om ändring i tulltaxelagen (1987:1068) m. m.

dr

Regeringens proposition YT

1991/92:28 -

om ändring i tulltaxelagen (1987:1068) m. m.

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 17 oktober 1991. På regeringens vägnar

Carl Bildt

Ulf Dinkelspiel

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen godkänner vissa ändringar i den internationella konventionen rörande systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering (Harmonized System). Som en konsekvens föreslås ändringar i tulltaxelagen (1987: 1068) och i lagen (1990:615) om avgifter på vissa jordbruksprodukter m.m. Ändringarna, som i huvudsak är av teknisk art, medför inga konsekvenser för tullnivån, utom för vissa maritima produkter, vissa potatisprodukter samt en speciell typ av väskor.

Ändringarna föreslås träda i kraft den I januari 1992.

| Riksdagen 1991/92. I saml. Nr 28

Propositionens lagförslag

1 Förslag till

Lag om ändring i tulltaxelagen (1987: 1068)

Härigenom föreskrivs att 5 §, 3—4 kap., 7—9 kap., 11 kap., 19 kap., 21—22 kap., 25 kap., 28 kap., 34 —35 kap., 42 kap., 61 —62 kap., 64 kap., 71—72 kap., 84—85 kap., 87 kap., 90 kap., 95 kap., 97 kap. samt anmärkningarna till elfte avdelningen tultaxelagen (1987: 1068)! skall ha följande lydelse.

5 & Vid klassificering av varor enligt tulltaxan skall följande gälla.

1. Rubriker till avdelningar, kapitel och underavdelningar av kapitel är endast vägledande. Klassificeringen skall bestämmas med ledning av lydelsen av tulltaxenumren och av anmärkningarna till avdelningarna eller kapitlen och, om inte annat är föreskrivet i tulltaxenumren eller i anmärkningarna, med ledning av följande: föreskrifter.

2. a. Anges en viss vara i ett tulltaxenummer, skall varan klassificeras enligt detta nummer även när den är inkomplett eller inte färdigarbetad, under förutsättning att varan i detta skick uppvisar de väsentliga kännetecknen på den kompletta eller färdigarbetade varan. En komplett eller färdigarbetad vara (eller en vara som enligt denna regel skall klassificeras som komplett eller färdigarbetad), som föreligger i delar som är avsedda att sättas ihop, skall klassificeras enligt samma tulltaxenummer som den hopsatta varan. "2. a:l. Regel 2 a om en vara som föreligger i delar gäller endast om delarna förtullas gemensamt, om inte annat är föreskrivet.

2. b. Anges ett visst material eller ämne i ett tulltaxenummer, skall materialet eller ämnet klassificeras enligt detta nummer även i blandning elter förening med andra material eller ämnen. Enligt ett tulltaxenummer som omfattar varor av ett visst material eller ämne skall klassificeras varor som helt eller delvis består av detta material eller ämne. Klassificeringen av varor som består av mer än ett material eller ämne regleras närmare av regel 3.

3. När vid tillämpning av regel 2 b eller i annat fall två eller flera tulltaxenummer kan komma i fråga för en vara gäller följande:

a. det tulltaxenummer som har den mest specificerade varubeskrivningen skall tillämpas framför tulltaxenummer som har en mera allmän varubeskrivning. När i vart och ett av två eller flera tulltaxenummer anges endast en del av de material eller ämnen som ingår i en blandning eller i en sammansatt vara eller endast en del av de artiklar som ingår i en sats för försäljning i detaljhandeln, skall dock dessa tulltaxenummer anses ha lika specificerad varubeskrivning, även om ett av numren ger cen fullständigare eller noggrannare beskrivning än aågot av de andra;

b. blandningar, varor som består av olika material eller är sammansatta av olika beståndsdelar samt varor i satser för försäljning i detaljhandeln, vilka inte kan klassificeras med ledning av regel 3 a, skall klassificeras som om de bestod av det material eller den beståndsdel som ger blandningen, varan eller satsen dess huvudsakliga karaktär;

c. när en vara inte kan klassificeras med ledning av regel 3 a eller 3 b, skall det tulltaxenummer tillämpas som står sist i tulltaxan av de nummer som skäligen kan komma i fråga.

! Lagen omtryckt 1987: 1186.

4. Varor som inte kan klassificeras med ledning av ovanstående regler skall klassificeras enligt det tulltaxenummer som är tillämpligt för närmast liknande vara.

5. Förutom ovanstående bestämmelser skall följande regler gälla för nedannämnda varor:

a. fodral, etuier och väskor till kameror, musikinstrument, vapen eller ritbestick samt liknande förvaringsartiklar, som dels är speciellt utformade eller inredda för att innehålla ett visst föremål eller en viss sats av föremål, dels är lämpliga att användas under lång tid och dels föreligger tillsammans med de föremål för vilka de är avsedda, skall klassificeras tillsammans med dessa föremål, under förutsättning att de är av sådana slag som i normala fall försäljs tillsammans med dessa; denna regel behöver dock inte tillämpas för förvaringsartiklar som ger det hela dess huvudsakliga karaktär;

b. om inte annat följer av regel 5 a skall emballage i vilket varor är förpackade klassificeras tillsammans med varorna när det är av sådan typ som normalt används för varan i fråga. Denna regel behöver dock inte tillämpas när det tydligt framgår att emballaget är lämpligt för upprepad användning.

3 kap. Fisk samt kräftdjur, blötdjur och andra ryggradslösa

vattendjur

Anmärkningar 1. Detta kapitel omfattar inte:

a. havsdäggdjur (nr 01.06) och kött av sådana djur (nr 02.08 eller 02.10):

b. fisk (inbegripet fisklever, fiskrom och fiskmjölke) samt kräftdjur, blötdjur

och andra ryggradslösa vattendjur, döda, otjänliga eller olämpliga till männi-

skoföda antingen på grund av sin art eller på grund av sitt tillstånd (5 kap.)

mjöl och pelletar av fisk, kräftdjur, blötdjur eller andra ryggradslösa vat-

tendjur, otjänliga till människoföda (nr 23.01);

c. kaviar (nr 16.04). 2. Med pelletar förstås i detta kapitel små cylindrar, kulor e.d. som agglomererats

genom hoppressning, även efter tillsats av en liten mängd bindemedel.

03.01 Levande fisk .sosossesessrerresere rs rr rr sees fri 03.02 Fisk, färsk ciler kyld, med undantag av fiskfiléer och

03.03 Fisk, fryst, med undantag av fiskfiléer och annat fisk-

kött enligt nr O3.04 sosoooooossss sosse rese e sees fri 03.04 Fiskfiléer och annat fiskkött (även hackat eller malet),

03.05 Fisk, torkad eller saltad; rökt (även varmrökt) fisk;

mjöl och pelletar av fisk, tjänliga till människoföda . . fri 03.06 Kräftdjur, även utan skal, levande, färska, kylda, frys-

ta, torkade eller saltade; kräftdjur med skal, ångkokta eller kokta i vatten, även kylda, frysta, torkade eller saltade; mjöl och pelletar av kräftdjur, tjänliga till

människoföda .osssssssesrerrserrrsrrsrrrt fri 03.07 Blötdjur, även utan skal, levande, färska, kylda, frysta,

torkade celler saltade; ryggradslösa vattendjur, andra än kräftdjur och blötdjur, levande, färska, kylda, frysta, torkade eller saltade; mjöl och pelletar av andra ryggradslösa vattendjur än kräftdjur, tjänliga till människo-

fÖdd soseeeeeeereseeee rr rer rer ers rs rr tr r ses fri

av animaliskt ursprung, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans?

Anmärkningar 1. Med mjölk förstås oskummad mjölk och helt eller delvis skummad mjölk. 2. Produkter som erhållits genom koncentrering av vassle och som är försatta med

mjölk eller mjölkfett skall klassificeras som ost enligt nr 04.06, under förutsätt-

ning att de: a. haren halt av mjölkfett av minst 5 viktprocent beräknat på torrsubstansen; b. har en torrsubstanshalt av minst 70 men högst 85 viktprocent; och c. är gjutna eller kan gjutas i formar.

3. Detta kapitel omfattar inte:

a. produkter framställda av vassle, innehållande mer än 95 viktprocent laktos,

uttryckt som vattenfri laktos i torrsubstansen (nr 17.02);

b. albuminer (inbegripet koncentrat av två eller flera vassleproteiner, innehål-

lande mer än 80 viktprocent vassleproteiner beräknat på torrsubstansen) (nr

35.02) och globuliner (nr 35.04).

04.01¶Mjölk och grädde, inte koncentrerade och inte försatta

b. sockermajs i sådana former som sägs i nr 11.02 — 11.04; c. mjöl, flingor, korn och pelletar av potatis (nr 11.05); d. mjöl av torkade baljväxtfrön enligt nr 07.13 (nr 11.06). 4. Detta kapitel omfattar emellertid inte torkade, krossade eller malda frukter av släktena Capsicum och Pimenta (nr 09.04).

07.01 Potatis, färsk eller kyld:

07.05 Trädgårdssallat (Lactuca sativa) och cikoriasallat (arter

av släktet Cichorium), färska eller kylda:

A. isbergssallat:

C. andra slag: Prop. 1991/92: 28

beläggs under hela året med samma tull som motsvarande färska produkter under den tid dessa är högst tullbelagda

07.11 Köksväxter, tillfälligt konserverade (t. ex. med svaveldioxidgas eller i saltvatten, svavelsyrlighetsvatten eller andra konserverande lösningar) men olämpliga för direkt konsumtion i detta tillstånd:

beläggs under hela året med samma tull som motsvarande färska produkter under den tid dessa är högst tullbelagda

07.12 Torkade köksväxter, hela, i bitar, skivade, krossade eller pulveriserade, men inte vidare beredda: A. potatis, vitlök, sparris, sockermajs samt tryffel och

A. meloner:

08.12 Frukt, bär och nötter, tillfälligt konserverade (t.ex.

med svaveldioxidgas eller i saltvatten, svavelsyrlig-

hetsvatten eller andra konserverande lösningar) men

olämpliga för direkt konsumtion i detta tillstånd:

vetegluten

Anmärkningar I. Detta kapitel omfattar inte: rostat malt som föreligger som kaffesurrogat (nr 09.01 eller 21.01); IT» berett mjöl och beredd stärkelse enligt nr 19.01; majsflingor och andra produkter enligt nr 19.04; An köksväxter, beredda eller kons2rverade, enligt nr 20.01, 20.04 eller 20.05; farmaceutiska produkter (30 kap.); So stärkelse med karaktär av parfymeringsmedel, kosmetiskt preparat eller toalettmedel (33 kap.). 2. A. Förmalningsprodukter av de slag av spannmål som är förtecknade i nedanstående tabell klassificeras enligt detta kapitel om de, beräknat på vikten av torrsubstansen, har: a. en stärkelsehalt (bestämd med Ewers modifierade polarimetriska metod)

som överstiger den som anges i kolumn 2; och b. en askhalt (efter avdrag för eventuellt tillsatta mineralämnen) som i nte

överstiger den som anges i kolumn 3.

I annat fall klassificeras de enligt nr 23.02. B. Produkter som med tillämpning av ovanstående bestämmelser omfattas av detta kapitel skall klassificeras enligt nr 11.01 eller 11.02, om den mängd s om passerar genom en sikt av vävd metalltrådsduk med den maskvidd som anges i kolumn 4 eller 5 efter vikter räknat uppgår till minst det procenttal s om anges för respektive slag av spannmål. I annat fall klassificeras de enligt nr 11.03 eller 11.04.

Mängd som passerar genom

en sikt med en maskvidd av

3. Med krossgryn och grovt mjöli nr 11.03 förstås produkter som erhållits genom sönderdelning av spannmålskorn av vilka: a. i fråga om majsprodukter minst 95 viktprocent passerar genom en sikt av vävd metalltrådsduk med en maskvidd av 2 mm; b. i fråga om andra spannmålsprodukter minst 95 viktprocent passerar genom en sikt av vävd metalltrådsduk med en maskvidd av 1,25 mm.

