1992/93:224

Regeringens skrivelse

Ån

EI

1992/93:224

Ey

med redogörelse för den svenska

Skr.

krigsmaterielexporten år 1992 1992/93:224

Regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 25 mars 1993 samt överlämnar en i utdraget angiven redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten år 1992. På regeringens vägnar

Carl Bildt

Ulf Dinkelspiel

I Riksdagen 1992/93. I saml. Nr 224

Utrikesdepartementet Skr. 1992/93:224

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 25 mars 1993

Närvarande: statsministern Bildt, ordförande, och statsråden B. Westerberg, Hörnlund, Svensson, Dinkelspiel, Thurdin, Hellsvik, Wibble, Björck, Davidson, Odell, Lundgren, Ask

Föredragande: statsrådet Dinkelspicl

Skrivelse med redogörelse för den svenska

krigsmaterielexporten år 1992

Den svenska tillverkningen, försäljningen och exporten av krigsmateriel kontrolleras av statsmakterna.

En ny krigsmateriellagstiftning trädde i kraft den 1 januari 1993 då lagen (1992:1300) om krigsmateriel och förordningen (1992:1303) om krigsmateriel ersatte tidigare författningar i ämnet. Denna redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten som avser år 1992 grundas emellertid på den tidigare lagstiftningen.

Tidigare lagstiftning Tillverkning och tillhandahållande av krigsmateriel har reglerats genom lagen (1983:1034) om kontroll över tillverkningen av krigsmateriel, m.m. (tillverkningslagen, ändrad senast 1991:1896) och förordningen (1983:1036, ändrad senast 1989:565) i samma ämne.

I tillverkningslagen föreskrevs att tillverkning av krigsmateriel inte får ske utan regeringens tillstånd. Vidare krävdes tillstånd för att försälja, utbjuda mot vederlag eller förmedla krigsmateriel, uppfinning avseende krigsmatcriel och metod för framställning av sådan materiel.

För utövande av kontroll över tillverkning och försäljning av krigsmateriel inrättades år 1935 Krigsmaterielinspektionen (KMI), som numera finns inom Utrikesdepartementets handelsavdelning. Berörda företag är skyldiga att till KMI avge deklarationer rörande bl.a. import och försäljning av krigsmateriel. År 1988 infördes även en rapporteringsskyldighet beträffande uppdrag som lämnats åt någon annan att tillverka krigsmateriel.

På grundval av redovisningen från de krigsmaterielproduccerande företagen upprättar KMI statistik. En sammanställning av materialet görs årsvis.

I Sverige råder sedan länge ett förbud mot utförsel av krigsmateriel utan regeringens tillstånd.

Regler om krigsmaterielexport fanns i lagen (1988:558) om förbud mot utförsel av krigsmateriel, m.m. (utförsellagen) och dithörande förordning (1988:561 ändrad senast (1989:566).

Enligt utförsellagen krävdes tillstånd för utförsel av varor som utgör krigsmateriel. Tillstånd krävdes vidare för att till någon utom riket upplåta eller överlåta tillverkningsrätt avseende krigsmateriel samt att utveckla krigsmateriel åt någon i utlandet.

Tillstånd enligt utförsellagen krävdes även, med vissa undantag, för att Skr. 1992/93:224 inom riket bedriva militärt inriktad utbildning av utländska medborgare.

Enligt utförsellagen och förordningen var tillverkare av krigsmateriel skyldiga att kvartalsvis redovisa den marknadsföring de bedriver utomlands. Underrättelse måste även lämnas till regeringen senast fyra veckor innan ett anbud lämnats till, eller ett avtal ingåts med, någon i utlandet beträffande försäljning eller annat tillhandahållande av krigsmateriel eller upplåtelse eller överlåtelse av tillverkningsrätt avseende krigsmateriel.

Beslut i ärenden om dispens från utförselförbudet fattas av regeringen. Regeringsärendena bereds av KMI. Nära samråd sker därvid med Utrikesdepartementets politiska avdelning, Försvarsdepartementet och i vissa fall med Näringsdepartementet. Utrikeshandelsministern har bemyndigats att pröva utförselärenden som inte avser utförsel i större omfattning eller i övrigt inte är av större vikt.

