1987/88:177

Regeringens skrivelse dö

| PIE

1987/88: 177 Ey

med redogörelse för den svenska Skr

krigsmaterielexporten år 1987 1987/88: 177

Regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 26 maj 1988 samt överlämnar en i utdraget angiven redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten år 1987. På regeringens vägnar Ingvar Carlsson

Anita Gradin

I Riksdagen 1987/88. 1 saml. Nr 177.

Utrikesdepartementet Skr 1987/88: 177

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 maj 1988

Närvarande: statsministern I. Carlsson, ordförande, och statsråden Feldt.

Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, S. Andersson, Bodström, Göransson, Gradin, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Johansson, Lindqvist. G. Andersson, Lönnqvist, Thalén

Föredragande: statsrådet Gradin

Skrivelse med redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten år 1987

Den svenska tillverkningen, försäljningen och exporten av krigsmateriel är

underkastad kontroll av statsmakterna.

Tillverkning och tillhandahållande av krigsmateriel regleras genom lagen

(1983: 1034) om kontroll över tillverkningen av krigsmateriel, m. m. och

förordningen (1983: 1036) i samma ämne. Båda författningarna trädde i kraft den I januari 1984. Lagen ersatte därvid äldre lagstiftning, ursprungli-

gen från år 1935.

I lagen föreskrivs att tillverkning av krigsmateriel inte får ske utan regeringens tillstånd. Vidare krävs tillstånd för att försälja. utbjuda mot vederlag eller förmedla krigsmateriel, uppfinning avseende krigsmateriel och metod för framställning av sådan materiel. Regeringen får förena tillstånd med villkor samt med kontroll- och ordningsbestämmelser.

För att möjliggöra kontroll av tillverkning och försäljning av krigsmateriel inrättades år 1935 krigsmaterielinspektionen (KMD, som numera finns

inom utrikesdepartementets handelsavdelning. Som ett led i kontrolarbe-

tet är berörda företag skyldiga att till KMI avge deklarationer rörande tillverkning resp. försäljning av krigsmateriel.

"> Statliga myndigheter såsom affärsverket FFV står inte under KMI:s kontroll och har ingen redovisningsskyldighet. KMI får ändå årligen upp-

gifter om de statliga tillverkarnas export.

På grundval av uppgifterna från de privata och statliga företagen upprät-

tar KMI statistik. Detta sker årsvis. Arbetet med statistiken är med hittills-

varande rutiner slutfört fyra till fem månader efter kalenderårets slut.

Datorstödd registrering har införts från och med den 1 januari 1988. Stati-

- än hittills.

I Sverige råder sedan länge ett generellt förbud mot export av krigsmate-

riel. Regeringen kan dock medge undantag (dispens) från förbudet. Att en utförsel på detta sätt tillåts har motiverats av vår säkerhetspolitik och den

därav betingade nödvändigheten av att kunna upprätthålla en hög självför-

sörjningsgrad med avseende på krigsmateriel.

Reglerna om krigsmaterielexport återfinns i lagen (1982: 513) om förbud Skr 1987/88: 177 mot utförsel av krigsmateriel, m.m. och dithörande förordning

(1982: 1062). Båda författningarna trädde i kraft den 1 januari 1983.

Genom utförsellagen krävs sålunda tillstånd till utförsel av varor som

utgör krigsmateriel. Bestämmelser om vad som avses med krigsmateriel finns i den nyssnämnda förordningen. Tillstånd krävs också för tillverkare

av krigsmateriel att till någon utom riket upplåta eller överlåta tillverk-

ningsrättigheter m. m. till materielen. Vidare krävs tillstånd för att inom

riket bedriva militärt inriktad utbildning av utländska medborgare. Beslut i ärenden rörande dispens från utförselförbudet fattas som nyss sagts av regeringen. Regeringsärendena bereds av KMI. Nära samråd sker därvid med utrikesdepartementets politiska avdelning, försvarsdeparte-

mentet och i vissa fall med industridepartementet. I ärenden som inte

avser utförsel i större omfattning eller inte är av större vikt har utrikeshan-

delsministern bemyndigats att fatta dispensbesluten.

Riksdagen har år 1971 (prop. 1971: 146, UU 21, rskr. 343) fastslagit och

sedermera genom godkännandet av en proposition med förslag till lag om

förbud mot utförsel av krigsmateriel, m. m. (prop. 1981/82: 196, UU 26,

rskr. 345) bekräftat de riktlinjer som skall ligga till grund för tillståndspröv-

ningen.

