om ändring i tulltaxelagen (1987:1068) m.m.
Regeringens proposition än
1991/92: 162 SN
om ändring i tulltaxelagen (1987:1068) m. m. Prop
1991/92:162
Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 2 april 1992.
På regeringens vägnar
Carl Bildt
Ulf Dinkelspiel
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen läggs fram förslag till ändringar i tulltaxelagen (1987:1068, omtryckt 1987:1186). Ändringarna rör dels tullskyddet för viss vegetabilisk olja, dels en anpassning av texten i 22 kap. till de förslag som lagts fram i regeringens proposition 1991/92:116 om ändringar i lagen (1977: 306) om dryckesskatt.
Enligt 12 § lagen (1987: 1069) om tullfrihet m. m. får regeringen meddela föreskrifter om tullfrihet för varor som inte eller endast i ringa omfattning tillverkas i Sverige. Regeringen får också i enskilda fall besluta om dylik tullfrihet. I propositionen föreslås en liberalisering så att tullfrihet kan medges 1 vissa fall även om tillverkningen i landet inte kan anses som ringa.
Ändringarna föreslås träda i kraft den I juli 1992.
1 Riksdagen 1991/92. I saml. Nr 162
Propositionens lagförslag . Prop. 1991/92: 162
I Förslag till
Lag om ändring i tulltaxelagen (1987:1068)
Härigenom föreskrivs att 15 kap. samt 22 kap. tulltaxelagen (1987:1068)! skall ha följande lydelse.
15 kap. Animaliska och vegetabiliska fetter och oljor samt spaltningsprodukter av sådana fetter och oljor; beredda
ätbara fetter; animaliska och vegetabiliska vaxer
Anmärkningar I. Detta kapitel omfattar inte: a. svinfett och fjäderfäfett enligt nr 02.09; b. kakaosmör (fett eller olja) (nr 18.04); c. ätbara beredningar som innehåller mer än 15 viktprocent av produkter enligt
nr 04.05 (i allmänhet 21 kap.); d. grevar (nr 23.01) samt återstoder enligt nr 23.04 —23.06; e. isolerade fettsyror, beredda vaxer, medikamenter, färger, lacker, tvål och såpa,
parfymeringsmedel, kosmetiska preparat och toalettmedel, sulfonerade oljor
och andra varor enligt sjätte avd.; f. faktis framställd av oljor (nr 40.02). na . Nr 15.09 skall inte tillämpas för oljor som erhållits ur oliver genom extraktion med lösningsmedel (nr 15.10). 3. Nr 15.18 omfattar inte fetter och oljor som enbart denaturerats: sådana produkter skall klassificeras enligt samma nummer som motsvarande odenaturerade fetter och oljor. 4, ”Soapstocks”, bottensatser och avslemningsåterstoder erhållna vid rening av oljor samt stearinbeck, glycerolbeck och ullfettbeck skall klassificeras enligt nr [5.22.
15.01¶Ister; annat svinfett och fjäderfäfett, utsmälta, även
2. andra: Prop. 1991/92: 162
A. oraffinerade oljor ..os.sssseseersrrrer er r rr fri Prop. 1991/92: 162 B. andra slag:
I. avsedda att användas uteslutande för tekniskt
Druk oosososesessssesesser sera res sr ss sa 84
2. andra:
1. avsedda att användas uteslutande för tekniskt
bruk sossorsseseesrsrrser sr rss rr rr Fr rr 84
2. Andra ...ooseseseesesssess sees er rr rss 1590 15.18 Animaliska och vegetabiliska: fetter och -oljor samt fraktioner av sådana fetter eller oljor, kokta, oxiderade, dehydratiserade, faktiserade, blåsta, polymeriserade genom upphettning i vakuum celler. i inert gas eller på annat sätt kemiskt modifierade, med undantag av produkter enligt nr 15.16; oätliga blandningar eller beredningar av animaliska eller vegetabiliska fetter eller oljor eller av fraktioner av olika fetter eller oljor enligt detta kapitel, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans: A. linolja (inbegripet linoxyn), tungolja, oiticicaolja
och ricinolja samt fraktioner av dessa oljor, kemiskt
modifierade; blandningar som huvudsakligen be-
står av linolja, tungolja, krotonolja, oiticicaolja, ri-
cinolja eller tobaksfröolja eller av fraktioner av des-
2. Vid tillämpning av detta kapitel och av 20 och 21 kap. gäller att alkoholhalten Prop. 1991/92:162 uttryckt i volymprocent skall bestämmas vid en temperatur av +20"C. 3. Med alkoholfria drycker i nr 22.02 förstås sådana drycker som har en alkoholhalt av högst 0,5 volymprocent. Alkoholhaltiga drycker klassificeras enligt nr 22.03— 22.06 eller 22.08, alltefter beskaffenheten.
