Prop. 1981/82:112

om lag om styrelserepresentation för samhället i vissa stiftelser

Prop. 1981/82: 112

Regeringens proposition 1981/82: 112

om lag om styrelserepresentation för samhället i vissa stiftelser

beslutad den 18 februari 1982.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar OLA ULLSTEN NILS G. ÅSLING

Prop. 1981/82:112 l3

Prop. 1981/82: 112 21

Sammanställning av remissyttrandena över utredningens om offentlig styrelserepresentation i investmentbolag och stiftelser betänkande (Ds I 1980: 21) Samordning, insyn, styrning.

] Remissinstanscrna

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av bankinspektio- nen. konjunkturinstitutet. statskontoret. riksrevisionsverket. kommers- kollegium. länsstyrelserna i Stockholms. Södermanlands. Östergötlands. Jönköpings. Kronobergs. Malmöhus. Göteborgs och Bohus. Örebro. Kop- parbergs. Gävleborgs och Norrbottens län. Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet. Lantbrukarnas riksförbund (LRF). Tjänstemännens ccntralorganisation (TCO). Centralorganisationcn SACO/SR. Landsor- ganisationen i Sverige (LO). Svenska ba'nkföreningen. AB Cardo, AB Custos. AB Hevea. AB lndustrivärden, Investment AB Asken. Kooperati- va förbundet (KF). Henry och Gerda Dunkers donationsförbund nr 2 och Sveriges Aktiesparares Riksförbund.

Sveriges Grossistförbund. Sveriges industriförbund. Sveriges hant- verks- och industriorganisation — Familjeföretagen (Sl-HO) och Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) har avgett ett gemensamt yttrande som i det följande redovisas under rubriken Sveriges industriförbund m.fl.

Kommerskollegium har bifogat yttranden av handelskamrarna i Stock- holm. Göteborg och Malmö. Länsstyrelsen i Östergötlands län har bifogat yttrande av Östergötlands och Södermanlands handelskammare. Länssty- relsen i Kronobergs län har bifogat yttranden av Kronobergs och Blekinge handelskammare. utvecklingsfonden i Kronobergs län och Kronobergs läns TCO-distrikt. Länsstyrelsen i Örebro län har bifogat yttranden från Hällefors kommun, handelskammaren för Örebro och Västmanlands län och länsarbetsnämnden i länet. Länsstyrelsen i Gävleborgs län har bifogat yttrande av handelskammaren i Gävle. '

2 Allmänna synpunkter

Utredningen har grundat sina förslag på en utvärdering av de praktiska ' erfarenheterna av systemet med offentliga styrelserepresentanter samt de principfrågor som aktualiserats i samband därmed. Remissinstanserna är splittrade i frågor som rör de slutsatser som dragits på grundval av inter- vjuundersökningen. Några myndigheter, bl. a. bankinspektionen och kon- junkturinstitutet avstår från att ta ställning till frågan om den nuvarande lagstiftningen med hänvisning till att frågan närmast är av politisk natur.

• Sida 22
•  Original

Prop. 1981/82:112 22

2.1 Bankinspektionen

Inspektionen kan i stora delar ansluta sig till de slutsatser i skilda avseenden som utvärderingen ledde fram till. Emellertid finner inspektio- nen det tveksamt om utvärderingen ger grund för en så negativ totalsyn på offentlig styrelserepresentation som sammanfattningsvis anges i betänkan- det. Inspektionens tveksamhet härvidlag beror inte minst på de huvudsak- ligen positiva erfarenheter som inspektionen har av offentlig representa- tion i bankväsendet. De av utredningen omfattade förslagen utgör också en relativt liten. speciell del av de svenska aktiebolagen. Inspektionen konsta- terar emellertid att frågan om den ifrågavarande lagstiftningen väsentligen är av politisk natur och avstår fördenskull från att inta någon ståndpunkt i sakfrågan om den nuvarande lagstiftningens fortbestånd.

Bankinspektionen vill avslutningsvis framhålla att den är skeptisk till sådana alternativ till offentliga styrelserepresentation som innebär att det — utöver vad som redan skett — tillskapas speciella organ eller eljest särskilt organiserade former för intressebevakning och informationsutbyte mellan samhälle och näringsliv. Man skall här inte bortse från kostnads- aspekten och faran för byråkratisering.

2.2 Konjunkturinstitutet

Sedan 1972 har en försöksverksamhet med offentlig styrelserepresenta- tion bedrivits inom 20 investmentbolag och 8 stiftelser. En utvärdering av denna verksamhet redovisas i nu föreliggande betänkande. Enligt institu- tets mening utgör denna redovisning ett intressant och värdefullt material.

På grundval av de utförda undersökningarna har utredaren funnit såväl fördelar som nackdelar med systemet med offentlig styrelserepresentation men anser att nackdelarna med systemet överväger fördelarna och menar att "De viktigaste nackdelarna är dels svårigheterna att förena systemet med demokratiska principer om allmän insyn och politisk ansvarighet, dels oklarheten i fråga om ansvarsfördelningen." Utredaren föreslår därför att den offentliga styrelserepresentationen i aktiebolag skall upphöra.

Möjligen är utredarens syn väl negativ. då det kanske kan finnas en del andra aspekter utöver dem som framkommit i betänkandet som kan an- föras som stöd för offentlig styrelserepresentation. Detta kan gälla exem- pelvis insynsfunktionen. Vid diskussionen om effekterna av kontroll ut- ifrån och kontroll inifrån kommer utredaren sålunda fram till att detta inte går att bedöma utifrån försöksverksamheten. Institutet finner emelleitid frågan om ett ställningstagande till systemet vara av politisk natur som institutet inte funnit anledning ta ståndpunkt till.

• Sida 23
•  Original

IJ '.)J

Prop. 1981/82:112

2.3 Statskontoret

I slutet av 60-talet och början av 70-talet togs en rad initiativ inom industripolitiken för att möta den snabba strukturomvandlingen i näringsli- vet. Industridepartementet inrättades och fick bl.a till uppgift att utveckla den långsiktiga industri- och näringspolitiska planeringen. En organisato- risk struktur växte fram genom tillskapandet av organisationer och myn- digheter t.ex. styrelsen för teknisk utveckling. statens industriverk. dele- gationen för mindre och medelstora företag. utvecklingsbolaget. investe- ringsbanken och flera andra finansieringsorgan för industri- och näringsliv. Vidare tillkom lagar och förordningar som fastställde relationerna och formerna för samarbetet mellan företag. samhälle och anställda. Ett vä- sentligt inslag var därvid strävan att öka demokratiseringen av det ekono- miska livet.

Som ett resultat av samarbetsutredningens förslag om förbättrad infor- mation och utvidgat samarbete mellan företag och samhälle beslutades 1972 systemet med offentliga styrelserepresentanter. systemet för informa- tionsutbyte mellan företag och samhälle och styrelserepresentationen för de anställda.

Som också konstateras i föreliggande utredning har kontaktnätet mellan företag och samhälle därefter byggts ut ytterligare. Senare har bl.a. till- kommit förhandlings- och informationsskyldigheten enligt medbestäm- mandelagen. avtalet om lokaliseringsråd. varselskyldigheten enligt lagen om vissa anställningsfrämjande åtgärder. lagen om uppgiftsskyldighet i planeringsfrågor m. m.

I stort sett har behovet av insatser från samhället i industri- och närings- liv fortlöpande ökat under 70-talet. Som ett resultat därav har den organi- satoriska strukturen och regelverket vuxit ut och blivit än mer komplexa.

Det sagda visar att systemet med offentlig styrelserepresentation i in- vestmentbolag och stiftelser bör ses i ett vidare perspektiv än vad utred- ningsmannen gör och enligt sina direktiv haft som uppdrag att ta hänsyn till.

2.4 Riksrevisionsverket

Riksrevionsverket (RRV) begränsar sitt yttrande till att gälla den del av betänkandet, som behandlar offentlig styrelserepresentation i investment- bolag. eftersom utredningen i avvaktan på stiftelseutredningens förslag inte direkt tar ställning till den del av systemet som gäller stiftelser.

RRV går inte in på frågan om samhället genom offentlig styrelserepre- sentation skall delta i den direkta ledningen och skötseln av enskilda företag. Verket begränsar sig till. att bl.a. med utgångspunkt i den proposi- tion som föregick införandet av systemet med offentlig styrelserepresenta- tion. kommentera några av de argument som utredningen anför för en nedläggning av systemet.