11.01 Finmalet mjöl av vete eller av blandsäd av vete och råg fri 11.02 Finmalet mjöl av spannmål, annat än av vete eller av

11.03 Krossgryn, grovt mjöl (inbegripet fingryn) och pelletar av SPANNMÅL oossossreeresreerrrrerer stores fri 11.04 Spannmål, bearbetad på annat sätt (t.ex. skalad, valsad, bearbetad till flingor eller pärlgryn, klippt eller gröpad), med undantag av ris enligt nr 10.06; groddar av spannmål, hela, valsade, bearbetade till flingor eller malda .o..sscssesssessssessrs ssk rss fri

11.06¶Mjöl av torkade baljväxtfrön enligt nr 07.13, av sago eller av rötter, stam- eller rotknölar enligt nr 07.14;

11.08¶Stärkelse; inulin ...oosssosocssosesr ess sr ers fri 10

bakverk

Anmärkningar ]. Detta kapitel omfattar inte: a. livsmedelsberedningar som innehåller mer än 20 viktprocent korv, kött, andra djurdelar, blod, fisk, kräftdjur, blötdjur eller andra ryggradslösa vattendjur eller mer än 20 viktprocent av någon kombination av dessa produkter (16 kap.); denna bestämmelse gäller dock inte för fyllda produkter enligt nr 19.02: b. bröd och andra varor tillverkade av mjöl eller stärkelse, särskilt beredda för att användas för utfodring av djur (nr 23.09); c. medikamenter och andra produkter enligt 30 kap. 2. Med mjöl förstås i nr 19.01: a. mjöl av spannmål enligt 11 kap., samt b. mjöl och pulver av vegetabiliskt ursprung enligt vilket kapitel som helst, med undantag av mjöl och pulver av torkade köksväxter (nr 07.12), av potatis (nr 11.05) eller av torkade baljväxtfrön (nr 11.06). 3. Nr 19.04 omfattar inte beredningar som innehåller mer än 8 viktprocent kakaopulver eller som är överdragna med choklad eller andra livsmedelsberedningar innehållande kakao enligt nr 18.06 (nr 18.06). 4. Med på annat sätt beredd spannmål nr 19.04 förstås spannmål som är bearbetad utöver vad som gäller enligt lydelsen av tulltaxenumren i och anmärkningarna till 10 och 11 kap.

19.01 Maltextrakt; livsmedelsberedningar av mjöl, stärkelse eller maltextrakt, som inte innehåller kakaopulver eller innehåller mindre än 50 viktprocent kakaopulver, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; livsmedelsberedningar av 'varor enligt nr 04.01 —04.04, som inte innehåller kakaopulver eller innehåller mindre än

10 viktprocent kakaopulver, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans: A. maltextrakt; livsmedelsberedningar av mjöl, stär-

som är lämpliga för farmaceutiskt bruk, sigillobla-

ker; sockerfria konfektyrer för direkt konsumtion; glasspulver, glasspasta (glassmassa) och pudding-

SV RR 540

B. andra slag:

1. produkter beredda av smör eller annat mjölkfett 2590

2. ANAÄfA soseseorcsseesereserrerr ser rr reses fri

22 kap. Drycker, sprit och ättika"

Anmärkningar 1. Detta kapitel omfattar inte: a. produkter enligt detta kapitel (andra än sådana enligt nr 22.09) som har

beretts för att användas för matlagningsändamål och därigenom blivit olämp-

liga som drycker (i allmänhet nr 21.03); b. havsvatten (nr 25.01); c, destillerat vatten, ledningsförmågevatten och vatten av motsvarande ren-

hetsgrad (nr 28.51); d. utspädd ättiksyra som innehåller mer än 10 viktprocent ättiksyra (nr 29.15); e. medikamenter enligt nr 30.03 och 30.04; f. parfymeringsmedel och toalettmedel (33 kap.). 2. Vid tillämpning av detta kapitel och av 20 och 21 kap. gäller att alkoholhalten uttryckt i volymprocent skall bestämmas vid en temperatur av +20"C. 3. Med alkoholfria drycker i nr 22.02 förstås sådana drycker som har en alkoholhalt av högst 0,5 volymprocent. Alkoholhaltiga drycker klassificeras enligt nr 22.03 — 22.06 eller 22.08, alltefter beskaffenheten.

22.01 Vatten, inbegripet naturligt eller konstgjort mineral-

vatten samt kolsyrat vatten, utan tillsats av socker eller

annat sötningsmedel eller av aromämne; is och snö .. fri

22.02 Vatten, inbegripet mineralvatten och kolsyrat vatten, med tillsats av socker eller annat sötningsmedel eller av aromämne, samt andra alkoholfria drycker, med undantag av frukt- och bärsaft samt köksväxtsaft enligt nr 20.09: A. maltdrycker med en alkoholhalt av högst 0,5 vo-

hindrats eller avbrutits genom tillsats av alko-

hol, med en alkoholhalt: a. överstigande 0,5 volymprocent men inte 1,8

B. andra slag:

e. gatsten, kantsten och trottoarsten (nr 68.01); mosaikbitar o. d. (nr 68.02); tak-

och väggplattor av skiffer (nr 63.03); f. ädelstenar och halvädelstenar (nr 71.02 eller 71.03); g. odlade kristaller av natriumklorid eller magnesiumoxid (andra än optiska

element), vägande minst 2,5 g per styck, enligt nr 38.23: optiska clement av

natriumklorid eller magnesiumoxid (nr 90.01); h. biljardkrita (nr 95.04); ij. skriv- och ritkrita samt skräddarkrita (nr 96.09). 3. En produkt som kan klassificeras såväl enligt nr 25.17 som enligt något annat nummer i kapitlet skall klassificeras enligt nr 25.17. 4. Nr 25.30 skall tillämpas för bl.a.: vermikulit, perlit och klorit, oexpanderade; jordpigment, även brända eller blandade med varandra; naturlig järnglimmer; sjöskum (även i form av polerade stycken); bärnsten; rekonstruerat sjöskum och rekonstruerad bärnsten i plattor, stänger eller liknande former, inte bearbetade efter formningen; gagat (jet); strontianit (även bränd), dock inte strontiumoxid; skärv och brottstycken av keramiskt gods.

25.01 Salt (inbegripet bordsalt och denaturerat salt) och ren

natriumklorid, även i vattenlösning och även med till-

sats av klumpningshindrande medel eller flytmedel;

25.16 Granit, porfyr, basalt, sandsten och annan monument-

eller byggnadssten, även grovhuggna eller enkelt sön-

derdelade, genom sågning eller på annat sätt, till block

föreningar av ädla metaller, av sällsynta jordartsmetaller, av radioaktiva grundämnen och av isotoper"

Anmärkningar

I. Om inte annat är föreskrivet skall zulltaxenumren i detta kapitel endast tillämpas för: a. isolerade kemiska grundämnen och isolerade kemiskt definierade föreningar,

även innehållande föroreningar; . b. produkter nämnda i a ovan, lösta i vatten; c. produkter nämnda i a ovan, lösta i andra lösningsmedel, under förutsättning

dels att lösningen är en handelsform som är normal och nödvändig och som

är motiverad enbart av säkerhetsskäl eller av transporttekniska skäl, dets att

lösningsmedlet inte gör produkten mera lämpad för speciell användning än

för allmänt bruk; d. produkter nämnda i a, b eller c ovan, försatta med ett stabiliseringsmedel som

är nödvändigt för konservering eller transport av dessa produkter; e. produkter nämnda i a, b, c eller d ovan, försatta med ett damningshindrande

medel eller med ett färgämne för att underlätta deras identifiering eller av

säkerhetsskäl, under förutsättning att tillsatserna inte gör produkten mera

lämpad för speciell användning än för allmänt bruk. nd Förutom ditioniter (hydrosulfiter) och sulfoxylater, stabiliserade med organiska ämnen (nr 28.31), karbonater och peroxokarbönater av oorganiska baser (nr 28.36), cyanider, cyanidoxider och komplexa cyanider av oorganiska baser (nr 28.37), fulminater, cyanater och tiocyanater av oorganiska baser (nr 28.38), organiska produkter inbegripna i nr 28.43—28.46 samt karbider (nr 28.49) skall endast följande kolföreningar klassificeras enligt detta kapitel: a. koloxider, hydrogencyanid (cyanvätesyra), fulminsyra, isocyansyra, tiocyan-

syra och andra enkla eller komplexa cyansyror (nr 28.11); ' karbonylhalogenider (nr 28.12; koldisulfid (nr 28.13);

an tiokarbonater, selenokarbonater, tellurokarbonater, selenocyanater, telluro-

cyanater, tetratiocyanatodiareminkromater (”reineckater”) och andra

komplexa cyanater av oorganiska baser (nr 28.42); e. hydrogenperoxid i fast form (i förening med karbamid) (nr 28.47), karbonyl-

sulfid, tiokarbonylhalogenider, cyan och cyanhalogenider samt cyanamid och

metallderivat av cyanamid (nr 28.51), andra än kalciumcyanamid, även ren

(31 kap.). 3. Om inte annat följer av anm. 1 till sjätte avd. omfattar detta kapitel inte: a. natriumklorid och magnesiumoxid, även rena, samt andra produkter enhgt

femte avd.; b. metallorganiska och ickemetallorganiska föreningar, andra än de som är

nämnda i anm. 2 ovan;

produkter nämnda i anm. 2, 3, 4 och 5 till 31 kap.: en oorganiska produkter av sådana slag som används som luminoforer, enligt nr

32.06; e. konstgjord grafit (nr 38.01); produkter som föreligger som laddningar till

brandsläckningsapparater eller som brandsläckningsbomber, enligt nr 38.13;

bläckborttagningsmedel i detaljhandelsförpackningar, enligt nr 38.23; odlade

kristaller (andra än optiska element) av halogenider av alkalimetaller eller

alkaliska jordartsmetaller, vägande minst 2,5 g per styck, enligt nr 38.23; f. ädelstenar och halvädelstenar (naturliga, syntetiska eller rekonstruerade)

samt stoft och pulver av sådana stenar (nr 71.02—71.05) ävensom ädla

metaller och legeringar av ädla metaller, enligt 71 kap.; g. metaller, även rena, och metallegeringar enligt femtonde avd.; h. optiska element, t.ex. av halogenider av alkalimetaller eller alkaliska jord-

artsmetaller (nr 90.01). 4. Kemiskt definierade komplexa syror som består av en syra enligt underavdelning IF till detta kapitel och en metalloxidsyra enligt underavdelning IV skall klassificeras enligt nr 28.11. 5. Nr 28.26—28.42 skall endast tillämpas för salter (inbegripet peroxosalter) av metaller eller ammonium. Om inte annat följer av tulltaxenumrens lydelse skall dubbelsalter och komplexa salter klassificeras enligt nr 28.42.

& Senaste lydelse 1989: 507. 18

6. Nr 28.44 skall endast tillämpas för: a. teknetium (atomnummer 43), prometium (atomnummer 61), polonium (atomnummer 84) och alla grundämnen med högre atomnummer än 84; b. naturliga eller konstgjorda radioaktiva isotoper (inbegripet sådana av ädla eller oädla metaller enligt fjortonde och femtonde avd.), även blandade med varandra; c. oorganiska eller organiska föreningar av dessa grundämnen eller isotoper, även om de inte är kemiskt definierade och även om de är blandade med varandra: d. legeringar, dispersioner (inbegripet kermeter), keramiska produkter och blandningar som innehåller dessa grundämnen eller isotoper eller oorganiska eller organiska föreningar av dessa och som har cen specifik radioaktivitet som är högre än 74 Bq (0,002 mikrocurie) per gram; förbrukade (bestrålade) bränsleelement till kärnreaktorer: mn radioaktiva återstoder, även användbara. Med isotoper förstås i denna anmärkning och i nr 28.44 och 28.45: — isolerade nuklider, dock inte sådana som finns i naturen I form av enkla

isotoper; — blandningar av isotoper av ett och samma grundämne, anrikade på en

eller flera av isotoperna, dvs. grundämnen hos vilka den naturliga isotop-

sammansättningen har modifierats på konstgjord väg. . Enligt nr 28.48 skall klassificeras sådan kopparfosfid (fosforkoppar) som innehåller mer än 15 viktprocent fosfor. . Kemiska grundämnen (t. ex. kisel och selen) som är dopade för användning i inom elektroniken skall klassificeras enligt detta kapitel under förutsättning att de föreligger obearbetade i den form de erhållit vid dragningen eller i form av cylindrar eller stavar. När de är skurna till skivor, plattor eller liknande former skall de klassificeras enligt nr 38.18.

Kemiska grundämnen

28.01 Fluor, klor, brom och jod:

A. klOf oosorssesessseerteresr sr rer ror rs FR 4,19 B. andra .ossssscsescrerrcsseserrtrrrKt trees fri

28.11 Andra oorganiska syror och andra oorganiska oxygen-

föreningar av ickemetaller:

A. kommersiellt kalciumhypoklorit och andra kal-

28.45 Isotoper som inte omfattas av nr 28.44; oorganiska och

organiska föreningar av sådana isotoper, även inte ke-

innehåller fett, harts, mineralämnen eller andra ämnen. Numret skall inte tillämpas för: a. produkter enligt nr 15.16, 15.19 eller 34.02, även om de har vaxkaraktär; b. oblandade animaliska eller vegetabiliska vaxer, även raffinerade eller

färgade, enligt nr 15.21; c. mineralvaxer och liknande produkter enligt nr 27.12, även blandade med

varandra eller enbart färgade: d. vaxer blandade med eller dispergerade eller lösta i någon vätska (nr 34.05,

38.09 etc.).

