1988/89:64

Regeringens skrivelse

År

[AA

1988/89:64 Ey

med redogörelse för svenska företags

Skr.

verksamhet i Sydafrika och Namibia 1988/89: 64

Regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den I december 1988. På regeringens vägnar

Ingvar Carlsson

Anita Gradin

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen lämnas en redogörelse för svenska företags verksamhet i Sydafrika och Namibia under verksamhetsåret 1987. Bl.a. lämnas uppgifter om omsättning, antal anställda, investeringar och rörelseresultat. En redo- visning ges även av de uppgifter som företagen lämnat om löner och anställningsvillkor samt sociala förhållanden för de anställda vid dotterbolagen i Sydafrika och Namibia.

1 Riksdagen 1988/89. I saml. Nr 64

Utrikesdepartementet Skr. 1988/89: 64

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 1 december 1988

Närvarande: Statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Feldt, Sigurdsen, Hjelm-Wallén, S. Andersson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Johansson, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Nordberg, Freivalds, Wallström

Föredragande: statsrådet Gradin

Skrivelse med redogörelse för svenska företags verksamhet i Sydafrika och Namibia

I Inledning

Enligt lagen (1985:98) om förbud mot investeringar i Sydafrika och Namibia (i det följande benämnd investeringsförbudslagen) skall svensk juridisk person som själv eller genom utländskt dotterföretag driver rörelse i Sydafrika eller Namibia årligen redovisa hur verksamheten utvecklas i dessa länder. Redovisningsskyldigheten omfattar också uppgifter om löner och anställningsvillkor samt sociala förhållanden för de anställda i dotterföretagen. Slutligen skall uppgifter även lämnas om förvärv av utländska företag som äger aktier eller andelar i sydafrikanska eller namibiska företag (indirekta företagsförvärv).

Kommerskollegium skall, enligt 12 3 förordningen (1985: 99) om förbud mot investeringar i Sydafrika och Namibia, varje år före den 1 oktober till utrikesdepartementet lämna en redogörelse för de redovisningar som har avgetts av berörda företag under det senaste budgetåret. En sådan redogörelse avseende verksamhetsåret 1987 har nu lämnats. Till grund för kollegiets redogörelse ligger, förutom de svenska moderföretagens redovisningar, även årsredovisningar avseende de sydafrikanska och namibiska dotterföretagen samt upplysningar inhämtade från de svenska moderföretagen.

Min redogörelse 1 det följande bygger i allt väsentligt på de uppgifter som kommerskollegium har lämnat.

Jag kommer att i avsnitt 2.1 redogöra för de svenska dotterbolagens verksamhet i Sydafrika och Namibia. I avsnitt 2.2 lämnas en social redogörelse som omfattar uppgifter om löner och anställningsvillkor samt sociala förhållanden för de anställda.

Skr. 1988/89: 64

2¶Redogörelse för företagens verksamhet

2.1¶Ekonomisk redovisning

Enligt 5 § investeringsförbudslagen är en svensk juridisk person som själv eller genom utländskt dotterföretag driver rörelse i Sydafrika eller Namibia skyldig att årligen till regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer redovisa hur verksamheten i dessa länder utvecklas. Redovisningen skall avse produktion, omsättning, antal anställda, företagna investeringar och andra sådana förhållanden som har betydelse för kontroll av lagens efterlevnad.

Närmare föreskrifter om innehållet i årsredovisningarna har getts i förordningen (1985:99) om förbud mot investeringar i Sydafrika och Namibia.

Redovisningen skall avse det räkenskapsår som tillämpas av den svenska juridiska personen. Den skall ges in till kommerskollegium senast sex månader efter räkenskapsårets slut.