• Sida 24
•  Original

Prop. 1981/82: 112 24

Som motiv för införandet av systemet med offentliga styrelseledamöter anfördes att ett karakteristiskt drag i strukturomvandlingen i näringslivet under de senaste decennierna hade varit. att en växande del av den ekonomiska och industriella aktiviteten koncentreras till ett mindre antal större företag eller sammanhållna företagsgrupper. ] betänkandet påpekas att motivet för att väljajust investmentbolagen och stiftelserna för försöks- verksamhetcn byggde på föreställningen att dessa utövade ett domineran- de inflytande över betydelsefulla delar av näringslivet. Det är därför. menar utredningen. av väsentlig betydelse vid utvärderingen av systemet att försöka avgöra i vilken usträckning denna föreställning är riktig.

I betänkandet fastslås att huvuddelen av de undersökta investmentbola- gen med dotterbolag kan karakteriseras som sysselsättningsmässigt små. Någon närmare diskussion förs däremot inte i vilken utsträckning gemen- samma ägarintresen kontrollerar flera investmentbolag eller stiftelser eller huruvida flera investmentbolag är delägare i ett och samma företag. Inte heller ges någon redogörelse för de eventuella kopplingar som kan finnas mellan investmentbolagen och stiftelserna när det gäller ägarintresse. En- ligt RRVs uppfattning är det därför svårt att på grundval av det av utred- ningen redovisade materialet bedöma de berörda företagens inflytande och betydelse.

Utredningen diskuterar det nuvarande systemet utifrån tre aspekter. nämligen de offentliga ledamöternas medverkan i det praktiska styrelsear- betet. de offentliga ledamöternas intressebevakande roll och demokratiska aspekter på systemet.

RRV har inget att anföra med anledning av utredningens synpunkter i fråga om den första punkten.

När det gäller de offentliga ledamöternas intressebevakande roll konsta- terar utredningen att ett av huvudsyftena med systemet var att de offent- liga ledamöterna särskilt skulle bevaka att de beslut som fattas i företagen överensstämmer med en för samhället önskvärd inriktning. dvs. med sam- hällets intressen. Enligt utredningen är den viktigaste olägenheten med systemet den betydande oklarheten om innebörden av begreppet "sam- hällsintressen". '

Vidare anförs att de offentliga ledamöterna endast undantagsvis har agerat på ett från övriga styrelseledamöter avvikande "samhällsrepresen- terande” sätt. Slutsatsen är att. i den mån de offentliga ledamöterna haft ett inflytande på styrelsebesluten. detta inte har varit av ”samhällelig" karaktär.

RRV vill. vad gäller innebörden av begreppet "samhällsintresse”. erinra om vad som framhölls i den proposition som föregick införandet av syste- met. De offentliga styrelseledamöterna skulle sitta i styrelserna på rege- ringens uppdrag och således representera något annat än ägarintresscna. Innebörden av begreppet "samhällsintresse” gavs således en negativ be- stämning. De avsågs utgöra en garant för att mera övergripande. samhälle-

• Sida 25
•  Original

Prop. 1981/82: 112 25

liga hänsyn togs när beslut fattades i investmentbolagens och stiftelsernas styrelser. Om man väljer att definiera "samhällsintresse" på detta sätt skulle, enligt RRVs uppfattning, systemet med offentliga styrelseledamö- ter i och för sig inte behöva innebära någon principiell olägenhet. även om en viss oklarhet kvarstår om den roll som dessa ledamöter skall ha. Inte minst gäller detta frågan om hur denna roll skall förenas med det ansvar som även de offentliga styrelseledamöterna enligt aktiebolagslagen har mot bolagsstämman och därmed mot aktieägarna.

När det gäller inflytandet på besluten anser sig utredningen genom intervjuundersökningen ha funnit att de offentliga ledamöterna haft ett visst inflytande. Detta har dock. enligt utredningen. till väsentlig del sak- nat samhällelig karaktär och i stället grundats på den offentliga ledamotens allmänna erfarenhet och duglighet. Utredningen konstaterar dock samti- digt svårigheterna att mäta det indirekta och långsiktiga inflytande som en offentlig ledamot kan tänkas utöva.

RRV instämmer i utredningens uppfattning att detär svårt att mäta detta indirekta och långsiktiga inflytande. Det faktum att de offentliga ledamö- terna endast undantagsvis agerat på ett från övriga styrelseledamöter avvi- kande sätt skulle dock i och för sig kunna tolkas så att "samhälleliga" hänsyn tagits av investmentbolagens och stiftelsernas styrelser. kanske efter argumentation av den offentliga styrelseledamoten. och att systemet därmed skulle ha fungerat bra.

Vad slutligen gäller den demokratiska aspekten menar utredningen att systemet med offentlig styrelserepresentation haft både för- och nackde- lar, men att nackdelarna överväger. Såvitt RRV kan bedöma bygger denna slutsats inte på resultat från intervjuundersökningen utan på svårigheter. som utredningen bedömer föreligga. att förena systemet med demokratiska principer om allmän insyn och politisk ansvarighet.

2.5 Kommunförbundet

Ur kommunal synpunkt hade en försöksverksamhet med offentliga sty- relseledamöter i aktiebolag med egen produktion varit av större intresse än den nu genomförda. Även utredaren säger att det inte kan uteslutas att behovet att få samhälleliga synpunkter tillgodosedda är större då det gäller rörelsedrivande bolag än i fråga om de investmentbolag försöksverksam- heten omfattar.

2.6 Sveriges industriförbund m. fl.

Den utredning som nu verkställts skiljer sig på ett positivt sätt från den utvärdering som 1975 skedde inom Industridepartementet. Genom den intervjuundersökning som företagits har lagstiftningen belysts allsidigt från såväl företagens som samhällets sida. Utredaren har på ett förtjänstfullt

• Sida 26
•  Original

Prop. 1981/82:112 26

sätt inte bara redovisat de praktiska erfarenheterna av lagstiftningen utan även belyst konsekvenser av densamma som tidigare inte tillräckligt upp- märksammats.

Liknande synpunkter framförs av Svenska Bankföreningen.

3 Offentlig styrelserepresenation i förvaltningsbolag

Utredningen har föreslagit att den försöksverksamhet som bedrivits med representanter för samhället i vissa investmentbolags styrelser skall upp- höra när försöksperioden går ut den 30juni l982.

Remissinstanscrna är splittrade i frågan. Från länsstyrelserna och vissa andra politiskt sammansatta församlingar har i många fall reservationer fogats till yttrandena.

Några remissinstanser har ansett att försöksverksamheten bör utvidgas. däribland Svenska kommunförbundet. TCO och LO. -

För utredningens förslag är bl.a. länsstyrelserna i Jönköping. Krono- bergs samt Göteborgs och Bohus län, Sveriges industriförbund m. fl. LRF. Svenska Bankföreningen. Aktiebolagen Hevea. Industrivärden. Cardo och Custos samt Sveriges Aktiesparares förening.

Mot utredningens förslag är bl. a. statskontoret. länsstyrelserna i Söder- manlands, Östergötlands. Örebro och Kopparbergs län, Landstingsförbun- det och KF.

3.1 Statskontoret

Utredningsmannen föreslår att styrelserepresentationen i aktiebolag — i praktiken investmentbolagen — skall upphöra. Som motivering anges att de praktiska vinster som uppnåtts genom styrelserepresentationen i allt väsentligt kan uppnås på annat sätt och framför allt att systemet har principiella olägenheter som sammanhänger med oklarhet i ansvarsfördel- ningen mellan samhälle och företag och med svårigheter att konstruera systemet så att demokratiska krav uppfylls.

Utredningsmannen tonar ner och enligt statskontorets mening undervär- derar betydelsen för såväl företag som samhälle av nuvarande system med offentliga styrelserepresentanter.

Samtidigt drar Utredningsmannen för långtgående slutsatser när det gäl- ler systemets olämplighet ur demokratiska synpunkter. Det är svårt att av det intervjumaterial och de erfarenheter som redovisas finna underlag för de klara rollkonflikter Utredningsmannen för fram som argument för sina förslag. Det är också svårt att finna övertygande belägg för påståendet .att samhället skulle ha svårare att kontrollera och få insyn i bolagen med nuvarande system än om kontrollen enbart kunde ske utifrån. Som också

• Sida 27
•  Original

Prop. 1981/82:112 37

Utredningsmannen konstaterar förekommer i praktiken inte den nära kopp- lingen mellan styrelserepresentanterna och den politiska ledningen som skulle vara en av förutsättningarna för att den allmänna insynen i bolagen försvåras när samhället har representationi styrelsen.

Enligt vår uppfattning presenteras inte tillräckliga skäl för att nu avsluta den verksamhet som de offentligt utsedda representanterna i investment- bolagens styrelser bedriver. Man bör i stället först utvärdera hela det system av samarbetsformer som fn existerar mellan samhälle och närings- liv.