34.01 Tvål och såpa; organiska ytaktiva produkter och preparat avsedda att användas som tvål, i form av stänger,

kakor eller gjutna stycken, även innehållande tvål; pap-

per, vadd, filt och bondad duk, impregnerade, över-

dragna eller belagda med tvål, såpa eller annat rengöringsmedel: A. toalettvål (inbegripet raktvål) samt organiska ytak-

tiva produkter och preparat avsedda att användas

som toalett vål, i form av stänger, kakor eller gjutna StyCkeNl oosseeseseerers ers str sera 100 kg 35:—-

Anmärkningar 1. Detta kapitel omfattar inte: a. jäst (nr 21.02); b. fraktioner av blod (andra än blodalbumin som inte beretts för terapeutiskt eller profylaktiskt bruk), medikamenter och andra produkter enligt 30 kap.: c . enzymatiska garveripreparat (nr 32.02); d. enzymatiska blötläggnings- eller tvättmedel samt andra produkter enligt 34 kap.: e. härdade proteiner (nr 39.13); f. grafiska produkter av gelatin (49 kap.). 2. Med dextrin i nr 35.05 avses nedbrytningsprodukter av stärkelse som har en halt av reducerande socker, uttryckt som dextros, av högst 1096 av torrsubstansen. Produkter av detta slag som har en halt av reducerande socker som överstiger 10960 klassificeras enligt nr 17.02.

35.01 Kasein, kaseinater och andra kaseinderivat; kaseinlim: A. kaSei0 sosesssrrreereerrra rr rr rr rr rss rss fri

B. andra slåg —os.oosssssessrress ere rs 100 kg 14:—-

35.02 Albuminer (inbegripet koncentrat av två eller flera vassleproteiner, innehållande mer än 80 viktprocent

vassleproteiner, beräknat på torrsubstansen), albuminater och andra albuminderivat: A. äggalbumin, tjänligt till människoföda:

|. torkat oosssssossse src ers ser ss 100 kg 300:— 2. ANNA oosssssserseses rr er rr rossa 100 kg 100:—-

35.03 Gelatin (inbegripet gelatinfolier med kvadratisk eller rektangulär form, även ytbehandlade eller färgade) och

gelatinderivat; husbloss; annat lim av animaliskt ur-

sprung, dock inte kaseinlim. enligt nr 35.01 .. 100 kg 14:—

35.04 Peptoner och peptonderivat; andra proteinämnen

samt derivat av sådana ämnen, inte nämnda eller in- begripna någon annanstans; hudpulver, även behand-

lat med kromsalt .s.sosssoeererssersrsre rer rea fri

35.05 Dextrin och annan modifierad stärkelse (t. ex. förklis-

trad eller förestrad stärkelse); lim och klister på basis av stärkelse, dextrin eller annan modifierad stärkelse:

A. innehållande mer än 20960 stärkelse eller stärkelse-

35.06 Lim och klister, beredda, inte nämnda eller inbegripna någon annanstans; produkter lämpliga för användning som lim eller klister, förpackade för försäljning i detaljhandeln som lim eller klister i förpackningar med en nettovikt av högst 1 kg: A. i detaljhandelsförpackningar med en nettovikt av högst I kg s.ssoooossseessess rss ss sees ones 6,5 90

35.07 Enzymer; enzympreparat, inte nämnda eller inbegrip-

na Någon aANNanNstaNS ...ssoosssss.sseesr ess fri

och liknande artiklar; varor av tarmar

Anmärkningar I. Detta kapitel omfattar inte: a. steril katgut och liknande sterila suturmaterial för kirurgiskt bruk (nr 30.06); b. kläder och tillbehör till kläder (med undantag av handskar), fodrade med

pälsskinn eller konstgjord päls eller på utsidan försedda med sådan beklädnad

av pälsskinn eller konstgjord päls som inte utgör endast besättning (nr 43.03

eller 43.04); : c. konfektionerade artiklar av nät (nr 56.08); d. artiklar enligt 64 kap.; e. huvudbonader och delar till huvudbonader, enligt 65 kap.; f. piskor, ridspön och andra artiklar enligt nr 66.02; g. manschettknappar, armband och andra bijouterivaror (nr 71.17); b. tillbehör till seldon, t.ex. separat föreliggande stigbyglar, bett, beslag och

spännen (i allmänhet femtonde avd.); ij. strängar, skinn till trummor och liknande instrument samt andra delar till

musikinstrument (nr 92.09); k. artiklar enligt 94 kap. (t. ex. möbler, belysningsarmatur och andra belysnings-

artiklar); 1. artiklar enligt 95 kap. (t. ex: leksaker, spel och sportartiklar); m. knappar (inbegripet tryckknappar), knappformar och andra delar till knappar

samt knappämnen, enligt nr 96.06. ta Nr 42.02 omfattar inte: a. bärkassar med handtag, tillverkade av plastfolie (även försedd med tryck) och

inte avsedda för långvarig användning (nr 39.23); b. artiklar av flätningsmaterial (nr 46.02); c. artiklar av ädel metall, av metall med plätering av ädel metall, av naturpärlor

eller odlade pärlor eller av ädelstenar eller halvädelstenar (naturliga, synteti-

ska eller rekonstruerade) (71 kap.). 3. Med kläder och tillbehör till kläder + nr 42.03 avses bl.a. handskar (inbegripet idrottshandskar), förkläden och andra skyddskläder, hängslen, bälten, axelremmar och handledsremmar men däremot inte urarmband (nr 91.13).

42.01 Sadelmakeriarbeten för alla slags djur (inbegripet drag-

linor, koppel, knäskydd, munkorgar, vojlockar, sa-

delväskor, hundtäcken o. d.), av alla slags material .. 4,9 90 42.02 Koffertar, resväskor, sminkväskor, attachéväskor,

portföljer, skolväskor, fodral, etuier och väskor för glasögon, kikare, kameror, musikinstrument eller va-

pen samt liknande artiklar; ressäckar, necessärer, ryggsäckar, handväskor, shoppingväskor, plånböcker, portmonnäer, kartfodral, cigarettetuier, tobakspungar, verktygsväskor, sportväskor, flaskfodral, smyckesskrin, puderdosor, matsilveretuier och liknande artiklar, av läder, konstläder, plast (i form av plattor, duk eller folier), textilvara, vulkanfiber eller papp eller helt eller till största delen belagda med sådant material eller med

papper:

Textilvaror?

Anmärkningar 1. Denna avdelning omfattar inte: a. borst och andra djurhår för borsttillverkning (nr 05.02); tagel och tagelavfall (nr 05.03); b. människohår och varor av människohår (nr 05.01, 67.03 eller 67.04), med undantag av filterdukar av sådana slag som vanligen används i oljepressar o.d. (nr 59.11); c. bomullslinters och andra vegetabiliska material enligt 14 kap.: d. asbest enligt nr 25.24 samt varor av asbest och andra produkter enligt nr 68.12 och 68.13; e. varor enligt nr 30.05 och 30.06 (t. ex. vadd, förbandsgas, bindor och liknande artiklar för medicinskt, kirurgiskt, dentalt eller veterinärt ändamål samt sterila kirurgiska suturmaterial); : f. strålningskänsliga varor av textilmaterial, enligt nr 37.01 — 37.04: . g. enfibertråd av plast med ett största tvärmått av mer än I mm samt remsor o.d. (t.ex. konstbast) av plast med en bredd i föreliggande skick av mer än 5 mm (39 kap.); flätor, vävnader samt korgmakeriarbeten av sådan enfibertråd eller sådana remsor (46 kap.); | h. vävnader, dukvaror av trikå, filt och bondad duk som är impregnerade, överdragna, belagda eller laminerade med plast samt varor av sådana produkter, enligt 39 kap.; ij. vävnader, dukvaror av trikå, filt och bondad duk som är impregnerade, överdragna, belagda eller laminerade med gummi samt varor av sådana : produkter, enligt 40 kap.: k. hudar och skinn med hårbeklädnad (41 eller 43 kap.), varor av pälsskinn samt konstgjord päls och varor av konstgjord päls, Gais nr 43.03 och 43. 04; varor av textilmaterial enligt nr 42.01 och 42.02; m. produkter enligt 48 kap. (t. ex. cellulosavadd); n. skodon och delar till skodon samt damasker och liknande artiklar, enligt 64

kap.;

hårnät och andra huvudbonader samt delar till huvudbonader. . enligt 65 kap.; ; varor enligt 67 kap.; 279 textilvaror belagda med slipmedel (nr 68.05) samt kolfibrer och varor av kolfibrer, enligt nr 68.15; 2 glasfibrer och varor av glasfibrer, andra än broderier med glasfibergarn på en synlig textilbotten (70 kap.) artiklar enligt 94 kap. (t.ex. möbler. sängkläder, belysningsarmatur och andra belysningsartiklar); - artiklar enligt 95 kap. (t.ex. leksaker, spel och sportartiklar, inbegripet nät). . Varor som kan klassificeras enligt något nummer i 50— 55 kap. eller enligt nr 58.09 eller 59.02 och som består av en blandning av två eller flera olika textilmaterial skall klassificeras som om de heit bestod av det textilmaterial som dominerar viktmässigt över vart och ett av de övriga textilmaterialen.

När inget enstaka textilmater:al dominerar: viktmässigt, skall' varorna klassificeras som om de bestod helt av det textilmaterial som omfattas av det nummer som står sist i tulltaxan av de nummer som skäligen kan komma i fråga. Vid tillämpningen av ovanstående regel gäller: a. Ööverspunnet tagelgarn (nr 51.10) och metalliserat garn (nr 56. 05) skall

vart och ett behandlas som ett enda textilmaterial och deras vikt skall anses utgöra den sammanlagda vikten av deras beståndsdelar; vid klassificering av vävnader skall metalltråd betraktas som ett textilmaterial;

b. vid fastställandet av tillämpligt nummer skall först kapitlet och sedan det

tillämpliga tulltaxenumret inom detta kapitel bestämmas, varvid skall bortses från sådana material som inte klassificeras enligt kapitlet i fråga;

c. när både 54 och 55 kap. ingår i bedömningen tillsammans med något

annat kapitel skall 54 och 55 kap. behandias som ett enda kapitel; d. där ett kapitel eller ett tulltaxenummer omfattar varor av olika textilmate-

rial, skall varje sådan matcrialgrupp behandlas som om den utgjorde ett

enda textilmaterial. .

2 Senaste lydelse 1989: 507. 26

C. Bestämmelserna i A och B ovan skall tillämpas också för de garner som avses 1 anm. 3, 4, 5 och 6 nedan. Cl Produkter enligt 56 —63 kap. som innehåller två eller flera olika textilmaterial skall anses bestå helt av det textilmaterial som skulle fastställas med tillämpning av bestämmelserna i A och B ovan vid klassificeringen av en produkt enligt 50—55 kap. som består av samma textilmaterial. C:2 Vid tillämpning av regeln i C: I gäller: a. i förekommande fall skall hänsyn endast tas till den del av varan som är bestämmande för varans klassificering med tillämpning av 5§ 3 (se allmänna bestämmelser i början av denna lag); b. i fråga om textilvaror som består av en bottenväv och en yta av öppen lugg eller öglelugg skall ingen hänsyn tas till bottenvävens beskaffenhet: c. i fråga om broderier enligt nr 58.10 skall hänsyn endast tas till bottenväven. Broderier utan synlig botten skall dock klassificeras enbart efter broderigarnets beskaffenhet. 3. A. I denna avdelning gäller, med undantag som framgår av B nedan, att garn, enkelt eler tvinnat (flertrådigt), som motsvarar någon av följande beskrivningar skall klassificeras som surrningsgarn och tågvirke: a. garn av natursilke eller avfall av natursilke, med en längdvikt av mer än 20000 decitex; b. garn av konstfibrer (inbegripet garn av två eller flera monofilamentgarn enligt 54 kap.), med en längdvikt av mer än 10000 decitex; c. garn av mjukhampa eller lin: — polerat eller glättat, med en längdvikt av minst I 429 decitex; — opolerat och oglättat, med en längdvikt av mer än 20000 decitex; d. garn av kokosfibrer, bestående av tre eller flera parter; e. garn av andra vegetabiliska fibrer, med en längdvikt av mer än 20000 decitex; f. garn som är förstärkt med metalltråd. B. Undantag: garn av ull eller andra djurhår samt pappersgarn, annat än garn som är förstärkt med metalltråd; b. fiberkabel av konstfibrer enligt 55 kap. samt multifilamentgarn utan snodd eller med en snodd av mindre än 5 varv per meter, enligt 54 kap.; c. gut enligt nr 50.06 samt monofilamentgarn enligt 54 kap.; d. metalliserat garn enligt nr 56.05; garn som är förstärkt med metalltråd omfattas av bestämmelserna i A f ovan; e. sniljgarn, överspunnet garn och chainettegarn, enligt nr 56.06. . Med garn i detaljhandelsuppläggningar i 50, 51, 52, 54 och 55 kap. förstås, med de undantag som framgår av B nedan, garn, enkelt eller tvinnat (flertrådigt). som föreligger: a. på kartor. rullar, hylsor eller liknande spolstommar, med en vikt (inbegripet spolstomme) av högst: — 85 g i fråga om garn av natursilke, av avfall av natursilke eller av konstfilament; : : — 125 gi andra fall; i nystan, härvor eller dockor med en vikt av högst: — 85 gi fråga om garn av konstfilament med en längdvikt av mindre än 3000 decitex eller av natursilke eller av avfall av natursilke; — 125 gi fråga om alla andra garner med en längdvikt av mindre: än 200 decitex; — 500 g i andra fall; i härvor som omfattar flera pasmor som är åtskilda genom trådar som gör dem oberoende av varandra och hos vilka pasmorna har en sinsemellan enhetlig vikt av högst: — 85 g i fråga om garn av natursilke, av avfall av natursilke eller av konstfilament; — 125 gi andra fall. . Undantag: a. enkelt garn, oavsett textilmaterialet, annat än: — enkelt garn av ull eller av fina djurhår, som är oblekt; — enkelt garn av ull eller av fina djurhår; som är blekt, färgat eller tryckt och har en längdvikt av mer än 5 000 decitex; tvinnat (flertrådigt) garn, som är'oblekt: | : — av natursilke eller av avfall av natursilke, oavsett uppläggningéns art; — av annat textilmaterial med undantag av ull och fina djurhår, i härvor; ' tvinnat (flertrådigt) garn av natursilke eller av avfall av natursilke som är blekt, färgat eller tryckt och har en längdvikt av högst 133 decitex; 27

