Prop. 1991/92:73

om sekretess inom rättsväsendets informationssystem

Typ: Proposition
Datum: 1992-01-01
Källa: data.riksdagen.se

Regeringens proposition

År

Ey 1991/92:73 [sa]

om sekretess inom rättsväsendets

informationssystem

Regeringen föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 7 november 1991. På regeringens vägnar

Carl Bildt

Reidunn Laurén

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag till en ändring i sekretesslagen (1980:100) rmed anledning av att nya ADB-rutiner skall införas för hanteringen av strafförelägganden och förelägganden av ordningsbot.

Lagändringen avses träda i kraft den 1 april 1992.

I Riksdagen 19911/92. I saml. Nr 73

Propositionens lagförslag

Förslag till

Lag om ändring 1 sekretesslagen (1980:100);

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 18 § sekretesslagen (1980:100)! skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 kap.

18§

I annat fall än som avses i 17 § gäller sekretess i verksamhet som avser förande av eller uttag ur register

1. för uppgift som har tillförts sär-

skilt register, som förs över strafföre-

läggande och föreliggande av ord-

ningsbot, och inte hänför sig till regi-

strering som avses i 15 kap. 1§,

1. för uppgift hos rikspolisstyrel- 2. för annan uppgift hos rikspolissen, som angår brott eller den som styrelsen, som angår brott eller den har misstänkts, åtalats eller dömts som har misstänkts, åtalats eller för brott, om uppgiften har lämnats dömts för brott, om uppgiften har dit för databehandling inom rättsvä- lämnats dit för databehandling inom sendets informationssystem, rättsväsendets informationssystem i

annat register än som avses t I,

2. för belastningsuppgift som har 3. för belastningsuppgift som har tillförts körkortsregistret, tillförts körkortsregistret, =

3. för uppgift som har tillförts sär- 4. för uppgift som har tillförts särskilt register som författningsenligt skilt register som författningsenligt förs hos myndighet angående brott förs hos myndighet angående brott eller tjänsteförseelser begångna av eller tjänsteförseelser begångna av personer som är eller har varit verk- personer som är eller har varit verksamma hos myndigheten. samma hos myndigheten.

Sckretessen enligt första stycket 1 gäller inte i ärende om strafföreliäggande eller föreläggande av ordningsbot.

Sekretess gäller hos luftfartsverket i verksamhet, som avser förande av eller uttag ur certifikatregistret, för uppgift som angår brott eller enskilds hälsotillstånd, om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men om uppgiften röjs.

Denna Jag träder i kraft den 1 april 1992.

Hagen omtryckt 1989:713

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 november 1991

Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Westerberg, Friggebo, Johansson, Laurén, Hörnlund, Olsson, Svensson, af Ugglas, Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Lundgren, Unckel, P. Westerberg, Ask

Föredragande: statsrådet Laurén

Proposition om sekretess inom rättsväsendets informationssystem

I Inledning

F propositionen 1987/88:86 om särskilda regionalpolitiska åtgärder i Norrbottens län m.m. föreslogs att vissa delar av rikspolisstyrelsens (RPS) databehandling skulle utlokaliseras till Kiruna. Enligt propositionen skall nya rutiner för ordningsbot och strafföreläggande, vilka RPS och riksåklagaren (RÅ) planerat och förberett, utformas med sikte på att databehandlingen och de uppgifter som hänger samman med den —- inbegripet uppbörd och maskinell framställning av meddelanden till olika slag av register — förläggas till en ny enhet vid RPS, lokaliserad till Kiruna. Riksdagen godtog förslagen i propositionen (1987/88S:JuU46, rskr. 351).

I beslut den 30 juni 19858 uppdrog regeringen åt samarbetsorganet för rättsväsendets informationssystem (SARI) att i samarbete med RPS och RÅ lägga fram förslag till nva ADB-rutiner för ordningsföreläggande och straffföreläggande.

Vidare gav regeringen i beslut den 27 april 1989 SARI vissa uppdrag avseende datordrift vid den enhet vid RPS som skall lokaliseras till Kiruna.

