lagen.nu
Prop. 1990/91:105

om gränsskydd för rågvete m.m.

Typ
Proposition
Datum
1991-02-07
Källa
www.riksdagen.se

Regeringens proposition >

1990/91:105 ee [2

om gränsskydd för rågvete m. m.

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 7 februari 1991. På regeringens vägnar

Ingvar Carlsson

Mats Hellström

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås en ändring i bilagan till lagen (1967: 340) om prisreglering på jordbrukets område och i bilagan till lagen (1990: 615) om avgifter på vissa jordbruksprodukter m. m. i syfte att möjliggöra uttag av införselavgift vid import av rågvete till Sverige.

1Förslag till | Prop. 1990/91: 105

Lag om ändring i lagen (1967: 340) om prisreglering på

jordbrukets område

Härigenom föreskrivs att bilagan till lagen (1967: 340) om prisreglering på jordbrukets område skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

10.07 Sorghum ur 10.08 Hirs

11.01 Finmalet mjöl av vete eller av blandsäd av vete och råg K ur 11.02 Finmalet mjöl av råg, korn, havre, majs, sorghum och

hirs: K av råg andra slag

ur 11.03 Krossgryn, grovt mjöl (inbegripet fingryn) och pelletar

av vete, råg, korn, havre, majs, sorghum och hirs: av vete och råg K andra slag

ur 11.04 Vete, råg, korn, havre, majs, sorghum och hirs,

bearbetad på annat sätt (tex skalad, valsad, bearbetad

till flingor eller pärigryn, klippt eller gröpad), groddar av

spannmål, hela, valsade, bearbetade till flingor eller mal-

da: .

vete och råg, bearbetad på annat sätt K

andra slag

11.05 - Mjöl och flingor av potatis

10.07 Sorghum ur 10.08 Spannmål, annan än bovete, kanariefrö och vildris

11.01 Finmalet mjöl av vete eller av blandsäd av vete och råg ur 11.02 Finmalet mjöl av annan spannmål än vete, blandsäd av vete och

råg, ris, bovete, kanariefrö och vildris ur 11.03 Krossgryn, grovt mjöl (inbegripet fingryn) och pelletar av an-

nan spannmål än ris, bovete, kanariefrö och vildris ur 11.04 Spannmål, annan än ris, bovete, kanariefrö och vildris, bearbe-

tad på annat sätt (t.ex. skalad, valsad, bearbetad till flingor eller pärlgryn, klippt eller gröpad); groddar av spannmål, hela, valsade, bearbetade till flingor eller malda 11.05 - Mjöl och flingor av potatis

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

! Senaste lydelse 1989:493. 2

2Förslag till Prop . 1990/91:105

Lag om ändring i lagen (1990:615) om avgifter på vissa jordbruksprodukter m. m.

Härigenom föreskrivs att bilagan till lagen (1990:615) om avgifter på vissa jordbruksprodukter m. m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Bilaga

10.07 Sorghum ur 10.08 — Hirs

11.01 Finmalet mjöl av vete eller av blandsäd av vete och råg ur 11.02 Finmalet mjöl av råg, korn, havre, majs, sorghum och hirs ur 11.03 Krossgryn, grovt mjöl (inbegripet fingryn) och pelletar av vete,

råg, korn, havre, majs, sorghum och hirs ur 11.04 Vete, råg, korn, havre, majs, sorghum och hirs, bearbetad på

annat sätt (t. ex. skalad, valsad, bearbetad till flingor eller pärlgryn, klippt eller gröpad), groddar av spannmål, hela, valsade, bearbetade till flingor eller malda Mjöl och flingor av potatis

Sorghum

ur 10.08 Spannmål, annan än bovete, kanariefrö och vildris

Finmalet mjöl av vete eller av blandsäd av vete och råg ur 11.02 Finmalet mjöl av annan spannmål än vete, blandsäd av vete och

råg, ris, bovete, kanariefrö och vildris ur 11.03 Krossgryn, grovt mjöl (inbegripet fingryn) och pelletar av an-

nan spannmål än ris, bovete, kanariefrö och vildris :

ur 11.04 Spannmål, annan än ris, bovete, kanariefrö och vildris, bearbe-

tad på annat sätt (t.ex. skalad, valsad, bearbetad till flingor eller pärlgryn, klippt eller gröpad); groddar av spannmål, hela, valsade, bearbetade till flingor eller malda Mjöl och flingor av potatis

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 februari 1991

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Enpgström, Hjelm-Wallén, S. Andersson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Johansson, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thalén, Freivalds,

Wallström, Lööw, Molin, Sahlin, Åsbrink

Föredragande: statsrådet Hellström

Proposition om gränsskydd för rågvete m. m.