d. enkelt eller tvinnat (flertrådigt) garn, oavsett textilmaterialet:

— i korshasplade härvor;

— på sådana spolstommar eller i sådana andra uppläggningar som ut-

visar att det skall användas inom textilindustrin (t. ex. på cops, tvinn-

spolar, spolrör, koniska bobiner eller spindlar eller hasplat i form av

kokonger för brodermaskiner). Med sytråd å nr 52.04, 54.01 och 55.08 förstås tvinnat (flertrådigt) garn som: a. föreligger på spolstommar (rullar, hylsor etc.) med en vikt (inbegripet spol-

stomme) av högst 1000 g; b. är appreterat; och c. har avslutande Z-snodd. Med högstyrkegarn förstås i denna avdelning garn som har en tenacitet, uttryckt i cN/tex (centinewton per tex) som är större än vad som anges nedan:

tvinnat (flertrådigt) garn av nylon eller andra polyamider eller av polyestrar serdeeksssrerr rer RAR SKAR FER sr AKA RR RR ARR RR KR Rs 5S3/cN/tex

Som konfektionerade anses i denna avdelning varor som är: a. skurna till annan form än kvadratisk eller rektangulär; b. färdigutformade och färdiga för användning (eventuellt efter isärklippning)

och inte i behov av sömnad eler vidare bearbetning (t. ex. vissa dammhanddukar, handdukar, borddukar, halsdukar och filtar);

ec. fållade eller försedda med knuten frans i någon av kanterna, dock inte sådana

varor som har skurna kanter vilkas upprispning förhindrats genom kaststygn

eller på annat enkelt sätt; d. tillskurna och bearbetade genom utdragning av trådar; e. hopfogade genom sömnad, klistring eller på annat sätt (andra än längdvaror

som består av två eller flera längder av ett och samma material som hopskarvats i ändarna samt längd varor som består av två eller flera på varandra lagda och sammanfogade skikt, även med stoppning);

f. stickade eller virkade till sin slutliga form och föreligger i sammanhängande

längder. 50—55 kap. och, där inte annat framgår av tulltaxenumrens lydelse, 56 — 60 kap. skall inte tillämpas för varor som är konfektionerade i den mening som sägs i anm. 7 ovan. 50—55 kap. skail inte tillämpas för varor enligt 56 —59 kap. Som vävnader enligt 50— 55 kap. anses också textilvaror som består av lager av parallella trådar av textilmaterial, lagda på varandra på så sätt att trådarna i ett lager bildar spetsig eller rät vinkel med trådarna i ett annat lager. Lagren är sammanfogade i bindpunkterna med bindemedel eller genom sammansmältning. 10. Elastiska textilvaror i vilka gumrnitrådar ingår skall klassificeras enligt denna avdelning. 11. Med impregnering avses i denna avdelning även ”doppning”. 12. Med polyamider avses i denna avdelning även aramider. 13. Om inte annat är föreskrivet skall klädesplagg av textilvara, vilka omfattas av olika tulltaxenummer, klassificeras enligt sina respektive nummer, även om de föreligger i satser för försäljning i detaljhandeln.

61 kap. Kläder och tillbehör till kläder, av trikå?

Anmärkningar 1. Detta kapitel skall endast tillämpas för konfektionerade trikåvaror. 2. Detta kapitel omfattar inte: a. varor enligt nr 62.12; b. begagnade kläder och andra bezagnade artiklar enligt nr 63.09; C. go opediska artiklar, medicinsk-kirurgiska gördlar, brockband o.d. (nr

.21). 3. För tillämpning av nr 61.03 och 61.04 gäller: a. Med kostymer och med dräkter förstås omgångar av kläder som består av två

eller tre plagg som är tillverkade av ett och samma tyg, närmare bestämt:

— ett plagg for nederdelen av kroppen, vilket kan utgöras av långa byxor,

knäbyxor, korta byxor (andra än badbyxor), kjol eller byxkjol; plaggen får

inte ha vare sig hängslen eller bröstlapp;

? Senaste lydelse 1989: 507. 28

— ett plagg för överdelen av kroppen, nämligen en kavaj eller en jacka, vars

utsida, bortsett från ärmarna, består av minst fyra större tygstycken;

dessutom får en väst ingå. Samtliga plagg som ingår i en kostym eller dräkt måste ha samma struktur, stil, färg och tygsammansättning; plaggen måste i storlekshänseende överensstämma med varandra. Om flera separata plagg avsedda för nederdelen av kroppen föreligger tillsammans (t. ex. långa byxor och korta byxor eller kjol elier byxkjol och långa byxor), skall endast de långa byxorna anses utgöra del till kostymen och endast kjolen eller byxkjolen till dräkten; övriga plagg skall klassificeras för sig. Som kostymer anses också följande typer av kläder, även om de inte uppfyller alla ovannämnda villkor: — jacketter, som består av en omönstrad rock med långa, rundade skört

samt randiga långa byxor; — frackar, som i allmänhet är tillverkade av svart tyg och har en rock som är

öppen och relativt kort framtill och har smala skört som börjar vid höften

och hänger ned baktill; — smokingar, hos vilka kavajen är av liknande typ som en vanlig kavaj

(även om den ibland lämnar en större del av skjortbröstet bart) men som

har blanka slag av natursilke eller imitationer av natursilke. b. Med ensembler förstås omgångar av kläder (andra än kostymer och dräkter samt artiklar enligt nr 61.07, 61.08 och 61.09), vilka består av flera plagg som är tillverkade av ett och samma tyg och vilka föreligger i det skick i vilket de skall försäljas i detaljhandeln, nämligen: — ett plagg för överdelen av kroppen eller två plagg när det andra plagget är

en väst eller, i fråga om s.k. twinset, en jumper eller tröja; och — ett eller två olika plagg för nederdeien av kroppen, vilka kan utgöras av

långa byxor, knäbyxor, korta byxor (andra än badbyxor), kjol eller byx-

kjol; plaggen får ha hängsten och bröstlapp. Samtliga plagg som ingår i en ensemble måste ha samma struktur, stil, färg och tygsammansättning; plaggen måste i storlekshänseende överensstämma med varandra. Som ensembler anses inte träningsoveraller och skiddräkter enligt nr 61.12. . Nr 61.05 och 61.06 omfattar inte plagg som har fickor under midjan, ribbstickat midjeband eller andra hopdragningsanordningar i nederkanten och inte heller plagg som har ett medeltal av mindre än 10 maskor per centimeter i vardera riktningen, räknat på en yta av minst 10x10 cm. Nr 61.05 omfattar inte ärmlösa plagg. . För tillämpning av nr 61.11 gäller: a. med babykläder och tillbehör till sådana kläder avses artiklar för små barn med en kroppslängd av högst 86 cm samt blöjor för spädbarn; b. artiklar som skulle kunna klassificeras både enligt nr 61.11 och enligt andra nummer i detta kapitel skall klassificeras enligt nr 61.11. - Med skiddräkter i nr 61.12 förstås sådana kläder eller omgångar av kläder av vilkas allmänna utseende och struktur det framgår att de är avsedda att användas huvudsakligen vid skidåkning (längd- eller utförsåkning). De består antingen av: a. en skidoverall, dvs. ett plagg i ett stycke avsett att omsluta både över- och underdelen av kroppen; förutom ärmar och krage kan ett sådant plagg ha fickor eller hällor; eller av b. en skidensemble, dvs. en omgång kläder som består av två eller tre plagg som föreligger i det skick i vilket de skall försäljas i detaljhandeln, nämligen — ett plagg, såsom en anorak, en vindjacka e.d., försett med blixtlås som

tillslutningsanordning, eventuellt i kombination med en väst; och — ett par långa byxor, som kan vara försedda med bröstlapp och hängslen

eller på annat sätt sträcka sig högre upp än till midjan, eller ett par

knäbyxor. En skidensemble kan också bestå av en skidoverall som liknar den som är omnämnd i a ovan och en ärmlös jacka som är försedd med stoppning och som bärs utanpå overallen. Samtliga plagg i en skidensemble måste bestå av tyg av samma textur, typ och sammansättning, men färgen behöver inte vara densamma; plaggen måste i storlekshänseende överensstämma med varandra. . Kläder som skulle kunna klassificeras både enligt nr 61.13 och enligt andra nummer i detta kapitel, med undantag av nr 61.11, skall klassificeras enligt nr 61.13. . Piagp enligt detta kapitel, som är avsedda att framtill tilislutas från vänster till höger skall anses utgöra kläder för män eller pojkar, medan plagg som är avsedda att framtill tillslutas från höger till vänster skall anses utgöra kläder för kvinnor

skärning klart utvisar att det är avsett för det ena eller andra könet.

Plagg som inte är igenkännliga vare sig som kläder för män eller pojkar eller som

kläder för kvinnor eller flickor skall. klassificeras enligt numren som omfattar

kläder för kvinnor eller flickor. 9. Artiklar enligt detta kapitel kan vara tillverkade av metalltråd,

61.01 Överrockar, bilrockar, slängkappor, anoraker, skidjac-

kor, vindjackor och liknande ytterkläder, av trikå, för

män eller pojkar:

koftor, västar och liknande artiklar, av trikå:

b. ortopediska artiklar, medicinsk-kirurgiska gördlar, brockband o.d. (nr 90.21). 3. Förtillämpning av nr 62.03 och 62.04 gäller: a. Med kostymer och med dräkter förstås omgångar av kläder som består av två eller tre plagg som är tillverkade av ett och samma tyg, närmare bestämt: — ett plagg för nederdelen av kroppen, vilket kan utgöras av långa byxor,

knäbyxor, korta byxor (andra än badbyxor), kjol eller byxkjol; plaggen får

inte ha vare sig hängslen eller bröstlapp: — ett plagg för överdelen av kroppen, nämligen en kavaj eller en jacka vars

utsida, bortsett från ärmarna, består av minst fyra större tygstycken;

dessutom får en väst ingå. Samtliga plagg som ingår i en kostym eller en dräkt måste ha samma struktur, stil, färg och tygsammansättning; plaggen måste i storlekshänseende överensstämma med varandra. Om flera separata plagg avsedda för nederdelen av kroppen föreligger tillsammans (t. ex. långa byxor och korta byxor eller kjol eller byxkjol och långa byxor), skal! endast de långa byxorna anses utgöra del till kostymen och endast kjolen eller byxkjolen till dräkten; övriga plagg skall klassificeras för sig. Som kostymer anses också följande typer av kläder, även om de inte uppfyller alla ovannämnda villkor: — jacketter, som består av en omönstrad rock med långa, rundade skört

samt randiga långa byxor; — frackar, som i allmänhet är tillverkade av svart tyg och har en rock som är

öppen och relativt kort fraratill och har smala skört som börjar vid höften

och hänger ned baktill; — smokingar, hos vilka kavejen är av liknande typ som en vanlig kavaj