SARI överlämnade den 6 april 1990 till regeringen en delredovisning av uppdraget att utveckla nya ADB-rutiner för ordningsföreläggande och strafföreläggande. I SARIs delredovisning gavs i förhållande till RPS och RÅs förslag vissa nya förutsättningar för hur ADB-rutinerna skulle utformas.

En informell arbetsgrupp bestående av representanter för RPS, RÅ och statskontoret tillsattes den 17 april 1990 för att studera de ändringar som krävdes med anledning av SARIs ställningstaganden i delredovisningen till regeringen. Gruppen kompletterades sedermera med representanter för Justitiedepartementet och domstolsverket. Gruppen överlämnade den 31 maj 1991 till SARI en kompletterande utredning till huvudstudier i ordningsbot och strafföreläggande. Den närmare utformningen av de nya ADB-rutinerna har därefter fortlöpande diskuterats inom SARI.

Förslaget, som för närvarande bereds inom justitiedepartementet, innebär bl.a. att bestämmelserna om sekretess för uppgifter inom rättsväsendets 3

I" Riksdagen 1991192. 1 saml. Nr 73

1989:713) bör ändras. Med anledning av detta har inom justitiedepartementet den 17 juni 1991 upprättats en promemoria med förslag till ändring i sekretesslagen. Promemorians lagförslag bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1.

Promemorian har remissbehandlats. Yttranden har avgivits av riksdagens ombudsmän, domstolsverket, riksåklagaren, datainspektionen, generaltullstyrelsen och rikspolisstyrelsen. Remissyttrandena finns tillgängliga i lagstiftningsärendet (dnr 91-1747).

Regeringen beslutade den 24 oktober 1991 att inhämta lagrådets yttrande över ett förslag ull ändring i sekretesslagen vilket upprättats på grundval av promemorian. Det till lagrådet överlämnade förslaget överensstämmer med det förslag som nu läggs fram.

Lagrådet har den 28 oktober 1991 lämnat det remitterade förslaget utan erinran. Lagrådets yttrande är fogat till propositionen som bilaga 2.

2¶Bakgrund

2.1¶Nuvarande ordning

Strafföreläggande Bestämmelser om strafföreläggande finns i 48 kap. rättegångsbalken och i strafföreläggandekungörelsen (1970:60). |

Enligt 48 kap. 6 § RB skall strafföreläggande avfattas skriftligen och undertecknas av åklagaren. Strafföreläggandet utfärdas enligt ett formulär som fastställs av riksåklagaren, en s.k. RI-blankett. Den utfärdande myndigheten, åklagar- eller tullmyndigheten, skickar strafföreläggandet tillsammans med ett inbetalningskort till den misstänkte för godkännande. Godkännande av strafföreläggande skall lämnas till RPS. Enligt bestämmelserna i strafföreläggandekungörelsen skall den utfärdande myndigheten underrätta RPS om vilka förelägganden som utfärdats och vilka myndigheter som skall underrättas om godkänt strafföreläggande. Underrättelsen sker genom att ett exemplar av RI-blanketten, som är avpassad för optisk läsning, sänds med post till RPS. Hos av RPS anlitad servicebyrå läses uppgifterna från blanketten in på ett magnetband och tillförs ett centralt dataregister som förs inom rättsväsendets informationssystem. Från det centrala dataregistret vid RPS skickas påminnelser till de misstänkta som inte godkänt strafföreläggandet på utsatt tid. RPS bevakar uppbörd och sänder ut meddelanden till de myndigheter och register som skall underrättas om utfärdade och godkända strafförelägganden.

Åklagar- och tullmyndigheterna har inte terminalåtkomst till det centrala dataregistret. All kommunikation mellan det centrala registret och de utfärdande myndigheterna sker därför med post.

Arkivexemplar av strafföreläggandena förvaras ordnade efter strafföreläggandenummer i pärmar på åklagar- och tullmyndigheterna. På arkivexemplaren antecknas tillkommande uppgifter i ärendena såsom godkännande, adressändring m.m.

Ordningsbot

Bestämmelser om föreläggande av ordningsbot finns i 48 kap. RB och i ordningsbotskungörelsen (1968:199).

