Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att lagen (1980:424) om åtgärder mot vatten— förorening från fartyg ändras på så sätt att vattenföroreningsavgiften höjs och indexregleras. Vattenföroreningsavgiften vid otillåtna oljeut- släpp har varit oförändrad sedan den infördes för tio år sedan. Penning- värdets förändring sedan år 1984 har gjort att den sanktion som avgiften innebär relativt sett har blivit mindre ingripande. För att avgiften i ett längre perspektiv skall fungera effektivt föreslås att den genom index- reglering skall följa penningvärdets förändring. Eftersom havsmiljön har blivit allt sämre förslås vidare att sanktionen förstärks ytterligare genom att avgiften höjs mer än vad som motsvarar penningvärdets förändring. Lagändringama föreslås träda i kraft den 1 januari 1995.

• Sida 2
•  Original

Innehållsförteckning Prop. 1994/95 :28

1 Förslag till riksdagsbeslut ........................ 3 Förslag till lag om ändring i lagen (1980:424) om åtgärder mot vattenförorening från fartyg ...................... 3 3 Arendet och dess beredning ...................... 5 4 Bakgrund .................................. 5 5 Höjning och indexreglering av vattenföroreningsavgiften ..... 5

Bilaga 1 Kustbevakningens lagförslag ................. 7

Bilaga 2 Lagrådets yttrande ....................... 8

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde ............. 9

• Sida 3
•  Original

1. Förslag till riksdagsbeSlut Prop. 1994/95:28

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1980z424) om åtgärder mot vattenförorening.

2. Förslag till lag om ändring i lagen (1980:424) om åtgärder mot vattenförorening från fartyg

Härigenom föreskrivs att 8 kap. 3 & lagen (1980:424) om åtgärder mot vattentörorening från fartyg skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse 8 kap. 3 &

35 Vattenföroreningsavgiften skall bestämmas med hänsyn till ut-" släppets omfattning samt fartygets storlek (bruttodräktighet) enligt föl- jande tabell.

_Utsläppt oljemångd Avgift i kr- för fartyg med bruttodräktighet

1 liter upp till och 3001- 15 001- 50 001- med 3 000 15 000 50 000 och större mindreänlOOO SOOOkr. 7500kr. 10000kr. 12500kr. 1 000-26 000 S 000 kr. 7 500 kr. 10 000 kr. 12 500 kr.

jämte 1 000 kr. jämte 1500 kr. jämte 2 000 kr. jämte 2 500 kr. per påbörjat antal 1 000 liter utöver 1 000 liter

26 ODI—101000 30 000 kr. 45 000 kr. _60 000 kr. 75 000 kr. jämte 800 kr. jämte 1 200 kr. jämte 1 600 kr. jämte 2 400 kr.

per påbörjat antal 1 000 liter utöver 26 000 liter

101 001501 000 90 000 kt. .135 000 kr. 180 000 kr. 255 000 kr. jämte 200 kr. jämte 300 kr. jämte 400 kr. jämte 600 kr.

per påbörjat antal 1 000 liter utöver 101 000 liter

5010000ch met l70000kr. 255 ooortt. 34oooottt. 495 000kr. jämte 100 kr. jämte 15 kr. jämte 200 kr. jämte 300 kr.

per påbörjat antal 1 000 liter utöver 501 000 liter

Med bruttodräktighet avses det bmttodräktighetstal som anges i det för fartyget gällande mätbrevet

1* Riksdagen 1994/95. 1 saml. Nr 28

• Sida 4
•  Original

Föreslagen lydelse 8 kap. 3 5

3 & Vattenföroreningsavgiften skall bestämmas med hänsyn till utsläp- pets omfattning samt fartygets storlek (bruttodräktighet) enligt följande tabell.

Med bruttodräktighet avses det bruttodräktighetstal som anges i det för fartyget gällande mätbrevet. Med basbelopp avses det basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring som gällde när utsläppet inträffade.

Utsläppt Avgift i basbelopp för fartyg med bruttodräktighet

oljemängd _ upp ull 50 001 och och med 3 001- 15 001- större 3 000 15 000 50 000 . "

per påbörjat antal 1 000 liter utöver 501 000 liter

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. I fråga om utsläpp som inträffat före ikraftträdandet gäller 8 kap. 3 5 i sin äldre lydelse.

• Sida 5
•  Original

3. Ärendet och dess beredning

Katastrofkommissionen anförde i betänkandet SOU 1990:15 att de gällande vattenföroreningsavgiftema var för låga för att avhålla från överträdelse av förbud mot utsläpp av olja från fartyg och att det förelåg uppgift om att försäkringsgivaren i ett Ber-tal fall ersatt försäkringstagaren för denna kostnad. Med hänsyn härtill och den tid som förflutit sedan avgifterna fastställdes, menade kommissionen att avgifterna borde höjas- väsentligt. Enligt kommissionens mening borde avgifterna utgå med samma belopp oberoende av fartygets storlek och bestämmas i förhållande till utsläppets omfattning.