22.01 Vatten, inbegripet naturligt eller konstgjort mineral-
vatten samt kolsyrat vatten, utan tillsats av socker eller
annat sötningsmedel eller av aromämne; is och snö .. fri
22.02 Vatten, inbegripet mineralvatten och kolsyrat vatten,
med tillsats av socker eller annat sötningsmedel eller av aromämne, samt andra alkoholfria drycker, med un-
dantag av frukt- och bärsaft samt köksväxtsaft enligt nr 20.09:
A. maltdrycker med en alkoholhalt av högst 0,5 vo-
lymproCent oossoorererersrrerer sorts 100 I 10:—
B. överstigande 2,25 men inte 15 volymprocent: Prop. 1991/92: 162
50 volymprocent alkoholhalt vid +20"C 15:— Prop. 1991/92: 162
50 volymprocent alkoholhalt vid +20”C 17:50
3. sammansatta alkoholhaltiga beredningar av så-
dana slag som används för framställning av
drycker ooosoeosserereseeseerrr rer rr rs rs 5240 22.09 Ättika s.seoerererrreerrrrr er rr rr rr rr rr ra 620 Anm. För spritdrycker, vin eller stårköl; som införs i den ordning som anges i 18 § 3, 4, 6 eller-7 lagen (1977: 293) om handel med drycker, utgår, om tullfrihet inte åtnjuts, tull med följande belopp per liter: Spritdrycker enligt tulltaxenr 22.08 ..s...s.s.ssssosor > res 210:- Vin:
med en alkoholhalt överstigande 15 volymprocent 65:—-
med en alkoholhalt överstigande 7 men inte 15 vo-
"Starköl sossosssereesesersssss rss rr RKA K RR KR tess 16:—-
Tullsats som anges ovan tillämpas även när tullskyldighet föreligger enligt 81 eller 82 § tullagen (1987: 1065).
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.
2¶Förslag till Prop. 1991/92: 162
Lag om ändring i lagen (1987:1069) om tullfrihet m. m.
Härigenom föreskrivs att 12 § lagen (1987: 1069) om tullfrihet m. m. skall ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Regeringen får meddela föreskrifter om tullfrihet för varor som inte eller endast i ringa omfattning tillverkas inom landet. Föreskrifterna får meddelas för högst fyra år i sänder.
Regeringen får i enskilda fall besluta om tullfrihet för varor som inte eller endast i ringa omfattning tillverkas inom landet.
Om särskilda skäl föreligger får
regeringen meddela föreskrifter om
tullfrihet enligt första stycket eller i
enskilda fall besluta om tullfrihet
enligt andra stycket för varor som
tillverkas inom landet även om till-
verkningen inte är att anse som
ringa.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1992.
: Senaste lydelse 1989:988.
Utrikesdepartementet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 2 april 1992.
Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Westerberg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, af Ugglas, Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Könberg, Odell, Lundgren, P. Westerberg, Ask
Föredragande: statsrådet Dinkelspiel
Proposition om ändring i tulltaxelagen (1987: 1068)
m.m.
1¶Inledning
Det nuvarande tullskyddet för vegetabiliska oljor infördes 1973. Tullsatsen på raffinerad vegetabilisk olja är vanligen 1596 medan en sådan olja med tillsats av vitaminer är tullfri. Denna regim bibehölls i tulltaxelagen (1987: 1068, omtryckt 1987: 1186 och ändrad senast 1991: 1526). Företrädare för näringslivet har påtalat att det nuvarande tullskyddet således kan kringgås genom en tillsats av vitaminer till den vegetabiliska oljan. Jag ämnar i det följande behandla frågan om tullskyddet för vegetabiliska oljor av aktuellt slag.
Regeringen har i propositionen 1991/92:116 om ändringar i lagen (1977: 306) om dryckesskatt föreslagit en ändring av 22 kap. tulltaxelagen. Mot denna bakgrund har jag funnit det lämpligt att göra anpassningar i 22 kap. till den systematik som föreslås i nämnda proposition.
Regeringen får med stöd av 12 8 lagen (1987: 1069) om tullfrihet m. m. meddela föreskrifter om tullfrihet för varor som inte eller endast i ringa omfattning tillverkas inom landet. Föreskrifterna får meddelas för högst fyra år i sänder. Regeringen får också i enskilda fall besluta om tullfrihet för varor som inte celler endast i ringa omfattning tillverkas i Sverige. Företrädare för näringslivet har föreslagit en viss liberalisering av det svenska tullsuspensionssystemet. Jag ämnar i det följande ta upp frågan om utvidgning av tullfriheten i dessa fall.