Bestämmelserna om föreläggande av ordningsbot och underrättelserna till RPS är i stort desamma som för strafföreläggande. Enligt 48 kap. 16 § RB skall föreläggande av ordningsbot avfattas skriftligen och undertecknas av polisman. Motsvarande gäller för de tulltjänstemän och åklagare som förordnats att utfärda föreläggande av ordningsbot. Föreläggandet utfärdas på en särskild ordningsbotsblankett. På blanketten anges om den misstänkte omedelbart godkänt föreläggandet. Ett exemplar av blanketten skickas med post till RPS där uppgifterna manuellt förs in i ett register inom rättsväsendets informationssystem. Godkännanden i efterhand skickas av den misstänkte till RPS. RPS bevakar uppbörd och sänder ut påminnelser till de misstänkta samt framställer meddelanden till de register och myndigheter som skall underrättas om utfärdade och godkända förelägganden av ordningsbot.

De utfärdande myndigheterna har inte terminalåtkomst till det centrala dataregistret. Alla uppgifter skickas därför med post mellan den utfärdande myndigheten och RPS.

Originalen av förelägganden av ordningsbot förvaras ordnade på den utfärdande myndigheten.

2.2¶Förslaget om nya ADB-rutiner för strafföreläggande

och föreläggande av ordningsbot

Strafföreläggande Enligt förslaget om nya ADB-rutiner för strafföreläggande skall den direkta handläggningen av strafförelägganden ske i lokala databaser på de olika åklagar- och tullmyndigheterna. Bevakning av uppbörd och framställning av meddelanden om utfärdade och godkända förelägganden skall handhas av centrala datasystem vid RPS enhet i Kiruna. RPS-enheten skall även fungera som servieebyrå för centrala strafförelägganderutiner. Informationsutbytet mellan de lokala systemen och RPS-enheten kommer att ske genom överföring av datafiler.

All registrering, databearbetning och bevakning som avser handläggningsåtgärder i ett enskilt ärende skall ske i de lokala databaserna. Vid utfärdandet av ett strafföreläggande registreras uppgifterna i den lokala databasen. En utskrift av föreläggandet tas ut på den lokala myndigheten för underskrift av åklagaren. De underskrivna originalen tas om hand och hålls ordnade på myndigheten. Uppgifterna i föreläggandet överförs därefter från den lokala databasen till RÅs centrala strafförelägganderegister vid RPS-enheten. RPS-enheten framställer som servicebyrå ett meddelande om det utfärdade strafföreläggandet vilket sänds till den misstänkte. Från RÅs centrala straffförelägganderegister lämnas uppgifterna till RPS register för uppbörd och underrättelser.

Godkännande av strafföreläggande skall till skillnad från i dag lämnas till den utfärdande myndigheten. Även domstols beslut om undanröjande av ett föreläggande skall sändas till den utfärdande myndigheten. Alla tillkom-

mande uppgifter i ett ärende som godkännande, adressändring m.m. registreras i den lokala databasen och med automatik i ett lokalt diarium vilket förs som ett delsystem inom strafföreläggandesystemet. Erforderliga uppgifter överförs till RPS-enheten som självständigt handhar uppbörd och utfärdar meddelanden om utfärdade och godkända förelägganden till andra myndigheter. Bevakningen av uppbörd och utfärdandet av meddelanden sker maskinellt.

De lokala myndigheterna kommer inte att ha terminalåtkomst till något av de centrala dataregistren.

Ordningsbot Enligt förslaget om nya ADB-rutiner för föreläggande av ordningsbot skall all ADB-hantering av förelägganden av ordningsbot även fortsättningsvis ske i ett centralt datasystem. RPS enhet i Kiruna skall vara ansvarig för databasen för polisens och tullens ordningsbotsregister. De lokala polismyndigheterna samt de tullmyndigheter som kommer att använda ordningsbotsystemet skall till skillnad mot i dag ha terminalförbindelse med databasen vid RPS. Handläggning och därmed sammanhängande rutiner som registrering av uppgifter i förelägganden skall göras på de lokala myndigheterna. Godkännande av föreläggande av ordningsbot skall lämnas till den myndighet som har utfärdat föreläggandet. Även domstolsundanröjanden och åklagarbesked skall lämnas till den utfärdande myndigheten. Bevakning av uppbörd och framställning av meddelanden om utfärdade och godkända förelägganden kommer att ske vid RPS-enheten.