(även om den ibland lämnar en större del av skjortbröstet bart), men som

har blanka slag av natursilke eller imitationer av natursilke. b. Med ensembler förstås omgångar av kläder (andra än kostymer och dräkter samt artiklar enligt nr 62.07 och 62.08), vilka består av flera plagg som är tillverkade av ett och samma tyg och vilka föreligger i det skick i vilket de skall försäljas i detaljhandeln, rämligen: — ett plagg för överdelen av kroppen eller två plagg när det andra plagget i är

en väst; och — ett eller två olika plagg för nederdelen av kroppen, vilka kan utgöras av

långa byxor, knäbyxor, korta byxor (andra än badbyxor), kjol eller byx-

kjol; plaggen får ha hängslen och bröstlapp. Samtliga plagg som ingår i en ensemble måste ha samma struktur, stil, färg och tygsammansättning; plaggen måste i storlekshänseende överensstämma med varandra. Som ensembler anses inte träningsoveraller och skiddräkter enligt nr 62.11. 4. För tillämpning av nr 62.09 gäller: a. med babykläder och tillbehör iill sådana kläder avses artiklar för små barn med en kroppslängd av högst 86 cm samt blöjor för spädbarn; b. artiklar som skulle kunna klassificeras både enligt nr 62.09 och enligt andra nummer i detta kapitel skall klassificeras enligt nr 62.09. 5. Kläder som skulle kunna klassificeras både enligt nr 62.10 och enligt andra nummer i detta kapitel, med undantag av nr 62.09, skall klassificeras enligt nr 62.10. 6. Med skiddräkter i nr 62.11 förstås sådana kläder eller omgångar av kläder av vilkas allmänna utseende och struktur det framgår att de är avsedda att användas huvudsakligen vid skidåkning (länzd- eller utförsåkning). De består antingen av: a. en skidoverall, dvs. ett plagg i ett stycke avsett att omsluta både över- och underdelen av kroppen; förutom ärmar och krage kan ett sådant plagg också ha fickor eller hällor; eller av b. en skidensemble, dvs. en omgång kläder som består av två eller tre plagg som föreligger i det skick i vilket de skall försäljas i detaljhandeln, nämligen — ett plagg, såsom en anorak, en vindjacka e.d., försett med blixtlås som

tillslutningsanordning, eventuellt i kombination med en väst; och — ett par långa byxor, som kan vara försedda med bröstlapp och hängslen

eller på annat sätt sträcka sig högre upp än till midjan, eller ett par

knäbyxor. En skidensemble kan också bestå av en skidoverall som liknar den som är omnämnd i a ovan och en ärmlös jacka som är försedd med stoppning och som bärs utanpå overallen. Samtliga plagg i en skidensemble måste bestå av tyg av samma textur, typ och sammansättning, men färgen tehöver inte vara densamma; plaggen måste i storlekshänseende överensstämma med varandra.

Scarfar och liknande artiklar, som är kvadratiska eller nästan kvadratiska och inte har någon sida som är större än 60 cm, skall klassificeras som näsdukar (nr 62.13). Näsdukar som har någon sida som är större än 60 cm skall klassificeras enligt nr 62.14. Plagg enligt detta kapitel, som är avsedda att framtill tillstutas från vänster till höger skall anses utgöra kläder för män eller pojkar, medan plagg som är avsedda att framtill tillslutas från höger till vänster skall anses utgöra kläder för kvinnor eller flickor. Dessa bestämmelser är inte tillämpliga i sådana fall då plaggets skärning klart utvisar att det är avsett för det ena eller andra könet. Plagg som inte är igenkännliga vare sig som kläder för män eller pojkar eller som kläder för kvinnor eller flickor skall klassificeras enligt numren som omfattar kläder för kvinnor eller flickor. 9. Artiklar enligt detta kapitel kan vara tillverkade av' metalltråd.

62.01 Överrockar, bilrockar, slängkappor, anoraker, skidjac-

kor, vindjackor och liknande ytterkläder, för män eller pojkar:

badrockar, morgonrockar och liknande artiklar, för kvinnor eller flickor:

Anmärkningar 1. Detta kapitel omfattar inte: skodon utan påsatt sula, av textilmaterial (61 eller 62 kap.); begagnade skodon enligt nr 63.09; varor av asbest (nr 68.12); | ange ortopediska skodon och andra ortopediska artiklar samt delar till sådana artiklar (nr 90.21); e. leksaksskor samt skor med fastsatta skridskor eller rullskridskor; benskydd och liknande skyddsartiklar för användning vid sportutövning (95 kap.). 2. Med delar i nr 64.06 avses inte pligg, skoskyddare, snörhålsringar, hakar, spännen och prydnader samt snören, tofsar och andra snörmakeriarbeten och besättningsartiklar (vilka skall klassificeras enligt de nummer som de i och för sig omfattas av) och inte helier knappar och andra varor enligt nr 96.06. 3. Med gummi eller plast avses i detta kapitel också textilvara som utvändigt har ett synligt överdrag eller en synlig beläggning av gummi eller plast eller av båda dessa material. 4, Om inte annat följer av anm. 3 skall följande regler gälla vid tillämpning av detta kapitel: . a. överdelen skall anses bestå av det material som utvändigt har den största ytan; vid bedömningen skall inget avseende fästas vid tillbehör eller förstärkningar, såsom ankelskydd, kantning, prydnader, spännen, stroppar, snörhålsringar eller liknande detaljer; b. yttersulan skall anses bestå av det material som har den största ytan av den . del som har kontakt med marken; vid bedömningen skall inget avseende fästas vid tillbehör eller förstärkningar, såsom broddar, dubbar, spikar, skoskyddare eller liknande detaljer.

64.01 Vattentäta skodon med yttersulor och överdelar av gummi eller plast och hos vilka överdelarna varken är fästade vid sulan eller hopfogade genom sömnad, nitning, spikning, skruvning, pluggning eller liknande förfarande .ossosssssesereseteserr rss ere r rss ess 1490

64.02¶Andra skodon med yttersulor och överdelar av gummi

eller plast: |

71 kap. Naturpärlor och odlade pärlor, ädelstenar och

halvädelstenar, ädla metaller och metaller med plätering av ädel metall samt varor av sådana produkter; bijouterivaror; mynt!!

Anmärkningar

1. Om inte annat följer av anm. 1 a till sjätte avd. eller av nedanstående bestämmelser skall alla varor som helt eller delvis består: a. av naturpärlor eller odlade pärtor, ädelstenar eller halvädelstenar (naturliga, syntetiska eller rekonstruerade) eller b. av ädel metall eller av metall med plätering av ädel metall, klassificeras enligt detta kapitel. 2. a. Nr 71.13, 71.14 och 71.15 omfettar inte varor i vilka ädel metall eller metall med plätering av ädel metall ingår endast som mindre väsentliga beståndsdelar (t. ex. monogram, skoningar och kantbeslag). b. Nr 71.16 omfattar inte varor i vilka ädel metall eller metall med plätering av ädel metall ingår (på annat sätt än som mindre väsentliga beståndsdelar). 3. Detta kapitel omfattar inte: amalgamer av ädla metaller samt ädla metaller i kolloidal form (nr 28.43); sterila suturmaterial för kirurgiskt bruk, tandfyllningsmedel och andra varor ' enligt 30 kap.; varor enligt 32 kap. (t. ex. lysterfärger); handväskor och andra artiklar enligt nr 42.02 samt artiklar enligt nr 42.03; varor enligt nr 43.03 och 43.04; varor enligt elfte avd. (textilvaror); skodon, huvudbonader och andra artiklar enligt 64 och 65 kap.; paraplyer, promenadkäppar och andra artiklar enligt 66 kap.; slipskivor och liknande artiklar enligt nr 68.04, 68.05 och 82 kap., som innehåller stoft eller pulver av ädelstenar eller halvädelstenar (naturliga eller syntetiska); artiklar enligt 82 kap. med verksam del av ädelstenar eller halvädelstenar (naturliga, syntetiska eller rekonstruerade), maskiner, apparater och elektrisk matcriel samt delar till sådana produkter, enligt sextonde avd. Artiklar och delar till artiklar som helt består av ädelstenar eller halvädelstenar (naturliga, syntetiska eller rekonstruerade) skall dock klassificeras enligt 71 kap. med undantag av omonterade bearbetade safirer och diamantér för stift till grammofoner eller för gravernålar till apparater för ljudinspelning (nr 85.22); artiklar enligt 90, 91 och 92 kap. (vetenskapliga instrument, ur och musikinstrument); vapen och delar till vapen (93 kap.); . artiklar enligt anm. 2 till 95 kap.: nöt artiklar som klassificeras enligt 96 kap. med tillämpning av anm. 4 till detta kapitel; originalskulpturer (nr 97.03), föremål för samlingar (nr 97.05) samt antikviteter med en ålder av över 100 år (nr 97.06), andra än naturpärlor och odlade pärlor samt ädelstenar och halvädelstenar. 4, a. Med ädla metaller förstås silver, guld och platina. b. Med platina förstås platina, iridium, osmium, palladium, rodium och ruteni- > um. C. Med ädelstenar och halvädelstenar avses inte något av de ämnen som är omnämnda i anm. 2 b till 96 kap. 5. För tillämpning av detta kapitel gäller att en legering (inbegripet en | sintrad blandning eller en intermetallisk förening) som. innehåller en eller flera ädla metaller skall klassificeras som en legering av ädel metall om någon ädel metall ingår i legeringen med minst 2 viktprocent. Legeringar av ädla metaller skall klassificeras enligt följande regler: a. en legering som innehåller minst 2 viktprocent platina skall klassificeras som platinalegering;

!t Senaste lydelse 1989: 507. 38

b. en legering som innehåller minst 2 viktprocent guld men ingen eller mindre

än 2 viktprocent platina skall klassificeras som guldlegering; c. andra legeringar som innehåller minst 2 viktprocent silver skall klassificeras

som silverlegeringar. . Om inte annat är föreskrivet skall omnämnanden 1 tulltaxan av ädla metaller eller av någon viss ädel metall också avse legeringar som enligt anm. 5 ovan skall klassificeras som legeringar av ädla metaller eller av någon viss ädel metall, men skall inte avse metall med plätering av ädel metall och inte heller oädla metaller eller icke-metaller som är förgyllda, försilvrade eller platinerade. Med metall med plätering av ädel metall förstås i hela tulltaxan metall som på en eller flera ytor belagts med ädel metall genom lödning, svetsning, varmvalsning eller liknande mekaniskt förfarande. Om inte annat är föreskrivet avses med detta uttryck också oädel metall med inläggningar av ädel metall. Med bijouterivaror i nr 71.13 förstås: a. smärre artiklar till personlig prydnad, även med infattade stenar (t. ex. ringar,

armband, halsband, broscher, örhängen, urkedjor, berlocker och andra

hängsmycken, kravattnålar, manschettknappar och bröstknappar samt me-

daljer och märken, även av religiös karaktär); b. artiklar för personligt bruk av sådana slag som normalt bärs exempelvis i

fickan eller handväskan (såsom cigarettetuier, puderdosor, börsar av metall-

flätning samt tablettdosor). Med guldsmedsvaror i nr 71.14 avses bl.a. prydnadsföremål, bords-, toalett- och rökbordsartiklar samt andra artiklar för hushålls- eller kontorsbruk eller för religiöst bruk. . Med bijouterivaror som inte omfattas av nr 71.13 eller 71.16 i nt 71.17 förstås artiklar av de slag som sägs i anm. 8 a ovan (dock med undantag av artiklar enligt nr 96.06 samt kammar, hårspännen o. d. enligt nr 96.15) men i vilka inte ingår naturpärlor eller odlade pärlor, ädelstenar eller halvädelstenar (naturliga, syntetiska eller rekonstruerade) eller (bortsett från mindre väsentliga beståndsdelar) ädel metall eller metall med plätering av ädel metall.