2¶Föredragandens överväganden
2.1¶Tullskyddet för vegetabiliska oljor m. m.
Mitt förslag: Tullskyddet för raffinerad vegetabilisk olja utvidgas så
att det även omfattar sådan olja med tillsats av vitaminer. Vidare
ändras vissa tulltaxenummer 1 22 kap. tulltaxelagen så att alkohol-
halten endast anges i volymprocent.
Skälen för mitt förslag: Raffinerad vegetabilisk olja är hänförlig till tull- Prop. 1991/92: 162 taxenummer 15.07 — 15.15 i tulltaxelagen. Tullsatsen är vanligen 1596 om oljan är avsedd för annat än tekniskt bruk. Har vitaminer tillförts oljan hänförs den i stället som regel till tulltaxenummer 15.17 C. där tullfrihet råder.
Sydsvenska handelskammaren har i skrivelse den 1 november 1991 påtalat förhållandet och hävdat att konkurrensen härigenom snedvrids. Att tillsätta vitaminer till en vegetabilisk olja är relativt enkelt och billigt. Dessutom är det ofta ett önskemål från kunder inom livsmedelsindustrin att oljan innehåller vitaminer.
Statens jordbruksverk har efter hörande av generaltullstyrelsen och kommerskollegium yttrat sig i frågan den 15 januari 1992. Enligt jordbruksverket torde en tillsats av vitaminer till vegetabilisk olja endast medföra en obetydlig fördyring på något eller några ören per kg och är tekniskt sett ett enkelt blandningsförfarande. Trots att det enligt jordbruksverkets bedömning ännu inte förekommit någon import i större omfattning av vegetabiliska oljor med tillsats av vitaminer, bedöms tullfriheten utgöra ett högst reellt hot mot inhemsk oljeindustri. Jordbruksverket är av uppfattningen att tulltaxelagen bör ändras så att större enhetlighet uppnås om det är förenligt med gällande svenska åtaganden inom ramen för den s.k. Uruguay-rundan. För att inte onödigtvis tullbelasta vissa varor som hittills har importerats tullfritt har jordbruksverket inkommit med ett förslag till en ny uppdelning av tulltaxenummer 15.17 i tulltaxelagen.
Sverige har inte bundit tullsatsen för det aktuella tulitaxenumret inom ramen för det allmänna tull- och handelsavtalet (the General Agreement on Tariffs and Trade, GATT). Dock har Sverige i likhet med övriga deltagare gjort ett s.k. frysningsåtagande på jordbruksområdet. Detta innebär att några höjningar av gränsskyddet inte skall göras under pågående Uruguay-runda. Dock är GATT-legala åtgärder godtagbara, dvs. en omförhandling enligt artikel XX VIII är möjlig för en bunden tullsats. Enligt det ännu inte antagna förslaget till slutuppgörelse i Uruguay-rundan från december 1991 skall på jordbruksområdet samtliga obundna tullar bindas. Basnivå skall vara utgående tullar i september 1986.
Mot bakgrund av det reella hot mot svensk oljeindustri som den rådande svenska tullregimen bedöms vara, och eftersom det knappast kan ha varit avsikten att tullskyddet skulle kunna kringgås genom en enkel vitamintillsats, förordar jag efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet att jordbruksverkets förslag till ändring i tulltaxelagen för vegetabilisk olja innehållande vitaminer bör genomföras. Vare sig vårt frysningsåtagande i GATT eller förslaget till slutuppgörelse i Uruguay-rundan bör enligt min mening tolkas så att Sverige har avstått från möjligheten att, i ett mycket speciellt fall som detta, höja gränsskyddet för ett varuslag där tullsatsen är obunden. En annan tolkning medför en längre gående förpliktelse för obundna varuslag än för bundna varuslag, där en höjning är möjlig efter en genomförd omförhandling enligt artikel XXVIU.
Ändringsförslagen i 22 kap. tulltaxelagen innebär i princip en anpassning till förslagen i propositionen 1991/92:116 om ändringar i lagen iu
(1977: 306) om dryckesskatt, där det föreslås att dryckesskatten i fortsätt- Prop. 1991/92: 162 ningen endast ska beräknas på dryckens alkoholhalt uttryckt i volymprocent. På motsvarande sätt föreslår jag att ändringar görs i 22 kap. tulltaxelagen så att indelningen i olika klasser enbart baseras på volymprocent.