3.2 Länsstyrelsen i Södermanlands län

Ett nära samarbete och ömsesidigt informationsutbyte mellan samhälle och näringsliv är grundläggande förutsättningar för en samhällsutveckling som skall tillgodose att enskilda och allmänna resurser används på ett ändamålsenligt sätt samtidigt som nödvändiga omställningar kan ske i kontrollerade former så att den enskildes trygghet värnas. En sådan sam- verkan är alltmer angelägen med hänsyn till de allt snabbare förändringar inom näringslivet som har kommit till uttryck i de senaste årens allvarliga struktur- och sysselsättningsproblem. inte minst i Södermanlands län. Ett ökat samhällsinflytande över den ekonomiska utvecklingen är inte bara en naturlig följd av samhällets roll som basorganisation för näringslivet och av att det allmänna har iklätt sig ett utökat ansvar för medborgarnas välfärd. utan är viktigt även som ett led i en ökad demokratisering. Det är därför nödvändigt att finna lämpliga former för en vidgad samverkan mellan samhälle och näringsliv som även innebär förutsättningar för inflytande för samhälleliga synpunkter och insyn för det allmänna i näringslivet. Ett system med offentlig representation i beslutande organ i viktiga delar av näringslivet bör enligt länsstyrelsens uppfattning vara en naturlig väg att pröva i detta sammanhang.

Under de gångna försöksperioderna har verksamheten med offentlig styrelserepresentation inte verkat med full kraft. Styrelsercpresentationen har inte omfattat aktiebolag med egen produktion och ekonomiska för- eningar. vilka är minst lika angelägna ur samhällets synpunkt som invest- mentbolagen för att åsyftade mål skall nås. Åtgärder från statsmakternas sida för att främja verksamheten. såsom t. ex. särskilda kontaktkonferen- ser med de offentliga ledamöterna. har inte kommit till stånd annat än i begränsad omfattning.

I olika sammanhang prövas formerna för samarbete och informationsut- byte mellan näringsliv och samhälle. såväl lokalt som regionalt och cen- tralt. Man kan utgå från att dessa frågor kommer att ägnas särskild upp- märksamhet i samband med överväganden om den framtida ekonomiska politiken. ] avvaktan på att en samlad bedömning kan ske och ytterligare erfarenheter vinnas bör försöksverksamheten fortgå. För att en rättvi-

• Sida 28
•  Original

Prop. l981/82:112 28

sande bild skall kunna fås av effekterna av systemet med offentlig repre- sentation bör det utvidgas att omfatta även producerande bolag och ekono- miska föreningar.

Sex av länsstyrelsens ledamöter har skiljaktig mening och anför: Ett väl fungerande informationsutbyte mellan företrädare för näringslivet och samhället i övrigt är en av förutsättningana för att enskilda och allmänna resurser utnyttjas effektivt och på ett socialt acceptabelt sätt. Ett samarbe- te med detta syfte ter sig särskilt angeläget mot bakgrunden av de struktur- förändringar inom näringslivet som redan har inträffat och som kan väntas bli nödvändiga även framledes. Det är därför angeläget att finna lämpliga former för en sådan vidgad samverkan mellan företagen och samhällsorga- nen.

Det är emellertid vår uppfattning att utredningen på ett övertygande sätt har visat att systemet med offentlig styrelserepresentation. i varje fall beträffande aktiebolagen. inte har visat sig vara lämpligt. Systemet låter sig inte förenas med de krav som bör uppställas för en fungerande demo- krati med en klar ansvarsfördelning mellan enskilda och allmänna intres- sen och med politisk ansvarighet och insyn för medborgarna i den politiska maktutövningen. Härtill kommer att utredningens utvärdering ger vid han- den att systemet i den praktiska tillämpningen inte har visat sig uppfylla de mål som har satts för verksamheten eller ha andra väsentliga fördelar jämfört med vad som kan uppnås inom ramen" för andra former för samver- kan.

3.3 Länsstyrelsen i Östergötlands län

Enligt länsstyrelsens uppfattning finns det ett behov att förbättra kon- takterna mellan samhälle och företag för information om större förändring- ar av ömsesidig betydelse och för tillfälle att klargöra synpunkter i viktiga frågor. Ett ökat inflytande för andra intressegrupper än de som traditionellt styr företagen är även motiverat. För de anställda har numera tillskapats instrument att utöva insyn och inflytande. Bl.a. har de anställda rätt till styrelserepresentation i företag, inklusive moderbolag.

Ett sätt för kontakt företag—samhälle är det system med offentlig styrel- serepresentation i ett antal investmentbolag och stiftelser som bedrivits på försök sedan 1973.

Inledningsvis vill länsstyrelsen framhålla att länsstyrelsen har inte haft någon egen erfarenhet av försöket med offentlig styrelserepresentation. Länsstyrelsens kontakter med företagen har skett bl.a. inom ramen för DIS-systemet. För den egna planerings- och kontaktverksamheten har det således ingen betydelse om det nuvarande systemet bibehålles eller ej.

Av utvärderingsrapporten framgår bl.a. att de flesta av de offentliga ledamöterna som deltagit i försöket anser att fördelar överväger nackdelar. Länsstyrelsen anser att dessa omdömen måste ges stor vikt för ställnings—

• Sida 29
•  Original

Prop. 1981/82: 112 29

tagande om en fortsättning av systemet. Utredaren har noggrannt analyse- rat systemets för- och nackdelar och funnit att det är olämpligt ifrån demokratisk synpunkt och vidare att systemet är olämpligt som en metod för att bevaka samhällsintresset. De principiella invändningar som utre- daren gör är enligt länsstyrelsens uppfattning inte nya. De torde ha funnits med i övervägandena när systemet infördes i början av l970—talct och även då systemet utvärderades 1975.

Länsstyrelsen förordar att verksamheten med offentlig styrelserepresen- tation i investmentbolag bibehålles.

Av avvikande mening var fyra ledamöter som reserverade sig till förmån för utredningsförslaget.

3.4 Länsstyrelsen i .lönköpings län

För drygt tio år sedan presenterade den s. k. samarbetsutredningen ett betänkande med olika förslag syftande till en bättre samverkan mellan samhälle och näringsliv. Några av resultaten av denna utredning var infö- randet av informationssystemet företag — samhälle (DIS) samt av offentlig styrelserepresentation i investmentbolag och stiftelser.

För länsstyrelsens vidkommande har det varit informationssystemet företag — samhälle som närmast påverkat länsstyrelsens egen verksamhet. Däremot har länsstyrelsen inte alls berörts av den statliga styrelserepre- sentationen. Länsstyrelsen saknar sålunda egna erfarenheter av det prob- lemområde som rubricerade betänkande behandlar.

För egen del vill dock länsstyrelsen framhålla att de regionala organ som närmast är engagerade i sysselsättnings- och näringspolitiska frågor under l970-talet utvecklat och förbättrat samarbetet med länets näringsliv. Det gäller dels genom de formaliserade kontakter som DIS-systemet var ett uttryck för men framför allt genom informella kontakter. Sistnämnda kon- takter sker bl. a. genom direkta företagsbesök av den beredningsgrupp för näringslivsfrågor som finns på länsplanet med representanter från länssty- relsen, länsarbetsnämnden och utvecklingsfonden.

Många av motiven bakom inrättandet av offentliga styrelserepresentan- ter i investmentbolag och stiftelser har. som utredaren framhåller i sitt betänkande. blivit inaktuella genom den utveckling som varit under l970- talet. För länsstyrelsens vidkommande, dvs. i dess egenskap av samord- nare av den samhälleliga övergripande planeringen i länet är dessutom frågan om offentlig styrelserepresentation. åtminstone med den utform- ning systemet hittills haft, av begränsat värde och länsstyrelsen har därför inga allvarliga erinringar mot utredningens förslag.

• Sida 30
•  Original

Prop. 1981/82: 112 30

3.5 Länsstyrelsen i Kronobergs län

Utredningen har haft till uppgift att utvärdera dels vissa principiella frågor. dels praktiska för- och nackdelar med offentlig styrelserepresenta- tion. De principiella frågor som har behandlats är dels om kontakterna mellan näringsliv och staten har inneburit att ansvarsfördelningen mellan enskilda och offentliga intressen blivit oklar. dels om viktiga avgöranden har riskerat att undandras allmän insyn.

Enligt betänkandet är ansvarsfördelningen oklar. Skälet härtill anses vara oklarhet om vad samhällsintresse innebär. Denna oklarhet betecknas av utredningen som den viktigaste olägenheten med den offentliga styrel- serepresentationen.