I. Naturpärlor och odlade pärlor samt ädelstenar och halvädelstenar

71.01¶Naturpärlor och odlade pärlor, även bearbetade eller sorterade men inte uppträdda,. monterade eller infatta- '

de; osorterade naturpärlor och odlade pärlor, tempo- na

71.02¶Diamanter, även bearbetade men inte monterade eller

71.03 Ädelstenar (andra än diamanter) och halvädelstenar,

även bearbetade eller sorterade men inte uppträdda, monterade eller infattade; osorterade ädelstenar (andra än diamanter) och halvädelstenar, temporärt uppträd-

71.04 Syntetiska eller rekonstruerade ädelstenar och halv-

ädelstenar, även bearbetade eller sorterade men inte uppträdda, monterade eller infattade; osorterade syntetiska eller rekonstruerade ädelstenar och halvädelstenar, temporärt uppträdda för att underlätta transpor-

10: & fri

71.05¶Stoft och pulver av naturliga eller syntetiska ädelstenar

71.06 Silver (inbegripet förgyllt eller platinerat silver), obear-

betat eller i form av halvfa>rikat eller pulver:

A. obearbetat ...sssssssessersess rs rr rs ser rr ss fri

13355 6) fri

eller flera av följande ämnen inom nedan angivna gränser (efter vikten räknat): — högst 1096 krom — högst 6 90 mangan — högst 390 fosfor — högst 8 90 kisel — sammanlagt högst 1096 andra ämnen. Spegeljärn: legeringar av järn och kol, som efter vikten räknat innehåller mer än 6 96 men högst 30 90 mangan och som i övrigt motsvarar definitionen i a ovan. Ferrolegeringar: legeringar som (1) föreligger i form av tackor, oregelbundna stycken eller liknande obearbetade former, i former erhållna genom stränggjutning eller i form av granulat eller pulver, även agglomererade, som (2) vanligen används som tillsats vid framställning av andra legeringar eller som desoxidationsmedel eller desulfureringsmedel eller för liknande ändamål vid järn- och stålframställning, som (3) i allmänhet inte är lämpliga för valsning eller smidning och som (4) efter vikten räknat innehåller minst 496 av grundämnet järn och dessutom ett eller flera av följande ämnen inom nedan angivna gränser (efter vikten räknat): — mer än 1090 krom — mer än 30946 mangan — mer än 360 fosfor — mer än 84 kisel — sammanlagt mer än 1096 andra ämnen, med undantag av kol, i fråga om

koppar dock högst 1090. . Stål: järnbaserade material, andra än sådana enligt nr 72.03, som (med undantag av vissa gjutna produkter) är lämpliga för valsning eller smidning och som efter vikten räknat innehåller högst 296 kol. Kromstål kan dock innehålla större mängd kol. Rostfritt stål: legerat stål som efter vikten räknat innehåller högst 1,290 kol och minst 10,5 906 krom men som också kan innehålla andra ämnen. Annat legerat stål: stål som inte motsvarar definitionen på rostfritt stål och som efter vikten räknat innehåller ett eller flera av nedanstående ämnen i följande mängder: — minst 0,3 96 aluminium — minst 0,0008 246 bor — minst 0,3 906 krom — minst 0,3 86 kobolt — minst 0,4 94 koppar — minst 0,496 bly — minst 1,65 4 mangan — minst 0,08 26 molybden — minst 0,3 26 nickel — minst 0,06 2460 niob — minst 0,6 960 kisel — minst 0,05 90 titan — minst 0,3 946 volfram — minst 0,1 96 vanadin — minst 0,05 96 zirkonium — minst 0,1 90 av något annat ämne (med undantag av svavel, fosfor, kol och

nitrogen). Omsmältningsgöt av järn eller stål: produkter i form av grova göt (utan sjunkhuvud) eller tackor, som har tydliga fel på ytan och som inte motsvarar definitionerna på tackjärn, spegeljärn eller ferrolegeringar. : Granulat: produkter av vilka mindre än 90 viktprocent passerar genom en sikt med en maskvidd av I mm och av vilka minst 90 viktprocent passerar genom en sikt med en maskvidd av 5 mm. ij. Halvfärdiga produkter: stränggjutna produkter med massivt tvärsnitt, även underkastade en förberedande varmvalsning; samt andra produkter med massivt tvärsnitt som endast underkastats en förberedande varmvalsning eller som grovt tillformats genom smidning, inbegripet ämnen till profiler. Dessa produkter förekommer inte i ringar eller rullar. 41

valsade produkter som dels har massivt rektangulärt tvärsnitt, dels inte motsvarar definitionen i ij ovan, dels föreligger: — i regelbundet upprullade ringar eller rullar eller — i raka längder som, om de har en tjocklek av mindre än 4,75 mm, har en

bredd av minst tio gånger tjockleken, eller, om de har en tjocklek av minst

4,75 mm, har en bredd sorna överstiger 150 mm och uppgår till minst två

gånger tjockleken. Valsade platta produkter kan ha mönster i relief, erhållna direkt vid valsningen (t.ex. skåror, räfflor eller våffelmönstrade, droppformiga, knappformiga eller rombiska upphöjningar) eller vara perforerade, korrugerade eller polerade, under förutsättning att de inte härigenom fått karaktär av varor som omfattas av andra nummer. Valsade platta produkter med annan form än kvadratisk eller rektangulär skall oavsett storleken klassificeras som produkter med en bredd av minst 600 mm, under förutsättning att de inte har karaktär av varor som omfattas av andra nummer. I. Stång, varmvalsad, i oregelbundet upprullade ringar: varmvalsade produkter som föreligger i oregelbundet upprullade ringar och som har ett massivt tvärsnitt i form av cirkel, cirkelsegment, oval, kvadrat, rektangel, triangel eller annan konvex månghörning. Sådan stång kan ha mindre försänkningar, kammar eller andra mindre deformationer åstadkomna under velsningsprocessen (armeringsjärn). m. Annan stång: | produkter som inte motsvarar någon av definitionerna i ij, k eller I ovan eller definitionen på tråd och som har ett likformigt och lika stort, massivt tvärsnitt utefter hela sin längd i form av cirkel, cirkelsegment, oval, kvadrat, rektangel, triangel eller annan konvex månghörning. Dessa produkter kan också: — ha mindre försänkningar, kammar eller andra mindre deformationer

åstadkomna under valsningsprocessen (armeringsjärn); — vara vridna efter valsninger. n. Profiler: produkter som har ett likformigt, massivt tvärsnitt utefter hela sin längd och som inte motsvarar någon av definitionerna i ij, k, I eller m ovan eller definitionen på tråd. 72 kap. omfattar inte produkter enligt nr 73.01 och 73.02. o. Tråd: kallformade produkter som föreligger i ringar eller på spolar, som har ett likformigt, massivt tvärsnitt utefter hela sin längd och som inte motsvarar definitionen på valsade platta produkter. p. Ihåligt borrstål: ihålig stång, oavsett tvärsnittets form, som är lämplig för borrar, som har ett största yttermått av mer än 15 mm men högst 52 mm och vars största innermått uppgår till högst hälften av det största yttermåttet. Annan ihålig stång av järn eller stål skall klassificeras enligt nr 73.04. 2. Produkter av järn eller stål med plärering av järn eller stål av annan beskaffenhet . | skall klassificeras som produkter av det slags järn eller stål som dominerar viktmässigt. 3. Järn- och stålprodukter som framställts genom elektrolys, pressgjutning eller sintring skall klassificeras, alltefter formen, sammansättningen och utseendet, enligt de tulltaxenummer i detta kapitel som är tillämpliga för liknande produk- ” ter framställda genom varmvalsning.

L Obearbetade material; produkter i form av granulat eller pulver

72.01¶Tackjärn och spegeljärn i form av tackor eller i andra |

72.02¶Ferrolegeringar: A. ferrokisel och ferrokiselmangan, innehållande mer

72.03 Produkter erhållna genom direkt reduktion av järn-

malm (järnsvamp) samt andra porösa, järnbaserade 42

produkter i form av oregelbundna stycken eller pelletar eller i liknande former; järn med en renhetsgrad av minst 99,94 viktprocent i form av oregelbundna stycken eller pelletar eller i liknande former: Å. jälMSValMPp ...osssoseossesererr rer rr rr rr ra fri

A. pläterade eller på annat sätt överdragna med alumi-

I. pläterade eller på annat sätt överdragna med .

d. maskiner och apparater för värmebehandling av textilgarn, textilvävnader

eller andra textilvaror (nr 84.51); e. maskiner och apparater för mekanisk bearbetning i vilka en temperaturänd-

ring, även om den är nödvändig, är av underordnad betydelse. Nr 84.22 skall inte tillämpas för: a. symaskiner för tillslutning av säckar eller liknande förpackningar (nr 84.52), b. kontorsmaskiner enligt nr 84.72. En verktygsmaskin för bearbetninz av vilket material som helst, som motsvarar en varubeskrivning i nr 84.56 och samtidigt motsvarar en varubeskrivning i nr 84.57, 84.58, 84.59, 84.60, 84.61, 84.64 eller 84.65 skall klassificeras enligt nr 84.56. Nr 84.57 skall tillämpas endast för verktygsmaskiner för metallbearbetning (andra än svarvar) som kan utföra olika slags bearbetningar antingen: a. genom automatisk växling mellan olika verktyg som är placerade i ett maga-

sin e.d. (fleroperationsmaskiner); eller b. genom att olika bearbetningsenheter samtidigt eller efter varandra automa-

tiskt bearbetar ett fast uppspänt arbetsstycke (enstationsmaskiner med mer

än en bearbetningsenhet); eller c. genom automatisk förflyttning av arbetsstycket mellan olika bearbetningsen-

heter (transfermaskincer). tin A. Med datorer i nr 84.71 förstås:

a. digitalmaskiner som (1) kan lagra ett eller flera bearbetningsprogram samt

åtminstone de data som är omedelbart nödvändiga för att utföra pro-

grammet, (2) kan fritt programmeras efter användarens behov, (3) kan

utföra de aritmetiska beräkningar som användaren begär samt (4) kan

utan mänskligt ingripande utföra ett bearbetningsprogram som de om så

behövs kan modifiera genom logiskt beslut under pågående körning;

b. analogimaskiner som kan simulera matematiska modeller och som består

av minst analogielement, styrelement och programelement:

c. hybridmaskiner som består antingen av en digitalmaskin med analogiele- |

ment eller av en analogimaskin med digitalelement. B. Datorer kan förekomma i form av system som består av ett variabeit antal

enheter i separata höljen. En enhet anses utgöra en del av det kompletta

systemet om den uppfyller följande villkor:

a. den kan anslutas till central2nheten antingen direkt eller via en eller flera

andra enheter;

b. den är speciellt konstruerad som del till ett sådant system och måste i

synnerhet, om den inte utgör en strömförsörjningsenhet, kunna ta emot

eller leverera data i sådan form (kod eller signaler) som kan användas av

systemet.

Aven sådana enheter av detta slag som föreligger särskilt skall klassifice-

ras enligt nr 84.71. Nr 84.71 omfattar inte maskiner i vilka ingår ciler som arbetar i anslutning till en dator och som utför en specifik arbetsuppgift. Sådana maskiner klassificeras enligt de nummer som motsvarar deras respektive arbetsuppgifter eller, om detta inte är möjligt, enligt något slumpnummer. Nr 84.82 skall tillämpas för bl.a. polerade stålkulor, vilkas största och minsta diameter inte avviker från den nominella diametern med mer än 1 96, dock högst med 0,05 mm. Andra stålkulor skall klassificeras enligt nr 73.26. En maskin som används för mer än en uppgift skall i klassificeringshänseende behandlas som om dess huvudsakliga uppgift vore dess enda uppgift. Om inte annat följer av anm. 2 till detta kapitel, anm. 3 till sextonde avd. eller andra föreskrifter skall en maskin, vars huvuduppgift inte är beskriven i något tulltaxenummer eller för vilken huvuduppgiften inte kan fastställas, klassificeras enligt nr 84.79. Nr 84.79 omfattar också maskiner för tillverkning av tågvirke och linor av metalltråd, textilgarn eller något annat material eller av en kombination av flera material (t. ex. dukt-, tvinn- och kablingsmaskiner).

84.01 Kärnreaktorer; obestrålade bränsleelement för kärn-

reaktorer; maskiner och apparater för isotopseparation 3,80

84.02¶Ångpannor och andra ånggeneratorer (andra än sådana varmvattenpannor för centraluppvärmning som också .

