Förordning (1931:429) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap, adoption och förmynderskap

Version:

Jämför med tidigare versioner

Departement
Justitiedepartementet L2
Utfärdad
1931-12-31
Ändring införd
SFS 1931:429 i lydelse enligt SFS 2019:236
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad
2019-06-18
KM:t har - - - funnit gott förordna, att, såvitt angår förhållandet till Danmark, Finland, Island och Norge, skola här i riket lända till efterrätelse följande bestämmelser, vilka ansluta sig till en den 6 februari 1931 mellan Sverige och nämnda stater ingången konvention innehållande internationellt privaträttslig bestämmelser om äktenskap, adoption och förmynderskap:

I. Äktenskap

1 §  Söker medborgare i fördragsslutande stat hindersprövning eller lysning till äktenskap hos myndighet tillhörande annan sådan stat, prövas hans rätt att ingå äktenskapet enligt lagen i den staten, om någon av de trolovade har sitt hemvist där, men annars enligt hemlandets lag. Sistnämnda lag skall dock alltid tillämpas, om sökanden begär det. Skall hemlandets lag tillämpas, kan vederbörande myndighet ålägga sökanden att styrka sin rätt att ingå äktenskapet genom intyg från myndighet tillhörande hemlandet.

[S2]Kräves vid prövning av äktenskapshinder i fördragsslutande stat enligt den statens lag ej föräldrarnas eller förmyndarens samtycke till äktenskapet, skall beträffande den som har hemvist i annan fördragsslutande stat vad den statens lag föreskriver om krav på sådant samtycke lända till efterrättelse.

[S3]Om hindersprövning och lysning gäller i övrigt lagen i den stat prövnings- eller lysningsmyndigheten tillhör. Kungörelse (1973:1181).

2 §  Har hindersprövning eller lysning ägt rum hos myndighet tillhörande fördragsslutande stat, kan vigsel, så länge hindersprövningen eller lysningen äger giltighet, förrättas av myndighet tillhörande annan fördragsslutande stat utan ny hindersprövning eller lysning. Detta gäller oavsett om de trolovade äro medborgare i fördragsslutande stat.

[S2]Om vigsel gäller i övrigt lagen i den stat vigselmyndigheten tillhör. Kungörelse (1969:723).

2 a § Har upphävts genom lag (2019:236).

3 §  Bestämmelser om makars förmögenhetsförhållanden i nordiska situationer finns i lagen (2019:234) om makars och sambors förmögenhetsförhållanden i internationella situationer. Lag (2019:236).

Prop. 2018/19:50: I paragrafen upplyses om att bestämmelser om makars förmögenhetsförhållanden i nordiska situationer finns i lagen om makars och sambors förmögenhetsförhållanden i internationella situationer. Övervägandena finns i avsnitt 7.1.

3 a § Har upphävts genom lag (2019:236).
3 b § Har upphävts genom lag (2019:236).
3 c § Har upphävts genom lag (2019:236).
4 § Har upphävts genom lag (2019:236).
5 § Har upphävts genom lag (2019:236).
6 Har upphävts genom lag (2019:236).

7 §  Ett yrkande om äktenskapsskillnad mellan makar som är medborgare och har sin hemvist i en fördragsslutande stat tas upp i Sverige om

  1. makarna har sin hemvist här,
  2. makarna senast hade hemvist samtidigt här och en av dem fortfarande är bosatt här,
  3. makarna är svenska medborgare,
  4. svaranden har sin hemvist här,
  5. någon av makarna har sin hemvist här, om en ansökan om äktenskapsskillnad är gemensam,
  6. käranden har sin hemvist här, om han eller hon varit bosatt här i minst ett år omedelbart innan ansökningen gjordes, eller
  7. käranden är svensk medborgare och har sin hemvist här, om han eller hon varit bosatt här i minst sex månader omedelbart innan ansökningen gjordes. Lag (2019:236).

Prop. 2000/01:98: 7. käranden är medborgare och har sitt hemvist, om han eller hon varit bosatt där i minst sex månader omedelbart innan ansökningen gjordes.

Prop. 2018/19:50: 6. käranden har sin hemvist här, om han eller hon varit bosatt här i minst ett år omedelbart innan ansökningen gjordes, eller

7. käranden är svensk medborgare och har sin hemvist här, om han eller hon varit bosatt här i minst sex månader omedelbart innan ansökningen gjordes.

I paragrafen regleras svensk domstols behörighet att i nordiska situationer pröva frågor om äktenskapsskillnad. Paragrafen införlivar ...

