om nordiska boskillnadsmål
23 Regeringens proposition VY 1987/88:83
om nordiska boskillnadsmål
Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 28 januari 1988.
På regeringens vägnar
Kjell-Olof Feldt
Anna-Greta Leijon
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att de processuclla regler om boskillnadsmål som har gällt enligt den numera upphävda giftermålsbalken skall tillämpas när en ansökan görs i Sverige om boskillnad enligt dansk, isländsk eller norsk rätt.
Lagändringen föreslås träda i kraft den I maj 1988.
[ Riksdugen 1987/88.1 saml. Nr 83
Prop . 1987/88:83
Propositionens lagförslag
Förslag till Lag om ändring i lagen (1987:788) om införande av äktenskapsbalken
Härigenom föreskrivs att i lagen (1987:788) om införande av äktenskaps-
balken skall införas en ny paragraf, 19 §. samt närmast före 19 § en ny
rubrik av följande lydelse.
Bestämmelse om nordiska boskillnadsmäl 19.5 I fråga om en ansökan om boskillnad som görs enligt 5 § förordningen (1931:429) om vissa internationella rättslförhållanden rörande äktenskap. adoption och förmynderskap skall giftermälsbalkens bestämmelser om rättegången i boskillnadsmål alltjämt tillämpas.
Denna lag träder i kraft den I maj 1988.
Justitiedepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 28 januari 1988
Närvarande: statsrådet Feldt. ordförande. och statsråden Gustafsson, Leijon, Peterson. Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson. Holmberg, Hellström, Johansson, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist,
Thalén
Föredragande: statsrådet Leijon
Proposition om nordiska boskillnadsmål
I Inledning
Den I januari 1988 trädde den nya äktenskapsbalken i kraft. Den innebär bl.a. att det tidigare boskillnadsinstitutet avskaffas och ersätts av en möjlighet för makarna att. om de är ense, förrätta bodelning under äktenskapet (9 kap. I 8 andra stycket).
I Danmark, Island och Norge finns alltjämt regler om boskillnad (bosondring). Liksom var fallet enligt de tidigare svenska reglerna kan ena
maken under äktenskapet i vissa fall kräva ”bosondring” och därmed
framtvinga en delning av det gemensamma boet. :
Konventionen den 6 februari 1931 mellan Sverige, Danmark, Finland, Island och Norge innehållande internationellt privaträttsliga bestämmelser om äktenskap, adoption och förmynderskap föreskriver i artikel 5 följande om domsrätt i boskillnadsmål. Ansökan om boskillnad mellan makar som är och vid äktenskapets ingående var medborgare i fördragsslutande stat
samt då tog hemvist i sådan stat tas upp i den stat där makarna har
hemvist. Har de hemvist I skilda'stater, tas ansökan upp i den stat där den mot vilken ansökningen är riktad har hemvist. Om denna stat är Finland — där regler saknas om boskillnad — tas ansökningen upp i den stat vars lag enligt artikel 3 i konventionen är tillämplig på makarnas förmögenhetsförhållanden. Reglerna i artikel 5 i konventionen har tagits in i 5 8 förordningen (1931:429) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap. adoption och förmynderskap.:
En ansökan om boskillnad (bosondring) enligt dansk, isländsk eller
norsk rätt kan tas upp i Sverige även sedan de svenska reglerna om:
boskillnad har upphävts. Vid överläggningar åren 1986 och 1987 mellan
företrädare för justitiedepartementen i de nordiska länderna har man be-
handlat de problem som detta kan medföra. Efter att ha diskuterat olika
lösningar, bl. a. en ändring i den nämnda konventionen. hur man enats om alt den enklaste lösningen är att de processuella regler om boskillnadsmäl som tidigare har gällt i Sverige skall tillämpas även i fortsättningen i dessa fall (fr prop. 1986/87:86 s. 52). Ett förslag till lag om ändring i lagen (1987:788) om införande av äktenskapsbalken, innehållande denna lösning, har därefter upprättats inom justitiedepartementet.
Regeringen har den 14 januari 1988 beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslaget. Lagrädet har i yttrande den 15 januari 1988 lämnat förslaget utan erinran. Lagrådets yttrande bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga.
