om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall, m.m.
Regeringens proposition BYE
1987/88: 13. ME
om ändring i lagen | 976: 661) om immunitet. | Prop.
och privilegier i vissa fall, m. m. 1987/88: 13
Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 24 september 1987.
På regeringens vägnar
Kjell-Olof Feldt
Mats Hellström
. Propositionens huvudsakliga innehåll
Sverige har undertecknat ett avtal om den rättsliga ställningen för Nordiska ministerrådets sekretariat och Nordiska rådets presidiesekretariat. I propositionen föreslås att riksdagen godkänner avtalet.
För att Sverige skall kunna tillträda avtalet mäste en ändring göras i bilagan till lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. Förslag till en sådan ändring läggs fram i denna proposition.
1 Riksdagen 198788. I saml. Nr 13
Förslag till | Prop. 1987/88: 13
Lag om ändring i lagen (1976: 661) om immunitet och privilegier i vissa fall
Härigenom föreskrivs att bilagan till lagen (1976: 661) om immunitet och. privilegier i vissa fall! skall ha följande lydelse.
Bilaga
Immunitet och/eller privilegier | Tillämplig gäller för följande internationell
överenskommelse Internationella Fysiska personer organ : :
20 Nordiska ministerrå- Personer med anställning Avtal den 13 maj 1987 om
dets sekretariat och vid angivna sekretariat den rättsliga ställningen
Nordiska rådets pre- Jämte deras fumiljemed- för Nordiska ministerrå-
sidiesekretariat lemmar dets sekretariat och Nor-
diska rådets presidiesek-
retariat
Denna lag träder i kraft den I januari 1988.
I Lagen omtryckt 1987: 341. [NS
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 24 september 1987
Närvarande: statsrådet Feldt, ordförande, och statsråden Gustafsson, Lei- jon, Hjelm-Wallén, Peterson, S. Andersson; Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Johansson, Hulterström,
Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist
Föredragande: statsrådet Hellström
Proposition om ändring i lagen (1976: 661) om immunitet och privilegier i vissa fall, m. m.
I Inledning
Sverige är bundet av ett antal stadgor och avtal rörande internationella organisationer och organ. Flertalet av dessa handlingar innehåller bestäm-
melser om immunitet och privilegier för den ifrågavarande organisationen
liksom för personer med anknytning till denna. Dessa bestämmelser avser
ofta immunitet för organisationen mot rättsligt förfarande, okränkbarhet för organisationens lokaler och arkiv samt immunitet för organisationens
tjänstemän och experter. Ofta tillförsäkras de anställda förmåner även av annat slag, såsom skatte- och tullfrihet. Bland dessa avtal och stadgor
märks främst konventionen den 13 februari 1946 rörande Förenta nationer-
nas privilegier och immunitet samt konventionen den 21 november 1947
om privilegier och immunitet för Förenta nationernas fåckorgan. Vidare skall nämnas Wienkonventionerna år 1961 och år 1963 rörande diplomatiska resp. konsulära förbindelser. De bestämmelser om förmåner som finns i överenskommelser som Sverige tillträtt har införlivats med svensk rätt genom lagen (1976: 661) om immuniteter och privilegier i vissa fall.
2¶Föredraganden
2.1¶Bakgrund
Den 12 april 1973 slöts ett avtal mellan Danmark, Finland, Island, Norge
och Sverige om Nordiska ministerrådets sekretariat och deras rättsliga ställning. Avtalet innehöll bestämmelser om immunitet och privilegier för Nordiska ministerrådets sekretariat i Oslo, som inrättades år 1973, och'
sekretariatet för nordiskt kulturellt samarbete i Köpenhamn. Det innehöll också bestämmelser om sekretariatspersonalens rättsliga ställning. Genom
ett tilläggsprotokoll den 15 maj 1973 till avtalet sattes detta i kraft även för Nordiska rådets presidiesekretariat i Stockholm.