8 §  En svensk domstol får i samband med ett yrkande om äktenskapsskillnad också pröva frågor om tillfälligt hävande av sammanlevnaden. Även frågor om vårdnad om barn, barns boende och umgänge med barn får prövas i samband med ett sådant yrkande, om

  1. barnet är makarnas gemensamma, och
  2. barnet har sin hemvist i Sverige.

[S2]Om barnet inte har sin hemvist i Sverige, får frågor om vårdnad om barn, barnets boende och umgänge med barn ändå tas upp här, om

  1. barnet har sin hemvist i en fördragsslutande stat,
  2. barnet är makarnas gemensamma och åtminstone en av makarna har vårdnaden om barnet,
  3. makarna har godtagit att frågan prövas här, och
  4. det är till barnets bästa att frågan prövas här. Lag (2019:236).

Prop. 2000/01:98: 2. barnet har sitt hemvist i den stat där yrkandet om hemskillnad eller äktenskapsskillnad tas upp.

Prop. 2018/19:50: 2. barnet har sin hemvist i Sverige. Om barnet inte har sin hemvist i Sverige, får frågor om vårdnad om barn, barnets boende och umgänge med barn ändå tas upp här, om

8 a §  Om en talan angående en fråga enligt 7 eller 8 § väcks i en svensk domstol när det redan pågår ett förfarande mellan samma parter vid en behörig myndighet i en annan fördragsslutande stat, ska talan avvisas till förmån för den myndigheten.

[S2]Vid tillämpning av första stycket ska en fråga om legal separation och en fråga om äktenskapsskillnad anses vara samma fråga. Lag (2019:236).

Prop. 2000/01:98: Paragrafen är ny och upptar en bestämmelse om litispendens. Den har införts med anledning av att behörighetsgrunderna i 7 § är alternativa och införlivar överenskommelsen om ändringar i den nordiska äktenskapskonventionen. Frågan har behandlats i avsnitt 7.1 och 8 samt i bilaga 4.

Om en talan angående en fråga enligt 7 eller 8 ...

Prop. 2018/19:50: Vid tillämpning av första stycket ska en fråga om legal separation och en fråga om äktenskapsskillnad anses vara samma fråga.

I paragrafen, som utformas i enlighet med Lagrådets förslag, regleras konkurrerande förfaranden. Paragrafen införlivar artikel 8 a i den nordiska äktenskapskonventionen. Övervägandena finns i avsnitt 7.2.

Paragrafen ges en ny utformning ...

9 §  Vid prövning av frågor som avses i 7 och 8 §§ tillämpas svensk lag.

[S2]Om legal separation har beslutats i en fördragsslutande stat, har makarna rätt till äktenskapsskillnad utan föregående betänketid, under förutsättning att de har levt åtskilda under en tid som motsvarar betänketiden och att de inte har återupptagit sammanlevnaden. Lag (2019:236).

Prop. 2000/01:98: Paragrafen reglerar vilket lands lag som skall tillämpas vid prövning av frågor som avses i 7 och 8 §§. Paragrafen reglerar inte längre vilket lands lag som skall tillämpas för frågor om skadestånd och om underhållsbidrag. Ändringarna har behandlats i avsnitt 7 och 8 samt i bilaga 4.

Prop. 2018/19:50: Om legal separation har beslutats i en fördragsslutande stat, har makarna rätt till äktenskapsskillnad utan föregående betänketid, under förutsättning att de har levt åtskilda under en tid som motsvarar betänketiden och att de inte har återupptagit sammanlevnaden.

Paragrafen reglerar dels tillämplig lag vid prövningen av äktenskapsskillnad och andra frågor som kan tas upp i samband med äktenskapsskillnaden, dels möjligheten att få äktenskapsskillnad ...

10 §  Om en make avlider efter det att legal separation beslutats och om den tillämpliga lagen inte innehåller regler om legal separation ska, i fråga om efterlevande makes rätt att ärva eller ta testamente efter den avlidne, den legala separationen likställas med äktenskapsskillnad, om den legala separationen bestod vid dödsfallet. Lag (2019:236).

Prop. 2018/19:50: Paragrafen reglerar rättsverkningarna av legal separation vid arv eller tagande av testamente om det saknas regler om legal separation i den lag som ska tillämpas. Paragrafen införlivar artikel 10 i den nordiska äktenskapskonventionen. Övervägandena finns i avsnitt 7.5.

I paragrafen tas regleringen av egendomsordningen efter legal separation bort och flyttas till 3 kap. 13 § i lagen om makars och sambors ...