Utöver de uppgifter som nyss nämnts skall i redovisningen även anges rörelsens resultat samt lämnas uppgift om hur gjorda investeringar har finansierats. Om rörelse har drivits genom ett utländskt dotterföretag, skall uppgift lämnas om storleken av det egna kapitalet hos dotterföretaget. Vidare skall uppgift lämnas om innehav av dels aktier eller andelar i sydafrikanskt eller namibiskt företag, dels obligationer eller andra skuldförbindelser utfärdade av sådant företag. Slutligen skall redovisning ske av fordringar på grund av penninglån eller annan kredit och av säkerheter som ställts för sydafrikanskt celler namibiskt företags skulder.

Skyldighet att redovisa till kommerskollegium gäller svensk juridisk person som själv eller genom dotterföretag driver rörelse i Sydafrika eller Namibia. :

Antalet redovisningsskyldiga företag uppgick vid utgången av år 1987 till sex. Antalet har således minskat jämfört med föregående år genom att Rederi AB Transatlantic och Alfa-Laval AB överlåtit sina dotterbolag The Transatlantic Shipping Agency (Pty) Ltd resp. Alfa-Laval South Africa (Pty) Ltd. Vidare har SAS verksamhet i Sydafrika upphört.

Följande företag har lämnat redovisning till kommerskollegium

Företag Verksamhets- Antal rörelse-

år drivande dotterbolag i Sydafrika och Namibia 1987-12-31

"A. Johnson & Co HAB har den I januari 1988 sålt sitt dotterbolag, Axel Johnson & Co Africa (Pty) Ltd. till företagsledningen. tl Riksdagen 1988/89. I saml. Nr 64

Av kollegiets redogörelse framgår att vissa förändringar i förhållande till Skr. 1988/89: 64 föregående redovisningsperiod skett vad gäller omfattningen och utvecklingen av svensk näringsverksamhet i Sydafrika och Namibia.

Som tidigare nämnts har Rederi AB Transatlantic den 30 september 1987 sålt sitt dotterbolag The Transatlantic Shipping Agency (Pty) Ltd till ett engelskt bolag. Vidare har Alfa-Laval AB överlåtit samtliga aktier i sitt dotterbolag Alfa-Laval South Africa (Pty) Ltd till en stiftelse till förmån för bolagets personal.

Rederiaktiebolaget Transatlantic har lämnat redovisning för den del av året då företaget drev verksamhet i Sydafrika genom dotterbolag. Från Alfa-Laval AB har sådan redovisning inte inkommit men företaget har försäkrat att investeringsförbudet iakttagits under den del av året då verksamhet förekom i Sydafrika.

Utöver de två nyss nämnda företagen har ytterligare två svenska företag avvecklat sin verksamhet i Sydafrika. Scandinavian Airlines System (SAS) har således, enligt inlämnad redovisning, efter den 31 december 1986 inget kontor och ingen personal i Sydafrika. Dess dotterbolag Scandinavian Airlines System (South Africa) (Pty) Ltd skall likvideras. A. Johnson & Co HAB har, som tidigare nämnts, den I! januari 1988, dvs. efter den nu redovisade perioden, sålt sitt dotterbolag Axel Johnson & Co Africa (Pty) Ltd till företagsledningen.

Antalet svenska företag med rörelsedrivande dotterbolag i Sydafrika och Namibia har därmed under år 1987 minskat från nio till sex. Dessa sex företag ägde eller hade ett avgörande inflytande i 25 bolag vid utgången av år 1987. Av dessa torde 12 få betraktas som rörelsedrivande. Motsvarande siffror vid utgången av år 1986 var 29 resp. 14.

I de följande jämförelserna mellan 1986 och 1987 års siffror är Alfa- Laval AB:s, Rederi AB Transatlantics och Scandinavian Airlines Systems andelar borträknade.