84.03¶Värmepannor för centraluppvärmning, andra än sådana enligt nr 84.02 s..sossososeeseer reser reses 4,4 940

84.04 Hjälpapparater för användning tillsammans med ång-

generatorer eller värmepannor enligt nr 84.02 eller

84.03 (t. ex. economisers, överhettare, sotningsappara-

ter och anordningar för stoftåterföring); kondensorer

för ångmaskiner ...ssossssssrersres errors osa 3,80 84.05 Generatorer för gengas eller vattengas, även med gasre-

nare; generatorer för acetylengas samt liknande gasge-

neratorer som arbetar med vatten, även med gasrenare 3,84

84.17 Industri- och laboratorieugnar, inbegripet förbrän-

pålningsmaskiner och = påluppdragningsmaskiner;

84.43 Tryckpressar; hjälpapparater för användning vid tryck-

NIiNg .oosocsesor torr ess sr rr RAR rs RKA fri

84.44 Maskiner för sprutning, sträckning, texturering eller

84.54 Konvertrar, gjutskänkar, götkokiller och gjutmaskiner

av sådana slag som används inom metallurgin eller i

metallgjuterier:

A. kontinuerliga, roterande gjutmaskiner samt delar

84.64 Verktygsmaskiner för bearbetning av sten, keramiska

produkter, betong, asbestcement eller liknande mine-

raliska material eller för bearbetning av glas i kallt

84.75 Maskiner för sammansättning av elektriska eller elek-

troniska lampor, rör eller blixtlampor i glashöljen; ma-

skiner för tillverkning av glas eller bearbetning av glas i

varmt tillstånd:

ÅA. maskiner ...s..ssceosseeresssooes sover s ora 3,80

delar till sådana varor; apparater för inspelning eller återgivning av

ljud, apparater för inspelning eller återgivning av bilder och ljud för

television samt delar och tillbehör till sådana apparater

Anmärkningar 1. Detta kapitel omfattar inte: a. filtar, dynor, fotpåsar o. d. med elektrisk uppvärmning; kläder, skodon, öron-

skydd och andra artiklar avsedda att bäras av användaren, med elektrisk

uppvärmning; b. artiklar av glas enligt nr 70.11; c. möbler med elektrisk uppvärmning, enligt 94 kap. 2. Nr 85.01 —85.04 skall inte tillämpas för varor som är nämnda i nr 85.11, 85.12, 85.40, 85.41 och 85.42. Kvicksilverströmriktare med metallbehållare klassificeras dock enligt nr 85.04. 3. Nr 85.09 omfattar endast följande: elektromekaniska maskiner och apparater av sådana slag som vanligen används för hushållsbruk: a. dammsugare, golvbonare, maskiner för malning eller blandning av livsmedel

samt frukt- eller köksväxtsaftpressar, oavsett vikten; b. andra maskiner och apparater, under förutsättning att vikten inte överstiger

20 kg per styck. Numret tillämpas dock inte för fläktar eller för ventilations-

eller cirkulationskåpor med inbyggd fläkt, med eller utan filter (nr 84.14),

torkcentrifuger (nr 84.21), diskmaskiner (nr 84.22), hushållstvättmaskiner

(nr 84.50), manglar och strykmaskiner (nr 84.20 och 84.51), symaskiner (nr

84.52), elektriska saxar (nr 85.08) samt elektriska värmeapparater (nr 85. 16). 4. Med tryckta kretsar i nr 85.34 förstås kretsar, som med något tryckningsförfarande (t.ex. prägling, plätering eller etsning) eller med filmkretsteknik erhållits genom att man på ett isolerande underlag utformat ledande element, kontakter eller andra tryckta komponenter (t.ex. induktansspolar, motstånd och kondensatorer), ensamma eller sammanbundna enligt ett förutbestämt mönster, andra än element som kan alstra, likrikta, modulera eller förstärka en elektrisk signal (t. ex. halvledarelement). Med tryckta kretsar avses inte kretsar i förening med andra element än sådana som erhållits under tryckningsprocessen. Tryckta kretsar kan dock vara försedda med icke tryckta förbindningselernent. Tunn- eller tjockfilmskretsar som innehåller passiva och aktiva element som erhållits under samma tekniska process skall klassificeras enligt nr 85.42. 5. För tillämpning av nr 85.41 och 85.42 gäller: A. Med dioder, transistorer och liknande halvledarkomponenter eller halvledar-

element förstås sådana komponenter eller element, vilkas funktion är beroen-

de av förändringar i resistiviteten under inverkan av ett elektriskt fält. B. Med elektroniska integrerade kretsar och andra elektroniska mikrokretsar

förstås:

a. integrerade monolitkretsar i vilka kretselementen (dioder, transistorer,

motstånd, kondensatorer, förbindelseledningar etc.) framställts i massan

(huvudsakligen) och på ytan av ett halvledande material (t.ex. dopad

kisel) och är oskiljaktigt förbundna med varandra;

b. integrerade hybridkretsar i vilka passiva element (motstånd, kondensato-

rer, förbindelseledningar etc.), erhållna genom tunn- eller tjockfilmstek-

nik, och aktiva element (dioder, transistorer, integrerade monolitkretsar

etc.), erhållna genom halvledarteknik, kombinerats praktiskt taget odel-

bart på ett enda isolerande underlag (glas, keramik etc.). Dessa kretsar

kan också innehålla diskreta komponenter;

c. mikrokretsar av typen gjutna moduler, mikromoduler och liknande som

består av diskreta, aktiva elter både aktiva och passiva komponenter som

kombinerats och sammankopplats. Vid klassificering av de artiklar som är definierade i denna anmärkning skall nr 85.41 och 85.42 ha företräde fraraför varje annat nummer som skulle kunna komma i fråga, särskilt med hänsyn till artiklarnas funktion. 6. Grammofonskivor, magnetband och andra media enligt nr 85.23 och 85.24 skall klassificeras enligt dessa nummer även om de föreligger tillsammans med de apparater som de är avsedda för.

85.01¶Elektriska motorer och generatorer (med undantag av

85.02¶Elektriska generatoraggregat och roterande omformare 3,80 54

85.03 Delar som är lämpliga att användas uteslutande eller

huvudsakligen till maskiner enligt nr 85.01 eller 85.02 3,80 85.04 Elektriska transformatorer, statiska omformare (t. ex.

slag som används för hushållsbruk; elektriska värme-

motstånd, andra än sådana enligt nr 85.45:

A. elektriska stryk- och pressjärn samt delar till sådana

85.27 Apparater för mottagning av radiotelefoni, radiotele-

grafi eller rundradio, även med inbyggd utrustning för

inspelning eller återgivning av ljud eller med inbyggt ur 6,5 940 85.28 Televisionsmottagare (inbegripet videomonitorer och

videoprojektorer), även med inbyggd rundradiomotta-

gare, inbyggd utrustning för inspelning eller återgiv-

ning av ljud eller inbyggd utrustning för inspelning

eller återgivning av videosignaler:

A. videomonitorer med inbyggd utrustning för inspel-

B. glödlampshållare, vägande per styck:

1. högst 300g ...ssseesseseseseerss reor rss rss 6,2 40

2. mer än 500g .:osssossosressrssssser rst 5,3 90

85.45 Kolelektroder, kolborstar, lampkol, kol för galvaniska element och andra artiklar av grafit eller annat kol, även i förening med metall, av sådana slag som används för elektriskt ändamål: A. vägande minst 3 kg per styck:

1. grafiterade ...s.s.ss.s.osss.osoorr orsa 100 kg 2:—

som är konstruerade huvudsakligen för person- eller godsbefordran (t. ex. bärgningsbilar, kranbilar, brandbilar, bilar med betongblandare, bilar med anordning för sopning eller spolning, verkstadsbilar och röntgenbilar) soossseeeeeeseeseseilser rer rss rss er ss ss 6.590 87.06 Underreden försedda med motor, till motorfordon c enligt nr 87.01 — 87.05:

87.07 Karosserier (inbegripet förarhytter) till motorfordon

enligt nr 87.01 — 87.05:

instrument och apparater för mätning eller kontroll, medicinska och kirurgiska instrument och apparater; delar och tillbehör till sådana '

artiklar!”

Anmärkningar

1. Detta kapitel omfattar inte: a. artiklar av sådana slag som används för tekniskt bruk, av mjukgummi (nr 40.16), av läder eller konstläder (nr 42.04) eller av textilmaterial (nr 59.11); b. gördlar och andra artiklar av textilmaterial, vilkas avsedda stödjande effekt på den kroppsdel som skall påverkas enbart beror på artiklarnas elasticitet (t.ex. grossessgördlar, thoraxbandage, abdominalbandage samt stöd för leder och muskler) (elfte avd.); eldfasta varor enligt nr 69.03; taboratorieartiklar samt artiklar för kemiskt eller annat tekniskt bruk, av keramiskt material, enligt nr 69.09; speglar av glas, inte optiskt bearbetade, enligt nr 70.09, samt speglar av oädel eller ädel metall, inte utgörande optiska element (nr 83.06 eller 71 kap.);. varor enligt nr 70.07, 70.08, 70.11, 70.14, 70.15 eller 70.17; a delar med allmän användning enligt definition i anm. 2 till femtonde avd., av oädel metall (femtonde avd.) samt motsvarande varor av plast (39 kap.); pumpar försedda med mätanordning, enligt nr 84.13; räkne- och kontrollvågar samt särskilt föreliggande vikter för vågar (nr 84.23); maskiner och apparater för lyftning eller annan hantering (nr 84.25 — 84.28); skärmaskiner av alla slag för papper eller papp (nr 84.41); hjälputrustning för inställning av arbetsstycken eller verktyg i verktygsmaskiner, enligt nr 84.66, inbegripet hjälputrustning med optiska skalavläsningsanordningar (t.ex. optiska delningsdockor), dock med undantag av sådana som i sig själva huvudsakligen utgör optiska instrument (t. ex. inställningsmikroskop); räknemaskiner (nr 84.70); ventiler och andra artiklar enligt nr 84.81; . sökarlyktor och strålkastare av sådana slag som används på cyklar eller motorfordon (nr 85.12); bärbara elektriska lampor enligt nr 85.13; kinoapparater för inspelning eller återgivning av ljud samt apparater for kopiering av ljudinspelningar (nr 85.19 eller 85.20); tonhuvuden (nr 85.22); radarapparater, apparater för radionavigering samt apparater för radiomanövrering eller radiostyrning (nr 85.26); s.k. sealed beam lamp units enligt nr 85.39; optiska fiberkablar enligt nr 85.44; . ij. sökarlyktor och strålkastare enligt nr 94.05; k. artiklar enligt 95 kap.; L mätkärl, vilka skall klassificeras efter materialets beskaffenhet: m. spolar, rullar och liknande artiklar (vilka skall klassificeras efter materialets beskaffenhet, t. ex. enligt nr 39.23 eller femtonde avd.). 2. Om inte annat följer av anm. 1 ovan, skall delar och tillbehör till maskiner, apparater, instrument eller andra artiklar enligt detta kapitel klassificeras enligt följande regler: a. delar och tillbehör som utgör varor som är inbegripna i något nummer i detta kapitel ciler i 84, 85 eller 91 kap. (med undantag av nr 84.85, 85.48 och 90.33) skall under alla förhållanden klassificeras enligt sina respektive nummer; . andra delar och tillbehör skall, om de är lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till en maskin eller apparat eller ett instrument av speciellt slag eller till flera maskiner, apparater eller instrument som omfattas av samma nummer (inbegripet maskiner, apparater eller instrument enligt nr 90.10, 90.13 eller 90.31) klassificeras enligt samma nummer som dessa maskiner, apparater eller instrument; c. alla andra delar och tillbehör skall klassificeras enligt nr 90.33. 2:1 Bestämmelsen i 5 § 2 a (se allmänna bestämmelser i början av denna lag) om en | vara som föreligger i delar som är avsedda att sättas ihop skall också tillämpas för en vara enligt 90 kap. vars delar anges till förtullning vid skilda tillfällen, om den tullskyldige yrkar det. 3. Bestämmelserna i anm. 4 till sextonde avdelningen skall även tillämpas i detta kapitel. 4. Nr 90.05 skall inte tillämpas för kikarsikten för montering på vapen, periskop för montering i ubåtar eller stridsvagnar samt kikare för maskiner, apparater eller instrument enligt detta kapitel eller enligt sextonde avd.; sådana kikarsikten, periskop och kikare skall klassificeras enligt nr 90.13.

!4 Senaste lydelse 1989: 507. 61

lydelse skulle kunna klassificeras både enligt nr 90.13 och enligt nr 90.31 skall klassificeras enligt nr 90.31. 6. Nr 90.32 skall tillämpas endast för: a. instrument och apparater för automatisk reglering av gasers eller vätskors strömning, nivå, tryck e.d. eller för automatisk temperaturreglering, oavsett om deras funktion är beroende av ett elektriskt fenomen som varierar med den faktor som skall regleras eller ej; b. instrument och apparater för automatisk reglering av elektriska storheter samt instrument och apparater för automatisk reglering av icke elektriska storheter, vilkas funktion är beroende av ett elektriskt fenomen som varierar med den faktor som skall regleras.