II. Adoption

11 §  Vill medborgare i fördragsslutande stat, som har hemvist i sådan stat, adoptera någon, som har medborgarskap i en av staterna, skall ansökningen göras i den stat, där adoptanten har hemvist.

12 §  Vid prövning av ansökningen tillämpas i varje stat där gällande lag. Är den, som skall adopteras, under aderton år och har han hemvist i hemlandet, må ansökningen dock ej bifallas i annan stat, utan att vederbörande barnavårdsmyndighet i hemlandet haft tillfälle att avgiva yttrande.

13 §  Ansökan om hävande av adoptivförhållande mellan medborgare i fördragsslutande stater skall, om adoptionen ägt rum i sådan stat, upptagas i den stat, där adoptanten har hemvist, eller, om han ej har hemvist i fördragsslutande stat, där adoptivbarnets hemvist är.

[S2]Vid prövning av ansökningen tillämpas i varje stat där gällande lag.

III. Förmynderskap

14 §  Förmynderskap för underårig medborgare i en av de fördragsslutande staterna, vilken har hemvist i en av de övriga, anordnas i sistnämnda stat, såframt ej förmynderskap redan i annan fördragsslutande stat utövas av lagbestämd eller särskilt förordnad förmyndare.

[S2]Vad nu är sagt skall äga motsvarande tillämpning å omyndighetsförklaring och förmynderskap för omyndigförklarad.

15 §  Tillfälligt förmynderskap kan anordnas och andra tillfälliga åtgärder vidtagas i envar av staterna.

16 §  Vid prövning av frågor, som avses i 14 och 15 §§, tillämpas i varje stat där gällande lag.

17 §  Omyndighetens verkan i förmögenhetsrättsligt hänseende och förmyndarens behörighet bedömas enligt lagen i den stat, där förmynderskapet utövas.

[S2]Vad nu är sagt skall ej hava avseende å rätt att ingå förbindelse enligt växel eller check.

18 §  Förmynderskap kan efter förhandling mellan vederbörande statsdepartement överflyttas till annan stat, om den omyndige tagit hemvist därstädes eller överflyttning av annan grund finnes lämplig.

19 §  Fråga om hävande av omyndighetsförklaring, som meddelats i fördragsslutande stat, skall, om den omyndigförklarade är medborgare i sådan stat, prövas i den stat, där förmynderskapet är anordnat.

[S2]Vid prövningen tillämpas i varje stat där gällande lag.

20 §  Varder medborgare i fördragsslutande stat omyndigförklarad i annan sådan stat eller häves omyndighetsförklaring i annan stat än hemlandet, skall underrättelse ofördröjligen översändas till vederbörande statsdepartement därstädes.

21 §  Vad i 17, 19 och 20 §§ är stadgat angående omyndighetsförklaring skall äga motsvarande tillämpning, då danskt lavvaergemaal anordnats för medborgare i fördragsslutande stat, vilken har hemvist i Danmark och för vilken förmynderskap ej redan är anordnat i annan fördragsslutande stat.

[S2]Den, som står under lavvaergemaal i Danmark, må utan hinder därav omyndigförklaras i annan stat, där han tagit hemvist.

21 a §  Särskilda bestämmelser om förvaltarskap enligt föräldrabalken och förmynderskap för omyndigförklarade finns i lagen (1988:1321) om nordiska rättsförhållanden rörande förvaltarskap enligt föräldrabalken m. m. Lag (1988:1323).

IV. Allmänna bestämmelser

22 §  Lagakraftvunnen dom eller administrativ myndighets beslut, som meddelats i en annan fördragsslutande stat med tillämpning av bestämmelser som motsvarar 7, 8, 11, 13, 14, 15, 19 eller 21 §, ska gälla i Sverige utan något särskilt beslut och utan att det görs någon prövning av avgörandets riktighet eller myndighetens behörighet. Detsamma gäller en lagakraftvunnen dom som meddelats i en annan fördragsslutande stat och avser ogiltighet eller återgång av äktenskap mellan medborgare i någon fördragsslutande stat. Lag (2019:236).

Prop. 2000/01:98: Paragrafen reglerar erkännande av avgöranden som har meddelats i de fördragsslutande länderna. Ändringarna är föranledda av de nya reglerna i 7 och 8 §§ och innebär ingen ändring i sak (se bilaga 4).

Prop. 2018/19:50: Detsamma gäller en lagakraftvunnen dom som meddelats i en annan fördragsslutande stat och avser ogiltighet eller återgång av äktenskap mellan medborgare i någon fördragsslutande stat.