Utfärdande av föreläggande av ordningsbot görs på en speciell blankett som undertecknas av polismannen eller tulltjänstemannen. Uppgifterna läggs därefter in i ordningsbotsregistren via terminal. Originalet av föreläggandet sparas för arkivering på den lokala myndigheten. På RPS-enheten överförs erforderliga uppgifter från ordningsbotsregistren till registret för uppbörd och underrättelser. Bevakning av uppbörd och framställning av meddelanden sker maskinellt vid RPS-enheten.

De lokala polis- och tullmyndigheterna kommer att ha tillgång till respektive ordningsbotsregister för bl.a. sökning av uppgifter och framtagning av statistik.

3¶Sekretessen för uppgifterna i de nya

personregistren över strafföreläggande och föreläggande av ordningsbot

Mitt förslag: Den sekretess som för närvarande gäller hos rikspolisstyrelsen för uppgifter i personregister över strafföreläggande och föreläggande av ordningsbot skall även gälla hos de andra myndigheter — polis-, åklagar- och tullmyndigheter — som i fortsättningen skall syssla med ADB-hantcring av uppgifterna. |

Remissinstanserna: Alla remissinstanser utom datainspektionen har tillstyrkt eller inte haft något att invända mot förslaget. Datainspektionen har anfört bl.a. att det från integritetssynpunkt är angeläget att de nya registren författningsregleras. I detta sammanhang är det enligt inspektionen av särskild vikt att frågan om registeransvar klargörs. Enligt inspektionen bör den närmare utformningen av registren avvaktas innan ställning tas till om de bör omfattas av sekretess. Inspektionen anser att det på det föreliggande underlaget inte är möjligt att bedöma var gränserna går i de nya systemen mellan å ena sidan uppgiftshanteringen för ärendehandläggning på lokal nivå som bör vara offentlig och å andra sidan en registerverksamhet som är skild från handläggningen och som eventuellt kan behöva sckretessbeläggas.

Skälen för mitt förslag: Enligt 7 kap. 18 5 sekretesslagen gäller sekretess i verksamhet som avser förande eller uttag ur register för uppgift hos rikspolisstyrelsen om bl.a. strafföreläggande och föreläggande av ordningsbot, om uppgiften lämnats dit för databehandling inom rättsväsendets informationssystem. Sckretessen enligt bestämmelsen är absolut, dvs. något skadercekvisit har inte ställts upp som villkor för sekretessen. I vilka fall uppgifter får lämnas ut till andra myndigheter regleras bl.a. i strafföreläggandekungörelsen och ordningsbotskungörelsen.

Sekretessen gäller hos RPS. Uppgifter som lämnats till RPS men som ännu inte tillförts rättsväsendets informationssystem omfattas av sekretess enligt bestämmelsen.

Enligt bestärnmelsen gäller sekretessen inte i ärende om strafföreläggande eller föreläggande av ordningsbot. Undantagsbestämmelsen tar sikte på de handlingar i ärendet som finns hos RPS, t.ex. godkännanden som har kommit in från de misstänkta. Motsvarande uppgifter i registret berörs däremot inte av undantaget.

Skyddet för den enskildes integritet vid förundersökning m.m. hos polisåklagar- och tullmyndigheterna är reglerat i 9 kap. 17 § sekretesslagen. Enligt 9 kap. 18 § gäller denna sekretess inte uppgift i ärenden om straffförcläggande eller föreläggande av ordningsbot.

Förslaget om de nya ADB-rutinerna innebär att varje åklagarmyndighet och vissa tullmyndigheter kommer att föra ett lokalt strafföreläggandercegister samt att RÅ kommer att föra ett centralt strafförelägganderegister. Vidare kommer varje polismyndighet och vissa tullmyndigheter att ha åtkomst till de centrala ordningsbotsregistren via terminal.

Efter samråd med chefen för justitiedepartementet vill jag anföra följande.

Det är angeläget att det beslut som riksdagen fattat om cn ny ADB-hantcering av strafförelägganden och förelägganden av ordningsbot genomförs så snart som möjligt. En given utgångspunkt är därvid att det skydd för enskildas personliga integritet som i dag ges bl.a. genom sekretesslagens regel om sekretess för uppgifter i aktuella register inom rättsväsendets informationssystem Inte försämras.