Export av krigsmateriel aktualiserar ständigt problem av principiell ka-

raktär, och tillståndsprövningen innebär ofta en synnerligen grannlaga

uppgift. Det är inte möjligt att utforma riktlinjer för tillståndsprövningen så att alla svårigheter i tillämpningen kan undanröjas. Det är därför naturligt att prövningen av de enskilda tillståndsärendena tillmäts särskild betydel-

se. Enligt 10 kap. 6 § regeringsformen (RF) skall regeringen i utrikesärenden av större vikt överlägga med utrikesnämnden före avgörandet, om så

kan ske. Vissa utförselärenden rörande krigsmateriel är av den arten att överläggning med nämnden skall äga rum. Även om sådana överläggningar

inte bedöms erforderliga, har det likväl ansetts önskvärt att prövningen av

vissa enskilda dispensärenden ges en bredare förankring än i regeringen.

Riksdagen beslutade år 1984 på grundval av propositionen (1984:82) om ökad insyn och samråd i frågor som rör krigsmaterielexport att en rådgivande nämnd i krigsmaterielexportfrågor skulle inrättas (UU. 1984/85:5, rskr. 61).

Nämnden, som består av sex ledamöter tillsatta på parlamentarisk grund, inledde sin verksamhet i februari 1985. Den höll år 1986 nio och år 1987 tio sammanträden. Nämnden har till uppgift att lämna råd i enskilda

krigsmaterielexportfrågor. Nämnden sammanträder på kallelse av krigsmaterielinspektören som också leder sammanträdena. Det ankommer på inspektören att redovisa samrådet för det föredragande statsrådet.

Nämndens tillkomst har inneburit att omfattningen av de ärenden som

görs till föremål för ökat samråd har breddats. Nämnden har självfallet inte ersatt utrikesnämnden i sådana ärenden som regeringen enligt regerings-'

formen har att överlägga med utrikesnämnden om. Genom de relativt täta,

regelbundna sammanträdena får den rådgivande nämndens ledamöter en

fortlöpande insyn i regeringens handläggning av frågor som rör krigsmate- " rielexport.

11 Riksdagen 1987/88. I saml. Nr 177.

För att bistå krigsmateriélinspektören med beredningen av ärenden rö- Skr 1987/88: 177 rande klassificering av krigsmateriel inrättades år 1984 ett särskilt teknisktvetenskapligt råd med företrädare för flera olika institutioner, som äger kunskap om teknologins tillämpning på civila resp. militära områden.

Rådet sammanträdde en gång år 1987. Därvid beslöts om en effektivisering

av rådets arbetsformer, vilket bl.a. innebär att sammanträden numera

hålls varannan månad.

I nyssnämnda proposition uttalade regeringen även sin avsikt-att.varje år lämna riksdagen en redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten.

Härigenom skulle riksdagen förses med -en samlad information om krigsmaterielexporten samtidigt som underlag 'skulle ges för en breddning av

den allmänna debatten. :

I enlighet härmed förelade regeringen år 1985 riksdagen en skrivelse (1984/85: 223) med redogörelse för dén svenska krigsmaterielexporten under år 1984. År 1986 lämnades en motsvarande redogörelse för krigsmaterielexporten under år 1985 (Skr. 1985/86: 178) och år 1987 en redogörelse för denna export under år 1986 (Skr. 1986/87:169). Inom KMI har nu

utarbetats en liknande redogörelse avseende:år 1987. Redogörelsen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga. /

Av den statistiska redovisningen framgår bl. a. att den svenska exporten av krigsmateriel under år 1987 uppgick till 4 426,6 milj. kr. mot 3 242,9 milj.

kr. under år 1986. Detta innebär en ökning med 31.596 i fasta priser

(basår = 1968). Krigsmaterielexportens andel av den totala varuexporten utgjorde 1,57 26 mot 1.22 Z för år 1986. Genomsnittssiffran för den.senaste

tioårsperioden är 1,13 22 . Vad gäller krigsmaterielexportens geografiska.spridning kan konstateras att Sverige under lång tid sålt krigsmateriel till ett fyrtiotal länder. :År 1987

har leveranser skett till 40 stater. Till fem av dessa har dock uteslutande

jakt- och sportskyttevapen och/eller-ammunition exporterats. Uppdelat på .

regioner dominerar Västeuropa med normalt ca hälften äv leveransvärdet. År 1987 sjönk denna andel något. Norden svarade under 1987 för 22.5 2 av den samlade krigsmaterielexporten. Under året steg Asiens andel från 31 till 38 Z, främst beroende på leveranser av artilleriutrustning till Indien. Nordamerikas andel steg från 4 till 1452 :

När det gäller krigsmaterielexportens ; värdemässiga fördelning på olika

huvudområden är vapen och ammunition den helt dominerande kategorin.