Om viktiga avgöranden har riskerat att undandras allmän insyn genom den offentliga styrelserepresentationen går enligt betänkandet inte att be- döma utifrån försöksverksamheten.

De viktigaste påvisbara vinsterna är den breddade styrelsekompetensen i form av representantens expert— eller allmänna kunnande samt i någon mån funktionen som facklig birepresentation.

För informationsutbytet mellan företag och samhälle och den samhälleli- ga intressebevakningen gentemot företagen har den offentliga styrelserep- resentationen enligt utredningen visat sig ha liten betydelse.

Länsstyrelsen bedömer att dels oklarheten om ansvarsfördelningen. dels svårigheterna att förena systemet med demokratiska principer om allmän insyn utgör betydande negativa inslag i den offentliga styrelserepresenta- tionen.

Vad gäller de redovisade vinsterna i form av breddad styrelsekompetens och facklig birepresentation. anser länsstyrelsen att den förra kan uppnås utan lagstiftning. I fråga om de anställda bör dessa företrädas av styrelsele- damöter som utsetts av dem själva eller deras organisationer.

Då systemet i vissa delar uppvisar påvisbara nackdelar och i andra delar kan ersättas på annat sätt. vill länsstyrelsen instämma i utredningens förslag att den offentliga styrelserepresentationen i aktiebolag skall upphö- ra. när den nuvarande lagstiftningen löper ut den 30juni 1982.

3.6 Länsstyrelsen i Malmöhus län

Systemet med offentliga styrelserepresentanter i vissa investmentbolag och stiftelser har enligt utredningen inte visat sig ha någon avgörande betydelse på kort sikt för-de berörda bolagens och stiftelsernas verksam- het. De offentliga representanterna har emellertid tillfört styrelserna vär- defulla kunskaper och erfarenheter och det kan enligt utredningens mening inte uteslutas att blott det faktum att en offentlig representant deltar i styrelsearbetet innebär att man redan i sina förslag till styrelsen tar större hänsyn till samhällets intressen. Det utbyte av erfarenheter mellan närings-

• Sida 31
•  Original

Prop. 1981/82: 112 31

liv och offentlig verksamhet som den offentliga styrelserepresentationen innebär har också stor betydelse genom att beslutsunderlaget vidgas för såväl näringslivet som den offentliga verksamheten. Denna utvidgning och fördjupning av beslutsunderlaget betyder att man på sikt kommer att få beslut som är bättre underbyggda än vad de skulle vara utan detta erfaren- hetsutbyte. Enligt länsstyrelsens mening är det dessa långsiktiga effekter av de offentliga styrelserepresentanternas arbete som är de mest betydel- sefulla.

Enligt utredningen är det emellertid synnerligen svårt att mäta dessa effekter. Enligt länsstyrelsens uppfattning krävs det därför en mer omfat- tande försöksverksamhet för att man ska få ett bättre underlag för att bedöma vilka effekterna varit av de offentliga styrelserepresentanternas insatser.

Systemet med offentliga styrelserepresentanter utgör alltså ett värdefullt komplement till andra informationskanaler som byggts upp mellan närings- liv och samhälle på senare år. Det gäller dels Etableringsdelegationens verksamhet, dels den nu gällande medbestämmandelagstiftningen. Etab- leringsdelegatiorrens verksamhet som är knuten till industridepartemcntet innebär ett informellt informationsutbyte mellan samhället och de 170 största industr'iföretagcn i landet. Härigenom och genom medbestämman- delagstiftningen får samhället och de fackliga organisationerna viss infor- mation om företagens planer. Den informationen avser emellertid endast företag över en viss storlek eller företag som i många fall redan befinner sig i ett krisläge. Systemet med offentliga styrelserepresentanter medger emel- lertid att företagen får bättre möjligheter att tillgodose samhällets syn- punkter på ett mer kontinuerligt sätt. vilket kan leda till en utveckling av företagen som bättre tillgodoser såväl samhällets som företagens intressen på längre sikt. Det skulle dessutom kunna omfatta ett större antal företag än vad Etableringsdelegationen har möjlighet att hälla kontakt med.

Länsstyrelsen delar utredningens uppfattning att behovet av att få sam- hälleliga intressen tillgodosedda sannolikt är större då det gäller stora rörelsedrivande bolag än i fråga om de investmentbolag försöksverksam— heten omfattat.

På grund av vad således anförts anser länsstyrelsen att lagstiftningen om offentlig styrelserepresentation i aktiebolag och stiftelser bör förlängas då den utlöper den 30juni 1982.

Sex av ledamöterna är skiljaktiga och anför bl. a.: Föreliggande utred- ning har främst haft till uppgift att utvärdera den hittillsvarande försöks- verksamheten. Utredningsarbetet har till väsentlig del bestått av en inter- vjuundersökning med samtliga ordinarie offentliga ledamöter per 1979—IZ- 31 och samtliga verkställande direktörer eller motsvarande i de i systemet ingående investmentbolagen och stiftelserna. lntervjuundersökningen vi- sar. att de praktiska fördelar som skulle ha kunnat uppnås med den offentliga styrelserepresentationen i investmentbolag är sådana att de i allt

• Sida 32
•  Original

Prop. 1981/82: 112 32

väsentligt kan uppnås även på annat sätt. Samtidigt stöder undersökningen uppfattningen att systemet har principiella olägenheter vilka samman- hänger både med oklarhet i ansvarsfördelningen mellan företag och sam- hälle och med svårigheterna att enligt försöksmodellen konstruera system på ett från demokratisk synpunkt tillfredsställande sätt. Utredningen före- slår därför att den offentliga styrelserepresentationen i aktiebolag upphör när den nuvarande lagstiftningen löper ut.

Systemet med offentlig styrelserepresentation har jämte annan lagstift- ning till syfte att förbättra informationsutbytet mellan företag och samhälle m.m. Länsstyrelsen som i och för sig vill vitsorda behovet av öppna och förtroendefulla kontakter mellan myndigheter och näringsliv är emellertid av den uppfattningen att ifrågavarande system ej i någon avgörande mån bidragit till ett ökat kontaktutbyte. Samtidigt framstår de principiella pro- blem som en enskild styrelseledamot inom systemet kan ställas inför som klart besvärande. Vad länsstyrelsen här anför bekräftas till icke oväsentlig del i den intervjuundersökning varpå utredningen bygger sitt förslag. Av vad nu sagts följer att länsstyrelsen kan tillstyrka utredningens förslag om upphörande av systemet såvitt gäller aktiebolagen.

3.7 Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län

Eftersom utredningen visat. att den offentliga styrelserepresentationen. som den fungerat i ett antal investmentbolag. inte medfört några påtagliga fördelar. som inte lika väl kunnat uppnås utan lagstiftning, tillstyrker länsstyrelsen förslaget, att den lagreglerade försöksverksamheten upphör.

3.8 Länsstyrelsen i Örebro län

I betänkandet föreslår utredningen att "ingen ytterligare lagstiftning om offentlig styrelserepresentation i aktiebolag sker. då den nuvarande lag- stiftningen upphör att gälla den 30 juni 1982".

Som skäl anges att systemet med offentlig styrelserepresentation har principiella olägenheter samt att svårigheter föreligger att konstruera sys— temet på ett från demokratisk synpunkt tillfredsställande sätt. Så vitt man kan se i betänkandet finns det inte mycket som talar för denna slutsats.

Det system det här är fråga om skulle ingå i en samlad reform och förutsatte en fortsatt utbyggnad. dä fler företag avses anslutas. Offentliga ledamöter i investmentbolag kan på sikt mycket väl påverka styrelsearbe- tet och utan tvekan är detta ett sätt att få samhällsintressena bättre beva- kade i dessa styrelser.

En utvärdering av systemet har i tidigare skede gjorts av en särskild arbetsgrupp och denna har funnit erfarenheterna positiva.

Ordföranden och fyra ledamöter är skiljaktiga och anför bl.a.: Utred- ningen har föreslagit att den offentliga styrelserepresentationen skall upp-

• Sida 33
•  Original

Prop. 1981/82: 112 33

höra, när den nuvarande lagstiftningen löper ut 1982-06-30. Motiveringen till detta är att de praktiska vinster som uppnåtts genom den offentliga styrelserepresentationen är sådana att de kan uppnås på annat sätt samt att systemet har principiella olägenheter som sammanhänger med oklarheter i de offentliga styrelserepresentanternas ställning och uppgifter.

Den utvidgade representationsrätt, som 1976 års lagstiftning innebar. har emellertid inte utnyttjats. Inte heller har försöksverksamhet med of- fentlig styrelserepresentation i ett industriföretags styrelse bedrivits. Lätts- styrelsen saknar därför underlag för bedömning i denna del.