Under år 1984 gjordes en justering :i avtalets artikel 11, som innehöll . 3
11 Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 13
bestämmelser om tjänstledighet för statsanställd personal som tjänstgör Prop. 1987/88: 13
vid sekretariaten, och i tilläggsprotokollet. Innebörden härav var att man genomförde principen om tidsbegränsad anställning för personalen vid
ministerrådssekretariaten i syfte att tillgodose önskemålet om cn allsidig nationell bemanning. En överenskommelse om ändring av avtalet och
: tilläggsprotokollet undertecknades i november 1985. Överenskommelsen anmäldes för riksdagen i propositionen 1984/85: 198 om Nordiska minister-
rådets allmänna budget för år 1986, m. m.
Under år 1986 genomfördes vissa organisationsförändringar i syfte att effektivisera arbetsformerna i det nordiska samarbetet. Detta innebar bl. a. att sekretariatet för nordiskt kulturellt samarbete i Köpenhamn och Nordiska ministerrådets sekretariat i Oslo slogs ihop till ett nytt gemensamt ministerrådssekretariat i Köpenhamn. Dessa frågor medförde ändringar i de nordiska samarbetsavtalen (det s. k. Helsingforsavtalet och avtalet om nordiskt kulturellt samarbete). Sedan. riksdagen godkänt ändringarna (prop. 1985/86:64, UU 14, rskr. 69), trädde de i kraft den 12 februari 1986.
Nordiska ministerrådet beslutade den 20 januari 1986 om en översyn av
1973 års avtal om Nordiska ministerrådets sekretariat m.m. Syftet med översynen var att granska avtalet i dess helhet, bl. a. mot bakgrund av de beslutade organisatoriska förändringarna och att särskilt granska artikel 7 angående vissa skattemässiga förhållanden och artikel 14 angående skiljenämnd. Översynen genomfördes av sakkunniga från de nordiska länderna i samråd med de berörda sckretariaten under år 1986. Nordiska ministerrå-
det beslutade den 26 november 1986 att ett nytt avtal om Nordiska minis-
terrådets sekretariat och Nordiska rådets presidiesekretariat jämte tillläggsprotokoll skulle ersätta tidigare avtal. Tilläggsprotokollet upptar i
huvudsak regler om meritvärdering av tjänstgöring vid sekretariaten och
om tjänstledighet. Vid möte mellan Nordiska ministerrådet och Nordiska rådets presidium nyssnämnda dag enades man om avtalsutformningen.
Det nya avtalet jämte tilläggsprotokollet undertecknades av parterna den 13 maj 1987 i ett exemplar på danska, finska, isländska, norska och svenska. Avtalet på svenska bör fogas som bilaga I till regeringsprotokol-
let i detta ärende. | ;
Ett godkännande av avtalet kräver en ändring i lagen om immunitet och
privilegier i vissa fall. Efter samråd med statsrådet Sten Andersson tar jag
nu upp frågorna om godkännande av avtalet och om den lagstiftning som behövs.
2.2¶Avtalets materiella innehåll m. m.
1987 års. avtal om den rättsliga ställningen för Nordiska "ministerrådets
sekretariat och Nordiska rådets presidiesckretariat reglerar bl. a. omfattningen av den immunitet och de privilegier som tillkommer organisationen
och dess tjänstemän jämte deras familjemedlemmar. Reglerna i det nya
avtalet med tilläggsprotokoll överensstämmer i stora delar med vad som
gäller enligt det tidigare 1973 års avtal i samma ämne jämte tilläggsprotokoll. "-
Avtalet träder i kraft trettio dagar efter den dag då samtliga avtalsslutan-
de parter har meddelat det norska utrikesdepartementet att de har godkänt Prop. 1987/88: 13 avtalet.