Denna kategori omfattar ett brett register av den vapen- och ammunitionstillverkning som förekommer i Sverige. Även flygmateriel samt ”övrig

materiel”. vilken innefattar bl. a. elektronisk: apparatur. är betydelsefulla

exportvaror på den västeuropeiska marknaden. : : :

En hög självförsörjningsgrad i fråga om försvarsmateriel ingår som ett viktigt led i den svenska säkerhetspolitiken. På flera försvarsområden är

det en avgörande fördel för Sverige att ha-en inhemsk produktionskapacitet. Härom råder bred enighet. Det svenska försvaret har emellertid hittills

inte ansetts vara en tillräckligt stor avnämare för att upprätthålla kapacite- ' ten hos svensk försvarsindustri. Det svenska försvarets beställningar kommer med ibland långa och oregelbundna mellanrum. En viss export har

därför bedömts som nödvändig för att svensk försvarsindustri skall kunna

behålla sin utvecklingskraft och tekniska kompetens. Regeringen har avi- Skr 1987/88: 177 serat att en utredning skall tillsättas för att närmare belysa dessa förhållanden. Utredningen avses bl. a. få i uppdrag att analysera sambandet mellan den svenska försvarsindustrins förmåga att tillgodose kravet på en ur neutralitetspolitisk synvinkel acceptabel självförsörjning av krigsmateriel och denna industris beroende av exportmöjligheter.

Det föreligger misstankar om att en del krigsmaterielleveranser från Sverige inte skett i enlighet med gällande bestämmelser. Dessa misstankar har utretts av polis- och tullmyndigheter. I vissa fall har åtal väckts, medan förundersökningen i andra delar ännu inte har avslutats.

Justitiekanslern fick den 17 mars 1988 regeringens uppdrag att utreda FFV:s krigsmaterielexport mot bakgrund av uppgifter om att export förekommit via tredje land till länder för vilka regeringen inte lämnat utförseltillstånd.

KMI genomförde under mars—april i år på regeringens uppdrag. en granskning av alla de licensavtal som ingåtts före år 1983 och vilka alltjämt kan ge upphov till' tillverkning utomlands. Granskningen syftade till att kartlägga dessa avtals innehåll, i synnerhet med avseende på vidareexport till tredje land. Ett trettiotal företags licensavtal har granskats. I ca två tredjedelar av avtalen är reexportmöjligheterna på olika sätt begränsade. I övriga avtal medges vidareexport till ett eller flera länder utan licensgivarens hörande. Den av regeringen i april 1987 tillsatta medborgarkommissionen för granskning av viss vapenexport överlämnade den 20 maj 1988 sin rapport till statsministern.

Det är som regeringen tidigare framhållit ett oeftergivligt krav att företagen respekterar och följer den lagstiftning och de regler för vapenexporten som skärptes så sent som år 1983. Det finns, i ljuset av de senaste årens erfarenheter, starka skäl att skärpa reglerna för krigsmaterielexporten, och ' att effektivisera kontrollen. Regeringen har i detta syfte lagt fram en proposition (1987/88: 154) med förslag till en ny lag om förbud mot utförsel av krigsmateriel, m. m. Förslaget bygger till stor del på den utredning om försvarsindustrins utlandsverksamhet vars betänkande lades fram i april 1987 (SOU 1987: 8).

Under år 1986 infördes krav på särskilda intyg vid export av krut och sprängämnen, där den utländska mottagaren intygar att materielen inte skall vidareexporteras i befintligt skick utan ingå i vederbörandes egen tillverkning. Under år 1987 har ytterligare ett intyg utarbetats, nämligen för export av komponenter och andra insatsvaror. Inom KMI har en översyn av rutinerna fortsatt, och ett datoriseringsprogram fullbordats. KMI:s personalresurser har förstärkts på rekommendation av en särskild utredare, ambassadören Torsten Örn, som i maj 1987 överlämnade en rapport till regeringen.

Jag hemställer att regeringen

dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört i det

föregående, |

dels till riksdagen överlämnar redogörelsen för den svenska krigsmate- Skr 1987/88: 177 rielexporten år 1987.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar i enlighet med hennes hemställan.