Under senare år har samarbetet mellan olika samhällsorgan och närings- livet ökats och fördjupats. Detta sammanhänger med att planer och beslut måste grudnas på så god kännedom som möjligt om utvecklingen inom andra sektorer än den egna. Med anledning härav vill länsstyrelsen fram- hålla sin positiva syn på alla åtgärder som kan leda till att samarbetet mellan företag och samhälle ytterligare förbättras.

Ytterligare två ledamöter är skiljaktiga och tillstyrker utredningens för- slag.

3.9 Länsstyrelsen i Kopparbergs län

Länsstyrelsen delar utredningens slutsatser vad gäller systemets brister och olägenheter. Styrelsen förordar däremot en förlängd försöksverksam- het under vilken de offentliga styrelseledamöternas uppgifter och ansvar preciseras närmare. Länsstyrelsen menar vidare att den offentliga styrel- serepresentationen starkare borde knytas till uppgifter som överensstäm- mer med övergripande samhällsmål.

Länsstyrelsen konstaterar att nuvarande modell dåligt svarat mot syftet. - men att utredningen ej heller förmått presentera hur syftet med styrelsere- presentationen kan nås i andra former. En fortsatt försöksverksamhet med höjd ambitionsnivå bör därför genomföras.

Sex ledamöter är skiljaktiga och anför bl. a.: Länsstyrelsen delar utred- ningens slutsatser vad gäller systemets brister och olägenheter. Bland annat blir den offentlige representantens roll mycket svårdefrnierbar. Det kan också ifrågasättas om inte systemet leder till att s.k. "skuggstyrelser" växer fram. Dessutom finns det en risk för att den offentlige representan- ten i vissa fall kan komma att användas som ”gisslan". De fördelar som systemet har är av den karaktären att de kan uppnås på annat sätt. Bland annat har medbestämmandeförfarandet och löntagarrepresentationen i vis- sa bolagsstyrelser indirekt ökat insynen i företagen.

Länsstyrelsen ansluter sig till utredningens slutsatser och konstaterar att offentlig styrelserepresentation enligt nuvarande modell inte svarar mot syftet.

• Sida 34
•  Original

Prop. 1981/82:112 34

3.10 Svenska kommunförbundet

Det särskilda informationssystemet mellan företag och samhälle (DIS- systemet) fick aldrig den betydelse för samhällsplaneringen på regional och lokal nivå som avsågs. Systemet har därför avvecklats. Behovet av infor- mation och samråd mellan företag och samhälle kvarstår dock och för den skull anser styrelsen att systemet med offentlig styrelserepresentation bör vara kvar såvida det inte har visat sig innebära väsentliga nackdelar eller varit betydelselöst.

Under tiden 1973—79 har sammanlagt 67 personer fungerat som offent- liga ledamöter eller suppleanter. Av dessa har utredningen intervjuat 28. Samtliga intervjuade anser att systemet har fördelar medan endast sju anser att det också har nackdelar. En ledamot vill avskaffa systemet och sju andra är tveksamma till det i dess nuvarande form. Fyra av dessa vill att systemet vidgas att omfatta de stora rörelsedrivande bolagen.

Aktiviteten från de offentligt valda ledamöterna har varit god. En myc— ket hög närvaro vid styrelsemötena och kontakter med verkställande di- rektören utanför styrelsearbetets ram redovisas av utredningen. I elva bolag uppger den offentlige ledamoten att han eller hon motsatt sig enstaka styrelsebeslut. I åtta av de elva bolagen har den offentliga ledamoten någon gång reserverat sig till protokollet.

Vid förbundskansliets kontakter med kommunala förtroendevalda som fungerat som offentliga styrelseledamöter har inget framkommit som änd- rar den bild intervjuerna ger. Eftersom endast en av de intervjuade vill att systemet skall avskaffas medan fyra anser att det i stället bör vidgas så ger enligt styrelsens mening inte ledamöternas erfafenheter något stöd för ett beslut att avveckla verksamheten. Inte heller en majoritet av de berörda företagens verkställande direktör anser att verksamheten bör avvecklas.

Utredningen ger således inget svar på frågan vilken betydelse systemet med offentliga styrelserepresentanter haft. Värdet av verksamheten beror i viss män på vilken roll man vill ge samhället och dess organ inom närings- livs- och sysselsättningspolitiken. Med hänsyn till att de som bäst känner verksamheten. nämligen de offentliga ledamöterna. anser erfarenheterna övervägande positiva så föreslår styrelsen att verksamheten får fortsätta och att den med hänvisning såväl till ledamöternas som utredarens erfaren- heter utvidgas att även omfatta företag med egen produktion.

Tio borgerliga ledamöter reserverar sig och tillstyrker utredningens för- slag.

3.11 Landstingsförbundet

Styrelsen har i sak inget att invända'mot utredarnas bedömning. att de ' praktiska vinster som uppnåtts med de offentliga styrelserepresentanterna i investmentbolag är sådana att de i allt väsentligt även kan uppnås på

• Sida 35
•  Original

Prop. [981/82: 112 35

annat sätt. Styrelsen har inte heller något att invända mot bedömningen att systemet har pricipiella olägenheter. vilka beror både på oklarheter i ansvarsfördelning mellan företag och samhälle och på svårigheter att kon- struera systemet på ett demokratiskt riktigt sätt.

Styrelsen anser dock inte att ovanstående. bedömning självklart leder till slutsatsen att offentlig styrelserepresentation bör upphöra. Det ekonomis- ka systemet i Svcrige bygger på idén att olika parters intressen balanserar varandra på ett sådant sätt. att ett vidare samhällsintresse blir tillgodosett. Att en styrelse i ett aktiebolag har att bevaka aktieägarnas intressen. och att dessa nödvändigtvis ej överensstämmer med samhällets intressen ligger sålunda i systemets natur. Det ligger även i systemets natur att olika parter har olika uppfattning om hur väl ett företags agerande överensstämmer med ett vidare samhällsintresse.

Mångtydigheten i begreppet "samhällsintresse" har medfört att de of- fentliga"styrelserepresentanterna har tolkat sin uppgift att företräda sam- hällets intressen något olika. och utifrån sina egna ståndpunkter. Sannolikt finns ett samband mellan detta förhållande. och det förhållandet att för- söksverksamheten ej givit upphov till någon balansförskjutning. som ur landstingsförbundets synvinkel medfört att samhällsintresset tillgodosetts bättre.

[ kommittédirektiven ingick uppgiften att belysa om syjiet med styrel- serepresentationen kan nås i andra former. Utredningen har endast i kort- het beskrivit den utbyggnad av kontaktnätet mellan företag och samhälle som ägt rum under 70-talet. Någon analys av huruvida denna utbyggnad verkligen utgör ett substitut för offentlig styrelserepresentation presente- ras dock ej i utredningen. .

I egenskap av politiskt ansvariga huvudmän för viktiga delar av samhäl- lets insatser på näringslivsområdet. har landstinget intresse av sådana kontakter med företagen som stärker möjligheterna för det allmänna att påverka näringslivsutvecklingen regionalt. Utredarna konstaterar att de offentliga styrelserepresentanternas påverkan genom verklig och förvän- tad argumentation kan ha varit av betydelse. men att inflytandet till väsent- lig del saknat "samhällelig" karaktär. Styrelsen förordar en förlängd för- söksverksamhet. under vilken de offentliga styrelseledamöternas uppgifter och ansvar preciseras närmare och relateras till de övergripande samhälls- målen. Först därefter är det möjligt att bedöma om det principiella proble- met att en styrelseledamot inte endast är ansvarig inför aktieägarna även är ett reellt problem.

Åtta styrelseledamöter reserverar sig och anser att försöksverksamhe- ten inte bör fortsätta.

• Sida 36
•  Original

Prop. 1981/82: 112 ' 36

3.12 Sveriges Industriförbund m. fl.

[ den nu företagna utredningen ställs den i sammanhanget synnerligen berättigade frågan; finns ett övergripande över partierna stående samhälls- intresse vilket skulle vara tillräckligt precist för att ge vägledning inför enskilda beslut i företagsstyrelser'? Av utredningen framgår att den grund på vilken hela lagstiftningen bygger. nämligen begreppet "samhällsin- tresse". är så vagt och mångskiftande att svaret på frågan blir helt beroen- de av den personliga och politiska inställningen hos den som tillfrågas. En lagstiftning som vilar på en så odefinierad grund kan knappast väl tillgodo- se demokratins krav.