Det förslag som jag nu skall lägga fram överensstämmer med förslaget i
lagrådsremissen.
ra Allmän motivering
Mitt förslag: I lagen (1987:788) om införande av äktenskapsbalken införs en bestämmelse av innebörd att giftermålsbalkens regler om
rättegången i boskillnadsmål alltjämt skall tillämpas i fråga om en
ansökan om boskillnad som görs i Sverige med stöd av den nordiska konventionen rörande äktenskap, adoption och förmynderskap.
Skälen för mitt förslag: I artikel 3 i den nordiska konventionen den 6
februari 1931 innehållande internationellt privaträttsliga bestämmelser om
äktenskap, adoption och förmynderskap finns regler om tillämplig lag i fråga om äktenskapets rättsverkningar såvitt angår makars förmögenhetsförhållanden. Sådana rättsverkningar av äktenskap mellan dem som är och vid äktenskapets ingående var medborgare i någon fördragsslutande stat skall bedömas enligt lagen i den av staterna där makarna vid äktenskapets ingående tog hemvist. Har båda makarna sedermera tagit hemvist i en
annan av staterna, skall den statens lag i stället vinna tillämpning, om det
inte är fråga om verkan av en rättshandling som har företagits tidigare. Dessa regler har införlivats med svensk rätt genom att tas in i 3 § första
stycket förordningen (1931:429) om vissa internationella rättsförhållanden
rörande äktenskap, adoption och förmynderskap.
Till reglerna om äktenskapets rättsverkningar såvitt angår makarnas
förmögenhetsförhållanden hör reglerna om boskillnad.
De danska reglerna om boskillnad (bosondring) finns i 5 kap. loven om
aegteskabets retsvirkninger ($$ 38--43). Enligt dessa regler kan en make
under äktenskapet i vissa fall kräva bosondring och därmed framtvinga en
delning av giftorättsegendomen (faellesboet). Bosondring kan begäras, om
den andra maken genom missbruk av sin rådighet eller genom någon annan oförsvarlig åtgärd i väsentlig grad har minskat sin del av giftorättsegendo-
men eller framkallat fara för det. Bosondring kan också begäras, om den andra maken olovligen upphäver samlivet eller om ena maken utan den
andras vetskap vid äktenskapets ingående hade ett arvsberättigat barn utanför äktenskapet eller senare får ett sådant barn. Slutligen kan bosondring begäras vid andra makens konkurs. Begäran om bosondring ges in till
skifteretten. Om bosondringen genomförs, blir det som makarna får sig
tillskiftat eller senare förvärvar enskild egendom (saereje). De isländska och norska reglerna om boskillnad överensstämmer i huvudsak med de danska.
trädde i kraft den I januari 1988. innehöll i 9 kap. I och 2 §§ regler om rätt till boskillnad dels efter gemensam ansökan av makarna, dels efter ansö-
kan av endast ena maken. I det senare fallet gällde som förutsättning antingen att den andra makens bo var avträtt till konkurs eller att den
andra maken genom vanvård av sina ekonomiska angelägenheter. genom missbruk av rätten att råda över sitt giftorättsgods eller genom annat otillbörligt förfarande hade vållat en väsentlig minskning av giftorättsgodset eller fara för sådan minskning.
Reglerna i 3 och 5 §§ i 1931 års förordning innebär att ansökan om
boskillnad (bosondring) någon gång kan göras i Sverige även efter det att
giftermälsbalken har upphävts. Så är exempelvis fallet om två makar vid äktenskapets ingående bosätter sig i Danmark och den ena maken sedan flyttar till Sverige. Om den andra maken därefter vill ha boskillnad, får den
maken ansöka om det i Sverige.
Frågan är nu vilka bestämmelser som skall tillämpas om ett boskillnadsmål kommer upp i Sverige. I materiellt hänseende bestäms lagvalet enligt reglerna 13 § 1 1931 års förordning. I processuellt hänseende följer däremot
av allmänna internationellträttsliga grundsatser att lagen i det lund där ansökan skall tas upp blir tillämplig (jfr NJA II 1932 s. 414). För svenskt vidkommande har de processuella reglerna tidigare funnits i giftermålsbalken. Det naturliga är att dessa regler blir ullämpliga även fortsättningsvis i
de få fall då en boskillnadsansökan görs i Sverige. Så skulle frågan antagligen bedömas av de rättstillämpande myndighe-
terna även utan särskild lagstiftning. I klarhetens intresse vill jag ändå förorda att saken regleras genom en uttrycklig lagbestämmelse. Som
nämnts i avsnitt I har man I de andra nordiska länderna anslutit sig till denna uppfattning. Jag förordar således en bestämmelse av innebörd att giftermålsbalkens regler om rättegången i boskillnadsmål alltjämt skall tillämpas i fråga om en
ansökan om boskillnad som görs enligt 5 § i 1931 års förordning. Bestämmelsen kan lämpligen tas in i lagen (1987:788) om införande av äktenskapsbalken. |
Som jag har anfört innebär lagändringen knappast någon ändring av det rådande rättsläget. Den bör träda i kraft så snart som möjligt, lämpligen redan den I maj 1988.