Riksdagen fastställde år 1971 (prop. 1971:146, bet. 1971/72:UU 21, rskr. 1971/72:343) riktlinjerna för tillståndsprövningen. Riktlinjerna bekräftades sedermera genom godkännandet av proposition med förslag till lag om förbud mot utförsel av krigsmateriel, m.m. år 1982 (prop. 1981/82:196, bet. 1981/82:UU 26, rskr. 1981/82:345).

Från den I januari 1993 gällande lagstiftning och regler Den lagstiftning för vilken jag nyss redogjort har, som jag inledningsvis nämnde, den från 1 januari 1993 ersatts av lagen (1992:1300 med tillhörande förordning 1992:1303) om krigsmateriel]. I propositionen 1991/92:174 föreslog regeringen den nya lagstiftningen på grundval av en genomgripande översyn av krigsmaterielexporten. Riksdagen biföll regeringens förslag (bet. 1992/93:UU1, rskr. 1992/93:61).

Den nya krigsmateriellagen bygger i allt väsentligt på den tidigare gällande lagstiftning liksom på tidigare praxis och innebär bl.a. dessutom en utvidgning av krigsmaterielbegreppet i två klasser, krigsmateriel för strid resp. övrig, dvs. ej förstörelsebringande, krigsmateriel. Bestämmelser om vad som innefattas i de två kategorierna krigsmateriel finns i den nya krigsmaterielförordningen.

Enligt det nya regelverket skall i den utrikespolitiska bedömningen större uppmärksamhet läggas vid mottagarlandets respekt för mänskliga rättigheter. Vidare skärps lagstiftningen så att ett svenskt företag får ingå avtal om utlandssamarbetc på krigsmaterielområdet endast efter regeringens tillstånd. Vid avtal om utlandssamarbete skall regeringen i högre grad beakta Sveriges försvarspolitiska behov. Med hänsyn till den utvidgade klassificeringen av krigsmateriel tillämpas olika riktlinjer för utförsel av krigsmateriel för strid resp. för övrig krigsmateriel.

Krigsmaterielexporten under 1993 sker enligt dessa nya regler, vilket kan förutses påverka kommande års redogörelser. Den nya klassificeringen, som innebär att fler produkter betraktas som krigsmateriel, kommer att innebära en statistisk ökning av den svenska exporten. Ökningen kan bli i storleksordningen upp till I miljard kronor, huvudsakligen avseende materiel som tidigare ej betraktades som krigsmateriel.

1" Riksdagen 1992/93. I saml. Nr 224

Riktlinjernas tillämpning Skr. 1992/93:224

Det är inte möjligt att utforma riktlinjer för tillståndsprövningen så att alla svårigheter i tillämpningen kan undanröjas. Det är därför naturligt att prövningen av de enskilda tillståndsärendena tillmäts särskild betydelse. Enligt 10 kap. 6§ regeringsformen skall regeringen i utrikesärenden av större vikt överlägga med utrikesnämnden före avgörandet, om så kan ske. Vissa utförselärenden rörande krigsmateriel är av sådan art att överläggning med nämnden skall äga rum. Även om sådana överläggningar inte bedöms erforderliga, har det likväl ansetts önskvärt att prövningen av vissa enskilda dispensärenden ges en bredare förankring. Riksdagen beslutade år 1984 på grundval av propositionen (prop. 1984/85:82) om ökad insyn och samråd i frågor som rör krigsmaterielexport, att en rådgivande nämnd i krigsmaterielexportfrågor skulle inrättas (bet. 1984/85:UU 5, rskr 1984/85:61).

Nämnden, som består av sex ledamöter tillsatta på parlamentarisk grund, inledde sin verksamhet i februari 1985. Den höll år 1992 tio sammanträden. Nämnden har till uppgift att lämna råd i enskilda krigsmatcrielexportfrågor. Nämnden sammanträder på kallelse av krigsmaterielinspektören som också leder sammanträdena. Det ankommer på inspektören att redovisa samrådet för det föredragande statsrådet.