I en demokrati måste samhällsorganens maktutövning alltid vara lagbun- den. Detta innebär att den skall vara förutsebar och innebära stabilitet och rättssäkerhet. Garantier måste uppställas mot godtycke och maktmissbruk från myndigheternas sida. I sin verksamhet är emellertid de offentliga styrelseledamöterna undandragna den allmänna insyn och politiska kon- troll som bör vara det normala i offentlig verksamhet. Huvudkritiken mot lagen har från näringslivets sida alltid varit att den utgör en form av statlig maktutövning utan demokratisk kontroll. De finns inte uttryckta i några rättsregler. Med tillfredsställelse kan organisationerna konstatera att också utredningen kommit till den slutsatsen att offentliga styrelserepresentanter är en olämplig metod för demokratiseringen av verksamheten i aktiebolag.

De större företagens styrelsearbete präglas dels av arbete med strategi och långsiktiga planeringsfrågor. dels av ekonomisk uppföljning och kon- troll. Genom ökad företagsstorlek, genom att konkurrensen på etablerade exportmarknader ökar och att nya marknader blir alltmera avlägsna och svårbearbetade och inte minst genom den ökade lagstiftningen ökar kraven på företagens ledningsfunktion. Företagets styrelse är i första hand ett beslutsorgan som måste kunna arbeta smidigt och effektivt. Organisatio- nerna har tidigare varnat för alltför mycket experimenterande med sam- mansättningen av företagens styrelser. Styrelsen kan komma att betraktas som ett förhandlingsforum där frågor av de mest skilda slag interna såväl som externa skall bli föremål för diskussion. Ett sådant system innebär risker för gruppbildningar. låsningar och onödigt utredningsarbete. Ett fritt och därmed effektivt beslutsfattande i företagen utan onödig politisk in- blandning är en av grundvalarna för vårt ekonomiska liv och även för vårt samhällssystem. Detta är grunden också för näringslivet i flertalet av de länder med vilka vi både konkurrerar och samarbetar. Såtillvida har för- söksverksamheten med offentlig styrelserepresentation haft ett positivt värde att den skingrat fördomar om företagens styrelsearbete. Den företag- na utvärderingen ugör ett för framtiden tillfredsställande referensmaterial i detta hänseende.

Det är organisationernas förhoppning att den nu avslutade utredningen undanröjt myten att statligt deltagande i företagens inre arbete skulle leda till ökad effektivitet och demokrati. För framtiden önskar vi att företagens

• Sida 37
•  Original

Prop. 1981/82: 112 37

styrelser — utan ytterligare ingrepp från samhällets sida om hur deras sammansättning bör vara — får ägna sig åt det svåra och viktiga värv som är deras huvuduppgift nämligen att driva lönsamma och konkurrenskrafti- ga företag och därmed bidra till vårt lands välstånd.

Organisationerna tillstyrker utredningens förslag att ingen ytterligare lagstiftning om offentlig styrelserepresentation i aktiebolagen sker när den nuvarande lagstiftningen upphör att gälla den 30juni l982.

3.13 Lantbrukarnas Riksförbund (LRF)

I yttrande säväl 1970 över samarbetsutredningens betänkande "Företag och samhälle” som 1976 över departementspromemorian "Styrelserepre— sentation för samhället" intog LRF en bestämt avvisande hållning till förslagen om styrelserepresentation för det allmänna. Granskningen av aktuellt betänkande har medfört att LRF vidhåller en negativ inställning till denna representationsfråga och att tidigare anförda såväl grundläggande principiella synpunkter som praktiska argument fortfarande är giltiga.

LRFs synsätt har vidare angivits i det l979 antagna lantbrukskoopera- tiva handlingsprogrammet, varvid anges att principerna för ett konstruk- tivt och friktionsfritt samarbete mellan stat och organisationer kan sam- manfattas i följande punkter: — Staten fastställer ramarna för organisationernas verksamhet; — Arbetsfördelning och ansvarsförhållanden måste vara klara; — Ingen organisatorisk sammanblandning bör förekomma.

LRF finner att dessa principer bör gälla för alla företag utan offentligt ägarintresse.

Staten har emellertid berättigade krav på viss form av insyn i alla företag. Detta måste dock ta sig uttryck i andra fördjupade samarbetsfor- mer än styrelserepresentation. Från lantbrukskooperationens sida har man också ställt sig positiv till en utveckling av informationssystem i smidiga och rationella former. I betänkandet anges helt riktigt sysselsättningspoliti- ken som det tydligaste exemplet på behov av informationsutbyte. Sedan 1976 finns ett system för lokaliseringssamräd genom avtal mellan å ena sidan regeringen och å andra sidan Sveriges Industriförbund, Kooperativa Förbundet och Lantbrukarnas Riksförbund om att till dessa organisationer anslutna industriföretag av en viss storlek årligen skall överlägga med den av regeringen tillsatta etableringsdelegationen om lokalisering av respekti- ve företags nyinvesteringar m.m. Riksdagen har l980 beslutat att systemet för lokaliseringssamräd skall utsträckas till större företag inom privata tjänste- och servicesektorn.

LRF finner att nämnda samråd fungerar på ett tillfredsställande sätt." Samrådet bör emellertid ske i så enkla former som möjligt och i stor utsträckning bygga på muntliga överläggningar om planerade sysselsätt- nings- och organisationsförändringar m.m. Utöver dessa överenskom-

• Sida 38
•  Original

Prop. 1981/82:112 38

melscr sker även ett mer fortlöpande informellt samråd mellan företag och myndigheter. vilket leder till att något behov av offentlig styrelserepresen- tation inte finns för att underlätta samordningen mellan samhällets och företagets åtgärder.

Då den intervjuundersökning som ingår i betänkandet inte har påvisat några egentliga samhällsdemokratiska vinster med offentlig styrelserepre- sentation i berörda investmentbolag. finner LRF. i enlighet med tidigare gjorda ställningstaganden. att mycket starka skäl finns för att ingen ytterli- gare lagstiftning sker om offentlig styrelserepresentation i aktiebolag.

3.14 Tjänstemännens Centralorganisation (TCO)

Inom ramen för enmansutredningen av hur systemet med offentlig sty- relserepresentation fungerat. har en. intervjuundersökning genomförts. Denna undersökning visar att systemet. trots de bristande förutsättningar som getts från bl.a. industridepartementets sida, har fungerat förvånans- värt bra. Undersökningen kan inte påvisa några nackdelar med systmet eller någon negativ påverkan på styrelsearbetet. Både de intervjuade of- fentliga styrelseledamöterna och de intervjuade verkställande direktörerna eller motsvarande är positiva till systemet. Enligt vad som går att utläsa av betänkandet finns det i den delen av utredningen inte några som helst belägg för att systemet bör avskaffas.

Argumenten för att avskaffa systemet med offentlig styrelserepresenta- tion är istället enbart av principiell och teoretisk natur. Ideologiska och intressebevakande motiv förs i utredningen fram mot tillämpning av offent- lig styrelserepresentation. Dessa motiv kan givetvis se olika ut för olika intressegrupper. Utredningens slutsatser är i den delen helt en följd av de ideologiska utgångspunkterna för utredningen.

De förslag som utredningen lägger fram är således inte baserade på den genomförda utvärderingen. utan bygger på ett principiellt resonemang mot vilket ett flertal invändningar kan resas. Här ska inte någon utförlig redo- visning av invändningar göras. TCO vill bara med ett exempel visa på den typ av bristfällig argumentering som utredningen ger prov på. Bl.a. sägs. angående informationsutbytet mellan företag och samhälle. att förhållan- dena nu är helt annorlunda än då den offentliga styrelsercpresentationen infördes. Som bevis pekas bl.a. på att förhandlings- och informationsskyl— digheten enligt medbestämmandelagen torde väl så effektivt som offentlig styrelserepresentation säkerställa att olika intressenter informeras. Utre- daren förefaller här ha gjort en sammanblandning av syftena med den offenliga styrelserepresentationcn. som avser förhållandet samhälle—före- tag. och MBL. som avser förhållandet mellan anställda och arbetsgivare. Bortsett från denna principiella felsyn. har utredaren inte heller beaktat skillnaden mellan att de anställda blir informerade och att samhället får information. Vidare har MBLs informationsregler brister när det gäller

• Sida 39
•  Original

Prop. 1981/82: 112 39

t.ex. koncernförhållanden, en företagsstruktur som är nog så viktig ur sainhällssynpunkt.

Inga andra åtgärder föreslås istället för offentlig styrelserepresentation. Utredaren pekar istallet vagt på de många formella och informella kanaler som idag finns mellan företag och samhälle. Det är således utredarens mening att de oklarheter i ansvarsfördelning och de svårigheter att kon- struera ett från demokratisk synvinekl tillfredsställande system som utre- daren menar finns för den offentliga styrelsrepresentationen, inte förelig- ger här.