3 Upprättat lagförslag
I enlighet med vad jag nu har anfört har inom justitiedepartementet upprät-
tats ett förslag till lag om ändring i lagen (1987:788) om införande av äktenskapsbalken.
4 Specialmotivering
19 § I fråga om en ansökan om boskillnad som görs enligt 5 3 förordningen (1931:429) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap, 'n
adoption och förmynderskap skall giftermålsbalkens bestämmelser om rättegången I boskillnadsmål alltjämt tillämpas.
I paragrafen, som är ny, lämnas föreskrifter om vad som skall gälla i processuellt hänseende när det i Sverige görs ansökan om boskillnad enligt de materiella reglerna i Danmark, Island eller Norge. När en sädan boskillnadsfräga aktualiseras i Sverige skall de regler om förfarandet tillämpas som tidigare har gällt enligt giftermålsbalken för handläggningen av svenska boskillnädsansökningar. .
Paragrafen handlar endast om de processuella reglerna. Lagvalsregler beträffande den materiella rätten finns i 3 § i 1931 ärs förordning. Hur gränsen skall dras mellan processuella och materiella bestämmelser är en fråga som har överlämnats åt rättstillämpningen (jfr NJA II 1932 s. 414). Den rättspraxis i frågan som har utbildats under giftermålsbalkens giltighetstid blir alltjämt tillämplig.
De bestämmelser som förevarande paragraf i första hand syftar på
äterfinns i 15 kap. 15—21 8§ giftermälsbalken, som innehåller regler om
ansökans form, behörig domstol och målets handläggning. Regler angående rättens sammansättning i boskillnadsmål och angående omröstning
finns i 15 kap. 29-30 a §§ giftermålsbalken. Även reglerna i 31 § om god
man för bortovarande kan bli tillämpliga i boskillnadsmål.
5 Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att anta förslaget till
lag om ändring I lagen (1987:788) om införande av äktenskapsbalken.
6 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredraganden har lagt fram.
Biluga
Lagrådet
Utdrag ur protokoll vid sammanträde 1988-01-15
Närvarande: justitierådet Mannerfelt. regeringsrådet Palm, justitierådet Freyschuss.
Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 14 januari 1988 har rege-
ringen på hemställan av statsrådet Leijon beslutat inhämta lugrådets yti-
rande över förslag till lag om ändring i lagen (1987:788) om införande av äktenskapsbalken.
Förslaget har inför lagrådet föredragits av departementsrådet Anders
Eriksson.
Förslaget föranleder följande yttrande av lugrådet:
Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.
PFOPOSILON verser rer ers rrereesrrre rr er ers rer rr AA rr RR KKR KRA 1 Propositionens huvudsaklig. innehåll oososoossssosssssress ers sera 1 Propositionens lagförslåg —sssssesessesreeeerrrrerrrr ere rst ere ens 2 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 28 januari 1988 .. 3 I Inledning s.sssseeeerrerrerrerrrrer re rsrr rr rare ere ss rr rer rens 3 2 Allmän motiveiOg ocsossorerererrrrerer reser rer rr rst rss seden 4
3 Upprättat lägförslåg oossorrssrerserrrsrre rr ers er sets ss ror rss 5
4 SpecialmotiveriNg oossorerererereserr ser ere rer rr rss reser sata 5
5 Hemställafl oocooossss esse rsererer rr sssrrr rr sr ss ss ss ere ess ss 6 6 Beslut sossserererrrrrerr rr rrrr rer ere rs rer sr rr rr KKR rr KA Ars 6
Bilaga Iagrådets yttrande soosssseseeererrerrrr ser rr ester rss 7
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1988 8