Alla principiellt viktiga ärenden görs till föremål för samråd inom nämnden. Dess månatliga sammanträden ger ledamöterna en fortlöpande insyn i regeringens handläggning av krigsmaterielexportärendena. Nämnden ersätter dock inte utrikesnämnden i sådana ärenden som regeringen enligt regeringsformen har att överlägga med utrikesnämnden om.

För att bistå krigsmatcrielinspektören med beredning av ärenden rörande klassificering av krigsmateriel inrättades år 1984 ett särskilt tekniskt-vetenskapligt råd med företrädare för flera olika institutioner, som äger kunskap om tceknologins tillämpning på civila resp. militära områden. Under år 1992 höll rådet fern sammanträden.

I enlighet med statsmakternas beslut år 1984 har regeringen varje år sedan år 1985 lämnat riksdagen en skrivelse med redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten. Härigenom förses riksdagen med en samlad information om krigsmaterielexporten samtidigt som underlag ges för en bredare allmän debatt. Inom KMI har nu utarbetats en redogörelse avseende år 1992. Redogörelsen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga.

Av redovisningen framgår bl.a. att värdet av svenska tillverkares faktiska krigsmaterielexport under år 1992 uppgick till 2 753 milj. kr. mot 2 705 milj. kr. under år 1991. I fasta priser innebär detta en ökning med 1,8 20. Värdet av krigsmaterielexporten för 1992 ligger därmed på den nivå som förelåg under den första delen av 1980-talet.

Utförseltillstånd för försåld krigsmateriel har under år 1992 lämnats till ett värde av 3 360 milj. kr. jämfört med 2 559 milj. kr. under år 1991. Detta innebär räknat i fasta priser en ökning med 3126. År 1991 skedde en minskning med 17 26 i förhållande till värdet av utförseltillstånd som meddelats under år 1990.

En särskild handbok utgavs av KMI i december 1988 till ledning för dem inom försvarsindustrin och hos statliga myndigheter som har befattning med

ärenden rörande tillverkning och utförsel av krigsmateriel. En med hänsyn Skr. 1992/93:224 till den nya lagstiftningen reviderad upplaga kommer att ges ut i april 1993. Handboken redovisar gällande regelverk och handläggningsordning för tillståndsärenden.

FN:s generalförsamling har i december 1991 antagit en resolution som anmodar medlemsländerna att redovisa såväl sin import som sin export av vissa kategorier av tyngre konventionella vapen. Härigenom torde öppenheten i fråga om internationella vapenöverföringar komma att öka i väsentlig grad.

Krigsmaterielinspektionen har i samråd med försvarets myndigheter för år 1992 sammanställt de uppgifter som i enlighet med den nyss nämnda FNfesolutionen kommer att överlämnas till FN:s generalsekreterare före den 30 april 1993.

Sedan 1990 har regeringens redogörelse om krigsmaterielexporten överlämnats till FN i engelsk översättning. Även årets redogörelse kommer att överlämnas till FN som ett led i vår strävan efter ökad öppenhet på detta område.

I europeiska säkerhetskonferensen ESK:s säkerhetsforum deltar Sverige i ett motsvarande arbete för att öka öppenheten om vapentransfereringar i Europa.

Jag hemställer att regeringen

dels bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört i det

föregående,

dels till riksdagen överlämnar redogörelsen för den svenska krigs-

materielexporten år 1992.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar i enlighet med hans hemställan.

Svensk krigsmaterielexport år 1992 Skr. 1992/93:224

Bilaga Allmän bakgrund

Krigsmatcrielinspektionen (KMI) följer utvecklingen av marknadsföringen, försäljningen och exporten av krigsmateriel från Sverige. De företag som har tillstånd att bedriva verksamhet på krigsmaterielområdet — för närvarande omkring 170 företag, varav ett nittiotal är aktiva — är skyldiga att lämna redovisning i olika hänseenden till KMI. Detta material jämte uppgifter som inspektionen tar fram på annat sätt analyseras och bearbetas inom KMI. I propositionen (prop. 1984/85:82) om ökad insyn och samråd i frågor som rör krigsmaterielexport uttalade regeringen sin avsikt att varje år lämna riksdagen en redogörelse för den svenska krigsmatericlexporten. Föreliggande redogörelse avser den svenska krigsmaterielexporten år 1992.