TCO ansåg redan när systemet med offentlig styrelserepresentation föreslogs av Samarbetsutredningen I970 att det var ett värdefullt komple- ment till andra näringspolitiska åtgärder från samhälles sida. Erfarenheter- na av försöksverksamheten är positiva. TCO anser därför att systemet med offentlig styrelserepresentation bör behållas och byggas ut enligt intentionerna i den lag som antogs l979. Systemet bör ses som en del i ett samlat reformarbete för att förbättra samarbetet mellan företag och sam- hälle. De förutsättningar som angetts i tidigare lagstiftning bör tillskapas. t. ex. avseende stöd från bl. a. industridepartemcntet till de offentliga sty- relseledamöterna.

3.15 Landsorganisationen (LO)

I betänkandet föreslås att "ingen ytterligare lagstiftning om offentlig styrelserepresentation i aktiebolag sker. då den nuvarande lagstiftningen upphör att gälla den 30 juni l982". Skälet anges vara att systemet med offentlig styrelserepresentation har principiella olägenheter samt att svå- righeter föreligger att konstruera systemet på ett från demokratisk syn- punkt tillfredsställande sätt. Trots att knappast något i betänkandet styrker dessa slutsatser.

Att eliminera ett system som. dels avsågs ingå i en samlad reform och dels redan vid tillkomsten förutsatte utbyggnad i form av en utvidgning av antalet företag. synes betänkligt.

Landsorganisationen vill för sin del avvisa betänkandets slutsats om att avveckla systemet. Istället bör de förutsättningar som angavs i 1972 års lagstiftning komma till uttryck. Dvs. att den offentlige styrelseledamoten kontinuerligt förses med material som visar samhällets näringspolitiska strävanden, att särskilda kontaktkonferenser mellan de offentliga styrelse- ledamöterna och företrädare för samhället genomförs.

I anslutning härtill vill Landsorganisationen upprepa vad man sade i denna del i sitt yttrande över samarbetsutredningen. "Behovet av en samordning härvidlag understryks av det faktiska samband som ofta råder mellan banker — investmentbolag — producerande företag. För att en sådan samordning skall kunna komma till stånd och för att förslagen skall få något reellt innehåll fordras enligt LO att någon form av basroganisation

• Sida 40
•  Original

Prop. 1981/82: 112 40

för de olika offentliga representanterna upprättas. En sådan basorganisa- tion bör utformas på ett sätt som effektivt bidraget till att de långsiktiga näringspolitiska ambitionerna i samhället kan uppnås."

Vidare bör den lagstiftning om utvidgning som beslutades våren l976 bringas i kraft. Detta för att det är först då systemet är utbyggt i enlighet med de ursprungliga intentionerna som en utvärdering kan ge det underlag som är nödvändigt för att seriöst kunna diskutera eventuella förändringar.

3.16 Svenska Bankföreningen

Utredningen fastslår att det samhällsintresse, som skall tillgodoses med den offentliga styrelserepresentationen är oklart. Fråga är enligt utredning- en om man alls kan tala om ett övergripande. över partierna stående samhällsintresse. vilket skulle vara tillräckligt precist för att ge vägledning inför enskilda beslut i företagsstyrelser.

Utredningens analys av denna fråga (sid. 64—68, 86—87). är enligt bank- föreningenens mening av stor principiell betydelse. På skilda samhällsom- råden förekommer nämligen lagstiftning rörande tillgodoseende av vad som kallas "samhällets intresse" eller vad som är lämpligt ”från allmän synpunkt”. Som utredningen påpekar (sid. 64) har man i förarbeten och debatt ägnat endast begränsad uppmärksamhet åt att klargöra vad som menas med dessa intressen. Denna lagstiftningsteknik ger utrymme för skönsmässighet hos prövande myndigheter och därmed till rättsosäkerhet. Och för offentliga styrelserepresentanter. som i denna egenskap inte full- gör myndighetsfunktioner. uppstår de problem som utredningen har be- skrivit. Mot denna bredare bakgrund vill bankföreningen starkt instämma i utredningens slutsats (sid. 86) att Oklarheterna i fråga om samhällsintres- sets innebörd är den viktigaste olägenheten med offentlig styrelserepresen- tation. Den grund på vilken hela lagstiftningen bygger, nämligen begreppet ”samhällsintresse”. är så svag och mångskiftande att svaret på frågan om ett övergripande samhällsintresse blir helt beroende av den personliga och politiska inställningen hos den som tillfrågas. En lagstiftning som vilar på en så odelinierad grund kan knappast väl tillgodose demokratins krav.

Bankföreningen vitsordar utredningens uppfattning att de offentliga styrelseledamöterna fått ett ökat vetande om företagens situation och problem och att detta är en positiv sida av systemet med offentlig styrelse- representation. Som utredningen framhåller finns det dock andra sätt än lagstiftning om offentlig styrelserepresentation för att nå detta syfte. Och i vart fall behöver dessa ledamöter inte ges den svåra uppgiften att förena företagets och samhällets intressen för nämnda syftes vinnande.

Bankföreningen biträder utredningens uppfattning att lagstiftningen om offentlig styrelserepresentation i investmentbolag inte bör permanentas.

• Sida 41
•  Original

Prop. 1981/82: 112 41

3.17 AB Hevea

Utredningen utmynnar. såvitt angår aktiebolag. i förslag att ingen ytterli- gare lagstiftning om offentlig styrelserepresentation i aktiebolag sker. då den nuvarande lagstiftningen upphör att gälla den 30 juni 1982. De skäl utredningen anför för detta förslag grundar sig på en grundlig analys av hur systemet med offentlig styrelserepresentation fungerat i praktiken och överväganden i principfrågor som aktualiserats i sammanhanget. Vad ut- redningen härvidlag anfört överenstämmer väl med de erfarenheter syste- met med offentlig styrelserepresentation gett i Aktiebolaget Heveas verk- samhet. Bolaget tillstyrker för den skull att utredningens förslag i nu ifrågavarande hänseende genomföres.

3.18 AB Industrivärden

Vi anser att det framlagda betänkandet är grundat på en omsorgsfull utvärdering av erfarenheterna från tillämpningen av [972 och l976 års lagstiftning om offentliga styrelseledamöter resp. styrelserepresentation för samhället i vissa aktiebolag. ekonomiska föreningar och stiftelser. Analysen av såväl det samlade erfarenhetsmaterialet som av frågans mer principiella aspekter är gjord på ett inträngande och skickligt sätt. . Vi instämmer i utredningens slutsatser och i dess förslag att ingen ytterligare lagstiftning om offentlig styrelserepresentation i aktiebolag sker. då den nuvarande lagstiftningen upphör att gälla den 30juni 1982.

3.19 Investment Aktiebolaget Asken

Den intervjuundersökning som gjorts har utvisat att de praktiska vinster som uppnåtts med den offentliga styrelserepresentationen är sådana att de i huvudsak kan uppnås även på annat sätt. Vi instämmer häri och därmed också i betänkandets förslag att styrelserepresentation i aktiebolag bör upphöra. när den nuvarande lagstiftningen löper ut.

3.20 Kooperativa förbundet (KF)

Av intervjuundersökningen framgår att meningarna är delade om nyttan av offentlig styrelserepresentation. Det framgår emellertid också att denna i allmänhet av företagen har uppfattats antingen som en acceptabel form av offentlig insyn som inte medfört någon större olägenhet eller som en förstärkning av styrelsens kompetens och som en värdefull kontaktlänk med samhället. De flesta offentliga styrelseledamöter finner övervägande fördelar med systemet.

De företrädesvis principiella problem som utredningen ser med offent- liga styrelserepresentanter grundas på en viss uppfattning om hur samhälle

• Sida 42
•  Original

Prop. 1981/82: 112 42

och företag skall förhålla sig till varandra. Utredningen menar att samhället kan utöva sin kontrollerande uppgift mot företagen med tillräcklig kraft om offentliga företrädare finns i styrelserna. Med hänsyn till att de som utses inte ges några andra mandat eller plikter än att utifrån bästa förstånd och omdöme fullgöra sina uppdrag i styrelserna framstår kontrollproblcmet som mer ideologiskt än praktiskt. Renajävsfall regleras i särskild ordning. Utredningen har inte i sina undersökningar redovisat några praktiska erfa- renheter som visar att kontrollfrågan utgör något egentligt problem.

