om iändring i lagen (1963:633) om biskopsval
Regeringens proposition TE
1987/88: 12 [2]
om ändring i lagen (1963: 633) om biskopsval Prop
1987/88: 12
Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den I oktober 1987.
På regeringens vägnar
GC. Sigurdsen
Bo Holmberg
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås den ändringen i lagen (1963: 633) om biskopsval att valda ledamöter i svenska kyrkans centralstyrelse skall ingå i valkorpora-
tionen i Uppsala stift vid val av ärkebiskop. Enligt nuvarande lagregler ingår i stället präster vid fyra centrala kyrkliga styrelser, som numera har upphört.
Ändringen avses träda i kraft den I december 1987.
1 Riksdagen 1987/88.1 saml. Nr 12
Prop. 1987/88: 12 Förslag till |
Lag om ändring i lagen (1963: 633) om biskopsval
Härigenom föreskrivs att 3 och 10 §§ lagen (1963:633) om biskopsval skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
3 8!
Val av ärkebiskop förrättas dels i Uppsala stift av en valkorporation, som är sammansatt på sätt stadgas i 2 §, dels i övriga stift av domkapitlen,
vart och ett såsom en valkorporation.
I Uppsala stift ingå 1 valkorpora- I Uppsala stift ingår i valkorporationen därjämte dels präster, vilka tionen dessutom dels präster, som vid tidpunkten för valet innehava vid tidpunkten för valet innehar tjänster såsom kyrkoherde i svensk kyrkoherdetjänster i svenska förförsamling 1 utlandet eller ock en- samlingar i utlandet eller också en-
ligt förordnande uppehålla obesatta ligt förordnande uppehåller obesat-
sådana tjänster, dels präst, som vid ta sådana tjänster, dels de valda ornämnda tidpunkt är anställd såsom dinarie ledamöter av svenska kyrdirektor för svenska kyrkans mis- kans centralstyrelse som inte ingår sionsstyrelse eller svenska kyrkans i någon annan valkorporation.
centralråd för evangelisation och
församlingsarbete eller såsom generalsekreterure vid svenska kyr-
kans sjömansvårdsstyrelse = eller
svenska kyrkuns diakoninämnd.
10. $ Valet förrättas av domkapitelsledamöter i domkapitlet och av övriga
röstberättigade inom varje kontrakt inför kontraktsprosten.
I valet inom varje kontrakt delta- I valet inom varje kontrakt deltar ga de röstberättigade prästerna de röstberättigade prästerna inom
inom kontraktet och elektorerna för kontraktet och elektorerna för lek-
lekmännen i kontraktets pastorat. männen i kontraktets pastorat.
Stiftsadjunkter, kyrkoherdar för Stiftsadjunkter. kyrkoherdar för
döva, föreståndare för diakonian- döva, föreståndare för diakonian-
stalt, kyrkoherdar i svenska för- stalter, kyrkoherdar i svenska för-
samlingar i utlandet samt i 3 % av- samlingar i utlandet samt i 3 % avsedda befattningshavare vid kyrkli- sedda ledamöter av svenska kyr-
ga styrelser deltaga i valet i det kans centralstyrelse deltar i valet i kontrakt, i vilket stiftets domkyrka det kontrakt där stiftets domkyrka är belägen. är belägen.
Präst, som på grund av laga för- Präster, som på grund av laga
fall är hindrad att infinna sig vid förfall inte kan infinna sig vid valet,
valet, samt kyrkoherde för döva samt Avrkoherdar för döva och kyroch kyrkoherde i svensk församling koherdar 1 svenska församlingar i
i utlandet må före valet insända utlandet får före valet sända in sina valsedel till kontraktsprosten i det valsedlar till kontraktsprosten i det
kontrakt, i vilket han äger utöva kontrakt där de har rösträtt.
rösträtt.
! Senaste lydelse 1975: 1324.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1987/88: 12
Ledamot av domkapitlet äger ej Ledamöter av domkapitlet får
deltaga i valet annorledes än i dom- = delta endast i valet i domkapitlet.
kapitlet.
Denna lag träder i kraft den I december 1987.
Civildepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den I oktober 1987
Närvarande: statsråden Sigurdsen, ordförande, Hjelm-Wallén, Bodström, Göransson, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Wickbom, Johansson, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson
Föredragande: statsrådet Holmberg
Proposition om ändring i lagen (1963: 633) om biskopsval
1 Inledning
Biskopsval hålls efter regeringens förordnande när ett ämbete som ärkcebiskop eller biskop blivit ledigt. Genom sådana val erhålls förslag till nya
innehavare av dessa ämbeten. Bestämmelser om biskopsval finns i 11 § lagen (1982:942) om svenska kyrkan (ändrad senast 1985:868), lagen (1963: 633) om biskopsval (ändrad senast 1983:400) och i biskopsvalsför-
ordningen (1965: 486, ändrad senast 1977: 935). Biskopsval förrättas av särskilda valkorporationer, som representerar
präster och lekmän i svenska kyrkan. Korporationernas sammansättning vid biskopsval i allmänhet anges i 2 § biskopsvalslagen. En sådan korporation kan i stort sägas bestå av domkapitlets ledamöter, vissa kategorier av
präster samt särskilt utsedda elektorer för stiftets lekmän. Härvid har
eftersträvats lika inflytande för präster och Ickmän. I 3 § finns särskilda
bestämmelser om sammansättningen vid ärkebiskopsval. Enligt dessa
skall sådant val förrättas dels i Uppsala stift av valkorporationen där, utökad med präster som är kyrkoherdar i svenska kyrkans utlandsförsamlingar och med präster som är direktorer eller generalsekreterare i de fyra centrala kyrkliga styrelserna, dels i övriga stift av domkapitlen som valkorporationer.
Doe fyra centrala kyrkliga styrelser som anges i 3 § biskopsvalslagen har före inrättandet av en ny organisation för svenska kyrkans frivilliga verksamhet på riksplanet svarat för sådan verksamhet enligt stadgor som fastställts av Kungl. Maj:t. Styrelsernas verksamhet har nu upphört, och
stadgorna har upphävts med verkan från utgången av år 1986 genom
förordningen (1986: 754) om upphävande av vissa kyrkliga författningar. Biskopsvalslagens bestämmelse om att präster som är anställda som direktorer eller gencralsekreterare vid styrelserna skall ingå i valkorporationen
för Uppsala stift kan följaktligen inte längre tillämpas. Kyrkomötet begärde i en skrivelse (kskr. 1985:3) till regeringen den 7
mars 1985 en översyn av lagen om biskopsval med beaktande av vad
kyrkolagsutskottet anfört i sitt betänkande (KL 1985:8) om rösträtt vid biskopsval. Kyrkomötets synpunkter gällde bl. a. en utvidgning av rösträt-
ten till vissa ytterligare kategorier av präster.
Regeringen beslöt den 11 juni 1987 att inhämta kyrkomötets yttrande Prop. 1987/88: 12 över ett inom civildepartementet upprättat förslag till en lag om ändring t biskopsvalslagen. Förslaget avsåg reglerna om val av ärkebiskop. Frånsett några smärre redaktionella ändringar överensstämmer det med det lagförslag som nu läggs fram. Kyrkomötet har tillstyrkt förslaget (kskr. 1987: 10,
KL Y). I skrivelsen till kyrkomötet i ärendet tog jag också upp frågan om en
översyn av biskopsvalslagstiftningen i övrigt. Jag fann inte skäl att närmare utreda reglerna för val av biskopar. Kyrkomötet har emellertid återkommit i frågan (kskr. 1987: 10, KL 8).
I det följande behandlar jag frågan om ändring i reglerna om val av ärkebiskop och frågan om en översyn av biskopsvalslagstiftningen i övrigt var för sig.
2 Ändring i reglerna om val av ärkebiskop
Mitt förslag: Vid val av ärkebiskop skall i valkorporationen för Uppsala stift ingå de valda ordinarie ledamöter av svenska kyrkans centralstyrelse som inte ingår i någon annan valkorporation.
Skälen för mitt förslag: Eftersom de fyra centrala kyrkliga styrelserna har
upphört, kan man inte längre tillämpa biskopsvalslagens regler om att
präster som är anställda som direktorer respektive generalsekreterare vid
styrelserna skall ingå i valkorporationen för Uppsala stift vid ärkebiskopsval. Sammansättningen av valkorporationen bör därför anpassas till den rikskyrkliga organisation som nu finns. Anpassningen kan ske på det sättet
att de valda ordinarie ledamöter i svenska kyrkans centralstyrelse som inte
ingår i annan valkorporation deltar i ärkebiskopsvalet i stället för som tidigare chefstjänstemännen i styrelserna. En sådan lösning framstår som Jämplig med hänsyn till att ärkebiskopen fått vidgade uppgifter inom den nya rikskyrkliga organisationen. Genom förslaget torde lekmannainflytandet vid valet i allmänhet bli något starkare. Den prästerliga representationen kan likväl anses tillgodosedd genom deltagandet av prästerna i utlandsförsamlingarna.
En tanke som har framförts från ett par håll vid remissbehandlingen av ett tidigare förslag av samma innebörd är att även ge någon eller några av
chefstjänstemännen i Svenska kyrkans stiftelse för rikskyrklig verksamhet
rätt att delta i ärkebiskopsvalet. Det kan emellertid enligt min mening inte anses lämpligt att anknyta rösträttsreglerna till ett privaträttsligt subjekts kansliorganisation, som kan vara underkastad förändringar från tid till annan.