Atlas Copco AB har den 4 juni 1987 genom sitt helägda dotterbolag Atlas Copco North America Inc. förvärvat det amerikanska företaget Chicago Pneumatic Inc. Genom detta förvärv har Atlas Copco även indirekt förvärvat det sydafrikanska företaget Consolidated Pneumatic Tool Co S A (Pty) Ltd. Förvärvet redovisades i föregående års skrivelse till riksdagen. Vidare har Atlas Copco AB under år 1988 dels sålt sitt dotterbolag Atlas Copco Namibia (Pty) Ltd (tidigare Atlas Copco South West Africa (Pty) Ltd) till Delfos & Atlas Copco (Pty) Ltd, dels frånträtt företagsledningsansvaret för det senare företaget.

För de svenska företag som vid utgången av år 1987 hade dotterbolag i Sydafrika och Namibia lämnas följande uppgifter.

De svenska dotterföretagen har, redovisat på koncernnivå, ett aktiekapital som sammanlagt uppgår till ca 8,1 milj. rand (ca 25 milj. kr.). De kvarvarande bolagens sammanlagda egna kapital ökade under perioden från 89 milj. rand (ca 271 milj. kr.) och uppgick vid utgången av år 1987 till ca 105 milj. rand (ca 319 milj. kr.).

Omsättningen hos de rörelsedrivande dotterföretagen uppgick år 1987 totalt till omkring 467 milj. rand (ca 1420 milj. kr.) vilket innebär en ökning i löpande penningvärde med ca 1996 jämfört med föregående

period. Om hänsyn tas till inflationen i Sydafrika, begränsas dock ökning- Skr. 1988/89:64 en till 2960.

Det totala värdet av bolagens tillgångar ökade under perioden från ca 206 milj. rand (ca 626 milj. kr.) till ca 262 milj. rand (ca 796 milj. kr.)

Anläggningstillgångarnas värde uppgick till ca 30 milj. rand (ca 91 milj. kr.) jämfört med ca 24,6 milj. rand året innan (ca 75 milj. kr.). Ökningen faller till helt övervägande delen på vissa kundfordringar, som i Sydafrika betraktas som långfristiga och därmed som anläggningstillgångar, men som inte omfattas av kreditförbudet i I $ investeringsförbudslagen eller av förbudet i 2 § att anskaffa anläggningstillgångar. En viss mindre del av ökningen beror på att ett nytt företag tillkommit, Consolidated Pneumatic Tool Co SA (Pty) Ltd liksom på att AB SKF gjort vissa investeringar i enlighet med undantag från investeringsförbudet som regeringen medgivit åren 1983— 1985. För flertalet företag har värdet på anläggningstillgångar-

na minskat eller i stort sett legat stilla. -

Det sammanlagda resultatet före skatt uppgick till ca 43 milj. rand (ca 131 milj. kr.). Jämfört med året innan innebär detta en ökning med ca 2090.

Totala antalet anställda vid svenska dotterbolag i Sydafrika och Namibia har minskat från 2218 (vari medräknats anställda i de företag som överlåtits under året) till 2 167 personer.

Utvecklingen i de svenska företagen i Sydafrika och Namibia vad avser företagens sammanlagda omsättning, resultat före skatt m. m. under de år redovisningsskyldighet enligt investeringsförbudslagen förelegat framgår av följande uppställning.

Svenska företags verksamhet i Sydafrika och Namibia åren 1980—1987. Värden i milj. rand!

1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 Aktiekapital 8.7 8.8 9.1 9,5 9,5 9.5 8,7 8.1 Sammanlagda cgna kapital 53 55 65 65 81 84 93 105 Värdet av totala tillgångar 158 188 184 164 198 197 220 262 Värdet av anläggningstillgångar 25 25 29 25 25 23 25 30 Omsättning 238 275 287 268 315 355 411 467 Sammanlagt resultat före skatt 23 13 9 11 14 14 36 43 Investeringar 0,8 2.0 1,5 1.5 0,8 1.5 02 0.1 Antalet an- . ställda 3355 3369 3143 2880 2705 2374 2218 2167