Mitt förslag: Lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets

område och lagen (1990: 615) om avgifter på vissa jordbruksproduk-

ter m. m. skall ändras så att uttag av införselavgift vid import av råg-

vete och all annan spannmål (utom ris, bovete, kanariefrö och

vildris) samt bearbetade former därav kan ske i enlighet med vad

som tillämpas för andra spannmålsslag.

Skälen för mitt förslag: Rågvete är ett relativt nytt spannmålsslag som framtagits genom korsning mellan vete och råg. Det används framför allt för foderändamål och har ungefär samma näringsinnehåll som korn. Rågvete är en höstgröda som hittills odlats i mycket begränsad omfattning i Sverige. Enligt uppgift uppgick emellertid höstsådden år 1990 till ca 11000 ha, vilket är en betydande ökning jämfört med tidigare år. I vissa andra länder är odlingen mer omfattande. Det är dock svårt att exakt uppskatta odlingens omfattning i världen. Odlingar finns t. ex. i Frankrike, Tyskland och Australien, men det är framför allt i Polen som odlingen av rågvete är mer betydande. |

Den internationella handeln med rågvete är ännu begränsad, men de två senaste åren har det till Sverige importerats rågvete, främst från Polen. År 1989 infördes ca 12500 ton. För år 1990 beräknas importen preliminärt uppgå till ca 15000 ton. Det importerade rågvetet används till foder och kan ersätta annan inhemsk spannmål. t. ex. korn.

Rågvete kan i dag inte beläggas med införselavgift vid import och kan alltså avgiftsfritt importeras till Sverige. Skälet är att rågvete klassificeras enligt tulltaxenr 10.08, som enligt GATT-avtalet är bundet till s. k. nolltull. Inte heller bearbetade produkter som mjöl och gryn av rågvete kan beläggas med avgift.

Detta förhållande innebär att rågveteimporten åtnjuter en icke avsedd konkurrensfördel jämfört med annan spannmålsimport som beläggs med införselavgift. Det svenska gränsskyddssystemet förutsätter en likabehandling av konkurrerande spannmålsslag. Resultatet blir annars, med nuvarande gränsskydd, en oacceptabel konkurrenssnedvridning på den 4

säd varvid överskottet av svensk spannmål ökar och därmed även kostnaderna för överskottsexporten.

Enligt jordbruksutskottet (1989/90: JoU18) kan importen av rågvete få negativa effekter för den inhemska spannmålsodlingen. Det är enligt utskottet angeläget att åtgärder vidtas snarast möjligt så att rågvete kan inordnas i ett system för gränsskydd. Utskottet utgår från att regeringen utan dröjsmål föranstaltar om lämpliga åtgärder för att täppa till den lucka i gränsskyddet som legat till grund för den snabbt växande importen.

I april 1990 beslutades att en omförhandling enligt artikel XXVII i GATT- avtalet skulle inledas i syfte att införa ett gränsskydd för rågvete. Sveriges avsikt att införa gränsskydd för rågvete notifierades till samtliga GATT-anslutna länder. Under hösten 1990 inleddes en förhandling med Polen om kompensation för gränsskyddsjusteringen. Sedan EG, som ursprungligen gjort ett förbehåll för sin inställning i frågan, dragit tillbaka detta var Polen det enda land som begärde kompensation. Förhandlingen avslutades i december 1990 och förslaget till överenskommelse innebär att Sveriges tullkoncessioner kan dras tillbaka för rågvete och all annan spannmål (utom ris, bovete, kanariefrö och vildris) och bearbetade former därav. Som kompensation härför skulle Sverige förbinda sig att inte låta den rörliga införselavgiften för nötköttkonserver, med ett köttinnehåll på 40—6090, överstiga 32 90 av den vid varje tidpunkt gällande rörliga införselavgiften för hela djurkroppar. I dagsläget innebär detta en halvering av införselavgiften för berörda produkter. En förteckning över de tullbindningar som utgör resultatet av förhandlingen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga.