Som förut anförts har kyrkomöret tillstyrkt förslaget.
3 Översyn av biskopsvalslagstiftningen i övrigt Prop. 1987/88: 12
Min bedömning: Enligt min mening finns det inte skäl att närmare utreda reglerna för val av biskopar. En språklig och lagteknisk översyn av lagen om biskopsval bör dock ske i samband med att lagen anpassas till den pågående reformen av svenska kyrkans orga-
nisation på lokal- och stiftsplanet.
Bakgrund: Biskopsval som inte avser ärkebiskopsämbetet förrättas enligt
2 § biskopsvalslagen av en valkorporation, vari ingår bl. a. präster som vid
tidpunkten för valet innehar i stiftet inrättade tjänster som församlingspräst, stiftsadjunkt eller kontraktsadjunkt eller enligt förordnande uppehåller obesatta sådana tjänster. En pastoratsadjunkt har inte rösträtt i vidare
mån än som kan följa härav.
Enligt en motion (1984: 166) till 1984 års kyrkomötessammanträde borde rösträtt tillkomma varje präst som enligt förordnande fullgör prästerlig
tjänstgöring i stiftet. I motionen påpekades bl.a. att det numera kunde
förekomma att pastoratsadjunktstjänster inte längre enbart var tjänster för nyprästvigda.
Motionen behandlades av kyrkolagsutskottet, som med utgångspunkt i denna förordade en översyn av biskopsvalslagen. Utskottet ansåg att kyrkomötet också borde upprepa en tidigare framställning om en mera genomgripande sädan översyn.
Kyrkomötet biföll utskottets hemställan (kskr. 1985:3, KL. 8).
Skälen för min bedömning: Inom civildepartementet förbereds för närva-
rande en genomgripande reform av svenska kyrkans organisation på lokaloch stiftsplanet. Reformen grundar sig på förslag av 1982 års kyrkokommitté (kn 1982:05), och regeringen har genom en skrivelse till kyrkomötet (Reg. Skr. 1987: 1) inhämtat dess yttrande i ärendet. Vidare bör nämnas att kyrkans utlandsverksamhet är föremål för en inomkyrklig utredning och att biskopsämbetets ställning avses bli föremål för överväganden genom biskopsmötets försorg. .
I regeringens skrivelse till kyrkomötet anförde jag bl. a. att förutsättning-
. .” 1 a. D arna för en sådan mera genomgripande översyn av lagstiftningen om biskopsval som kyrkomötet tidigare begärt enligt min mening inte förelåg. Jag kunde inte heller finna att de gällande reglerna skulle ha sådana brister att andra omedelbara ändringar skulle erfordras än de :jag föreslagit i föregående avsnitt. Under alla förhållanden borde dock enligt min mening
lagen moderniseras språkligt. |
I sitt yttrande har Avrkomötet åter anhållit att regeringen ser över lagstiftningen om biskopsval. I kyrkolagsutskottets betänkande (KL 1987: 8)
anförs därvid följande.
Utskottet kan till en början konstatera att kyrkomötet såväl år 1983 som är 1985 gjort framställningar hos regeringen om en|mera genomgri-
pande översyn av lagstiftningen om biskopsval, men att regeringen
hittills inte funnit att förutsättningar har förelegat för en sådan översyn. — Prop. 1987/88: 12
Enligt utskottets mening har utvecklingen lett till att skälen för den
tidigare begärda översynen ökat i styrka. Den nya organisationen på
stiftsplanet och den nya tjänsteorganisationen för präster som föreslås i
regeringens skrivelse 1987: 1 gör det nödvändigt att se över lagstiftning-
en på området. Även de väntade förändringarna av svenska kyrkans
verksamhet i utlandet motiverar en sådan översyn. Enligt utskottets
uppfattning bör kyrkomötet därför ånyo upprepa sina tidigare framställ-
ningar i frågan.
Som jag har framhållit i regeringens skrivelse till kyrkomötet i detta ärende
bör biskopsvalslagen moderniseras. En översyn av lagen från språklig och
lagteknisk utgångspunkt kan göras i samband med att lagen anpassas till de förslag till ny organisation på lokal- och stiftsplanet i svenska kyrkan,
m. m., som för närvarande bereds inom civildepartementet.
Jag är emellertid fortfarande av den meningen att det saknas förutsätt-
ningar för en mera genomgripande utredning om reglerna för val av biskopar.
4 Upprättat lagförslag
I enlighet med vad jag har anfört nu har det inom civildepartementet
upprättats ett förslag till
lag om ändring i lagen (1963: 633) om biskopsval.
5 Hemställan
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta lagförslaget.
6 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta det lagförslag som han har lagt fram.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1987 7