' rand = 5,86 kr. år 1980

= 5,82 kr. år 1981 = 6,82 kr. år 1982 = 6,60 kr. år 1983 = 4,56 kr. år 1984 = 2,93 kr. år 1985 = 3,11 kr. år 1986 = 3,04 kr. år 1987

Närmare uppgifter om företagens verksamhet under åren 1986 och 1987

bör fogas till protokollet som bilaga. 5

Investeringsförbudslagen föreskriver förbud för svenska juridiska perso- Skr. 1988/89: 64 ner att företa eller bidra till att investeringar görs i Sydafrika och Namibia. Lagen innehåller dock i 6 3 bestämmelser enligt vilka regeringen för visst fall kan medge undantag från förbudet. Undantag får endast medges en sådan juridisk person som sedan den 1 juli 1979 själv eller genom utländskt dotterföretag driver rörelse i Sydafrika eller Namibia. Undantag från investeringsförbudet får inte ge utrymme för en utvidgning av företagens verksamhet. Exempel på investeringar för vilka undantag i princip medges är sådana som varit nödvändiga för att ersätta försliten utrustning samt sådana som direkt syftat till en förbättring av villkoren för de svarta.

Undantagsmöjligheten innebär emellertid inte någon garanterad rätt för företagen att få företa ersättningsinvesteringar. Regeringen har alltid möjlighet att avslå en investeringsansökan efter prövning av alla omständigheter i ärendet.

Några ansökningar om undantag av detta stag från investeringsförbudet har inte inkommit under nu aktuell redovisningsperiod.

Enligt 8 § investeringsförbudslagen kan regeringen även medge rätt för ett företag som sedan den 1 juli 1979 självt eller genom dotterföretag driver rörelse i Sydafrika eller Namibia att tills vidare ersätta anläggningstillgångar och hyrd cgendom samt göra sådana investeringar och hyra sådan egendom som förbättrar arbetsmiljö och arbetsförhållanden för de anställda. Ett villkor för ett sådant beslut är dock att företaget åtar sig att se till att detta inte leder till en utvidgning av verksamheten i Sydafrika och Namibia. Medgivandet kan återkallas om verksamheten utvidgas eller om det i övrigt föreligger särskilda skäl. Regeringen har dock hittills inte lämnat något sådant medgivande.

Enligt 2 8 investeringsförbudslagen får svensk juridisk person inte vare sig genom handling eller underlåtenhet bidra till att anläggningstillgångar anskaffas eller egendom hyrs för att stadigvarande brukas eller innehas i ett dotterbolags rörelse, om hyresavtalets löptid är avpassad till egendomens ekonomiska livslängd, s.k. finansiell leasing. Utan hinder av detta förbud får dock årligen anskaffas tillgångar och egendom hyras till ett sammanlagt värde av högst 100000 kr. Detta undantag får inte möjliggöra en utvidgning av verksamheten.

Av de företag som lämnat redovisning har fyra angett att anskaffning av anläggningstillgångar skett under verksamhetsåret. Dessa fyra företag är Atlas Copco AB. Secoroc AB, Skega AB och AB SKF. De investeringar som gjorts av SKF täcks delvis av undantag från investeringsförbudet som regeringen medgivit åren 1983 — 1985 och håller sig i övrigt inom det fria investeringsutrymmet enligt 2 § investeringsförbudslagen.

Även de investeringar som gjorts av Secoroc AB håller sig inom det fria investeringsutrymmet om högst 100000 kr. Detsamma gäller de anskaffningar som gjorts i Consolidated Pneumatic Tool Company SA efter det att Atlas Copco AB övertagit detta företag. Investeringarna avser ersättningsanskaffningar för förslitna maskiner och kontorsutrustning. Såvitt framgår av redovisningarna har investeringarna inte möjliggjort någon utvidgning av de berörda företagens verksamhet.