2.2¶Tullfrihet för varor som inte eller endast i ringa omfattning tillverkas i Sverige
Mitt förslag: Möjligheterna att medge tullfrihet enligt 12 § lagen (1987:1069) om tullfrihet m. m. utvidgas så att tullfrihet kan medges även om den inhemska tillverkningen inte kan anses som ringa, om särskilda skäl föreligger.
Skälen för mitt förslag: Enligt 12 § lagen (1987: 1069) om tullfrihet m. m. får regeringen meddela föreskrifter om tullfrihet för varor som inte eller endast i ringa omfattning tillverkas i landet. Regeringen får också i enskilda fall besluta om dylik tullfrihet.
Kemikontoret har föreslagit att det svenska tullsuspensionssystemet skall liberaliseras så att tullfrihet kan medges när en vara importeras av en svensk ensamtillverkare.
Kommerskollegium har efter remiss yttrat sig i frågan den 10 februari 1992. I sitt yttrande framhåller kollegiet att vid ett EG-medlemskap måste Sverige tillämpa den gemensamma tullregimen inom EG. Tullsuspensionssystemet inom EG liknar i sina grundläggande drag det svenska. Huvudkriteriet för tullfrihet är att konkurrerande tillverkning inte förekommer internt. Inom EG är suspensionerna starkt koncentrerade till olika insatsvaror, t.ex. inom kemi- och plastområdet. Suspensionerna inom EG beviljas för tre, sex eller tolv månader i taget. Förlängningar är dock vanliga. I Sverige ges ofta tullsuspension även för färdigvaror, såsom maskiner och apparater. Detta förekommer normalt inte i EGs system. Vidare saknar EG motsvarighet till det svenska in casu-institutet, dvs. att regeringen medger tullfrihet i enskilda fall. En annan särskiljande punkt är sådana fall där konkurrerande tillverkning förekommer inom landet resp. gemenskapen. I EGs system är tullnedsättning eller tullbefrielse möjlig, om tillverkningen inom gemenskapen är otillräcklig för att täcka behovet. Det är inte ovanligt att tullnedsättningen eller tullbefrielsen ges i former av en tullkontingent.
Kollegiet. anför att det i och för sig finns skäl som kan anföras för en fullständig EG-anpassning redan i dessa sammanhang av Sveriges tullsus- 'pensionssystem. Detta skulle dock innebära en avsevärd förändring av den gällande ordningen, vilket inte anses motiverat i dagsläget. Dock föreslår kollegiet en mer begränsad ändring för att möjliggöra tullfrihet i vissa speciella fall där flexibilitet också finns inom EGs system. Ett utvidgat bemyndigande för regeringen bör enligt kollegiet endast vara tillämpligt i undantagsfall och inte utgöra någon ny allmän tullfrihetsgrund. En typ av fall där sålunda tullfrihet enligt kollegiet inte borde vara utesluten i fortsättningen kan vara sådana ärenden där förekommande tillverkning avser 12
varor som enbart är avsedda för internt bruk hos det tillverkande företa- Prop. 1991/92:162 get. Det kan vara fråga om en mellanprodukt som kommer fram hos företaget som ett led i tillverkningen av en annan produkt. Det skulle även kunna gälla t. ex. maskiner som ett företag tillverkar enbart med tanke på den egna verksamhetens behov. En annan typ av fall kan vara sådana där tillverkningen av någon anledning enbart avsätts på export.
Frågan om tullfrihet för varor som inte eller endast i ringa omfattning tillverkas i Sverige har senast behandlats i propositionen 1989/90:24 om ändring i tulltaxelagen (1987: 1068) m.m. Därvid berördes frågan om tullfrihet för ensamtillverkare (avsnitt 2.3). Regeringen beslutade att inte föreslå någon ändring på denna punkt.
Efter förnyad prövning delar jag kollegiets uppfattning att en viss flexibilitet bör införas i det svenska tullsuspensionssystemet. Mitt förslag omfattar både bemyndigandet att meddela ifrågavarande föreskrifter samt beslut i in casu-fallen. Jag förordar att de liberalare reglerna i första hand tillämpas i in casu-fall.
De nya reglerna föreslås träda i kraft den I juli 1992.
3¶Upprättade lagförslag
I enlighet med vad jag anfört har inom utrikesdepartementet upprättats förslag till
1. lag om ändring i tulltaxelagen (1987:1068),
2. lag om ändring i lagen (1987:1069) om tullfrihet m. m.
De föreslagna ändringarna är av sådan beskaffenhet att lagrådets hörande skulle sakna betydelse.
4¶Hemställan
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslag till
1. lag om ändring i tulltaxelagen (1987: 1068),
2. lag om ändring i lagen (1987: 1069) om tullfrihet m. m.
Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte.
5¶Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.
Norstedts Tryckeri AB, Stockholm 1992 13