Utförseltillstånd

Antalet inkomna utförselärenden har under senare år varierat mellan 1500 och 2300. Den övervägande delen av dessa har gällt utförsel av reservdelar, enstaka vapen och annan krigsmateriel av begränsat värde.

Beslut om utförseltillstånd fattas av regeringen. I ärenden som inte avser utförsel i större omfattning eller i övrigt inte är av större vikt får det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om utförsel av krigsmateriel pröva frågor om sådant tillstånd. Som framgår av tabell 1 fattades år 1992 regeringsbeslut i utförselärenden som sammantaget utgjorde 98 26 av det totala värdet av givna tillstånd för försäljning. Uppgifterna om antalet regeringsbeslut innefattar beslut som avser utförsel för försäljning liksom vissa andra ändamål (reparation, demonstration m.m.).

Tabell 1. Utförselbevis för försåld krigsmateriel under åren 1985-1992

Skr. 1992/93:224

Av tabell 2 nedan framgår att det sammantagna värdet av beviljade utför- Bilaga seltillstånd beräknat i fasta priser ökat under år 1992 med 31 22.

Tabell 2. Utförselbevis för försåld krigsmateriel under åren 1985-1992 i löpande priser och i 1985 års prisnivå! jämte den procentuella värdeförändringen

! Vid prisomräkningen har SCB:s exportindex för verkstadsprodukter använts.

Faktiska leveranser KMI:s utförselstatistik grundar sig på de uppgifter som redovisas av exportföretagen rörande värdet av levererad materiel.

Tabell 3 visar värdet i miljoner kronor av svensk krigsmaterielexport under den senaste tioårsperioden såväl i löpande priser som i 1968 års prisnivå. Av tabellen framgår även krigsmatericlens andel av Sveriges totala varuexport. Värdena fr.o.m. år 1988 avser export från samtliga krigsmaterieltillverkare. Utförsel av jakt- och sportskyttemateriel från vapenhandlare till enskilda personer liksom till vapenhandlare, som tidigare ingick i totalbeloppet, redovisas sedan år 1988 separat. Under år 1992 rapporterades till KMI sådan utförsel till ett sammanlagt värde av ca. 1,6 milj. kr.

Tabell 3. Värdet av svensk krigsmaterielexport under åren 1983-1992 i löpande priser och 1968 års prisnivå”, m.m. År Sveriges Krigsmaterielexport

totala varuexport (löp. priser) löpande andel av 1968 års värdeför-

Vid prisomräkningen har SCB:s exportindex för verkstadsprodukter använts. > Uppgiften om Sveriges totala varuexport för 1991 har i årets sammanställning korrigerats enligt senare uppgifter från SCB. Korrigeringen innebär ingen ändring av uppgiften om krigsmaterielexportens andel härav. Preliminär uppgift.

Krigsmaterielens andel av Sveriges totala varuexport för år 1992 uppgår till 0,5496, mot 0,81 20 för år 1991. Genom- snittsiffran för den senaste tio-

årsperioden är 1,1896.

Förändringar från ett år till ett annat ger inte underlag för några mer lång- Skr. 1992/93:224 siktiga bedömningar av utvecklingstendenser. Den avsevärda minskningen Bilaga av exporten, såväl i absoluta tal som i fasta priser, som skedde under 1989-91 har vänts. Värdemässigt ligger emellertid exporten kvar vid den nivå som förelåg under den första delen av 1980-talet.

En jämförelse av tabellerna 1, 2 och 3 ovan visar, att det sammantagna värdet av beviljade utförseltillstånd under ett år kan skilja sig avsevärt från värdet av faktiska leveranser under samma år. Detta beror på att givna utförseltillstånd ofta avser utförsel som sträcker sig över flera kalenderår, liksom på att tillstånd i vissa fall ej utnyttjas helt.