När det gäller Skega AB har företaget uppgivit att dotterbolaget Skega

(Pty) Ltd under år 1987 ingått Icasingavtal. Enligt uppgifter från företaget Skr. 1988/89: 64 gäller leasingavtalen två fordon med en leasingtid på tre resp. fyra år och viss kontorsutrustning som hyrs på tre år. Anskaffningsvärdet för den leasade egendomen tillsammans med de övriga investeringar företaget gjort under år 1987 överstiger 100000 kr.

Skega AB har i yttrande till kommerskollegium gjort gällande att det i förevarande fall inte är fråga om finansiell leasing. Fordonen skall lämnas tillbaka vid leasingperiodens slut och den aktuella leasingavgiften ger dessutom, enligt bolaget, inte utrymme för avskrivning av hela eller största delen av anskaffningskostnaden under leasingperioden. Hyresavtalets löptid kan därför inte sägas vara anpassad till leasingföremålens ekonomiska livslängd. Att leasingperioden är relativt lång beror på att den beräknade körsträckan för bilarna är låg.

Enligt kommerskollegiets uppfattning är det i detta fall fråga om sådan egendom som är avsedd att stadigvarande brukas i rörelsen och som, om den hade förvärvats med äganderätt, skulle omfattas av investeringsförbudet. Kollegiet anser därför att det kan ifrågasättas om inte Skega AB har överträtt bestämmelserna i 2 § 2 investeringsförbudslagen. Kollegiet har emellertid även anfört att förarbetena till investeringsförbudslagen inte ger någon entydig vägledning för bedömning av detta fall och att frågan därför är svårbedömd.

Jag har med anledning härav berett Skega AB tillfälle att inkomma med yttrande över kommerskollegiets redovisning i denna del och avser att återkomma till regeringen i frågan.

2.2¶Social redovisning

Enligt 5 § investeringsförbudslagen skall företagen lämna redovisning om löner och anställningsvillkor samt sociala förhållanden för de anställda i Sydafrika och Namibia. Uppgifter skall också lämnas om planerade och vidtagna förändringar för de anställda i nu angivna avseenden. Sådan redovisning har lämnats av samtliga företag utom ett, A. Johnson & Co HAB. Företaget, med nio vita anställda, har med hänvisning till att de inte har några svarta eller färgade anställda inte inkommit med sådan redovisning. Jag godtar de skäl som anförts att inte ge in redovisning.

Med utgångspunkt från ett av utrikesdepartementets handelsavdelning upprättat frågeformulär har företagen lämnat följande information. De lämnade uppgifterna är inte till alla delar enhetliga och därför inte till fullo jämförbara. Så skiljer sig t.ex. antalet anställda i den allmänna och den sociala redovisningen beroende på olika beräkningssätt.

Tillsammans har företagen 2 143 anställda varav cirka hälften (1 110) är svarta, färgade och asiater.

Vita Svarta Färgade m.fl. — Tot. anställda Skr. 1988/89: 64

Atlas Copco 382 (300) 229 (191) 29 (17) 640 (508) Sandvik 215 (243) 274 (317) 17. (23) 506 (583) Secoroc 142 (153) 239 (247) 33 (33) 414 (433) SKF 261 (234) (56 (127) 103 (89) 520 (450) Skega 33 (30) 21 (21) 9 (11) 63 (62) Totalt 1033 (960) 919 (903) 191 (173) 2143 (2036) Anm: Siffror inom parentes anger motsvarande siffror för föregående redovisningsperiod.

Vid ett av företagen, där viss segregering av toaletter och omklädningsrum förekom, har nu efter förslag från företaget de svarta fackliga företrädarna, till skillnad mot tidigare, accepterat att omklädningsrum och toaletter fortsättningsvis skall vara gemensamma för svarta och vita anställda. Skilda omklädningsrum finns numera endast på ett företag.

