

Exporten omfattade under år 1984 alltså 42 länder (år 1983 var antalet 41). Till länder med små värden har exporten huvudsakligen bestått av enstaka skjutvapen och ammunition för jakt eller sport. Exporten till de nordiska länderna har ökat betydtigt som framgår av tabell 6. Sammantaget är ökningen 136 milj. kr. Andra länder som visar en stark ökring under är 1984 i förhållande till föregående år är Spanien, Storbritannien och Österrike medan däremot Frankrike, Västtyskland och Schweiz minskat.

Skr. 1984/85: 223 1

Vidare framgår av tabell 6 att värdena för de länder i Asien som under år 19824 mottagit svensk krigsmaterielexport i allmänhet har minskat. Leveranserna till Indonesien är ett fullföljunde av åtaganden som hänger summan med tidigare luftvärnsförsäliningar.

För Nordamerikas vidkommande kan noteras att exporten till USA fördubblats medan exporten ull Canada har sjunkit.

I Sydamerika har i förhållande till år 1983 flera länder tillkommit som köpare av svensk krigsmateriel. Det gäller Argentina, Ecuador och Venezuela. Exporten till dessa tänder består i allt väsentligt av luftvärnsutrustning.

I Aföka intar Nigeria en fortsatt dominerande ställning. Liksom år 1983 utgörs exporien av artillerimateriel.

Försäljning av tillverkningslicenser

Under år 1984 har regeringen i sex fall lämnat tillstånd till upplåtelse av tillverkningsrätt utom riket. Två av dessa gäller för tillverkning i Schweiz och vardera ett för tillverkning i Japan, Canada, Brasilien och Förbundsrepubliken Tyskland.

Prövningen av licensärenden sker i allt väsentligt på samma grannlaga sätt som när det gäller export av hårdvara. Därvid görs en genomgång av relevanta delar av licensavtalet, varvid särskild vikt fästs vid frågor rörande omfattningen av licensen, tidsaspekter, reexportklausuler m. m.

Större exporterande företag

Det finns f. n. ca 50 exportörer av krigsmateriel. Av dessa är ca 20 mindre företag med tillstånd att handla med jakt- och sportskyttevapen. Under år 1984 har 20 företag exporterat för mer än 1 milj. kr.

De dominerande företagen är AB Bofors och affärsverket FFV. Bofors är det ojämförligt största. Tillsammans svarar de två företagen för drygt 80 260 av den svenska krigsmaterielexporten under år 1984. Philips Elektronikindustrier kommer närmast efter dessa båda dominerande tillverkare. Som nummer fyra i storleksklassen 50 till 100 milj. kr. återfinns försvarets materielverk. Sex företag har exporterat för mellan 10 och 30 milj. kr. Det är FFV Underhåll, FFV Norma AB, Volvo Flygmotor AB, Saab-Scania AB, Lindesbergs Industri AB och Ericsson Radio Systems AB. De övriga exportörerna är Contraves Svenska AB, Air Target Sweden AB, Bofors Aerotronics AB, AB Hägglund & Söner, Saab Training Systems AB, S A Marine AB, SATT Electronics AB, FFV Allmätericl AB. Winchester Scandinavia AB och AB Bastmans Auktioner.

Tillsammans svarade dessa 20 företag för 99,9 90 av den svenska krigsmaterielexporten år 1984.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985