90.01 Optiska fibrer och optiska fiberknippen; optiska fiber-

kablar, andra än sådana enligt nr 85.44; skivor och plattor av polariserande material; linser (inbegripet kontaktlinser), prismor, speglar och andra optiska ele-

ment, oavsett materialet, omonterade, andra än såda-

na element av glas som inte är optiskt bearbetade . fri

90.02 Linser, prismor, speglar och andra optiska element, oavsett materialet, monterade, utgörande delar eller

tillbehör till instrument elle: apparater, andra än sådana element av glas som inte är optiskt bearbetade: A. kameraobjektiv samt delar och tillbehör till sådana

objektiv, vägande mer än 3 kg per styck; optiska

sökare till kameror samt delar och tillbehör till så-

till kinokameror samt delar och tillbehör till sådana 230514 EV 2,2Y0

inte sådana enkla skyddsmasker som varken har meka-

metrar, andra än artiklar enligt nr 90.14 eller 90.15;

90.30 Oscilloskop, spektrumanalysapparater samt andra in-

strument och apparater för mätning eller kontroll av elektriska storheter, med undantag av mätare enligt nr 90.28; instrument och apparater för mätning eller påvisande av alfa-, beta-, gamma- eller röntgenstrålning,

kosmisk strålning eller annan joniserande strålning . . 3,82

90.31 Instrument, apparater och maskiner för mätning eller | kontroll, inte nämnda eller inbegripna någon annan-

90.32¶Instrument och apparater för automatisk reglering .. 3,80

90.33 Delar och tillbehör (inte nämnda eller inbegripna någon annanstans i detta kapitel) till maskiner, instru-

95 kap. Leksaker, spel och sportartiklar; delar till sådana artiklar

Anmärkningar

I. Detta kapitel omfattar inte: a. Julgransljus (nr 34.06): b. fyrverkeripjäser och andra pyrotekniska artiklar enligt nr 36.04; C. garn (inbegripet monofilamentgarn), linor, gut o.d. för fiske, i avpassade längder men inte monterade till fiskrevar, enligt 39 kap., nr 42.06 eller elfte avd.: väskor för sportutrustning samt liknande artiklar enligt nr 42.02, 43.03 eller 43.04; sport- och idrottsdräkter samt maskeraddräkter o.d. av textilvara, enligt 61 eller 62 kap.; flaggor och flaggställ av textilvara samt segel för båtar, segelbrädor eller fordon, enligt 63 kap.; skodon för sport eller idrott (andra än skodon med fastsatta skridskor eller rullskridskor) enligt 64 kap. samt huvudbonader för sport eller idrott, enligt 65 kap.; promenadkäppar, piskor, ridspön o.d. (nr 66.02) samt delar till sådana artiklar (nr 66.03); ij. omontcerade konstgjorda ögon av glas för dockor eller andra leksaker, enligt nr 70.18; delar med allmän användning enligt definition i anm. 2 till femtonde avd., av oädel metall (femtonde avd.) samt motsvarande varor av plast (39 kap.); ringklockor, bjällror, gonggonger o.d. enligt nr 83.06; . elektriska motorer (nr 85.01), elektriska transformatorer (nr 85.04) och apparater för radiostyrning (nr 85.26); sportfordon (andra än bobbar och andra sportkälkar) enligt sjuttonde avd.; tvåhjuliga barncyklar (nr 87.12); 5 sportbåtar, såsom kanoter och kapproddbåtar (89 kap.) samt redskap för framdrivning av dessa (44 kap. för sådana artiklar som är gjorda av trä); skyddsglasögon för sport och utomhusspel (nr 90.04); lockpipor och vissetpipor (nr 92.08); PAA vapen och andra artiklar enligt 93 kap.; elektriska girlander av alla slag (nr 94.05); ER racketsträngar samt tält och andra kampingartiklar, ävensom handskar (klassificeras efter materialets beskaffenhet). Lind Detta kapitel omfattar också artiklar i vilka naturpärlor eller odlade pärlor, ädelstenar eller halvädelstenar (naturliga, syntetiska eller rekonstruerade), ädel metall eller metall med plätering av ädel metall ingår endast som mindre väsentlig beståndsdel. 3. Om inte annat följer av anm. 1 ovan skall delar och tillbehör som är lämpliga att användas uteslutande eller huvudsakligen till artiklar enligt detta kapitel klassificeras enligt samma nummer som dessa artiklar.

hjuliga leksakscyklar, sparkcyklar och trampbilar); dOCkVagnal ..o.sssssssessesessestss ters rr eka 4,490

kring konstgrafiska originalblad skall klassiftceras tillsammans med dessa artiklar, under förutsättning att de är av sådana slag och har ett sådant värde som är normalt i förhållande till artiklarna i fråga. Ramar som inte är av sådana slag eller inte har ett värde som är normalt i förhållande till de artiklar som berörs i denna anmärkning skall klassificeras separat.

97.01 Målningar och teckningar utförda helt för hand, andra än teckningar enligt nr 49.06 och andra än handdekorerade föremål; collage och liknande prydnadstavlor fri

97.04 Frimärken och beläggningsstämplar, frankeringsstämplar, förstadagsbrev samt kuvert, brevkort, kortbrev o.d. försedda med frimärke, makulerade, eller, om de är omakulerade, inte gångbara och inte avsedda som nyutgåva i det land till vilket de är destinerade fri 97.05 Samlingar och föremål för samlingar av zoologiskt, botaniskt, mineralogiskt, anatomiskt, historiskt, arkeologiskt, paleontologiskt, etnografiskt eller numisma-

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1990:615) om avgifter på vissa jordbruksprodukter m. m.

Härigenom föreskrivs att bilagan till lagen (1990: 615) om avgifter på vissa jordbruksprodukter m. m. skall ha följande lydelse.

Bilaga!

Förteckning över varor som avses i I och 3 §§

Nuvarande lydelse

ur 11.04 Spannmål, annan än ris, bovete, kanariefrö och vildris, bearbe-

tad på annat sätt (t. ex. skalad, valsad, bearbetad till flingor eller pärlgryn, klippt eller gröpad); groddar av spannmål, hela, valsade, bearbetade till flingor eller malda 11.05 Mjöl och flingor av potatis

ur 11.06 Mjöl av sago eller av rötter, stam- eller rotknölar enligt nr 07.14

ur 11.04 Spannmål, annan än ris, .. bovete, kanariefrö och vildris, bearbe-

tad på annat sätt (t. ex. skalad, valsad, bearbetad till flingor eller pärlgryn, klippt eller gröpad); groddar av spannmål, hela, valsade, bearbetade till flingor eller malda 11.05 Mjöl, flingor, korn och pelletar av potatis

ur 11.06 Mjöl av sago eller av rötter, stam- eller rotknölar enligt nr 07.14

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.

! Senaste lydelse 1991:912. 68

Utrikesdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 oktober 1991

Närvarande: statsministern Bildt, ordförande och statsråden B. Westerberg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidsson, Könberg, Odell, Lundgren, Unckel, P. Westerberg, Ask

Föredragande: statsrådet Dinkelspiel

Proposition om ändring i tulltaxelagen (1987:1068)

m.m.

I Inledning

Tulltaxelagen (1987:1068, omtryckt 1987:1186 och ändrad senast 1990:146) är utformad i överensstämmelse med en internationell konvention den 14 juni 1983 rörande systemet för harmoniserad varubeskrivning och kodifiering (Harmonized System, HS-konventionen).

Tullsamarbetsrådet i Bryssel (Customs Co-operation Council, CCC) har den 5 juli 1989 antagit en rekommendation om ändringar i HS-konventionen!'. Enligt HS-konventionen gäller att parterna har möjlighet att inom sex månader från den dag rekommendationen delges parterna göra invändningar mot den. De delar av rekommendationen mot vilka inga invändningar har gjorts inom den nämnda tiden skall anses antagna. Den nu aktuella rekommendationen, mot vilken inga invändningar gjorts, innebär i huvudsak redaktionella ändringar och en omklassificering av vissa varuslag. Generaltullstyrelsen har efter remiss redovisat konsekvenserna i tulltaxelagen av rekommendationen. Regeringen beslutade den 21 december 1989 för sin del att godkänna rekommendationen. Ändringarna avses träda i kraft den 1 januari 1992.

2¶Ändringar i HS-konventionen och i tulltaxelagen (1987: 1068) m. m.

Mitt förslag: Riksdagen bör godkänna ändringarna i HS-konventio-

nen. Vissa av dessa ändringar införs i tulltaxelagen. Till följd härav

görs också en konsekvensändring i lagen (1990:615) om avgifter på

vissa jordbruksprodukter m. m.

Skälen för mitt förslag: Generaltullstyrelsen har i skrivelser den 26 oktober 1989 och den 26 april 1991 beskrivit ändringarna i HS-konventionen och föreslagit med anledning härav nödvändiga ändringar i tulltaxe-' lagen. ' Rekommendationen, som här är utesluten, finns tillgänglig i utrikesdepartementets ärende Dnr 758/1989 (handelsavdelningen). 69

Många av ändringarna i konventionen är av rent redaktionell natur och Prop. 1991/92: 28 innebär en bekräftelse av ett av tullsamarbetsrådet i juli 1988 fattat beslut i enlighet med en förenklad procedur. Dessa ändringar har redan införlivats i tulltaxelagen (SFS 1989: 507).

Av övriga ändringar i HS-konventionen innebär vissa endast ett klargörande av klassificeringspraxis, medan andra medför att vissa varuslag omklassificeras till ett annat nummer i HS-nomenklaturen. Till den första kategorin varuslag hör t. ex. modifierad vassle (04.04), fermenterad, omogen ost (04.06) och pyrometrar (90.25). Dessa ändringar i HS-nomenklaturen påverkar inte lydelsen i tulltaxelagen. Den andra kategorin varuslag består av smaksatt te (09.02), vissa koncentrat av vassleproteiner (35.02), vissa högerknäppta kläder (anm. 8 till 61 och 62 kap.), kassakontrollapparater utan inbyggt räkneverk (84.70) samt vissa videobandspelare med videotuners (85.21). Dessa ändringar i HS-nomenklaturen föranleder ändringar i tulltaxelagen såvitt avser klassificeringen. Tullnivån däremot påverkas inte.

Emellertid finns ett antal varuslag som vid omklassificeringen får en ändrad tullsats i tulltaxelagen, såvida inte ytterligare uppdelningar görs inom respektive tulltaxenummer. Detta gäller följande varuslag:

— Mjöl och pelletar av kokta kräftdjur, blötdjur samt andra ryggradslösa djur (från 16.05 A., 16.05 C.1 och 16.05 C.2 till 03.06 och 03.07);

— Korn och pelletar av potatis (från 20.05 A. till 11.05); samt

— Vissa väskor av trä, metall eller plast med överdrag av papper (från 39.23, 39.26 B., 44.20 B. och 73.26 till 42.02).

Generaltullstyrelsens förslag innebär att de tre nyssnämnda varuslagen med något undantag får en ändrad tullsats. De maritima produkterna samt potatisprodukterna blir tullfria. Vissa väskor får en sänkning av tullsatsen från 12960 till 6,2 96 medan vissa andra får en höjning från 3,8 20 respektive 4,40 till 6,20. Detta motiveras av tulltekniska skäl. Därmed avses att en alltför stor uppdelning i tulltaxelagen gör tullklassificeringen onödigt komplicerad och dyrbar, särskilt i fall där det rör varuslag som knappast är. föremål för någon internationell handel.

Ändringen i tulltaxelagen beträffande potatisprodukter (11.05) medför en konsekvensändring i lagen (1990:615) om avgifter på vissa jordbruksprodukter m. m.

Efter samråd med cheferna för jordbruks- och industridepartementen finner jag att de föreslagna ändringarna bör genomföras.

Ändringarna i HS-konventionen medför även korrigeringar i Sveriges bindningslista i Allmänna tull- och handelsavtalet GATT. Anmälan har insänts till GATT-sekretariatet i enlighet med fastställd ändringsprocedur. Samtliga berörda länder bereds tillfälle att inkomma med synpunkter på förslaget om ändrad svensk bindningslista. Svarsfristen löper ut vid årsskiftet 1991/92. Som nämnts ovan avses ändringarna i HS-konventionen träda i kraft den I januari 1992. Således måste de införas i nationell rätt oavsett om GATT-förfarandet avslutats dessförinnan eller ej. Om något eller några länder framför synpunkter som förutsätter ytterligare ändringar i tulltaxelagen, avser jag att återkomma till regeringen med förslag om det.

3¶Upprättade lagförslag

I enlighet med .vad jag anfört har inom utrikesdepartementet upprättats förslag till

1. lag om ändring i tulltaxelagen (1987:1068),

2. lag om ändring i lagen (1990:615) om avgifter på vissa jordbruksprodukter m. m.

Förslaget under 2 har utarbetats efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet.

Lagförslagen är sådana att lagrådets hörande skulle sakna betydelse.

4¶Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

1. att godkänna ändringarna i konventionen rörande systemet för

harmoniserad varubeskrivning och kodifiering (Harmonized Sy-

stem),

. 2. att anta förslaget till lag om ändring i tulltaxelagen

(1987:1068),

3. att anta förslaget till lag om ändring i lagen (1990:615) om

avgifter på vissa jordbruksprodukter m. m.

5¶Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.

Norstedts Tryckeri AB, Stockholm 1991 71