Riksförsäkringsverkets föreskrifter om ändring i föreskrifterna (RFFS 1977:28) om beräkning av bostadskostnad
Ändrar
beslutade den 14 december 1987.
Med stöd av regeringens bemyndigande den 26 maj 1977 föreskriver riksförsäkringsverket efter samråd med bostadsstyrelsen och Svenska kommunförbundet i fråga om riksförsäkringsverkets föreskrifter (RFFS 1977:28) om beräkning av bostadskostnad
dels att övergångsbestämmelserna till kungörelsen (RFFS 1977:28) om beräkning av bostadskostnad skall upphöra att gälla,
dels att 1, 3, 4 och 7 §§ skall ha följande lydelse,
dels att i föreskrifterna skall införas två nya paragrafer, 8 och 9 §§, av följande lydelse.
Föreskrifterna kommer därför att ha följande lydelse från och med den dag denna författning träder i kraft. (FOTNOT: Senaste lydelse av författningens rubrik RFFS 1987:3).
Bostadskostnaden för hyrd bostad utgöres av årshyran jämte uppvärmningskostnaden.
Innehas bostad med bostadsrätt eller andelsrätt skall den fastställda årsavgiften jämte uppvärmningskostnad anses utgöra bostadskostnaden.
I bostadskostnaden inräknas sådana avgifter som obligatoriskt ingår i hyran eller årsavgiften, exempelvis avgifter för trappstädning, centralantenn och snöskottning. Detsamma gäller avgift för garage eller annan bilplats i den mån sökanden inte uppbär hyra därför. I bostadskostnaden inräknas inte kostnaden för trygghetslarm.
Vid beräkning av bostadskostnaden skall kostnaden, för lägenhetens förbrukning av elström dragas ifrån om den är inräknad i hyran eller årsavgiften. Beräkningen av denna kostnad skall ske med ledning av bostadsstyrelsens föreskrifter till 16 § förordningen (1987:818) om bostadsbidrag till barnfamiljer. (FOTNOT: Senaste lydelse RFFS 1987:3).
Till sökande som, på grund av att kostnaden för bostaden höjts för förfluten tid, begär förhöjt kommunalt bostadstillägg får bostadsstöd betalas ut för längre tid tillbaka än tre månader. (RFFS 1987:3)
För sökande som bor i egen enfamiljsfastighet beräknas bostadskostnaden på följande sätt.
Uppvärmningskostnader och övriga driftskostnader beräknas med ledning av bostadsstyrelsens föreskrifter till 16 § förordningen (1987:818) om bostadsbidrag till barnfamiljer utom vad avser begränsningen till viss bostadsyta. Dessutom medräknas ränta på skuld i fastigheten och tomträttsavgäld. Uppkommer underskott vid beräkning av fastighetens avkastning enligt 24 och 25 §§ kommunalskattelagen (1928:370) skall 35 procent av underskottet dras av från bostadskostnaden. (FOTNOT: Senaste lydelse RFFS 1987:3).
För sökande som bor i egen tvåfamiljsfastighet skall bostadskostnaden anses bestå av de totala kostnaderna beräknade enligt 3 § och minskade med hyresinkomsten från den uthyrda lägenheten.
Om hyresinkomsten är uppenbart för låg i förhållande till hyresläget på orten skall dock minskning ske med en så stor del av de totala kostnaderna som motsvarar den uthyrda lägenhetens bostadsyta i förhållande till hela fastighetens.
För sökande som bor i egen jordbruksfastighet eller i egen fastighet som består av fler lägenheter än två, skall bostadskostnaden anses motsvara vad sökanden skall ta upp som värdet av bostad vid taxering till statlig inkomstskatt med tillägg av kostnad för uppvärmning.
Om sökanden har fri bostad skall bostadskostnaden anses motsvara värdet av fri bostad enligt de regler som gäller vid taxering till statlig inkomstskatt.
När det gäller minskning av bostadskostnaden för kommunalt bostadstillägg till folkpension skall, om kommun ej föreskrivit annat i sina grunder för sådant tillägg, gälla följande.
För sökande som delar bostad med annan skall bostadskostnaden fördelas lika mellan de sammanboende, om särskilda skäl ej föreligger för fördelning på annat sätt. Hänsyn tages ej till barn under 18 år som ej är självförsörjande.
För gift sökande, vars make inte uppbär folkpensionsförmån som berättigar till kommunalt bostadstillägg till folkpension, skall dock som bostadskostnad räknas makarnas bostadskostnad.
Hyr en sökande ut ett eller flera rum till någon annan än en nära anhörig skall bostadskostnaden minskas med 70 % av hyran från inneboende som hyr rum möblerat och med 90 % av hyran från inneboende som hyr rum omöblerat. Om hyran är uppenbart för låg i förhållande till hyresläget på orten skall den dock anses utgöra en så stor del av bostadskostnaden som motsvarar antalet uthyrda rum i förhållande till hela antalet rum i bostaden. Härvid räknas varje rum som två enheter och kök som en enhet. (FOTNOT: Senaste lydelse RFFS 1979:33)
Har bostadskostnaden beräknats med ledning av bostadsstyrelsens föreskrifter till 16 § förordningen (1987:818) om bostadsbidrag till barnfamiljer och ändras dessa föreskrifter får det kommunala bostadstillägget omräknas utan ansökan och med beaktande enbart av nämnda ändring.
1. Denna författning (Till RFFS 1987:3) träder i kraft den 1 juli 1987. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för bostadstillägg eller hustrutillägg som avser tiden före ikraftträdandet och beslutats på grundval av ansökan som kommit in till försäkringskassan före den 1 juli 1987. (FOTNOT: Till RFFS 1987:3)
2. Skulle de nya föreskrifterna medföra en sänkning av utgående bostadstillägg eller hustrutillägg skall den bostadskostnad som låg till grund för förmånen för juni 1987 anses utgöra bostadskostnaden även för tiden därefter. Detta gäller till dess pensionstagaren byter bostad eller till dess bostadskostnaden börjat beräknas enligt de nya föreskrifterna.
3. Beräknas bostadskostnaden enligt punkt 2 i dessa övergångsbestämmelser får utgående bostadstillägg eller hustrutillägg höjas endast till följd av inkomstförändringar och ändrade boendeförhållanden.
Denna författning (Till RFFS 1987:36) träder i kraft den 1 januari 1988. (FOTNOT: Till RFFS 1987:36)
RIKSFÖRSÄKRINGSVERKET
KARL GUSTAF SCHERMAN
Birgit Strand Göran Smedmark