KF har vid tidigare behandling av frågan framhållit att det är angeläget att lämpliga former utvecklas för en effektiv samverkan mellan företag och kommunala samt regionala och centrala statliga organ. KF anmälde emel- lertid också viss tveksamhet inför om styrelserepresentation var en effek- tiv väg för att utvärdera olika beslutssociala konsekvenser. KF finner emellertid inte utredningens huvudsakligen principiella argumentation mot styrelserepresentation övertygande för den förändring som föreslås. Den medborgerliga insyn i viktiga ekonomiska beslut som systemet innebär anser KF från kooperativa utgångspunkter principiellt riktig. I den konsu- mentkooperativa verksamheten finns redan en sådan insyn jämte en bred förankrad demokratisk kontroll inbyggd. Den offentliga styrelserepresen- tationen understryker företagens roll i samhällsekonomin och det ömsesi- diga beroendet mellan företaget och det omgivande samhället. Vid sidan av ägarnas och de anställdas deltagande kan den nuvarande offentliga styrel- serepresentationen bidra till en sådan utvecklingi näringslivet. KF vill här bl.a. peka på den överenskommelse om lokaliseringssamräd som förbun- detjämte Industriförbundet och LRF träffat med statsmakterna.

3.21 Sveriges Aktiesparares Riksförbund

I :[ Slyrelsereprcsentation i investmentbolag Enligt aktiebolagslagens huvudprincip skall styrelseledamöter väljas av bolagsstämma. Bolagsstämmans. dvs. aktieägarnas. huvudsakliga möjlig- het att påverka skötseln av det bolag. i vilket man satsat sitt riskvilliga kapital. är just dessa val av styrelseledamöter. Det är därför viktigt att styrelserna lolir så väl sammansatta som möjligt med personer som besitter den typ av kompetens som är viktig för företagets fortlevnad och ekono- miska resultat. En god lönsamhet utgör enligt Aktiespararnas syn den viktigaste faktorn både för bolagets aktieägare och anställda i lika män.

I :2 Val av sf_vrelsMeda/nöter Enligt aktiebolagslagens huvudprincip skall styrelseledamöter väljas av bolagsstämma. Bolagsstämmans. dvs. aktieägarnas. huvudsakliga möjlig- het att påverka skötseln av det bolag. i vilket man satsat sitt riskvilliga kapital. är just dessa val av styrelseledamöter. Det är därför viktigt att styrelserna blir så väl sammansatta som möjligt med personer som besitter den typ av kompetens som är viktig för företagets fortlevnad och ekono-

• Sida 43
•  Original

Prop. 1981/82: 112 43

miska resultat. En god lönsamhet utgör enligt Aktiespararnas syn den viktigaste faktorn både för bolagets aktieägare och anställda i lika mån. Utan att förorda att styrelseledamöter tillsätts på annat sätt än vid bolagsstämma vill Aktiespararna uttrycka den uppfattningen att 0 styrelseledamöter med fördel bör sökas även utanför den gängse kret- sen — för att få in ny kompetens Q bättre valprocesseri de börsnoterade företagen bör uppmuntras 0 de anställdas värdefulla kunnande bör tillvaratas i företags styrelser på ett så bra sätt som möjligt genom att kompetenta representanter utses.

l:3 Styrelsens ansvar Styrelseledamöter är skyldiga att i sitt handlande främja bolagets intres- sen. Detta följer av den sysslomannaställning som styrelseledamöterna såsom organ för bolaget får anses inta i förhållande till bolaget. Den vårdnadsplikt som åvilar styrelseledamöter innebär bl.a. att de är skyldiga att iakttaga tystlåtenhet med avseende på angelägenheter och förhållan- den. vilkas yppande kan medföra skada eller olägenhet för bolaget.

Av ovanstående följer att alla styrelseledamöter har samma ansvar. Man kan därför inte hävda att offentliga styrelseledamöter skulle ha någon särställning. som medger att de till samhället kan lämna sådana upplys- ningar som inte på annat sätt kan inhämtas.

I :4 Information mellan företag och samhälle Kraven på information mellan företag och samhälle har ökat väsentligt under senare år. Vi anser dock att syftet att informera samhället inte löses genom att en av samhället utsedd person finns i styrelsen. Information mellan företag och samhälle måste ske på andra öppna vägar.

3.22 Övriga

Utredningens förslag tillstyrks eller lämnas utan erinran och Kommers- kollegium. länsstyrelsen i Norrbottens län. aktiebolaget Cardo och aktie- bolaget Custos utan närmare motiveringar.

Länsstyrelsen i Gävleborgs län finner ej skäl att nu göra någon ändring utan anser att frågan om offentlig styrelserepresentation i vissa aktiebolag bör avgöras samtidigt som frågan om styrelserepresentation i stiftelser slutligen avgörs.

4 Styrelserepresentation i vissa stiftelser Utredningen har föreslagit att försöksperioden förlängs i fråga om of- fentliga styrelserepresentanter i stiftelserna till dess ett långsiktigt beslut kan fattas på grundval av stiftelseutredningens (Ju l975: 01) förslag.

• Sida 44
•  Original

Prop. 1981/82:112 44

Idet närmaste alla remissinstanserna är eniga med utredaren och tillstyr- ker förslaget utan närmare motivering.

4.1 Bankinspektionen

Såvitt gäller de allmännyttiga stiftelserna är även enligt inspektionens uppfattning situationen annorlunda än för de undersökta aktiebolagen. Dessa stiftelsers ändamål och därav betingade speciella ställning skatte- mässigt utgör ett särskilt motiv för offentlig styrelserepresentation. Här kan det dock. som Utredningsmannen föreslår. vara anledning att vänta med ett ställningstagande tills stiftelseutredningens betänkande föreligger.

4.2 Länsstyrelsen i Stockholms län

Utredningens föreslår i fråga om stiftelser att lagen om offentliga styrel- seledamöter förlängs till dess långsiktigt beslut kan fattas på grundval av stiftelseutredningens förslag. Utredningen anför som skäl härtill främst stiftelsernas skattemässiga särstillning.

Länsstyrelsen ansluter sig till utredningens uppfattning. Stiftelserna har. i motsats till aktiebolagen, i stort sett inte berörts av den utveckling som skett på arbetslivets område. exempelvis i fråga om representation för de anställda i bolagsstyrelser. Även från denna utgångspunkt är det angeläget att lagen om offentliga styrelseledamöter förlängs i avvaktan på resultatet av stiftelseutredningen.

4.3 Henry och Gerda Dunkers donationsfond nr 2

Henry och Gerda Dunkers Donationsfond nr 2 synes intaga en särställ- ning bland de stiftelser. i vilka offentlig styrelseledamot förordnats. så tillvida att stiftelsens avkastningsmedel är bestämd redan genom det testa- mente. som utgör Donationsfondens stiftelseurkund. När utredningen an- för att de ärenden de offentliga ledamöterna i stiftelsens styrelser har att ta ställning till huvudsakligen gäller utdelningen av anslag. har detta ingen relevans för Donationsfondens del. Donationsfonden har därför ingen erfa— renhet av i vad mån sådana ärenden kan anses motivera ett bibehållande av offentlig styrelserepresentation i stiftelser. Något annat bärande skäl här- för synes ej föreligga.

I själva verket fungerar av nyss angiven orsak Henry och Gerda Dunkers Donationsfond i de avseende varom här är fråga på samma sätt som ett investmentbolag. Utredningens förslag att lagstiftningen om of- fentlig styrelserepresentation såvitt angår aktiebolag skall upphöra den 30 juni 1982 grundar sig på en noggrann analys av hur systemet med offentlig styrelserepresentation fungerat i praktiken och överväganden i principfrå- gor som aktualiserats i sammanhanget. Vad utredningen härvidlag anfört

• Sida 45
•  Original

Prop. 1981/82: 112 45

överensstämmer väl med de erfarenheter systemet med offentlig styrelse- representation gett Donationsfondens verksamhet. Donationsfonden till- styrker för den skull att utredningens förslag i detta hänseende genomföres och vill påpeka att. såsom en följd härav, konsekvensen synes kräva att Donationsfonden samtidigt undantages från den krets av stiftelser. för vilka systemet med offentlig styrelserepresentation enligt utredningens förslag alltjämt skall gälla i avbidan på de beslut. som kan komma att föranledas av Stiftelseutredningens blivande förslag.

4.4 Sveriges Aktiesparares Riksförbund

Aktiespararna ansluter sig till utredningens förslag att lagen om offent- liga styrelseledamöter i stiftelser förlängs till dess ett långsiktigt beslut kan fattas på grundval av Stiftelseutredningens förslag.

Den allmänna kommentar kan dock lämnas — och den gäller även för styrelser i aktiebolag — att styrelser med få ledamöter ofta visar sig vara mera effektiva än styrelser med många ledamöter.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982

• Sida 46
•  Original