Vid remissbehandlingen av promemorian med förslag om hur sekretessregleringen bör anpassas till den nya ADB-hanteringen har endast datainspektionen gjort invändningar. Främst tar dessa sikte på att det saknas för-

fattningsreglering av de nya register som skall inrättas. Jag instämmer i att det är viktigt att myndigheters personregister med integritetskänslig information författningsregleras (jfr. prop. 1990/91:60 s. 56 ff, 1990/91:KU11 s. 11 och 35). Jag kan också hänvisa bl.a. till det arbete som pågår för en ny författningsreglering av brottsregistren (se prop. 1987/88:122). En författningsreglering av de nu aktuella registren saknas för närvarande i de hänscenden som datainspektionen efterlyser. Att åstadkomma en sådan reglering för den nya ADB-hanteringen skulle tveklöst i inte oväsentlig mån fördröja genomförandet av riksdagens beslut. Med tanke på att det från integritetsskyddssynpunkt enligt min bedömning inte blir fråga om någon försämring, om det nuvarande starka sekretesskyddet för uppgifter kan bibehållas, ser jag inte avsaknaden av författningsreglering av de nya registren som något helt avgörande hinder mot ett genomförande av riksdagsbeslutet. Frågan om cen författningsreglering är dock angelägen och bör tas upp i lämpligt sammanhang så snart som möjligt.

THlikhet med datainspektionen anser jag att registeransvaret för registren måste klargöras innan de tas i drift. Denna fråga får dock prövas i det fortsatta arbetet på de nya ADB-rutinerna och bör inte tas upp i detta ärende.

Skyddsintresset för uppgifter om brott i dataregister är som frampått mycket starkt. Regler om sekretess som motsvarar de som för närvarande gäller för uppgifter hos RPS bör införas för de myndigheter som kommer att ha tillgång till de nya registren. Bestämmelserna i 7 kap. 18 § sekretesslagen bör därför kompletteras så att sekretessen även omfattar uppgifter i registren hos riksåklagaren och åklagar-, polis- och tullmyndigheterna.

Bestämmelsen i sekretesslagen bör därför utformas så att sekretessen gäller i verksamhet som avser förande och uttag ur register för uppgift som tillförts särskilt register, som förs över strafföreläggande och föreläggande av ordningsbot. Något behov av att som i dag låta sekretessen omfatta handlingar som skall tillföras registren kommer inte att finnas eftersom uppgifterna skall registreras av den myndighet som handlägger ärendet.

Den föreslagna ändringen bör inte påverka offentligheten i ärenden om strafföreläggande och föreläggande om ordningsbot. För hanteringen av dessa ärenden gäller ett starkt insynsintresse då de ersätter den domstolsprövning som annars skulle aktualiseras om åklagaren beslutat väcka åtal. I förarbetena till sekretesslagen uttalade föredragande statsrådet att det är angeläget att denna prövning så långt möjligt får ske under offentlig insyn (prop. 1979/850:2, Del A, s. 285). Sekretessen bör därför inte omfatta de uppgifter i registren som behövs för att myndigheterna skall kunna fullgöra sin diarieföringsskyldighet enligt 15 kap. 1§ sekretesslagen.

Ändringen innebär således ett oförändrat sekretesskydd för de registeruppgifter om strafförelägganden och förelägganden av ordningsbot som behandlas med hjälp av ADB samtidigt som handlingarna i ärendena kommer alt vara offentliga.

Datainspektionen har anfört att förslaget kan medföra en risk för att insynsmöjligheterna i myndigheternas rättskipande verksamhet begränsas. Enligt inspektionen är det vidare svårt att förstå varför sekretess skall gälla för uppgifterna i registren när motsvarande uppgifter skall vara offentliga i handlingarna och diariet.