Vid samtliga företag, med undantag för Skega AB:s dotterbolag samt Atlas Copco Namibia (Pty) Ltd, är de anställda organiserade i olika fackföreningar, och fackligt arbete tillåts bedrivas på arbetsplatsen och på betald arbetstid. Villkoren regleras vanligtvis i överenskommelser mellan företaget och berörda fackföreningar. Skega, med totalt 63 anställda, har anfört bristande intresse från de anställdas sida som skäl för att fackföreningar och fackligt arbete inte finns vid dotterföretaget. Atlas Copco har uppgivit att fackligt arbete nyligen startat i Namibia.

Vad avser löner har samtliga företag uppgivit sig tillämpa principen om lika lön för lika arbete. De stora skillnaderna i utbildningsnivå mellan olika anställda medför dock att de vita anställda i genomsnitt uppbär högre lön än andra, i vissa företag upp till tre gånger högre än vad färgade anställda uppbär. Flertalet företag hävdar att ingen diskriminering förekommer vid extern eller intern rekrytering. Målsättningen är att få fram fler kvalificerade svarta kandidater till olika högre befattningar, för att möjliggöra gradvis minskad segregation. Flertalet företag tillämpar en minimilön om ca 4 rand i timmen, (motsvarande 780 rand i månaden) vilket i jämförelse med löneläget i stort i Sydafrika ligger över det normala. Minimilönen är 1 Sydafrika och Namibia 258 rand. Lönehöjningen för svarta anställda under verksamhetsåret varierade mellan 12 och 60 960.

Utöver löner svarar företagen för olika sociala förmåner såsom pensioner, sjuk- och olycksfallsförsäkringar, semester och sjukvård, i vissa fall också för de anställdas familjer. Därutöver bidrar flertalet företag med stöd för utbildning till de svarta anställdas barn i form av skolavgifter, kostnader för böcker, stipendier m.m. Även lån för anskaffning eller reparationer av bostäder tillhandahålls. I vissa fall ges också subventionerade eller fria måltider liksom transporter eller kontantbidrag därtill för resor till och från arbetsplatsen.

Flertalet företag satsar på utbildning av sina svarta anställda i form av yrkesutbildning men även basutbildning. Årliga budgetar för utbildningsprogram anslås och all yrkesutbildning sker på betald arbetstid.

Skr. 1988/89: 64

3¶Redovisning av uppgifter om indirekta företagsförvärv m. m.

Inga uppgifter om indirekta företagsförvärv i Sydafrika eller Namibia har inkommit till kommerskollegium under det senast gångna budgetåret. Inte heller har inkommit några ansökningr om tillstånd till tekniköverföring under det aktuella verksamhetsåret.

4¶Sammanfattning

Kommerskollegium har i sin redovisning avslutningsvis konstaterat att efterlevnaden av investeringsförbudslagen varit i stort sett god under den aktuella perioden.

Så långt jag nu kan bedöma har efterlevnaden av investeringsförbudslagen i strikt juridisk mening varit god.

Den samlade bilden av de svenska företagens verksamhet i Sydafrika väcker dock en rad frågor. Av kommerskollegicts redovisning framgår bl.a. att företagens omsättning ökat liksom antalet anställda. Detta är faktorer som tyder på att företagen kan fortsätta sin verksamhet i en omfattning som rimmar illa med de långtgående sanktionsåtgärder som vi vidtagit mot Sydafrika och som bl. a. innefattar förbud mot investeringar, tekniköverföring och handel. Det är angeläget att en analys av detta förhållande genomförs. Den av regeringen i mars 1987 tillsatta utredningen om tjänstehandel med Sydafrika m.m. (Dir. 1987:10) har till uppgift att utreda handeln med tjänster med Sydafrika och handeln mellan svenska bolag utomlands och Sydafrika samt frågan om de svenska företagens verksamhet i Sydafrika. En sådan analys som jag nyss nämnt utgör enligt min mening en naturlig del i det underlag som utredningen har att ta fram inför sina överväganden. Kommittén skall arbeta skyndsamt och lägga fram de förslag som kräver lagstiftning i så god tid att denna kan träda i kraft senast den 1 januari 1991. Jag finner det med hänsyn härtill inte påkallat att för egen del vidta någon särskild åtgärd i nu aktuell fråga.