Bilaga Skr 1987/88: 177

Bilaga

Svensk krigsmaterielexport år 1987

Allmän bakgrund

Krigsmaterielinspektionen (KMI) följer utvecklingen av den svenska tillverkningen, försäljningen och exporten av krigsmateriel. De företag som

har tillstånd att bedriva verksamhet på krigsmaterielområdet — för närva-

rande omkring 140 stycken, varav ett sjuttiotal är aktiva — är skyldiga att lämna uppgifter i olika hänseenden till KMI. Detta material jämte uppgifter som inspektionen tar fram på annat sätt analyseras och bearbetas inom

KMI. I propositionen (1984/85: 82) om ökad insyn och samråd i frågor som rör krigsmaterielexport uttalade regeringen sin avsikt att varje år lämna riksdagen en redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten. Föreliggande promemoria redogör för den svenska krigsmaterielexporten år 1987.

Utförseltillstånd

I budgetpropositionen lämnar utrikesdepartementet varje år uppgift om

värdet av de utförseltillstånd som har utfärdats under föregående kalenderår. I årets budgetproposition har värdet för år 1987 angetts till 5,3 miljarder

kronor.

Antalet inkomna utförselärenden har under senare år legat mellan 1 700 och 2300. Den övervägande delen av dessa har gällt utförsel av enstaka vapen och annan krigsmateriel av ringa omfattning. Beslut om utförseltillstånd fattas av regeringen. I ärenden som inte avser utförsel i större

omfattning eller inte är av större vikt får det statsråd som har till uppgift att

föredra ärenden om - utförsel av krigsmateriel meddela sådant tillstånd. Som framgår av tabell 1 har i år ca 99 4z av värdet av krigsmaterielexporten skett efter regeringsbeslut.

Tabell 1. Utförselbevis för försåld krigsmateriel under åren 1983— 1987 Fd

Av tabell 2 nedan framgår att den sammantagna volymen av beviljade utförseltillstånd beräknad i fasta priser ökat under år 1987 med 21,8 Z. Det bör påpekas att utförseltillstånden ofta täcker en annan och längre tidsperiod än den till vilken tabelluppgifterna hänför sig.

Tabell 2. Utförselbevis för försåld krigsmateriel under åren 1983—1987 i löpande

Skr 1987/88: 177

priser och i 1968 års prisnivå! jämte den procentuella volymförändringen

Bilaga

! Vid prisomräkningen har SCB:s allmänna exportprisindex för verkstadsprodukter använts. :

Faktiska leveranser -:

Det förekommer olika uppgifter om det årliga värdet av svensk krigsmaterielexport. KMI:s statistik grundar sig på de uppgifter inspektionen tar in direkt från varje exportföretag rörande värdet av levererad materiel.

Tabell 3 visar värdet i miljoner kronor av svensk krigsmaterielexport

under den senaste tioårsperioden såväl i löpande priser som i 1968 års prisnivå. Av tabellen framgår även krigsmaterielens andel av Sveriges

totala varuexport. | | |

Tabell 3. Värdet av svensk krigsmaterielexport under åren 1978—1987 i löpande priser och 1968 års prisnivå”, m. m. 3

? Vid prisomräkningen har SCB:s allmänna exportprisindex för verkstadsprodukter använts. |

Krigsmaterielens andel av vår totala varuexport för år 1987 uppgår till 1,57 Z6 dvs. en ökning i förhållande till 1986 års siffra.

Som alltid gäller att förändringar från ett år till ett annat inte ger underlag för några mer långsiktiga bedömningar av utvecklingstendenser. :

En jämförelse av tabellerna 1, 2 och 3 visar att det sammantagna värdet av beviljade utförseltillstånd under ett år kan skilja sig avsevärt från värdet av faktiska leveranser under samma år.

Skr 1987/88: 177

Krigsmaterielens fördelning

Bilaga |

Huvudområdet vapen och ammunition dominerar den svenska krigsmate-

rielexporten. För år 1987 svarar detta område för 78 26. Ökningen på

flygplansområdet hänför sig till europeiska köpare.

Tabell 4. Värdet av svensk krigsmaterielexport i mkr. under åren 1985—1987 fördelat på sex olika huvudområden

1985 1986 1987 a) Vapen och ammunition (inkl. för jakt och sport) 1490,3 2531,7 3447,2 b) Krut och sprängämnen 'samt vissa

e) Militära luftfartyg och delar därtill

> Kategorin övrig materiel omfattar bl. a. övningsmateriel, radar, underhålls- och tillverkningsutrustning samt elektronik.