De nya ADB-rutinerna kommer inte att påverka de få handlingar som upprättas eller inges i ett ärende om strafföreläggande eller föreläggande av ordningsbot. De nya rutinerna innebär bara en effektivisering av handliggningen och att ärendehanteringen koncentreras till de lokala myndigheterna. De handlingar som i dag ingår i ärendena kommer även fortsättningsvis att vara offentliga. Den föreslagna ändringen i sekretesslagen kommer därför inte att medföra att insynsmöjligheterna i ärendena minskar. Snarare kommer möjligheterna till insyn i ärendena att öka eftersom de uppgifter i registren som behövs för att myndigheterna skall kunna fullgöra sin diarieföringsskyldighet inte omfattas av sekretess. Till detta kommer att handlingarna i ett ärende i större utsträckning än i dag kommer att förvaras hos den utfärdande myndigheten. Det är heller inte något nytt att sekretesskyddet kan vara olika beroende på om uppgpifterna finns i ett ADB-register eller i annan form. Detta gäller för t.ex. skatteregistret och utsökningsregistret. Som jag tidigare anfört är skyddsintresset för uppgifter om brott mycket starkt. Starka integritetsskäl talar därför för att uppgifterna även i fortsättningen skall vara sekretessbelagda då de förekommer i ADB-baserade personrepister eftersom möjligheterna att sammanställa uppgifter m.m. underlättas när uppgifterna finns i sådana register. Jag ser det dock som naturligt att frågan om offentlighet och sekretess för registeruppgifterna tas upp på nytt i samband med en prövning av spörsmålet om en författningsreglering av registren.

4¶Upprättat lagförslag

I eolighet med vad jag nu anfört har inom justitiedepartementet upprättats förslag till lag om ändring i sekretesslagen (19850:100). Förslaget har granskats av lagrådet.

5 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslaget till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).

6 Beslut

Regeringen ansluter sig ull föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen anta det förslag föredraganden har lagt fram.

Bilaga 1

Förslag till Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100);

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 18 § sekretesslagen (1980:100)! skull ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 kap.

18§

I annat fall än som avses i 17 § gäller sekretess I verksamhet som avser förande av eller uttag ur register

1. för uppgift som har tillförts re-

gister som förs med hjälp av automa-

tisk. databehandling över strafföre-

läggande och föreliggande av ord-

ningsbot, och inte hänför sig till regi-

strering som avses i 15 kap. IS,

1. för uppgift hos rikspolisstyrel- 2. för annan uppgift hos rikspolissen, som angår brott eller den som styrelsen, som angår brott eller den har misstänkts, åtalats eller dömts som har misstänkts, åtalats eller för brott, om uppgiften har lämnats dömts för brott, om uppgiften har dit för databehandling inom rätts- lämnats dit för databehandling inom väsendets informationssystem, rättsväsendets informationssystem,

2. för belastningsuppgilt som har 3. för belastningsuppgift som har tillförts körkortsregistret, tillförts körkortsregistret,

Sekretessen enligt första stycket I gäller inte i ärende om strafföreläggande eller föreläggande av ordningsbot.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1992.

I Lagen omtryckt 1989:713, ändrad senast 1991:437

Lagrådet

Bilaga 2 Protokoll vid sammanträde 1991-10-28. Närvarande: f.d. regeringsrådet Bengt Hamdahl, justitierådet Illans-Gunnar Solerud, regeringsrådet Anders Swartling. | Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 24 oktober 1991 har regeringen på hemställan av statsrådet Laurén beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100). Förslaget har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Erik Göranssön. Lagrådet lämnar förslaget utan erinran.

Propositionens huvudsakliga innehåll ssssssssssss ss rres rss resa Propositionens lagfÖörSslåg «.sssssseserssereser sees rer rr rear ed ta Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 7 november | EJ UR 1 Inledning sosooerseseesereasesserrrrerer reser rst ere rer ss 2 Bakgrund ssoosooseserreraree ere rr rs r ere rer rer rs senere a BO

2.1 Nuvarande Ordning sssosssosesssseserer ere rer ears ss BB

2.2 Förslaget om nya ADB-rutiner för strafföreläggande och

3 — Sekretessen för uppgifterna i de nya personregistren över

4 — Upprättat lagförsläg sssssosesrsersersrer ere sr rer rr rr tr ers 5 Hemställan ..sssssseeeeerseeerereerr rss ere ester reset (ÖR 375 1)

Bilaga 2 Lagrådets yttrande —sssssssosseosserseserrer reser sera

gotab 40131, Stockholm 1991 12