I tabell 4 nedan redovisas krigsmaterielexporten fördelad på de sexton olika materielkategorierna i krigsmaterielförteckningen.

Tabell 4. Värdet av svensk krigsmaterialexport i milj.kr. under åren 1989-1992 fördelat på krigsmaterielförteckningens huvudområden

1992 1991 1990 1989

4. Robotar, torpeder, minor m.m. 1166 1586 799 1294

Till redovisningen av exporten år 1992 som framgår av tabell 4 kan följande preciseringar göras till vissa produktområden. Inom grupp 2 (artilleripjäser m.m.) har utförseln till ca 60 20 av värdet avsett luftvärnspjäser inkl. reservdelar, och till drygt 30 26 pansarvärnsvapen inkl. pansarskott. Grupp 3 (ammunition m.m.) omfattar ammunition till såväl handeldvapen som grovkalibriga vapen. Utförseln under denna kategori har till ca 60 70 avsett pansarvärnsammunition. Inom grupp 4 (robotar, torpeder, minor m.m.) har utförseln till ca 60 20 av värdet utgjorts av robotar inkl. reservdelar och tillbehör till sådan materiel, varav till ca två tredjedelar pansarvärns- och luftvärnsrobotar.

Geografisk fördelning

Den i föregående tabeller redovisade totala omfattningen av krigsmaterielexporten och dess uppdelning på olika huvudområden kompletteras i följande sammanställningar av en redovisning av exportens fördelning, dels på skilda regioner under år 1992 jämfört med den senaste femårsperioden (tabell 5), dels på enskilda länder under åren 1990, 1991 och 1992 (tabell 6).

Sammanställningen ger för handen, att Europas andel av den svenska krigs- — Skr. 1992/93:224 matcrielexporten visat en växande tendens (1992 ca. 70 96), medan andelen — Bilaga för Asien minskat kraftigt (1992 ca. 5 96). Australien har vidare tillkommit som en viktig mottagare (1992 ca. 17 96).

Tabell 5. Krigsmaterielexportens fördelning på regioner i procent av värdet under åren 1987-1992

1987 1988 1989 1990 1991 1992

Tabell 6. Exporten av krigsmateriel i tusental kronor år 1990-1992 fördelad på

Skr. 1992/93:224

länder

Bilaga

1992 1991 1990 Amerikas Förenta Stater 169 636 233 028 253 788 Andorra 835 925 -

Argentina 525 178 - Australien 473 383 14 938 50 693 Belgien 94 429 221 048 2293 Botswana - 455 -

Brasilien 9 626 2 867 36 524

Canada 67 010 96 048 19 003

Danmark 123 176 182 008 132 718

Finland 523 516 453 554 296 711 Frankrike 11 083 28 343 6 023

Gabon - - 14 Ghana - - 2 790 Grekland 121 - 129

Hongkong 1275 - 107

Indien 6 138 29 517 1 117 150

Indonesien 3998 1782 -

Irland 128 41 301

Island 325 675 365

Italien 7819 9218 14 308 Japan 26 408 6 136 34 485 Jugoslavien - - 53477 Luxemburg - 46 - Malaysia 64 880 47 577 3 640

Mauritius 485 755 6P

Mexico 120 - -

Namibia 4455 495 -

Nederländerna 132 966 218 669 201 021 Nepal 91 15 133 -

Norge 589 484 617 043 477 098 Nya Zeeland 106 4 560 5 704

Pakistan 2858 3 680 4316

Portugal 114 278 4632 Schweiz 9035 13 873 30 330

Singapore 21363 59 727 66 100 Spanien 2446 5993 53 508 Storbritannien 51 322 48 538 52 969

Thailand 115 - -

Tjeckoslovakien 405? - -

Tunisien 11 933 219 2483

5 Endast utförsel av finkaliberammunition.

Under år 1992 omfattade svenska tillverkares krigsmaterielexport leve- Skr. 1992/93:224 ranser till 40 länder. Till 16 av dessa understeg exportvärdet 1 milj. kr. Av- Bilaga seende 8 mottagare år 1992 har exporten utgjorts endast av finkaliberammunition.