5 Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag anfört i det föregående.

6 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar i enlighet med hennes hemställan.

[76] > a 00 oc — 00 NN = No

—

£861 ct r'08 5001 PIE Sc ELER

OrI

(puei

fru) 9861 €'901 L'9L 6'S6 v'6L £8I OLLE

"unesvug

S£861 O'v8 0'£9 §r'08 0'6c SEI 6'£0f

L861 bIS 905 bir £07 LIE $$6

I

ep[|[e1Sur 9861 TES OLS ter €LI LLC v86

I

Je1uy $861 0I1S 685 6E€P 881 Ebrc 696

I

1'0

£861 €9b 0S0f 001 6TTE

L861 10

9861 £9r1 050€ 001 6! 18 leudeqpruyy (PueI €

AP UJGUBIIN 0001) 0

S86I €E9b 0S0£ 001 6TIt

(L861) I

— -uPanye PIA YSuUJAS Hot FO'E cc 001 001 001 001 EYLIJEPAS TIP 430

(9861) "[G223

9t61 8r6I 8p61 tI6T 9961 I FeJOQSZuruffesi0j 18

I T'€ Fej[OqsäurufjesIOj 03d07

YO iPIT PITT

eatjv P27 (CB61) seny (Ald)

(AI) (Id)

BEJOQ

UInoS YO & PITT PITT €6'T NIAPUES PIS1S3e4 033steg

1LEY0T sog -S3uuyuaATj (Aid) INS (OD BUIUSTAOPaIULIADUOY

YJO HAS

-SJUIuNIJAJIL = 03do3)3 PUL

NIApPUEeS HO10538 EYSUJAS Be1dIOd seny ER | :SINY

Vv 'I "c "£ Ni

,

-T6 en > =

vt YT Trvc Elev ST9p oc v'0 v'S ST9v 6'99v + AA 00 oc LA 00 L861 : 64

(purafuwuj)uNneswug [UA UL 6 OLE U98€ Lv 90 €S 1'98€ vI6t 9861

—

S86I 91 T9 8'L 6€0f LTTE LE 50 Cr LTTE 6'SI€

|

L861 föl 6 65 161 vS6 SvI Oc cc SvI LITT [4 I Zz z

BEpi[EISUe 9861 01 85 89 v86 cS0T [44 c be cSOc 9L07

I

JP1lUy S$861 ca SS L9 696 9£07 [4 [4 €C 9€£07 6S0C

I

r00'0 2000

L861 007 007 U

+t00'0 z000

007 I

leudeFnuyv (pues

+$00"0 c000 0001) S$86T |

007 I

— -ueanye YSUIJAG HP TTP 001 001 001 BejoqsBurufjesI0j 001 001

-SBUutuffesIOJ PYTT

192214 Lpv6T TL6I (A1d)

3R PITT PSV Y3O

Ysossuruyrasgn erqruren

EXLIJEPAS (Ad) -naud 02 BIQHUUEN -sS3urugsaAljN VS ISM EYLJEPAS 8 pr p37 eIquueN 00 BLOG pareptosuod uosuyof (Ad) 093do09 YInosS 1001 (Ad) EXLJEPAS I BeJOQSZUIUf[BSIO] PT I 8ej0gs3utuffgsIoJ PITT

ULYOT eaujv HeIOL Stew (Ad) e32S dn seny e3o75 dn I 3ejog 05do)

pxy (Ad)

Bejoqs3uufjesiog + +

I 03xdo) — seny uosugof"y EVvH don

Av HV

tv P3 are3ipip BYSUIAG seny 00? PINS EYSUaAS seny BeIJIOg av

"g "I "z '€ 'J oz ,

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1988

Nu