För att rågvete och all annan spannmål (utom ris, bovete, kanariefrö och vildris) och dess bearbetade former skall kunna beläggas med införselavgift krävs en ändring i bilagan till lagen (1967: 340) om prisreglering på Jordbrukets område. Denna lag upphör att gälla vid utgången av juni 1991 och ersätts då av lagen (1990:615) om avgifter på vissa jordbruksprodukter m.m. Samma ändring behöver alltså göras i den nya lagen. Jag föreslår att dessa lagar ändras så att uttag av införselavgift vid import av bl.a. rågvete kan ske i enlighet med vad som tillämpas för andra spannmålsslag. På detta sätt skapas förutsättningar för en likabehandling av alla konkurrerande spannmälsslag.

Tidpunkten för lagarnas ikraftträdande kan inte exakt förutses. Orsaken härtill är att förslaget till överenskommelse med Polen träder i kraft först när de båda länderna underrättat varandra om att man vidtagit nödvändiga konstitutionella formaliteter. Det bör ankomma på regeringen att bestämma om när de nya lagarna skall träda i kraft. Ikraftträdandet bör enligt min uppfattning genomföras så snart nämnda förhållanden medger detta.

Prop. 1990/91: 105

Upprättade lagförslag ”

I enlighet med ' vad jag nu har anfört har inom jordbruksdepartementet upprättats förslag till

1. lag om ändring i lagen (1967: 340) om prisreglering på jordbrukets område,

2. lag om ändring i lagen (1990: 615) om avgifter på vissa jordbruksprodukter m. m.

De föreslagna ändringarna är av den beskaffenheten att lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Lagrådets yttrande över förslagen har därför inte inhämtats i detta fall. : :

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att :

1. godkänna förslaget till överenskommelse med Polen beträffande vissa tullkoncessioner i GATT,

2. anta lagförslagen.

Beslut

Regeringen ansluter sig till-föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram. : |

Bilaga Prop. 1990/91:105

Förslag till ändringar av svenska tullkoncessioner inom GATT

Bindningar som dras tillbaka!

Tulltaxe- Varu- Varube- Gällande

nummer = nummer skrivning bindning

10.08 ur 900 Annan spannmål än Fri

vildris 11.02 ur 9200 Av annan spannmål än Fri vete, blandsäd av vete och råg, bovete, kanariefrö och vildris 11.03 ur 190 Av annan spannmål än Fri bovete, kanariefrö och vildris

11.03 ur 290 Av annan spannmål än Fri

ris, bovete, kanarniefrö och

vildris

11.04 ur 190 Av annan spannmål än ris, Fri

bovete, kanariefrö och vildris 11.04 ur 290 Av annan spannmål än ris, Fri bovete, kanariefrö och vildris

"Avser endast vissa delar av de svenska tullbindningarna. Bindningarna för vildris samt bearbetade produkter av ris, bovete, kanariefrö och vildris berörs inte av det aktuella tillbakadragandet.

Ny bindning som saknas i gällande bindningslista

Tulltaxe- — Varu- Varube- Gällande Ny

nummer nummer skrivning avgift bindning

16.02 ur 500 Konserverade pro- Variabel införselav- Variabel införselavgift

dukter i lufttät burk, gift på f.n. 1275 som ej överstiger 32

för detaljhandels- SEK per 100 kg mot- procent av den variabbruk innehållande svarande 63,75 pro- la införselavgiften på

40 viktprocent eller cent av den variabla hela kroppar av nöt-

mer men mindre än införselavgiften för kreatur andra än kalv

60 viktprocent kött hela kroppar av nöt- (ur 02.02. 100) av nötkreatur kreatur andra än

kalv

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1991