Geografisk spridning

Den i föregående tabeller redovisade totala omfattningen av krigsmateriel-

exporten och dess uppdelning på olika huvudområden kompletteras i föl-

jande sammanställningar av exportens fördelning, dels på skilda regioner under den senaste tioårsperioden (tabell 5), dels på enskilda länder under

år 1987 (tabell 6).

Tabell 5 . Krigsmaterielexportens fördelning på regioner i procent av värdet under åren 1978— 1987 |

i Västeuropa inkl. Jugoslavien. 5 Exkl. länder till vilka endast utförsel av jakt- och sportvapenutrustning förekommit.

Sedd över ett längre tidsavsnitt visar sammanställningen att den svenska Skr 1987/88: 177

krigsmaterielexporten till över hälften av sitt värde gått till Västeuropa och Bilaga till knappt 30 Zz till Asien. Sydamerika gick under år 1987 tillbaka markant,

medan Afrika svarade för knappt 2 96.

Tabell 6. Exporten av krigsmateriel å år 1987 fördelad på länder (som jämförelse anges även exporten under åren 1985 och 1986) Exporten anges i tusental kronor

& Endast utförsel av jakt- och sportskyttevapen och/eller -ammunition 7 Avser uteslutande materiel ingående i system levererat av tredje land. 8 Slutsumman anger totalvärdet, i vilket också ingår leveranser till länder som ej var mottagare under år 1987 och därför inte finns upptagna i denna tabell.

Under år 1987 omfattade exporten 40 länder mot 38 år 1986. Till 8 av dessa

40 länder understeg exportvärdet I milj. kr. I sex av dessa fall har exporten

rört sig enbart om materiel för jakt eller sport. Västeuropa inkl. Norden förblir den största marknaden för svensk krigsmaterielexport, även om andelen för första gången sedan år 1983 gått ned

under 50 26. Orsaken härtill torde främst stå att finna i ökningar vad gäller

Asien och Nordamerika. I bägge fallen är det enstaka stora order till Indien Skr 1987/88: 177

resp. Amerikas Förenta Stater som slagit igenom i statistiken. Bilaga

Sydamerikas andel av exporten halverades under år 1987 jämfört med

föregående år, främst på grund av minskad export till Brasilien. Afrikas

andel ökade något. huvudsakligen genom fullföljande av tidigare åtaganden. :

Försäljning av tillverkningsrättigheter m. m.

Under år 1987 har inga tillstånd lämnats till upplåtelse av tillverkningsrät-

tigheter (licenser) utom riket eller för militärt inriktad utbildning i i Sverige av utländska medborgare.

Prövningen av ärenden rörande licenser sker på samma sätt som när det gäller export av materielen som sådan. Förutom den prövning som föregår varje tillstånd till export av krigsmateriel. görs en genomgång av relevanta delar av licensavtalet. Därvid fästs särskild vikt vid frågor rörande licensens omfattning, dess utsträckning i tiden, reexportklausuler m. m.

Större exporterande företag

Det finns för närvarande ca 55 exportörer av krigsmateriel 1 Sverige. Av

dessa är ca 25 mindre företag som har tillstånd att handla med jakt- och sportskyttevapen. Dessa senare företag exporterade under år 1987 tillsammans för omkring 5,5 milj. kr. Under samma tid exporterade 21 företag vardera för värden över I milj. kr.

De främsta exportföretagen är AB Bofors och affärsverket FFV. Bofors

är det ojämförligt största. Tillsammans svarade de båda företagen för 77 96 av den svenska krigsmaterielexporten år 1987. Efter dessa kommer Saab Scania AB och Saab Missiles AB, som vardera exporterade för över 100 milj. kr. Nobel Kemi AB, försvarets materielverk, Volvo Flygmotor AB och Philips Elektronikindustrier AB exporterade för mellan 50 och 100 milj. kr. Sex företag har exporterat för mellan 10 och 50 milj. kr. Dessa är FFV Norma AB, Lindesbergs Industri AB, SA Marine AB, Ericsson Radio Systems AB, Bofors Aerotronics AB och Saab Instruments AB. De Övriga företagen med export överstigande I milj. kr. är Air Target Sweden AB, FFV Mipro AB, Contraves Svenska AB, Karlskronavarvet AB, AB Linde Maskiner, Norabel AB samt AB Sandvik Hard Materials.

Tillsammans svarade dessa 21 företag för 99,8 Z av hela den svenska krigsmaterielexporten under år 1987.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1988