Kustbevakningen har i en skrivelse till regeringen den 30 augusti 1993 föreslagit att lagen om åtgärder mot vattenförorening från fartyg ändras genom att vattenföroreningsavgiftens belopp räknas upp och avgiftsbeloppen för framtiden indexregleras mot gällande basbelopp. Kustbevakningens lagförslag finns intaget som bilaga I . Skrivelsen har remissbehandlats. Yttranden över skrivelsen har avgivits av Riks- åklagaren, Sjöfartsverket, Sveriges Redareförening, Räddningsverket och Justitiekanslern.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 22 september 1994 att inhämta lagrådets yttrande över lagförslaget. I detta, bilaga 2, har förslaget lämnats utan erinran.

4. Bakgrund

Vattenföroreningsavgift infördes år 1984 som en ny sanktionsforrn då fartyg otillåtet släppt ut olja i vatten. Reglerna togs in som ett nytt kapitel i lagen (1980:424) om åtgärder mot vattenförorening från fartyg. Vattenföroreningsavgiften var tänkt som ett komplement till de sedvanliga straffpåföljdema. Tanken var att avgiften skulle verka preventh och därför skulle vara ekonomisk kännbar.

5. Höjning och indexreglering av vattenföroreningsavgiften

Regeringens förslag: Vattenföroreningsavgiften höjs och index-

regleras.

• Sida 6
•  Original

Kustbevakningens förslag: Överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag.

Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som har yttrat sig har tillstyrkt förslaget och menar att det behövs en höjning och en index- reglering av vattenföroreningsavgiften.

Sjöfartsverket har dessutom anfört att det finns skäl att i förhållande till de större utsläppen något öka avgiften för de mindre och menar att den preventiva effekten då sannolikt skulle bli bättre. Sjöfartsverket menar att det sällan förekommer utsläpp av 101 kubikmeter eller mer som inte beror på en olycka eller skada på fartygets utrustning. I sådana fall skall det inte utgå någon vattenföroreningsavgift, om man ombord gjort vad man kunnat för att begränsa utsläppets omfattning.

Sveriges Redareförening har anfört att de föreslagna höjningarna innebär en väsentlig skärpning av lagstiftningen och att höjningarna bör begränsas till att motsvara penningvärdets försämring sedan år 1984.

Skälen för regeringens förslag: Vattenföroreningsavgiften har varit oförändrad sedan den infördes år 1984. Efter införandet minskade an- talet upptäckta oljeutsläpp i svenska farvatten med cirka 30 %. Penning- värdets förändring sedan år 1984 har successivt gjort att den sanktion som avgiften innebär relativt sett har blivit mindre ingripande. Det kan ha bidragit till att utsläppen ökat sedan dess. Avgiften behöver därför höjas så att den återfår sin preventiva verkan. Eftersom havsmiljön har blivit allt sämre så föreslår regeringen att sanktionen förstärks ytterligare genom att avgiften höjs mer än vad som motsvarar penning- värdets förändring.

I lagstiftrringsarbetet år 1983 ansågs det att man vid bedömningen av avgiftens storlek skulle ta hänsyn både till utsläppets omfattning och till fartygets storlek. Det är mycket kostsamt för ett stort fartyg att ligga i hamn varför det kan vara frestande att förkorta liggetiden genom att snabbt lämna hamnen och sedan t.ex. tömma oljeblandat spolvatten till sjöss. Därför bör även i fortsättningen avgifterna dilferentieras i för- hållande till fartygens storlek. När man får erfarenhet av de nu före- slagna höjningarna kan det även övervägas att ytterligare höja avgifterna för de mindre utsläppen i förhållande till de större.

För att avgiften också i ett längre perspektiv skall fungera effektivt bör den följa penningvärdets förändring. När avgiften infördes ansågs det att den måste kunna presenteras på ett lättfattligt sätt för utländska sjöfarande och därför borde presenteras i exakta belopp. Motivet för att ha de exakta beloppen i lagtexten kan antas ha minskat i styrka bl. a. genom att lagstiftningen har varit i kraft så länge att en allmän känne- dom om sanktionssystemet bör finnas hos dem som bedriver sjöfart i svenska vatten. Avgiftstabeller i kronor för respektive år bör i stället för att införas i lagteirten kunna ges tillräckligt god spridning genom att tillhandahållas av Kustbevakningen.

Vattenföroreningsavgiftens belopp bör knytas till det gällande basbe— loppet enligt lagen (19622381) om allmän försäkring. Så har gjorts beträffande andra sanktionsavgifter. Ett exempel är utlänningslagen (1989:529) som innehåller sanktionsregler mot den arbetsgivare som har en utlänning utan arbetstillstånd i sin tjänst.

• Sida 7
•  Original