om fortsatt giltighet av lagen (1982:315) om styrelserepresentation för samhället i vissa stiftelser m.m.
Regeringens proposition
Ö jaa
1990/91:133 es
om fortsatt giltighet av lagen (1982:315) om styrelserepresentation för samhället i vissa stiftelser, m.m.
Regeringen föreslär riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 7 mars 1991. På regeringens vägnar
Odd Engström Rune Molin
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås att giltigheten av lagen (1982:315) om styrelserepresentation för samhället i vissa stiftelser förlängs med tre år.
I Riksdagen 1990/91. 1 saml. Nr 133
Förslag till Lag om fortsatt giltighet av lagen (1982:315) om styrelserepresentation för samhället i vissa stiftelser, m.m.
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1982:315) om styrelserepresentation för samhället i vissa stiftelser, som gäller till utgången av juni 1991,
dels att lagen skall fortsätta att gälla till utgången av juni 1994, dels att 7 § skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Det åligger stiftelsen att betala arvode och annan ersättning till den offentlige styrelseledamoten och hans eller hennes ersättare.
Om arvode utgår till ledamöter el- Om arvode utgår till ledamöter cller ersättare som har utsetts av stif- ler ersättare som har utsetts av stiftelsen har den offentlige styrelserep- telsen har den offentlige styrelseleresemtanten eller ersättaren rätt till damoten eller ersättaren rätt till ararvode med samma belopp. I annat vode med samma belopp. I annat fall bestämmer stiftelsen arvodet fall bestämmer stiftelsen arvodet särskilt. Arvodet skall dock vara särskilt. Arvodet skall i det senare lägst 5000 kronor och högst 20000 fallet vara lägst 5000 kronor och kronor om året för ledamot samt högst 20000 kronor om året för ledalägst 3000 kronor och högst 15000 mot samt lägst 3000 kronor och kronor om året för ersättare. högst 15000 kronor om året för er-
sättare.
Offentliga styrelseledamöter och ersättare har rätt till ersättning för nödvändiga kostnader för resor och uppehälle.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1991.
[NS
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 mars 1991.
Närvarande: statsrådet Engström, ordförande, och statsråden Hjelm-Wallén, S. Andersson, Göransson, Gradin, Dahl, Johansson, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Freivalds, Wallström, Lööw, Persson, Molin, Sahlin, Åsbrink.
Föredragande: statsrådet Molin
Proposition om fortsatt giltighet av lagen om styrelserepresentation för samhället i vissa stiftelser, m.m.
I Inledning och allmän motivering
Riksdagen antog år 1982 lagen (1982:315) om styrelserepresentation för samhället i vissa stiftelser (prop. 1981/82:112, NU35, rskr. 291). Enligt lagen har staten rätt att utse en ledamot och en ersättare för denne i styrelsen för sådana allmännyttiga stiftelser, som har tillgångar överstigande 5 milj.kr. Högst tio stiftelser får, enligt lagen, samtidigt omfattas av sådan representation. Lagen gällde ursprungligen till utgången av juni 1985. Tidsbegränsningen av lagen var föranledd bl.a. av att stiftelsernas ställning och verksamhet utreddes av stiftelseutredningen (Ju 1975:01).
Reglerna i 1982 ärs lag hade motsvarighet i äldre lagstiftning om offentlig styrelserepresentation. I praktiken har offentlig styrelserepresentation i stiftelser förekommit sedan är 1972.
Enligt regeringens beslut den 30 juni 1983 upphörde stiftelseutredningens arbete i september 1983. Materialet från utredningen bereddes i stället vidare inom justitiedepartementet. I avvaktan på resultatet av detta arbete förlängdes 1982 års lag genom beslut av riksdagen våren 1985 med tre år fram till utgången av juni 1988 (prop. 1984/85:113, NU21, rskr. 244, SFS 1985:478).
Justitiedepartementet lade 1987 i promemorian Stiftelser (Ds Ju 1987:14) fram ett förslag till lag om stiftelser, vilken föreslogs träda i kraft den 1 januari 1990. Beträffande frågan huruvida systemet med offentlig styrelserepresentation skulle avskaffas eller permanentas anfördes i prorbemorian att ställning till den frågan lämpligen borde tas i anslutning till att 1982 års lag upphörde att gälla vid utgången av år 1988.
Det i promemorian tänkta ställningstagandet uteblev emellertid. Lagen förlängdes därför genom beslut av riksdagen våren 1988 med ytterligare tre år fram till utgången av juni 1991 (prop. 1987/88:94, NU26, rskr. 177).
Justitiedepartementets promemoria har remissbehandlats och frågan om en stiftelselag bereds för närvarande inom justitiedepartementet.
För närvarande arbetar en utredning, stiftelse- och föreningsskattekommittén (Fi 1988:03), med uppdrag att bl.a. utreda beskattningen av stiftelser.
Slutgiltig ställning till frågan om offentlig styrelserepresentation bör enligt min mening tas först när det föreligger en av riksdagen antagen stiftelselag. Dessutom bör den sist nämnda utredningens resultat beaktas. Ett slutgiltigt ställningstagande beträffande offentlig styrelserepresentation kan därför inte göras före utgången av juni 1991, då 1982 års lag, som jag nyss nämnde, upphör att gälla.
Mot den nu anförda bakgrunden anser jag att giltigheten av lagen om styrelserepresentation för samhället i vissa stiftelser bör förlängas. För att det skall föreligga klarhet om vilka regler som skall gälla och för att ge stabilitet åt arbetet istiftelsernas styrelser bör giltighetstiden förlängas med ytterligare tre år fråm till utgången av juni 1994.
Hagen finns bestämmelser om arvode åt den offentlige styrelseledamoten och dennes ersättare. Enligt dessa bestämmelser skall arvodet betalas av stiftelsen. Om övriga styrelseledamöter och ersättare får arvode har den offentlige ledamoten och ersättaren rätt till samma ersättning. Om arvode inte utgår till övriga ledamöter och ersättare skall arvodet till den offentlige ledamoten och ersättaren bestämmas särskilt av stiftelsen. För arvodet gäller dock alltid vissa i lagen angivna gränsbelopp. Enligt min mening är det rimligare att den offentlige ledamoten och ersättaren får samma ersättning som andra Iedamöter och ersättare även i de fall ersättningen inte ligger mellan dessa gränsbelopp. Lagens arvodesbestämmelser bör därför ändras så att detta blir fallet.
2 Upprättat lagförslag
I enlighet med vad jag nu har anfört har inom industridepartementet upprättats ett förslag till lag om fortsatt giltighet av lagen (1982:315) om styrelserepresentation för samhället i vissa stiftelser, m.m. På grund av frågans beskaffenhet anser jag att lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Lagrådets yttrande bör därför inte inhämtas över förslaget.
3 Hemställan
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen
att anta förslaget till lag om fortsatt giltighet av lagen (1982:315) om styrel-
serepresentation för samhället i vissa stiftelser, m.m.
4 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredraganden har lagt fram.
gotab 98140, Stockholm 1991