2.3¶Överväganden
Den under år 1986 genomförda översynen av avtalen om Nordiska minis-
terrådets sekretariat och Nordiska rådets presidiesekretariat jämte till-
läggsprotokollet har gjorts bl.a. mot bakgrund av organisationsförändringarna inom det nordiska samarbetet. Syftet har varit att få fram ett aktuellt avtal. I förhållande till 1973 års avtal innebär det nya avtalet. förutom en anpassning till den nya organisationen och en allmän modernisering, endast vissa preciseringar och justeringar. I artikel 7 preciseras skatt- och uppbördsskyldigheten för anställda vid sekretariaten. Ändring-
en i artikel 11 medger en anpassning till de förhållanden som numera gäller
för skiljeförfarandet i arbetstvister. Dessutom är avtalet gemensamt för Nordiska ministerrådets sekretariat och Nordiska rådets presidiesekretariat. Jag anser att Sverige bör tillträda avtalet. Det sker enligt artikel 15 genom godkännande.
Ändringarna är sakligt av mindre vikt. Den omständigheten att avtalet
träder i stället för ett tidigare nödvändiggör dock en ändring i 1976 års lag om immunitet och privilegier. I och med att lagändring fordras kan avtalet inte tillträdas utan riksdagens godkännande.
Det nya avtalet medför att punkt 20 i bilagan till 1976 års lag bör ändras på 'så sätt att hänvisningen till 1973 års avtal samt tilläggsprotokoll ändras till att avse 1987 års avtal. För närvarande anges i punkten att till kretsen av förmånsberättigade också räknas de sekretariatsanställdas familj. Jag
föreslår att personkretsen i stället anges att avse familjemedlemmar för att markera att personerna i fråga skall ingå i de anställdas hushåll.
Den föreslagna lagändringen bör träda i kraft snarast möjligt. Jag föror-
dar den I januari 1988 med hänsyn till lagstiftningsproceduren. Överens-
kommelsens bestämmelser om privilegier och immunitet blir dock tillämp-
liga som svensk lag först från den dag då överenskommelsen träder i kraft i förhållande till Sverige (jfr prop. 1975/76: 205 s. 18-20). Det åligger rege-
ringen att kungöra tidpunkten då avtal eller stadga har trätt i kraft i förhållande till Sverige.
3¶Upprättat lagförslag
I enlighet med vad jag nu har anfört har inom utrikesdepartementet upprät-
tats ett förslag till lag om ändring i lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. Den föreslagna lagändringen är av sådan beskaffenhet att lagrådets hörande skulle sakna betydelse.
4¶Hemställan Prop. 1987/88: 13
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att
dels godkänna avtalet den 13 maj 1987 om den rättsliga ställningen för Nordiska ministerrådets sekretariat och Nordiska rådets presidiesekreta-
riat, |
dels anta förslaget till lag om ändring i lagen (1976: 661) om immunitet och privilegier i vissa fall. i | :
5 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.
Bilaga I Prop. 1987/88: 13
- Avtal om den rättsliga ställningen för Nordiska ministerrådets sekretariat och Nordiska rådets presidiesekretariat Danmarks, Finlands, Islands, Norges och Sveriges regeringar,
vilka är ense om att främja det nordiska samarbetet, vilka i detta syfte har upprättat ett sekretariat för Nordiska ministerrådet
1 Köpenbamn,.
vilka konstaterar att Nordiska rådets presidium enligt artikel: 54 i den nordiska samarbetsöverenskommelsen av år 1962 (Helsingforsavtalet) har upprättat ett sekretariat i Stockholm,
vilka anser det önskvärt att fastslå den rättsliga ställningen för dessa sekretariat samt förhållanden som hänför sig till dessa,
har kommit överens om följande. :
Avtalets tillämpningsområde
Artikel I
Avtalet gäller Nordiska ministerrådets sekretariat och Nordiska rådets presidiesekretariat. | :
Sekretariatens rättsliga ställning
Artikel 2
Varje sekretariat är ett självständigt rättssubjekt med samma rättsliga
handlingsförmåga som andra juridiska personer i det länd, där sekretariatet
har sitt säte. Således kan det förvärva och avhända sig fast egendom och lösöre samt vara part i en rättssak.
Nordiska ministerrådets sekretariat företräds av generalsekreterarén el- | ler av den eller dem som denne bemyndigar. Nordiska rådets presidiesekretariat företräds av presidiesekreteraren eller av den eller dem som denne : bemyndigar.