Det kan noteras att 34 20 av den samlade utförseln under år 1990 avsåg export till ett land, nämligen Indien. Denna export dominerades i sin tur av AB Bofors leveranser av fälthaubitssystem. I takt med att dessa leveranser fullföljts har Indiens andel av totalexporten fortsatt att minska, och utgjorde under år 1992 endast drygt 0,3 20. Den regionala fördelningen av exporten har förskjutits så att länderna i Europa och Nordamerika samt Australien kommit att utgöra de helt dominerande mottagarna av svensk krigsmateriel under år 1992.

Upplåtelse av tillverkningsrättigheter m.m.

Under år 1992 har sex tillstånd lämnats till upplåtelse av tillverkningsrättigheter utom riket. De har avsett tillverkning i Amerikas Förenta Stater (två tillstånd), Canada, Finland, Japan resp. Norge. Två tillstånd har lämnats att utveckla krigsmateriel för annans räkning.

Prövningen av ärenden rörande licenser eller utveckling för annans räkning sker på samma sätt som när det gäller cxport av matericlen som sådan. Förutom den prövning som föregår varje tillstånd till export av krigsmateriel görs en genomgång av relevanta delar av Jicens- eller utvecklingsavtalet. Därvid fästs särskild vikt vid frågor rörande licens- eller utvecklingsavtalets omfattning, dess utsträckning i tiden, reexportklausuler m.m.

Regeringen har med stöd av utförsellagen föreskrivit en skyldighet för företag som upplåtit en tillverkningsrätt avseende krigsmateriel till någon i utlandet att årligen redovisa huruvida upplåtelsen är i kraft samt, om möjligt, huruvida tillverkning skett på basis av denna upplåtelse.

För år 1992 gäller att 11 företag redovisat sammanlagt 80 gällande licensupplåtelser i 19 länder.

Militärt inriktad utbildning

Militärt inriktad utbildning av utländsk medborgare fick enligt utförsellagen inte bedrivas inom landet utan regeringens tillstånd, med vissa undantag. Under år 1992 har inget sådant tillstånd lämnats.

Redovisning av ägande i utländska rättssubjekt

Enligt utförsellagen skulle företag som har tillstånd att tillverka eller tillhandahålla krigsmateriel årligen redovisa uppgifter om ägande i utländska rättssubjekt som bedriver utveckling, tillverkning, marknadsföring eler försäljning av krigsmateriel.

För år 1992 gäller att 6 företag redovisat ägande i 21 utländska rättssubjekt i 12 länder.

De exporterande företagen Skr. 1992/93:224

Bilaga

168 företag har tillstånd att tillverka krigsmateriel varav 35 exporterade sådan materiel under år 1992. Ca. 40 mindre företag har tillstånd att handla med jakt- och sportskyttevapen.

Den främsta exportören under år 1992 var Bofors AB som svarade för ca 5020 av krigsmaterielexporten. Bofors AB är sedan februari 1992 helägt dotterbolag till Celsius Industrier AB. Härutöver exporterade tre företag för mer än 100 milj. kr., nämligen Kockums AB, Saab Missiles AB och Saab Instruments AB.

Tre företag, nämligen Ericsson Radar Electronics AB, NobelTech Systems AB och Volvo Flygmotor AB, exporterade vardera för mellan 50 och 100 milj. kr. Sex företag exporterade för mellan 10 och 50 milj. kr. Dessa var FFV Acrotech AB, Hägglunds Vehicle AB, Norma Precision AB, SA Marine AB, Saab Military Aircraft AB och Saab Training Systems AB.

Övriga företag med en export överstigande 1 milj. kr. är Mipro AB, NobelTech Electronics AB, Norabel Pyroteknik AB, Volvo Aero Support AB och Väner Plast AB.

Tillsammans svarade dessa 22 företag för ca. 99 960 av den totala svenska krigsmaterielexporten under år 1992.

gotab 43343, Stockholm 1993