I paragrafen regleras frågor om erkännande av avgöranden som har meddelats i en annan nordisk stat. Paragrafen införlivar artikel 22 i den nordiska äktenskapskonventionen. Övervägandena finns i avsnitt 7.6. ...

23 § Har upphävts genom lag (2019:236).

Ändringar och övergångsbestämmelser

Förordning (1931:429) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap, adoption och förmynderskap

Ändring, SFS 1947:190

    Omfattning
    ändr. 1 §

Ändring, SFS 1954:35

    Omfattning
    ändr. 2, 7, 9 §§

Ändring, SFS 1969:723

    Omfattning
    ändr. 1, 2, 10 §§

Ändring, SFS 1973:1181

Lag (1988:1323) om ändring i förordningen (1931:429) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap, adoption och förmynderskap

Lag (2001:398) om ändring i förordningen (1931:429) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap, adoption och förmynderskap

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer. Lagen får sättas i kraft i förhållande till ett eller flera av de nordiska länderna.
  2. Bestämmelserna i 7 och 8 §§ medför inte att svensk domstols behörighet går förlorad beträffande en talan som har väckts före ikraftträdandet.
  3. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för en talan som har väckts före ikraftträdandet.
  4. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för avgöranden som har meddelats före ikraftträdandet.
Förarbeten
Rskr. 2000/01:217, Prop. 2000/01:98, Bet. 2000/01:LU22
Omfattning
ändr. 7, 8, 9, 22 §§; ny 8 a §

Förordning (2001:407) om ikraftträdande av lagen (2001:398) om ändring i förordningen (1931:429) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap, adoption och förmynderskap

Övergångsbestämmelse

Regeringen föreskriver att lagen (2001:398) om ändring i förordningen (1931:429) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap, adoption och förmynderskap skall träda i kraft i förhållande till Finland och Norge den 1 juli 2001.
Omfattning
ikrafttr. av 2001:398 i förhållande till Finland och Norge
Ikraftträder
2001-07-01

Förordning (2002:749) om ikraftträdande av lagen (2001:398) om ändring i förordningen (1931:429) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap, adoption och förmynderskap

Övergångsbestämmelse

Regeringen föreskriver att lagen (2001:398) om ändring i förordningen (1931:429) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap, adoption och förmynderskap skall träda i kraft i förhållande till Danmark och Island den 1 november 2002.
Omfattning
ikrafttr. av 2001:398 i förhållande till Danmark och Island
Ikraftträder
2002-11-01

Lag (2007:522) om ändring i förordningen (1931:429) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap, adoption och förmynderskap

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
  2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande om makarnas äktenskap har upplösts eller makarna har beviljats hemskillnad före ikraftträdandet.
Förarbeten
Rskr. 2006/07:190, Prop. 2006/07:60, Bet. 2006/07:CU29
Omfattning
ändr. 3, 4, 5, 9 §§; nya 2 a, 3 a, 3 b, 3 c §§
Ikraftträder
2008-12-01

Förordning (2008:806) om ikraftträdande av lagen (2007:522) om ändring i förordningen (1931:429) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap, adoption och förmynderskap

Omfattning
ikrafttr. av 2007:522

Lag (2009:257) om ändring i förordningen (1931:429) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap, adoption och förmynderskap

Förarbeten
Rskr. 2008/09:208
Omfattning
ändr. 22 §; ny 23 §
Ikraftträder
2009-05-01

Lag (2019:236) om ändring i förordningen (1931:429) om vissa internationella rättsförhållanden rörande äktenskap, adoption och förmynderskap

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 juni 2019.
  2. I förhållande till Finland gäller fortfarande
    1. bestämmelserna i 3 § i den äldre lydelsen och de upphävda 2 a och 3 a-4 §§, om äktenskapet har ingåtts före den 29 januari 2019 och makarna inte den dagen eller därefter ingår ett lagvalsavtal som är giltigt till formen, och
    2. äldre föreskrifter i fråga om handläggningen i domstol av mål och ärenden som har inletts före den 29 januari 2019.
  3. I förhållande till de övriga nordiska länderna gäller för lagvalsavtal som har ingåtts före ikraftträdandet fortfarande den upphävda 4 §.
Förarbeten
Prop. 2018/19:50, Bet. 2018/19:CU14
Omfattning
upph. 2 a, 3 a, 3 b, 3 c, 4, 5, 6, 23 §§; ändr. 3, 7, 8, 9, 10, 22 §§
Ikraftträder
2019-06-01