Immunitet och privilegier
Artikel 3
Sekretariatens egendom och andra tillgångar kan icke göras till föremål för
någon åtgärd från administrativ eller judiciell myndighets sida annat än
efter uttryckligt medgivande av Nordiska ministerrådet eller Nordiska
rådets presidium i varje särskilt fall. :
Artikel 4
Sekretariatens lokaler och arkiv samt övriga handlingar som tillhör eller
innehas av sekretariaten skall vara okränkbara oberoende av var de befinner sig.
I fråga om sådana handlingars offentlighet skall gälla de regler som Nordiska ministerrådet respektive Nordiska rådets presidium beslutar.
Artikel 5 Prop. 1987/88: 13
Sekretariatens korrespondens och andra tjänstemeddelanden kan icke underkastas censur och skall i fråga om befordran likställas med diplomatisk representations korrespondens.
Artikel 6
[g Sekretariatens inkomster och egendom som används för tjänstebruk skall vara fritagna från all direkt beskattning.
Beträffande gods som införs eller utförs för tjänstebruk skall sckretariaten vidare vara befriade från alla tullar och andra avgifter med samma verkan.
Bestämmelserna i första och andra styckena gäller icke i fråga om skatter eller avgifter, vilka endast avser betalning för utförda tjänster.
I övrigt gäller för varje sekretariat samma skatte- och avgifisregler som för diplomatisk representation i det land, där sekretariatet har sitt säte.
Artikel 7
Skatt kan icke påföras lön och annan ersättning som sekretariaten utbe-
talar till personal anställd i en tjänst som är uppförd i personalförteckningen för något av sekretariaten. Detta gäller även uppbörd med motsvarande verkan som direkta skatter. Sekretariaten är skyldiga att tillställa berörda
myndigheter i de avtalsslutande staterna en förteckning över den personal
som tillhör denna kategori.
Regler om skyldigheten för den personal som avses i första stycket att betala avgift till sekretariaten i stället för skatt fastställs av Nordiska ministerrådet respektive Nordiska rådets presidium.
Avgiftens storlek fastställs av Nordiska ministerrådet respektive Nor-
diska rädets presidium.
Avdrag som medgetts vid fastställande av underlag för beräkning av avgift enligt reglerna i detta avtal kan icke därutöver utnyttjas som avdrag vid nationell beskattning.
Myndigheterna i avtalsslutande stater har rätt att taga hänsyn till den i första stycket avsedda personalens lön och annan ersättning vid beräkning av skatt som enligt landets lag med beaktande av det nordiska dubbelbe-
skattningsavtalet påförs intäkter från en annan inkomstkälla än sekretaria-
- ten.
Artikel 8 De anställda i sekretariaten och de familjemedlemmar som ingår i deras
hushåll skall i tjänstgöringslandet vara fritagna från tull och andra avgifter
för egendom, inbegripet motorfordon, avsedd för deras personliga bruk, som de medför i anledning av att de tillträder tjänst i ett av sekretariaten.
Artikel 9 , Prop. 1987/88: 13
Egendom som har införts tull- och avgiftsfritt enligt artikel 6 eller 8 får i det land där tull- och avgiftsfriheten åtnjöts överlåtas endast på villkor som detta lands regering här godkänt.
Personalens rättsliga ställning
Artikel 10
Arbetsordning samt anställnings- och arbetsvillkor för de anställda i sekre-
tariaten fastställs av Nordiska ministerrådet respektive Nordiska rådets presidium.
Artikel 11 Envar av de avtalsslutande parterna förbinder sig att bevilja statsanställd personal, som får tidsbegränsad anställning i ett av sekretariaten, tjänstledighet under den tid som anställningen varar och att låta sådan personal
tillgodoräkna sig tjänstgöringstiden där som tjänst utövad i hemlandet.
Med tidsbegränsad anställning avses sådan anställning som inte överstiger åtta år.
Artikel 12
Varje tjänstgöringsland förbinder sig att taga in anställda i sekretariaten
som medlemmar i tjänstgöringslandets statliga pensionsordning på samma
villkor som gäller för motsvarande statliga tjänster i detta land såvida icke annat fastställts genom avtal med den anställde.
Överenskommelse, som ingåtts eller som kan komma att ingås mellan de
nordiska länderna om samordning av rättigheter intjänade i statliga eller: motsvarande pensionsordningar, skall även gälla för de anställda i sekreta-
riaten som har pensionsrättigheter i de nordiska länder, vilka tillträtt överenskommelsen.
De anställdas rätt till sociala förmåner regleras genom den nordiska konventionen den 5 mars 1981 om social trygghét.
Artikel 13
I fråga om de anställdas rättsliga ställning gäller i övrigt vad som framgår
av anställningsavtal eller beslutas av Nordiska ministerrådet respektive Nordiska rådets presidium.
Artikel 14 Tvist om tolkning eller tillämpning av ett anställningsavtal skall hänskjutas till avgörande av:en skiljenämnd.
En skiljenämnd inrättas på begäran av någon av de tvistande parterna.
Skiljenämnden skall ha tre ledamöter av vilka envar av de tvistande
parterna utser en och dessa gemensamt utser den tredje, som skall vara Prop. 1987/88: 13 skiljenämndens ordförande.
Om parterna icke kan cnas om vem som skall vara den tredje ledamoten, skall chefen för arbetsdomstolen i tjänstgöringslandet anmodas att utse: denne.
Skiljedom skall avfattas skriftligen och undertecknas av skiljenämndens ledamöter.
Skiljenämnden fastställer i övrigt själv sin arbetsordning. Arvode till skiljenämnden fastställs av Nordiska ministerrådet respekti- .
ve Nordiska rådets presidium efter förslag från nämnden.
Skiljenämnden beslutar hur kostnaderna för skiljemannaförfarandet skall fördelas mellan parterna.
Slutbestämmelser Artikel 15: Detta avtal träder i kraft trettio dagar efter den dag då samtliga avtalsslutande parter har meddelat det norska utrikesdepartementet, att de har
godkänt avtalet. |
Det norska utrikesdepartementet underrättar de övriga avtalsslutande parterna om mottagandet av dessa meddelanden och om tidpunkten för avtalets ikraftträdande.
Vid avtalets ikraftträdande upphör avtalen den 12 april 1973 om Nordis- Ka ministerrådets sekretariat och deras rättsliga ställning med ändring den 22 november 1984 samt tilläggsprotokollet den 15 maj 1973 om Nordiska rådets presidiesekretariat och dess rättsliga ställning och tilläggsprotokoll den 22 november 1984 till avtalen om ändring i avtalen om Nordiska ministerrådssekretariaten och deras rättsliga ställning och om avtalens giltighet för Nordiska rådets presidiesekretariat och om de anställdas ställning i samband med återgång i tjänst i hemlandet.
Artikel 16 En avtalsslutande part kan säga upp avtalet genom ett skriftligt meddelande till det norska utrikesdepartementet, som underrättar de övriga avtalsslutande parterna om mottagandet av sådant meddelande och dess innehåll.
En uppsägning gäller endast den part, som har gjort den, och får verkan sex månader efter den dag då det norska utrikesdepartementet mottagit
meddelandet om uppsägningen. |
Artikel i7 Originaltexten till detta avtal deponeras hos det norska utrikesdepartementet, som tillställer de övriga avtalsslutande parterna bestyrkta kopior därav. ; oe
Till bekräftelse härav har undertecknade befullmäktigade ombud undertecknat detta avtal. 10
Utfärdat i Oslo den 13. maj 1987 i ett exemplar på danska, finska, — Prop. 1987/88: 13 isländska, norska och svenska språken, vilka samtliga texter har samma | giltighet.
For Danmarks regering: Christian Christensen
Suomen hallituksen puolesta: Henrik Blomstedt
Fyrir rikisstjörn Islands:
Niels P. Sigurdsson
For Norges regjering: Bjarne Mörk Eidem
För Sveriges regering: Mats Hellström
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1987 11